Tolerans och Demokrati mot Diskriminering och Rasism!

Tolerans och
Demokrati
mot
Diskriminering
och Rasism!
TODDOR: Introduktion
2
Fakta om materialet
Pedagogiskt Centrum
GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och
genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som
verktyg och förhållningssätt. Den primära målgruppen är pedagogisk personal
inom grundskolans senare år, gymnasieskolan, vuxenutbildning och högskola.
Pedagogiskt Centrum har över tio års erfarenhet av upplevelsebaserat lärande
och arbetar nära målgrupperna. Pedagogiskt Centrum utvecklar pedagogiskt
material, utbildar pedagoger och genomför insatser direkt på skolor runt om i
landet.
Läs gärna mer på www.pedagogisktcentrum.se
Brottsförebyggande rådet
Brottsförebyggande rådet (Brå) är en myndighet och ett centrum för forskningsoch utvecklingsverksamhet inom rättsväsendet. Brå verkar för att brottsligheten
ska minska och tryggheten öka i samhället genom att ta fram fakta och sprida
kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar även
den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning för att
ta fram ny kunskap och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete.
Livsstilsenheten i Kungsbacka kommun
Livsstilsenheten i Kungsbacka kommun arbetar med folkhälsa. Livsstilsenhetens
verksamheter vill förbättra och främja hälsan hos kommuninvånarna
genom att arbeta med hälsofrämjande verksamheter, ungdomsinflytande
och förebyggande insatser. Områden som Livsstilsenheten arbetar med är
brottsförebyggande, alkohol- och drogförebyggande, folkhälsa, föräldrastöd,
ungdomsinflytande och barnkonventionen.
Ungdom mot Rasism
Ungdom Mot Rasism (UMR) är Sveriges största antirasistiska
ungdomsorganisation och ett kunskapscentra för unga antirasister i Sverige
som vill engagera sig mot rasism, främlingsfientlighet och intolerans och för
demokrati och mångfald. UMR uppbyggd av, med och för unga människor i
åldrarna 13-25. De arbetar med lokalgrupper, utbildning, projekt- och kampanjer
samt politiskt påverkansarbete. Organisationen är partipolitiskt och religiöst
obunden.
Om spelen i
TODDOR
Spelen i Toddor har utvecklats
av Pedagogiskt Centrum på
uppdrag av Brottsförebyggande
rådet och i samverkan med
Ungdom mot Rasism och
Livsstilsenheten i Kungsbacka
kommun.
Detta spel ingår som en av
fyra delar i metodboxen
Tolerans och demokrati mot
diskriminering och rasism! De
fyra delarna är:
• Tolerans och demokrati
mot diskriminering och
rasism! – Metodbox:
Introduktion & Tips på
annat material
• Bahati – Spel
• Diskrimineringsdomstolen
– Spel
• Rörande normer – Spel
Alla delar i metodboxen finns
att ladda ner på www.grul.se.
Detta material är © Copyright
GR Utbildning 2011. Materialet
får fritt kopieras och användas
i utbildningsverksamhet så
länge källa anges.
TODDOR: Introduktion
3
Översikt
Denna introduktion innehåller:
ffBakgrund till metodboxen
ffSammanfattning av spelen
ffTips på annat material
Fakta
Projektledning: Jenny Sjöstrand
Texter och material: Sofia Reimer
Layout och formgivning: Carolina Dahlberg
Tolerans och demokrati mot
diskriminering och rasism!
Tolerans och demokrati mot diskriminering och rasism! – en
metodbox behandlar antidemokratiska attityder och värderingar
bland elever på högstadie- och gymnasienivå. Boxen tar sin
utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter och
primärt i artikel 2 – Alla barn har samma rättigheter. Ingen
får diskrimineras. Metodboxen har utvecklats av Pedagogiskt
Centrum på uppdrag av Brottsförebyggande rådet och i
samverkan med Livsstilsenheten i Kungsbacka kommun
och Ungdom mot Rasism. Bakgrunden till metodboxen är
att pedagoger i Kungsbacka kommun efterlyst metoder och
verktyg för att bemöta främlingsfientlighet och intolerans.
Förhoppningen med metodboxens material är att förebygga
hatbrott och våld som utgår från diskriminering gällande etnisk
bakgrund, samt öka toleransen och förståelsen för varandra i
samhället.
Enligt Skolverkets rapport Utvärdering av metoder mot mobbning
(2011) är en av de främsta orsakerna till diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling begränsande sociala
normer, så som heterosexualitet och svenskhet som norm.
Bakom diskriminering, trakasserier och kränkningar ligger alltså
ofta attityder och föreställningar, uttalade och outtalade, om
vad som anses normalt eller onormalt. Samma rapport menar
att diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
sällan sker av ensam anledning utan i samverkan av relationer
grundade på kön, religion, etnicitet, sexualitet, funktionshinder,
och av andra skäl, så som utseende och materiella resurser.
Det framhävs i rapporten att i ett framgångsrikt arbete att
motverka diskriminering, trakasserier och kränkning bör vi
granska normen om varför någon anses avvikande, och att
de normer som begränsar människors möjligheter måste
tydliggöras och ifrågasättas. I Skolverkets rapport Allmänna råd
och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2009)
finner vi att samtal, reflektion och värderingsövningar kan
medverka till att skapa ett gemensamt förhållningssätt och
är bra verktyg för att bearbeta attityder och uppfattningar. I
Utvärdering av metoder mot mobbning (2011) påvisas dock
att färdigkonstruerade övningar med exempelvis bilder och
beskrivningar kan vara svårt för elever att ta till sig. I rapporten
sägs detta delvis bero på att arbetet inte upplevs särskilt
engagerande då det fokuserar på känslor och händelser som
eleverna kanske inte upplevt själva och då inte kan känna igen sig
i.
Tolerans och demokrati mot diskriminering och rasism! –
en metodbox har därför, i ett led att öka elevers förståelse
och insikt för det demokratiska och lika värdet, fokus på att
synliggöra och ifrågasätta attityder och föreställningar om
vad som anses normalt eller onormalt. Metodboxen arbetar
utifrån de sju diskrimineringsgrunderna - kön, ålder, sexuell
läggning, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, religion eller
annan trostillhörighet samt könsöverskridande uttryck eller
identitet - samt andra faktorer med relevans så som utseende
och materiella resurser. Hatbrott är när någon utsätter en annan
person på grund av dess etnicitet, religion, sexuella läggning
eller könsöverskridande identitet. Enligt Brottsförebyggande
rådet är hatbrott ett resultat av bristande respekt för människors
lika värde och därför är förhoppningen att metodboxen kan
stärka det förebyggande arbetet. I metodboxen används
upplevelsebaserat lärande som metod för att processa och
bearbeta antidemokratiska attityder och värderingar. Det innebär
att eleverna får behandla verkliga problem i en ofta simulerad
miljö, vilket skapar både engagemang och delaktighet.
Tolerans och demokrati mot diskriminering och rasism! – en
metodbox innehåller tre spel att använda sig av i undervisningen
– Bahati, Diskrimineringsdomstolen och Rörande normer. Till
varje spel medföljer även förslag till fortsatt arbete. Dessutom
ges sist i denna introduktion tips på annat material som kan
fungera som stöd undervisningen.
Sammanfattning av spelen
Bahati
Bahati är en simulering där eleverna får pröva på att leva i två
olika kulturer; Fabel och Abel. Människorna i Fabel älskar att
ha roligt, är vidskepliga, hedrar sina äldre och tycker om att
röra vid varandra. Människorna i Abel är hårt arbetande och
affärsmässiga, de pratar ett främmande språk och gillar inte att
vara nära varandra. När medlemmarna av varje grupp har lärt sig
reglerna för deras nya kultur kommer observatörer och besökare
skickas mellan de två samhällena. Det är förbjudet att fråga om
de specifika reglerna under alla besök, besökarna måste istället
dra egna slutsatser om reglerna från egna observationer och
upplevelser.
Spelet öppnar upp för en diskussion om de frågor och
utmaningar som kan uppkomma när människor med olika
bakgrund och livssituation försöker interagera med varandra.
ffTid: ca 90-120 min
ffAntal deltagare: 20-40 st
TODDOR: Introduktion
4
Diskrimineringsdomstolen
Diskrimineringsdomstolen är ett diskussionsspel som behandlar
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Spelet
utgår från de sju diskrimineringsgrunderna.
I spelet diskuteras och kategoriseras olika scenarion där
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
förekommer. Alla scenarion utspelar sig i skol- och vardagsmiljö.
Tanken är att scenarierna skulle kunna inträffa i och utanför
klassrummet och därför innehar en igenkänningsfaktor hos
eleverna. Elevernas uppgift är att kategorisera scenariona
som något av följande: kränkande behandling, diskriminering,
trakasserier, diskriminering och trakasserier eller något annat.
Spelet öppnar upp för en diskussion om hur olika
vardagssituationer kan uppfattas, samt kring de normer som styr
vår uppfattning om våra medmänniskor.
ffTid: ca 60-90 min
ffAntal deltagare: 6 – 28 st
Rörande normer
Rörande normer är ett enkelt rollspel som behandlar den sociala
normen och vilka hinder respektive möjligheter den ger. Spelet
utgår från de sju diskrimineringsgrunderna.
I spelet tilldelas alla elever varsin roll, vilka i olika utsträckning
uppfyller definitionen av diskrimineringsgrunderna. Utifrån sin
roll ska deltagarna ta ställning till olika påståenden genom att
förflytta sig framåt eller bakåt. Påståendena berör hinder och
möjligheter som kan utspelas i vardagen, och spelet visar på ett
illustrativt sätt hur människor har olika förutsättningar i vårt
samhälle. Rörande normer öppnar därmed upp för en diskussion
kring vad det innebär att befinna sig inom normen och vad det
kan innebära att befinna sig utanför den.
ffTid: ca 45-60 mimn
ffAntal deltagare: 6 – 30 st
Tips på annat material
Det finns många företag, organisationer och enskilda individer
som arbetar med de här frågorna vilket gör att mycket material
finns att tillgå i dagens utbildningslandskap. Vi har valt att
samla en del av detta här, men listan är långt ifrån komplett.
Allt material anknyter till metodboxens tema: diskriminering,
likabehandling och sociala normer. Materialet är strukturerat
utifrån fyra olika kategorier – Metodmaterial, Internetsidor,
Spelfilmer och Skönlitterära böcker - och till varje kategori
finns fem förslag till undervisningsmaterial. För frågor gällande
beskrivet material vänligen vänd dig till den organisation som
givit ut materialet.
Metodmaterial
Bryt!
Bryt! är ett normkritiskt metodmaterial som behandlar kön,
sexualitet, religiositet, etnicitet och funktionalitet.
Metoderna undersöker vad normer är och hur människor delas
in i olika grupper, samt hur normerna ser ut i samhället och hur
dessa upprätthålls. Dessutom finns övningar och metoder för att
omsätta pratet i handling.
Materialet vänder sig till organisationer, arbetsplatser och skolor
som vill arbeta med normkritik. I Bryt! finns övningar som går
att använda både i högstadie- och gymnasieklasser.
Bryt! är framtagen av RFSL Ungdom och Forum för levande
historia (2011).
I normens öga
I normens öga är en metodbok för dig som vill arbeta med att
ifrågasätta, granska och vända upp och ned på normer.
I boken finns inspiration till att påbörja ett normkritiskt
arbete eller till att ta likabehandlingsarbetet ett steg längre.
Boken innehåller även metoder för att arbeta med jämlikhet,
diskriminering, kränkningar och trakasserier.
Boken riktar sig till högstadiet och gymnasiet.
I normens öga är framtagen av Friends (2008).
Man föds inte till homofob, man blir det
Man föds inte till homofob, man blir det tar upp frågor som rör
heteronormen, homofobi och hatbrott.
Boken liknar till sitt upplägg en antologi där varje kapitel
erbjuder olika perspektiv. I varje kapitel finns texter, metoder och
reflektionsövningar.
Materialet riktar sig till ungdomar och går med fördel att
använda både på högstadie- och gymnasienivå.
Man föds inte till homofob, man blir det är producerad av RFSL
Ungdom (2010).
O/LIKA
O/LIKA ger dig konkreta verktyg för att arbeta med frågor som
rör fördomar, normer, diskriminering och likabehandling. O/
LIKA fokuserar på normer inom samhället och inom grupper.
Övningarna syftar till att granska hur normer formar och
påverkar oss. Genom metoderna arbetar deltagarna med att
ifrågasätta värderingar och attityder, samt att ta ställning och
agera.
Materialet riktar sig till både ungdomar och vuxna. I
O/LIKA finns övningar som passar elever både på högstadieoch gymnasienivå.
O/LIKA är utgiven av LSU – Sveriges ungdomsorganisationer
(2010).
Var går gränsen?
Var går gränsen? är en skolhandledning som innehåller
faktatexter, frågeställningar och övningar för ämnesövergripande
temaundervisning kring könsroller, jämställdhet, genus,
heteronormativitet, integritet och sexuellt självbestämmande,
sexuella trakasserier och sexualbrott.
Materialet vänder sig till högstadiet och gymnasiet. Temanas
frågeställningar och övningar ökar stegvis i svårighetsgrad, och
du som pedagog kan utifrån elevernas ålder och mognad välja en
TODDOR: Introduktion
5
nivå som passar just dem.
Var går gränsen? är producerad av Brottsförebyggande rådet i
samråd med JämO (2007).
Internetsidor
Diskrimineringsombudsmannen
Diskrimineringsombudsmannen är en statlig myndighet som
arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter
och möjligheter. På deras hemsida hittar du information,
handledningar och rapporter om diskriminering, trakasserier och
likabehandling.
Sidan riktar sig framför allt till pedagoger som vill fördjupa sin
kunskap kring diskrimineringsfrågor, samt hitta stöd för skolans
likabehandlingsarbete. Här hittar du bland annat Förebygga
diskriminering och kränkande behandling - Främja likabehandling,
vilket är en handledning för att främja arbetet med likabehandling
i skolan.
Diskrimineringsombudsmannens internetsida hittar du på www.
do.se.
Expo Skola
Expo Skola är en kunskapsbank om organiserad rasism och
intolerans. Här hittar du information om och förklaring av olika
främlingsfientliga begrepp, symboler och organisationer. På
sajten finns också ”svar på tal” på antidemokratiska argument
som rasistiska och främlingsfientliga grupper ofta använder sig
av.
Sidan riktar sig till elever och pedagoger på högstadiet och
gymnasiet.
Expo Skola är ett samarbete mellan Expo utbildning, Stiftelsen
Natur och Kultur och Lärarnas Riksförbunds forum för
humaniora och samhällsvetenskap.
Du hittar Expo Skola på www.skola.expo.se.
Forum för levande historia
På Forum för levande historias hemsida finns en avdelning om
intolerans. Där behandlas områdena antisemitism, antiziganism,
homofobi, islamofobi, rasbiologi, rasism och främlingsfientlighet.
Där hittar du information, rapporter samt metoder och
lärarhandledningar.
Sidan vänder sig främst till pedagoger och elever i årskurs 9 och
gymnasiet.
Du hittar Forum för Levande Historia och dess sida om
intolerans på www.levandehistoria/intolerans.
Regeringen
Regeringen har lanserat en internetsida där de besvarar myter
och halvsanningar om kostnader och problem med invandring
och minoriteter med fakta och statistik. På sajten finns även en
samling av länkar med mer läsning för den som vill fördjupa sig.
Sidan kan användas både av elever och pedagoger för att söka
information.
Du hittar regeringens sajt med fakta om invandring och
minoriteter på www.regeringen.se/tolerans.
UMO – din ungdomsmottagning på nätet
UMO är en nationell ungdomsmottagning på nätet. På sajten
finns relevant, aktuell och kvalitetssäkrad information om sex,
hälsa och relationer. UMO ifrågasätter och problematiserar
också rådande normer om kön, sexualitet och könsöverskridande
identitet och uttryck.
Sidan riktar sig till elever både på högstadiet och gymnasiet.
Du hittar ungdomsmottagningen på nätet på www.umo.se.
Filmer
Boys don’t cry
I Boys don’t cry (1993) möter vi 20-åriga Teena R. Brandon som
flyttat till lantbrukssamhället Fall City. Hon är transsexuell, klär
sig till man, antar identiteten Brandon och blir en karismatisk
yngling som många av traktens unga kvinnor dras till. Brandon
börjar umgås med John och Tom, två destruktiva unga män.
I gänget ingår även Lana som Brandon blir förälskad i. Lana
accepterar Brandon för den han är och tillsammans drömmer
de om ett annat liv. Då John och Tom får reda på Brandons
hemlighet iscensätter de en serie övergrepp som slutar i en
våldsam uppgörelse. Filmen ställer frågor kring kön, sexualitet
och normens makt.
Boys don’t cry rekommenderas framför för undervisning på
gymnasiet. Filmen är 118 minuter. Till filmen finns handledning
utgiven av Svenska Filminstitutet.
Spelfilmer
På Svenska Filminstitutet internetsida finns en
samling av filmhandledningar för pedagoger.
Filmhandledningarna presenterar filmens historia
och ger en ingång till de ämnen och frågor som film
behandlar eller ställer. Till varje film specificeras också
lämplig ålder på eleverna.
Majoriteten av de filmer som tipsas om här har
tillgängliga handledningar på denna sida. Du kan även
genom deras tjänst hitta fler filmer som kan vara
bra som diskussionsunderlag kring diskriminering,
likabehandling och sociala normer.
Du hittar Svenska Filminstitutets sida med
filmhandledningar på www.sfi.se/sv/filmiskolan/
filmhandledning.
TODDOR: Introduktion
6
Brokeback mountain
I Brokeback Mountain (2005) får vi möta Ennis och Jack som
träffas en sommar när de ska vakta en flock får i bergen vid
Brokeback Mountain. Det blir inledningen på en komplicerad
och sorglig kärlekshistoria som sträcker sig över 20 år mellan
två män som tvingas dölja sin kärlek på grund av omgivningens
intolerans. Filmen behandlar frågor kring jämställdhet, genus och
sexualitet.
Brokeback Mountain rekommenderas framför allt för
undervisning på gymnasiet. Filmen är 135 minuter. Till filmen
finns handledning utgiven av Svenska Filminstitutet.
Hip hip hora!
Med Hip hip hora! är en lyhörd skildring av hur tre tjejer går
från sjätte till sjunde klass och börjar på högstadiet i en ny skola.
Förväntningarna är enorma på allt som ska hända och mycket
är nytt och ovant. Filmen behandlar frågor kring jämställdhet,
genus och sexualitet.
Hip hip hora! (2004) rekommenderas för undervisning på
högstadiet. Filmen är 90 minuter. Till filmen finns handledning
utgiven av Svenska Filminstitutet.
I rymden finns inga känslor
I rymden finns inga känslor är en komedi om 18-årige Simon
som delar lägenhet med sin bror Sam. Simon som har Aspergers
syndrom kräver ett fast schema där allt måste vara sig likt vecka
efter vecka. Förändringar är något han bara kan hantera i små
doser och när allt blir för jobbigt gömmer han sig i sin tvättunna,
fylld med lysande stjärnor - han gömmer sig i rymden för där
finns inga känslor. När Sam blir dumpad av sin flickvän och går
in i en mindre depression spricker hela tillvaron för Simon. Han
ger sig själv i uppdrag att hitta en ny flickvän till Sam. Filmen
behandlar frågor kring känslor, sociala koder och funktionalitet.
I rymden finns inga känslor (2010) rekommenderas för
undervisning på högstadiet, men går även att använda på
gymnasiet. Filmen är 85 minuter.
Play
Play handlar om ett gäng svarta 12-14-åringar från Göteborgs
förorter som rånar några vita innerstadskillar på bland annat
deras mobiler. Rånet är förnedrande och utdraget. Omvärlden
får många chanser att stoppa det, men ingen griper in. Filmen
ställer frågor kring civilkurage, vuxnas ansvar och samhällets
segregering.
Play (2011) rekommenderas för undervisning i årskurs 9 och
gymnasiet. Filmen är 118 minuter. Till filmen finns handledning
utgiven av Svenska Filminstitutet.
This is England
I This is England får vi möta Shaun som är en ung och ganska
ensam kille. Hans pappa har precis dött i Falklandskriget. Av
en slump får han kontakt med den äldre Woody och hans
skinheadkompisar. This is England handlar om att ställa då mot
nu i ett försök att visa att historien fortsätter. Vi måste alltid ta
ställning, göra val och ständigt växa upp, om och om igen. Det är
en stark skildring av en sökande ung pojke och ett engagerande
porträtt av 80-talets England och skinheadkulturens splittring
mellan dess musikintresserade ursprung och de rasistiska
förtecken vi oftast associerar med i dag.
This is England (2005) rekommenderas för undervisning både
på högstadiet och gymnasiet. Filmen är 100 minuter. Till filmen
finns handledning utgiven av Svenska Filminstitutet.
Skönlitterära böcker
Ett ufo gör entré
I Ett ufo gör entré möter vi Juha och Jenny och de andra
barnen i Sävbyholm.
70-tal är på väg att bli 80-tal. Det är
kärnkraftsdebattens år, discots och John Travoltas år, punkens
och Sex Pistols år. Nu är de 15 år gamla och går snart ut
grundskolan. Man åtrår allt som är vuxet, erövrar vuxenvärlden
bit för bit: går med en kondom väl synlig för att andra ska tro
att man gjort det, smygröker bakom gymnastiksalen, super
sig medvetslös på ff-fester och ljuger sig blå om sina sexuella
bravader. Man klär ut sig för att likna alla andra, men man kan
också klä ut sig för att likna sig själv, för att komma sig själv på
spåren. Ett ufo gör entré är en rolig och sorglig berättelse som
berör frågor om identitet, utanförskap och social hierarkisering.
Ett ufo gör entré är skriven av Jonas Gardell (2001). Boken
rekommenderas för undervisning på gymnasiet.
Ett öga rött
I Ett öga rött möter vi Halim som har genomskådat allt. Han
har genomskådat Integrationsplanen. Han har genomskådat
fiskpanettsrasismen i matbespisningen, han har kommit till
insikt om hur Allahs makt hänger ihop med ödet och varför
intellektuella liknar halta kameler. Tyvärr har han också
genomskådat sin pappa, som har övergett Kampen och i stället
bara talar om vikten av att tala bra svenska. Men Halim har en
egen plan: han ska bli Sveriges mäktigaste revolutionsblatte. Ett
öga rött är en rolig och sorglig berättelse om en ensam ung man,
som vänder ut och in på både hjärnan och språket för att hitta sig
själv och sin plats i världen.
Ett öga rött är skriven av Jonas Hassen Khemiri (2003). Boken
rekommenderas för undervisning både på högstadiet och
gymnasiet.
Från en annan planet
I Från en annan planet möter vi Miriam som är 15 år och bor i
en småstad där det aldrig händer något. Men när Laura börjar i
hennes klass förändras allt. Laura är olik alla andra. Miriam har
äntligen hittat en vän och vänskapen övergår i kärlek. Men kärlek
är inte alltid så lätt, vare sig man är kär i en kille eller tjej. Det är
svårt att veta vad man känner, vad man vill och vad den andra
tycker. Allt får ett abrupt slut när Laura utan förvarning flyttar till
sin pappa i en stad många mil bort. Från en annan planet är en
kärlekshistoria om kärlek, inte om sexuell läggning.
Från en annan planet är skriven av Tamara Bach (2005). Boken
rekommenderas för undervisning på högstadiet, men går att
använda även på gymnasiet.
TODDOR: Introduktion
7
Kalla det va fan du vill
I Kalla det vad fan du vill står familjen Irandoust i centrum. De
har lämnat Iran för Sverige och mötet med det nya landet och
dess invånare är inte alltid smärtfritt, men med envishet och
en positiv inställning går allt. Hoppas de.
I Kalla det va fan du
vill skildras familjens och deras vänners liv med humor, ironi
och sympati. Ingen går säker i den ena absurda eller rörande
scenen efter den andra där strålkastarljuset riktas mot både
”gammalsvenskar” och ”nysvenskar”. För vem gör rätt och vem
gör fel? Är det kanske ändå lika långt från Glumslöv till Malmö
som från Malmö till Teheran? Och finns det kanske något sätt att
trots våra olikheter mötas på lika villkor?
Kalla det va fan du vill är skriven av Marjaneh Bakhtiari (2006).
Boken rekommenderas för undervisning på gymnasiet.
Tusen gånger starkare
I Tusen gånger starkare möter vi Signe som är 15 år och går i
nian. I klassrummet är hon och de andra tjejerna i klassen nästan
osynliga, det är killarna som dominerar. En dag kommer en ny
elev till klassen: Saga, en tjej med självförtroende och styrka.
Hon är tusen gånger starkare än de andra och vågar framföra
sina åsikter. Signe och de andra blir nyfikna, och saker och ting
förändras i klassen. Tusen gånger starkare behandlar frågor kring
kön, genus och sociala normer.
Tusen gånger starkare är skriven av Christina Herrström (2006).
Boken är lämpad för undervisning på högstadiet.
TODDOR: Introduktion
8