Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Hörviks skola/förskola och
fritidshem
Läsåret 2016/2017
Inledning
”Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och
de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar
inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av
kränkande behandling.” (Skollagen 2010:8)
I enlighet med Skollagen (2010:8), Sölvesborgs kommuns plan ”Central plan mot diskriminering
och kränkande behandling” http://solvesborg.se/11532 och Sölvesborgs kommuns måldokument
http://solvesborg.se/10948 bedriver vi arbetet och följer denna plan mot diskriminering och
kränkande behandling som gäller för Hörviksenheten.
Gemensamma mål för enheten:
Alla ska känna sig välkomna. Alla ska känna sig trygga och en god arbetsmiljö ska prägla
verksamheten. Samarbete ska vara en självklarhet och under ständig utveckling. 1-12 års
perspektivet ska finnas med i vardagen. Uteverksamheten präglar förskolans aktiviteter.
Demokratiarbete i olika former ska genomsyra vardagen. Alla ska bli sedda. Verksamheten ska
främja utveckling och lärande.
Vad innebär kränkande behandling och diskriminering?
Att kränka någon är att behandla en person nedsättande i ord eller handling, eller att göra ingrepp i
dennes rättigheter eller frihet.
Diskriminering är när någon behandlas sämre än andra. Diskriminering är förbjudet om det beror på
kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Du kan läsa mer om vad dessa
diskrimineringsgrunder betyder bl.a. på DO:s sida:
http://www.do.se/lattlast/sju-diskrimineringsgrunder/
Det finns olika typer av diskriminering:
Direkt diskriminering
Det kallas för direkt diskriminering om du behandlas sämre än någon annan skulle behandlas i en
situation, som liknar din situation. För att det ska räknas som diskriminering måste sättet du
behandlas på ha samband med någon av de sju diskriminerings-grunderna.
Indirekt diskriminering
Det kallas för indirekt diskriminering om du behandlas sämre än någon annan skulle behandlas i en
jämförbar situation, för att man använder en regel som verkar rättvis, men som blir orättvis när man
använder den.
Bristande tillgänglighet
Bristande tillgänglighet kan vara när en person med funktionsnedsättning inte kan göra något som
andra kan göra för att det finns hinder i en verksamhet. Den 1 januari 2015 utökades skyddet för
personer med funktionsnedsättning genom att bristande tillgänglighet infördes i diskrimineringslagen som en form av diskriminering.
Trakasserier
Att trakassera är att behandla någon illa. Att trakassera kan vara att kalla dig för något du inte
tycker om eller att skämta på ett obehagligt sätt.
Främjande arbete
Målet med skolans främjande arbete är att skapa en trygg och tillitsfull arbetsmiljö för alla elever
och all skolpersonal, förskolepersonal, fritidspersonal och övrig personal, där alla elever/barn har
maximala möjligheter att lära och utvecklas. (Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda, Skolverket
2014)
Medvetenhet och bemötande är de huvudsakliga ledord som värdegrundsarbetet i Hörvik utgår
ifrån. Det handlar om att få en medvetenhet kring hur vi ser på människor och företeelser i termer
av normalt och/eller avvikande. I klassrummen/barngruppen och på personalmöten sker
kontinuerligt diskussioner om normer och attityder.
Hur bemöter vi varandra, kolleger, elever, vårdnadshavare, besökare?
Hur välkomnar vi varandra/kolleger/elever/vårdnadshavare/besökare?
Ord som är ledande och viktiga för oss är: visa respekt, lyssna, glädje, visa intresse, öppenhet,
humor, känna sig omhändertagen, hälsa, leende. Vi diskuterar även vad kränkande behandling är för
något och vilka rutiner som ska gälla när något sker.
I elev/barngrupperna arbetar vi med värderingsövningar på många olika sätt. Läsåret startar upp
med temaarbetet ”Demokratibegreppet i vår värd” på hela enheten för att stärka och lägga en bra
grund för läsåret. Vi arbetar för att förstå att alla är olika och att det är bra. Vi analyserar och
diskuterar begrepp som trygghet, jämlikhet och rättvisa och vad de står för i barnens/elevernas
vardag.
Exempel på vad som genomsyrar vår verksamhet och på vilket sätt vi arbetar främjande för att
skapa en trygg och tillitsfull arbetsmiljö är:
ställa många öppna frågor
öppna dörrar på morgonen
barnen/eleverna ska känna sig välkomna
visa med kroppen och tala med ord om att jag är här för deras skull och att jag är glad för det
har förtroende och tror på barnen/eleverna
vara en god förebild
ge beröm och stärka självkänslan bl.a. genom att visa vad de kan,
öppet klimat
tänker mycket på vad jag själv förmedlar i mina tankar till eleverna
möta alla med ett leende och några ord för att bekräfta var och en
varierad undervisning
samspelta och trygga pedagoger i arbetsgruppen.
I vårt arbete med tillgänglighet utvecklar vi hela tiden kunskaper kring vad som ökar
tillgängligheten för alla. Den kan handla om att anpassa maten, förbud för alla att ta med något med
nötter till skolan eller utflykter men också pedagogiska anpassningar genom utbildning och stöd
från ex Stödenheten och SPSM.
På förskolan arbetar vi under hösten 2016 med ett material från SPSM om tillgänglighet, just för att
skapa en förskola för alla och för att öka delaktigheten även hos de mindre barnen.
På Hörviks skola och fritids har vi klassråd och elevråd (miljöråd och matråd) vilka är viktiga
demokratiska forum där eleverna kan diskutera vad de anser är viktigt. Klassråd hålls en gång/vecka
och elevrådet träffas med rektor en gång/månad.
Klasskonferenser är ett forum där rektor, specialpedagog och undervisande pedagoger träffas för att
se hur det går för alla barn/elever i gruppen. Elevhälsoteamet/barnhälsoteamet består av
rektor/förskolechef, specialpedagog, skolsköterska, skolpsykolog och kurator och träffas tre
gånger/termin.
Medarbetarsamtal för personalen och utvecklingssamtal för barnen/eleverna är också ett forum för
att ta upp saker som kan oroa.
Riskbedömningar görs inför all avvikande aktivitet som en trygghet för barn/elever/personal och
vårdnadshavare.
Förebyggande arbete
Syftet med det förebyggande arbetet är att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling. Som grund för arbetet ligger regelbundna kartläggningar av de risker för
sådant som finns i den egna verksamheten. (Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda, Skolverket
2014)
Trivselregler och rutiner
Trivselreglerna på Hörviks skola/förskola och fritids är: ”Ta hand om mig. Ta hand om dig. Ta
hand om oss. Ta hand om denna plats.” För att dessa regler ska råda arbetar vi med de rutiner vi
anser behöver finnas med och tränas för stunden. (se nedan) Dessa rutiner uppdateras två gånger per
termin. Vi strävar mot att, då det är möjligt, undvika förbud och istället arbeta med en förståelse
kring de rutiner som vi behöver träna för att kunna följa de regler vi har. Det är viktigt att alla på
skolan reagerar på det som inte fungerar så bra. ”Skall förskolan, fritids och skolan lyckas nå sina
mål med barnen och eleverna så måste dessa känna glädje i verksamheten, känna att de är trygga
och att det finns lugn och ro för studierna.”
Vi vill anpassa
verksamheten för varje
barn och försöka ligga
steget före i varje
händelse
Vi vill att barnen
ska skapa en tillit
till sig själva så att
de blir trygga i
förskolan
Trivselregler
på Hörviks förskola
När vi leker
är vi rädda
om våra
leksaker
På vår förskola lär vi
oss olika saker
genom leken.
Vi tar alla
ansvar för
våra saker
Om något
händer som inte
är bra så ser de
vuxna det och
pratar om det
med barnen
Ute på gården
kan alla som vill
vara med i olika
aktiviteter.
Under måltiden
pratar vi
lågmält med
varandra.
De vuxna på vår
förskola ska vara
ständigt
närvarande i leken
med barnen
När vi samtalar
lyssnar vi på
varandra och
respekterar det
andra säger.
De vuxna ska vara
goda förebilder
och se till varje
barn och deras
behov
Vi ska kunna
uttrycka vad vi
tycker på ett
bra sätt.
Vi ska inte säga
något så att någon
annan blir ledsen
Vi lär oss
ett bra
bordsskick
Vi pratar och är
med varandra på
ett trevligt sätt.
Regler för Hörviks skola och fritids läsåret 2016/2017
Ta hand om mig. Ta hand om dig.
Ta hand om oss. Ta hand om denna plats.
I arbetet för att dessa regler råder arbetar vi med följande rutiner:
I klassrummet ska vi lära oss saker tillsammans. Det innebär att vi har arbetsro som ibland
kan innebära tyst enskilt arbete och ibland grupparbete. Då vi samtalar lyssnar vi på
varandra och respekterar det andra säger. Vi ska våga säga vad vi tycker och göra det på ett
bra sätt MEN om vi tycker något som kan göra andra illa håller vi det för oss själva.
På rasten är alla som vill med i aktiviteter. Då vi t ex spelar boll, spelar basket, leker,
gungar, springer, hoppar hopprep och twist umgås eller hänger. Vi tar alla ansvar för boden.
Vi lägger in de leksaker vi tagit i boden på det ställe där vi tog dem. Om något händer som
inte är bra säger vi det till en vuxen. Då inte alla eleverna på skolan gillar att spela fotboll så
har vi en fotbollsfri dag även på konstgräsplanen och det är torsdagen. Då kan man göra
andra aktiviteter på planen.
Utanför entrédörren där ettorna går in och ut, är det en grind. Vi har satt upp den för att de
små barnen på Blomsterlyckan ska kunna gå ut utanför ytterdörren utan att man ska vara
rädd att de springer iväg innan alla får på sig kläderna. Det är viktigt att den stängs.
I matsalen äter vi och för att vi inte ska stå så länge i kön så pratar vi inte bort tiden när vi
ska ta mat. Det är många som vill ha mat och vill komma fram snabbt. När vi ska ta tallrikar
tar vi den översta tallriken. Råkar den vara smutsig så lämnar vi den till Wilhelmina och tar
nästa tallrik istället..
Det är ibland blött på toa vid matsalen och inne i skolan. Om vi spiller vatten på golvet så är
det viktigt att torka upp med lite papper. Man kan halka annars och är det smutsigt under
skorna så blir det ännu smutsigare om det är blött.
Det finns elever som säger fula ord. Det är inte snällt mot kompisarna att säga fula ord till
varandra eller att vara ojusta mot varandra. Vi ska vara goda kompisar.
Däckgungorna vänds ofta upp och ner och om man då ska gunga kan gungan vända sig i
farten och den som gungar kan göra sig illa. Gungorna ska därför användas som de är.
Dessutom kan de gå sönder.
På bussen sitter vi ner och har bältet på när bussen kör. Vi reser oss inte upp i bussen förrän
bussen har stannat helt.
VI PRATAR OCH ÄR MED VARANDRA PÅ ETT TREVLIGT SÄTT.
Om det är något som hindrar att vi följer rutinerna får vi påminnas om dem och vid behov ta hjälp
av andra (ex föräldrar) för att träna dem./Rektor
Kartläggning
På klassråden tar eleverna upp och skriver ner var de upplever orosmoment på skolan. Rektor tar
upp punkterna i elevrådet och tillsammans med eleverna skrivs förslag på hur det skulle
förebyggas och åtgärdas. Rektor går runt kontinuerligt i klasserna/grupperna för att stämma av
nuläget utifrån kartläggningen. Detta kompletteras med trivselenkäter till alla barn/elever som
ska besvaras hemma av eleven/barnet i samråd med vuxen. Dessa lämnas in anonymt. Det är
olika enkäter för skola, fritids och förskola.
Efter genomförd kartläggning från elever och vårdnadshavare i juni 2016, vårdnadshavare
november 2016 och med eleverna i december 2016 är nuläget enligt följande:
Vad får eleverna att må bra på skolan?
•hemklassrum så man slipper flytta sig så mycket
•trygghet med kompisar
•aktiviteter på rasterna
•mina kompisar
•att leka med kompisar/träffa mina kompisar
•temadagar
•vår fotbollsplan
•jämna lag på fotbollsplanen
•hitta på olika saker i skogen
•bra lärare som lyssnar på oss
•bra kompisar som bryr sig om och ger hjälp när man inte förstår
•roliga läroböcker
•att vara på däckgungorna
•att det finns bra lärare om man behöver prata med någon
•att lärarna är bra och lyssnar på oss och lär mig nya saker
•att man gör roliga saker för att lära sig
•bra lärare och kompisar
•skolgården är rolig
•snälla och roliga lärare
•vi har roliga uteleksaker
•arbetsro i klassrummet
•matte, so och no
•allting
•lektioner med bra lärare
•idrott
•att vara på klätterställningen och chinagungan
•att det finns vuxna som är bland barnen
•att man pratar när det hänt något
Var känner sig eleverna otrygga och vad gör vi åt det?
Var händer det?
Fotbollsplanen.
Vad händer?
3/10 kul
7/11 Elever
springer rakt in
på plane n.
En del är ojusta
Vad gör vi?
Uppföljning
Vem/vilka utför? 3/10, 7/11,12/12
Elever/Personal
Att vuxna är på
planen(rast-vakt)
Äldre elever lär
de yngre och
nytillkomna
elever(id-lärare)
Alla ska få vara
med
7/11 många barn
gör det stökigt
Uppföljning
kontinuerligt i
klasserna av
rektor.
12/12 Ngt bättre
nu
Ny kartläggning i
januari
Matsalen
3/10 trångt o
3/10 omplacering 7/11 har det blivit
mycket barn gör av bord. Alla
bättre med plac
det stökigt
måste tänka på 12/12 lugnare i
7/11 Mycket prat i att prata tystare köerna
väntan på maten och röra sig
Uppföljning
ger irritationer
lugnare.
kontinuerligt i
7/11 vi ser över klasserna.
tiderna
Ny kartläggning i
Lasse/matråd
januari
Fågelbogungan. 3/10 Fler än 5 på Alla måste tänka 7/11 ok
gungan
på varför det är 12/12 ok
Man hänger på begränsat antal. Uppföljning
gungan och står Åk 4-6 får bara kontinuerligt i
bakom/framför
vara 4 istället.
klasserna av
Prata med
rektor. Ny
rastvakter om det kartläggning i
inte fungerar.
januari
Rastvakter har
extra koll.
Rastvakter och
klassansvariga.
Var händer det?
Gungbrädan
Korridor
Vad händer?
Vad gör vi?
Uppföljning
Vem/vilka utför? 3/10, 7/11,12/12
Elever/Personal
3/10 För många Förklara för
på varje sida
barnen farorna
med att gunga
så.
ok
Rastvakter och
klassansvariga.
ok
Toaletter 1:a vån 3/10 Är ibland
Det gäller att
vatten på golvet torka upp med
7/11 ok
papper så att
ingen trampar i
vattnet och blir
blöt
7/11 ok
12/12 ok
Vågen
ok
Bussen
7/11 Bättre
12/12 ok
Uppföljning
kontinuerligt i
klasserna av
rektor.
ok
7/11 åk 1
12/12 ok
7/11 bättre men
inte bra
12/12 ok
Karusellen
3/10 Man måste Informera
sitta på bussen
med bälte på tills klasslärare
bussen stannar
igen
7/11 bättre
ok
Ok
Tennisplan
ok
ok
ok
Basket och rutan ok
ok
ok
Flickornas
Den vita mellan
omklädningsrum dörren öppnas
automatiskt när
det blir tvärdrag
Vaktmästaren
fixar
ok
Pingisbordet
ok
ok
Utanför matsalen Nya rutiner från ok
starten håller i sig
ok
ok
ok
Vad behöver vi tänka extra på i skolan?
•ge bättre förklaringar så att jag förstår ännu bättre
•extra hjälp med det som jag har svårt med, alla måste få hjälp på lektionerna
•prata tydligare så att man förstår
•fler rastvakter som är bland barnen och som syns och att det ska finnas vuxna överallt
•ställa svårare frågor
•att ha boden mer öppen, fler klätterställningar
•se till att man inte slåss och är taskiga mot varandra
•arbetsro i klassrummet
Utvärdering av vårens arbete 2016
Vi har arbetat kontinuerligt med rutinerna kring de trivselregler som finns. När de uppdaterats
skickas de hem för kännedom till elever och föräldrar. Vi har haft andra rastaktiviteter under
Lasses(fritidspedagogens) ledning och då främst mot eleverna i åk 5 och åk 6. Det har gett ett bra
resultat och varit mycket uppskattat bland eleverna. Boden med uteleksaker har varit populär. Där
har elever i åk 6 kontinuerligt gjort schema över rasterna där intresserade andra elever fått hjälpa
till. Rastprat. Känna av eleverna under morgonen och under dagen. Bemötandet. Berätta för
varandra på vad de är bra på. Träna i att bekräfta varandra. På klassråd och elevråd har diskuterats
hur läget är och om förändringar önskats. Rektor har under våren fortsatt att gå runt i klasserna och
stämma av kartläggningen två-tre gånger/termin. Extra personal har funnits ute på raster. Varje
morgon träffar utsedd klasslärare sina elever för att se till att alla mår bra och informera om dagens
arbete. Utökning av elever gör att det blir fortsatt trångt vid våra lekredskap vilket gör att det är
viktigt att ha ökad närvaro av vuxna som cirkulerar. Vi ser att vi har lite olika rutiner för våra yngre
och äldre barn/elever och kommer att satsa på att tillsammans komma fram till samma rutiner. Även
studieron i vissa elevgrupper är ett förbättringsområde,
Planer inför höstterminen 2016:
Demokratiarbete under de första veckorna då värdegrundsfrågor och delaktighet och mänskliga
rättigheter är viktiga delar i arbetet. Arbeta under hösten för att ta emot nya asylbarn i
verksamheten. Att arbeta för ett interkulturellt förhållningssätt, Elever i åk 5 eller 6 får vistas i
gymnastikhallen för aktiviteter under vissa raster vilket Lasse samordnar Boden med uteleksaker
fortsätter att användas under elevansvar och vuxenansvar. Vi fortsätter att arbeta utifrån ett
inkluderande arbetssätt och ökad tillgänglighet både hos barn och vuxna Varje morgon har utsedd
klasslärare 10-20 min för att träffa eleverna och se till att de mår bra och för att informera om
dagens arbete. Vid höstterminsstarten sätter vi upp gemensamma rutiner i vårt förebyggande arbete
för att skapa igenkänning och studiero och trygghet. Ökad tillgänglighet och delaktighet är ett
pågående arbete som utvärderas kontinuerligt.
Elevledda utvecklingssamtal ska ge ökad delaktighet för alla våra barn/elever.
Förskolan arbetar för ökad tillgänglighet under läsåret liksom fritids.
Bättre studiero genom fortsatt rutinarbete
Ansvar
Rektor ansvarar för att:
- det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn/elever och aktivt
främja lika rättigheter och möjligheter för de elever som deltar i verksamheten oavsett
diskrimineringslagens grunder (skollagen 6 kap. 6§ och diskrimineringslagen 3 kap. 14§).
- det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling
samt att det ”… varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behovs för att
förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen skall innehålla en
redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det
kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts skall tas in i
efterföljande års plan.” (diskrimineringslagen 3 kap. 16 § och skollagen 6 kap. 7-8§§)
- anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling.
Personalen ansvarar för att:
- alla som arbetar inom verksamheterna skall aktivt motverka diskriminering och kränkningar.
- visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå ifrån ett demokratiskt
förhållningssätt.
- fullgöra de skyldigheter som anges i kap 14a i skollagen när de handlar i tjänsten/inom uppdraget.
Ansvar vid anmälan:
Om vi får kännedom om att kränkande behandling sker eller har skett är vi alla skyldiga att agera.
Personalen har skyldighet att dokumentera om de upplevt eller på annat vis fått kännedom om att
kränkande behandling har skett. Vi uppmanar alla vårdnadshavare att höra av sig till ansvarig
pedagog för att informera om de har sådan information. Utifrån dokumentation ska samtal ske med
berörda.
- Om kränkande behandling skett mellan barn/elever samtalar ansvarig/a personal med
barnen/eleverna om de rutiner och regler som gäller på skolan. Vårdnadshavare och rektor
informeras. Rektor informerar huvudman. Om kränkningarna upprepas kallas vårdnadshavare och
barn/elev till samtal i skolan. Skulle inte kränkningarna upphöra kallar skolan berörda elever och
vårdnadshavare till elevvårdskonferens för vidare kartläggning kring kränkningarna.
- Om kränkningar har skett mellan barn/elev och lärare ska detta dokumenteras av den pedagog som
får kännedom om det. Vårdnadshavare och rektor informeras. Rektor har samtal med personen
som har kränkt. Rektor dokumenterar och informerar huvudman.
- Vi arbetar utifrån plan och dokumentationsblanketter i detta (bilagor)
Att arbeta vidare med
Extra anpassningar - tillgänglighet
”Skolan i Sölvesborgs kommun ska ha ett inkluderande synsätt och sträva efter att all undervisning
ska ske i ordinarie klassrum.” (Måldokument förskolor & skolor, Sölvesborgs kommun) På
Hörviksenheten arbetar vi för att ha höga positiva förväntningar på barnen/eleverna. Alla
barn/elever ska kunna lyckas och det är upp till oss vuxna hur vi kan anpassa
stunderna/undervisningen och organisationen för var och en för att de ska göra framsteg, stärkas i
självförtroendet och därmed få ett så bra resultat som möjligt. Vi tar hjälp av Stödenhetens och
SPSM:s råd och tips och har nu en förstelärare i skolan och en utvecklingspedagog i förskolan för
ytterligare hjälp i utvecklingen. Alla barn/elever på Hörviksenheten ska kunna vara delaktiga utifrån
sina förutsättningar och vi arbetar för att hela tiden utveckla och utbilda oss för att nå upp till det.
Genusperspektivet
Lpfö98:
”Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem
bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskola
skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha
samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån
stereotypa könsroller.”
Lgr11
”Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på
vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på
dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett
ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att
pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.”
Hur arbetar vi med genusperspektivet? Hur bemöter och bedömer vi? Motverkar vi traditionella
könsmönster? Dessa frågeställningar har vi med oss och ser att det är ett fokusområde vi behöver ta
tag i mer för att se hur det påverkar elevernas utveckling.
Konkretisera diskrimineringsgrunderna
I den kartläggning vi gör idag blir fokus ofta på var barnen/eleverna känner sig otrygga och vi
arbetar för att detta ska bli trygga områden. Vårt nästa steg är nu att ännu mer fokusera på vad
barnen/eleverna blir otrygga av. Även om vi dag vet att vi reagerar på ord som förekommer och
som är trakasserier utifrån diskrimineringsgrunderna behöver vi förtydliga dessa för allas bästa
utveckling.
Arbetsgång och ansvar vid diskriminering och/eller kränkande behandling
Då vi uppmärksammar trakasserier eller kränkande behandling mellan barn/elever gäller följande:
1. Den vuxne som ser händelsen tar tag i situationen och talar med de inblandade, rapporterar
till mentorn/förskollärare och skriver ner vad som hänt.(Dokumentstöd-blankett)
Ansvarig: Den vuxne som upptäckt problemet
2. Mentorn/förskollärare samtalar med eleverna/barnen enskilt och dokumenterar.
Viktigt att så objektivt det går beskriva situationen; Vad har hänt? När hände det? Vilka är
inblandade? Analysera också kränkningarna ur olika perspektiv och ta reda på vilka orsaker
som kan ha lett till situationen. Tänk på att inte fastna i individerna utan att även se till
miljön, sammanhanget, kringliggande strukturer eller begränsande normer som kan ha legat
bakom kränkningarna
Ansvarig: Mentor, förskollärare eller den som upptäckt problemet
(Dokumentationsstöd blankett)
3. Mentorn/förskolläraren informerar hemmet och rektor om det inträffade.
Föräldrar till de inblandade eleverna bör bli kontaktade tidigt när skolan/förskolan fått reda
på vad som hänt. Föräldrar är en resurs i arbetet mot kränkningar och mobbning, samarbete
stoppar därför ofta kränkningarna snabbare
Ansvarig: Mentor, förskollärare
4. Mentorn/förskollärare rapporterar till rastvakter/övriga inblandade pedagoger om att vara
uppmärksamma på rasten/annan tid och stödja vid behov
Ansvarig: Mentor, förskollärare
5. Vid upprepad kränkning/händelse kopplas rektor/förskolechef in och pratar med berörda
elever/barn och kallar till elevhälsokonferens. Gäller både den som utsatt och den utsatte.
Informationen ges också till verksamhetschef. Beroende på karaktären kan anmälan redan
nu vara aktuell.
Ansvarig: Rektor/förskolechef
6. Vid EHK informeras om stöd/hjälp till berörda elever/barn. Handlingsplan lägges upp för
fortsatt arbete. Informerar även om lagen om kränkande behandling.
Ansvarig: Rektor/förskolechef
7. Uppföljande kontakter mentor/skola. Samtalsstöd av psyk/kurator/spec pedagog
(ingår i handlingsplanen)
8. Uppföljande EHK (ingår i handlingsplanen)
9. Vid fortsatta trakasserier anmälan till polis eller IFO.
Ansvarig: Rektor/förskolechef
På individnivå mellan vuxen och barn/elev
1. Någon upptäcker en händelse
Vem är utsatt och på vilket sätt?
Ansvarig
Den som som upptäckt problemet anmäler detta till rektor/förskolechef.
2. Faktainsamling och samtal (när, var, hur, vem)
1. Enskilt samtal med den som är utsatt
2. Enskilt samtal med den/de som utfört kränkningen (detta sker utan förvarning).
Samtalen under punkt 1 och 2 leds av rektor (minnesanteckningar förs).
Ansvarig
Rektor/förskolechef
3. Återkoppling
Sker i form av samtal med de inblandade efter ca 2 veckor.
Ansvarig
Rektor/förskolechef
4. Vid fortsatt problematik
1. Enskilt samtal med den utsatta
2. Enskilt samtal med den/de som utfört kränkningen
3. Eventuell diciplinpåföljd
Ansvarig
Rektor/förskolechef tillsammans med Barn- och utbildningskontoret
5. Vid brott
Om kränkningen är av sådant slag att det bedöms som brottsligt kontaktar rektor polisen. Detta görs
omedelbart vid sådan misstanke.
Ansvarig
Rektor/förskolechef
Rektor och förskolechef
Rosmari Nordgren
