Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hörviks skola/förskola och fritidshem Läsåret 2016/2017 Inledning ”Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.” (Skollagen 2010:8) I enlighet med Skollagen (2010:8), Sölvesborgs kommuns plan ”Central plan mot diskriminering och kränkande behandling” http://solvesborg.se/11532 och Sölvesborgs kommuns måldokument http://solvesborg.se/10948 bedriver vi arbetet och följer denna plan mot diskriminering och kränkande behandling som gäller för Hörviksenheten. Gemensamma mål för enheten: Alla ska känna sig välkomna. Alla ska känna sig trygga och en god arbetsmiljö ska prägla verksamheten. Samarbete ska vara en självklarhet och under ständig utveckling. 1-12 års perspektivet ska finnas med i vardagen. Uteverksamheten präglar förskolans aktiviteter. Demokratiarbete i olika former ska genomsyra vardagen. Alla ska bli sedda. Verksamheten ska främja utveckling och lärande. Vad innebär kränkande behandling och diskriminering? Att kränka någon är att behandla en person nedsättande i ord eller handling, eller att göra ingrepp i dennes rättigheter eller frihet. Diskriminering är när någon behandlas sämre än andra. Diskriminering är förbjudet om det beror på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Du kan läsa mer om vad dessa diskrimineringsgrunder betyder bl.a. på DO:s sida: http://www.do.se/lattlast/sju-diskrimineringsgrunder/ Det finns olika typer av diskriminering: Direkt diskriminering Det kallas för direkt diskriminering om du behandlas sämre än någon annan skulle behandlas i en situation, som liknar din situation. För att det ska räknas som diskriminering måste sättet du behandlas på ha samband med någon av de sju diskriminerings-grunderna. Indirekt diskriminering Det kallas för indirekt diskriminering om du behandlas sämre än någon annan skulle behandlas i en jämförbar situation, för att man använder en regel som verkar rättvis, men som blir orättvis när man använder den. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet kan vara när en person med funktionsnedsättning inte kan göra något som andra kan göra för att det finns hinder i en verksamhet. Den 1 januari 2015 utökades skyddet för personer med funktionsnedsättning genom att bristande tillgänglighet infördes i diskrimineringslagen som en form av diskriminering. Trakasserier Att trakassera är att behandla någon illa. Att trakassera kan vara att kalla dig för något du inte tycker om eller att skämta på ett obehagligt sätt. Främjande arbete Målet med skolans främjande arbete är att skapa en trygg och tillitsfull arbetsmiljö för alla elever och all skolpersonal, förskolepersonal, fritidspersonal och övrig personal, där alla elever/barn har maximala möjligheter att lära och utvecklas. (Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda, Skolverket 2014) Medvetenhet och bemötande är de huvudsakliga ledord som värdegrundsarbetet i Hörvik utgår ifrån. Det handlar om att få en medvetenhet kring hur vi ser på människor och företeelser i termer av normalt och/eller avvikande. I klassrummen/barngruppen och på personalmöten sker kontinuerligt diskussioner om normer och attityder. Hur bemöter vi varandra, kolleger, elever, vårdnadshavare, besökare? Hur välkomnar vi varandra/kolleger/elever/vårdnadshavare/besökare? Ord som är ledande och viktiga för oss är: visa respekt, lyssna, glädje, visa intresse, öppenhet, humor, känna sig omhändertagen, hälsa, leende. Vi diskuterar även vad kränkande behandling är för något och vilka rutiner som ska gälla när något sker. I elev/barngrupperna arbetar vi med värderingsövningar på många olika sätt. Läsåret startar upp med temaarbetet ”Demokratibegreppet i vår värd” på hela enheten för att stärka och lägga en bra grund för läsåret. Vi arbetar för att förstå att alla är olika och att det är bra. Vi analyserar och diskuterar begrepp som trygghet, jämlikhet och rättvisa och vad de står för i barnens/elevernas vardag. Exempel på vad som genomsyrar vår verksamhet och på vilket sätt vi arbetar främjande för att skapa en trygg och tillitsfull arbetsmiljö är: ställa många öppna frågor öppna dörrar på morgonen barnen/eleverna ska känna sig välkomna visa med kroppen och tala med ord om att jag är här för deras skull och att jag är glad för det har förtroende och tror på barnen/eleverna vara en god förebild ge beröm och stärka självkänslan bl.a. genom att visa vad de kan, öppet klimat tänker mycket på vad jag själv förmedlar i mina tankar till eleverna möta alla med ett leende och några ord för att bekräfta var och en varierad undervisning samspelta och trygga pedagoger i arbetsgruppen. I vårt arbete med tillgänglighet utvecklar vi hela tiden kunskaper kring vad som ökar tillgängligheten för alla. Den kan handla om att anpassa maten, förbud för alla att ta med något med nötter till skolan eller utflykter men också pedagogiska anpassningar genom utbildning och stöd från ex Stödenheten och SPSM. På förskolan arbetar vi under hösten 2016 med ett material från SPSM om tillgänglighet, just för att skapa en förskola för alla och för att öka delaktigheten även hos de mindre barnen. På Hörviks skola och fritids har vi klassråd och elevråd (miljöråd och matråd) vilka är viktiga demokratiska forum där eleverna kan diskutera vad de anser är viktigt. Klassråd hålls en gång/vecka och elevrådet träffas med rektor en gång/månad. Klasskonferenser är ett forum där rektor, specialpedagog och undervisande pedagoger träffas för att se hur det går för alla barn/elever i gruppen. Elevhälsoteamet/barnhälsoteamet består av rektor/förskolechef, specialpedagog, skolsköterska, skolpsykolog och kurator och träffas tre gånger/termin. Medarbetarsamtal för personalen och utvecklingssamtal för barnen/eleverna är också ett forum för att ta upp saker som kan oroa. Riskbedömningar görs inför all avvikande aktivitet som en trygghet för barn/elever/personal och vårdnadshavare. Förebyggande arbete Syftet med det förebyggande arbetet är att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Som grund för arbetet ligger regelbundna kartläggningar av de risker för sådant som finns i den egna verksamheten. (Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda, Skolverket 2014) Trivselregler och rutiner Trivselreglerna på Hörviks skola/förskola och fritids är: ”Ta hand om mig. Ta hand om dig. Ta hand om oss. Ta hand om denna plats.” För att dessa regler ska råda arbetar vi med de rutiner vi anser behöver finnas med och tränas för stunden. (se nedan) Dessa rutiner uppdateras två gånger per termin. Vi strävar mot att, då det är möjligt, undvika förbud och istället arbeta med en förståelse kring de rutiner som vi behöver träna för att kunna följa de regler vi har. Det är viktigt att alla på skolan reagerar på det som inte fungerar så bra. ”Skall förskolan, fritids och skolan lyckas nå sina mål med barnen och eleverna så måste dessa känna glädje i verksamheten, känna att de är trygga och att det finns lugn och ro för studierna.” Vi vill anpassa verksamheten för varje barn och försöka ligga steget före i varje händelse Vi vill att barnen ska skapa en tillit till sig själva så att de blir trygga i förskolan Trivselregler på Hörviks förskola När vi leker är vi rädda om våra leksaker På vår förskola lär vi oss olika saker genom leken. Vi tar alla ansvar för våra saker Om något händer som inte är bra så ser de vuxna det och pratar om det med barnen Ute på gården kan alla som vill vara med i olika aktiviteter. Under måltiden pratar vi lågmält med varandra. De vuxna på vår förskola ska vara ständigt närvarande i leken med barnen När vi samtalar lyssnar vi på varandra och respekterar det andra säger. De vuxna ska vara goda förebilder och se till varje barn och deras behov Vi ska kunna uttrycka vad vi tycker på ett bra sätt. Vi ska inte säga något så att någon annan blir ledsen Vi lär oss ett bra bordsskick Vi pratar och är med varandra på ett trevligt sätt. Regler för Hörviks skola och fritids läsåret 2016/2017 Ta hand om mig. Ta hand om dig. Ta hand om oss. Ta hand om denna plats. I arbetet för att dessa regler råder arbetar vi med följande rutiner: I klassrummet ska vi lära oss saker tillsammans. Det innebär att vi har arbetsro som ibland kan innebära tyst enskilt arbete och ibland grupparbete. Då vi samtalar lyssnar vi på varandra och respekterar det andra säger. Vi ska våga säga vad vi tycker och göra det på ett bra sätt MEN om vi tycker något som kan göra andra illa håller vi det för oss själva. På rasten är alla som vill med i aktiviteter. Då vi t ex spelar boll, spelar basket, leker, gungar, springer, hoppar hopprep och twist umgås eller hänger. Vi tar alla ansvar för boden. Vi lägger in de leksaker vi tagit i boden på det ställe där vi tog dem. Om något händer som inte är bra säger vi det till en vuxen. Då inte alla eleverna på skolan gillar att spela fotboll så har vi en fotbollsfri dag även på konstgräsplanen och det är torsdagen. Då kan man göra andra aktiviteter på planen. Utanför entrédörren där ettorna går in och ut, är det en grind. Vi har satt upp den för att de små barnen på Blomsterlyckan ska kunna gå ut utanför ytterdörren utan att man ska vara rädd att de springer iväg innan alla får på sig kläderna. Det är viktigt att den stängs. I matsalen äter vi och för att vi inte ska stå så länge i kön så pratar vi inte bort tiden när vi ska ta mat. Det är många som vill ha mat och vill komma fram snabbt. När vi ska ta tallrikar tar vi den översta tallriken. Råkar den vara smutsig så lämnar vi den till Wilhelmina och tar nästa tallrik istället.. Det är ibland blött på toa vid matsalen och inne i skolan. Om vi spiller vatten på golvet så är det viktigt att torka upp med lite papper. Man kan halka annars och är det smutsigt under skorna så blir det ännu smutsigare om det är blött. Det finns elever som säger fula ord. Det är inte snällt mot kompisarna att säga fula ord till varandra eller att vara ojusta mot varandra. Vi ska vara goda kompisar. Däckgungorna vänds ofta upp och ner och om man då ska gunga kan gungan vända sig i farten och den som gungar kan göra sig illa. Gungorna ska därför användas som de är. Dessutom kan de gå sönder. På bussen sitter vi ner och har bältet på när bussen kör. Vi reser oss inte upp i bussen förrän bussen har stannat helt. VI PRATAR OCH ÄR MED VARANDRA PÅ ETT TREVLIGT SÄTT. Om det är något som hindrar att vi följer rutinerna får vi påminnas om dem och vid behov ta hjälp av andra (ex föräldrar) för att träna dem./Rektor Kartläggning På klassråden tar eleverna upp och skriver ner var de upplever orosmoment på skolan. Rektor tar upp punkterna i elevrådet och tillsammans med eleverna skrivs förslag på hur det skulle förebyggas och åtgärdas. Rektor går runt kontinuerligt i klasserna/grupperna för att stämma av nuläget utifrån kartläggningen. Detta kompletteras med trivselenkäter till alla barn/elever som ska besvaras hemma av eleven/barnet i samråd med vuxen. Dessa lämnas in anonymt. Det är olika enkäter för skola, fritids och förskola. Efter genomförd kartläggning från elever och vårdnadshavare i juni 2016, vårdnadshavare november 2016 och med eleverna i december 2016 är nuläget enligt följande: Vad får eleverna att må bra på skolan? •hemklassrum så man slipper flytta sig så mycket •trygghet med kompisar •aktiviteter på rasterna •mina kompisar •att leka med kompisar/träffa mina kompisar •temadagar •vår fotbollsplan •jämna lag på fotbollsplanen •hitta på olika saker i skogen •bra lärare som lyssnar på oss •bra kompisar som bryr sig om och ger hjälp när man inte förstår •roliga läroböcker •att vara på däckgungorna •att det finns bra lärare om man behöver prata med någon •att lärarna är bra och lyssnar på oss och lär mig nya saker •att man gör roliga saker för att lära sig •bra lärare och kompisar •skolgården är rolig •snälla och roliga lärare •vi har roliga uteleksaker •arbetsro i klassrummet •matte, so och no •allting •lektioner med bra lärare •idrott •att vara på klätterställningen och chinagungan •att det finns vuxna som är bland barnen •att man pratar när det hänt något Var känner sig eleverna otrygga och vad gör vi åt det? Var händer det? Fotbollsplanen. Vad händer? 3/10 kul 7/11 Elever springer rakt in på plane n. En del är ojusta Vad gör vi? Uppföljning Vem/vilka utför? 3/10, 7/11,12/12 Elever/Personal Att vuxna är på planen(rast-vakt) Äldre elever lär de yngre och nytillkomna elever(id-lärare) Alla ska få vara med 7/11 många barn gör det stökigt Uppföljning kontinuerligt i klasserna av rektor. 12/12 Ngt bättre nu Ny kartläggning i januari Matsalen 3/10 trångt o 3/10 omplacering 7/11 har det blivit mycket barn gör av bord. Alla bättre med plac det stökigt måste tänka på 12/12 lugnare i 7/11 Mycket prat i att prata tystare köerna väntan på maten och röra sig Uppföljning ger irritationer lugnare. kontinuerligt i 7/11 vi ser över klasserna. tiderna Ny kartläggning i Lasse/matråd januari Fågelbogungan. 3/10 Fler än 5 på Alla måste tänka 7/11 ok gungan på varför det är 12/12 ok Man hänger på begränsat antal. Uppföljning gungan och står Åk 4-6 får bara kontinuerligt i bakom/framför vara 4 istället. klasserna av Prata med rektor. Ny rastvakter om det kartläggning i inte fungerar. januari Rastvakter har extra koll. Rastvakter och klassansvariga. Var händer det? Gungbrädan Korridor Vad händer? Vad gör vi? Uppföljning Vem/vilka utför? 3/10, 7/11,12/12 Elever/Personal 3/10 För många Förklara för på varje sida barnen farorna med att gunga så. ok Rastvakter och klassansvariga. ok Toaletter 1:a vån 3/10 Är ibland Det gäller att vatten på golvet torka upp med 7/11 ok papper så att ingen trampar i vattnet och blir blöt 7/11 ok 12/12 ok Vågen ok Bussen 7/11 Bättre 12/12 ok Uppföljning kontinuerligt i klasserna av rektor. ok 7/11 åk 1 12/12 ok 7/11 bättre men inte bra 12/12 ok Karusellen 3/10 Man måste Informera sitta på bussen med bälte på tills klasslärare bussen stannar igen 7/11 bättre ok Ok Tennisplan ok ok ok Basket och rutan ok ok ok Flickornas Den vita mellan omklädningsrum dörren öppnas automatiskt när det blir tvärdrag Vaktmästaren fixar ok Pingisbordet ok ok Utanför matsalen Nya rutiner från ok starten håller i sig ok ok ok Vad behöver vi tänka extra på i skolan? •ge bättre förklaringar så att jag förstår ännu bättre •extra hjälp med det som jag har svårt med, alla måste få hjälp på lektionerna •prata tydligare så att man förstår •fler rastvakter som är bland barnen och som syns och att det ska finnas vuxna överallt •ställa svårare frågor •att ha boden mer öppen, fler klätterställningar •se till att man inte slåss och är taskiga mot varandra •arbetsro i klassrummet Utvärdering av vårens arbete 2016 Vi har arbetat kontinuerligt med rutinerna kring de trivselregler som finns. När de uppdaterats skickas de hem för kännedom till elever och föräldrar. Vi har haft andra rastaktiviteter under Lasses(fritidspedagogens) ledning och då främst mot eleverna i åk 5 och åk 6. Det har gett ett bra resultat och varit mycket uppskattat bland eleverna. Boden med uteleksaker har varit populär. Där har elever i åk 6 kontinuerligt gjort schema över rasterna där intresserade andra elever fått hjälpa till. Rastprat. Känna av eleverna under morgonen och under dagen. Bemötandet. Berätta för varandra på vad de är bra på. Träna i att bekräfta varandra. På klassråd och elevråd har diskuterats hur läget är och om förändringar önskats. Rektor har under våren fortsatt att gå runt i klasserna och stämma av kartläggningen två-tre gånger/termin. Extra personal har funnits ute på raster. Varje morgon träffar utsedd klasslärare sina elever för att se till att alla mår bra och informera om dagens arbete. Utökning av elever gör att det blir fortsatt trångt vid våra lekredskap vilket gör att det är viktigt att ha ökad närvaro av vuxna som cirkulerar. Vi ser att vi har lite olika rutiner för våra yngre och äldre barn/elever och kommer att satsa på att tillsammans komma fram till samma rutiner. Även studieron i vissa elevgrupper är ett förbättringsområde, Planer inför höstterminen 2016: Demokratiarbete under de första veckorna då värdegrundsfrågor och delaktighet och mänskliga rättigheter är viktiga delar i arbetet. Arbeta under hösten för att ta emot nya asylbarn i verksamheten. Att arbeta för ett interkulturellt förhållningssätt, Elever i åk 5 eller 6 får vistas i gymnastikhallen för aktiviteter under vissa raster vilket Lasse samordnar Boden med uteleksaker fortsätter att användas under elevansvar och vuxenansvar. Vi fortsätter att arbeta utifrån ett inkluderande arbetssätt och ökad tillgänglighet både hos barn och vuxna Varje morgon har utsedd klasslärare 10-20 min för att träffa eleverna och se till att de mår bra och för att informera om dagens arbete. Vid höstterminsstarten sätter vi upp gemensamma rutiner i vårt förebyggande arbete för att skapa igenkänning och studiero och trygghet. Ökad tillgänglighet och delaktighet är ett pågående arbete som utvärderas kontinuerligt. Elevledda utvecklingssamtal ska ge ökad delaktighet för alla våra barn/elever. Förskolan arbetar för ökad tillgänglighet under läsåret liksom fritids. Bättre studiero genom fortsatt rutinarbete Ansvar Rektor ansvarar för att: - det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn/elever och aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de elever som deltar i verksamheten oavsett diskrimineringslagens grunder (skollagen 6 kap. 6§ och diskrimineringslagen 3 kap. 14§). - det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling samt att det ”… varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behovs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen skall innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts skall tas in i efterföljande års plan.” (diskrimineringslagen 3 kap. 16 § och skollagen 6 kap. 7-8§§) - anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Personalen ansvarar för att: - alla som arbetar inom verksamheterna skall aktivt motverka diskriminering och kränkningar. - visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå ifrån ett demokratiskt förhållningssätt. - fullgöra de skyldigheter som anges i kap 14a i skollagen när de handlar i tjänsten/inom uppdraget. Ansvar vid anmälan: Om vi får kännedom om att kränkande behandling sker eller har skett är vi alla skyldiga att agera. Personalen har skyldighet att dokumentera om de upplevt eller på annat vis fått kännedom om att kränkande behandling har skett. Vi uppmanar alla vårdnadshavare att höra av sig till ansvarig pedagog för att informera om de har sådan information. Utifrån dokumentation ska samtal ske med berörda. - Om kränkande behandling skett mellan barn/elever samtalar ansvarig/a personal med barnen/eleverna om de rutiner och regler som gäller på skolan. Vårdnadshavare och rektor informeras. Rektor informerar huvudman. Om kränkningarna upprepas kallas vårdnadshavare och barn/elev till samtal i skolan. Skulle inte kränkningarna upphöra kallar skolan berörda elever och vårdnadshavare till elevvårdskonferens för vidare kartläggning kring kränkningarna. - Om kränkningar har skett mellan barn/elev och lärare ska detta dokumenteras av den pedagog som får kännedom om det. Vårdnadshavare och rektor informeras. Rektor har samtal med personen som har kränkt. Rektor dokumenterar och informerar huvudman. - Vi arbetar utifrån plan och dokumentationsblanketter i detta (bilagor) Att arbeta vidare med Extra anpassningar - tillgänglighet ”Skolan i Sölvesborgs kommun ska ha ett inkluderande synsätt och sträva efter att all undervisning ska ske i ordinarie klassrum.” (Måldokument förskolor & skolor, Sölvesborgs kommun) På Hörviksenheten arbetar vi för att ha höga positiva förväntningar på barnen/eleverna. Alla barn/elever ska kunna lyckas och det är upp till oss vuxna hur vi kan anpassa stunderna/undervisningen och organisationen för var och en för att de ska göra framsteg, stärkas i självförtroendet och därmed få ett så bra resultat som möjligt. Vi tar hjälp av Stödenhetens och SPSM:s råd och tips och har nu en förstelärare i skolan och en utvecklingspedagog i förskolan för ytterligare hjälp i utvecklingen. Alla barn/elever på Hörviksenheten ska kunna vara delaktiga utifrån sina förutsättningar och vi arbetar för att hela tiden utveckla och utbilda oss för att nå upp till det. Genusperspektivet Lpfö98: ”Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskola skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.” Lgr11 ”Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.” Hur arbetar vi med genusperspektivet? Hur bemöter och bedömer vi? Motverkar vi traditionella könsmönster? Dessa frågeställningar har vi med oss och ser att det är ett fokusområde vi behöver ta tag i mer för att se hur det påverkar elevernas utveckling. Konkretisera diskrimineringsgrunderna I den kartläggning vi gör idag blir fokus ofta på var barnen/eleverna känner sig otrygga och vi arbetar för att detta ska bli trygga områden. Vårt nästa steg är nu att ännu mer fokusera på vad barnen/eleverna blir otrygga av. Även om vi dag vet att vi reagerar på ord som förekommer och som är trakasserier utifrån diskrimineringsgrunderna behöver vi förtydliga dessa för allas bästa utveckling. Arbetsgång och ansvar vid diskriminering och/eller kränkande behandling Då vi uppmärksammar trakasserier eller kränkande behandling mellan barn/elever gäller följande: 1. Den vuxne som ser händelsen tar tag i situationen och talar med de inblandade, rapporterar till mentorn/förskollärare och skriver ner vad som hänt.(Dokumentstöd-blankett) Ansvarig: Den vuxne som upptäckt problemet 2. Mentorn/förskollärare samtalar med eleverna/barnen enskilt och dokumenterar. Viktigt att så objektivt det går beskriva situationen; Vad har hänt? När hände det? Vilka är inblandade? Analysera också kränkningarna ur olika perspektiv och ta reda på vilka orsaker som kan ha lett till situationen. Tänk på att inte fastna i individerna utan att även se till miljön, sammanhanget, kringliggande strukturer eller begränsande normer som kan ha legat bakom kränkningarna Ansvarig: Mentor, förskollärare eller den som upptäckt problemet (Dokumentationsstöd blankett) 3. Mentorn/förskolläraren informerar hemmet och rektor om det inträffade. Föräldrar till de inblandade eleverna bör bli kontaktade tidigt när skolan/förskolan fått reda på vad som hänt. Föräldrar är en resurs i arbetet mot kränkningar och mobbning, samarbete stoppar därför ofta kränkningarna snabbare Ansvarig: Mentor, förskollärare 4. Mentorn/förskollärare rapporterar till rastvakter/övriga inblandade pedagoger om att vara uppmärksamma på rasten/annan tid och stödja vid behov Ansvarig: Mentor, förskollärare 5. Vid upprepad kränkning/händelse kopplas rektor/förskolechef in och pratar med berörda elever/barn och kallar till elevhälsokonferens. Gäller både den som utsatt och den utsatte. Informationen ges också till verksamhetschef. Beroende på karaktären kan anmälan redan nu vara aktuell. Ansvarig: Rektor/förskolechef 6. Vid EHK informeras om stöd/hjälp till berörda elever/barn. Handlingsplan lägges upp för fortsatt arbete. Informerar även om lagen om kränkande behandling. Ansvarig: Rektor/förskolechef 7. Uppföljande kontakter mentor/skola. Samtalsstöd av psyk/kurator/spec pedagog (ingår i handlingsplanen) 8. Uppföljande EHK (ingår i handlingsplanen) 9. Vid fortsatta trakasserier anmälan till polis eller IFO. Ansvarig: Rektor/förskolechef På individnivå mellan vuxen och barn/elev 1. Någon upptäcker en händelse Vem är utsatt och på vilket sätt? Ansvarig Den som som upptäckt problemet anmäler detta till rektor/förskolechef. 2. Faktainsamling och samtal (när, var, hur, vem) 1. Enskilt samtal med den som är utsatt 2. Enskilt samtal med den/de som utfört kränkningen (detta sker utan förvarning). Samtalen under punkt 1 och 2 leds av rektor (minnesanteckningar förs). Ansvarig Rektor/förskolechef 3. Återkoppling Sker i form av samtal med de inblandade efter ca 2 veckor. Ansvarig Rektor/förskolechef 4. Vid fortsatt problematik 1. Enskilt samtal med den utsatta 2. Enskilt samtal med den/de som utfört kränkningen 3. Eventuell diciplinpåföljd Ansvarig Rektor/förskolechef tillsammans med Barn- och utbildningskontoret 5. Vid brott Om kränkningen är av sådant slag att det bedöms som brottsligt kontaktar rektor polisen. Detta görs omedelbart vid sådan misstanke. Ansvarig Rektor/förskolechef Rektor och förskolechef Rosmari Nordgren