Global uppvärmning och ekonomisk tillväxt

Kandidatuppsats HT 2007
Handledare: Pontus Hansson
Global uppvärmning och ekonomisk tillväxt
- en simulering av Sveriges BNP-utveckling 2005-2050
Anna Manhem
Emelie Mannefred
Abstract
Föreliggande uppsats studerar sambandet mellan ekonomisk tillväxt och koldioxidutsläpp
med global uppvärmning som följd. Med hjälp av en utveckling av ”den gröna Solowmodellen” görs en simulering av Sveriges BNP-utveckling från 2005 till 2050 där en variabel
för mängden koldioxid förs in. Syftet är att visa på hur koldioxidutsläpp påverkar tillväxten
negativt genom att deprecieringen av realkapitalet ökar. Deprecieringen ökar på grund av
ökad förslitning som naturkatastrofer, översvämningar och jorderosion medför. För att bromsa
denna utveckling för vi även in två ekonomiska styrmedel som också påverkar
deprecieringen. Med olika åtgärder kan man minska de förorenande utsläppen och vi har valt
att studera åtgärderna skatter & regleringar och satsningar på forskning inom miljöområdet. I
vår modell får dessa två styrmedel olika effekter på deprecieringen genom sina olika sätt att
minskar utsläppen på. Skatter & regleringar får en direkt effekt genom att det blir dyrare att
släppa ut, medan satsningar på miljöforskning har en fördröjd effekt då det tar tid för nya
satsningar att generera resultat. Resultatet av simuleringen visar att de åtgärder vi valt att
studera får olika inverkan på deprecieringen och också olika påverkan på BNP-tillväxten.
Båda effekterna är dock positiva om man jämför med att inte använda sig av några styrmedel
överhuvudtaget.
Nyckelord: ekonomisk tillväxt, koldioxidutsläpp, ekonomiska styrmedel, Solow-modellen
med teknologi, Sverige
1
Innehållsförteckning
1 Inledning…………………………………………………………………………………….4
1.1 Global uppvärmning och ekonomisk tillväxt…..………………………………………4
1.2 Problemformulering och syfte………………………………………………..………..5
1.2.1 Ramverk för analys………..……………………………………………………..6
1.2.2 Operationalisering………..……………………………………………………....7
1.3 BNP som mått på tillväxt…………………………………………………………........7
2 Global uppvärmning som extern effekt…………………………………………………...9
3 Ekonomiska styrmedel……………………………………………………………………13
3.1 Skatter & regleringar………………………………………………………………….13
3.2 Teknologi……………………………………………………………………………..14
4 Teori och modell…………………………………………………………………………...17
4.1 Den gröna Solow-modellen………………………..…………………………………17
4.2 Den utvidgade modellen ..……………………………………..……………………..18
4.2.1 Produktionsfunktionen………………………………………………………….19
4.2.2 Kapitalackumulationsfunktionen……………………………………………….19
4.2.3 Steady state……………………………………………………………………..21
5 Simulering………………………………………………………………………………….23
5.1 Utgångsvärden…………...……………...……………………………………………23
5.2 Simuleringen………………..………………………………………………………...25
5.2.1 Depreciering av realkapital……………………………………………………..25
5.2.2 Tillväxt i real BNP per capita…………………………………………………..28
5.2.3 Årlig tillväxttakt i real BNP per capita…………………………………………30
6 Analys & slutsats…………………………………………………………………………..32
6.1 Diskussion kring modell och antaganden………..…………………………………...32
6.2 Slutsatser……………………………………………..……………………………….34
6.2.1 Framtida forskning……………………………………………………………...36
7 Referenser………………………………………………………………………………….38
Appendix A – Härledningar………………………………………………………………...41
Härledning av BNP per capita i steady state……………..……………………………….41
Härledning av tillväxttakter i steady state………………..……………………………….42
Härledning av teknologin (A)………………………..…………………………………...43
2
Härledning av realkapital per capita (k)…………………….……………………………43
Appendix B - Värden för parametrar och variabler……………………………………...45
Parametervärden…………………………………………………………………………..45
Notation…………………………………………………………………………………...45
Appendix C - Tabeller för värden använda i simuleringen………………………………46
Tabell 3: befolkningstillväxt i Sverige mellan 1990-2003……………………………..…46
Tabell 4: koldioxidutsläpp per capita i ton Sverige 1990-2003……………………..........47
Tabell 5: sparkvot i procent i Sverige 1990-2003………………………………………...47
Tabell 6: PAC-utgifter i Sverige………………………………………………………….47
Appendix D – Statistik………………………………………………………………………48
Tabell 7: Sveriges BNP-utveckling 1995-2005 med basår 2000……………………..…..48
Tabell 8: koldioxid per capita Kina, USA, Indien, Sverige, EMU………………………48
Stapeldiagram över växthusgaser per sektor……………………………………………...49
Tabell 9: kostnader för katastrofer………………………………………………………..49
Tabell 10: antal drabbade av katastrofer………………………………………………….49
Tabell 11: totalt antal rapporterade katastrofer…………………………………………...50
3
1 Inledning
1.1 Global uppvärmning och ekonomisk tillväxt
“The scientific evidence that climate change is a serious and urgent issue is now
compelling. It warrants strong action to reduce green house gas emissions around the
world to reduce the risk of very damaging and potentially irreversible impacts on
ecosystems, societies and economies. With good policies the cost of action need not be
prohibited and would be much smaller than the damage averted.” (Stern 2007 s xiii).
Världen står idag inför ett stort och växande klimathot i form av global uppvärmning som
kommer att påverka alla jordens invånare. Flertalet forskningsrapporter konstaterar att den
förändring som nu sker är en följd av mänsklig påverkan. Konsekvenserna av
klimatförändringarna kommer att vara både av humanitär och ekonomisk karaktär. FN:s
klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel of Climate Change), belyser i sin fjärde rapport
de effekter som idag kan observeras ibland annat skogs- och jordbruk, i alpin miljö, i höjning
av havsvattennivån och i viss mån också på människors hälsa (IPCC 2007:5704 s 5). De
konstaterar att jordens medeltemperatur stigit med 0,8 grader under det senaste århundradet,
och att halten av koldioxid i atmosfären ökat med hela 30 procent sedan början av
industrialiseringen (Naturvårdsverket, 080121).
Utsläpp av växthusgaser påverkar och kommer i allt större utsträckning påverka den globala
ekonomin negativt, genom exempelvis ökad förstörelse av realkapital och naturresurser.
Klimatförändringar är inget annat än ett alarmerande globalt problem som kräver omedelbar
handling och globalt samarbete. Under klimatförhandlingarna på Bali i december 2007 kom
några av världens största ekonomier överens om en gemensam plan för arbetet med globala
utsläppsminskningar. De slutgiltiga förhandlingarna i Köpenhamn 2009 hoppas leda till ett
nytt mer omfattande och mer handlingskraftigt klimatavtal än det snart inaktuella
Kyotoavtalet. Förhoppningen är att stora ekonomiers (USA, Kina, EU och Indien) samarbete
kring avtalet kommer ge större effekt för klimatet än vad Kyotoavtalet gjort. EU är en av de
aktörer som är drivande i frågan och de är inte främmande för omfattande åtgärder. Inom EU
har man gemensamt kommit överens om ett ensidigt åtagande att minska utsläppen i unionen
4
med 20 procent till 2020, detta oavsett utfallet av klimatförhandlingarnas resultat (EUupplysningen 080120).
Även i Sverige märks konsekvenser av den globala uppvärmningen. Under perioden 19912005 var landet nästan 1°C varmare på årsbasis och nederbörden var cirka sju procent mer
jämfört med perioden 1961-1990 (Miljövårdsberedningens rapport 2007:03 s 35). Sverige
ligger dock i framkant vad gäller satsningar på miljön jämfört med en del andra EU-länder.
Det gäller dock att både i Sverige och i resten av världen få till stånd varaktiga positiva
förändringar.
Den största bidragande faktorn till klimatförändringarna är utsläpp av koldioxid (CO2). Gasen
koldioxid uppstår när vi förbränner fossila bränslen som bensin, olja och kol, och koldioxiden
utgör 80 procent av växthusgaserna (SCB, 080118). Vi måste därför minska våra utsläpp för
att kunna hejda den ökande medeltemperaturen. Mängden koldioxidutsläpp är något som både
privatpersoner och företag har möjlighet att påverka, vilket är en anledning till varför vi
kommer att använda oss av koldioxid som en variabel i den tillväxtmodell som tillämpas i
uppsatsen (se appendix D). För att studera hur utsläppen och hur försök att minska dessa
påverkar den ekonomiska tillväxten tar vi hjälp av en tillväxtmodell och gör en simulering
över Sveriges BNP-utveckling mellan 2005 och 2050.
1.2 Problemdiskussion och syfte
I tillväxtsammanhang är det viktigt att identifiera de faktorer i samhället som har betydelse för
ekonomin och då vi konstaterat att den globala uppvärmningen de facto har en inverkan är det
intressant att föra in denna variabel i en modell för tillväxt. Vi vill studera tillvägagångssätt att
minska utsläppen och hur de i sin tur påverkar den ekonomiska tillväxten. De åtgärder vi valt
att undersöka är ekonomiska styrmedel såsom skatter & regleringar och satsningar på
forskning inom miljösektorn. Vi väljer att utgå från en ekonomisk tillväxtmodell, kallad ”den
gröna Solow-modellen”. Modellen modifieras genom att vi lägger till en variabel som
symboliserar mängden koldioxidutsläpp, som i sin tur påverkar takten med vilken
realkapitalet deprecierar. Deprecieringen ökar om mängden utsläpp ökar. Dock kan ökningen
dämpas av de åtgärder vi nämnt ovan. Att vi väljer att använda en utveckling av Solowmodellen med teknologi (som den gröna Solow-modellen baseras på) kan diskuteras eftersom
5
modellen är starkt förenklad och många viktiga variabler och faktorer som påverkar
utvecklingen
förmodligen
inte
fångas
upp.
Därför
ger
modellen
inte
en
helt
verklighetsförankrad bild. Hade vi fört in fler variabler eller valt en mer omfångsrik modell
skulle våra resultat blivit mindre tydliga och mer svårtolkade, eftersom det då blir svårt att
utskilja vad som påverkar vad och i vilken utsträckning de variabler vi valt påverkar.
Syfte med denna uppsats är att genom en simulering visa på hur olika sätt att minska utsläpp
kan komma att påverka tillväxten. En simulering kan i detta sammanhang ge en indikation på
hur politiska beslut idag kan ge märkbara resultat för miljön och ekonomin i framtiden.
Således lyder vår frågeställning; Hur påverkar de ekonomiska styrmedlen skatter &
regleringar och satsningar på forskning inom miljöområdet BNP på lång sikt?
1.2.1 Ramverk för analys
Med nedanstående figur vill vi tydliggöra de samband vi anser finns mellan ekonomisk
tillväxt och koldioxidutsläpp. Avsikten är också att ge en förståelse för uppsatsens innehåll
och disposition.
Positivt
Global uppvärmning
Negativt
Minskar tillväxten på grund
av ökad depreciering av
realkapital
Koldioxidutsläpp
(CO2)
Ökar tillväxt genom nya
produktionsmetoder
Minskade utsläpp
ger ökad tillväxt
Ekonomisk tillväxt
i BNP
Satsningar på FoU i
miljösektorn
Direkt minskande effekt
Högre tillväxt kan ge
ökade utsläpp
Kan tvinga fram
ny teknologi
Hämmar
tillväxten genom
färre resurser för
ekonomin att
fritt allokera
Minskar utsläpp på sikt genom nya
produktionsmetoder
Ökar uppvärmningen
Skatter & regleringar
Högre tillväxt kan leda till
ökade möjligheter att
minska utsläpp
Figur 1
6
I figuren visas de huvudsakliga resonemang vår uppsats bygger på. De blå pilarna visar på de
positiva samband som vi menar existerar mellan koldioxidutsläpp och den ekonomiska
tillväxten och de gula representerar de negativa sambanden.
Den stora pilen mellan
koldioxidutsläpp och globaluppvärmning betyder att dessa har ett bestående samband där
högre utsläpp alltid leder till högre uppvärmning. Vi menar att den globala uppvärmningen
påverkar den ekonomiska tillväxten negativt och att denna effekt växer sig starkare om något
inte görs för att hämma denna utveckling, där av den tjockare pilen. Det är ifrån dessa
antagande om samband vi bygger vår uppsats.
1.2.2 Operationalisering
I uppsatsen kommer vi att definiera skatter & regleringar och satsningar på FoU inom
miljöområdet som ekonomiska styrmedel. Ekonomiska styrmedel är något som påverkar
ekonomins prissignaler och betalningsströmmar, exempelvis genom att den som släpper ut
ska få betala en miljöavgift eller miljöskatt (Pihl 2007 s 64). Ekonomiska styrmedel kan
användas för att korrigera externa effekter i strävan efter en effektiv hushållning ( ibid s 65).
Det är möjligtvis inte helt korrekt att benämna valda åtgärder på detta sätt ur den bemärkelse
att regleringar inte alltid kan definieras som ekonomiska. Att även kalla specifika satsningar
på forskning inom miljösektorn ekonomiska styrmedel är naturligtvis diskutabelt.
Naturvårdsverket benämner dock på sin hemsida bidrag till forskning som ett ekonomiskt
styrmedel (Naturvårdsverket, 080113). I flera av de artiklar vi arbetat med används uttrycket
"abatement” som benämning för olika sätt att minska utsläppen. Vi avser dock för tydlighets
skull enbart använda begreppet ekonomiska styrmedel.
1.3 BNP som mått på tillväxt
För att mäta ekonomisk tillväxt är det praxis att använda sig av bruttonationalprodukten
(BNP). BNP är det sammanlagda värdet på varor och tjänster som produceras inom landet. I
modellen kommer vi att utgå från BNP som mått på inkomstnivå och som redskap för att mäta
ekonomisk tillväxt. Vi mäter vilka effekter som våra utvecklingar av modellen får på BNP
och dess tillväxt. När BNP ökar beror det oftast på befolkningstillväxt eller ökad
produktivitet, vilket är lika med tillväxt i ekonomin (Radetzki 2001 s 13). Eftersom vi vill
göra jämförelser över tiden (och även att vår modell skall kunna användas vid jämförelser
7
mellan länder) använder vi BNP då detta är det mått som bäst beskriver utvecklingen av
inkomstnivån över tiden. Det finns dock flera problem med att använda BNP som mått på
inkomstnivå. För det första kan man inte i BNP-måttet se det arbete och de tjänster som utförs
i hemmet, på den svarta marknaden eller i offentlig regi då denna produktion inte omsätts på
en marknad (ibid s 14). För det andra kan användningen av BNP som mått på välfärd också
ifrågasättas då det ej tar hänsyn till vare sig inkomstfördelning, hälsotillstånd eller negativa
externa effekter (Fregert & Jonung 2003 s 58-59). Å andra sidan anser vi oss inte i första hand
mäta eller visa på landets välfärdsnivå utan först och främst inkomstnivån vilket BNP-måttet
kan ge en indikation på. De faktorer som inte räknas med i BNP är någotsånär konstanta över
tiden vilket talar för att de inte skulle påverka BNP märkbart om de togs med i beräkningen.
Därför kommer vi under resten av uppsatsen att använda oss av BNP-måttet då vi vill se hur
våra utvidgningar påverkar tillväxten. Dock kommer vi att föra ett resonemang angående
BNP-produktionens negativa externa effekter på miljön i kapitel 2.
8
2 Global uppvärmning som extern effekt
Då vi klarlagt vårt syfte med uppsatsen och hur vi avser att mäta tillväxten skall nu den
koppling vi menar finns mellan den globala uppvärmningen och ekonomin beskrivas för att
resonemanget sedan ska kunna föras in i modellen.
Under det senaste århundradet har västvärlden haft en hög tillväxttakt i ekonomin. Likaså har
en hög tillväxttakt i mängden utsläpp av växthusgaser kunnat observeras under samma period,
och vi vet nu att det finns en klar koppling mellan de ökade utsläppen av växthusgaser och
den globala uppvärmning som har skett det senaste århundradet (jfr IPCC 2007:5704 s 5 &
13; ITPS 2006 s 21; Kriström 1999 s 299). Man bör möjligtvis utifrån ovan resonemang ställa
sig frågande till om ekonomisk tillväxt alltid är önskvärt? Eller kan det vara så tillväxt ofta
mäts på ett felaktigt och förlegat sätt genom att enbart studera BNP och andra
nationalräkenskaper som inte avspeglar alla kostnader den ökade produktionen medför? Att ta
hänsyn till dessa negativa externa effekter av produktion i beräkningar av tillväxt är
följaktligen nödvändigt för att skapa en så rättvisande bild av verkligheten som möjligt och få
ett mer långsiktigt perspektiv på ekonomisk utveckling. De globala problemen med de ökade
utsläppen är inget annat än ett marknadsmisslyckande där marknadspriserna inte återspeglar
de faktiska kostnaderna som utsläppen medför (jfr Stern 2007 s 1, Miljövårdsberedningens
rapport 2007:03 s 119).
Diagram 1 ger en empirisk inblick i hur stora koldioxidutsläpp som stora industrinationer
samt Sverige har släppt ut under de senaste åren.
Diagram1: koldioxidutsläpp per capita 1990-2003.
Koldioxidutsläpp per capita
25
Utsläpp i ton
20
Kina
Sverige
15
Indien
10
USA
EMU
5
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
1993
1992
1991
1990
0
Tid
Diagram 1
Källa: Se Appendix D
9
Länken mellan den globala uppvärmningen och det ökade antalet naturkatastrofer, som
drabbat världen och framförallt den fattigare delen av jordens befolkning, har
uppmärksammats på flera håll den senaste tiden. Röda korset presenterade i december 2007
statistik över antalet människor som drabbats av naturkatastrofer (Se appendix D). Där visar
de på det faktum att antalet dödsfall har stigit kraftigt under de senaste åren och de visar även
på det faktum att antalet naturkatastrofer ökat kraftig under samma tioårsperiod (IFRC 2007).
Det finns mer statistik från rapporten i appendix D. Dessa katastrofer drabbar oftast de
fattigaste länderna hårdast och får stora humanitära och ekonomiska konsekvenser, vilket
påverkar den ekonomiska utvecklingen och tillväxten (Sterner 2003 s 9). Vi har förmodligen
också bara sett början på de konsekvenser i form av klimatkrig som kan komma att drabba
världens befolkning då uppvärmningen leder till stora klimatförändringar. Sudan är endast det
första exemplet där de allt mer utarmade resurserna lett till krig som medfört massvält och att
mängder
människor
drivits
på
flykt
(The
Economist
080103).
Resultatet
av
klimatförändringarna kan också komma att påverka befolkningens, arbetskraftens tillväxttakt
det vill säga att jordens befolkning skulle kunna minska. Minskad befolkningstillväxt leder
enligt Solows teori till något positivt för tillväxten då det kan leda till ett högre BNP per
capita. Men det skulle också kunna påverka tillväxten negativt då det finns färre personer som
kan delta i produktionen (se vidare resonemang i kapitel 4).
De klimatrelaterade hälsoeffekterna kommer visa sig på olika sätt i olika delar av världen men
globalt sett förväntas fler människor missgynnas är gynnas (IPCC 2007:5704 s 6). I Afrika
kommer livsmedelsproduktionen i vissa fall att minska med upp till 50 procent redan till 2020
(ibid s 6). Där blir också konsekvenserna ännu större på grund av den låga
anpassningskapaciteten som kontinenten har (ibid s 7). Man räknar med att vid en
temperaturökning på 1-3 grader skulle kunna öka den globala livsmedelsproduktionen. Men
vid högre temperaturhöjningar förväntas denna produktion återigen att minska (ibid s 17). I
områden närmare ekvatorn kan även temperaturhöjningar på 1-2 grader öka risken för svält
(ibid s 17). Undernärning och dess följdsjukdomar kommer att öka, vilket främst drabbar
barns utveckling och tillväxt. Antalet dödsfall kommer också att öka på grund av värmeböljor,
översvämningar, stormar och andra naturrelaterade fenomen (ibid s 18). Det är tänkbart att
dödsfallen på grund av kyla kommer minska, men de negativa effekterna kommer att
överväga de eventuella positiva effekterna som en temperaturökning kan medföra (ibid s 18).
Europa kommer att drabbas genom kusterosion och fler klimatrelaterade naturkatastrofer
såsom översvämningar och skogsbränder (ibid s 6). IPCC vidare att de mest utsatta områdena
10
är tätt bebodda kustområden och samhällen och verksamheter som är känsliga för extremer
eller är beroende av klimatkänsliga resurser (ibid s 6). Produktionen av vissa varor såsom
virke kommer förmodligen öka på kort och medelfristigsikt vid en temperaturhöjning, men
även här finns det stora regionala skillnader (ibid s 17). Även kostnaderna och de fördelar för
industrier, bebyggelse och samhälle som kommer med den globala uppvärmningen kommer
att variera mycket. Det beror både på plats och på skalan på höjningen, men sammantaget
kommer nettoeffekterna att bli negativa och öka ju större klimatförändringarna blir (ibid 18).
Noteras bör dock att långt ifrån all ekonomisk tillväxt är dålig för miljön. Exempel på sektorer
där tillväxt påverkar miljön positivt är ökad ekoturism, nationalparker och kompostering
(Sterner 2003 s 10).
Något som både kan ha en negativ och positiv inverkan på miljön är ökad global handel. Å
ena sidan kan handel skapa mer utsläpp genom exempelvis ökade transporter (Pihl 2007 s
190). Å andra sidan kan handel också leda till en mer effektiv resursallokering, vilket i sig kan
innebära bättre utnyttjande av resurser och således mindre negativa externa effekter på miljön
(Hoekman & Kostecki 2001 s 441). En annan fördel med handel är att den kan bidra till att
reducera fattigdomen, vilket bör noteras även i tillväxtdiskussioner.
Ekonomisk tillväxt är ökning i inkomst, det är inte tillväxttakten som är den viktigaste utan
tillväxtens riktning (Sterner 2003 s 10). Därför är det nu viktigt att vi väljer en inriktning som
minskar de externa effekterna som de allt större utsläppen medför. Då vi nu har kunnat fastslå
att människan ligger bakom en del av den klimatförändring som sker finns det nu klara
incitament och fördelar med att människan börjar arbetet att minska utsläppen genast. Det är
oftast mycket dyrare att rena miljöer som förorenats än att investera i miljövänliga alternativ
från början (Sterner 2003 s 18). Nicholas Stern skriver i sin rapport att om människan inte
agerar mot klimatförändringarna kommer dess konsekvenser för världens länder innebära
förluster på fem procent av BNP idag och för all framtid. Med ett annat sätt att räkna skulle
dessa kostnader kunna stiga upp till 20 procent om man räknar in alla risker och negativa
följder. Skulle vi däremot börja agera nu kan det räcka med att satsa en procent av världens
BNP per år för att undvika klimatförändringarnas värsta följder (Stern 2007 s 7). Det finns
dock svårigheter med detta miljöarbete, och förmodligen är det största problemet att det måste
ske globalt. Även om vi i Sverige skulle upphöra med utsläpp skulle vi fortfarande påverkas
av att andra länder släpper ut. Risken är stor att det blir ett fångarnas dilemma-scenario där det
enskilda landet bär hela kostanden för att minska utsläppen men de globala miljövinsterna av
reduktionen av utsläppen kommer alla till gagn (jfr Kriström 1999 s 319; Pihl 2007 s 189).
11
Internationella institutioner är därför viktiga då det behövs gemensamma regelverk,
sanktionsmöjligheter och framförallt samarbete för att kunna lösa problemen globalt ( jfr Pihl
2007 s 189; Stern 2007 s 7).
Att den ekonomiska tillväxten och ekonomin i stort påverkas och kommer påverkas i allt
större utsträckning på grund av klimatförändringarna råder det idag inget tvivel om. Att
hälsan hos befolkningen och förstörelsen av produktionsfaktorerna inte skulle minska
tillväxten är nog få som kan hävda. Det är därför av största vikt även för de som är mer
intresserade av det ekonomiska systemet och tillväxt att även studera och ta hänsyn till
miljön. De åtgärder som används för att minska utsläppen bör inte hämma tillväxten i stor
utsträckning. De branscher och företag som använder sig av och kommer att använda sig av
teknik som släpper ut mindre koldioxid kommer att öka sin omsättning och sysselsättning om
ekonomiska styrmedel används för att minska utsläppen (Stern 2007 s 8). De förändringar
som sker inom energisektorn gör att man kan bryta sambandet mellan tillväxt och utsläpp av
växthusgaser. Det är snarare så att om man inte gör något så kommer det vara det som skadar
den ekonomiska tillväxten (Stern 2007 s 8). Vi kan inte förbjuda utsläpp av koldioxid helt, då
det skulle kosta samhället alldeles för mycket i form av utebliven BNP-produktion (Pihl 2007
s 146). Att helt sluta släppa ut eller minska sin konsumtion extremt mycket skulle kunna få
stora effekter både på Sveriges ekonomi och för ekonomin i de länder vi har ett stort
handelsutbyte med. Det är dock av yttersta vikt att sätta ett pris i pengar på koldioxidutsläpp
(Krisström 1999 s 118). Det pågår många utredningar både av hur stora klimatförändringarnas
effekter är, och hur man skall kunna stoppa förändringarna på bästa sätt. Är det genom ny
teknik och/eller genom skatter och regleringar? Vilka effekter skulle det kunna få på den
ekonomiska utvecklingen?
12
3 Ekonomiska styrmedel
I föregående kapitel diskuterades kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och den globala
uppvärmningen. En del debattörer hävdar att det finns en motsättning mellan ekonomisk
tillväxt och ren miljö. De menar att om tillväxt sker till följd av miljöovänliga
produktionsmetoder kommer tillväxten att leda till en försämrad miljö. Det antagandet kan ses
som rimligt men är beroende av hur tillväxt definieras. Om man tar hänsyn till de negativa
externa effekter som sker av produktion och om man tar hänsyn till framtiden innebär
ovannämnda scenario snarare att konsumtionsutrymmet minskar, vilket således inte bör
betraktas som ekonomisk tillväxt. Om man istället definierar ekonomisk tillväxt som hållbar
utveckling är det just konsumtionsutrymmet som är det intressanta då det räknar med de
negativa externa effekterna på miljön (Sterner 2003 s 7).
Utsläpp av koldioxid är en typisk negativ extern effekt som förorenar luften och vars
ekonomiska konsekvenser kan vara svåra att mäta. Men det är få som förnekar riskerna som
klimatförändringar kommer att medföra. Bekämpning av klimatförändringar måste därför ses
som en investering som är nödvändig för att rädda miljön och den ekonomiska tillväxten i
framtiden (Stern 2007 s 1). I det här kapitlet skall vi redogöra för de typer av ekonomiska
styrmedel vi valt att utveckla vår modell med. För att en förändring av koldioxidutsläppen
skall kunna ske krävs dels förändrat beteende och dels teknologisk utveckling. I den nyligen
publicerade Sternrapporten presenteras tre grundläggande element för att hantera
klimatförändringarna och minska utsläpp; prissättning av koldioxid, teknologisk utveckling
och borttagande av hinder för ändrat beteende (Stern s 18). De tre elementen fungerar som
komplement till varandra och att utelämna ett av dessa skulle leda till en signifikant ökning av
kostnaderna för bekämpningen av klimatförändringarna (Azar 2007 s 3). Naturligtvis skall
styrmedlen användas så att kostnaden blir så liten som möjligt och att tillgångarna används så
effektivt som möjligt.
3.1 Skatter och regleringar
Prissättning av koldioxid innebär att konsumenten får betala den fulla sociala kostnaden för
sitt beteende. Sådan prissättning kan göras explicit genom beskattning eller implicit genom
13
regleringar. Konsekvensen är att individer och företag får ökade ekonomiska incitament att
minska sina utsläpp av växthusgaser. Ett empiriskt exempel är användandet av bensin.
Efterfrågan på bensin bestäms både av dess pris och individens inkomst. Om inkomsten ökar
behöver det inte betyda att efterfrågan på bensin ökar om bensinpriset samtidigt ökar. I
Europa har man betydligt högre bensinskatter än i USA och användandet av bensin i Europa
är näst intill hälften så stort som det är i USA (Sterner 2003 s 25). Denna teori om hur priset
styr efterfrågan indikerar att en skatt på koldioxid skulle få en direkt effekt på
utsläppsskapande beteende. Beskattning har också en fördel i och med att den genererar
intäkter till staten (Azar 2007 s 4). Dessa intäkter gör i sin tur att man kan sänka andra skatter
som snedvrider ekonomins effektivitet, som till exempel skatt på arbete. Miljöskatter anses
vara effektiva då de dels minskar miljöskadorna och dels gör att effektivitetsförlusterna på
arbetsmarknaden kan minska (Pihl s 115). Koldioxidskatter är kostnadseffektiva i den
bemärkelse att de leder till en effektiv fördelning av utsläppsreduktionen. Skatten ger varje
utsläppare valet att antingen släppa ut koldioxid och betala skatten eller att minska utsläppen
och slippa skatten. Således blir det lönsamt att minska utsläppen så länge den kostnaden är
lägre än skatten (Miljövårdsberedningens rapport 2007:03 s 119).
Givetvis föreligger det problem med koldioxidskatter, de är inte entydigt positiva. Skatten bör
vara likformig för alla sektorer i ekonomin, vilket kan skada konkurrensförhållandena då vissa
sektorer är mer utsatta för internationell konkurrens. Ett annat problem med koldioxidskatter
är att det ofta krävs mycket höga skattesatser för att uppnå utsläppsreduktionsmålen, vilket
avhåller en del beslutsfattare att införa dessa skatter (Miljövårdsberedningens rapport 2007:03
s 122). Trots detta väljer vi att studera skatter och regleringar som en åtgärd för att minska
utsläppen och vilken effekt dessa får på ekonomin.
3.2 Teknologi
Det andra viktiga elementet i klimatpolitikens utformning är satsningar på teknologisk
utveckling både genom FoU och spridning och kommersialisering av den nya
miljöteknologin. Det är essentiellt för att kunna nå de minskningar av utsläpp som är önskvärt
enligt Sternrapporten och IPCC. Både den privata och offentliga sektorn spelar en viktig roll i
satsningar på FoU inom miljöområdet och ett samarbete de två emellan skulle kunna leda till
större utbud av miljöteknologi och reducerade kostnader (Stern 2007 s 19). En stor del av den
14
miljövänliga teknologin är idag mer kostsam än miljöovänliga teknologiska alternativ, en
omständighet som dock antas förändras i och med att efterfrågan på miljöteknologiska
alternativ ökar.
I IPCC:s fjärde klimatrapport görs modellanalyser av teknologin som endogen variabel som
visar att ju större investeringar som görs i teknologin desto lägre blir kostnaderna för att
använda den, en så kallad learning-by-doing-effekt. Satsningar på teknikutveckling har
följaktligen större fördelar och gynnas också av tidiga åtgärder (Miljövårdsberedningens
rapport 2007:03 s 123). Givetvis får den nya teknologin inte någon effekt på vare sig utsläpp
eller tillväxt om spridningen av den inte främjas. Därför spelar skatter och regleringar en
särskilt viktig roll för att skapa incitament till spridning på lång sikt. Även möjligheten till
patenträtter som ger effekter på företags möjligheter att tillgodogöra sig tillräckligt med
intäkter från nyutvecklad teknologi, påverkar incitamenten till satsningar på miljöteknologi
(ibid 124).
Att satsa på miljöteknologi innebär att man söker finna nya produktionsmetoder som dels
kommer att ersätta gammal teknologi, vilket bidrar till mer miljövänlig produktion och dels
kommer att vara mer effektiva, vilket kommer att få en positiv inverkan på ekonomin
eftersom teknologisk utveckling bidrar till ekonomisk tillväxt (Romer 1996 s 6). Om ny och
miljövänlig teknologi kan ersätta gammal teknologi och ge samma produktionsmöjligheter
skulle det kunna innebära att produktionen kan öka i samma takt som tidigare. Detta utan att
ge upphov till lika stora externa effekter som innan, till skillnad från om man endast skulle
satsa på skatter och regleringar då dessa i viss mån kan ses som produktionshämmande.
Dessutom har teknologi och uppfinningar den egenskapen att de är icke-rivaliserande och kan
således användas av flera individer/företag samtidigt och på flera ställen (Romer 1996 s 11).
Det är positivt för mindre utvecklade länder som då direkt kan få ta del av den nya teknologin.
I en studie gjord av C. Carraro och M. Galeotti drar författarna slutsatsen att det inte finns
någon tvekan om att teknologisk utveckling kan leda till ekonomisk tillväxt samtidigt som
miljön inte tar skada (Carraro et al 1997 s 4).
För att kunna påverka konsumenter och investerare måste miljöpolitiken vara trovärdig och
långsiktig. Det är särskilt viktigt vid beslut om långsiktiga investeringar då en trolig konstant
koldioxidbeskattning kan räknas med i kostnaderna. Om så inte är fallet kan det komma att
ske investeringar i miljöovänlig infrastruktur till exempel, vilket kommer att göra
15
utsläppsminskningarna svårare och dyrare i framtiden (Stern 2007 s 19). Likaså gäller för
investeringar i miljöteknologi; att prissättning av koldioxidutsläpp genom beskattningar och
regleringar skapar ekonomiska incitament för den privata sektorn att investera. Dock krävs att
dessa policies upprätthålls för att satsningarna på utveckling av teknologi skall generera
avkastning i framtiden genom att säkerställa att det finns en marknad för miljövänliga
teknologiska produkter (ibid).
Att starka ekonomiska styrmedel krävs för att komma till stånd med problemet är en allmän
uppfattning (Sterner 2003 s 25). Vilka styrmedel som skall användas i klimatpolitiken och hur
dessa skall utformas är dock inte alltid uppenbart och varierar från land till land. Hänsyn
måste tas både till ekologiska och teknologiska förutsättningar och till socioekonomiska och
politiska villkor (ibid). Konstateras kan dock att både skatter & regleringar och satsningar på
teknologi krävs för att minska utsläppen. De fungerar som effektiva komplement till att
varandra för att minska koldioxidutsläppen. Olika mixer av dessa styrmedel kan emellertid
tänkas ha olika inverkan på den ekonomiska tillväxten.
16
4 Teori och modell
År 1956 publicerade ekonomen Robert Solow en artikel där han genom att göra ett stort antal
förenklingar av verkligenheten lyckats skapa en modell som kan användas för att beskriva
ekonomisk tillväxt och utveckling (Jones 2002 s 20). I de olika utvidgningarna som har
kommit av Solow-modellen genom åren har forskare försökt att laborera med olika exogena
variabler det vill säga variabler som bestäms utanför modellen och endogena variabler som
bestäms inom modellen för att kunna finna de sätt som bäst beskriver verkligheten och de
fenomen man vill undersöka.
Den av Solow-modellerna som vi valt att utgå ifrån kallas ”den gröna Solow-modellen” och
presenterades av William A. Brock och M. Scott Taylor i en artikel 2004. Författarna
introducerar en länk mellan mängden miljöförstörande utsläpp och den ekonomiska tillväxten.
De menar att den här negativa effekten kan reduceras med hjälp av beskattning. I artikeln
använder de sig av Solow-modellen med teknologi men utvidgar den för att sedan göra en
empirisk studie över OECD-länder där de söker finna sambandet mellan mängden utsläpp och
inkomst per capita (Brock & Taylor 2004 s 9). Solow-modellen med teknologi innebär att
teknologi förts in som en variabel som ökar produktionen och som på lång sikt upprätthåller
den ekonomiska tillväxten. Denna variabel är dock exogen i modellen (Jones 2002 s 38).
4.1 Den gröna Solowmodellen
I den gröna Solowmodellen görs precis som i den ursprungliga Solow-modellen antagandet
att landet enbart producerar en vara - BNP (Jones 2002 s 20). För att producera varan
använder landet produktionsfaktorerna kapital, arbetskraft och teknologi. I modellen görs som
tidigare konstaterat flera förenklingar. Bland annat antas att det bara finns ett isolerat land
utan handel, vilket innebär att man kan anta att sparkvoten är lika med investeringar i landet
(ibid s24). De två grundläggande ekvationerna för en Solow-modell är produktionsfunktionen
och funktionen för hur kapitalet ackumuleras.
Produktionsfunktionen består i denna gröna Solow-modell av realkapital (K), teknologi (A),
arbetskraft (L) och ”abatement” (θ). Nivån på BNP (Y) beror således av storleken på dessa
produktionsfaktorer. Teknologi är en exogen variabel, det vill säga att man i modellen inte
kan påverka takten med vilken nya innovationer uppkommer med hjälp av politiska och
17
ekonomiska medel. Det betyder att man kan anta att teknologin växer med en konstant
tillväxttakt. Arbetskraft likställs i modellen med befolkningen i landet. Brock och Taylor har
gjort flera förändringar och utvidgningar i sin gröna modell, ett av tilläggen är att de
multiplicerar in 1 minus en kostnad som de kallar abatement (1- θ), vilket är den mängd av
BNP som landet lägger på att minska sina utsläpp. Det kan vara saker som skatter på bensin,
avgifter för utsläpp eller pengar som man satser på miljöfrämjande forskning. De menar att
denna kostnad har en negativ påverkan på tillväxten, i alla fall direkt eftersom dessa pengar
inte kan användas inom andra sektorer i produktionen (Brock et al s 11). Parametern α visar
på hur de olika produktionsfaktorerna viktas i produktionen av BNP.
Den gröna Solow-modellens produktionsfunktion;
Y = K α ( AL)1−α (1 − θ )
Ekvation 1
Den andra grundläggande ekvationen i Solow-modellen är kapitalackumulationsfunktionen,
som visas på hur kapitalet i landet genereras. Realkapitalet ökar genom att en del av
produktionen (Y) sparas och investeras, också kallat sparkvoten (s). Men realkapitalet minskar
(till följd av förslitning) med en deprecieringstakt (d).
K& = sY − dK
Ekvation 2
Enligt modellen antas ekonomin växa mot ett jämviktsläge kallat steady state. När ekonomin
befinner sig i steady state växer alla produktionsfaktorer i samma takt och då är det enbart
teknisk utveckling som kan föra den ekonomiska utvecklingen framåt. Ekonomin befinner sig
dock sällan i sitt steady state-läge då den ständigt påverkas av olika händelser. Det är
emellertid intressant att identifiera steady state-läget för att kunna jämföra med faktisk BNP
och således kunna säga något om vart ekonomin är på väg.
4.2 Den utvidgade modellen
Vi vill studera hur miljöförstöring påverkar tillväxten när vi för in mängden utsläpp som en
variabel som påverkar deprecieringen av realkapitalet negativt. För att göra detta har vi valt
att vidareutveckla Brock och Taylors gröna tillväxtmodell genom att dela upp deras
”abatement”, som vi kallar ekonomiska styrmedel, i två olika kategorier; skatter &
regleringar, θB och FoU inom miljösektorn, θA. Vi väljer att skilja dessa styrmedel åt då vi
18
menar att de får olika effekter på mängden utsläpp och den ekonomiska tillväxten över tiden.
Skatter och regleringar får större effekt idag och inom den närmsta framtiden eftersom den
påverkar mängden utsläpp direkt. Medan effekten av FoU inte ger avkastning förrän efter ett
par år. Det tar ju som bekant en viss tid för forskning att generera resultat (Azar 2007 s 7).
Båda dessa styrmedel påverkar både tillväxten i ekonomin och mängden utsläpp (vilket vi
beskrivit i kapitel 3). På längre sikt menar vi att det ekonomiskt borde vara mer lönsamt att
satsa större andel av BNP på FoU.
4.2.1 Produktionsfunktion:
Y = K α ( AL)1−α (1 − θ A − θ B )
Ekvation 3
Produktionen beror av mängden realkapital, mängden tillgänglig teknologi samt mängden
arbetskraft i landet. Men produktionen påverkas även hur stor del av BNP som läggs på att
minska utsläppen. Den här kostnaden påverkar produktionen på ett negativt sätt då dessa
pengar inte kan användas och allokeras perfekt av marknaden vilket då har en negativ
påverkan på landets BNP.
Per capita:
y = k α A1−α (1 − θ A − θ B )
Ekvation 4
4.2.2 Kapitalackumulationsfunktionen
Det
som
skiljer
vår
kapitalackumulationsfunktion
från
den
ursprungliga
är
deprecieringstakten. Vi menar att miljön borde finnas med som en variabel i form av mängden
utsläpp då dessa utsläpp av koldioxid påverkar realkapitalet depreciering genom bland annat
naturkatastrofer, vilket vi tidigare gått in på i kapitel två. Vår deprecieringstakt påverkas
negativt, alltså ökar, med mängden koldioxidutsläpp per capita (z) vilket påverkar BNP i
steady state negativt. Ekvationen är utformad så att deprecieringen (d) som är en följd av
koldioxidutsläpp per capita (z) adderas med den ursprungliga deprecieringstakten (η), som
vanligtvis brukas anta vara fem procent. Det här innebär att om inga utsläpp finns kommer
deprecieringen ändå inte understiga fem procent.
19
d = η (1 + z (1 − Ω)(1 − θ B ) β )
Ekvation 5
Då vi vill att θA ska få en annorlunda effekt över tiden behöver vi föra in en variabel, Ω, vars
syfte är ge ett tidsperspektiv till deprecieringstakten. Vi anser att θA, till skillnad från θB, får
ökande påverkan på utsläppen i framtiden, vilket är syftet med ekvationen Ω. Denna ökning
kommer dock inte att vara lika stor hela tiden utan ökningen avtar efter en viss tid. λ
symboliserar det största värde som uttrycket (Ω) kan anta. µ används i ekvationen för att vi sa
hur snabbt kurvan går från noll till λ, och ε står för nivån på den gröna teknologin och är den
variabel som ändras över tiden. T är det värde på ε där funktionen befinner sig exakt mellan
noll och λ.
Ω=λ
eµ
( ε −T )
1+ eµ
(ε −T )
Ekvation 6
I vår utvidgning av modellen menar vi att θA får en kvardröjande effekt på så sätt att om man
idag investerar i FoU i miljösektorn så kommer det generera positiva effekter för flera år
framöver även om man något år inte skulle satsa på denna typ av forskning. Variabeln ε
symboliserar således den ackumulerade ”gröna” teknologin. Denna kvardröjande effekt är
rimlig att anta då vi menar att den forskning som framkom året innan inte bara ”försvinner”
om man inte skulle satsa pengar påföljande år. Dock menar vi också att det finns en
deprecieringstakt av denna nya teknologi (dε). Den här deprecieringen uppkommer då det
känns rimligt att anta att det förekommer utveckling även inom den miljöförstörande sektorn,
vilken kommer att behöva ersättas med ny miljöteknologi. Genom att matematiskt beskriva
θA:s utveckling får vi den kvardröjande effekt vi är ute efter, där ε representerar den
kumulativa effekten som θA har. För att beskriva hur den gröna teknologin ackumuleras ställer
vi upp en ekvation enligt nedan. Där θA subtraherat med sin deprecieringstakt, dε, blir ε. Ju
större ε är desto mer minskar koldioxidutsläppen.
ε t +1 = ε t + θ A − d ε ε t
Ekvation 7
Vi
för
sedan
in
våra
modifieringar
av
deprecieringstakten
i
realkapitalackumulationsfunktionen. Här använder vi variabeln z som står för antalet ton
koldioxid som släpps ut per person och år. Det är den som ökar deprecieringstakten vilket är
negativt för tillväxten. Men genom Ω påverkar θA deprecieringstakten positivt genom att den
20
dämpar den negativa inverkan som utsläppen får på deprecieringen. I den slutgiltiga
kapitalackumulationsfunktionen finns också θB med och har även den en positiv inverkan på
mängden utsläpp. θB upphöjs med β för att få den effekt på deprecieringen som vi anser vara
trolig. Vi multiplicerar den ”ursprungliga” deprecieringstakten, η, med 1 adderat med
mängden utsläpp så att deprecieringen aldrig kan bli mindre än ursprungsdeprecieringen.
Således ser kapitalackumulationsfunktionen ut som följande:
[
]
K& = sY − η (1 + z (1 − Ω)(1 − θ B ) β K
Ekvation 8
4.2.3 Steady state
För att kunna lösa modellen, det vill säga identifiera hur de olika variablerna utvecklas över
tiden, behöver vi bestämma uttrycket för steady state. Det är inget som kommer att användas i
vår simulering, men det är ändå av intresse då det ger indikationer på hur de olika variablerna
påverkar ekonomin i jämvikt. Att identifiera ett lands steady state-nivå kan vara intressant och
användbart för att kunna säga något om var ekonomin är på väg och vilken tillväxttakt den
kan tänkas ha den närmsta framtiden. Vi använder oss även av steady state-uttrycket för att
kunna räkna ut den teknologiska nivån, vilket vi gör i kapitel 5.
BNP per capita i steady state:


s (1 − θ A − θ B )
y * (t ) = 

β
 (η (1 + z (1 − Ω)(1 − θ B ) + g + n )
[
]
α
1−α
(1 − θ A − θ B ) * A(t )
Ekvation 9
Det här steady state uttrycket innebär att θA och θB både har en positiv och en negativ
påverkan på BNP (härledning finns i appendix A). Satsningar på FoU inom miljön påverkar i
uttrycket positivt genom att den minskar takten med vilket realkapitalet deprecierar. Det
påverkar också negativt genom att det nu finns mindre resurser som ekonomin själv får
allokera vilket ger en direkt dämpande effekt på BNP. Att vi satsar tillgångar genom skatter
& regleringar får också positiva effekter genom att den minskar deprecieringen, men negativ
effekter genom att beskattningar och även regleringar är något som kan hämma tillväxten
genom att ekonomin inte får helt fritt spelrum. Likaså påverkar de båda sparkvoten negativt
genom att de minskar tillgångarna som ekonomin hade kunnat spara och använt som
investeringar.
21
Med i det här uttrycket finns även andra variabler som sparkvoten som påverkar BNP positivt.
Teknologin (A) som också ger en positiv inverkan. Dock får tillväxten i teknologin (g) en
negativ inverkan på BNP-tillväxten i detta uttryck genom att teknologiska framsteg kräver
nya investeringar för att kunna använda sig av den nya teknologin. Befolkningen påverkar
också uttrycket negativt genom att en större befolkning kräver större investeringar och då
således ett större sparande (Jones 2002 s 31). Tillväxttakten i steady state ser ut enligt följande
(för härledning se appendix A):
g y = gk = g
Ekvation 10
Det innebär att längs den balanserade tillväxtbanan (steady state) växer BNP med samma takt
som teknologin och kapitalet. Det här innebär att i steady state växter output per arbetare,
kapitalet per arbetar i samma takt som teknologin. Således är teknologiska framsteg källan till
hållbar tillväxt (Jones 2002 s 38).
22
5 Simulering
Simulering är en metod för att så långt som möjligt försöka återskapa en bild av verkligheten.
I det här kapitlet ämnar vi göra en simulering över Sveriges BNP-utveckling fram till 2050.
Det vi vill studera är om och hur våra utvidgningar kommer att påverka BNP under den valda
tidsperioden 2005-2050. Simuleringen kommer att göras i per capita-form och vi kommer att
använda oss av produktionsfunktionen och kapitalackumulationsfunktionen för att visa hur
förändringar i satsningar på FoU i miljösektorn (θA) och satsningar i form av skatter och
regleringar (θB) påverkar deprecieringen av realkapitalet om allt annat hålls konstant. Och hur
dessa förändringar i sin tur påverkar utvecklingen av real BNP och tillväxten i densamma.
Vi kommer att utgå ifrån att ekonomin befinner sig nära sitt steady state-läge vilket kan tänkas
rimligt då Sverige är ett välutvecklat land med stabil ekonomi. Det här antagandet gör att vi
kan utesluta eventuella stora svängningar i ekonomin som skulle kunna påverka tillväxten
under den period vi studerar. Den tillväxttakt vi får fram genom simuleringen kommer således
påverkas av våra förändringar.
5.1 Utgångsvärden
Att hitta verkliga siffror till underlag för simuleringen har varit problematiskt i den mening att
åtgärderna definieras på olika sätt vilket har lett till svårigheter med att hitta heltäckande data
för de ekonomiska styrmedel vi valt att studera. Dessutom saknas siffror från många år.
Utifrån data från tre år har vi därför gjort en uppskattning av Sveriges totala kostnad för att
minska utsläppen (se appendix C). θ-värdena är uttryckta som en procentandel av BNP och
som utgångsvärde för simuleringen har vi valt ett värde på en procent av BNP. I det här
utgångsvärdet menar vi att man lägger hälften (0,5 %) på skatter & regleringar (θB) och andra
hälften på FoU (θA) inom miljöområdet. Vi kommer genomgående i simuleringen anta 0,5
procent av BNP som utgångsvärde för det θ-värde som hålls konstant då varierar det andra θvärdet. Siffrorna för BNP per capita och befolkning kommer från OECD (www.oecd.org).
BNP är uttryckt i köpkraftsjusterade (PPP) dollar med basår 2000. Vidare har vi antagit att
Sverige har en sparkvot på 22 procent, vilket är ett genomsnitt av data från de senaste tio åren
(www.oecd.org), se appendix C. Den initiala och alltid förekommande deprecieringen har vi
23
gett ett utgångsvärde på fem procent. Det är också en vedertagen siffra i dessa sammanhang
(Jones 2002 s 23).
Variabeln för utsläpp per capita (z) som är en del av deprecieringsfunktionen ger vi ett
konstant värde på 6 ton, vilket är genomsnittligt värde från 1993-2003 per capita i Sverige
(www.worldbank.org), se appendix C. Det är troligen ett otänkbart scenario att mängden
utsläpp per capita skulle vara konstant de kommande 45 åren men det är inte heller vår
föreställning. Modelltekniskt sett måste dock detta värde behandlas som en konstant för att vi
ska kunna se skillnaden i de variabler vi kommer att experimentera med i vår simulering.
Till våra parametervärden har vi antagit att α är ett tal mellan noll och ett och vi har bestämt
det till en tredjedel, vilket är sedvana i dessa beräkningar (Jones 2002 s 22). Vi har också
antagit att parametern β i deprecieringen i kapitalackumulationsfunktionen är lika med 100 då
detta ger θB den inverkan på deprecieringen vi anser att den bör ha.
Vi har också antagit värden för parametrarna i Ω-funktionen (i avsnitt 4.2.2), där µ sätts till
15 och T till 0,2. I funktionen för hur ε ackumuleras har vi bestämt värdet på dε till 0,01 (för
utförlig tabell av parametervärden se appendix B). Utifrån de verkliga och antagna
ursprungsvärdena har vi sedan löst ut teknologin ur steady state-uttrycket (ekvation 9) och
därigenom fått ett värde på den teknologiska nivån. För härledning av ekvationen nedan se
appendix A.
y
A=
α
 s (1 − θ A − θ B )  1−α
 d + g + n  (1 − θ A − θ B )


Ekvation 11
Den framräknade nivån på teknologin vårt utgångsår blir 30218, vilket endast är att betrakta
som ett indexvärde då det i princip är omöjligt att sätta ett verkligt värde på mängden
teknologi. Det spelar egentligen inte någon större roll vilket värde på teknologi som används
utan det väsentliga är relationen mellan insatsfaktorerna och hur dessa förändras för att
därigenom kunna studera den ekonomiska tillväxttakt som sker över tiden. Vi har satt den
teknologiska tillväxttakten till det vedertagna två procent per år.
Med hjälp av den teknologiska nivån och värdet på BNP per capita kan nu realkapitalet
beräknas med följande ekvation. Härledning av uttrycket finns i appendix A.
24
1
y
k=
α
1−α
A
α
Ekvation 12
Utgångsvärdet för realkapital per capita i simuleringen blir således 26181 dollar.
Tillväxttakten i befolkningen har vi räknat fram som ett genomsnitt av de senaste tio årens
befolkningsökning, vilket för Sverige är en siffra på 0,003687 (se appendix C).
5.2 Simuleringen
Med de framräknade värdena på produktionsfaktorerna och de antagna parameter- och
variabelvärdena kan nu en simuleringen göras. Vi börjar med deprecieringen då det är den
som påverkar kapitalet och därigenom BNP. Där efter studeras sedan hur deprecieringen
påverkar real BNP per capita och slutligen hur tillväxttakterna i ekonomin utvecklas över
tiden. Vi utgår från ekvationerna i avsnitt 4.2.2 för simuleringen av deprecieringen.
5.2.1 Depreciering av realkapitalet
Liksom framkommit av tidigare diskussion har vi antagit att mängden utsläpp påverkar
deprecieringstakten negativt, ökar. Det gör att vi får användning för de ekonomiska styrmedel
som behandlats tidigare för att minska den ökande deprecieringstakten. Vi menar att
styrinstrumentet skatter & regleringar får en större effekt på mängden utsläpp under den första
tidsperioden, ungefär 20 år. Under denna tid får satsningar på FoU i miljösektorn också en
påverkan på mängden utsläpp, men denna minskning är mindre i början. Den ökar dock med
tiden, och efter ungefär 20 år ser man att det lönar sig att satsa på FoU jämfört med att satsa
på skatter och regleringar. Detta resonemang illustreras i diagram 2.
25
Diagram 2: Depreciering med samma totala θ-värde men med olik fördelning
Depreciering med θA=0,005 och θB=0,005
Deprecieringstakt
0,25
0,2
0,15
θA=0,01
θB=0,01
0,1
0,05
2050
2045
2040
2035
2030
2025
2020
2015
2010
2005
0
Tid
Diagram 2
I diagrammet ovan vill vi illustrera den skärningspunkt där det ekonomiskt lönar sig bättre att
satsa på FoU i miljöområdet framför skatter & regleringar givet den ovanstående fördelningen
av θ-värdena.
Diagram 3: Depreciering för olika θB-värden där θA hålls konstant på 0,5 procent av BNP.
Depreciering θA=0,005
0,35
Deprecieringstakt
0,3
0,25
θB=0,01
0,2
θB=0,005
0,15
θB=0,001
θB=0,02
0,1
0,05
2050
2045
2040
2035
2030
2025
2020
2015
2010
2005
0
Tid
Diagram 3
I diagram 3 där förändringar gjorts i θB minskar utsläppen på grund av olika nivåer på skatter
& regleringar vilket får en direkt effekt på deprecieringen. Om staten lägger en skatt på
exempelvis den mängd koldioxid som släpps ut i atmosfären kommer det påverka både
privatpersoner och företag genom att det då blir dyrare att konsumera till exempel bensin eller
26
andra fossila bränslen. Det gör att användningen minskar vilket påverkar deprecieringen
positivt, den minskar. Det är en åtgärd som får direkt effekt, så fort det blir dyrare går
konsumtionen ner. Att diagrammet inte enbart visar på en nivåskillnad beror endast på
effekten av θA som påverkar exponentiellt över tiden. Det innebär att dess effekt inte syns
förrän efter ett par år, därav lutningen på kurvan. Hade vi inte lagt några resurser på θA hade
kurvorna istället varit helt horisontella och parallella.
Tilläggas bör att den nivåskillnad som sker direkt i diagrammet inte helt stämmer överens
med hur det kan tänkas se ut i verkligheten. Naturligtvis menar vi inte att skillnaden kommer
att märkas från en dag till en annan, den beror högst troligen även på hur mycket som släppts
ut under tidigare år. Vi menar att denna effekt inte kan analyseras efter det första året, men vi
vill ändå i modellen kunna tydliggöra den skillnad i vilken effekt som θB får jämfört med θA.
Skatter & regleringar ger alltså en nivåeffekt genom en mer omedelbar påverkan på mängden
utsläpp.
Diagram 4: Depreciering för olika θA-värden där θB hålls konstant på 0,5 procent av BNP.
Depreciering θB=0,005
Deprecieringstakt
0,25
0,2
θA=0,01
θA=0,005
0,15
θA=0,001
0,1
θA=0,02
0,05
2050
2045
2040
2035
2030
2025
2020
2015
2010
2005
0
Tid
Diagram 4
I diagram 4 varieras storleken på satsningarna på FoU i miljösektorn. Här är skillnaderna i
början mellan de olika värdena på θA inte särskilt stora, på grund av att takten med vilken
deprecieringen minskar inte ändras förrän efter ett par år. Det kan tänkas rimligt då de ökade
ekonomiska anslagen till forskning troligen inte genererar resultat direkt. Dessutom föreligger
en viss fördröjningseffekt i spridningen av den nya teknologin. Skillnaderna i
deprecieringstakten blir desto större ju längre tiden går, vilket indikerar att det på sikt lönar
sig att lägga en större andel av BNP på miljöforskning än på skatter & regleringar.
27
Vid en jämförelse av de två diagrammen syns tydligt att det finns en skillnad i
deprecieringstakten då olika vikt lagts på de två åtgärderna. Deprecieringstakten är i båda
fallen som högst i utgångsläget. Det kan tänkas orimligt och att den egentligen borde nå sin
topp om ett par år. Vad som är svårt att avgöra är i så fall när denna topp skulle inträffa.
Empirin visar också att koldioxidutsläppen per person i Sverige har varit någorlunda konstant
och stundtals minskat de senaste åren, vilket kan tänkas vara en följd av miljöpolitiska
åtgärder. Tanken är dock att dessa diagram ska visa på skillnaden i val av ekonomiska
styrmedel och vilken inverkan det kan få på deprecieringen. Den faktiska nivån på
deprecieringen bör följaktligen inte läggas allt för stor vikt vid här.
5.2.2 Tillväxt i real BNP per capita
Med produktionsfunktionen simuleras här utvecklingen i BNP per capita med de olika
deprecieringstakterna från föregående avsnitt.
Diagram 5: Real BNP per capita med olika värden för θB
BNP per capita θA=0,005
120000
100000
θB=0,005
Dollar
80000
θB=0,01
60000
θB=0,02
40000
θB=0,001
20000
2050
2045
2040
2035
2030
2025
2020
2015
2010
2005
0
Tid
Diagram 5
I ovan diagram ser vi utvecklingen av BNP under perioden 2005-2050 vid förändringar av
nivån på skatter & regleringar. Då vi håller θA konstant och låter θB variera får detta precis
som vid deprecieringen (diagram 3) en direkt effekt på BNP-nivån. I diagrammet ser de olika
graferna ut att växa nästintill parallellt, dock kan en skillnad observeras vid simuleringens
slut, vilket kan tolkas som ett resultat av θA:s påverkan på lång sikt.
28
Diagram 6: Real BNP per capita med olika värden för θA
140000
120000
100000
80000
60000
40000
20000
0
θA=0,005
θA=0,01
θA=0,02
2050
2045
2040
2035
2030
2025
2020
2015
2010
θA=0,001
2005
BNP per capita i dollar
BNP per capita θB=0,005
Tid
Diagram 6
Då vi håller θB konstant och låter satsningar på FoU (θA) variera utvecklas BNP på ungefär
samma sätt de första femton åren. Därefter blir nivåskillnaderna större mellan de olika
värdena på θA. Vid simuleringens slut kan en skillnad i nivån på BNP per capita utläsas vid de
olika scenarierna med varierande θA-värdena. Vi ser också en mindre skillnad mellan
scenariot då θA är 0,005 och 0,001 samt i scenariot då θA är 0,01 och 0,02 jämfört med
scenarierna då θA är 0,005 och 0,01 då skillnaderna i BNP-nivå här är större. Det innebär
förmodligen att det finns en brytpunkt någonstans mellan θA är lika med 0,005 och 0,01 där en
annan effekt än den vi väntat oss. Denna effekt på BNP torde då vara starkare än den effekt θA
har för de två lägre värdena.
Vid en jämförelse då de totala kostnaderna för att minska utsläppen är lika, men fördelningen
av dem olika, kan vi avläsa att BNP-nivån är högre när en större andel läggs på θA. Denna
skillnad blir större ju högre de totala kostnaderna är, vilket kan ses i tabellen nedan. Vid det
högsta värdet på θB (0,02) är BNP per capita vid simuleringens slut på en lägre nivå än för
samma värde på θA. Samma resultat gäller för θ-värden på 0,01, och naturligtvis är det
scenario där θ-värdena är lika stora (0,005) även BNP på samma nivå. I scenariot då θvärdena är 0,001 ser vi att det även här lönar sig att satsa på θA, eftersom θA i det i fallet där θB
är 0,001 har ursprungsvärdet på 0,005 och BNP hamnar då på en högre nivå.
29
Tabell 1: BNP per capita år 2050 med olika värden på θA och θB
År
2050
θ-värden
A
B
0,001
75388
75537
0,005
84947
84947
0,01
109402
96096
0,02
123963
112836
Tabell 1
TEXT TILL????????
5.2.3 Årlig tillväxttakt i real BNP per capita
Diagram 7: Tillväxttakt i real BNP per capita med olika värden för θB
Tillväxttakt i BNP per capita θA=0,005
0,07
0,06
Tillväxkttakt
0,05
0,04
θB=0,005
0,03
θB=0,01
0,02
θB=0,02
0,01
θB=0,001
2050
2045
2040
2035
2030
2025
2020
2015
-0,02
2010
-0,01
2005
0
Tid
Diagram 7
Diagram 7 visar att tillväxttakterna vid variation av θB i början är relativt höga. Det ”hopp”
som är i början av simuleringen orsakas av skillnaderna i värdena på BNP per capita och
realkapital per capita år 2005 och nästkommande år där de är simulerade. Tillväxttakterna
stabiliseras emellertid på en nivå strax över 2 procent efter cirka 20 år, vilket visar att det
endast är θA som påverkar tillväxttakten på lång sikt.
Diagram 8: Tillväxttakt i real BNP per capita med olika värden för θA
0,045
0,04
0,035
0,03
0,025
0,02
0,015
0,01
0,005
0
θA=0,005
θA=0,01
θA=0,02
2050
2045
2040
2035
2030
2025
2020
2015
2010
θA=0,001
2005
Tillväxttakt
Tillväxttakt i BNP per capita θB=0,005
tid
Diagram 8
30
Det ”hopp” vi såg i diagram sju syns också i diagram åtta, vilket även här beror på skillnaden
mellan de verkliga och de simulerade siffrorna. Tillväxttakterna för de olika θA-värdena
varierar desto mer. För de högre värdena (0,01 och 0,02) är också tillväxttakten betydligt
högre den första perioden. De således når sina toppar och sjunker sedan, vilket påverkas av
hur realkapitalet ackumuleras. Vi de högre θ-värdena minskar deprecieringen mer och
snabbare, vilket medför att realkapitalet får en snabbare tillväxttakt. Den ökade tillväxttakten
kommer dock efter att par år att minska som ett resultat av att en större andel av BNP läggs på
ekonomiska styrmedel, vilket i sin tur innebär att en mindre andel av BNP finns tillgänglig för
sparande och konsumtion. Det påverkar ackumuleringen av realkapital negativt eftersom
minskningen av deprecieringen här inte fullt ut kan kompensera den minskning av BNP som
skett. Vid simuleringsperiodens slut är tillväxttakten i BNP på olika nivåer vilket enbart beror
på att de olika scenarierna når sina ”toppar” vid olika tillfällen.
Tabell 2: Genomsnittlig tillväxttakt med olika θ-värden 2005-2050
År
2005-2050
A
B
0,001
0,005
0,01
0,02052 0,024075 0,02900
0,02058 0,024075 0,02605
0,02
0,03186
0,02972
Tabell 2
Vid en jämförelse av den genomsnittliga tillväxttakten för de olika scenarierna under de 45
undersökta åren ser vi att i det första scenariot där θA är 0,001 och θB har sitt utgångsvärde
0,005 är tillväxttakten lägre än då siffrorna är det omvända. Det innebär att det lönar sig
ekonomiskt att satsa på θA. I det andra scenariot blir naturligtvis tillväxttakterna lika med
varandra och högre än vid lägre θ-värden, som i scenario ett. Vid θ-värdena 0,01 och 0,02 ser
vi tydligt att tillväxttakterna ökar. Likaså blir skillnaderna mellan att satsa på θA eller θB större
ju högre θ-värdena blir.
31
6 Analys och slutsats
I analysen ämnar vi kort beskriva uppsatsens innehåll och diskutera våra metod- och teorival
samt värden för parametrar och variabler. Därtill kommer vi även att diskutera resultatet av
simuleringen, slutsatser samt tankar och idéer för framtida forskning. Uppsatsens syfte är att
med hjälp av en simulering visa på hur olika sätt att minska koldioxidutsläpp kan komma att
påverka BNP-utveckling i framtiden. Med resultatet vill vi visa på vad politiska beslut idag
kan få för effekt på tillväxten i framtiden. Genom att förändra deprecieringen i
kapitalackumulationsfunktionen och produktionsfunktionen har vi kunnat visa på hur olika
scenario med ekonomiska styrmedel skulle kunna påverka BNP.
6. 1 Diskussion kring modell och antaganden
Det finns begränsningar i hur väl en modell som denna kan beskriva verkligheten. Givetvis
måste detta beaktas när man analyserar simuleringens resultat. Att vårt val av modell och teori
kan kritiseras på grund av dess enkelhet är vi medvetna om. Modellen fångar inte upp alla de
faktorer som kan påverka BNP, dock måste man välja bort vissa för att kunna se hur de
variabler vi är intresserade av att studera påverkar tillväxten. Solow-modellen med teknologi
är en modell som använts av forskare och teoretiker under en längre tid. Det finns också
empiriskt material som styrker dessa insatsfaktorers betydelse för tillväxten. Vi menar även
att denna modell är bra då den, precis som vi, framhåller teknologins betydelse för tillväxt.
Att teknologin är det viktigaste för att på lång sikt föra ekonomin till ett nytt steady state är
även vår uppfattning.
Naturligtvis kan man ställa sig frågande till vårt sätt att välja parametervärden. Att µ
exempelvis skall sättas till just 15 och inte något annat värde är självklart diskutabelt. Vi
menar dock att de värdena vi valt är tagna för att vi med hjälp av ekvationerna ska kunna visa
på det händelseförlopp vi finner troligt. Om dessa antaganden hade stått för sig själva hade de
inte betytt något och dess värden hade inte spelat någon roll, men tillsammans med andra
värden, riktiga eller antagna blir de rimliga ur den bemärkelsen att de nu beskriver den
prognos vi finner trolig.
32
Det kan tyckas märkligt att θB upphöjs till 100 i deprecieringsfunktionen och inte till 100 i
produktionsfunktionen, men det beror helt enkelt på att funktionen annars inte beter sig som
vi tänker oss att den skall göra. Det beror dessutom på vår uppfattning om att skatter &
regleringar får en stor positiv påverkan på mängden utsläpp direkt, till skillnad från satsningar
på FoU vars effekt växer med tiden. θB:s negativa effekt på BNP inte är lika stor som den
positiva är då vissa regleringar och beskattningar gör att nya lösningar och tekniker kanske
”tvingas” fram, beter den sig annorlunda i produktionsfunktionen.
Vi hade i vår simulering kunnat isolera varje åtgärd för att tydligare se den enskilda åtgärdens
påverkan på BNP, det vill säga sätta den andra åtgärdens värde till noll. Vi har dock valt att
hålla den åtgärden vi inte varierar på ett värde på 0,005 eftersom vi inte anser det rimligt att
inte satsa något på skatter & regleringar respektive att inte satsa något på forskning. Det gör
att resultaten i diagrammen där vi ändrar θB också påverkas av θA:s effekter på lång sikt. Det
hänger också ihop med vår empiri, där man pekar på det faktum att de två styrmedlen är
komplement som beror av varandra, därför detta ett mer troligt scenario (se kapitel 3 för
vidare diskussion).
Vi är medvetna om att simuleringens resultat för deprecieringen och också för tillväxttakterna
i BNP inte helt stämmer överens med vår uppfattning om hur det ser ut i verkligheten. Det här
är dock en avvägning vi gjort där vi prioriterat att få den utveckling vi finner mest trolig för
BNP-nivå, framför att deprecieringen och tillväxttakterna uppför sig på det sätt som skulle
vara mest sannolikt.
De nivåer vi räknar fram på BNP bör givetvis inte tolkas som absoluta. Eftersom BNP till stor
del beror på den teknologiska nivå vi räknar fram, innebär det att det värde som ligger till
grund för BNP-beräkningarna skall behandlas med viss försiktighet. Vi kan naturligtvis inte
säga exakt hur stor BNP per capita kommer att vara om 50 år.
Vi har för vår simulering valt tidsperioden 2005-2050. Vi menar att denna tidsram är
tillräckligt lång tid för att de förändringar vi fört in skall kunna få effekt. Hade vi valt en
annan tidsperiod både som utgångsår för våra verkliga värden, och som mätperiod hade det
förmodligen påverkat simuleringens resultat. Det är möjligt att vissa effekter hade
framkommit och att andra effekter hade försvunnit om vi till exempel valt en längre
tidsperiod. Vi finner dock denna tidsram som passande då de utvecklingarna av modellen vi
gjort hinner få de effekter vi är intresserade av att studera. Att effekterna av simuleringen
visar sig just de åren de gör är naturligtvis godtyckligt ur den bemärkelsen att vi inte kan säga
33
exakt när exempelvis satsningar på forskning får resultat. Det är överlag mycket svårt att säga
precis vid vilken tidpunkt eller precis hur stor påverkan som vissa faktorer får. Dock grundar
vi delvis våra antaganden i andra forskares upptäckter och empiriskt material, vilket kan ge
styrka även åt våra resultat.
Att de ekonomiska styrmedlen skulle vara lika stora under hela vår undersökningsperiod är
föga troligt. Men för att kunna jämföra effekterna i vår simulering måste värdena hållas
konstanta. För Sveriges del är detta antagande inte helt orimligt ur den synvinkeln att
kostnaden varit någotsånär konstant det senaste decenniet. Sverige har också genom historien
legat i framkant i miljöarbete och då är det kanske också inte helt otroligt att Sveriges andel
kommer att ligga kvar på denna nivå, medan andra länder som släpper ut mer och som arbetat
mindre tidigare i historien (men har samma ekonomiska utvecklingsnivå) kommer bli tvungna
att lägga en större andel av sin BNP i framtiden på att minska sina utsläpp.
Något annat som kan verka problematiskt med vår modell är att om man hela tiden skulle öka
den andel av BNP som läggs på att minska utsläppen så blir det enligt modellen bara bättre
och bättre, eftersom vi då släpper ut mindre och mindre. Det blir ett helt orimligt och omöjligt
scenario, naturligtvis finns det en gräns för där det blir ekonomiskt ohållbart och olönsamt att
lägga större andel av BNP på att minska utsläppen. Var den här gränsen går är förmodligen
olika dels mellan länder och dels mellan tidsperioder. Detta är en brist i modellen, men att det
inte skulle löna sig ekonomiskt eller miljömässigt om exempelvis staten skulle lägga 80
procent av BNP på att minska utsläppen tror vi läsaren förstår.
6.2 Slutsats
Vi har i utvidgningen av Solow-modellen lagt till mängden koldioxidutsläpp som variabel för
att på så sätt skapa en tillväxtmodell som tar hänsyn till den globala uppvärmningen vid
produktion av BNP. Om man inte tar hänsyn till en del av tillväxtens negativa externa effekter
blir resultatet allt för skilt från verkligheten. För att kunna göra detta, beskriva en hållbar
ekonomisk tillväxt, gör vi en simulering över hur koldioxidutsläpp ökar deprecieringen av
realkapitalet. Vi har valt att visa på denna negativa effekt just i realkapitalet då vi antar att den
största ekonomiska påverkan av koldioxidutsläpp och dess konsekvenser syns där. Givetvis
påverkas också ett lands naturtillgångar negativt av koldioxidutsläpp. Vi har dock inte valt att
34
utveckla modellen med en variabel för naturtillgångar utan tänker oss att dessa räknas in i
realkapitalet.
De variabler vi fört in i modellen påverkar förmodligen ekonomin på fler sätt än vad som syns
i vår ekvation. Exempelvis skulle sparkvoten kunna påverkas positivt av ökade satsningar på
FoU inom miljösektorn och inte enbart negativt vilket den gör i vår modell, det är ytterligare
en skillnad mellan FoU och skatter & regleringar. Forskning har heller inte bara den positiva
egenskapen att den minskar utsläppen. Ny forskning bidrar också till att nya arbetstillfällen
skapas, det uppstår nya marknader och att det inte bara får en positiv inverkan genom att nya
idéer uppkommer då nya tekniker och ny forskning skapas.
Då vi i denna uppsats framförallt analyserat Sveriges utveckling och hur vi kommer drabbas
och ha möjlighet att påverka miljön är det naturligtvis mycket som faller utanför vår uppsats.
Något som bör påpekas i det här sammanhanget är att man förstås inte kan föra helt samma
resonemang för U-länder som för I-länder. U-länder både påverkas och kommer att påverkas
på andra och möjligtvis fler sätt än Sverige gör av klimatförändringarna. De lösningar som
passar Sverige bäst är förmodligen inte samma lösningar som skulle passa ett U-land. Det är
här mycket viktigt att I-länderna tar sitt ansvar och hjälper mindre utvecklade länder att
miljöanpassa sina produktions- och levnadssätt. Att I-länder inte enbart flyttar sin
miljöovänliga produktion till mindre utvecklade länder för att minska påverkan i det egna
landet och undkomma strikt lagstiftning är något som alla mer utvecklande länder måste
arbeta gemensamt med. Det är också något som I- och U-länderna tjänar på då, återigen
koldioxidutsläpp inte är något lokalt utan ett globalt problem som måste lösas tillsammans. På
grund av att den globala uppvärmningen är ett globalt problem kan vi inte lösa det själva.
Även om Sverige slutade släppa ut helt så skulle vår depreciering egentligen kunna vara den
samma som tidigare på grund av andra länders utsläpp.
Vi behöver i det här sammanhanget utöka internationella sanktionsmöjligheter för att besluten
och avtalen om miljöåtaganden verkligen skall hållas. Det är också här oerhört viktigt att de
stora länderna som släpper ut mest som USA och Australien samt de länder som är
uppåtgående ekonomier som Indien och Kina undertecknar.
35
6.2.1 Framtida forskning
Att lösa klimatfrågan är som sagt en global angelägenhet. Hur den skall lösas är däremot
något det råder delade åsikter om. Att få världens alla länder att samarbeta mot ett gemensamt
mål är kanske svårt, men i denna fråga helt nödvändigt. Det kommer naturligtvis att krävas
olika lösningar för olika länder.
Vad som hade varit intressant att studera är hur Sverige och andra I-länder (som har tillgång
både till teknik, kapital och välfungerade institutioner) hade kunnat hjälpa mindre utvecklade
länder att minska deras utsläpp. Om de länder som ligger längst fram i den teknologiska
fronten så som EU 15, USA och Japan bidrar ekonomiskt och med teknisk kunskap till
utvecklingsländer skulle de kunna bygga upp sin industri så att den blir miljövänlig direkt.
Det blir förmodligen billigare för alla människor och utsläppen totalt blir mindre än om man
skall göra industrierna miljövänliga i efterhand. Det skulle bli en uppoffring för dessa I-länder
idag, men ge en vinst i framtiden i form av minskad miljöpåverkan. Eventuellt skulle detta
också leda till ökad tillväxt och välfärd i U-länder, vilket är ett minst lika viktigt mål, att
minska fattigdomen. Vad som i detta sammanhang hade varit intressant att utöka vår modell
med är någon variabel eller funktion där man skulle kunna mäta detta engagemang i Uländers utveckling och miljöanpassning. Det hade då kunnat påverka vår egen tillväxt positivt
i och med minskad depreciering och eventuellt också genom utbyten mellan det resursstarka
och det resurssvaga landet, vilket hade kunnat gynna båda ländernas tillväxt.
För att kunna skapa sådana samarbeten som ovan och ett starkt internationellt samarbete i
syfte att minska utsläppen behövs välfungerande institutioner. Därför hade det förmodligen
varit mycket givande att utöka modellen med någon slags funktion för institutioner och dess
effektivitet. Om det inte finns fungerade institutioner eller att institutionerna inte har någon
makt så spelar det egentligen ingen roll vilka ekonomiska styrmedel som används. Satsar man
pengar på forskning och de sedan ”försvinner” i korrupta system är det meningslöst att göra
dessa satsningar. Det hade då eventuellt varit intressant att studera hur mycket institutioner
betyder för att de ekonomiska styrmedlen skall bli effektiva.
Då vi kommit fram till att det är lönsamt att satsa på miljöteknologisk utveckling både för att
minska koldioxidutsläppen och för att öka den ekonomiska tillväxten skulle det vara
intressant att vidare studera hur den nya teknologin bäst ska kunna spridas och också snabbast
36
kunna ge resultat. Det gäller i såväl utvecklade som mindre utvecklade länder. Det här är i
allra högsta grad ett område där ekonomisk policy och forskning med fördel kan samverka.
Man skulle eventuellt behöva kartlägga vägar eller kanaler över hur forskning lättast sprids.
Man skulle också kunna studera vilka mekanismer som krävs för att länder lättast skall kunna
implementera nya innovationer och teknik.
Att studera vilka skatter och regleringar som skulle få störst effekt på miljön, men minst
inverkan på tillväxten (välfärdsförlusten) är något som har gjorts men som skulle kunna
utökas ytterligare. Här är det också viktigt att undersöka vilka det är som egentligen drabbas
av skatterna och om man skall ersätta dem på något annat sätt, ungefär som med
skatteväxlingar.
Att det finns mycket kvar att studera och göra empiriska undersökningar över kan vi komma
överens om. Vi hoppas dock att vår uppsats har visat på att satsningar på miljön inte behöver
vara negativa för tillväxten. Dessutom menar vi att människan i dag står utan valmöjlighet. Vi
måste skapa en hållbar ekonomisk utveckling genom att minska utsläppen så att den globala
uppvärmningens förödande konsekvenser inte skall få någon ytterligare inverkan vare sig på
humanitär eller ekonomisk nivå. Först då skulle global uppvärmning och ekonomisk tillväxt
kunna gå skilda vägar.
37
7 Referenser
Azar, Christian, 2007. Climate policy – Cost-efficiency versus political feasibility. Department
of Physical Resource Theory. Göteborg: Chalmers University of Technology.
Brock, William A – Taylor, Scott M, 2004. The Green Solow model. NBER Working Paper
10557. Cambridge.
Carraro, Carlo – Galeotti, Marzio, 1997. Economic growth, international competitiveness and
environmental protection: R&D and innovation strategies with the WARM model. Energy
Economics s 2-28, volym: 19, No: 1.
The Economist, 2008. You don't have to be rich. Developing countries attract migrants too.
http://www.economist.com/specialreports/displaystory.cfm?story_id=10286131
Hämtat:
080103
EU-upplysningen, 2007. Klimat - EU-åtaganden inom FN.
http://www.eu-upplysningen.se/Amnesomraden/Miljo/Klimat/ Hämtat 080120
Fregert, Klas – Jonung, Lars, 2003. Makroekonomi. Teori politik och institutioner. Lund:
Studentlitteratur.
Jones, Charles I, 2002. ”Introduction to economic growth”. Andra upplagan. New York:
Norton and Company Inc.
Hoekman, Bernard M, - Kostecki, Michael M, 2001. The Political Economy of the World
Trading System. The WTO and Beyond. Andra upplagan. New York: Oxford University Press.
IFRC - International Federation of Red Cross and Red Crescent Societies, 2007. World
disaster report – focus on discrimination
http://www.ifrc.org/Docs/pubs/disasters/wdr2007/WDR2007-English.pdf Hämtat 080115
IPCC
2007:5704.
Klimateffekter,
anpassning
och
beslutsfattare. Naturvårdsverket. Elektronisk publikation
38
sårbarhet,
sammanfattning
för
ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier, 2006. Samhällsekonomiska aspekter och mått på
hållbar utveckling. Alfredsson Eva (red)- Kriström Bengt - Ankarhem Mattias. Ödeshög:
Danagårds Grafiska
Kriström, Bengt, 1999. ”Styrmedel i klimatpolitiken. Tillväxt sysselsättning och miljö” i
Calmfors, Lars - Persson, Mats (red) Tillväxt och ekonomisk politik. Lund: Studentlitteratur.
Miljövårdsberedningens rapport 2007:03. Vetenskapligt underlag för klimatpolitiken. Rapport
från Vetenskapliga rådet för klimatfrågor. Stockholm: Miljödepartementet.
Naturvårdsverket, 2007. Så fungerar växthuseffekten.
http://www.naturvardsverket.se/sv/Klimat-i-forandring/Vaxthuseffekten/Sa-fungerarvaxhuseffekten/ Hämtat 080121
Naturvårdsverket, 2007. Ekonomiska styrmedel
http://www.naturvardsverket.se/sv/Lagar-och-andra-styrmedel/Ekonomiska-styrmedel/
Hämtat 080113
Pihl, Håkan, 2007. Miljöekonomi, för en hållbar utveckling. Stockholm: SNS förlag.
Radetzki, Marian, 2001. Den gröna myten. Ekonomisk tillväxt och miljöns kvalitet. Första
upplagan. Stockholm: SNS Förlag.
Romer, Paul M. 1996. Why indeed, in America? Theory, history, and the origins of modern
economic growth. NBER Working Paper 5443. Cambridge.
SCB - Statistiska centralbyrån; ”Ökade koldioxidutsläpp från näringslivet”
http://www.scb.se/templates/Artikulerat_artikel____215331.asp Hämtat 080118
Stern, Nicholas 2007. The Economics of Climate Change: The Stern Review. Cambridge:
Cambridge University Press.
Sterner, Thomas, 2003. Tillväxt och miljö. Miljöpolicyenheten Sida.
39
Källor till tabeller, statistik och diagram i appendix:
BNP Hämtat 080115
http://www.scb.se/statistik/NR/NR0103/2007K03E/BNP%20kvartal%2019932007_3%20till%20hemsida%20inkl%20syss%20publ%202007-12-07.xls
Befolkning Hämtat 080111
http://stats.oecd.org/wbos/Default.aspx?usercontext=sourceoecd
Koldioxid – Sverige Hämtat 080105
http://ddpext.worldbank.org.ludwig.lub.lu.se/ext/DDPQQ/showReport.do?method=showRepo
rt
Sparkvoten Hämtat 071219
http://www.oecd.org/dataoecd/5/48/2483858.xls
Koldioxid jämförelse diagram (kapitel 2) Hämtat 080112
http://ddpext.worldbank.org.ludwig.lub.lu.se/ext/DDPQQ/showReport.do?method=showRepo
rt
Stapeldiagram över utsläpp av växthusgaser per sektor i Sverige Hämtat 080112
http://www.naturvardsverket.se/sv/Klimat-i-forandring/Klimatpolitiken/Utslapp-avvaxthusgaser/Utslapp-1990-2006/
Röda Korsets rapport – statistik Hämtat 080115
http://www.ifrc.org/Docs/pubs/disasters/wdr2007/WDR2007-English.pdf
Siffror för PAC (Pollution Abatement and Control) Hämtat 071219
http://www.oecd.org/dataoecd/37/45/38230860.pdf
40
Appendix A
I appendix A behandlas de härledningar för de ekvationerna som finns i uppsatsen.
Härledning av BNP per capita i steady state
Y
~
y=
AL
~
= k α (1 − θ A − θ B )
[
]

~&  K&  K  K& A& L&  K  sY − η (1 + z (1 − Ω)(1 − θ B ) β K
 − −  =
 =
k = 
= 
− g − n 
K
 AL  AL  K A L  AL 

~  Y
 ~  Y / AL

k =  s − η (1 + z (1 − Ω)(1 − θ B ) β − g − n  = k =  s
− η (1 + z (1 − Ω)(1 − θ B ) β − g − n  =
 K

 K / AL

[
]
[
]
~  ~
~
y
 ~&
k =  s ~ − η (1 + z (1 − Ω)(1 − θ B ) β − g − n  = k = s~
y − η (1 + z (1 − Ω)(1 − θ B ) β + g + n k
 k

[
]
([
]
)
~&
I jämvikt är k = 0
~
→ = s~
y − η (1 + z (1 − Ω)(1 − θ B ) β + g + n k = 0
([
]
(~y = k~
α
(1 − θ A − θ B )
)
)
~
~
→ sk α (1 − θ A − θ B ) = η (1 + z (1 − Ω)(1 − θ B ) β + g + n k
([
]
)
~
s (1 − θ A − θ B )
k
→
= ~
η (1 + z (1 − Ω)(1 − θ B ) β + g + n k α
([
~
⇒ k 1−α =
]
)

s (1 − θ A − θ B )
s (1 − θ A − θ B )
~ 
=k =

β
β
η (1 + z (1 − Ω)(1 − θ B ) + g + n
 η (1 + z (1 − Ω)(1 − θ B ) + g + n 
([
]
([
)
]
~
~
y = k α (1 − θ A − θ B )
α

 1−α
s (1 − θ A − θ B )
~
y=
 (1 − θ A − θ B )
β
 η (1 + z (1 − Ω)(1 − θ B ) + g + n 
([
]
41
)
)
1−α
( y = ~y * A)
α

 1−α
s (1 − θ A − θ B )
y * (t ) = 
 (1 − θ A − θ B ) * A(t )
β
 η (1 + z (1 − Ω)(1 − θ B ) + g + n 
([
]
)
Ekvation 9
Härledning av tillväxttakter i steady state
Med utgångspunkt i produktionsfunktionen kan vi finna tillväxttakten i steady state för
BNP per capita.
y = k α A1−α (1 − θ A − θ B )
→ ln y = α ln k + (1 − α ) ln A
→
d ln y
d ln k
d ln A
=α
+ (1 − α )
dt
dt
dt
→
y&
k&
A&
= α + (1 − α )
y
k
A
→ g y = αg k + (1 − α ) g A
Då tillväxttakten i realkapitalet, gK, är konstant i steady state måste gK = gY, vilket innebär att
vi kan ersätta gK med gY enligt följande:
→ g y = αg y + (1 − α ) g A
→ g y = αg y + (1 − α ) g A
→ (1 − α ) g y = (1 − α ) g A
→ gy = gA
BNP per capita växer här i samma takt som teknologin (gA, också betecknat g) och tidigare
visade vi att BNP per capita växer i samma ta
kt som realkapitalet. Detta innebär att alla dessa variabler växer konstant och i samma takt i
steady state:
g y = gk = g
Ekvation 10
42
Härledning av teknologin (A)
Utifrån uttrycket för BNP per capita i steady state (ekvation 9) löser vi ut ett uttryck för den
teknologiska nivån:
α

 1−α
s (1 − θ A − θ B )
y * (t ) = 
 (1 − θ A − θ B ) * A(t )
β
η
θ
(
1
+
z
(
1
−
Ω
)(
1
−
)
+
g
+
n
B


([
]
)
y
⇒ A=
α

 1−α
s (1 − θ A − θ B )

 (1 − θ A − θ B )
β
η
θ
(
1
+
z
(
1
−
Ω
)(
1
−
)
+
g
+
n
B


([
]
)
Ekvation 11
Härledning av realkapital per capita (k)
Med utgångspunkt i produktionsfunktionen i per capita-form finner vi ett uttryck för
realkapital per capita
y = k α A (1−α ) (1 − θ A −θ B)
y k α (1 − θ A −θ B) A1−α
kα
=
= α (1 − θ A −θ B)
A
A
A
~
~
y = k α (1 − θ A −θ B)
~
kα = ~
y (1 − θ A −θ B) −1
1
1
−
~
k =~
y α (1 − θ A −θ B) α
1
1
−
k  y α
=   (1 − θ A − θ B ) α
A  A
1
1
−
 y α
k = A  (1 − θ A − θ B ) α
 A
1−
=A
1
α
1
y α (1 − θ A − θ B )
43
−
1
α
=A
=A
α −1
α
−
1
α
y (1 − θ A − θ B )
1−α
1
α
α
−
y (1 − θ A − θ B )
1
α
−
1
α
1
⇒k=
y
α
1
1−α
A
α
1
1−θA −θBα
Ekvation 12
Denna ekvation används för att beräkna realkapitalets storlek i utgångsåret 2005.
Appendix B - Värden för parametrar och variabler
I nedanstående tabell finns de utgångsvärden som används i simuleringen
44
Α
1/3
Λ
1
Μ
15
Η
0,05
Β
100
T
0,2
dε
0,01
θA: andel av BNP som landet lägger på FoU inom miljösektorn
θB: andel av BNP som landet lägger på skatter & regleringar inom miljösektorn
Notation
Förändringar i en variabel som deriverats med avseende på tiden betecknas med en prick som
i exemplet med BNP (y) nedan:
dy (t )
= y& (t )
dt
För att få fram tillväxttakten i en variabel har vi använt oss av den naturliga logaritmen
eftersom tillväxtvariabler oftast växer exponentiellt över tiden. Vi har sedan deriverat
variabeln med avseende på tiden:
d ln y (t ) y& (t )
=
= gy
dt
y (t )
Appendix C - Tabeller för värden använda i simuleringen
Tabell 3: Befolkning i tusental Sverige 1990-2003
År
Befolkning
1990-2005
1990
8,527
45
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
8,591
8,644
8,692
8,745
8,816
8,837
8,844
8,848
8,854
8,861
8,883
8,909
8,941
Genomsnittlig
0,003654
tillväxttakt
Källa: http://stats.oecd.org/wbos/Default.aspx?usercontext=sourceoecd
Tabell 4: Koldioxidutsläpp i ton och per capita Sverige 1990-2003
Ton
koldioxidutsläpp
År
per capita
1990
5,77
1991
5,982
1992
5,933
1993
5,485
1994
5,734
1995
5,274
1996
6,082
1997
5,39
1998
5,398
1999
5,14
2000
5,237
2001
5,382
2002
6,183
2003
5,881
Summa
78,871
Genomsnitt
6,067
Källa: http://ddpext.worldbank.org.ludwig.lub.lu.se/ext/DDPQQ/showReport.do?method=showReport
Tabell 5: sparkvot i procent Sverige 1990-2003
År
1990
1991
1992
1993
1994
Sparkvot
21,4
18,4
15,5
13,9
17,5
46
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
20,5
20,1
20,4
21,1
21,5
22,4
22,1
21,9
23,0
Summa
279,8
Genomsnitt
21,5
Källa: http://www.oecd.org/dataoecd/5/48/2483858.xls)
Tabell 6: Sveriges totala PAC-utgifter som procentandel av BNP
PAC
1,1
1991
0,8
1999
1,1
2000
Källa: http://www.oecd.org/dataoecd/37/45/38230860.pdf
(PAC – Pollution Abatement and Control)
Dessa siffror har använts för att identifiera ett utgångsläge på θ-värdena.
Appendix D – Statistik
Tabell 7: BNP-utveckling i miljoner SEK i Sverige 1995-2005 med basår 2000
År
BNP 1995-2005
1995
1 909251
1996
1 937136
47
1997
1 984795
1998
2 060494
1999
2 155182
2000
2 249987
2001
2 273786
2002
2 328614
2003
2 373151
2004
2 471092
2005
2 552597
Källa;.http://www.scb.se/statistik/NR/NR0103/2007K03E/BNP%20kvartal%2019932007_3%20till%20hemsida%20inkl%20syss%20publ%202007-12-07.xls
Tabell 8 till diagram1: mängd koldioxidutsläpp per capita för; Kina, Sverige, Indien, USA
År
Kina
Sverige Indien
USA
EMU
1990
2
6
1
19
8
1991
2
6
1
19
8
1992
2
6
1
19
8
1993
2
5
1
20
8
1994
2
6
1
20
8
1995
3
5
1
19
8
1996
3
6
1
20
8
1997
3
5
1
20
8
1998
3
5
1
20
8
1999
2
5
1
20
8
2000
2
6
1
21
8
2001
2
6
1
20
8
2002
3
5
1
20
8
2003
3
5
1
20
8
Källa; http://ddpext.worldbank.org.ludwig.lub.lu.se/ext/DDPQQ/showReport.do?method=showReport Hämtat
080108
Stapeldiagram över utsläpp av växthusgaser per sektor i Sverige 1990-2006
48
Källa: http://www.naturvardsverket.se/sv/Klimat-i-forandring/Klimatpolitiken/Utslapp-av-vaxthusgaser/Utslapp1990-2006/ hämtat 080120
Tabeller från IFRC:s World Disaster Report 2007
Totala kostnader för naturkatastrofer i miljoner dollar 2006 års priser
Område
Afrika
Nord- och
Sydamerika
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
42
264
710
1008
704
176
6064
1580
30
9204 23872 26293
5042 13698
8385 18311 49041 178093
Asien
32332 53955 40917 24561 13945 10330 19519 68459
Europa
12375
Oceanien
294
7300 40904
416
1085
9760
628
1783 32652 15559
309
2445
229
10807
5398 337337
25306 25133 314457
1947
6308
589
226
658
2006 Totalt
2428 131016
1286
7936
Antal personer påverkade av katastrofer i tusental
Område
Afrika
Nord- och
Sydameri
ka
Asien
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Totalt
1012
3 10852 37650 41102 44845 43980 28301 35902 21847 21965 296567
3304 17268 17294
979 10806 2097 3995 9703 8291 1447 75184
6599 32636 23292 20222 18482 66094 23497 13250 12745 11909 228732
8
8
0
9
7
2
7
9
8
5
3
Europa
549
3401
6311
2911
787
1443
1547
538
530
256
18273
Oceanien
530
822
145
7
31
46
38
119
28
38
1804
Totala antal rapporterade katastrofer
49
Område
Alla
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
236
277
316
430
388
424
359
380
433
Källa: http://www.ifrc.org/Docs/pubs/disasters/wdr2007/WDR2007-English.pdf
50
2006 Totalt
427
3670