Skatteöverblick

1/2011
Maj 2011
Skatteöverblick
Finansministeriets skatteavdelning
Huvudlinjerna 2011
Den ekonomiska återhämtningen och höjningen av konsumtionsskatter ger en ökning
av skatteintäkterna.
Statsbudgetens inkomster beräknas i enighet med det som redan i början av året
prognostiserades öka med 3,7 miljarder euro, tillväxt på nästan 11,5 procent från förra året.
Mervärdes- och punktskatteintäkterna ökar med 1,9 miljarder euro jämfört med 2010.
Ekonomiska utvecklingen och skatter 2011
Enligt finansministeriets senaste prognos ser tillväxtutsikterna för 2011 goda ut. BNP antas
öka med 3,6 procent. Exporten antas öka med 8 procent från förra året. Utvecklingen på
arbetsmarknaden bedöms bli relativt stark. Sysselsättningen förbättras och arbetslöshetsgraden väntas minska från förra årets 8,4 procent med knappt en procentenhet till 7,6 procent. Hushållens konsumtion ökar enligt prognosen med två procent. Inflationen bedöms
öka med 3,3 procent och timlönerna väntas öka med 2,8 procent.
Den viktigaste regeländringen på skatteområdet 2011 är höjningen av energiskatter.
Skatt på de olika energikällorna höjdes miljöbaserat i genomsnitt med 150 procent. Den
fortsatta återhämtningen av ekonomin och konsumtionsskattehöjningar leder till att också den offentliga ekonomin förstärks.
Offentliga sektorns skatteintäkter
Statens skatteinkomster föll dramatiskt 2009, drygt med 15 procent. Den kraftiga försämringen av den ekonomiska utvecklingen 2009 (ett BNP-fall på 8,2 procent) samt sänkningen
av statlig förvärvsinkomstskatt och den tillfälliga nedsättningen av statens bolagsskatteintäktsandel medförde det dramatiska fallet i skatteintäkterna. I diagram 1 visas statens skatteinkomsters procentuella årliga förändring indelat i skatteslag och utveckling de totala
skatteinkomsterna under 2000-talet i löpande priser. År 2011 bedöms skatteinkomsterna
öka med 11,4 procent. Enligt prognoserna kommer skatteinkomsterna att öka också de
efterföljande åren med i genomsnitt drygt en miljard euro årligen.
DIAGRAM 1. Utveckling av
statens skatteinkomster
2001 - 2015 (prognos
för åren 2010 - 2015).
Utvecklingen är mätt med
staplar som skatteslagens
bidrag till den
procentuella förändringen
(vänster axel) och statens
totala skatteinkomster
i löpande priser (höger
axel).
Källa: Skatteförvaltningen,
finansministeriet.
%
md €
44
12
42
8
40
4
38
36
0
34
-4
32
Skatteinkomster totalt,
miljarder euro
-8
30
28
-12
26
24
-16
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011* 2012* 2013* 2014* 2015*
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Skatt på inkomst och förmögenhet
Punktskatter
Övriga skatter
De kommunala skatteintäkterna består av förvärvsinkomstskatten, andelen av bolagsskatteintäkter och fastighetsskatten. Den ekonomiska krisen försvagade också det kommunala skatteunderlaget. Skatteintäkterna ökade ändå med 1,2 procent också 2009 i kommunsektorn. Tillfällig höjning av kommunernas andel av bolagsskatteintäkter tillsammans
med att lönesumman inte föll i så stor utsträckning medförde att de totala skatteintäkterna
kunde hållas uppe. Som en stimulansåtgärd höjdes kommunernas andel av bolagsskatteintäkter med 10 procentenheter för 2009 – 2011. Kommunsektorns bolagsskatteintäkter
väntas minskar återigen med en fjärdedel 2012. I tabell 2 redovisas kommunsektorns skatteintäkter i löpande priser 2004 – 2013.
tabell 1.
Kommunsektorns
skatteintäkter indelat i
skattelag i löpande priser
åren 2004 - 2013 (prognos
för åren 2010 - 2013).
Källa: Skatteförvaltningen,
Kommunförbundet,
finansministeriet.
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010*
2011*
2012*
2013*
Skatt på förvärvsinkomst, md €
12,129
12,504
13,221
14,222
15,141
15,107
15,450
16,180
16,904
17,675
Fastighetsskatt, md €
0,704
0,732
0,793
0,863
0,927
0,982
1,190
Andelen av bolagsskatten, md €
1,029
1,157
1,314
1,578
1,207
1,390
1,536
1,218
1,242
1,268
1,694
1,259
1,341
Utveckling av kommunsektorns skatteintäkter i löpande priser och intäkternas årliga
förändring indelad i skattelag visas i diagram 2. Fastighetsskattens nedre och övre skattesatsgränser höjdes från och med 2010. Intäkterna från fastighetsskatten ökade följaktligen
med dryga 20 procent 2010. Återhämtningen på arbetsmarknaden tillsammans med att
flera kommuner höjde sina kommunalskatteprocent medför ökning i förvärvsinkomstskatteintäkterna 2011. Kommunalskattesatsen steg med 0,4 procentenheter 2010 och ytterligare med 0,2 procentenheter 2011. I genomsnitt har kommunalskattesatsen stigit mer
måttligt tidigare under 2000-talet, ca med 0,1 procentenheter årligen.
Skatteöverblick
2
diagram 2. Utveckling
av kommunsektorns
skatteintäkter 2001 - 2013
(prognos för åren
2010 - 2013).
Skatteslagens bidrag till
totala intäktens årliga
förändringen visas med
staplar på vänster axel och
de totala skatteintäkterna
i löpande priser på höger
axel.
Källa: Kommunförbundet,
Skatteförvaltningen,
finansministeriet.
%
10
md €
22
8
20
6
18
4
2
16
0
-2
14
md euro
-4
12
-6
10
-8
2001
2002
Bolagsskatt
2003
2004
2005
2006
Fastighetsskatt
2007
2008
2009
2010* 2011*
2012*
2013*
Skatt på förvärvsinkomst
Förvärvsinkomstskatt
Förvärvsinkomster består av löner och andra arbetsrelaterade inkomster, pensioner och
transfereringar. Utbetalda löner utgör knappt 70 procent av skatteunderlaget, skattepliktiga transfereringar till hushållen ca en fjärdedel (pensioner utgör ca 22 % av förvärvsinkomsterna) och andra inkomster t.ex. dividender och arbetsersättningar utgör fem procent.
Förändringar i antalet arbetade timmar och timlönen har stor betydelse för utvecklingen av skatteintäkterna. Under konjunkturnedgången minskade antalet arbetade timmar
mer än timlönerna medan under konjunkturåterhämtningen ökar antalet arbetade timmar snabbare än timlöner. Sysselsättningsgraden prognostiseras öka med 1,3 procentenheter från förra året till 69,1 procent och öka i takt med ca 1 procentenhet årligen under de
efterföljande åren.
Regeländringar i förvärvsbeskattningen har också en stor betydelse för skatteintäkterna. Det finns över 4,5 miljoner skatteskyldiga i Finland. Även små ändringar som rör
på många personer kan ha betydande konsekvenser för intäkterna. De inkomstspecifika
avdragen i förvärvsbeskattningen gör att skatt på inkomst beror på inkomstslag. Förutom
dessa avdrag påverkar också den kommunskattesatsen och statliga inkomstskatteskalan
skatteintäkterna. Kommunalskatten är proportionell och varje kommun bestämmer sin
skatteprocent själv. På grund av olika skatteavdrag är dock kommunalskatten också progressiv i de lägsta inkomstnivåerna. Skatteskalan i den statliga beskattningen är progressiv
och enhetlig för samtliga skatteskyldiga.
I tabell 2 visas kommunsektorns och statens intäkter från förvärvsinkomstskatten för
åren 2004 – 2013, utfall och prognos. Den statliga förvärvsskatten har sänkts årligen under
den gångna perioden. Åren 2009 och 2010 sänktes skatten realt med ca 1,3 respektive
knappt en miljard euro. Skatt på pensioner har sänkts under åren 2008 – 2011 sammanlagt
med knappa 600 miljoner euro. Kommunskatteintäkterna har däremot stigit stadigt. Lindringar i den kommunala inkomstbeskattningen har riktats mestadels åt små- och medelinkomsttagare samtidigt som kommunerna höjt sina skatteprocent.
Skatteöverblick
3
Tabell 2. Statens och
kommunsektorns
förvärvsinkomstskatteintäkt i löpande priser
och procentuell
förändring 2004 - 2013
(prognos för
åren 2010 - 2013).
Statens förvärvsinkomstskatteintäkt, md €
Årlig förändring (%)
Kommunsektorns förvärvsinkomstskatteintäkt, md €
Årlig förändring (%)
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010*
2011*
2012*
2013*
6,754
6,820
6,450
6,054
6,222
5,339
5,000
5,100
5,200
5,300
3,2
1,0
-5,4
-6,1
2,8
-14,2
-6,3
2,0
2,0
1,9
12,129
12,504
13,221
14,222
15,141
15,107
15,450
16,180
16,904
17,675
3,0
3,1
5,7
7,6
6,5
-0,2
2,3
4,7
4,5
4,6
Källa: Skatteförvaltningen,
finansministeriet.
Diagram 3 visar intäktsutvecklingen av förvärvsinkomstskatten för kommunsektorn
och staten från 2000. Av den totala intäkten har statens andel krympt från en dryga tredjedel till ca en femtedel. Statens intäkt i förhållande till BNP minskar från 5,5 procent (2000)
till 2,5 procent (2013). Kommunsektorns intäkt har stannat på 8 procent av BNP, men steg
till följd av skattesatshöjningar och BNP-fall under konjunkturnedgången.
diagram 3.
Kommunsektorns
och statens
förvärvsinkomstskatteintäkt och intäktens andel
av BKT 2000 - 2013
(prognos för åren
2010 - 2013).
md €
28
Källa: Skatteförvaltningen,
Statistikcentralen, Kommunförbundets
och finansministeriets prognoser.
12
% av BNP
10
9
24
8
20
7
6
16
5
4
3
8
2
4
0
1
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
Statens förvärvsinkomstskatteintäkt, md €
Statens förvärvsinkomstskatt, andel av BNP
2007
2008
2009
2010* 2011* 2012* 2013*
0
Kommunsektorns förvärvsinkomstskatteintäkt, md €
Kommunsektorns förvärvsinkomstskatt, andel av BNP
Skatt på kapitalinkomster
Underlaget för kapitalinkomstskatten består m.m. av ränte-, dividend- och uthyrningsinkomster, kapitalvinster och kapitalinkomster från skogsbruk (försäljningsinkomster). Skatten på kapitalinkomster är proportionell och skattesatsen ligger på 28 procent. År 2011
beräknas skatt på kapitalinkomster utgöra ca 1,7 miljarder euro.
Kapitalinkomster varierar kraftigt med konjunkturen, vilket gör att också skatten på kapitalinkomster uppvisar stor variation över åren. Tabell 3 visar intäktsutvecklingen av kapitalinkomstskatten och årlig procentuell förändring från 2004.
Skatteöverblick
4
tabell 3. Intäkten av
skatt på kapitalinkomst
och procentuell
förändring 2004 - 2013
(prognos för åren
2010 - 2013).
Källa: Skatteförvaltningen,
Skatt på kapitalinkomst, md €
Årlig förändring (%)
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010*
2011*
2012*
2013*
1,152
1,545
1,954
2,454
1,869
1,336
1,500
1,600
1,700
1,800
13,9
34,1
26,5
25,6
-23,8
-28,5
12,3
6,7
6,2
5,9
Bolagsskatt
finansministeriet.
Som en följd av konjunkturnedgången började intäkterna från skatt på företagsvinster falla kraftigt. Nedgången syntes redan 2008 när skatteintäkten föll med nästan 1,7 miljarder
euro (-24 %). Intäkten föll ytterligare 2009 med drygt en miljard euro (-21 %). Intäkterna
från bolagsskatten beräknas öka från och med 2010 med i genomsnitt 400 miljoner euro
årligen under prognosperioden. Intäkterna väntas uppgå till 5,3 miljarder euro 2011.
Utvecklingen av intäkterna från bolagsskatten indelade i statens, kommunsektorns och
församlingarnas andelar och i procent av BNP visas i diagram 4. Andelarna från den totala intäkten har varierat under perioden. Kommunsektorns andel av intäkten var drygt
36 procent 2000. Sedan dess har sektorns andel minskat till knappa 20 procent för åren
2003 – 2004. Kommunsektorns andel höjdes tillfälligt med tio procentenheter som stimulansåtgärd för 2009 – 2011.
diagram 4.
Utvecklingen av skatt
på företagsvinster i
löpande priser indelad
i skattetagargrupp
(staplarna, md €) på
vänster axel samt totala
intäktens andel av BNP
på höger axel 2000 - 2013
(prognos för åren
2010 - 2013).
md €
8
Källa: Skatteförvaltningen,
finansministeriet.
% av BNP
6
7
5
6
4
5
4
3
3
2
2
1
1
0
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
Församlingarnas bolagsskattintäkt, md €
Statens bolagsskatteintäkt, md €
2007
2008
2009
2010* 2011* 2012* 2013*
0
Kommunsektorns bolagsskatteintäkt, md €
Procent av BNP
Skatt på konsumtion
Konsumtionsskatternas andel av alla skatteintäkter har stigit från 26 procent i början av
2000-talet till nästan 30 procent. Den ekonomiska konjunkturen och hushållens framtidsbedömningar påverkar tydligt intäkterna från indirekta skatter. Lågkonjunkturen försvagade speciellt efterfrågan av sällanköpsvaror, vilket syns i minskade mervärdes- och
bilskatteintäkterna. I av 2011 trädde de höjda energiskatter i kraft, vilket beräknas öka energiskatteintäkterna med 20 procent. I tabell 4 visas intäkterna från skatt på konsumtion
och insatsvaror och de årliga procentuella förändringarna.
Skatteöverblick
5
Tabell 4. Statens
inkomster av indirekta
skatter (md €) och
procentuell förändring
2004 - 2013 (prognos för
åren 2010 - 2013).
Källa: Statistikcentralen,
Tullen, Skatteförvaltningen,
finansministeriet.
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011*
2012*
2013*
Skatt på konsumtion och
insatsvaror, md €
11,143
11,861
13,757
14,142
14,704
14,001
14,416
15,554
16,225
16,831
Årlig förändring (%)
3,5
6,4
16,0
2,8
4,0
-4,8
3,0
7,9
4,3
3,7
4,612
4,522
4,628
4,652
4,963
5,092
5,284
6,042
6,361
6,427
Punktskatter, md €
Årlig förändring (%)
Övriga skatter, md €
Årlig förändring (%)
Totalt, md €
-5,1
-1,9
2,3
0,5
6,7
2,6
3,8
14,3
5,3
1,0
2,495
2,562
2,725
2,844
2,465
2,113
2,446
2,678
2,824
2,921
13,6
2,7
6,4
4,4
-13,3
-14,3
15,8
9,5
5,4
3,4
18,249
18,945
21,110
21,638
22,132
21,206
22,146
24,275
25,410
26,179
Mervärdesskatt
I mervärdesbeskattningen tillämpas tre olika skattesatser. Den generella skattesatsen är
numera 23 % och de nedsatta är 13 % och 9 %. Under de senaste åren har mervärdesskattesatserna ändrats så att i slutet av 2009 sänktes mervärdeskatt på livsmedel till 12
procent från den tidigare nivån på 17 procent. År 2010 höjdes samtliga skattesatser med
en procentenhet och vid samma tillfälle sänktes skattesatsen för restaurang och catering
till samma nivå som livsmedel.
Mervärdesskatten avviker från de andra indirekta skatterna där att skattebasen är tämligen bred, vilket medför att intäkterna från skatten reagerar i mindre grad på kortvariga
ekonomiska chocker än övriga skatter. Mer än 60 procent av mervärdesskatteintäkterna
kommer från hushållens konsumtion där särskilt konsumtionen av livsmedel och andra
dagligvaror är relativt stabil. I diagram 5 visas utvecklingen av hushållens konsumtion av
sällanköpsvaror, tjänster och livsmedel (i löpande priser). Ekonomiska svackor syns tydligt
i minskade konsumtion av sällanköpsvaror medan konsumtionen av livsmedel inte regerar
lika starkt. Konsumtionen av tjänster minskade också något 2009. Nästan hälften av tjänsterna består av boende som är undantagna från mervärdesskatteplikt. Konsumtionen av
boende är oelastisk på kort- och medellångsikt, vilket gör att variationer i skatteintäkterna
är större än som framgår i diagrammet.
Diagram 5. Procentuell
förändring av hushållens
konsumtionsutgifter
indelad i sällanköpsvaror,
tjänster (inkl. boende)
samt livsmedel
(exklusive alkohol)
2000 - 2013.
Källa: Statistikcentralen,
finansministeriet.
%
16,0
12,0
8,0
4,0
0,0
-4,0
-8,0
-12,0
-16,0
2000
2001
2002
Sällanköpsvaror
2003
2004
2005
2006
2007
Tjänster (inkl. boende)
2008
2009
2010
2011* 2012* 2013*
Livsmedel (exkl. alkohol)
Skatteöverblick
6
Utöver privata sektorns konsumtion härrör mervärdesskatteintäkterna från den offentliga sektorns, icke-vinstdrivande samfunds samt övriga skattebefriade verksamhetens
förbrukning och investeringar. Momsbefriade verksamheten består av finansierings- och
försäkringstjänster, ägande och uthyrning av bostäder samt privata social- och hälsovård.
Punktskatter
Den största förändringen i skatteområdet 2011 är höjningen av energiskatter. Skatten på
uppvärmningsbränslen och el höjdes nettoräknat ca 730 miljoner euro för att kompensera
intäktsförlusten som slopandet av arbetsgivarnas folkpensionsavgift medförde. Samtidigt
adopteras en mer miljöstyrande betoning i skattepolitiken där skatten baserar sig på energiinnehållet och koldioxidutsläppet för samtliga energiprodukter förutom torv. Skatt på
torv och naturgas ska höjas stegvist åren 2013 och 2015.
De andra märkbara reformerna i punktbeskattningen är tillämpandet av skatt på sötsaker och glass samt en höjning av skatten på läskdryck. Sammantaget beräknas ändringarna öka statens skatteintäkter med ca 100 miljoner euro. Dessutom utvidgades avfallsskatten att gälla också de privata soptibben såsom de allmänna. Avfallskatten ska höjas
stegvist i början av både 2011 och 2013. Ändringen bedöms öka statens skatteintäkter
med 40 miljoner euro.
Intäkterna från punktskatter indelat i skatteslag under perioden 2000 – 2013 visas i diagram 6. Sänkningen av skatt på alkohol med 44 procent minskade intäkterna från alkoholskatten med drygt 20 procent. Alkoholskatter har sedan dess höjt igen i åren 2008 och
2009. Skatt på tobak höjdes 2009 och igen 2010. Skatt på energiprodukter har höjts både
2008 och från och med 2011.
Diagram 6. Inkomst av
punktskatter indelad i
skatteslag 2000 - 2013
(prognos för åren
2011 - 2013).
Källa: Tullen, finansministeriet.
md €
7
6
5
4
3
2
1
0
2000
2001
2002
2003
2004
Skatt på dryckförpackningar
Skatt på alkohol
2005
2006
2007
2008
Skatt på läskdryck
2009
2010
2011* 2012* 2013*
Skatt på energi
Skatt på tobak
Skatteöverblick
7
Bil- och fordonskatt
Bilskattereformen 2008 innebar att skatten baserar sig på koldioxidutsläppen (CO2). Finland var en av de första i världen som implementerade utsläppsbaserad bilskatt. Reformens målsättning var en mer miljövänliga fordonstam. Vidare slopades mervärdesskatten
som belades till på bilskatten 2009. Bilskatten höjdes dock med motsvarande belopp då
den totala skatten blev oförändrad. Bilskatten beläggs också på skåpbilar och motorcyklar.
Bilskattens styrande effekt och den tekniska utvecklingen har medfört att utsläppen
har minskat. Det genomsnittliga CO2-utsläppet av nya personbilar har minskat med 4 procent årligen. I diagram 7 visas utvecklingen av det genomsnittliga utsläppet av nya personbilar från januari 2008 t.o.m. mars 2011.
Nedgången i ekonomin syns klart i efterfrågan av nya fordon och således också i bilskatteintäkterna. Nya fordon utför ca 90 procent av den totala bilskatteintäkten. I slutet
av 2008 började efterfrågan av nya personbilar avta kraftigt. Medan före lågkonjunkturen
beskattades det 140 000 nya personbilar årligen, beskattades det endast 80 000 nya personbilar 2009. Importen av begagnade personbilar har stadigt minskat sedan den första
boomen som års 2003 skattereform medförde. Konjunkturuppgången 2010 framkallade
en stark återhämtning igen och efterfrågan av både nya och begagnade personbilar steg
med dryga 30 procent. Intäkterna från bilskatten väntas öka ytterligare med ca 13 procent
2011. Intäkten beräknas uppgå till drygt en miljard euro.
Fordonskatten består av grund- och drivmedelskatt. Både person- och skåpbil beläggs
med en grundskatt. Från och med mars 2011 baserar sig även grundskatten på CO2-utsläppet. Drivmedelskatt beläggs för fordon som använder drivmedel som inte är bensin. Den
totala intäkten från fordonskatten beräknas uppgå till ca 700 miljoner euro 2011. Intäkten
från fordonskatten utvecklar sig relativt stabilt oavsett konjunkturläget.
170
165
160
155
150
145
140
135
Bensin
3
1
_0
20
11
_0
11
20
20
10
_1
1
9
7
20
10
_0
5
20
10
_0
3
20
10
_0
1
_0
10
20
20
10
_0
1
9
09
20
09
20
_1
7
Genomsnittlig utsläpp
_0
5
20
09
_0
3
20
09
_0
1
20
09
_0
1
20
09
_0
9
_1
08
20
20
08
_0
7
5
20
08
_0
3
_0
_0
08
20
08
08
_0
1
130
20
Källa: Tullen, finansministeriet. CO2 g / km
175
20
Diagram 7.
Genomsnittligt
koldioksidutsläpp
av nya personbilar
enligt drivmedel samt
genomsnittet av både
bensin- och dieseldrivna
nya personbilar.
Diesel
Skatteöverblick
8
Skattekvoten
Skattekvoten visar förhållandet mellan de totala skatteintäkterna och BNP. Störst inverkan
på förändringen av skattekvoten har regelförändringar i skattesystemet. I diagram 8 visas
utvecklingen av skattekvoten från 1975 till och med 2013. Sedan år 2000 har skattekvoten
i Finland minskat med nästan 5 procentenheter. Kvoten har minskat när skatteintäkterna
ökat med i mer långsamt takt än bruttonationalprodukten.
Finlands skattekvot är den sjätte högsta bland de OECD-länderna. På senaste åren har
skattekvoten minskat i de Nordiska länderna medan i de andra Europeiska länderna har
kvoten stigit. Det sociala transfereringssystemet påverkar också de totala skatteintäkterna,
vilket gör det svårare att göra jämförelser mellan olika länder. De Nordiska länderna har
relativt generösa sociala transfereringar till hushållen som är i regel skattepliktiga, medan
i andra Europeiska länder är transfereringar skattefria. Vidare delas hushållens transfereringar i allt större utsträckning genom skattesystemen.
Av de totala skatteintäkterna är statens andel ca hälften, socialavgifternas andel ca
30 procent och kommunsektorns ca 20 procent. Under de senaste åren har statens andel
minskat medan de andras andel ökat.
Diagram 8. Utveckling av
skattekvoten (de totala
skatteintäkterna / BNP)
1975 - 2013 (prognos för
åren 2010 - 2013).
% av BNP
48
Källa: Statistikcentralen,
finansministeriets prognoser.
42
46
44
40
38
36
34
32
30
1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011* 2013*
Ansvarig utgivare:
Finansråd Elina Pylkkänen, tfn 09 160 32580
Grafisk design och layout: Anitta Türkkan/FM, publikationsteamet