Främjande arbete

Plan för Hökåsens förskolor
I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens
förskola samt Arkens förskola.
Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta för
kränkande behandling av något slag. Vår plans syfte är att förebygga och
motverka alla former av trakasserier och annan kränkande behandling. Planen
gäller kränkningar mellan barn såväl som mellan personal och barn.
Vi på Hökåsens förskolor tar avstånd från alla tendenser till kränkningar.
Den som uppger att hon/han blivit kränkt måste alltid tas på allvar. Alla i
förskolan har ansvar för att förebygga och motverka kränkande
behandling.
Främjande arbete
Enhetens vision
Alla ska känna att de har lika värde.
Ingen ska uppleva sig kränkt av något slag.
Främjande arbete
I det främjande arbetet är dialogen viktig, både mellan pedagoger och mellan
personal och barn. Det främjande arbetet ingår i det vardagliga arbetet genom
bl a samtal och reflektion. Ambitionen i vårt förhållningssätt kan till viss del
beskrivas med följande punkter:
Uppmuntra alla goda handlingar, dels för att signalera att det är de goda
handlingarna som får uppmärksamhet. Men även för att ”ge god jordmån
till de goda handlingarna att ”gro och växa”.
Ge barnen begrepp för känslor. Samtala om känslor och förmedla att alla
känslor är tillåtna. Uppmuntra barnen att sätta ord på sina känslor, ett led i
att lära barn impulskontroll och att lära sig att kanalisera känslor på ett
acceptabelt sätt.
Träna rolltagande genom sagoläsning, drama och teater. Rolltagande är en
viktig förutsättning för den empatiska förmågan.
Tydligt signalera att alla har ett gemensamt ansvar för klimatet i gruppen.
Tydliga gränser och ramar – att sätta stopp – detta beteende accepteras
inte.
Lära barnen att respektera varandra.
Diskussioner om etik och moral på en för barnen anpassad nivå.
Att sträva efter att alltid ha genusperspektiv – att barnen inte blir
begränsade pga av kön. Att ge flickor och pojkar lika stort inflytande och
utrymme i verksamheten.
Att alla vuxna är positiva och goda förebilder.
Långsiktigt arbete
I likhet med det främjande arbetet ingår även det långsiktiga arbetet i det
vardagliga arbetet. Det långsiktiga arbetet tar sin utgångspunkt i vardagen för att
bl a utmana allas våra föreställningar och attityder. Ambitionen är att ett
reflekterande förhållningssätt som hela tiden ökar vår medvetenhet och insikt.
Följande punkter beskriver en del av tankarna med vårt arbete.
Medvetet arbeta med att alla är förebilder:
I det vi säger
I det vi inte säger
I våra handlingar
I våra prioriteringar
Att det finns vuxna med barnen som ser och uppmärksammar vad som
händer i gruppen.
Uppmuntra och främja goda sociala handlingar hos barnen.
Ge barnen tillfälle, tid och möjlighet att hjälpa, förklara, visa och lära av
varandra.
Samtala om att allas våra handlingar får konsekvenser för andra, samtalen
sker i både planerade och spontana samtal.
Vardagen tas tillvara på ett medvetet sätt för att diskutera om hur vi förhåller
oss till varandra. Dessa ses som lärandetillfällen i vardagen.
Olikheter är en tillgång, inte ett hot. Genom att lyfta fram varandras olikheter
som en tillgång blir vi mer jämlika.
För att skapa en dynamisk lärande miljö arbetar vi kontinuerligt med att lyfta
fram tillfällen i vardagen där det är en fördel att vi tänker olika och har olika
kompetenser och erfarenheter.
Barnen ska hos oss lägga grunden till ett sätt att förhålla sig som av barnen
själva upplevs som värdefullt därför att det blir lättare att samspela med
andra.
Systematisk reflektering i personalgruppen
Personalen reflekterar systematiskt för att främja lika rättigheter och möjligheter
samt att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling, även
attityder diskuteras. Detta arbete sker i planerade samtal med hela
personalgruppen och både planerade och spontana samtal i arbetslagen.
Delaktighet
All personal är delaktig i det främjande arbetet. Utifrån barnens ålder och
förutsättningar sker samtal och reflektioner dagligen om hur vi förhåller oss till
varandra. Det främjande arbetet är en naturlig del i det vardagliga arbetet och
händelser i vardagen tas tillvara på medvetet sätt.
Långsiktiga mål
Att alla upplever trygghet och trivsel.
Kompetensutveckling
På enheten har vi haft kompetensutveckling som berört både barn- och
medarbetarperspektiv med följande innehåll:
- Kommunikationens betydelse
- Konflikthantering
- Att samverka i grupp
- Lyssna
- Uttrycka tankar och känslor
- Problemlösning
- Reflektion
- Ett gemensamt förhållningssätt
På vissa avdelningar har personalen fått fortsatt utbildning i
teckenkommunikation enligt Karlstadsmodellen, i detta ingår även
handledning och nätverk.
Flera medarbetare på enheten har gått grundkursen i ICDP (International
Child Development Programme) nivå 1. ICDP handlar om vägledande
samspel och grundar sig på forskning om vad som krävs för att skapa en
uppväxtmiljö som främjar barns utveckling. Intentionen är att fler
medarbetare ska ha möjlighet att gå grundkursen under året.
Personalen har deltagit i en föreläsning om mobbning på arbetsplatsen.
Förskolelyftet
Förebyggande arbete
Verksamheten är organiserad med avdelningar där ett visst antal barn och
personal bildar en avdelning. Däremot tänker vi att allas barn är allas ansvar.
Detta gäller i synnerhet på gården där det är viktigt att personalen cirkulerar och
att ingen del av gården saknar personal. Tanken är att barnen ska känna sig
trygga med alla vuxna på gården.
Kartläggning
Ett sätt att kartlägga föräldrarnas upplevelse av barnens trivsel och trygghet på
förskolan har varit genom de PN-enkäter som varje år lämnas ut till alla
föräldrar med barn i åldern 4-5 år, från pedagogiska nämndernas stab. Med
följande frågeställningar;
Mitt barn trivs i förskolan.
Mitt barn är tryggt i förskolan.
Mitt barns förskola har en plan mot kränkande
behandling/likabehandlingsplan.
Personalen i mitt barns förskola arbetar aktivt för att inte något barn skall
behandlas illa.
Barnen (4-5 åringarna) får en egen enkät med frågan, Hur trivs du i förskola?
Barnen svarar genom att sätta kryss under den gubbe som bäst motsvarar deras
upplevelse.
Vi har även delat ut en egen enkät med samma frågor som i PN-enkäten till alla
föräldrar med barn födda år 2008 och 2009.
Detta för att vi ska få en mer heltäckande bild av föräldrarnas upplevelse av
trivsel och trygghet på förskolan.
Andra forum för att kartlägga klimatet är:
I det vardagliga mötet med föräldern
I utvecklingssamtalet
På föräldrarådet
Personalens observationer av klimatet i barngruppen.
Vi har i år använt oss av ett självskattningsmaterial, A.2 Normer och värden som
är utformat av utvecklingsledarna Västerås stad. Kriterierna i materialet utgår
från läroplanen för förskolan och är inspirerade av skolverkets BRUK- material.
Analys
Resultaten på PN-enkäterna gör gällande att föräldrarnas upplevelse av trygghet
och trivsel på förskolan inte når de nivåer vi skulle önska.
Användandet av BRUK har varit till god hjälp i det egna skattningsarbetet, men
framförallt har diskussionerna varit värdefulla i arbetet för att skapa en trygg
social miljö utan diskriminering av något slag.
Mål
Att öka svarsfrekvensen på PN-enkäterna.
Att förbättra resultaten på PN-enkäterna.
Ansvarig för genomförandet: Enhetschef och medarbetarna.
Tidplan: November 2011
Ansvarig för uppföljning: Enhetschef
Åtgärdande arbete
Att upptäcka:
Att personalen finns där barnen är.
Att personalen är positiva/goda förebilder.
Att personalen är observanta och lyhörda för vad som händer både i den
egna barngruppen men även för alla barn på förskolan.
Att all personal tar sitt ansvar och reagerar och agerar om man ser att
någon vuxen kränker något barn eller om ett barn kränker något annat
barn.
Personalens observationer och iakttagelser av klimatet i barngruppen.
Föräldrarna uppmuntras att prata med personalen om man ser eller hör
något som kan vara en indikation på att någon utsätts för kränkande
behandling.
Föräldrarna uppmuntras att prata med personalen om deras barn berättar
något hemma som kan vara en indikation på att någon utsätts för
kränkande behandling.
Barnen uppmuntras att prata med personalen om de ser att något barn blir
illa behandlat.
Att utreda:
När någonting har inträffat sker en utredning genom samtal. I detta samtal
strävar vi efter att så allsidigt som möjligt belysa vad som hänt. Om möjligt
analysera orsakerna till det inträffade. Utredningen omfattar både den som blivit
kränkt och den som utövat kränkningen. Utredning dokumenteras skriftligt.
Ansvarig: Personalen men i de fall personal är inblandad i kränkningen är
enhetschef ansvarig för utredningen.
Att åtgärda:
Berörda föräldrar informeras snarast via telefonsamtal eller så bokas ett möte in
där man träffas och samtalar om det inträffade.
Ansvarig: Personalen
Vid behov upprättas ett åtgärdsprogram, med stöd av enhetschef.
Åtgärdsprogrammet dokumenteras.
Ansvarig: Personalen
Dokumentation av åtgärder följs upp och utvärderas, genom ett uppföljande
möte med berörda.
Ansvarig: Personal och enhetschef.
Information till föräldrar:
Planen kommer att presenteras på alla föräldramöten under höstterminen -11.
Vid introduktionen när barnet börjar på förskolan och på föräldramöten
informeras föräldrarna om att de ska vända sig till personalen eller chefen om de
vill påtala kränkande behandling.
Ny plan:
Beräknas skrivas under vårterminen -12.
Bilaga
Definitioner:
Begreppet kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för olika former av
kränkningar. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några
kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan utföras av en
eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid
enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningarna kan
t.ex. vara fysiska, verbala, psykosociala, text- och bildburna.
Mobbning
förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer
mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i
makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning.
Diskriminering
är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av
individer eller grupper av individer utifrån olika grunder såsom kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder. Diskriminering används också som begrepp i fall där
samhällsinstitutioner genom t.ex. sina strukturer och arbetssätt upplevs som
kränkande.
Sexuella trakasserier
avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet.
Rasism
bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån
uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper som
mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.
Främlingsfientlighet
avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska
eller beteendemässiga karakteristiska.
Homofobi
avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller
bisexuella personer.
All annan kränkande behandling omfattas också av planen.
Diskrimineringsgrunderna
Etnisk tillhörighet
Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt
ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Vi är måna om att i dialog med familjen få en uppfattning om vad som är viktigt
för familjen och vad vi ska tänka på beträffande exempelvis kost och helgdagar.
Medarbetarna arbetar utifrån medvetenheten om att de är viktiga förebilder.
Grundvalen i detta arbete är alla människors lika värde. Personalen försöker
besvara barnens frågor rörande etnisk tillhörighet på ett naturligt sätt.
Funktionshinder
Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller
en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått där efter eller kan förväntas uppstå.
Vi strävar efter att organisera verksamheten efter barnens behov vilket bland
annat innefattar:
Hjälpmedel och stöd så att vardagen fungerar utifrån förutsättningar och
behov
Ambitionen är att alla ska få utveckla sin självständighet så långt det är
möjligt
Att planera och strukturera för att skapa kontinuitet för barnen. Medveten
planering av hur vi bäst organiserar och nyttjar våra lokaler.
Utbildning om funktionshindret
Religion eller annan trosuppfattning
Utgångspunkten för vårt arbete är respekt för alla trosuppfattningar. Vi är måna
om att ha en dialog med föräldrarna och att vara lyhörda inför deras önskningar.
Denna dialog är viktig eftersom vi även har ett uppdrag att överföra traditioner.
I dialogen möts föräldrar och personal för att komma överens om hur vi ska
förhålla oss till just den familjen i vissa avseenden.
Kön
Alla avdelningar har fått utbildning av genuspedagog. Syftet med utbildningen
har bland annat varit att få syn på omedvetna handlingar ur ett genusperspektiv.
Målsättningen har varit att öka medvetenheten och utifrån den utökade
medvetenheten utveckla vårt förhållningssätt utifrån ett genusperspektiv. Vi
strävar efter att;
arbeta för jämställdhet
motverka traditionella könsmönster och könsroller
skapa ett medvetet förhållningssätt för att ge flickor och pojkar samma
förutsättningar och att de inte begränsas av kön
utmana både våra egna och barnens föreställningar, värderingar och
attityder om kvinnligt och manligt.
barnen utvecklar förmågor och intressen utan att begränsas av kön
Vi arbetar på olika sätt för att barnen ska ingå i olika gruppkonstellationer och
prova olika sorters material och aktiviteter. En av dessa är valstunden, barnen får
då välja en aktivitet utifrån ett utbud av olika aktiviteter. Barnen får inte välja
samma aktivitet flera gånger utan att ha provat de andra aktiviteterna. Barnen får
på detta sätt ingå i nya gruppkonstellationer och prova nya aktiviteter och
hindras inte av traditionella könsroller.
Sexuell läggning
Utgångspunkten i detta arbete är alla människors lika värde. Vår ambition är att
ha ett förhållningssätt som resulterar i ett likvärdigt bemötande till alla.