1992 rd -
UtUB 7 - RP 41
Utrikesutskottets betänkande nr 7 om regeringens proposition
om godkännande av vissa bestämmelser i avtalet med Ryska federationen om handel och ekonomiskt samarbete
Riksdagen remitterade den 24 april 1992 regeringens ovan nämnda proposition nr 41 till
utrikesutskottet för beredning.
Utskottet har hört handels- och industriministern Kauko Juhantalo, biträdande avdelningschefen Pekka Huhtaniemi, byråchefen
Timo Repo och biträdande generalsekreteraren
Jouko Alaluusua vid utrikesministeriet, specialsakkunnigen Pekka Sutela vid Finlands Bank,
direktören Kenneth Ahlqvist vid statsgaranticentralen samt sektorchefen Antero Hietaluoma
vid ABB Fläkt Oy.
Efter att ha behandlat ärendet anför utrikesutskottet vördsamt följande.
las förutom inom allmän handel med varor även
inom ramen för gränshandel och regionalt
samarbete. Genom avtalet bildas en finsk-rysk
ekonomisk samarbetskommission regeringarna
emellan.
Avtalet träder i kraft 30 dagar efter att avtalspartema meddelat varandra att de juridiska
förutsättningar som är nödvändiga för att avtalet skall träda i kraft har uppfyllts. I propositionen ingår ett förslag tilllag om godkännande
av vissa bestämmelser i avtalet, i skriftväxlingen
i anslutning därtill och i ursprungsreglerna som
hör till området för lagstiftningen. Lagen avses
träda i kraft samtidigt med avtalsregleringen.
Regeringens proposition
Allmänna synpunkter
I propositionen föreslås att riksdagen skall
godkänna det av republiken Finlands regering
och Ryska Federationens regering i Helsingfors
den 20 januari 1992 undertecknade avtalet om
handel och ekonomiskt samarbete, den skriftväxling av samma datum som ansluter sig till
avtalet samt de ursprungsregler som man kom
överens om den 3 april 1992 med stöd av
skriftväxlingen.
Vid tillämpningen av avtalet följs principerna
i det allmänna avtalet rörande tulltariffer och
handel (GATT). Avtalspartema beviljar varandra ställning som mest gynnad nation enligt
GATT-bestämmelserna. Export och import
sker genom avtal mellan juridiska och fysiska
personer i fritt konvertibla valutor. I avtalet
reserveras också en möjlighet för att handeln kan
ske i form av mothandeL Det nuvarande tullbemötandet fortsätter i fråga om importtullar på
basis av den skriftväxling som ansluter sig till
avtalet tills vidare på autonom basis. Om de
ursprungsregler som det till skriftväxlingen anslutna tullfrihetsbemötandet förutsätter kom
man överens den 3 april1992. Enligt avtalet skall
handeln och det ekonomiska samarbetet utveck-
Medan Sovjetunionen existerade reglerades
Finlands handel på det ryska området av avtalen och protokollen rörande handel och
ekonomiskt samarbete mellan Finland och
Sovjetunionen. De viktigaste av dessa var
1947 års handelsavtal (FördrS 12-13/1948),
1960 års avtal om tullfrågor (FördrS 18-19/
1961), 1967 års avtal angående bildandet
av en permanent finsk-sovjetisk ekonomisk
samarbetskommission regeringarna emellan
(FördrS 4511967) och 1989 års överenskommelse om varuutbyte och betalningar under
åren 1991-1995 (FördrS 4/1991).
Innehållet i dessa avtal var redan medan
Sovjetunionen ännu existerade till väsentliga
delar föråldrat både på grund av förändringarna i Sovjetunionen och förändringarna i de
inbördes ekonomiska relationerna mellan Finland och Sovjetunionen. Den viktigaste av de
sistnämnda förändringarna är övergången till
handel i fri valuta vid ingången av 1991. Behörigheten att upprätthålla kommersiella och
ekonomiska relationer med andra länder hade
övergått från centralförvaltningen till republikerna, som strävar efter att övergå till mark-
220275E
2
1992 rd -
UtUB 7 -
nadsekonomi och integreras i det internationella handelssystemet.
För att uppdatera avtalsrelationerna inledde
Finland tillsammans med Ryssland hösten 1991
det förberedande arbetet för att sluta ett avtal
om handel och ekonomiskt samarbete. Förhandlingama slutfördes i januari 1992 och avtalet paraferades i Moskva den 14 januari 1992.
Avtalet och den därtill anslutna skriftväxlingen
undertecknades i Helsingfors den 20 januari
1992. Om ursprungsreglerna avtalades den 3
april 1992.
I fråga om importtullarna har i den skriftväxling som ansluter sig till avtalet överenskommits om ett tullbemötande som är fördelaktigare än vid bemötande som mest gynnad
nation. Vardera avtalsparten avhåller sig på
autonom basis med andra ord frivilligt med
bibehållande av sin egen beslutanderätt i fråga
om eventuella ändringsåtgärder och tills vidare
från att ta i bruk nya importtullar eller skatter
och avgifter som till sin verkan motsvarar importtullar, dvs. de fortsätter med nuvarande
bemötande i fråga om importtullar.
Det har varit möjligt att komma överens om
nuvarande tullbemötande endast på temporär
basis, eftersom Ryssland än så länge inte bildar
ett tullområde som motsvarar internationella
krav.
Om de ursprungsregler som tullfrihetsbemötandet kräver har överenskommits den 3 april
1992. I handeln med Ryssland jämställs varor
med ursprung i de övriga statema i Oberoende
statemas samvälde (OSS) med varor som har sitt
ursprung i Ryssland. Detta föranleds av Östsamväldets medlemsstaters produktionsmässiga
beroende av varandra.
Export och import av varor och tjänster sker
genom avtal mellan juridiska och fysiska personer och i fritt konvertibla valutor. Varuutbytesprotokoll mellan statema görs inte längre upp. I
avtalet ges partema också en möjlighet till handel på basis av motköp som avtalas på företagsnivå.
I avtalet ingår bestämmelser om utvecklande
av handeln och det ekonomiska samarbetet
mellan länderna, bland annat inom ramen för
gränshandel och regionalt samarbete.
Genom avtalet bildas en finsk-rysk ekonomisk samarbetskommission regeringarna emellan som har till uppgift att främja utvecklingen
inom handeln och det ekonomiska samarbetet,
uppgöra rekommendationer för undanröjande
av handelshinder och behandla eventuella pro-
RP 41
blem som ansluter sig till tillämpningen och
verkställigheten av avtalet.
Utskottets ställningstaganden
Utskottet konstaterar att Ryska Federationen
av medlemsstatema i Oberoende statemas samvälde är Finlands klart viktigaste potentiella
handelspartner. Redan under clearing-handeln
mellan Finland och Sovjetunionen var Ryssland
de facto Finlands viktigaste export- och importområde; dess andel av clearing-handeln var
cirka 70-80 procent. Ryssland uppger sig ha
gått in för att övergå till marknadshushållning
samt integrera sig i det multilaterala internationella handelssystemet
Utskottet konstaterar vidare att man genom
avtalet försöker skapa ett fungerande handelsavtalsförhållande på statlig nivå mellan Finland
och Ryska Federationen. Detta handelsavtal gör
det möjligt att främja de för Finland ytterst
viktiga handelsintressena i Ryssland. På 1980talet var Finlands årliga andel av OECD-ländemas handel med Sovjetunionen mellan l Ooch
15 procent, och ännu 1990 var Sovjetunionens
andel av Finlands export 13 procent - i mitten
av 1980-talet rent av över 20 procent. Under
1991 minskade Finlands export till Sovjetunionen emellertid med 65 procent och importen från
Sovjetunionen med 27 procent. Finlands export
till Sovjetunionen, vars andel av Finlands export
1991 var endast 5 procent, minskade nämnda år
mer än något annat västlands motsvarande export och i stora drag lika mycket som en del
östeuropeiska länders motsvarande export. Enligt preliminära uppgifter sjönk Finlands andel
av OECD-ländemas export till Sovjetunionen
från nio procent 1990 till fyra procent 1991.
Utskottet anser att avtalet är av betydelse för
att handeln mellan Finland och Ryssland skall
kunna fås på en basis som motsvarar normala
principer inom den internationella handeln.
Avtalet möjliggör inte handel baserad på varulistor som avtalats på statlig nivå. Däremot är
motköp och kompensationshandel på företagsnivå tillåtna i enlighet med gällande lagstiftning
i Finland och Ryska Federationen. Genom avtalet skapas bl.a. samförstånd om hur eventuella
störningar i handeln mellan länderna skall hanteras.
I avtalet förbinder sig vardera parten att
iaktta marknadsekonomiska principer. Också
ansvaret för nivån för handeln mellan länderna
Handelsavtalet mellan Finland och Ryssland
vilar i första hand på företagen. Inom ramen för
det nuvarande avtalet kan handelns nivå inte
längre säkerställas genom åtgärder från statsmaktens sida. Utskottet anser att regeringen för
sin del bör se till att Finlands know-how på
östhandelns område bevaras genom att få till
stånd förutsättningar för kontakter mellan företagen. Med beaktande av de svårigheter den
nuvarande ekonomiska situationen i Ryssland
föranleder för de finländska företagens östhandel borde regeringen allvarligt överväga att ge
stöd åt företagens exportsträvanden, t.ex. genom
projektfinansiering och lånegarantier.
Utskottet uttalar sin oro med anledning av
uppgifterna om att många finländska företag för
att spara in kostnader har reducerat eller lagt ned
sina östhandelsfunktioner vid en tid då många av
deras utländska konkurrenter investerar i sådan
know-how som de finländska företagen hittills
besuttit. Utskottet anser att regeringen bör vidta
åtgärder för att stödja dessa funktioner och för
att säkerställa att forutsättningarna för ökad
export till Ryssland tryggas.
Avtalet beaktar den nya situation som uppstått i och med strävandena efter en ekonomisk
reform och integrering i Ryssland och gör samtidigt de samarbetstraditioner som uppstått som
ett resultat av handeln mellan Finland och
Sovjetunionen till ett element i den ekonomiska
växelverkan mellan Finland och Ryska Federationen. Handelsavtalet ingår tillsammans med
avtalet om grunderna för relationerna mellan
länderna och närområdesavtalet i totalarrangemanget för att ordna relationerna mellan Finland och Ryska Federationen.
Utskottet noterar med tillfredsställelse att
avtalet utgår från att GATT:s principer beaktas
i det ekonomiska samarbetet mellan Finland och
Ryssland. De viktigaste av dessa principer är
ställningen som mest gynnad nation och förmå-
3
nernas reciprocitet med de undantag som
GATT-systemet medger. Varuexporten och
-importen sker genom avtal mellan juridiska
och fysiska personer i fritt konvertibla valutor.
Avtalet innehåller en bestämmelse om skydd
för investeringar samt industriella rättigheter
och immaterialrättigheter. Utskottet finner det
vara angeläget att regeringen så snabbt som
möjligt inleder förhandlingar om ett avtal mellan
Finland och Ryssland om skydd för investeringar, som ersätter avtalet mellan Finland och
Sovjetunionen.
Utskottet konstaterar att länderna i enlighet
med det föreliggande avtalet senare närmare
kommer att besluta om gränshandel mellan
Finland och Ryssland samt om gränshandelszonen. Enligt utskottets åsikt utgör detta ett
viktigt element i det förestående närområdessamarbetet.
Med stöd av det ovan anförda föreslår utskottet vördsamt
att Riksdagen godkänner de bestämmelser som kräver riksdagens samtycke i
det i Helsingfors den 20 januari 1992
undertecknade avtalet mellan Finland och
Ryska Federationen om handel och ekonomiskt samarbete och i den skriftväxling av
samma datum som ansluter sig till avtalet
samt i de ursprungsregler om vilka överenskommits den 3 april 1992 på grundval
av skriftväxlingen.
Samtidigt föreslår riksdagen
att lagförslaget i regeringens proposition skall godkännas utan ändringar.
Helsingfors den 8 juni 1992
I den avgörande behandlingen deltog ordföranden Paasio, vice ordföranden Donner, medlemmarna Aittoniemi, Haavisto, Jaakonsaari,
Korkeaoja, Miettinen, Ollila, Renko, Särkijärvi
och Tuomioja samt suppleanterna Andersson,
S-L. Anttila, Hämäläinen, Malm och Moilanen.
j
j
j
j
j
j
j
j
j
j
j
j
j
j
j
j
j
j
j
j
j
j
