Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan för Solbackaskolan
INLEDNING
Den 1 april 2006 trädde en ny diskrimineringslag i kraft. De som skyddas av lagen är barn och
elever som omfattas av utbildning som regleras i skollagen.
Syfte
Likabehandlingsplanens främsta syfte är att främja likabehandling samt motverka trakasserier
och annan kränkande behandling.
Mål
Att alla elever upplever verksamheten och miljön som trygg och säker.
Att alla som arbetar i skolan ska:
Visa respekt för den enskilda individen och aktivt motverka trakasserier och
diskriminering.
Aktivt arbeta för att kränkningar aldrig ska förekomma.
Lagar och styrdokument
Elever och vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger på följande:
- FN:s konvention om barnens rättigheter
- Skollagen ( SFS 1985:1100 ) 1 kap2§, 4 kap 2§
- Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen .
- Socialtjänstlagen (14 kap. 1§ ) angående anmälningsskyldighet.
- Brottsbalken.
- Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn
och elever i skolan m.m.
Solbackaskolans policy
Den pedagogiska verksamheten ska möta varje elev som en enskild individ med olika
intressen, behov, erfarenheter och möjligheter. För att detta ska vara möjligt krävs att alla
respekterar varandra och ser varandra som resurser och tillgångar. All personal ska genom sitt
förhållningssätt och agerande, både mot varandra och mot brukare, utgöra goda förebilder.
Definition av kränkande behandling
Kränkningar kan vara:
- Verbala: såsom att bli hotad eller kallad olika tillmälen olämpligt samtal runt eleven
eller ironi.
- Fysiska : såsom att bli utsatt för sparkar och slag.
- Psykosociala : såsom att bli utfryst eller utsatt för ryktesspridning.
- Text och bildburna : såsom e-post, sms, mms, brev.
Definitionen gäller i lika hög grad kränkningar mellan elever som vuxen mot elev och elev
mot vuxen eller vuxen mot vuxen.
Diskriminering är en handling eller struktur som utestänger eller kränker en person.
Direkt diskriminering: Ett barn får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon
diskriminering av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar.
Lagens fem diskrimineringsgrunder:
Kön
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Sexuell läggning
Funktionshinder
Indirekt diskriminering: Ett barn får inte missgynnas genom att till synes neutrala
ordningsregler med mera tillämpas, så att de får en i praktiken diskriminerande effekt.
Förbudet gäller uppträdande gentemot elever från ansvariga inom verksamheten. Detta
gäller inte befogade tillrättavisningar som har till syfte att upprätthålla ordning och en
god miljö för elever.
Kränkande behandling.
Begreppet ”kränkande behandling” används som ett samlingsbegrepp för olika former av
kränkningar.
-
Att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde
Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck
Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera.
Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna.
Kränkande behandling i form av mobbing, när en eller flera personer upprepade
gånger och över tid blir utsatta för negativa handlingar.
Repressalier
Förbudet mot repressalier. Det gäller förbud att bestraffa någon som anmält diskriminering/
kränkning.
Skyldighet att utreda och åtgärda
När en elev påtalar att hon eller han har blivit utsatt för trakasserier och annan kränkande
behandling ska huvudmannen utreda och förhindra fortsatt kränkning. Detta gäller även
kränkningar mellan elever.
Att förebygga.
- Tydliga gemensamma regler, trivselregler, som diskuteras och revideras varje år
tillsammans med elever.
- Alla vuxna ingriper vid otrevligt språk, konflikter eller ”skojspråk”.
- Vuxna föregår med gott exempel.
- Kontinuerligt värdegrundsarbete.
- Vid varje utvecklingssamtal samtala om trivsel och trygghet.
- Alla har rapporteringsplikt. Skriftlig rapport med datum, händelse och inblandade till
rektor.
Att upptäcka.
- All personal har ansvar för att uppmärksamma ock rapportera misstänkt kränkande
behandling till rektor.
- Uppmärksamma förändrat beteende.
Att utreda och åtgärda
- Vi ska ta alla anmälningar på allvar.
- Utredning sker i samtal med inblandade elever. Den syftar främst till att lösa
-
konflikten och finna vägar till överenskommelse.
Om personal bedömer att de inte kan lösa problemet anmäler de till rektor för vidare
utredning och åtgärder. Arbetslaget informerar anhörig.
Vid ärenden där minst ena parten är vuxen anmäls händelsen till rektor som utreder
och åtgärdar.
De åtgärder som sätts in ska dokumenteras, följas upp och utvärderas.
Händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa, ska även rapporteras till
arbetsmiljöverket. Rektor ansvarar för rapporten.
Vid misstanke om att elev far illa eller på annat sätt behöver stöd, hjälp och skydd, är skolan
skyldig att anmäla till socialtjänsten.
Ansvarsfördelning
Det juridiska ansvaret har kommunen.
Ansvaret att agera har rektor och skolledare samt all skolpersonal.
I lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever
(SFS 2006:67) talas i 3§ om huvudmannens/rektors ansvar för att anställda följer sina
skyldigheter när de handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget.
Skadestånd
Genom den nya lagen får barn förbättrade möjligheter till skadestånd vid såväl diskriminering
som annan kränkande behandling. Skadestånd kan utgå om ansvariga i verksamheten inte
följer lagens bestämmelser.
Vilka ser till att lagen följs.
Skolverket och ombudsmännen, JämO, DO, HomO, HO, ska utifrån sina ansvarsområden se
till att lagen följs. Skolverket har ett särskilt ansvar för den nya lagen genom att ett barn- och
elevombud för likabehandling ska tillvarata den enskilda elevens rättigheter. Ombudsmännen
och barn- och elevombudet får rätt att föra skadeståndstalan för ett barn eller elev.
Barn-och elevombud för likabehandling
Barn- och elevombudet har i uppgift att tillvarata det enskilda barnets och elevens rätt i frågor
som inte faller på ombudsmännen. Det vill säga annan kränkande behandling. Förbudet gäller
uppträdande gentemot barn och elever från ansvariga inom verksamheten, men inte befogade
tillrättavisningar som har till syfte att upprätthålla ordning och en god miljö för barn och
elever. De flesta handlingar och beteenden som ryms inom begreppet annan kränkande
behandling, tillexempel misshandel, ofredande och olaga hot, är brottsliga gärningar även om
de begås av underåriga.
Det är barnet eller eleven som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande. Barn- och
elevombudet ska dessutom informera om lagen, ge råd beträffande lagens tillämpning och
hjälpa barnet eller eleven till rätt ombudsman i fall ombudet inte själv åtar sig ärendet.