METODBOK FÖR ELEVHÄLSAN Elevhälsans medicinska enhet Hälsobesök 4.8 2017-02-28 PUBERTETSUTVECKLING I bedömningen av ett barns tillväxt och utveckling ingår även en bedömning av pubertetsutvecklingen. Både avvikelser i form av långsam och snabb tillväxt skall ställas i relation till pubertetsutveckling. Pubertet bedöms enligt Tanners pubertetsstadier. Pojkars testikelvolym skattas med hjälp av orkidometer. Pubertetsstadier enligt Tanner, tidpunkt för menarche samt testikelvolym kan registreras i tillväxtkurvan i datajournalen. Vid avvikelser i pubertetsutveckling är det viktigt att fråga efter eventuell ärftlighet för tidig respektive sen pubertet. Normal pubertetsutveckling Pubertetsstarten för pojkar inträffar i genomsnitt vid drygt 11,5 års ålder och definieras som tidpunkten då testiklarna blivit 4 ml i volym. Den maximala tillväxthastigheten för pojkar under puberteten är i genomsnitt 10 cm per år och inträffar vid 14 års ålder och en testikelvolym på 11-12 ml. För flickorna startar tillväxtspurten samtidigt med eller några månader före starten av bröstutveckling vid genomsnittligt 10,5 års ålder. Den maximala tillväxtspurten motsvarar cirka 8 cm per år och inträffar tidigt i stadium B3 (enligt Tanners stadium för bröstutveckling) vid genomsnittligt 12 års ålder. Menarche, den första menstruationen, inträffar vid drygt 12,5 års ålder ungefär ett år efter den maximala tillväxthastigheten och samtidigt med att tillväxthastigheten påtagligt börjar bromsa in. Cirka 7 cm återstår av tillväxten efter menarche med en normal variation av 411 cm. Hos flickor inträffar tillväxtspurten tidigt i puberteten. Hos pojkar kommer tillväxtspurten först när pubertetsutvecklingen kommit ett stycke på väg. Innan tillväxtspurten påbörjas sker längdtillväxten i en lugn och alltmer avtagande hastighet ju äldre det prepubertala barnet blir. Den lägsta hastigheten uppnås alldeles före pubertetsstarten. Den normala pubertetsutvecklingen hos flickor inleds med bröstutveckling, efter en kort tid följs den av pubesbehåring och sist menarche. Hos pojkar inleds pubertetsutvecklingen med tillväxt av testiklarna. För tidig pubertet Symtom på tidig pubertet är acceleration i längdtillväxt samt kliniska pubertetstecken. Hos flickor rör det sig om tillväxt av bröstkörtlar och hos pojkar föreligger ökad testikelvolym. För tidig pubertet anses föreligga före åtta års ålder hos flickor och före nio års ålder hos pojkar. Vid isolerad behåring framför allt genitalt och axillärt och genitalieutveckling (det vill säga tillväxt av penis eller clitoris) som inte är kombinerad med bröstutveckling hos flickor eller testikeltillväxt hos pojkar samt tillväxtacceleration finns misstanke på hyperandrogenism vilket skall utredas vidare. 1 METODBOK FÖR ELEVHÄLSAN Elevhälsans medicinska enhet Hälsobesök 4.8 2017-02-28 Sen pubertet Symtom på försenad pubertetsutveckling hos pojkar är avsaknad av testikeltillväxt vid 14 års ålder. Hos flickor definieras sen pubertet som avsaknad av brösttillväxt vid 13 års ålder. Oftast ses samtidigt långsam tillväxthastighet där längdtillväxten kan ha devierat under lång tid. På tillväxtkurvan finns en linje för den prepubertala tillväxten vilket gör att man kan bedöma prepubertal tillväxthastighet. Ärftlighet för sen pubertetsstart skall finnas. Vid försenad pubertet hos flickor kan Turners syndrom vara en förklaring. Dessa flickor är kortare än medelföräldralängd. Vid misstanke om Turners syndrom skall utredning ske. Hos pojkar kan någon gång Kallmans syndrom föreligga, dessa pojkar har nedsatt luktsinne. Kallmans syndrom förekommer också hos flickor men är mindre vanligt än hos pojkar. Ibland finns psykologisk indikation för att initiera puberteten. Remiss i dessa fall skrivs för bedömning och utredning. Bedömning och remittering Vid avvikelser i pubertetsutvecklingen är det skolläkarens uppgift att göra en bedömning av avvikelsen och vid behov remittera barnet för vidare utredning. Det är viktigt att även mindre avvikelser i tillväxt och pubertestutveckling i framförallt årskurs 7 följs upp av skolsköterskan eftersom många barn inte påbörjat sin pubertetsutveckling då. Informationsmaterial http://www.rikshandboken-bhv.se/FokusOmrade/Tillväxt_och_kroppslig_mognad I Rikshandboken finns ett fokusområde, skrivet av Lars Hagenäs, om tillväxt och kroppslig mognad hos barn vilket starkt rekommenderas som informationsmaterial. På www.internetmedicin.se finns information om tillväxtavvikelser hos barn, i avsnittet finns också länkar till ytterligare information om småvuxna och storvuxna barn. Information om barns normala längd- och viktutveckling finns också i boken Evidensbaserad elevhälsa, J Milerad & C Lindgren (red), Studentlitteratur 2014. 2