Månadsrapport Januari 2016
Månadsrapport Juli 2016
Månadsrapport Februari 2016
Månadsrapport Augusti 2016
Månadsrapport Mars 2016
Månadsrapport September 2016
Månadsrapport April 2016
Månadsrapport Oktober 2016
Månadsrapport Maj 2016
Månadsrapport November 2016
Månadsrapport Juni 2016
Månadsrapport December 2016
Landstingets uppdrag och vision
Landstingen ansvarar för välfärd i samhället, i första hand hälso- och sjukvård
samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större
geografisk yta och kräver stora ekonomiska resurser. Norrbottens läns landsting ansvarar för
n
hälso- och sjukvård inklusive
tandvård n kultur och regional utveckling. Utgångspunkt är den demokratiska uppgiften att företräda medborgarnas intressen.
Landstinget styrs av kommunallagen. Uppgifterna inom hälso- och sjukvården regleras av hälso- och sjukvårdslagen och
tandvårdslagen. Uppdraget avseende kollektivtrafik regleras i kollektivtrafiklagen. Landstingets engagemang i regionala
utvecklings- och kulturfrågor regleras inte i lag utan fastställs av de förtroendevalda. Kultursamverkansmodellen styr hur
statliga kulturmedel fördelas regionalt. Landstinget bedriver utbildning inom gymnasiets naturbruksprogram på uppdrag
av kommunerna i länet.
Vision Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt.
Verksamhetsidé Landstinget arbetar för norrbottningarnas – flickors, pojkars, kvinnors och mäns – välfärd och styrs
ytterst av norrbottningarna själva, genom allmänna politiska val. Genom aktiva, förebyggande och hälsofrämjande insatser
ska landstinget verka för en jämställd och jämlik hälsa hos norrbottningarna. Hälso- och sjukvård och tandvård ska fördelas
efter behov och i allt väsentligt finansieras genom skatter. Genom aktiva insatser för regional utveckling och kulturverksamhet
ska landstinget bidra till Norrbottens utveckling. Insatserna ska skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle och en god
livsmiljö.
Värdegrund Landstingets värdegrund vilar på respekten för människovärdet
som bottnar i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna samt FN:s konvention
om barns rättigheter och de andra kon-ventionerna som är ratificerade. Värdegrunden ska
genomsyra allt arbete i landstinget. Värdegrunden utgår från en humanistisk människosyn.
Landstingets värdegrund:
n
n
Alla människor - lika värdefulla - allas insatser är lika värda
Kreativitet, engagemang, delaktighet och ansvarstagande n Öppenhet och samverkan
MARS 2016
EKONOMISKT RESULTAT
Periodens resultat
Landstingets resultat efter finansnetto visar ett överskott på 40 mkr, vilket är
85 mkr bättre än föregående år. Avvikelsen mot periodbudget är +6 mkr.
Skatteintäkterna har ökat med 221 mkr, huvudsakligen till följd av höjd
skatt. Bidrag och utjämning har minskat med 12 mkr. Verksamhetens nettokostnader har ökat med 66 Mkr (3,6 procent) med hänsyn tagen till att föregående år erhölls återbetalning med 44 mkr från AFA avseende 2004 års
erlagda försäkringspremier.
Resultaträkning (Mkr)
201603
Verksamhetens intäkter
201503
Förändring
2010603201503
Avvikelse
mot budget
2016
286
294
Verksamhetens kostnader
-2 178
-2 077
varav personalkostnader
-1 185
-1 133
4,6%
-5
-931
-884
5,3%
-5
-62
-59
-1 892
-1 783
1 532
1 311
396
408
Resultat före finansiella poster
35
-64
Finansiella intäkter
12
29
-5
Finansiella kostnader
-7
-11
0
Periodens resultat
40
-45
varav övriga kostnader
varav avskrivningar
Verksamhetens nettokostnad
Skatteintäkter
Generella stadsbidrag och utjämning
-2,8%
21
-10
0
6,2%
12,2%
11
7
-7
+ 99 mkr
+ 85 mkr
11
6
Resultat före finansiella poster
Resultatet före finansiella poster visar ett överskott på 35 mkr vilket är 99
mkr bättre än föregående år och 11 mkr bättre än budget.
Grafen ovan visar landstingets ackumulerade resultat före finansnetto för aktuell period 2016, helår 2015
samt budget 2016.
1
MARS 2016
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens intäkter har minskat med 8 mkr eller 2,7 % jämfört med föregående år. Ökningen på sålda tjänster avser bl. a asylsjukvård och utomlänspatienter. Minskningen av övriga intäkter är huvudsakligen hänförlig till
en återbetalning från AFA på 44 mkr föregående år.
V e rk s a m he t e ns int ä k t e r ( m k r)
2 0 16 0 3
Vårdavgifter
2 0 15 0 3
F ö rä ndring
72
74
-2
2
5
-3
Sålda tjänster
111
79
32
Sålda pro dukter
37
34
3
Statsbidrag
55
55
0
9
47
-38
286
294
-8
Ersättningar från ko mmuner
Övriga intäkter
T o t a lt
Verksamhetens kostnader
Personalkostnader exkl. pensioner
Personalkostnader exklusive pensioner har ökat med 40 mkr eller 4,1 procent
från föregående år. Av ökningen avser 2,6 procent avtalsökningar och 1,1
procent avser volymökningar som förklaras med att antalet anställda har ökat
med 57 personer jämfört med samma period 2015. Kostnader för övertid har
också ökat.
Division Närsjukvård har ökade personalkostnader med 9 mkr. De ökade
personalkostnaderna finns främst vid internmedicin och vuxenpsykiatrin vid
Sunderby sjukhus samt inom primärvården i Luleå-Boden. Införande av nytt
personalsystem 1 mars 2015 innebär att divisionen har haft för lågt redovisade personalkostnader under första halvåret 2015.
Personalkostnaderna i division Länssjukvård har ökat till planerad nivå vilket är ett resultat av att divisionen är fler anställda. Under de första månaderna har även övertiden ökat vilket bland annat kan förklaras av en ovanligt
kraftig influensa vilket både påverkat personalen och medfört fler inneliggande under februari månad t.ex. på IVA i Sunderbyn och Gällivare.
2
MARS 2016
Inhyrd personal
Kostnaderna för inhyrd personal uppgår till 54 mkr för perioden vilket är 4
mkr (6,9 procent) lägre än samma period föregående år. Inhyrning av läkare
har minskat med 5 mkr.
Minskningen av inhyrd sjukvårdspersonal på division Närsjukvård ligger på
totalt 5 mkr varav 4 mkr avser läkare.
Division Länssjukvård har ökat kostnaderna för inhyrda med 1 mkr där ökningen ligger på övrig vårdpersonal.
Inhyrd pe rs o na l pe r div is io n ( M k r)
N ä rs juk v å rde n
Läkare
2 0 16 0 3
F ö rä ndring
m e lla n
pe rio de rna
2 0 15 0 3
F ö rä nding
%
42
47
-5
- 10 ,6 %
38
42
-4
- 9 ,5 %
Övrig vårdperso nal
4
5
-1
- 2 0 ,0 %
Lä ns s juk v å rde n
12
11
1
9%
Läkare
9
10
-1
- 10 ,0 %
Övrig vårdperso nal
3
1
2
2 0 0 ,0 %
-4
- 6 ,9 %
T o t a lt
54
58
Riks- och regionsjukvård
Kostnaderna för riks- och regionsjukvård är 138 miljoner kronor vilket är 8
mkr högre (6,2 procent) än samma period föregående år.
Division Närsjukvård har lägre kostnader för köp av riks- och regionsjukvård än förra året och det kan bero på en normal variation av utomlänsvård.
Division Länssjukvård har ökade kostnader för riks- och regionsjukvård
framför allt avseende öppenvård som ökat med 7 mkr jämfört med motsvarande period föregående år. Därutöver har divisionen haft kostnader med 7,6
mkr för en mycket svårt sjuk patient.
Läkemedel
Kostnaderna för läkemedel uppgår till 230 mkr vilket är 26 mkr (12,7 procent) högre än föregående år. Ökningen avser främst förmånsläkemedel (+23
mkr eller 16 procent) där läkemedel inom smittskyddslagen (hepatit och
HIV) uppgör en ökning med 10 mkr.
I division Närsjukvård har kostnader för läkemedel ökat främst inom s k solidariskt finansierade läkemedel. Antal patienter som behandlas för blödarsjuka är oförändrat, det är kostnaderna för nya preparat som medfört kostnadsökningar. Även fler dygndoser av Cerezyme har ökat kostnaderna. Inom
internmedicin har kostnader för immunsuppresiva och cytostatika läkemedel
ökat.
I division Länssjukvård fortsätter läkemedelskostnader att öka och det är
främst kopplat till verksamhetsområdena kirurgi/urologi, ögon samt barn.
Inom ögon behandlas patienter med ett nytt bättre preparat som kraftigt ökat
läkemedelskostnaden.
Arbetad tid
Arbetad tid, omräknat till årsarbetare inklusive övertid och timvikarier, har
ökat med i snitt +4 årsarbetare eller +0,1 procent i jämförelse med snittet per
3
MARS 2016
mars 2015. Om hänsyn tas till att år 2016 är ett skottår och att påsken infallit
i mars (påsken 2015 var i april) så är ökningen ca 1 procent vilket motsvarar
52 årsarbetare.
I division Länssjukvård har den arbetade tid ökat delvis som ett resultat av
ökat antal anställda. Även övertiden har ökat. De flesta verksamhetsområden
har ökat antalet årsarbetare som en följd av ökat antal anställda.
I division Närsjukvård är den arbetade tiden på samma nivå som föregående
år. Arbetstiden inom akut omhändertagande ökar mest och en viss ökning
finns även inom vuxenpsykiatrin. Primärvården minskar något. Ser man till
närsjukvårdsområde så ökar Kalix och Gällivare medan Piteå minskar.
Övertid
Antalet övertidstimmar har ökat med ca 22 procent jämfört med 2015 och
2014 vilket motsvarar ca 20 årsarbetare.
4
MARS 2016
Antal anställda
Antalet anställda har ökat med 79 st sedan december 2015. Ökningen avser
33 läkare, 24 sjuksköterskor och 29 övrig vårdpersonal medan övrig personal
har minskat med 7. Jämfört med jan-mars 2015 har antalet anställda ökat
med 57 st. Den största ökningen återfinns inom division Länssjukvård och
överensstämmer med divisionens målsättning att öka antalet anställda.
Resultat divisioner
Divisionerna redovisar ett negativt resultat med 65 mkr vilket är 14 mkr
sämre än resultatmålet för perioden (-51 mkr) och 12 mkr sämre än föregående år (-53 mkr). Divisionernas ekonomiska handlingsplaner avviker negativt med drygt 14 mkr mot plan och samtidigt ökar andra kostnader mer än
planerat, t ex läkemedel och riks- och regionvård. Division Närsjukvård och
division Länssjukvård har de största avvikelserna.
5
MARS 2016
Uppföljning ekonomisk handlingsplan
Nedan redovisas uppföljningen av de ekonomiska handlingsplanerna per
division. Per mars har totalt 20,6 mkr effektuerats av planerade 35 mkr.
Ekonomisk handlingsplan 2016
Närsjukvård
Länssjukvård
Kultur och utbildning
Länsteknik
Service
Folktandvård
Regional utveckling
Landstingegemensamt
Totalt
Sparkrav
Utfall
Helår 2016 Mars 2016 Mars 2016
148,4
24,6
14,3
30,8
5,9
2,8
3,0
0,8
0,8
2,4
6,5
0,7
0,4
6,3
1,2
0,5
2,6
0,6
0,6
5,0
1,2
1,2
205,0
35,0
20,6
För minskning av kostnader för inhyrd personal finns en särskild handlingsplan (utgör en delmängd av handlingsplanen ovan). Per mars har totalt 7 mkr
effektuerats av planerade 10,8 mkr.
Ekonomiska effekter - inhyrd
sjukvårdspersonal
Närsjukvård
Länssjukvård
Totalt
Sparkrav
Ack. utfall Ack. utfall Ack. utfall
Helår 2016 Mars 2016 jan 2016 feb 2016 mars 2016
30,0
8,0
0,8
3,9
7,0
15,7
2,8
1,0
1,3
0,1
45,7
10,8
1,8
5,2
7,1
Länssjukvård:
För närvarande har vissa verksamhetsområden minskat kostnaden för inhyrd
personal medan andra ökat vilket på totalen innebär ett utfall i nivå med föregående år. Länssjukvården håller fortfarande kvar vid sparmålet på inhyrd
personal men verksamheterna har meddelat att effekterna av sparet kommer
framöver då de första månaderna redan var uppbokade och planerade beställningar är gjorda utifrån att uppnå spareffekten.
Närsjukvård:
En årsplan på kliniknivå för minskning av inhyrda är upprättad med rak
periodisering över året. Det ger svårigheter att månadsvis analysera utfallet
mot sparplan då behovet av inhyrd personal varierar över året. Jämförelse
med föregående år är lika viktigt att beakta. Psykiatrin i Luleå-Boden har
inte minskat läkarstafettkostnaderna enligt plan.
6
MARS 2016
Tillgänglighet
Besök – NLL totalt
I mars månad fick 70 procent ett nybesök hos läkare inom 60 dagar. Målet är
80 procent.
Behandlingar - NLL totalt
Besök – Länssjukvård
I mars har fyra av verksamhetsområdena i Länssjukvården erbjudit 77 procent av patienterna ett nybesök inom 60 dagar. Samtliga verksamhetsområden arbetar med åtgärder för att möjliggöra bättre tillgänglighet såsom
kvällsmottagningar, genomgång av väntelistor och uppdragsväxling där
andra yrkeskategorier övertar en del läkararbetsuppgifter.
7
MARS 2016
Besök - Närsjukvård
8
MARS 2016
Flera verksamheter i division Närsjukvård behöver fortsätta att aktivt arbeta
med att öka tillgängligheten avseende nybesök, främst verksamheterna inom
Luleå/Boden och där särskilt inom lungsjukvård, reumatologi och neurologi.
Vid länsdelssjukhusen har tillgängligheten, dvs andelen inom 60 dagar, förbättrats succesivt under de första månaderna av året.
Behandlingar - Länssjukvård
Både antal personer på väntelistan och andel som inte fått behandling/åtgärd
inom 60 dgr ökar. I jämförelse med samma period i fjol så är det totalt ca
1000 personer fler som väntar på en behandling. Det är främst inom kirurgi
och ortopedi som väntande till behandling har ökat. Ob/Gyn når målet om att
80 procent behandlats inom 60 dgr. Ob/gyn har också bättre tillgänglighet än
samma period 2015, men ligger tros det lägre än åren 2013-2014.
Behandlingar - Närsjukvård
9
MARS 2016
Efter att pacemakerverksamheten togs över från centraloperation har flöden
kunna effektiviseras och köer arbetas bort. I dagsläget är väntetider för pacemakerimplantat i nivå med målsättningen.
10
