Likabehandlingsplan samt Årlig plan mot kränkande behandling

Förskoleförvaltningen
Likabehandlingsplan
samt Årlig plan mot
kränkande behandling
Cypressens förskola
2015
Innehållsförteckning
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Vision
Definitioner
Barns rätt till stöd
Förebyggande och främjande
åtgärder för att motverka
diskriminering och annan
kränkande behandling
Att upptäcka diskriminering och
annan kränkande behandling
Rutiner, dokumentation, åtgärder
och uppföljning vid upptäckt av
diskriminering och annan
kränkande behandling
Ansvar
Rutiner för utvärdering av årets
arbete mot diskriminering och
annan kränkande behandling,
och upprättande av ny plan
9. Behovsanalys och åtgärder för
året 2015
10. Rutiner för förankring av arbete
mot diskriminering och annan
kränkande behandling
11. Råd och stöd
2
1.
Vision
Barnens bästa förskola
Vi strävar efter att…
…alla på förskolan ska ges möjlighet att
utvecklas till ansvarstagande världsmedborgare
…både barn och vuxna ska känna sig trygga på
förskolan genom att bemötas med hänsyn och
respekt. Förskolan ska vara en plats fri från
diskriminering och kränkande behandling.
…olikheter ska lyftas fram så att de blir en
tillgång i verksamheten.
… alla barn är allas barn dvs att vi har ett
gemensamt ansvar för att varje barn har det
bra, blir sedd och lyssnat på
3
2. Definitioner
Diskriminering
De sju diskrimineringsgrunderna enligt
Diskrimineringslag (2008:567) gäller:







kön
könsöverskridande identitet eller
uttryck
etnisk tillhörighet
sexuell läggning
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder
ålder
1. Direkt diskriminering innebär att någon
missgynnas genom sämre behandling än
någon annan skulle ha behandlats i en
jämförbar situation, om missgynnandet har
samband med någon av
diskrimineringsgrunderna ovan.
2. Indirekt diskriminering innebär att
någon missgynnas genom tillämpning av en
bestämmelse/kriterium/förfaringssätt som
framstår som neutralt, men som i praktiken
4
innebär ett missgynnande som har samband
med någon av diskrimineringsgrunderna
ovan, såvida inte bestämmelsen/ kriteriet/
förfaringssättet har ett berättigat syfte och de
medel som används är lämpliga och
nödvändiga för att uppnå syftet.
3. Trakasserier är ett uppträdande som
kränker någons värdighet och som har
samband med diskrimineringsgrunderna eller
är av sexuell natur (d.v.s. sexuella
trakasserier).
4. Instruktioner att diskriminera innebär
att order eller instruktioner att diskriminera
någon på ett sätt som avses i 1-3 lämnas åt
någon som står i lydnads- eller
beroendeförhållande till den som lämnar
ordern eller instruktionen eller som gentemot
denne åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.
5. Annan kränkande behandling
Med annan kränkande behandling avses ett
uppträdande som utan att vara diskriminering
enligt ovan kränker ett barns eller en elevs
värdighet. Det är den drabbades upplevelser
som definierar vad som utgör kränkande
behandling.
5
Kränkningar kan vara:
 Fysiska – utsatt för slag och knuffar
 Verbala – att t.ex. bli hotad eller kallad
för fula eller nedsättande ord
 Psykosociala – bli utsatt för
ryktesspridning utfrysning och
”skitsnack”, vilket leder till att man blir
socialt utstött.
 Text- och bildburna – klotter, brev,
lappar, mail, sms, mms, msn , bloggar
och chattrum (Facebook, Twitter)
Repressalier
Repressalier: Ett barn får inte utsättas för
”bestraffning” om barnet gjort en anmälan
eller påtalat att någon i verksamheten handlat i
strid mot diskrimineringslagen eller skollagen
14 a kap.
6
3. Barns rätt till stöd
Det är det utsatta barnet som avgör om ett
beteende eller en handling är oönskad,
diskriminerande eller kränkande.
Barnet har rätt att få stöd och hjälp när
han/hon känner sig diskriminerad eller kränkt.
Barns upplevelser av diskrimineringar och
andra kränkningar får inte avfärdas. Vem
barnet än kontaktar så har han/hon rätt att bli
tagen på allvar och få stöd. För att man i
förskolan skall kunna göra något, måste någon
i personalen få vetskap om det inträffade.
Åtgärderna skall i möjligaste mån ske i samråd
med barnet.
All personal har alltid ett vuxenansvar att
skydda barn från alla former av diskriminering
och annan kränkande behandling.
7
4. Förebyggande och
främjande åtgärder för
motverkan av
diskriminering och annan
kränkande behandling
Det allra viktigaste är att de vuxna delar
helhetssynen på förskolans uppdrag och har ett
gemensamt förhållningssätt till verksamheten.
All personal skall arbeta förebyggande mot
diskriminering och annan kränkande
behandling och agera mot diskriminering och
andra kränkningar när de uppstår. Pedagogisk
personal har ett utökat ansvar under ickearbetstid.
Samtal och reflektion är viktiga verktyg för att
bearbeta de egna föreställningarna och skapa
en positiv atmosfär präglat av omsorg och
engagemang. De vuxna skall vara tydliga
auktoriteter som sätter klara och kända gränser
och som agerar när något händer.
Alla – både den enskilde och den totala
verksamheten – skall se över på vilket sätt som
8
de egna strukturerna och arbetssätten gynnar
eller försvårar demokratiska och jämlika
strukturer.
Generella åtgärder och insatser
Socioemotionell träning är ett förhållningssätt
som ska genomsyra hela verksamheten. Personalen
arbetar fokuserat på olika delar av barns
socioemotionella träning. Enligt Lpfö98/10 Kapitel 1
FÖRSKOLANS VÄRDEGRUND OCH
UPPDRAG.
Utvecklingssamtal – Vårdnadshavare kallas till
utvecklingssamtal med ansvarig pedagog minst en gång
per termin. Enligt Lpfö98/10 kapitel 2.4
FÖRSKOLA OCH HEM
Föräldrasamverkan – Det är viktigt att
vårdnadshavare känner sig delaktiga i förskolan och
att de känner sig välkomna att delta i och påverka
verksamheten. Daglig kontakt sker vid hämtning och
lämning.
Föräldramöten kan ha som syfte att ge och få
information men också utformas som tematräffar i t.ex.
föräldrarollen, olika kulturer eller att visa vad barnen
har gjort under en tid i form av vernissage eller
liknande. Dessa temakvällar riktar sig antingen till
9
enbart vårdnadshavare eller till både vårdnadshavare
och barn.
Föräldradialog har förskolechefen 1-2 gånger per
termin. I det forumet ska bland annat
Likabehandlingsplanen diskuteras.
Vi har föräldraaktiv inskolning då vårdnadshavarna
är delaktiga under hela inskolningen. Enligt
Lpfö98/10 kapitel 2.4 FÖRSKOLA OCH HEM
Barnråd – 1-2 gånger per termin har förskolechefen
barnråd med representanter med de äldsta barnen i
huset. Då tas alltid trivsel och trygghet upp.
Trygghetsvandring gör förskolechefen tillsammans med
barnrådet för att förebygga otrygga miljöer, både
inomhus och utomhus en gång om året.
Medvetna och närvarande pedagoger –
personal är alltid närvarande tillsammans med barnen.
Medvetna pedagoger är delaktiga i barnens vardag och
jobbar hela tiden med socioemotionella frågor.
Pedagogiska måltider – pedagogerna äter alltid
tillsammans med barnen. Detta gör vi dels för att
kunna samtala med barnen om vikten av god kost och
dels ger det oss pedagoger ett bra tillfälle att prata om
andra saker som händer i barnens liv.
10
Interkulturell samverkan – Genom ömsesidiga
möten mellan pedagoger och barn från förskola, skola,
fritidshem och externa aktörer vill vi utveckla en
känsla av samhörighet också utanför den närmsta
gruppen. Målet är att barnen ska bli världsmedborgare
och se olikheter som en tillgång och för skapa något nytt
och gemensamt. Enligt Lpfö98/10 Kapitel 2.1
NORMER OCH VÄRDEN och kapitel 2.5
SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASS,
SKOLAN OCH FRITIDSHEM
Genus – Förskolan ska alltid ha ett genus- och
jämlikhetsperspektiv innan beslut tas som rör barnen.
Organisatoriskt – Vi ska organisera oss i grupper
med så få barn som möjligt för att minska antalet
konflikter under dagen.
Specifika åtgärder och
insatser, utifrån respektive
diskrimineringsgrund:
Kön
Personal uppmuntrar alla barn att delta i alla
aktiviteter oavsett könstillhörighet. Personalen väljer
medvetet aktivitet där pojkar och flickor kan umgås
11
tillsammans och på lika villkor. Pedagogerna ska
medvetet utmana normerna för att väcka frågor och
funderingar hos barnen och starta spännande dialoger.
Sagor, lekmaterial, lekmiljöer och vuxenstyrda
aktiviteter ska ha ett medvetet genusperspektiv.
Observationer, kartläggningar och intervjuer ska hjälpa
oss att se var vi brister
Etnisk tillhörighet
Personal agerar och samtalar med barn i olika
vardagliga situationer om att alla oavsett etnisk
tillhörighet har lika värde. Vid behov har vi medvetna
lekar eller teman för att belysa detta starkare. Behovet
upptäcker personalen genom att vara närvarande,
nyfikna och medvetet lyssna till vad barnen säger till
varandra och i samtal med vuxna.
Religion eller annan trosuppfattning
Personal samtalar med barn om att alla oavsett religion
eller annan etnisk tillhörighet har lika värde.
Vi uppmuntrar och uppmärksammar olika kulturers
högtidsdagar och andra kulturella betingade uttryck.
Funktionshinder
Alla barn oavsett funktionshinder ska ges möjlighet
att delta i förskolans verksamhet och aktiviteter.
12
Sexuell läggning och/eller
könsöverskridande identitet eller uttryck
Personal samtalar med barn i olika vardagliga
situationer om att alla oavsett sexuell läggning har lika
värde.
13
5. Att upptäcka
diskriminering och annan
kränkande behandling
Redan misstanke om att diskriminering
och/eller andra kränkningar förekommer ska
uppmärksammas.
Personalen uppmanar barnen att berätta för någon
vuxen om de själva eller någon annan utsätts för
diskriminering eller annan kränkande behandling.
Vuxna är alltid närvarande och lyssnande där barnen
finns för att i ett tidigt skede kunna avstyra all form av
kränkande behandling.
Det är viktigt att personalen och vårdnadshavarna har
en öppen dialog med varandra så att man kan delge
varandra misstanke om diskriminering och/eller
kränkningar som man sett eller hört.
14
6. Rutiner, dokumentation,
åtgärder och uppföljning
vid upptäckt av
diskriminering och annan
kränkande behandling
Den som utsätts för, upptäcker eller misstänker
diskriminering eller annan kränkande
behandling skall:
 Om läget tillåter, ta det direkt med
berörda. Ha en dialog med den som
har bäst relation med barnet/barnen.
 kontakta förskolechefen om det är en
vuxen som kränkt ett barn
Ansvarig personal skall:
 informera/anmäla till förskolechefen
 inleda utredning av händelsen
 kontakta vårdnadshavare
Ärendet/händelsen dokumenteras på avsedd
blankett, bilaga 1 och anmäls i InControl.
15
Dokumentationen skall omfatta vad som har
hänt, åtgärder och uppföljning av ärendet. All
dokumentation i ärendet skall dateras och
signeras av den i personalen som
upptäcker/utreder/åtgärdar/följer upp ärendet.
Utredningen skall allsidigt belysa vad som
inträffat och omfatta både den eller de som kan
ha eller har utövat kränkningen och den som
blivit utsatt.
Utredningen bör söka, utröna och analysera
orsakerna till den uppkomna situationen.
Vid varje enskilt fall skall en bedömning göras
av hur allvarlig kränkningen är och om
anmälan till andra myndigheter skall göras.
Psykologteamet på Förskoleförvaltningen kan handleda
personal om så önskas.
På barnkonferenser följs enskilda barn och grupper som
helhet upp.
Vi har kontinuerliga samtal med barn och deras
vårdnadshavare tills dess att diskriminering eller
kränkande behandling har upphört.
16
7. Ansvar
Alla – förskolechef och personal– har ansvar
för att förebygga, uppmärksamma och agera
mot diskriminering och annan kränkande
behandling
Förskolechef har ett särskilt ansvar för:
 att en likabehandlingsplan och en plan
mot kränkande behandling upprättas
varje år.
 att arbetet mot diskriminering och annan
kränkande behandling är känt och
förankrat hos alla; barn, personal och
föräldrar
 att det förebyggande arbetet sker
 att utredning sker vid upptäckt eller
misstanke om diskriminering eller annan
kränkande behandling
 att dokumentation av ärendet/händelsen
görs på avsedd blankett
 att uppföljning av ärendet/händelsen
sker
17
Personalen ansvarar för:
 att barnen får ta del av och förstår
innebörden av likabehandlingsplanen
 att informera vårdnadshavare om
likabehandlingsplanen på föräldramöten
 att arbeta förebyggande
 att snarast ingripa vid upptäckt eller
misstanke om diskriminering eller annan
kränkande behandling
 att, i förekommande fall, göra anmälan
till andra myndigheter såsom socialtjänst
och polis avseende det inträffade
 att informera förskolechefen
 att kontakta vårdnadshavare
 att utreda och dokumentera det
inträffade
 uppföljning av det inträffade
 att arbeta för att barn uppmärksammar
diskriminering och annan kränkande
behandling, och att de berättar för
personalen när något sker
18
8. Rutiner för utvärdering
av föregående års arbete
mot diskriminering och
annan kränkande
behandling och
upprättande av ny plan.
 Varje arbetslag utvärderar årets arbete på
avsedd blankett (bilaga 2). Denna
utvärdering ligger till grund för
kommande års handlingsplan.
 Kommunövergripande utvärderingar
såsom föräldraenkäter ligger till grund
för utvärdering och åtgärder.
 Föregående års plan utvärderas under
november/december månad och ny
upprättas under december/januari
månad.
19
 Utvärderingen, självskattningar,
observationer och intervjuer ligger till
grund för den nya planen.
 Den nya planen träder i kraft i
januari/februari varje år.
 Vårdnadshavare inbjuds till föräldramöte
avseende utvärdering av
likabehandlingsplanen i slutet på året
samt blir introducerad i den nya planen.
20
9. Behovsanalys och
åtgärder för 2015
Ny plan för arbete mot diskriminering och
annan kränkande behandling upprättas varje år.
Föräldrar och personal har genom utvärderingar och
samtal visat på att verksamheten har strukturer för att
arbeta förebyggande och främjande samt visat att vi har
rutiner för att hantera diskriminering och annan
kränkande behandling. Arbetet måste dock utvecklas
så att det finns en tydlig röd tråd i det förebyggande
arbetet. Planen måste också göras känd hos alla
berörda och delaktigheten måste ökas. Vi behöver
också få en tydligare bild över när, var och hur och i
vilken omfattning kränkningar sker.
Vad har gjorts?
Självskattning, intervjuer, observationer,
sociogram och trygghetsvandring.
Utbildning och fortbildningsdagar har använts
för att all personal ska veta när och hur man
anmäler kränkningar och veta skillnaden mellan
kränkning och diskriminering.
21
Självskattning
Vi har gjort en undersökning angående
relationer, barn-barn och vuxen-barn. Varje
pedagog har självskattat sina relationer under
två veckor. Se bilaga 3
Vi har även undersökt personalens relationer
med vårdnadshavare under samma tid. Bilaga 4
De äldre barnen har intervjuats om vem man
helst leker med. Se bilaga 5
De yngre barnen har observerats vilka de helst
leker med och sen har arbetslaget haft en
reflektion kring vad de observerat.
Alla vuxna har observerat rutiner och
dagsrytmer för att hitta situationer där det
uppstår konflikter mellan barnen och åtgärdat
dessa med hjälp av organisationsförändring,
schemaläggning och förändringar i miljön.
Dessa förändringar hade effekt direkt.
Situationer där barnen hamnade i konflikt med
varandra minskade.
Våra självskattningar har synliggjort de barn
och föräldrar som vi har minst kontakt med.
Varje avdelning har diskuterat hur de ska lyfta
de barn som har lägst status i gruppen och
aktivt stödja dem i leken.
22
Personalen tar speciellt ansvar för att ge de
föräldrar, som de hade minst kontakt med
enligt självskattningen, extra tid.
Det viktigaste är att vi lyft värdegrunden och
bemötandet av barnen och varandra. Detta arbete
pågår konstant.
Insatser och åtgärder:
Mål: Öka föräldrarnas delaktighet i förskolans arbete
mot diskriminering och annan kränkande behandling.
Åtgärd: Föräldraråd i början på våren samt lägga ut
planen på hemsidan. Det ska även finnas i
pappersform i hallen.
Ansvarig: Förskolechef
Tidplan: mars 2015
Utvärdering: nov/dec 2015
Mål: Minska barnens fula språkbruk och jargong.
23
Åtgärd: Aktiviteter, litteratur och samtal kring hur
man är mot varandra. Alla vuxna kring barnen måste
ha samma förhållningssätt och ha en nolltolerans kring
fula ord och ord som gör ”ont”. Sätta ord på känslor
och dramatisera situationer som underlag för
diskussioner med barnen.
Ansvarig: Förskolechef och all personal
Tidplan: våren 2015
Utvärdering: juni 2015
Specifika insatser och
åtgärder utifrån respektive
diskrimineringsgrund:
Diskriminering på grund av kön
Mål: Miljöerna ska vara inspirerande och tillgängliga
för alla barn.
Åtgärd: Inventera både inomhus och utomhus vilken
miljö vi erbjuder barnen utifrån ett genusperspektiv.
Ansvarig: All personal
Tidplan: våren 2015
Utvärdering: nov/dec 2015
24
Diskriminering på grund av etnisk
tillhörighet
Mål: Synliggöra och uppmärksamma allas barn olika
kulturer och traditioner i verksamheten.
Åtgärd: Ta hjälp av vårdnadshavarna för att få mer
kunskap kring traditioner som firas hemma.
Synliggöra mångfalden i alla miljöer på förskolan.
Ansvarig: All personal
Tidplan: oktober 2015
Utvärdering: nov/dec 2015
Diskriminering på grund av religion eller
annan trosuppfattning
Under året kommer vi inte att särskilt fokusera på
arbetet mot diskriminering på grund av religion eller
annan trosuppfattning då vi utifrån kartläggningen inte
ser det som ett aktuellt behovsområde.
Diskriminering på grund av
funktionshinder
25
Mål: Alla aktiviteter och miljöer ska vara tillgängliga
för alla oavsett funktionshinder.
Åtgärd: Se över utomhus-och inomhusmiljön för de
barnen med synnedsättning. Skaffa kunskaper genom
kontakt med SPSM vid behov.
Ansvarig: Förskolechef och all personal
Tidplan: 2015
Utvärdering: nov/dec 2015
Diskriminering på grund av sexuell
läggning och/eller könsöverskridande
identitet eller uttryck
Mål: Alla barn ska känna sig så trygga på förskolan
att könsöverskridande identitet eller uttryck ska vara
en självklarhet.
Åtgärd: Personalen ska diskutera förskolans normer
på pedagogisk kväll. Läsa böcker för att belysa
olikheterna för barnen. Ha en nolltolerans för all sorts
kränkning kring ämnet.
Ansvarig: Förskolechef och all personal
Tidplan: oktober 2015
Utvärdering: nov/dec 2015
26
10. Rutiner för förankring
av arbete mot
diskriminering och annan
kränkande behandling
Förskolechef har ett övergripande ansvar för att ny plan
upprättas varje år. Förskolan har en
Värdegrundsgrupp som har ett speciellt ansvar för att
Likabehandlingsplanen ska vara levande i
verksamheten. Vi kommer att använda oss av
arbetsplatsmöten och planeringsdagar för att alla ska
känna sig delaktiga och väl förankrade i planen.
Vårdnadshavarna får information och möjlighet att
delta i arbetet med Likabehandlingsplanen på
föräldramöten och föräldraråd.
Arbetet mot diskriminering och annan kränkande
behandling presenteras för vårdnadshavarna på
föräldramöte i början av året.
Den nya planen läggs ut på förskolans hemsida och i
pappersform på varje avdelning samt lämnas ut till alla
vårdnadshavare som önskar det.
27
Barn- och elevombudet
www.skolinspektionen.se/beo
Diskrimineringsombudsmannen
(DO)
Skolinspektionen
www.do.se
Skolverket
www.skolverket.se
Arbetsmiljöverket
www.av.se
www.skolinspektionen.se
28
Medierådet – om internet,
datorspel mm
Barnens rätt i samhället – BRIS
www.statensmedierad.se
Rädda Barnen
www.raddabarnen.se
Brottsförebyggande rådet
www.bra.se
Myndigheten för delaktighet
www.mfd.se
RFSL (Riksförbundet för sexuellt
likaberättigande)
Sverige Mot Rasism
www.rfsl.se
Elektra – mot hedersrelaterat
förtryck
www.elektra.fryshuset.se
www.bris.se
29
www.sverigemotrasism.se