Läroplan för den
grundläggande
utbildningen i S:t Karins
Namn
Läroplan för den grundläggande utbildningen i S:t Karins
Kommun
St Karins
Träder i kraft
Innehållsförteckning
1. Principer för uppgörandet av den lokala läroplanen. . . . . . . . . . . . . . . . 1
2. Värdegrunden för den grundläggande utbildningen. . . . . . . . . . . . . . . . 2
3. Synen på lärande i den grundläggande utbildningen. . . . . . . . . . . . . . . 3
4. Lokal timfördelning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
5. Språkprogram. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5
6. Eventuell intensifierad undervisning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
7. Enhetligheten i den grundläggande utbildningen och samarbetet i
övergångsskedena. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
8. Planer och program som kompletterar läroplanen. . . . . . . . . . . . . . . . 10
9. Handlingsplan för elevhandledningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
10. Samarbete med social- och hälsovårdsmyndigheter. . . . . . . . . . . . . . 19
11. Uppföljning, utvärdering och utveckling av läroplanen. . . . . . . . . . . . . 20
12. Den grundläggande utbildningens uppdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
13. Mångsidig kompetens i den lokala läroplanen. . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
14. Verksamhetskulturen i en enhetlig grundläggande utbildning. . . . . . . . . 23
15. Lärmiljöer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
16. Arbetssätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
17. Helhetsskapande undervisning och mångvetenskapliga lärområden. . . . 26
17.1. Mångvetenskapliga lärområden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
18. Gemensamt ansvar för skoldagen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
18.1. Elevernas delaktighet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
18.2. Samarbete mellan hem och skola. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
18.3. Skolans interna samarbete och samarbete med andra parter. . . . .
27
27
27
27
19. Fostrande samtal och disciplinära åtgärder. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28
20. Fjärruppkoppling i undervisningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
21. Årskursintegrerade studier. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
22. Undervisning i sammansatt klass. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31
23. Flexibel grundläggande utbildning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
24. Undervisning i särskilda situationer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33
25. Annan verksamhet som stödjer målen för undervisning och fostran. . . . 34
26. Bedömningskulturens lokala betoningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35
27. Bedömningen under studierna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
28. Slutbedömningen i den grundläggande utbildningen. . . . . . . . . . . . . . 38
29. Centrala riktlinjer för hur stödet för lärande och skolgång ordnas i
praktiken. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
29.1. Allmänt stöd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
29.2. Intensifierat stöd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
29.3. Särskilt stöd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
29.4. Stödformer som fastställs i lagen om grundläggande utbildning. . . .
29.5. Tolknings- och biträdestjänster. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
39
39
39
39
40
40
30. Lokala mål och tillvägagångssätt inom elevvården. . . . . . . . . . . . . . . 41
31. Särskilda frågor som anknyter till språk och kultur. . . . . . . . . . . . . . . 42
32. Undervisning på två språk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43
33. Undervisning som baserar sig på en viss väldsåskådning eller pedagogisk
princip. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44
34. Valfrihet i den grundläggande utbildningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45
35. Årskurs 1-2. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46
35.1. Övergången mellan förskoleundervisningen och den grundläggande
utbildningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46
35.2. Att utvecklas till skolelev. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46
35.3. Övergången mellan årskurs 2 och 3. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46
35.4. Mångsidig kompetens i årskurs 1–2. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47
35.5. Mångsidiga kompetensområden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47
35.6. Läroämnen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51
35.6.1. Modersmål och litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51
Suomen kieli ja kirjallisuus. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53
Svenska och litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60
35.6.2. Omgivningslära. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71
35.6.3. Livsåskådningskunskap. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82
35.6.4. Elevhandledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88
35.6.5. Bildkonst. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89
35.6.6. Slöjd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94
35.6.7. Musik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99
35.6.8. Matematik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105
35.6.9. Det andra inhemska språket. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113
Finska, A-lärokurs. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114
Ruotsin kieli, A-oppimäärä. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114
Ruotsin kieli, A-oppimäärä. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114
Finska, modersmålsinriktad finska, A-lärokurs. . . . . . . . . . . . . 114
35.6.10. Gymnastik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115
35.6.11. Religion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ortodox tro. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Katolsk tro. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Islam. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Evangelisk-luthersk tro. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
35.6.12. Främmande språk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Engelska, A2-lärokurs. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Englanti, A1-oppimäärä. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
121
123
128
132
137
141
141
142
36. Årskurs 3-6. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
36.1. Övergången mellan årskurs 2 och 3. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
36.2. Att utvecklas som elev. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
36.3. Övergången mellan årskurs 6 och 7. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
36.4. Mångsidig kompetens i årskurs 3–6. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
36.5. Mångsidiga kompetensområden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
36.6. Läroämnen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
36.6.1. Modersmål och litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Suomen kieli ja kirjallisuus. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Svenska och litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
36.6.2. Omgivningslära. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
36.6.3. Livsåskådningskunskap. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
36.6.4. Elevhandledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
36.6.5. Bildkonst. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
36.6.6. Slöjd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
36.6.7. Musik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
36.6.8. Matematik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
36.6.9. Det andra inhemska språket. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Finska, A-lärokurs. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ruotsin kieli, A-oppimäärä. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ruotsin kieli, A-oppimäärä. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Finska, modersmålsinriktad finska, A-lärokurs. . . . . . . . . . . . .
Ruotsin kieli, B1-oppimäärä. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
36.6.10. Samhällslära. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
36.6.11. Gymnastik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
36.6.12. Religion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ortodox tro. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Katolsk tro. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Islam. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Evangelisk-luthersk tro. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
144
144
144
144
145
145
149
149
152
162
196
237
255
256
275
292
311
339
340
361
367
374
396
397
412
432
433
453
473
493
36.6.13. Historia. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
36.6.14. Främmande språk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Engelska, A2-lärokurs. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Englanti, A1-oppimäärä. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
512
522
522
538
37. Årskurs 7-9. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
37.1. Övergången mellan årskurs 6 och 7. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
37.2. Att växa som medlem i gemenskapen. . . . . . . . . . . . . . . . . . .
37.3. Övergången från den grundläggande utbildningen till följande
utbildningsstadium. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
37.4. Mångsidig kompetens i årskurs 7–9. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
37.5. Mångsidiga kompetensområden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
37.6. Läroämnen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
37.6.1. Modersmål och litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Suomen kieli ja kirjallisuus. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Svenska och litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
37.6.2. Huslig ekonomi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
37.6.3. Livsåskådningskunskap. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
37.6.4. Elevhandledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
37.6.5. Bildkonst. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
37.6.6. Slöjd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
37.6.7. Musik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
37.6.8. Matematik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
37.6.9. Fysik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
37.6.10. Hälsokunskap. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
37.6.11. Det andra inhemska språket. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Finska, A-lärokurs. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ruotsin kieli, A-oppimäärä. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ruotsin kieli, A-oppimäärä. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Finska, modersmålsinriktad finska, A-lärokurs. . . . . . . . . . . . .
Ruotsin kieli, B1-oppimäärä. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
37.6.12. Samhällslära. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
37.6.13. Geografi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
37.6.14. Biologi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
37.6.15. Gymnastik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
37.6.16. Religion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ortodox tro. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Katolsk tro. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Islam. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
560
560
560
561
561
561
565
565
568
575
577
583
592
598
603
608
622
640
657
675
675
677
682
687
688
692
697
714
728
743
745
755
764
Evangelisk-luthersk tro. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
37.6.17. Kemi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
37.6.18. Historia. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
37.6.19. Främmande språk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Engelska, A2-lärokurs. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Englanti, A1-oppimäärä. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
774
784
801
809
809
823
1.
Principer för uppgörandet av den
lokala läroplanen
Läroplanen för den grundläggande utbildningen i S:t Karins är uppgjord så att de punkter som
utbildningssanordnaren enligt de nationella grunderna för läroplanen ska besluta om beskrivs
i en kommunal läroplan som är gemensam för alla skolor. Eftersom strukturen i läroplanen är
hierarkisk, har målet varit att undvika upprepning av de nationella läroplansgrunderna. Läroplanen
har utarbetats i eGrunder på både finska och svenska.
Sådant som förändras varje år beskrivs i skolornas läsårsplaner. I S:t Karins anordnas ingen
svenskspråkig grundläggande utbildning i årskurs 7–9, utan de svenskspråkiga eleverna i årskurs
7–9 har S:t Olofsskolan i Åbo som närskola enligt ett avtal med Åbo stad.
Läroplansprocessen har letts av en styrgrupp bestående av rektorer för två finska skolor och
rektorn för den svenska skolan, en studiehandledare, ledande rektor och bildningschefen. Under
läroplansprocessen har skolornas personal övat sig att omsätta den nya synen på lärande och
verksamhetskulturen i praktiken. Såväl elever som vårdnadshavare har haft möjlighet att delta i
processen. Även representanter från biblioteket och förskoleundervisningen har varit delaktiga i
processen.
1
Principer för uppgörandet av den lokala läroplanen
Övergångarna från förskoleundervisningen till skolan och från den grundläggande utbildningen till
andra stadiet har planerats i samarbete med berörda parter.
2.
Värdegrunden för den grundläggande
utbildningen
Värdegrunden för undervisningen och fostran bygger på S:t Karins stads strategi och omfattar
målmedvetenhet, främjande av välbefinnande, kreativitet, framåtanda, öppenhet, mod och
rättvisa. Företagsamhet ska stödjas och uppmuntras i undervisningen.
Att ta i bruk nya alternativa arbetssätt, utnyttja ny teknik och främja nya näringsgrenar hör till de
centrala värderingarna.
Genom samtal mellan eleverna, vårdnadshavarna och skolans personal följer man upp och
utvärderar regelbundet hur värdegrunden förverkligas. Särskild vikt ska fästas vid att den
värdegrund som beskrivs i läroplansgrunderna omsätts i praktiken och att eleven är delaktig i sitt
eget lärande.
Värdegrunden för den grundläggande utbildningen
Hur värdegrunden förverkligas utvärderas genom kvalitetsenkäter inom den grundläggande
utbildningen och med eventuella andra utvärderingsmetoder.
2
3.
Synen på lärande i den grundläggande
utbildningen
3
Synen på lärande i den grundläggande utbildningen
Genom samtal mellan eleverna, vårdnadshavarna och skolans personal följer man upp och
utvärderar regelbundet hur synen på lärande förverkligas. Särskild vikt ska fästas vid att den syn
på lärande som beskrivs i läroplansgrunderna omsätts i praktiken och att eleven är delaktig i
sitt eget lärande. Hur synen på lärande förverkligas utvärderas genom kvalitetsenkäter inom den
grundläggande utbildningen och med eventuella andra utvärderingsmetoder.
Lokal timfördelning
4.
4
Lokal timfördelning
5.
Språkprogram
Språkprogrammet inom den finskspråkiga utbildningen
Under den grundläggande utbildningen läser alla elever det andra inhemska språket (svenska/
finska) och utöver det minst ett främmande språk. Eleven kan ytterligare välja frivilliga språkstudier.
Språkvalen beskrivs nedan.
SPRÅK/ 3.
ÅRSKURS
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Sammanlagt
A1: EN/
SV
2
3
2
2
3
2
16
2
2
2
2
2
2
12
2
1
1,5
1,5
6
2
2
4
A2: SV/
EN
B1: SV
2
B2:
beroende
på
skolans
utbud av
valfria
ämnen
1. A1-språk (obligatoriskt språk som inleds i årskurs 3)
I S:t Karins kan eleverna välja antingen engelska eller svenska som A1-språk.
Undervisningen i A1-språket omfattar sammanlagt 16 årsveckotimmar under årskurserna 3–9.
Om eleven väljer ett annat språk än engelska som A1-språk, måste eleven ta engelska som A2språk i årskurs fyra.
För andra språk än engelska är gruppens minimistorlek i A1-språket 16 elever/skola.
2. A2-språk (frivilligt språk som inleds i årskurs 4)
Som A2-språk kan eleverna i S:t Karins välja svenska eller engelska (A2-engelskan är obligatorisk
om A1-språket är något annat än engelska).
Undervisningen i A2-språket omfattar sammanlagt 12 årsveckotimmar under årskurserna 4–9.
Gruppen i A2-språket bildas enligt de timresurser varje skola har till sitt förfogande.
3. B1-språk (obligatoriskt språk som inleds i årskurs 6)
I S:t Karins är B1-språket svenska. Om eleven har börjat läsa svenska redan tidigare, väljs inget
nytt språk i årskurs 6.
Undervisningen i B1-språket omfattar sammanlagt 6 årsveckotimmar under årskurserna 6–9.
4. B2-språk (frivilligt språk som inleds i årskurs 8)
Undervisningen i B2-språket omfattar sammanlagt 2 timmar per vecka under årskurserna 8–9.
Om elevens språkval inte kan tillgodoses i den egna skolan, kan eleven flytta till en annan skola
i S:t Karins. I ett sådant fall står staden inte för skolresorna.
Varje skolas språkprogram fastställs i skolans läsårsplan.
5
Språkprogram
Som B2-språk kan eleverna i S:t Karins skolor välja ett språk som ingår i utbudet av valfria ämnen
i skolans läroplan (t.ex. SA, FR, SP)
Språkprogrammet inom den svenskspråkiga utbildningen
Under den grundläggande utbildningen läser alla elever det andra inhemska språket (finska/
svenska) och utöver det minst ett främmande språk. Eleven kan ytterligare välja frivilliga
språkstudier. Språkvalen beskrivs nedan.
SPRÅK/ 3.
ÅRSKURS
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Sammanlagt
A1: FI
2
3
2
2
3
2
16
2
2
2
2
2
2
12
2
1
1,5
1,5
6
2
2
4
A2: EN
B1: -
2
B2:
beroende
på
skolans
utbud av
valfria
ämnen
1. A1-språk (obligatoriskt språk som inleds i årskurs 3)
I den svenskspråkiga utbildningen i S:t Karins är A1-språket finska.
Undervisningen i A1-språket omfattar sammanlagt 16 årsveckotimmar under årskurserna 3–9.
2. A2-språk (frivilligt språk som inleds i årskurs 4)
A2-språk i den svenskspråkiga utbildningen i S:t Karins är engelska (A2-engelskan är obligatorisk
om A1-språket är något annat än engelska)
Undervisningen i A2-språket omfattar sammanlagt 12 årsveckotimmar under årskurserna 4–9.
3. B1-språk (obligatoriskt språk som inleds i årskurs 6)
I S:t Karins är B1-språket det andra inhemska språket. Om eleven har börjat läsa finska redan
tidigare, väljs inget nytt språk i årskurs 6.
Undervisningen i B1-språket omfattar sammanlagt 6 årsveckotimmar under årskurserna 6–9.
4. B2-språk (frivilligt språk som inleds i årskurs 8)
De svenskspråkiga eleverna i S:t Karins har S:t Olofsskolan i Åbo som närskola. Eleverna får välja
ett språk som ingår i utbudet av valfria ämnen i skolans läroplan (t.ex. TY, FR, SP)
Undervisningen i B2-språket omfattar sammanlagt 2 timmar per vecka under årskurserna 8–9.
Språkprogram
Varje skolas språkprogram fastställs i skolans läsårsplan.
6
6.
Eventuell intensifierad undervisning
Ett lokalt särdrag för den grundläggande utbildningen i S:t Karins är betoningen av
kompetensområdet K5 Digital kompetens. Staden har skaffat personliga lärplattor till alla elever i
årskurs 4–9 och utvecklat skolornas trådlösa nätverksanslutningar, för att man ska kunna utnyttja
digitala lärmiljöer på ett mångsidigt sätt.
De kommunvisa tyngdpunkterna i olika läroämnen årskursvis:
•
•
•
i årskurs 4–7 betonas slöjd.
i årskurs 8 betonas bildkonst och gymnastik.
I staden finns musikklasser i årskurs 3–9 och en idrottslinje i årskurs 7–9.
7
Eventuell intensifierad undervisning
De kommunvisa tyngdpunkterna framgår i kapitlet Den lokala timfördelningen i S:t Karins läroplan.
7.
Enhetligheten i den grundläggande
utbildningen och samarbetet i
övergångsskedena
Främjande av en enhetlig grundläggande utbildning
Principerna angående verksamhetskulturen i en enhetlig grundläggande utbildning iakttas i de
olika läroämnena, de mångvetenskapliga lärområdena, genom olika undervisningsmetoder och i
olika lärmiljöer. Vi främjar en verksamhetskultur som beskrivs i grunderna för läroplanen genom
bra information och arbetsfördelning, genom att delta i projekt som främjar välbefinnandet (t.ex.
KiVa skola, Skolan i rörelse), genom att fästa vikt vid gruppdynamik, inrätta lärmiljöer som
stödjer grupputveckling, stärka vi-känslan, samarbeta med olika åldersgrupper och olika parter
samt genom att stärka delaktigheten. Verksamhetskulturen utvärderas som en del av skolornas
kvalitetsarbete och övriga helhetsutvärdering.
Övergången från förskoleundervisningen till den grundläggande utbildningen
Enhetligheten i den grundläggande utbildningen och samarbetet i övergångsskedena
Ett
systematiskt
samarbete
mellan
personalen
i
förskoleundervisningen
och
nybörjarundervisningen främjar barnens välbefinnande och bidrar till en smidig övergång från
förskolan till skolan. Samarbetet sker enligt en årsklocka.
Under förskoleåret inleds samarbetet i september genom ett möte mellan förskolan och
skolan. Under mötet fastslås formerna för samarbetet mellan förskoleundervisningen och
nybörjarundervisningen under läsåret.
I april-maj under förskoleåret hålls ett pedagogiskt övergångsmöte, där förskolelärarna informerar
skolan om de blivande förstaklassisterna. Denna information används som underlag då klasserna
bildas.
I maj ordnar skolan en besöksdag för de nya ettorna och ett föräldramöte för deras föräldrar.
Under hösten bjuder lärarna i årskurs ett in sina elevers tidigare förskolelärare till skolan för att följa
med eleverna och höra lärarnas och elevernas åsikter om hur skolgången har börjat. Invandrare
med finska som andraspråk har möjlighet att ansöka om förberedande undervisning (Valmo) för
sina barn under förskoleåret. Den förberedande undervisningen ordnas i Hovirinnan koulu.
Övergången från årskurs 6 till årskurs 7
På våren ordnas ett föräldramöte/en besöksdag i högstadiet för de blivande sjundeklassisternas
vårdnadshavare. En representant för högstadiet bjuder in klassläraren i årskurs 6 och lågstadiets
speciallärare till ett informationsöverföringsmöte innan klasserna bildas. Information om avvikande
undervisningsarrangemang ska överföras till högstadiet. Under våren i årskurs 6 granskas
besluten om särskilt stöd tillsammans med specialläraren i högstadiet.
På våren ordnas också en besöksdag för eleverna, där de under ledning av vänelever får bekanta
sig med skolan, lärarna och sina nya kamrater. Studiehandledaren och/eller specialläraren
informerar också om skolans seder och bruk.
Under hösten då skolan har börjat ordnas en introduktionsdag för sjundeklassarna och deras
klassföreståndare i syfte att lära känna varandra och stärka klassandan. Samarbetet mellan hem
och skola stärks under föräldramötet och genom personliga möten.
I mån av möjlighet deltar också bland annat ungdomsarbetet, elevvården och skolans
ungdomsledare samt andra samarbetsparter i samarbetet.
Skolbyte under den grundläggande utbildningen
Om en elev byter skola i S:t Karins, ska de uppgifter som behövs överlåtas till den nya skolan.
Pedagogiska dokument som anknyter till undervisningsarrangemangen överförs elektroniskt till
den nya skolan då eleven registreras som elev i skolan. Elevvården i S:t Karins har ett gemensamt
8
register, så den nya skolan har tillgång till elevvårdsuppgifterna. Om eleven flyttar till en annan
kommun, ombeds eleven och vid behov elevens vårdnadshavare att ge sitt specifika samtycke till
att uppgifter som behövs med tanke på elevvårdens kontinuitet får överlåtas till den nya skolan.
Samtycket ska vara skriftligt. Uppgifter som är nödvändiga för att undervisningen ska kunna
ordnas sänds däremot utan dröjsmål till den nya skolan. Vårdnadshavarens samtycke antecknas
i de pedagogiska dokumenten, som därmed också kan överlåtas till den nya skolan.
Övergången från årskurs 9 till andra stadiet (gäller elever som går i finskspråkig skola i
S:t Karins)
Övergångsskedet inleds på hösten i årskurs 9 med en demoansökan och individuell handledning.
Varje elev i årskurs 9 har ett handledningssamtal om fortsatta studier med studiehandledaren.
Ett föräldramöte ordnas för vårdnadshavarna till elever i årskurs 9 angående fortsatta studier och
gemensam ansökan.
Studiehandledarna inom den grundläggande utbildningen samarbetar systematiskt med
studiehandledarna vid de närbelägna skolorna på andra stadiet. Vid behov upprättas en plan för
handledd övergång i god tid innan övergången till andra stadiet.
9
Enhetligheten i den grundläggande utbildningen och samarbetet i övergångsskedena
På hösten ordnas dessutom en utbildningsmässa i S:t Karins, där närbelägna skolor på
andra stadiet presenterar sin verksamhet och olika studiealternativ. Gemensam ansökan fylls i
elektroniskt, vanligtvis under en elevhandledningslektion. Karriärhandledaren i S:t Karins stad
besöker skolan i maj och berättar om sin roll i handledningen inför fortsatta studier och om ansökan
till utbildningarna på andra stadiet. I fall det behövs ytterligare handledning står studiehandledaren
till tjänst i juni och kontrollerar att alla elever fyllt i ansökan och kontaktar vid behov eleverna.
Karriärhandledaren deltar aktivt i detta arbete.
8.
Planer och program som kompletterar
läroplanen
Lokala planer och program som kompletterar läroplanen
- S:t Karins stads strategi (på finska)
- Skolornas läsårsplaner
- S:t Karins lokala utvecklingsplan (KuntaKesu) (på finska)
- Förskoleundervisningens läroplan
- Välfärdsplanen för barn och unga, uppdateras under 2016 (på finska)
- Programmet Skolan i rörelse (www.liikkuvakoulu.fi)
- Planen för småbarnspedagogik
- Planen för morgon- och eftermiddagsverksamhet, godkänns varje år av bildningsnämnden
- Skolornas elevvårdsplan
- Handbok för elevvården och trestegsstödet
- Ikt-strategi 2012–2017 (på finska)
- Läroplanen för undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen (på finska)
- Plan för kulturfostran (på finska)
- Skolskjutshandbok, godkänns varje år av bildningsnämnden (på finska)
Planer och program som kompletterar läroplanen
- Jämställdhetsplan för varje skola, bör upprättas före utgången av 2016
10
9.
Handlingsplan för elevhandledningen
Handledningsplan för elevhandledningen
(Allmänna delar)
I den nya läroplanen ses handledningen som ett av skolans grundläggande uppdrag.
Handledningsplanen ska beskriva de helhetsinriktade handlednings-, rådgivnings- och
stödtjänster som eleven erbjuds under de olika etapperna av sin lärstig.
1. Grunderna för handledningsplanen
1.1 Handledningsplanen i S:t Karins
I handledningsplanen beskrivs principerna och målen för samarbetet beträffande handledning
samt utvärderingen av samarbetet. För att förverkliga ungdoms- och utbildningsgarantin
krävs på basis av erfarenheter en handledningsplan för varje kommun eller region,
som fastställer principerna för samarbetet beträffande handledning. Handledningsplanen
eller den regionala handledningsstrategin ska göras upp i samarbete mellan de olika
aktörerna, undervisningsväsendet, arbetsförvaltningen, social- och hälsosektorn, arbetslivet
och ungdomsarbetet. I teamet för utbildningsgaranti i S:t Karins sitter företrädare från alla
sektorer. Gruppen samlas två gånger per år och ordnar varje höst en utbildningsmässa i
S:t Karins. Handledningsplanen är kopplad till skolornas handledningsplaner. Grundskolornas
studiehandledare och karriärhandledaren ansvarar för att följa upp och handleda ungdomar
som går ut grundskolan. Det är viktigt att se till att också unga som avbrutit sin utbildning
får handledning och att det finns en tydlig arbetsfördelning mellan samarbetsparterna för
handledningen. Karriärhandledaren i S:t Karins samarbetar med studiehandledarna och övriga
handledare i läroanstalterna på andra stadiet och med de olika parterna i teamet för
utbildningsgaranti till exempel när det gäller unga som avbrutit sin utbildning.
Den skola den unga har gått i före studieavbrottet har ofta information om hans eller hennes
situation, som kan utnyttjas då man gör upp fortsatta planer. Handledning bör planeras även för
studerande som gått ut gymnasiet eller yrkesskolan. För ungdomar som avslutat sina studier men
saknar en arbetsplats bör en plan för servicesamarbete göras upp tillsammans med företrädare
för arbetsförvaltningen för att stödja övergången till fortsatta studier och arbetsliv.
Handledningsplanen är ryggraden i handledningen. Grunderna för läroplanen utgår från att
handledningen är alla lärares uppgift. Handledningen innefattar bl.a. läroplansarbete, pedagogiskt
ledarskap, växelverkan och mångprofessionellt samarbete. Handledningsplanen som beskriver
ansvarsfördelningen beträffande handledning mellan skolans olika aktörer utgör en viktig del
av läroplanen. Skolorna ska utarbeta handledningsplanen genom samarbete och den ska
beskriva samarbetet såväl inom skolan som med utomstående aktörer. Handledningsplanen
utgör en lokal handledningsstrategi. Den ska innehålla allmänna arbetsmodeller och -principer
samt målen för verksamheten. Handledningsplanen ska också beskriva samarbetsmodellerna
med näringslivet, föräldrarna och olika sektorer. Planen ska ytterligare beskriva fördelningen av
handledningsresurser, modeller för handledning vid övergångsskedena samt responssystem.
1.3 Handledningen i praktiken
Alla som hör till skolans undervisnings- och handledningspersonal ska delta i
handledningsverksamheten. Studiehandledaren bär huvudansvaret för att ordna handledningen
i praktiken och för planeringen och genomförandet av handledningen som helhet. Läraren
ska handleda eleverna i studierna och i att utveckla förmågan att lära sig. Handledningen
ges av klasslärare, ämneslärare, studiehandledare, rektor, biträdande rektor, speciallärare,
klasshandledare, skolgångshandledare, kurator, hälsovårdare, psykolog, ungdomsarbetare och
ibland till och med av en vänelev.
1.4 Lagstiftning som rör elevhandledningen
11
Handlingsplan för elevhandledningen
1.2 Skolans handledningsplan
Enligt lagen är elevhandledning inte bara en obligatorisk del av den grundläggande utbildningen,
utan också en subjektiv rätt för eleven. I grunderna för läroplanen som utarbetats av
Utbildningsstyrelsen fastställs målen för och innehållet i handledningen och utgående från dem
ska utbildningsanordnarna utarbeta sina egna lokala läroplaner. I enlighet med de nationella målen
och riktlinjerna ska handledningen i skolan utgöra en helhet som fortgår då eleven övergår från
en skolform och skolnivå till nästa. Målet är att säkerställa en smidig övergång från en lärmiljö
till en annan.
De nya läroplanerna förutsätter att en lokal och en skolvis handlingsplan utarbetas.
Rekommendationerna garanterar inte det praktiska genomförandet. Kommunerna och skolorna
måste även uppfylla vissa lagstadgade förpliktelser om samarbete för att främja de ungas
välbefinnande. Enligt lagen om grundläggande utbildning (477/2003) måste kommunen/
utbildningsanordnaren utarbeta en plan för samarbetet med social- och hälsovårdsmyndigheterna
och samarbetet mellan hem och skola i fråga om elevvården. Den nya ungdomslagen (72/2006,
7 §) förpliktar kommunerna att bedriva sektorsövergripande samarbete med lokala myndigheter
samt i samråd med de unga, ungdomsföreningarna och andra lokala aktörer som bedriver
ungdomsarbete.
2. Handledningsplanen i S:t Karins
Innehållet i handledningsplanen kan variera per skola. Utgångspunkten är att målen för
handledningen beskrivs. Handledningsplanen ska beskriva handledningens viktigaste uppdrag,
innehållet i handledningen i olika skeden av studierna och kriterierna för god handledning i skolan.
Handledningsplanen ska innehålla en beskrivning av handledningsmetoderna, dvs. på vilka sätt
och med vilka verktyg handledningen genomförs i praktiken. Vilka är uppgiftsbeskrivningarna,
rollerna och nätverken? Hur administreras handledningen och hur är handledningsresurserna
fördelade?
Skolans handledningsplan ska beskriva hur skolan informerar eleverna och vårdnadshavarna om
det centrala innehållet i handledningen och i synnerhet om vilka handledningstjänster eleverna
erbjuds. Handledningsplanen kan utarbetas utgående från fyra olika metoder, som kan tillämpas
separat eller så att de kompletterar varandra. De är i korthet:
· enligt utbildningsstadium: i början av studierna, under studierna, i slutet av studierna och efter
studierna
· enligt handledningsform: personlig handledning, handledning i smågrupper, handledning i klass
och verksamhet som anknyter till handledning
Handlingsplan för elevhandledningen
· enligt innehåll eller tema: handledning för elevens växande och utveckling, dvs. psykosocialt stöd
som eleven behöver, handledning i studiefärdigheter och studier, handledning angående yrkesval
och karriärplanering
· enligt arbetsfördelning: alla deltar – arbetsfördelningen beskrivs, studiehandledaren ansvarar
för planeringen, Samarbete: hem och skola, inom skolan och med utomstående, med olika
yrkesgrupper
I S:t Karins plan har metoderna kombinerats för att planen ska vara tillräckligt mångsidig,
heltäckande och tydlig.
2.1 Handledningsplan enligt utbildningsstadium
Enligt Utbildningsstyrelsens handbok är en handledningsplan som är uppgjord enligt
utbildningsstadium indelad i fem kategorier. Varje skola preciserar i sin egen handledningsplan
handledningen i de olika skedena av studierna.
Handledning vid övergången från förskoleundervisningen till nybörjarundervisningen
I förskoleundervisningen träffar man dagligen vårdnadshavarna då de lämnar och avhämtar sina
barn. Föräldramöten hålls i regel på hösten och vid behov på våren. Föräldrasamtal hålls enligt
överenskommelse med föräldrarna under hela förskoleåret. I förskoleundervisningen används epost och Wilma som informationskanaler.
12
Barn som går på daghem och ska börja förskolan besöker sin kommande förskolegrupp på våren.
Barnträdgårdslärarna på daghemmen överför med vårdnadshavarnas tillstånd de uppgifter som
behövs om de nya förskoleleverna till förskolelärarna (barnets plan för småbarnspedagogik). Vid
behov upprättas för den blivande förskoleleven en pedagogisk bedömning och en preliminär plan
för intensifierat stöd på våren innan förskoleåret börjar. Vid behov kan man också i maj–juni hålla
ett övergångsmöte om ett enskilt barn.
Varje förskolegrupp samarbetar med överenskomna klasser i årskurs 1 och 2. Syftet med
samarbetet är att underlätta barnets övergång till årskurs 1.
Vid behov deltar förskoleleverna i ett gemensamt skolmognadsprov i januari och under februariapril genomförs eventuella individuella undersökningar som behövs.
Uppgifter om de blivande förstaklassarna finns på Wilma (Plan för barnets lärande i
förskoleundervisningen). Den lärare som ansvarar för samarbetet med förskolan planerar i april
de nya klassammansättningarna tillsammans med barnträdgårdsläraren i förskolegruppen.
Vid behov skickar specialläraren inom småbarnspedagogiken i april pedagogiska utredningar till
ledande rektor. Om det behövs kan man under maj månad hålla ett övergångsmöte om en blivande
elev. I mötet deltar vårdnadshavaren/vårdnadshavarna, barnträdgårdsläraren, specialläraren
inom småbarnspedagogiken och den blivande klassläraren och/eller specialläraren.
Handledning vid övergången från nybörjarundervisningen till årskurs tre
Skolbyrån informerar hemmen om ansökan till klasser med särskild inriktning, till exempel
musikklasser, och om valet av A1-språk för elever i årskurs 2. Anvisningar om hur valet går till
skickas via Wilma. Rektor kontaktar vid behov vårdnadshavarna om något val inte kan tillgodoses.
Handledning vid övergången från årskurs sex till årskurs sju
Övergången från årskurs 6 till årskurs 7 innebär en stor förändring för eleven. Därför är det viktigt
att både den tidigare och den nya skolan fäster vikt vid att övergången går smidigt. Också i
enhetsskolor är det många saker som förändras.
Hemmen och eleverna informeras via Wilma, på webbsidorna och genom meddelanden.
Under hösten då skolan har börjat ordnas en introduktionsdag för sjundeklassarna och deras
klassföreståndare i syfte att lära känna varandra och stärka klassandan. Samarbetet mellan
hem och skola fördjupas under höstens gemensamma föräldramöte och genom personliga
möten. I samarbetet deltar bl.a. ungdomsarbetet och skolans ungdomsledare. I mån av
möjlighet deltar också skolkuratorn, psykologen, hälsovårdaren, församlingen och skolpolisen
samt föräldraföreningen i introduktionsdagen.
Under våren i årskurs 6 granskas besluten om särskilt stöd tillsammans med specialläraren i
högstadiet.
Läroplanen och läsårsplanen innehåller en närmare beskrivning av handledningen och
tidpunkterna för föräldramötena.
Handledning vid övergången från den grundläggande utbildningen till andra stadiet
Övergångsskedet inleds på hösten i årskurs 9 med en demoansökan och personlig handledning.
Varje elev i årskurs 9 har ett handledningssamtal om fortsatta studier med studiehandledaren.
Föräldrarna informeras om handledningen och de kan också delta i den.
Ett föräldramöte ordnas på hösten för vårdnadshavarna till elever i årskurs 9 angående fortsatta
studier och gemensam ansökan. På hösten ordnas också en utbildningsmässa i S:t Karins, där
närbelägna skolor på andra stadiet presenterar sin verksamhet och olika studiealternativ.
13
Handlingsplan för elevhandledningen
Studiehandledaren och/eller specialläraren träffar de nya eleverna för att lära känna dem. På
våren ordnas ett föräldramöte för sjätteklassarna och deras vårdnadshavare i högstadiet och
eleverna besöker sin nya skola. Klasserna bildas genom samarbete mellan personalen i låg- och
högstadiet.
Gemensam ansökan fylls i elektroniskt, vanligtvis under en elevhandledningslektion.
Karriärhandledaren i S:t Karins stad besöker skolan under våren och berättar om sin roll i
handledningen inför fortsatta studier och om ansökan till utbildningarna på andra stadiet. I fall
det behövs ytterligare handledning står studiehandledaren till tjänst i juni och kontrollerar att alla
elever fyllt i ansökan och kontaktar vid behov eleverna. Karriärhandledaren och skolhandledaren
deltar aktivt i detta arbete.
I handledningen ligger fokus på handledning i studiefärdigheter, psykosocial handledning och
yrkesvägledning. Syftet med handledningen är att hjälpa eleven att lyckas i de olika skedena
av den grundläggande utbildningen, stärka studiefärdigheterna och självstyrningen och utveckla
elevens förmåga att göra val som gäller studierna. I slutet av studierna får orientering i arbetslivet
och planering av olika framtida alternativ ökad betydelse. Handledningen ska också stärka elevens
samarbetsfärdigheter och förmåga att samarbeta i olika grupper och ta ansvar för sitt eget
och det gemensamma arbetet. Handledningen ska bidra till att främja jämlikhet och förebygga
marginalisering.
Handledningsverksamheten ska utgöra en sammanhängande helhet som fortgår under hela
den grundläggande utbildningen. Kontinuiteten tryggas genom att lärarna och den övriga
personalen tillsammans deltar i handledningsarbetet under elevens studietid och i studiernas
övergångsskeden. Det är alla lärares uppgift att handleda eleven i läroämnesstudierna, att hjälpa
eleven att utveckla sina inlärningsstrategier och sin förmåga att lära sig samt att förebygga
uppkomsten av problem i anslutning till studierna. Varje lärare har som uppgift att stödja elevens
personliga tillväxt, utveckling och delaktighet.
Handledning under PRAO-perioderna
Studiehandledaren handleder och hjälper eleverna att söka en PRAO-plats, berättar hur man
uppför sig och arbetar på ett tryggt och sakligt sätt på arbetsplatsen och hjälper med utvärderingen
av PRAO-perioden. Förutom med studiehandledaren kan eleverna också samarbeta med
skolhandledaren och andra samarbetsparter. På arbetsplatserna finns en ansvarig person men
vid behov kan eleverna kontakta studiehandledaren per telefon eller e-post.
Eleverna tillråds att i första hand söka PRAO-platser i S:t Karins eller Åboregionen. Om avståndet
från hemmet till arbetsplatsen överstiger 5 km, får eleven ett Föli-kort som är i kraft 5 dagar.
Kortet återlämnas till studiehandledaren genast då PRAO-perioden är slut. Lågstadier eller hem
rekommenderas inte som arbetsplatser, eftersom ett syfte med PRAO-perioden är att eleverna
lär känna nya människor och olika verksamhetsmiljöer för att få vägledning inför yrkesval och
karriärplanering.
I S:t Karins är kurserna i studiehandledning uppdelade på följande sätt:
åk7 hösten 0,5 kurser, åk8 våren 0,5 kurser och åk9 hösten 1 kurs. Handledningen beskrivs
noggrannare i läroplanen och tidpunkterna för PRAO-perioderna i skolans läsårsplan.
Handlingsplan för elevhandledningen
Handledning efter studierna:
· Uppföljning av hur eleverna placerat sig i arbetslivet eller fortsatta studier
· Insamling av enkätresultat för att utveckla handledningen
· Samarbete med arbetskraftsbyrån och läroanstalter på andra stadiet
Eventuella tillägg i handledningsplanen:
· Handledning för invandrare
· Fördelning av tilläggsresurser. Varje skola har en heltidsanställd studiehandledare, speciallärare
och en skolhandledare.
· Personalutbildning, fredagar undervisningsfria dagar för studiehandledarna för att trygga
samarbete och utbildning
· Uppföljning och utvärdering
· Projekt
14
2.2 Handledningsplan enligt arbetsfördelning
Studiehandledarens arbete i den grundläggande utbildningen omfattar flera årligen
återkommande uppgifter och fastställda tidtabeller: gemensam ansökan, informationsmöten,
föräldramöten, personlig elevhandledning. En tydlig handledningsplan ger en bra bild av
studiehandledarens arbetsfält. Det blir också lättare att förutse resursbehov och arbetsmängd och
handledningsarbetet blir mera planmässigt.
I det följande presenteras en modell för arbetsfördelning beträffande handledningen i årskurs 7–
9 i den grundläggande utbildningen. Skolans handledningsplan ska också innehålla metoder och
arbetssätt som tillämpas i handledningen. Avslutningsvis ges ett exempel på hur ett läsår ser ut
för en studiehandledare.
Arbetsfördelning beträffande handledning
Rektor:
· skapar möjligheter/förutsättningar för handledningen
· stödjer planeringen av handledningen och samarbetet med olika aktörer
· sköter arrangemangen och resursfördelningen i anslutning till stödåtgärder och handledning och
säkerställer att elevernas rätt till personlig handledning tillgodoses
· ansvarar för skolans elevvårdsarbete och deltar i elevvårdsgruppens möten
· ansvarar för uppdateringen av skolans krisplan, säkerhetsplan och handlingsplan mot mobbning
· ansvarar för att utarbeta en handlingsplan för samarbetet mellan hem och skola
· beslutar varje år om vilka grupper i valfria ämnen som blir av och gör upp skolans schema
· beslutar om klassindelningar och eventuella klassbyten
· behandlar och fattar beslut om ansökan om lov för en längre period än tre dagar
· deltar tillsammans med handledningspersonalen och vårdnadshavarna i handledningen av
elever som har särskilda svårigheter i lärandet och oroväckande svårigheter att genomföra den
grundläggande utbildningen
· utser en lärare som ansvarar för den individuella planen för hur undervisningen ska ordnas (IP)
för elever som omfattas av särskilt stöd
· ser till att de uppgifter som behövs överförs då eleverna övergår från årskurs 1–6 till de högre
årskurserna
· ger eleverna möjlighet till arbetslivsorientering
Studiehandledaren
· har huvudansvaret för att planera och genomföra studiehandledningen
· håller lektionerna i studiehandledning enligt gällande läroplan
· ger personlig handledning och grupphandledning
· vägleder eleverna inför yrkesval/karriärplanering och fortsatta studier
· informerar vårdnadshavarna om bl.a. föräldramöten, gemensam ansökan och ansökningstider
via Wilma
· handleder och stödjer eleverna och ansvarar tillsammans med andra aktörer inom elevvården för
att överföra de uppgifter som behövs då eleverna övergår från den grundläggande utbildningen
till utbildning på andra stadiet
· deltar i skolans elevvård
15
Handlingsplan för elevhandledningen
· informerar lärarna om elevvårdsgruppens arbete
· bidrar med psykosocial handledning, följer upp elevernas studieframsteg, skolgång
överlag och elevernas välbefinnande i samarbete med klassföreståndarna, ämneslärarna och
elevvårdspersonalen
· samarbetar med vårdnadshavarna
· samarbetar med rektor/biträdande rektor i ärenden som gäller valet av valfria ämnen
· sätter samman de nya klasserna utgående från rektors anvisningar och samarbetet vid
övergångsskedet tillsammans med specialläraren
· planerar och organiserar PRAO-perioderna
· planerar och ordnar besök vid olika läroanstalter
· samarbetar med företagare och företrädare för arbetslivet
· samarbetar med andra läroanstalter
· har en konsultativ roll
Klassläraren/Klassföreståndaren
· är den vuxna som stödjer hela sin klass och varje enskild elev i den dagliga skolgången
· skapar en positiv sammanhållning i sin klass och informerar sina elever om skolan och skolans
verksamhet
· tar itu med problem och handleder vid behov
· upprättar pedagogiska bedömningar och utredningar tillsammans med specialläraren
· har regelbunden kontakt med vårdnadshavarna i frågor som rör elevernas skolgång, bl.a. i form
av månadsbrev och anteckningar på Wilma
· deltar i övervakning
· följer upp elevens framsteg tillsammans med ämneslärarna
· kontrollerar och reder ut elevernas frånvaro
· informerar eleverna och vid behov hemmen om skolans ärenden
· ser till att elevernas straff verkställs
· samarbetar med rektor, studiehandledaren, specialläraren och den övriga elevvårdspersonalen
vid problem som gäller den egna klassen eller en enskild elev i klassen
· deltar vid behov i elevvårdsgruppens möten
Handlingsplan för elevhandledningen
· kan ge tillstånd till högst tre dagars frånvaro
Ämnesläraren
· är en vuxen som fostrar, lyssnar, respekterar och stödjer eleverna under skoldagen
· handleder eleverna i studieteknik och ger mångsidig undervisning i sitt eget ämne
· informerar eleverna om målen för och bedömningen av läroämnet åtminstone i början av varje
läsår
· testar regelbundet elevernas studieframsteg och ger respons
· för bok över det stöd som eleven får
· samarbetar med klassföreståndaren, specialläraren och elevvårdsgruppen bl.a. vid utvärdering
av om stödets omfattning är tillräckligt
· bedömer elevens framsteg i terminsbetyg
16
· ser till att hemmen informeras skriftligt och via Wilma om svaga studieresultat
· informerar klassföreståndaren och studiehandledaren om förändringar i elevens studieframsteg
eller välbefinnande
· ansvarar för det egna läroämnets del för utarbetandet och genomförandet av läroplanen samt
upprättandet av pedagogiska bedömningar och utredningar
· deltar vid behov i planeringen och genomförandet av särskilt stöd i det egna ämnet för en elev (IP)
· antecknar frånvaro och övriga uppgifter i Wilma
· ser till att klassföreståndaren är medveten om straff som eleven tilldelats
· antecknar förseningar, frånvaro och andra uppgifter, t.ex. positiv respons, i Wilma
· ansvarar för att reda ut mobbning i sin undervisningsgrupp och/eller föra ärendet vidare till KiVateamet/elevvårdsgruppen
Specialläraren
· ger specialundervisning på deltid till elever med lindriga inlärnings-, koncentrations- och/eller
anpassningssvårigheter som behöver särskilt stöd för att förbättra sina inlärningsförutsättningar
· ger kompanjonundervisning med ämnesläraren i gruppen för allmän undervisning
· undervisar elever som har befriats från lärokurser
· utarbetar planen för elevens lärande eller IP:n i samarbete med eleven, vårdnadshavarna,
ämnesläraren och vid behov med andra sakkunniga
· informerar klassföreståndaren om specialarrangemang i elevens undervisning
· följer upp studierna för en elev som överförts till specialundervisning, ger personlig handledning
och vid behov undervisning
· deltar i elevvårdsgruppens arbete
Kuratorn
· stödjer enligt sin grundläggande uppgift elevens skolgång, stödjer och främjar elevens sociala
välbefinnande, förebygger uppkomsten av problem och tar itu med problem som upptäcks
· deltar i situationer då eleven eller elevens familj har behov av särskild hjälp och särskilt stöd och
då läraren eller andra vuxna i skolan känner oro för elevens skolgång
· fungerar som sakkunnig inom det sociala området i skolan, arbetsområdet omfattar bl.a.
krissituationer, våldssituationer, användning av rusmedel och övrigt asocialt beteende (i
samarbete med andra sakkunniga)
· ställer upp som samtalspartner, då en elev behöver en vuxen som lyssnar och ger råd
· stödjer elevens skolgång genom att tala med eleven och vid behov med elevens vårdnadshavare
och delta i möten, då läraren upplever att kuratorns närvaro behövs
· bedömer elevens situation som helhet och hänvisar vid behov eleven vidare för att eleven ska
få tillräcklig och rätt typ av hjälp
· deltar i elevvårdsarbetet och utvecklingen av det
Den övriga personalen
· stödjer och strävar efter att uppnå skolans mål för fostran
· deltar i skolans interna fostrande arbete
17
Handlingsplan för elevhandledningen
· fungerar som konsult och reder ut frågor mellan olika parter
· informerar de ansvariga personerna om upptäckta missförhållanden som gäller arbetsmiljön och
elevernas beteende
· ansvarar enligt sin befattningsbeskrivning för att skolarbetet löper smidigt
Vänelever
· skapar en glad och uppmuntrande atmosfär bland eleverna
· fungerar som "ögon och öron" bland eleverna och meddelar vid behov om sina iakttagelser till
de vuxna i skolan
· stödjer sjundeklassarnas anpassning till högstadiet, bl.a. under introduktionsdagen för årskurs 7.
3. Utveckling av handledningen och utvärdering av hur den fungerar
Samhällsstrukturerna förändras hela tiden och som en del av dem måste även skolan
förändras. Det återspeglas också i behovet av handledning. Därför måste man kunna
utvärdera hur handledningen fungerar och utveckla den. En viktig del av handledningsplanen
är att utveckla personalens handledningstänkande och -färdigheter. Det är bra att skriva
in årliga utvecklingsområden i handledningsplanen. Viktiga kriterier för utvärderingen av
handledningsverksamheten är resultat, processen, metoder och tid.
Utbildningsanordnarna ska utvärdera sin utbildning och dess effekt (Lag om grundläggande
utbildning 628/1998, 21 §).
3.1 Utvärderingsmetoder och indikatorer
Indikatorer som beskriver handledningssituationen och bör följas upp varje år är:
· Andel elever (%) som övergått direkt från den grundläggande utbildningen till andra stadiet
(faktisk situation exempelvis 20.9)
· Elever som blivit utan studieplats efter den grundläggande utbildningen (antal och %)
· Andel elever av åldersklassen som inte fått avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen
I slutet av läsåret är det bra att analysera hur målen för utvecklandet av nya arbetsmodeller som
tidigare skrivits in i handlingsplanen har uppnåtts. Målen kan till exempel ha varit följande:
· Att effektivera handledningen vid övergångsskedet. Hur har målet uppnåtts?
· Att utveckla handledningen i årskurs 7–9 i den grundläggande utbildningen. Hur?
· Tidig identifiering och tidiga insatser. Hur?
· Att utveckla handledningen för elever/studerande som behöver särskilt stöd. Hur?
Handlingsplan för elevhandledningen
· Att utveckla handledningen för elever/studerande som har en annan kulturell bakgrund. Hur?
· Att utveckla det regionala samarbetet. Hur?
· Att utveckla samarbetet mellan olika sektorer. Hur?
· Annat mål, vad och hur?
Andra bra indikatorer: genomförda utbildningar, vem i skolan som deltagit i utbildningarna,
utbildningarnas målgrupper och omfattning, respons på utbildningarna
18
10.
Samarbete med social- och
hälsovårdsmyndigheter
Social- och hälsovårdsmyndigheterna är med i styrgruppen för elev- och studerandevården i S:t
Karins. Elevvårdspersonalen har haft möjlighet att delta i skolornas planeringsarbete.
19
Samarbete med social- och hälsovårdsmyndigheter
Avsnitten om samarbete mellan hem och skola har behandlats skolvis bl.a. i samband med
föräldramöten och arbetslördagen den 27 september 2015.
11.
Uppföljning, utvärdering och
utveckling av läroplanen
Uppföljning, utvärdering och utveckling av läroplanen
Läroplanens genomförande följs regelbundet upp under läsåret i samband med läraroch rektorsmöten, utvecklingssamtal, föräldramöten och i samband med elevbedömningen.
Vi utvärderar också genomförandet av läroplanen genom att delta i utvecklingsprojekt,
undersökningar och övriga nationella utvärderingar. Utgående från utvärderingen görs vid
behov förändringar i läroplanen under våren. Förändringarna lämnas till bildningsnämnden för
godkännande. I slutet av varje läsår utvärderas hur skolans läsårsplan har förverkligats. Utgående
från utvärderingen planeras utvecklingsobjekt och nödvändiga utvecklingsåtgärder.
20
12.
Den grundläggande utbildningens
uppdrag
21
Den grundläggande utbildningens uppdrag
Kompletterande planer beskrivs i läroplanen i kapitlet Planer och program som kompletterar
läroplanen.
13.
Mångsidig kompetens i den lokala
läroplanen
Ett lokalt särdrag för den grundläggande utbildningen i S:t Karins är betoningen av
kompetensområdet K5 Digital kompetens. Staden har skaffat personliga lärplattor till alla elever
i årskurs 4–9 och utvecklat skolornas trådlösa nätverksanslutningar, för att digitala lärmiljöer ska
kunna utnyttjas på ett mångsidigt sätt.
I S:t Karins IKT-läroplan beskrivs hurdana IKT-färdigheter eleverna i årskurs 2, 6 och 9 ska ha. IKTläroplanen finns (på finska) på adressen http://digi-ope.com/index.php/tvt-ops. På samma sida
finns anvisningar om hur informations- och kommunikationsteknik kan integreras i undervisningen
i olika läroämnen samt länkar till läromedel för olika årskurser.
Mångsidig kompetens i den lokala läroplanen
I skolans läsårsplan beskrivs de arrangemang och åtgärder genom vilka man säkerställer och
följer upp att målen för mångsidig kompetens uppfylls i undervisningsarbetet.
22
14.
Verksamhetskulturen i en enhetlig
grundläggande utbildning
I den skolvisa läsårsplanen definierar skolorna sin verksamhetskultur och principerna för
att utveckla den. På det sättet förbinder sig varje medlem i arbetsgemenskapen att iaktta de
överenskomna förfaringssätten. Om läroplanen fungerar som karta över framtida behov, är
verksamhetskulturen guiden som ska leda till det eftersträvade målet.
Utmaningen är att de bidragande faktorerna i skolans verksamhetskultur består av många
olika helheter. För att utveckla verksamhetskulturen måste man både förändra arbetssätten och
utveckla lärmiljöerna. Utgångspunkten för en gemensam verksamhetskultur är att målmedvetet
utveckla och styra verksamheten. Enligt moderna ledarskapsprinciper utvecklas verksamheten
gemensamt genom delat ledarskap. Skolan är en lärande organisation, som utnyttjar god praxis
som utvecklats genom gemensamt arbete och delaktighet. Denna praxis utgör fundamentet för
en bra verksamhetskultur i skolan.
Också eleverna är med och utvecklar verksamheten. Gemenskap byggs upp i den dagliga
kommunikationen och verksamhetskulturen. En gemensam verksamhetskultur är inspirerande,
öppen och uppmuntrande. Mötena ska vara positiva och socialt trygga, så att eleverna upplever att
de får stöd och hjälp. Kommunikationen ska vara öppen. Detta mål stöds genom att man utnyttjar
möjligheterna med digitala verktyg och sociala medieverktyg.
Inom den grundläggande utbildningen i S:t Karins utvärderas det genom kvalitetsenkäter årligen
hur verksamhetskulturen utvecklats. I enkäterna utvärderas delaktighet och påverkan, samarbetet
mellan hem och skola, de fysiska lärmiljöerna, ledarskap och personalfrågor. I enkäterna
deltar från fall till fall elever, vårdnadshavare, förtroendevalda inom bildningssektorn, ledande
tjänstemän, rektorer, lärare, skolgångshandledare och övrig skolpersonal. I enkäterna undersöks
varje år ett visst kvalitetsområde inom den grundläggande utbildningen. Skolan beaktar resultaten
då verksamheten utvecklas.
23
Verksamhetskulturen i en enhetlig grundläggande utbildning
Elevernas möjlighet att delta i beslut tryggas genom elevkårsarbetet. Förmågan att påverka stärks
genom att eleverna ges verkliga möjligheter att påverka och förändra sin arbetsmiljö, om det finns
behov av det. Elevkårsrepresentanterna deltar i skolans årliga planering av verksamheten och i
personalmöten alltid då man behöver elevernas perspektiv i ett ärende.
15.
Lärmiljöer
Målet i S:t Karins är att lärmiljöerna till alla delar ska vara aktuella. En bra lärmiljö är trygg och
trivsam. Möblerna och utrustningen i undervisningslokalerna är i gott skick. Skolornas lärmiljöer
är mötesplatser, där det också är naturligt att ungdoms-, idrotts- och kulturväsendet ordnar sina
tjänster. Samma gäller även skolgårdarna, som i bästa fall fungerar som motionsområden för hela
det omgivande samhället. Samtidigt kan man på ett naturligt sätt uppfylla medborgarinstitutens
och olika föreningars behov.
Lärmiljöer
Informations- och kommunikationsteknik spelar en viktig roll i lärmiljötänkandet i S:t Karins.
Med hjälp av informationsteknik och digitala verktyg skapas nya lärmiljöer som är naturliga för
barnen. Skolorna tillämpar bildningssektorns gemensamma plan för användning av informationsoch kommunikationsteknik i undervisningen. I ett nationellt perspektiv fortsätter utvecklingen av
projektet med mobilteknik målmedvetet, för att lärplattan ska bli ett allt mångsidigare verktyg i
elevernas lärande. Skolorna iakttar planerna och målen i sin skolvisa läsårsplan.
24
16.
Arbetssätt
25
Arbetssätt
Helhetsskapande undervisning styr valet av arbetssätt. Därför tas arbetssätten upp i kapitlet om
helhetsskapande undervisning och mångvetenskapliga lärområden.
17.
Helhetsskapande undervisning och
mångvetenskapliga lärområden
Helhetsskapande undervisning genomförs i skolorna med hjälp av teman, där eleverna
undersöker det aktuella ämnet i ett brett perspektiv över läroämnesgränserna. Målet är att
eleverna och lärarna tillsammans genomför helhetsskapande lärområden som kan räcka flera
dagar. Kulturstigen i S:t Karins stad kan till exempel utgöra utgångspunkt för planeringen av
ett upplevelsebaserat tema. I skolans läsårsplan beskrivs varje år minst ett mångvetenskapligt
lärområde, dess omfattning och på vilket sätt eleverna deltar.
Vid planeringen av mångvetenskapliga lärområden ska de mål för skolans verksamhetskultur
och arbetssätt som ingår i skolans läsårsplan beaktas. Det stödjer för sin del en
helhetsskapande undervisning. Mål som anknyter till gemenskap nämns som en viktig
beståndsdel i verksamhetskulturen. I bästa fall stärker de mångvetenskapliga lärområdena och
temana skolan som lärande organisation och inspirerar till arbete i nya lärmiljöer.
17.1.
Mångvetenskapliga lärområden
Helhetsskapande undervisning och mångvetenskapliga lärområden
I skolans läsårsplan beskrivs varje år minst ett mångvetenskapligt lärområde, dess omfattning
och på vilket sätt eleverna deltar.
26
18.
Gemensamt ansvar för skoldagen
Skolorna i S:t Karins stad har utvecklat en egen elevvårdsplan. Elevvårdsplanen utarbetas i
samarbete med vårdnadshavarna, skolans personal och eleverna. Den uppdateras i början av
läsåret och ingår i skolans läsårsplan, som godkänns av bildningsnämnden.
I varje skola representeras elevkåren av en styrelse bestående av elevrepresentanter som leds av
en elevkårsledare. Skolorna kan ordna vänelevsverksamhet för att stödja elevernas delaktighet
och skoltrivseln.
Vårdnadshavarna är en viktig samarbetspartner med tanke på utvecklandet av skolans
verksamhet. Samarbetet mellan hem och skola stärks till exempel i samband med utvecklings- och
utvärderingssamtal, föräldramöten samt skolans fester och evenemang. Skolan informerar aktivt
bl.a. via Wilma i frågor som gäller barnens skolgång och lärande. Vårdnadshavaren ansvarar för
att regelbundet följa upp sitt barns skolgång och samarbeta med skolan.
Samarbetsformerna preciseras i skolans läsårsplan.
18.1.
Elevernas delaktighet
I skolans läsårsplan beskrivs hur man ser till att elevernas delaktighet förverkligas.
18.2.
Samarbete mellan hem och skola
I skolans läsårsplan beskrivs de centrala målen för samarbetet mellan hem och skola samt hur
man ordnar samarbetet.
18.3.
Skolans interna samarbete och samarbete med
andra parter
27
Gemensamt ansvar för skoldagen
I skolans läsårsplan beskrivs hur samarbetet inom kommunen/skolan och med utomstående
aktörer organiseras, följs upp och utvecklas.
19.
Fostrande samtal och disciplinära
åtgärder
Fostrande samtal används som första åtgärd för att ta itu med en elevs olämpliga uppförande.
Läraren hänvisar eleven till ett fostrande samtal. Vårdnadshavarna meddelas och har rätt
att närvara vid samtalet. I det fostrande samtalet specificeras den gärning eller försummelse
som föranlett åtgärden tillsammans med eleven. Vid behov utreder man orsakerna till och
konsekvenserna av uppförandet i mera omfattande utsträckning samt funderar över hur
situationen kan förbättras. Det fostrande samtalet hålls i lågstadiet av den egna klassläraren eller
den lärare som ordinerat det fostrande samtalet. Skolans rektor kan också vid behov delta i det
fostrande samtalet. Det fostrande samtalet antecknas i Wilma, där vårdnadshavaren kvitterar det.
Fostrande samtal och disciplinära åtgärder
Varje skola har en egen plan för fostrande samtal och disciplinära åtgärder. Planen ingår i skolans
elevvårdsplan.
28
20.
Fjärruppkoppling i undervisningen
Fjärruppkoppling i undervisningen kan erbjudas
- om eleven inte kan erbjudas undervisning i det läroämne eleven valt i den egna närskolan. En
sådan situation kan uppstå till exempel i språk- och livsåskådningsämnen.
- om en elev i den grundläggande utbildningen av hälsoskäl inte kan delta i närundervisningen. I
det fallet avtalar skolan med vårdnadshavaren om hur distansundervisningen genomförs.
29
Fjärruppkoppling i undervisningen
Målet är att trygga elevens rätt till undervisning. Undervisningsgruppen kan bestå av elever
från flera skolor och/eller kommuner. Distansundervisningen kan genomföras i samband med
närundervisningen. Vid distansundervisning i den grundläggande utbildningen måste det alltid
finnas en vuxen som övervakar undervisningsgruppen, till exempel en skolgångshandledare. I
sista hand ligger ansvaret hos rektor. Stadens IT-administration ansvarar för tekniken i samband
med distansundervisningen. Undervisningen kan genomföras med videokonferensanslutning eller
till exempel via lärplattor.
21.
Årskursintegrerade studier
Årskursintegrerad undervisning är ett sätt att differentiera undervisningen som används vid behov.
I ett sådant fall utarbetas en plan för elevens lärande.
Vid behov kan eleven studera över årskursgränserna enligt ett eget studieprogram. I
studieprogrammet beskrivs timfördelningen, vilka studiehelheter som ingår i lärokursen och
deras mål och innehåll samt vilka studiehelheter som är obligatoriska och vilka som är valfria.
I planen för elevens lärande beskrivs studiegången samt uppföljningen och bedömningen av
studiehelheterna.
Årskursintegrerade studier
Rektor fattar ett separat förvaltningsbeslut om årskursintegrerad undervisning för elever inom
allmänt och intensifierat stöd.
30
22.
Undervisning i sammansatt klass
I S:t Karins kan man studera i sammansatt klass antingen på grund av lågt elevantal eller
av pedagogiska skäl. Undervisningen i sammansatt klass genomförs delvis enligt elevernas
årskurser (matematik samt A1- och A2--språk). Övriga ämnen kan studeras enligt principen om
växelkurser.
Lärokurserna för klasser med udda tal studeras under läsår som slutar med udda årtal och
lärokurserna för klasser med jämna tal studeras under läsår som slutar med jämna årtal.
Alla elever studerar enligt timfördelningen i S:t Karins. I modersmål, matematik samt A1-- och
A2-språk går timfördelningen enligt årskurs. I övriga läroämnen kan årsveckotimmarna studeras
enligt växelkurs. De skolvisa förhållandena kan påverka de praktiska arrangemangen.
31
Undervisning i sammansatt klass
Vid bildandet av sammansatta klasser är målet att dela in eleverna i så heterogena och fungerande
grupper som möjligt. En central pedagogisk tanke är att utveckla elevernas samarbetsfärdigheter
samt mångsidiga arbetssätt med elever i olika åldrar.
23.
Flexibel grundläggande utbildning
Flexibel grundläggande utbildning
S:t Karins stad ordnar inte flexibel grundläggande utbildning läsåret 2016-2017.
32
24.
Undervisning i särskilda situationer
Om elev blir allvarligt sjuk, kan eleven få undervisning i en sjukhusskola utanför S:t Karins (t.ex.
Åbo universitetssjukhus). I det fallet erbjuds eleven undervisning som har som mål att upprätthålla
lärandet och skolgången och att genom en allomfattande rehabilitering stödja målen för den vård
som eleven får. Rätt till sådan undervisning har läropliktiga elever som vårdas på avdelningen på
ett centralsjukhus och vid behov även läropliktiga elever som får specialiserad sjukvård (öppen
vård), vars skolgång har avbrutits eller riskerar att avbrytas och vars undervisning inte har kunnat
ordnas på annat sätt i enlighet med elevens bästa.
Om undervisningsarrangemangen i sjukhusskolan för en elev som får öppen vård avtalas med
•
•
•
kommunen där sjukhusskolan ligger,
elevens utbildningsordnare, samt
den kommun som enligt lagen om hemkommun är elevens hemkommun.
Eleven, dennes vårdnadshavare, utbildningsanordnaren och elevvårdspersonalen ska höras
angående undervisningsarrangemangen. Sjukhusskolans rektor fattar beslut om att en elev inom
öppenvården ska få undervisning i sjukhusskolan. För att få en elevplats förutsätts ett positivt
utlåtande av den vårdande läkaren, som beskriver elevens vårdplan.
33
Undervisning i särskilda situationer
En elev som studerar i sjukhusskola är fortfarande elev i sin egen skola. Eleven följer i första
hand sin egen skolas läroplan. Lärandet bedöms i samarbete med elevens egen skola. Under
tiden i sjukhusskolan är samarbetet mellan sjukhusskolan, vårdnadshavarna, den egna skolan,
vården och vid behov aktörer inom socialförvaltningen viktigt. Målet med det yrkesövergripande
samarbetet är att möjliggöra skolgången i en annorlunda livssituation och att stödja elevens
rehabilitering och funktionsförmåga. Det ger eleven möjlighet att återvända till sin egen skola eller
övergå till studier på andra stadiet.
25.
Annan verksamhet som stödjer målen
för undervisning och fostran
I S:t Karins stad erbjuds eleverna annan verksamhet som stödjer målen för undervisning
och fostran. Kulturstigen ger möjlighet att besöka olika kulturinstitutioner under hela den
grundläggande utbildningen. Skolorna erbjuds även möjlighet till olika kulturevenemang för olika
årskurser och för hela skolan.
Skolmåltiden
I skolmåltiden eftersträvas en lugn och trivsam måltidssituation, där man visar uppskattning
för maten och där man tar hänsyn till elevernas specialbehov gällande måltiden. Lärarna i
samarbete med övriga aktörer i skolan ska fästa vikt vid närings-, hälso- och umgängesfostran
i måltidssituationen och betona mål som främjar en hållbar livsstil. Verksamhetskulturen i
skolmåltiden utvärderas och utvecklas tillsammans med eleverna, vårdnadshavarna och den aktör
som svarar för matservicen.
Skolhälsovårdaren samlar varje läsår in uppgifter om elever som av hälsoskäl eller etiska skäl
har behov av en specialdiet. Skolköket för bok över specialdieterna. Uppgifterna uppdateras via
skolhälsovårdaren.
Skolväg och skoltransporter
S:t Karins stad har utarbetat en skolskjutsplan och principer för skoltransporterna. De finns
(på finska) på S:t Karins stads webbplats:https://www.kaarina.fi/opetus_ja_koulutus/perusopetus/
fi_FI/koulukuljetukset/. Information om skoltransporter skickas via Wilma. Föräldrarna uppmanas
att uppmuntra sina barn att gå eller cykla till skolan.
Annan verksamhet som stödjer målen för undervisning och fostran
Morgon- och eftermiddagsverksamhet
S:t Karins stad utarbetar varje läsår en verksamhetsplan för morgon- och
eftermiddagsverksamheten i den grundläggande utbildningen. I skolans läsårsplan beskrivs
samarbetet med de aktörer som ordnar morgon- och eftermiddagsverksamheten.
Klubbverksamhet
Skolans klubbutbud beskrivs i skolans läsårsplan.
Raster, morgonsamlingar och andra gemensamma evenemang samt studiebesök och
lägerskolor
Eleverna uppmuntras att vara aktiva och röra på sig under skoldagen. Eleverna är med och
utvecklar skolgården och verksamhetsformer som främjar fysisk aktivitet. Frivillig aktivitet under
rasterna stöds på olika sätt. Elever som fått utbildning i att leda rastaktiviteter kan till exempel
fungera som rastledare i skolan. Rastledarna ordnar olika fysiska aktiviteter för de andra eleverna
under rasterna. En planeringsgrupp som består av bl.a. elever och lärare samlar idéer om hur
aktiviteten kunde ökas under rasterna och i skolan i övrigt. Skolutfärder och annan verksamhet
utanför skolan beskrivs i skolans läsårsplan.
Skolbiblioteksverksamhet
Skolorna samarbetar med närbiblioteken. Målet är att tillsammans uppmuntra elevernas
läsintresse med hjälp av läsdiplom, biblioteksbesök och flexibel utlåning.
34
26.
Bedömningskulturens lokala
betoningar
35
Bedömningskulturens lokala betoningar
I S:t Karins kan man använda en plan för elevens lärande och IP (individuell plan för
hur undervisningen ska ordnas) används som verktyg för bedömningen under hela den
grundläggande utbildningen. I läroämnen som studeras enligt individualiserad lärokurs kan
man i stället för sifferbedömning använda verbal bedömning under hela den grundläggande
utbildningen, även i slutbedömningen.
27.
Bedömningen under studierna
Principerna för den formativa bedömningen och responsen under studiernas gång och hur
den formativa bedömningen och responsen främjar lärande genom att bilda en pedagogisk
helhet
· Eleverna informeras om målen och bedömningskriterierna för studiehelheten. Eleven får respons
på hur lärprocessen framskrider. Bedömningen under studierna präglas av interaktion och
kommunikation samt uppmuntrande omdömen.
· I den formativa bedömningen utnyttjas i mån av möjlighet digitala verktyg, exempelvis lärplattor.
Betygen och praxis som hör samman med dem, hur verbal bedömning och
sifferbedömning används i olika läroämnen och i bedömningen av uppförande
Mellanbetyg:
· Åk 1–3: Mellanbetyg med verbal bedömning i januari-februari (före sportlovet)
· Åk 4–6: Mellanbetyg med sifferbedömning i januari-februari (före sportlovet)
· Åk 7–9: Mellanbetyg med sifferbedömning efter den första perioden (före utgången av januari)
Bedömningen vid läsårets slut
· I läsårsbetyget som ges när läsåret avslutas bedöms hur eleven har uppnått målen i de
läroämnen eller studiehelheter som ingår i elevens studieprogram, i årskurs 1–3 verbalt och i
årskurs 4–8 med siffervitsord.
· En verbal bedömning av uppförandet ges som bilaga till betyget.
· Åk 4–8: sifferbedömning i alla läroämnen och i uppförande
· Åk 9: slutbedömning med siffervitsord enligt grunderna för läroplanen
· I läroämnen som studeras enligt individualiserad lärokurs kan man i stället för sifferbedömning
använda verbal bedömning under hela den grundläggande utbildningen, även i slutbedömningen.
I läsårsbetygen används ett enhetligt betygsformulär.
· I årskurs 9 ser mellanbetyget och avgångsbetyget lika ut och bägge ges utgående från kriterierna
för slutbedömningen som beskrivs i de nationella grunderna för läroplanen.
Hur man stödjer förutsättningarna för självbedömning; principerna för självbedömning och
kamratbedömning
· Läraren informerar eleverna om studiehelhetens mål och bedömningskriterierna som baserar
sig på läroplanen. Bedömningskriterierna härleds ur målen. Läraren styr lärprocessen.
Bedömningen under studierna
· Eleven får mångsidig och uppmuntrande respons under sin lärprocess. På det viset ökar elevens
medvetenhet om sitt eget lärande.
· Par- och grupparbete används som stöd för kamratbedömning.
· Självbedömning och kamratbedömning förankras i lärprocessen.
· I skolans läsårsplan beskrivs hur självbedömningen och kamratbedömningen genomförs.
I vilken form och vid vilka tidpunkter annan information och bedömningsrespons ges samt
samarbete med vårdnadshavarna
Utvärderingssamtal:
· Åk 1–7: Läraren håller ett utvärderingssamtal med eleven och vårdnadshavaren i oktobernovember. Samtalet dokumenteras.
36
· Åk 8–9: Läraren håller vid behov ett utvärderingssamtal med eleven och vårdnadshavaren i
oktober-november. Samtalet dokumenteras.
Principer och praxis om studiegången och om uppflyttning och kvarstanning
· Enligt grunderna för läroplanen.
Praxis för bedömning och respons vid övergången från årskurs 2 till årskurs 3 och från
årskurs 6 till årskurs 7
· Om utvärderings- och utvecklingssamtalet som hålls med eleven och vårdnadshavaren görs en
anteckning under fliken Stöd i Wilma. Om eleven har en giltig plan för elevens lärande eller en
IP, antecknas de uppgifter som är viktiga med tanke på undervisningsarrangemangen i punkten
Uppföljning och utvärdering i planen.
· Till elever i årskurs 2 ges i maj ett sammandrag av alla utvärderingssamtal som hållits i
årskurserna 1 och 2 och antecknats under fliken Stöd i Wilma.
· Till elever i årskurs 6 ges i maj ett sammandrag av alla utvärderingssamtal som hållits i
årskurserna 3–6 och antecknats under fliken Stöd i Wilma.
Bedömning av valfria ämnen
· I skolans läsårsplan beskrivs hur de valfria ämnena i skolan bedöms.
Bedömning av uppförande och vilka mål och grunder bedömningen bygger på
37
Bedömningen under studierna
· S:t Karins stads kriterier för bedömning av uppförande används. Tabell: Bedömningskriterier för
uppförande.
28.
Slutbedömningen i den
grundläggande utbildningen
I skolans läsårsplan beskrivs hur skolans valfria ämnen bedöms och vilka valfria ämnen som
är sådana fördjupade studier som bedöms verbalt som kan användas för att höja vitsordet i ett
gemensamt ämne i slutbedömningen.
Slutbedömningen i den grundläggande utbildningen
Om eleven har vitsord i flera valfria ämnen som omfattar minst två årsveckotimmar och som hör
till samma gemensamma läroämne, räknas först medeltalet av dessa vitsord. Poängen för den
allmänna skolframgången räknas alltså utgående från medeltalet av vitsordet i det gemensamma
ämnet och det valfria ämne eller de valfria ämnen som hör till det.
38
29.
Centrala riktlinjer för hur stödet
för lärande och skolgång ordnas i
praktiken
Hur stödet för lärande och skolgång samt elevvården ordnas i S:t Karins beskrivs i handboken
"Handbok för elevvården och trestegsstödet" som publiceras 2016. Handboken är en uppdatering
av ”Oppilaan tuen käsikirja” som publicerades 2012. Handboken publiceras också i digital form
och kommer att finnas även på S:t Karins stads webbplats.
29.1.
Allmänt stöd
Hur stödet för lärande och skolgång samt elevvården ordnas i S:t Karins beskrivs i handboken
"Handbok för elevvården och trestegsstödet" som publiceras 2016. Handboken är en uppdatering
av ”Oppilaan tuen käsikirja” som publicerades 2012. Handboken publiceras också i digital form
och kommer att finnas även på S:t Karins stads webbplats.
I handboken beskrivs:
hur det allmänna stödet ordnas i praktiken
samarbetet, ansvars- och arbetsfördelningen mellan olika aktörer
samarbetet med eleven och vårdnadshavaren.
29.2.
Intensifierat stöd
Hur stödet för lärande och skolgång samt elevvården ordnas i S:t Karins beskrivs i handboken
"Handbok för elevvården och trestegsstödet" som publiceras 2016. Handboken är en uppdatering
av ”Oppilaan tuen käsikirja” som publicerades 2012. Handboken publiceras också i digital form
och kommer att finnas även på S:t Karins stads webbplats.
I handboken beskrivs:
•
•
•
•
•
•
hur det intensifierade stödet ordnas i praktiken
arbetsrutiner vid en pedagogisk bedömning
tillvägagångssätt när intensifierat stöd inleds, genomförs och avslutas
hur planen för elevens lärande utarbetas, utvärderas och granskas
samarbetet, ansvars- och arbetsfördelningen mellan olika aktörer vid utarbetandet av en
pedagogisk bedömning och plan för elevens lärande, vid ordnandet av intensifierat stöd
och vid uppföljning och utvärdering av vilken effekt stödet haft
rutinerna och samarbetet med eleven och vårdnadshavaren vid utarbetandet av en
pedagogisk bedömning och plan för elevens lärande, vid ordnandet av intensifierat stöd
och vid uppföljning och utvärdering av vilken inverkan stödet haft.
29.3.
Särskilt stöd
Hur stödet för lärande och skolgång samt elevvården ordnas i S:t Karins beskrivs i handboken
"Handbok för elevvården och trestegsstödet" som publiceras 2016. Handboken är en uppdatering
av ”Oppilaan tuen käsikirja” som publicerades 2012. Handboken publiceras också i digital form
och kommer att finnas även på S:t Karins stads webbplats.
I handboken beskrivs:
•
•
hur det särskilda stödet ordnas i praktiken
arbetsrutiner vid en pedagogisk utredning
39
Centrala riktlinjer för hur stödet för lärande och skolgång ordnas i praktiken
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Centrala riktlinjer för hur stödet för lärande och skolgång ordnas i praktiken
•
hur eleven och vårdnadshavaren hörs
hur ett beslut om särskilt stöd fattas
hur ett beslut om särskilt stöd granskas
tillvägagångssätt när särskilt stöd avslutas och stödet fortsätter som intensifierat stöd
hur den individuella planen (IP) för hur undervisningen ska ordnas utarbetas, utvärderas
och granskas
samarbetet, ansvars- och arbetsfördelningen mellan olika aktörer vid utarbetandet av en
pedagogisk utredning och en IP, vid ordnandet av särskilt stöd och vid uppföljning och
utvärdering av vilken effekt stödet haft
användningen av eventuella expertutlåtanden
rutinerna och samarbetet med eleven och vårdnadshavaren vid utarbetandet av en
pedagogisk utredning och en IP, vid ordnandet av särskilt stöd och vid uppföljning och
utvärdering av vilken inverkan stödet haft
tillvägagångssätt vid individualisering av en lärokurs som en del av den pedagogiska
utredningen, beslutet om särskilt stöd och utarbetandet av en IP
arrangemang vid förlängd läroplikt
• hur barnet hänvisas till förlängd läroplikt, det sektorsövergripande samarbetet under
processen
• hur undervisningen ordnas i praktiken
• samarbetet med förskoleundervisningen, den övriga småbarnspedagogiken och annat
samarbete, ansvars- och arbetsfördelningen mellan olika aktörer
• samarbetet med eleven och vårdnadshavaren
• eventuell sammanslagning av olika läroämnen till ämneshelheter eller indelning i
delområden och en närmare beskrivning av dem
• en närmare beskrivning av mål, innehåll och metoder per verksamhetsområde.
29.4.
Stödformer som fastställs i lagen om
grundläggande utbildning
Hur stödet för lärande och skolgång samt elevvården ordnas i S:t Karins beskrivs i handboken
"Handbok för elevvården och trestegsstödet" som publiceras 2016. Handboken är en uppdatering
av ”Oppilaan tuen käsikirja” som publicerades 2012. Handboken publiceras också i digital form
och kommer att finnas även på S:t Karins stads webbplats.
29.5.
Tolknings- och biträdestjänster
Skolgångsbiträden heter i S:t Karins skolgångshandledare. Vilka resurser skolorna ska tilldelas
för handledare fastställs av ledande rektor tillsammans med rektorerna och koordinatorn för
specialundervisningen. Enligt S:t Karins stads instruktion (10.3) är det ledande rektor som beslutar
om tolknings- och biträdestjänster och särskilda hjälpmedel.
40
30.
Lokala mål och tillvägagångssätt inom
elevvården
41
Lokala mål och tillvägagångssätt inom elevvården
Hur stödet för lärande och skolgång samt elevvården ordnas i S:t Karins beskrivs i handboken
"Handbok för elevvården och trestegsstödet" som publiceras 2016. Handboken är en uppdatering
av ”Oppilaan tuen käsikirja” som publicerades 2012. Handboken publiceras också i digital form
och kommer att finnas även på S:t Karins stads webbplats. Varje skola utarbetar årligen en plan
för elevvården. Elevvårdsplanen utgör bilaga till skolans läsårsplan.
31.
Särskilda frågor som anknyter till
språk och kultur
Skolan har en viktig roll i att stödja flerspråkiga familjer i deras fostrande arbete. Skolan
uppmuntrar familjerna att aktivt använda och utveckla sina egna modersmål och studiespråket.
För elever med en annan språklig eller kulturell bakgrund (samer, romer, teckenspråkiga och
flerspråkiga) används vid behov en plan för elevens lärande som stöd i studierna. Planen utarbetas
i samråd med vårdnadshavaren/vårdnadshavarna eller någon annan person (med kulturell eller
språklig koppling) i elevens närmaste krets.
Undervisning i egen religion och eget modersmål ordnas i mån av möjlighet i elevens närskola.
Syftet med undervisningen i elevens eget modersmål är att stärka den språkliga och
kulturella identiteten hos elever som har ett annat modersmål än undervisningsspråket.
Genom undervisningen i eget modersmål stöds utvecklingen av elevens tänkande, praktiska
språkfärdighet, förmåga att uttrycka sig och kommunicera, sociala relationer, världsbild och
harmoniska personlighetsutveckling.
En undervisningsgrupp i eget modersmål bildas, då fyra elever anmält sig till undervisningen.
Då beslutar man om undervisningen tillsammans med skolans rektor och utbildningsanordnaren.
Också elever som önskar upprätthålla språkkunskaper som de inhämtat utomlands kan delta i
undervisningen. Lektionerna ordnas i allmänhet efter skoldagen i skolor som bestäms per läsår.
Särskilda frågor som anknyter till språk och kultur
Elever med ett främmande språk som modersmål kan få stöd i undervisningen. Stöd kan ges
i undervisningen i finska (i finskspråkiga skolor) eller andra läroämnen till elever som behöver
tilläggsstöd för att utveckla sina kunskaper i studiespråket och sina färdigheter för studier och
skolgång.
Undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen (VALMO) är avsedd för elever
med ett främmande språk som modersmål som nyss har flyttat till Finland. Vid behov kan
även en i Finland född elev med invandrarbakgrund delta i undervisningen. Den förberedande
undervisningen ger färdigheter som behövs för att övergå till den grundläggande utbildningen,
men där avläggs inga lärokurser inom den grundläggande utbildningen. I undervisningen
som förbereder för den grundläggande utbildningen studerar eleven utöver finska bl.a.
färdighetsämnen och matematik enligt ett eget studieprogram. Undervisningen är i första hand
gruppundervisning och eleverna studerar i genomsnitt ett år innan de övergår till en grupp
som motsvarar deras ålder i den grundläggande utbildningen. För en elev som övergår från
förberedande undervisning till den grundläggande utbildningen upprättas en plan för elevens
lärande.
42
32.
Undervisning på två språk
43
Undervisning på två språk
S:t Karins stad erbjuder inte undervisning på två språk.
33.
Undervisning som baserar sig på en
viss väldsåskådning eller pedagogisk
princip
Undervisning som baserar sig på en viss väldsåskådning eller pedagogisk princip
S:t Karins stad ordnar inte undervisning som baserar sig på en viss världsåskådning eller
pedagogisk princip.
44
34.
Valfrihet i den grundläggande
utbildningen
Valfria timmar i konst- och färdighetsämnen
•
•
•
I timfördelningen i S:t Karins är timmarna i konst- och färdighetsämnen uppdelade på
följande sätt: en timme slöjd i årskurs 3, 4, 5 och 7, en timme bildkonst i årskurs 8 och en
timme gymnastik i årskurs 8.
I årskurs 3 och 4 väljer skolan ytterligare en timme antingen bildkonst eller musik. I årskurs
6 väljer skolan ytterligare en timme bland följande ämnen: gymnastik, bildkonst eller musik.
I årskurs 9 väljer skolan ytterligare en timme bland följande ämnen: gymnastik, slöjd, huslig
ekonomi, musik eller bildkonst.
I de valfria ämnena fördjupas målen och det centrala innehållet som beskrivs för ämnena
i grunderna för läroplanen.
Valfria ämnen i läsårsplanen
•
•
•
Valfria ämnen erbjuds i alla skolor så att eleven kan välja en timme i årskurs 5 och 6 och
fyra timmar i årskurs 8 och 9.
I S:t Karins svenska skola har eleven möjlighet att välja en timme i årskurs 4, 5 och 6.
Skolan beslutar om vilka valfria ämnen som erbjuds och beskriver i sin läsårsplan för varje
valfritt ämne
• det valfria ämnets namn och omfattning
• mål och innehåll per årskurs samt eventuella särdrag angående lärmiljöer, arbetssätt,
stöd och handledning.
45
Valfrihet i den grundläggande utbildningen
De frivilliga och valfria lärokurserna i främmande språk beskrivs i S:t Karins språkprogram.
35.
Årskurs 1-2
35.1.
Övergången mellan förskoleundervisningen och
den grundläggande utbildningen
Barnets övergång från förskoleundervisningen till den grundläggande utbildningen förutsätter
systematiskt samarbete mellan personalen i förskolan och personalen i nybörjarundervisningen.
Man behöver känna till varandras lärmiljöer, verksamhetssätt och styrdokument. Det är viktigt
att samarbeta med hemmen och att bygga upp ett ömsesidigt förtroende. Varje barns situation,
förutsättningar för lärande och behov ska beaktas. Barns eventuella behov av stöd för lärande och
skolgång ska tryggas vid skolstarten och man ska också utreda behov och möjligheter för barnen
att delta i morgon- och eftermiddagsverksamhet och klubbverksamhet. Barnen ska uppmuntras
att vara stolta över de färdigheter de fått under tiden i förskolan. De ska sporras att ansluta sig till
den nya gruppen och att samverka med de vuxna som de möter i den nya miljön.
35.2.
Att utvecklas till skolelev
Utöver de gemensamma uppdragen har varje årskurshelhet i den grundläggande utbildningen sitt
särskilda uppdrag. Uppdraget förutsätter att elevernas ålder och utvecklingsnivå beaktas och att
undervisningen planeras så att övergångarna löper smidigt och tryggt.
Undervisningen i årskurserna 1–2 ska ta hänsyn till de färdigheter som eleverna tillägnat sig
i förskoleundervisningen och tidigare inom småbarnspedagogiken. Det särskilda uppdraget i
årskurserna 1–2 är att ge eleverna förutsättningar att utveckla en positiv bild av sig själva som
lärande individer och skolelever samt färdigheter för fortsatt arbete och lärande. I början av den
grundläggande utbildningen är det särskilt viktigt att man följer med varje elevs lärande så att man
kan garantera att eleven har förutsättningar att göra framsteg i sina studier.
Det är viktigt att varje elev får uppmuntrande respons och möjlighet att känna glädje över att
lära sig och av att lyckas. Eleverna ska uppmuntras att föra fram sina intressen och att bli
intresserade av nya fenomen. Undervisningen ska vara tillräckligt utmanande med tanke på varje
elevs behov. Mobbning och diskriminerande beteende ska inte tillåtas i skolan. Eleverna ska
uppmuntras att arbeta tillsammans, att ta egna initiativ och att ta ansvar för sina skoluppgifter.
Särskild vikt ska fästas vid att utveckla elevernas språkliga, sociala och motoriska färdigheter och
varje elevs individuella utveckling och minnesförmåga. Målet är att upptäcka svårigheter gällande
utvecklingen och lärandet i ett tidigt skede och att ge stöd i rätt tid. Arbetssätten ska vara åskådliga
och konkreta och präglas av lek och spel, fantasi och berättelser. Tillsammans med hemmen ska
man stödja eleverna vid skolstarten och i att utvecklas till skolelever.
I årskurserna 1-2 blir förskoleundervisningens lärområden till läroämnen men undervisningen
kan fortsättningsvis i huvudsak vara helhetsskapande. Elevernas initiativförmåga, förmåga att
arbeta tillsammans och förstå samband mellan olika företeelser stärks genom att man förverkligar
olika mångvetenskapliga lärområden. Då uppstår också fler tillfällen till samarbete såväl med
förskoleundervisningen som med de högre årskurserna.
Årskurs 1-2
35.3.
Övergången mellan årskurs 2 och 3
Vid övergången är det viktigt att försäkra sig om att eleven behärskar de grundfärdigheter som
förutsätts i studierna och att stärka varje elevs självförtroende som skolelev. I synnerhet ska
elevernas läs- och skrivfärdigheter, matematiska färdigheter och studiefärdigheter stödjas. Det
blir allt viktigare att utveckla förmågan att arbeta självständigt och i grupp och att ta ansvar för sitt
lärande. Skolan ska tillsammans med hemmen stödja eleverna att lyckas i skolarbetet. Eleverna
och vårdnadshavarna ska informeras om skolans språkprogram och om hur studierna ordnas, om
de nya läroämnen som inleds i årskurs 3 och eventuella valfria eller frivilliga studier. Tillsammans
46
ska man fundera över de krav som studierna ställer och över hur det känns att eventuellt ansluta
sig till en ny grupp.
Ett beslut om särskilt stöd ska i enlighet med vad som förutsätts i lagen granskas före årskurs tre.
35.4.
Mångsidig kompetens i årskurs 1–2
Grunden för en mångsidig kompetens läggs under småbarnsperioden, i förskoleundervisningen
och under de första åren i den grundläggande utbildningen. Målet är att eleven genom att utveckla
olika kompetenser ska förbättra förutsättningarna för att lära känna och uppskatta sig själv, forma
sin identitet och utveckla en hållbar livsstil. Det är viktigt att skolan redan från början erbjuder varje
elev en interaktiv och uppmuntrande gemenskap, där eleven kan känna att hen blir hörd, sedd och
uppskattad. Fostran till en hållbar livsstil sker främst genom att skolan föregår med gott exempel.
För att främja en hållbar livsstil ska man speciellt bemöda sig om att elevernas sociala färdigheter
får möjlighet att utvecklas, att eleverna får lära sig observera kulturell mångfald i närmiljön och att
de får vara ute i naturen och stärka sitt förhållande till naturen.
35.5.
Mångsidiga kompetensområden
K1 Förmåga att tänka och lära sig
Tankeförmåga och färdighet att lära sig lägger grunden för utveckling av all övrig kompetens
och livslångt lärande. Tänkandet och lärandet påverkas av hur eleverna uppfattar sig själva som
lärande individer och hur de kommunicerar med sin omgivning. Viktigt är också hur de lär sig att
göra iakttagelser och söka, bedöma, bearbeta, producera och dela information och idéer. Eleverna
ska handledas att upptäcka att kunskap kan byggas på många olika sätt, till exempel genom att
medvetet dra slutsatser eller intuitivt med hjälp av egna erfarenheter. Undersökande och kreativa
arbetssätt, samarbete och möjlighet att fördjupa sig och koncentrera sig främjar utvecklingen av
tänkandet och färdigheten att lära sig.
Det är viktigt att lärarna uppmuntrar eleverna att lita på sig själva och sina åsikter och att samtidigt
vara öppna för nya lösningar. Uppmuntran behövs också för att kunna förhålla sig till otydlig och
motstridig information. Eleverna ska uppmuntras att betrakta saker ur olika perspektiv, söka ny
information och utifrån den reflektera över sitt sätt att tänka. Eleverna ska ges utrymme att fråga
och de ska sporras att söka svar och lyssna på andras åsikter och samtidigt fundera över den
kunskap de själva har. De ska sporras att hitta ny kunskap och nya synsätt. Elevernas förmåga
att agera stärks när de som medlemmar i skolgemenskapen får stöd och uppmuntran för sina
idéer och initiativ.
Eleverna ska få lära sig att använda kunskap på egen hand och tillsammans med andra för
att lösa problem, argumentera och dra slutsatser och för att göra innovationer. Eleverna ska
ha möjlighet att kritiskt analysera det innehåll som behandlas ur olika perspektiv. För att hitta
innovativa lösningar förutsätts att eleverna lär sig att fördomsfritt se alternativ och kombinera olika
perspektiv och använda sin fantasi för att överskrida existerande gränser. Lek, spel, fysisk aktivitet,
experiment och andra konkreta arbetssätt främjar glädjen i lärandet och stärker förutsättningarna
för insikt och kreativt tänkande. Förmågan att tänka systematiskt och etiskt utvecklas gradvis, när
eleverna lär sig att se växelverkan och samband mellan olika saker och att uppfatta helheter.
47
Årskurs 1-2
Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och att utveckla sina lärstrategier. Färdigheten
att lära sig utvecklas när eleverna får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg
och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt. Under
den grundläggande utbildningen ska eleverna stödjas så att de utvecklar en god kunskaps- och
färdighetsgrund och en bestående motivation för fortsatta studier och livslångt lärande.
K2 Kulturell och kommunikativ kompetens
Eleverna växer upp i en värld som kännetecknas av kulturell och språklig mångfald och av
olika religioner och åskådningar. Att leva på ett kulturellt hållbart sätt i en mångfacetterad miljö
förutsätter kulturella färdigheter grundade på respekt för mänskliga rättigheter samt förmåga att
kommunicera på ett hänsynsfullt sätt och kunna uttrycka sig själv och sina åsikter på olika sätt.
I den grundläggande utbildningen ska eleverna få hjälp med att identifiera och uppskatta
kulturella fenomen i omgivningen och att bygga en egen kulturell identitet och ett positivt
förhållningssätt till omgivningen. Eleverna ska få lära känna och uppskatta sin livsmiljö och dess
kulturarv samt sin egen sociala, kulturella, religiösa, åskådningsmässiga och språkliga bakgrund.
Eleverna ska uppmuntras att fundera över betydelsen av sin egen bakgrund och över sin roll i
generationskedjan. De ska lära sig att se kulturell och språklig mångfald och olika åskådningar
som en positiv resurs. Samtidigt ska de få lära sig att känna till hur kulturer, religioner och
åskådningar påverkar samhället och vardagen och hur kulturen omformas av media. De ska
också få fundera över vilka saker man inte kan acceptera på grund av att de strider mot de
mänskliga rättigheterna. Genom samarbete i och utanför skolan lär sig eleverna att lägga märke
till kulturella särdrag och att fungera på ett smidigt sätt i olika miljöer. De ska fostras att bemöta
andra människor med respekt och att iaktta goda vanor. Eleverna ska få möjlighet att uppleva och
tolka konst, kultur och kulturarv. De ska också få lära sig att förmedla, forma och skapa kultur och
traditioner och upptäcka deras betydelse för välbefinnandet.
Skolarbetet ska erbjuda eleverna gott om tillfällen där de får öva sig att framföra sina åsikter på ett
konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleverna ska lära sig att sätta sig in i andras situation och
granska frågor och situationer ur olika perspektiv. Skolarbetet ska systematiskt främja kännedom
och respekt för de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter och att man handlar
enligt dem. Respekten och förtroendet för andra människogrupper och folkslag ska stärkas i all
verksamhet, också i det internationella samarbetet.
Eleverna ska i skolan uppleva vilken betydelse kommunikation har också för den egna
utvecklingen. De ska få träna sina sociala färdigheter, lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att
uppträda i olika situationer. I undervisningen ska eleverna stödjas så att de utvecklas till skickliga
språkbrukare som använder både sitt modersmål och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleverna
ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.
Lika viktigt är det att lära sig att använda matematiska symboler, bilder och andra visuella
uttryck, drama, musik och rörelse för att kommunicera och uttrycka sig. Skolarbetet ska också
ge eleverna mångsidiga möjligheter att arbeta med händerna. Eleverna ska lära sig att uppskatta
och kontrollera sin kropp och att använda den för att uttrycka känslor och åsikter, tankar och idéer.
I skolarbetet ska de uppmuntras att använda sin fantasi och sin uppfinningsrikedom. De ska lära
sig att främja det estetiska och att njuta av dess olika uttrycksformer.
K3 Vardagskompetens
Årskurs 1-2
För att klara sig i livet och i vardagen förutsätts allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om
hälsa, säkerhet och människorelationer, motion och trafik, att fungera i en teknologiserad vardag
och att kunna hantera sin ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. I
den grundläggande utbildningen ska elevernas framtidstro stödjas.
Skolgemenskapen ska hjälpa eleverna att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar
såväl sitt eget som andras välbefinnande och sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet.
Eleverna ska uppmuntras att ta hand om sig själva och andra. De ska sporras till att öva
färdigheter som är viktiga för deras eget liv och vardag och till att bidra till ökat välbefinnande
i sin omgivning. Eleverna ska under den grundläggande utbildningen lära känna och förstå
vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse
betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa.
De ska ges möjlighet att ta ansvar för eget och gemensamt arbete och att utveckla sin sociala
förmåga och förmågan att hantera sina känslor. Eleverna lär sig att inse betydelsen av mänskliga
relationer och ömsesidig omsorg. De ska också få lära sig att hantera tid, vilket är en viktig del
av vardagskompetens och självreglering. Eleverna ska ges tillfälle att öva sig att i sitt agerande
48
beakta sin egen och andras trygghet och säkerhet i olika situationer, också i trafiken. De ska få
lära sig att förutse och klara av risksituationer på ett ändamålsenligt sätt. De ska också få lära sig
att känna igen viktiga symboler som anknyter till trygghet och säkerhet och att skydda sitt privatliv
och sin personliga integritet.
Eleverna behöver grundläggande kunskap om teknologi och dess utveckling och effekter inom
olika livsområden och i omgivningen. De behöver också handledning för att göra förnuftiga
teknologiska val. Teknologins mångfald ska behandlas i undervisningen och eleverna lär sig förstå
principerna för hur den fungerar och vad den kostar. Eleverna ska uppmuntras till en ansvarsfull
användning av tekniken och att reflektera över etiska frågor gällande den.
Eleverna ska få hjälp med att utveckla sina konsumentkunskaper samt sina förutsättningar att
sköta och planera sin egen ekonomi. Eleverna ska handledas i att fungera som konsumenter.
De ska också få kunskap om sina rättigheter och skyldigheter och uppmuntras till en etisk
användning och måttlighet. Eleverna uppmuntras till att dela med sig och vara sparsamma. Under
den grundläggande utbildningen får eleverna lära sig att göra val och att leva i enlighet med en
hållbar livsstil.
K4 Multilitteracitet
Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag
av texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleverna att förstå
många olika slag av kulturella uttryck och att forma sin egen identitet. Begreppet multilitteracitet
har koppling till det vidgade text- och språkbegreppet. Med texter avses här olika slag av
information som kommer till uttryck genom verbala, visuella, auditiva, numeriska eller kinestetiska
symbolsystem eller genom kombinationer av dessa. Texterna kan tolkas och produceras till
exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form.
Eleverna behöver ha kompetens i multilitteracitet för att kunna förstå och tolka världen omkring
sig och skapa sig en bild av den kulturella mångfalden. Kompetens i multilitteracitet innebär att
kunna söka, kombinera, omforma, producera, presentera och kritiskt granska information i olika
former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. Kompetensen i multilitteracitet bidrar även
till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens det vill säga att lära sig att lära. I denna
kompetens ingår även etisk och estetisk läskunnighet. Det är viktigt att eleverna får möjlighet att
träna sin mångsidiga läskunnighet både i traditionella lärmiljöer och i multimediala lärmiljöer där
man använder digitala verktyg på många olika sätt.
Eleverna ska utveckla mångsidig läskunnighet inom alla läroämnen via vardagsspråket för att
kunna behärska begrepp och kommunikationsformer inom olika fackområden. För att eleverna
ska nå kompetens i multilitteracitet krävs en mångsidig textmiljö, en pedagogik som utnyttjar denna
och samarbete mellan olika läroämnen och andra aktörer. Eleverna ska ges möjlighet att använda,
tolka och producera olika slag av texter både individuellt och tillsammans med andra. Olika slag
av multimodala läromedel ska användas och man ska göra det möjligt för eleven att förstå de
kulturella sambanden mellan dessa texter. I undervisningen ska man analysera och reflektera
kring texter som är autentiska och meningsfulla för eleverna. På detta sätt blir det möjligt för
eleverna att använda sina styrkor i studierna och utnyttja texter och innehåll som intresserar dem
samt att delta aktivt och påverka.
Digital kompetens är en viktig medborgarfärdighet, både i sig och som en del av multilitteraciteten.
Den är både föremål och redskap för lärandet. I den grundläggande utbildningen ska alla elever
ha möjligheter att utveckla sin digitala kompetens. Informations- och kommunikationsteknik ska
systematiskt användas i den grundläggande utbildningens alla årskurser, i de olika läroämnena,
i de mångvetenskapliga lärområdena och i det övriga skolarbetet.
Den digitala kompetensen ska utvecklas inom fyra huvudområden: 1) Eleverna får lära sig
att förstå centrala begrepp och principerna för hur digitala verktyg används och fungerar och
ges möjlighet att utveckla sin praktiska digitala kompetens när de utarbetar egna produkter. 2)
49
Årskurs 1-2
K5 Digital kompetens
Eleverna får handledning i hur man använder digitala verktyg på ett ansvarsfullt, ergonomiskt
och tryggt sätt. 3) Eleverna får lära sig att använda digitala verktyg som hjälpmedel i
informationshantering och i undersökande och kreativt arbete. 4) Eleverna får erfarenheter och
övning i att använda digitala verktyg för att kommunicera och bilda nätverk. Inom alla dessa fyra
områden är det viktigt att eleverna är aktiva och ges möjlighet att vara kreativa och hitta arbetssätt
och lärstigar som lämpar sig för dem. Det är också viktigt att de upplever glädje över att arbeta
tillsammans och upptäcka världen tillsammans, vilket påverkar studiemotivationen. Användningen
av digitala verktyg ger eleverna möjligheter att synliggöra sina tankar och idéer på olika sätt. På
så sätt utvecklas också deras förmåga att tänka och lära sig.
Eleverna ska få bekanta sig med tillämpningar och användning av olika digitala verktyg för olika
syften och lära sig se deras betydelse i vardagen och i kommunikationen mellan människor och
som medel för att påverka. Man ska tillsammans fundera över varför digitala verktyg behövs i
studierna, i arbetslivet och i samhället och hur denna kompetens har kommit att bli en del av de
allmänna färdigheter som behövs i arbetslivet. Eleverna ska lära sig att bedöma informationsoch kommunikationsteknikens inverkan ur ett hållbarhetsperspektiv och att vara ansvarsfulla
konsumenter. Eleverna ska under den grundläggande utbildningen få använda digitala verktyg
även i internationell kommunikation. De lär sig att uppfatta deras betydelse, möjligheter och risker
i en global värld.
K6 Arbetslivskompetens och entreprenörskap
Arbetslivet, yrkena och arbetets karaktär förändras bland annat på grund av den teknologiska
utvecklingen och genom att ekonomin globaliseras. Det blir svårare att förutspå arbetskraven
än tidigare. Eleverna ska i den grundläggande utbildningen utveckla allmänna färdigheter som
främjar intresset och en positiv attityd gentemot arbete och arbetslivet. Det är viktigt att eleverna får
erfarenheter som hjälper dem att inse betydelsen av arbete och företagsamhet och möjligheterna
till entreprenörskap samt sitt eget ansvar som medlemmar i en grupp och i samhället. Skolarbetet
ska ordnas så att eleverna kan utveckla sin kännedom om arbetslivet, lära sig entreprenörskap
samt inse betydelsen av de kunskaper som inhämtas i skolan och på fritiden för den egna
karriären.
Eleverna ska få lära sig vad som är utmärkande för näringslivet i närmiljön och vilka de centrala
branscherna är. Under den grundläggande utbildningen ska eleverna bekanta sig med arbetslivet
och få erfarenheter av att arbeta och av att samarbeta med aktörer utanför skolan. På detta
sätt får eleverna träning i sakligt uppförande och samarbetsförmåga som behövs i arbetslivet
och upptäcker vikten av goda språkkunskaper och kommunikationsfärdigheter. Förmåga att
sysselsätta sig själv, entreprenörskap och färdigheter att uppskatta och hantera risker utvecklas
genom olika projekt. I skolan ska eleverna öva sig att arbeta i grupper, med projekt och inom
nätverk.
Årskurs 1-2
Eleverna ska ges möjlighet att öva sig att arbeta självständigt och tillsammans med andra och
att arbeta metodiskt och långsiktigt. När eleverna arbetar tillsammans kan var och en se sitt
arbete som en del av helheten. De lär sig också ömsesidighet och att anstränga sig för att
nå ett gemensamt mål. I aktiverande undervisningssituationer kan eleverna lära sig att planera
arbetsprocesser, ställa upp hypoteser, testa olika alternativ och dra slutsatser. De övar sig att
uppskatta tid och se övriga förutsättningar för arbetet och att hitta nya lösningar om situationen
förändras. Samtidigt lär sig eleverna förutse eventuella svårigheter i arbetet och att hantera
misslyckanden och besvikelser. Eleverna ska uppmuntras att vara uthålliga och slutföra sitt arbete
samt att värdesätta arbetet och resultatet av det.
Eleverna ska uppmuntras att förhålla sig öppet till nya möjligheter och att handla flexibelt och
kreativt om situationen förändras. De ska lära sig att aktivt ta initiativ och att söka olika alternativ.
Eleverna ska få hjälp med att upptäcka yrken som intresserar dem och att välja lämpliga fortsatta
studier utgående från sina egna förutsättningar, medvetna om traditionella könsrollers och andra
rollmodellers inverkan.
50
K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid
Den grundläggande förutsättningen för demokrati är att människorna deltar i verksamheten i
samhället. För att lära sig att delta och påverka och förhålla sig ansvarsfullt till framtiden krävs
övning. Skolan erbjuder trygga ramar för detta. Samtidigt ger den grundläggande utbildningen
eleverna en kunskapsgrund för att växa till aktiva medborgare som utövar sina demokratiska
rättigheter och friheter på ett ansvarsfullt sätt. Skolan ska stärka varje elevs delaktighet.
Den grundläggande utbildningen ska skapa förutsättningar för eleverna att utveckla intresse för
frågor som gäller skolan och samhället. Deras rätt att delta i beslutsfattande enligt sin ålder och
utvecklingsnivå ska respekteras i skolan. Eleverna ska delta i planeringen, förverkligandet och
utvärderingen av sina studier, det gemensamma skolarbetet och lärmiljön. De ska få kunskaper
och erfarenheter av olika sätt att delta och påverka i medborgarsamhället och av gemensamt
arbete utanför skolan. Genom att eleverna får ett personligt förhållande till naturen inser de
betydelsen av naturskydd. Eleverna får lära sig att bedöma mediernas påverkan i samhället och
att använda sig av de möjligheter medierna erbjuder. Genom egna erfarenheter lär sig eleverna
att påverka, fatta beslut och ta ansvar. Samtidigt lär de sig att uppfatta betydelsen av regler,
överenskommelser och förtroende. Genom att delta i skolan och utanför skolan lär sig eleverna att
uttrycka sina åsikter på ett konstruktivt sätt. De lär sig att arbeta tillsammans och får tillfälle att öva
sig att förhandla, medla och lösa konflikter samt att förhålla sig kritiskt till olika fenomen. Eleverna
ska uppmuntras att reflektera över sina ställningstaganden ur olika perspektiv: likabehandling,
jämlikhet, jämställdhet och rättvisa och med tanke på en hållbar livsstil.
Under den grundläggande utbildningen ska eleverna fundera över sambandet mellan det förflutna,
nutiden och framtiden samt olika framtidsalternativ. De ska lära sig förstå betydelsen av sina val,
levnadssätt och handlingar, inte bara för det egna livet, utan även för den närmaste omgivningen,
samhället och naturen. Eleverna ska få färdigheter att utvärdera och förändra både sina egna,
skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga en
hållbar framtid.
35.6.
Läroämnen
35.6.1. Modersmål och litteratur
Läroämnets uppdrag
Mål, handledning, differentiering och stöd samt bedömning av lärande som hör samman med
läroämnets uppdrag, lärmiljöer och arbetssätt gäller alla lärokurser i läroämnet modersmål och
litteratur.
Läroämnet modersmål och litteratur ansvarar, i samarbete med de övriga läroämnena och med
hemmen, för elevernas språkliga utveckling. Undervisningen ska hjälpa eleverna att skapa sin
språkliga och kulturella identitet i ett mångkulturellt och medialiserat samhälle. Modersmål och
litteratur är ett mångvetenskapligt kunskaps-, färdighets- och kulturämne. Undervisningen ska
baseras på en vidgad textsyn. Centrala färdigheter som ska betonas är färdighet i att tolka och
producera mångformiga texter och i att söka och dela information. Kreativiteten stärks och fantasin
får möjlighet att utvecklas på ett mångsidigt sätt genom att eleverna bekantar sig med litteratur
som är lämplig för deras ålder och språkfärdighet. Litteraturen vidgar även elevernas uppfattning
om sig själva som språkanvändare, skapar band till den egna kulturen och vidgar förståelsen för
andra kulturer.
51
Årskurs 1-2
Läroämnet modersmål och litteratur har som uppdrag att utveckla elevernas språk-, text- och
kommunikationsfärdigheter, att stimulera eleverna att bli intresserade av språk, litteratur och övrig
kultur och bli medvetna om sig själva som kommunikatörer och språkanvändare. Eleverna ska
ges möjlighet att utveckla sin kreativitet och vidga sitt vardagsspråk och sin textkompetens så att
de med hjälp av lämpliga begrepp kan ge uttryck för iakttagelser och fenomen och verbalisera
sina egna tankar.
Eleverna ska uppmuntras till att kommunicera och uttrycka sig i olika slag av
kommunikationsmiljöer. Genom att eleverna blir handledda i att inse hur deras egen
språkanvändning påverkar andra människor bidrar modersmålsämnet även till elevernas etiska
utveckling. Läs- och skrivstrategier är centrala metakognitiva färdigheter som ska betonas inom
modersmålsundervisningen. Syftet med undervisningen om språket är att stödja och utveckla
språklig medvetenhet och analytisk språkfärdighet. Undervisningen ska basera sig på en social
och funktionell syn på språket: de språkliga strukturerna ska studeras i språkliga sammanhang och
inom textgenrer som är lämpliga för den aktuella åldersgruppen. Undervisningen ska avancera
trappstegsvis i enlighet med elevernas utvecklingsstadium.
Inom undervisningen ska eleverna lära känna flera kulturområden, av vilka ordkonsten,
mediekulturen, drama och teater samt muntlig kommunikationskultur är de mest centrala.
Undervisningen i ordkonst innebär att man skriver, läser och tolkar skönlitterära texter. Syftet
med litteraturundervisningen är att väcka läslust, stödja eleverna i att få och dela med
sig av läsupplevelser, fördjupa kulturkännedomen, stödja den etiska utvecklingen och att
berika elevernas språk och fantasi. Drama i undervisningen stärker läroämnets funktionella,
erfarenhetsbaserade och estetiska karaktär. Genom arbete med mediekunskap ökar elevernas
medvetenhet om och vana att använda olika medieinnehåll och de lär sig förstå och tolka
mediernas roll som ett kulturellt fenomen. Arbetet med muntlig kommunikation stärker elevernas
kommunikativa kompetens.
Att innehållet i modersmåls- och litteraturundervisningen görs meningsfullt är en viktig
motivationsfaktor för eleverna. Motivationen och intresset stärks genom att man i undervisningen
utgår från barnens och de ungas språkvärld och erfarenheter och vidgar dessa samt låter eleverna
göra egna val och vara aktiva aktörer. Det är också viktigt att man inom undervisningen beaktar
elevernas egna textvärldar och erfarenheter och breddar dessa. Då skolan formar sina lärmiljöer
och väljer undervisningsmetoder inom läroämnet modersmål och litteratur ska elevernas olikheter,
olika förutsättningar och jämställdheten mellan könen beaktas. Både de som är specialbegåvade
på området och de som har inlärningssvårigheter ska få stöd. De olika lärokurserna i läroämnet
ska samarbeta med varandra.
Läroämnets uppdrag i årskurs 1-2
I årskurserna 1-2 har undervisningen i läroämnet modersmål och litteratur som särskilt
uppdrag att, utgående från elevernas individuella förutsättningar, stärka uttrycks- och
kommunikationsfärdigheterna och den språkliga medvetenheten samt att stödja eleven i att
utveckla färdighet i att lyssna, tala, läsa och skriva. Undervisningens uppgift är att väcka intresset
för språkliga uttrycksformer, drama och litteratur samt för att tolka och producera många olika slag
av texter. Inom undervisningen ska man se till att lärprocessen blir progressiv från förskola till
skola gällande både basfärdigheterna i modersmålet och de centrala mångsidiga kompetenserna.
Årskurs 1-2
Mål för lärmiljöer och arbetssätt i läroämnet modersmål och litteratur i
årskurs 1–2
Lärmiljön ska utgöra en mångsidig text- och språkmiljö. Det ska finnas god tillgång till litteratur
och olika slags texter som intresserar eleverna. Eleverna ska självständigt och tillsammans få
producera texter som publiceras i klassen och i andra bekanta miljöer. Språket ska undersökas
genom lek, till exempel med hjälp av roll-, drama- och teaterlekar. De olika delområdena ska
integreras i undervisningen så att eleverna tillägnar sig olika färdigheter i läroämnet samtidigt
som de lär sig att gestalta olika företeelser språkligt. Genom att bekanta sig med skolbibliotekseller närbiblioteksverksamheten och med olika kulturevenemang för barn utvidgas lärmiljön
till områden utanför klassrummet. Den kulturella mångfalden i närmiljön och medierna ska
också utnyttjas. Undervisningen ska fokusera på att dela upplevelser och öva färdigheter
tillsammans och individuellt, också med hjälp av digitala verktyg. Drama ska integreras i
litteraturundervisningen och i andra läroämnen, till exempel musik, gymnastik, omgivningslära.
52
Handledning, differentiering och stöd i läroämnet modersmål och litteratur
i årskurs 1–2
Målet är att stödja elevens språkliga utveckling samt inlärningen av läs- och skrivfärdigheter i
samarbete med hemmen. Det är viktigt att identifiera språksvårigheter vad gäller tal, läsning eller
skrivning och att erbjuda stöd så tidigt som möjligt. Läraren ska visa hur man läser och förstår
ord, meningar och texter och skriver på olika sätt. Eleven uppmuntras att använda medier på ett
mångsidigt och tryggt sätt. Språkligt begåvade elever ska erbjudas mera utmanande uppgifter,
material och textmiljöer. Alla elever oavsett kön ska stödjas så att de hittar texter och arbetssätt
som intresserar dem.
Bedömning av elevens lärande i läroämnet modersmål och litteratur i
årskurs 1–2
Bedömningen ska handleda och sporra eleverna. Genom att diskutera med eleverna och genom
att ge och ta emot respons styr läraren såväl hela undervisningsgruppen som den enskilda elevens
lärande och framsteg. I årskurs 1–2 är utgångspunkten och målet för bedömningen av lärandet att
ge en helhetsbild av elevens språkliga utveckling inom alla målområden. Genom den respons som
baserar sig på bedömningen ska elevens kommunikativa färdigheter, verbala uttrycksförmåga
samt utvecklingen av grundläggande läs- och skrivfärdigheter beaktas. Genom respons som
baserar sig på utvärdering av elevens språkliga utveckling ska eleven få information om sina
språkliga styrkor och om hur de språkliga och kommunikativa färdigheterna har utvecklats. Eleven
ska också få mångsidig feedback om hur hen förstår och använder språket, uttrycker sig, deltar i
diskussioner och tolkar och producerar texter. Det är viktigt med uppmuntrande respons inom de
olika färdighetsområdena. Eleven ska uppmuntras att observera sina egna modersmålskunskaper
och vårdnadshavarna ska ges tillräcklig information om hur deras barns språkliga färdigheter,
inklusive läs- och skrivfärdigheter, utvecklas.
Centrala föremål för bedömningen och responsen med tanke på lärprocessen inom alla lärokurser
i läroämnet modersmål och litteratur är följande
•
•
•
•
framsteg i förmågan att uttrycka sig och kommunicera samt att utveckla ordförrådet
framsteg i läsfärdigheten, textförståelsen och läsintresset
framsteg i förmågan att producera texter, speciellt att skriva för hand och använda
tangentbord
framsteg i förmågan att förstå språk och kultur, speciellt då det gäller att reflektera över
vardagsspråket och ords betydelser.
Suomen kieli ja kirjallisuus
Oppimäärän tehtävä vuosiluokilla 1-2
53
Årskurs 1-2
Vuosiluokilla 1–2 opetuksen painopiste on luku- ja kirjoitustaitojen perustan luomisessa sekä
oppimaan oppimisen ja vuorovaikutuksen taitojen kehittämisessä. Opetuksen tehtävänä on
herättää kiinnostusta kieleen, ilmaisuun ja erilaisten tekstien tuottamiseen ja tulkitsemiseen.
Oppimisympäristöt ja työtavat
Ohjaus ja tuki
Oppilaan oppimisen arviointi
Årskurs 1
Centralt innehåll
S1 Vuorovaikutustilanteissa toimiminen
Harjoitellaan ympäristön kielellistä jäsentämistä ja nimeämistä, kuuntelemista, kysymistä,
vastaamista ja kertomista. Harjoitellaan ryhmäviestinnän käytänteitä erilaisissa kasvokkain
tapahtuvissa vuorovaikutustilanteissa. Havainnoidaan erilaisia viestintätapoja. Käsitellään
erilaisten vuorovaikutusharjoitusten, keskustelujen ja draaman avulla lastenkirjallisuutta, satuja,
kertomuksia, loruja, tietotekstejä, mediatekstejä ja pelejä.
S2 Tekstien tulkitseminen
Opetellaan lukemaan ja harjoitellaan siinä tarvittavia käsitteitä äänne, kirjain, tavu, sana, virke,
lopetusmerkki, otsikko, teksti ja kuva. Tuetaan tekstinymmärtämisen taitoja ja harjoitellaan
tekstinymmärtämisen strategioita. Havainnoidaan ja tulkitaan monimuotoisia ympäristön tekstejä,
niiden merkityksiä ja rakenteita sekä työskennellään muun muassa kuvien, lastenkirjallisuuden,
yksinkertaisten tietotekstien ja mediatekstien parissa. Pohditaan sanojen ja sanontojen
merkityksiä sekä sananvalintoja teksteissä ja laajennetaan käsitevarantoa. Tutustutaan
erilaisiin tapoihin ilmaista aikaa, järjestystä ja paikkaa erityisesti kertovissa, kuvaavissa ja
ohjaavissa teksteissä sekä opitaan käyttämään kerronnan peruskäsitteitä, kuten päähenkilö,
tapahtumapaikka ja -aika ja juoni. Jaetaan lukukokemuksia eri tavoin, keskustellaan tekstien
sisällöistä ja harjoitellaan tekstin kertomista omin sanoin. Harjoitellaan tiedon etsintää tekemällä
havaintoja ympäristöstä ja tulkitsemalla kuvia ja kirjoitettuja tekstejä sekä harjoitellaan tiedon
kertomista toisille.
S3 Tekstien tuottaminen
Harjoitellaan tuottamaan tekstejä, käyttämään mielikuvitusta, kertomaan tarinoita ja mielipiteitä
sekä kuvaamaan omia kokemuksia, havaintoja ja ajatuksia puhumalla, kirjoittamalla ja kuvien
avulla yksin ja yhdessä. Tarkastellaan puhutun kielen muuntamista kirjoitetuksi kieleksi
ja harjoitellaan tekstin suunnittelua. Tutustutaan kertomiselle ja kuvaamiselle tyypillisiin
tekstuaalisiin ja kielellisiin piirteisiin, esimerkiksi ajan ja paikan ilmaisutapoihin ja kertomuksen
perusrakenteeseen, ja harjoitellaan niiden käyttämistä omissa teksteissä. Opetellaan isojen
ja pienten tekstauskirjainten piirtämistä sekä niillä kirjoittamista ja näppäintaitoja. Tuetaan
oikeinkirjoitustaidon kehittymistä fonologisen tietoisuuden harjoitteiden ja lukemisen avulla.
Harjoitellaan käyttämään omissa teksteissä oikeinkirjoituksen perusasioita ja joitakin kirjoitettua
kieltä koskevia sopimuksia, kuten sanaväli, tavutus, virke ja sen lopetusmerkit, iso alkukirjain
virkkeen alussa ja tutuissa erisnimissä.
Årskurs 1-2
S4 Kielen, kirjallisuuden ja kulttuurin ymmärtäminen
Vahvistetaan kielellistä tietoisuutta tekemällä havaintoja puhutusta kielestä ja tutustumalla
kirjoitettuun kieleen kuunnellen ja lukien. Tehdään havaintoja eri puhetavoista, koulussa ja
vapaa-ajalla esillä olevista kielistä sekä kielenkäytön vaikutuksesta muihin. Pohditaan yhdessä
sanoja, sanontoja ja ilmaisutapoja, leikitellään kielellä lorujen, runojen ja sanaleikkien avulla.
Etsitään itseä kiinnostavaa luettavaa ja herätetään kiinnostusta lukuharrastukseen. Tutustutaan
kuunnellen ja lukien monimuotoisiin teksteihin, kuten lapsille suunnattuun kirjallisuuteen ja
mediateksteihin, ja käytetään niitä ilmaisun virikkeenä ja keskustellaan niiden merkityksestä
omassa arjessa. Tutustutaan yhdessä kirjastoon ja sen käyttöön. Tutustutaan lastenkulttuuriin
54
ja tapakulttuuriin omassa lähiympäristössä, juhlaperinteisiin sekä joihinkin kansanperinteen
muotoihin ja osallistutaan yhdessä esitysten tai muiden kulttuurituotteiden tekemiseen.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
T1
S1
K1, K2, K3
T2
S1
K1, K2, K7
T3
S1
K1, K2, K7
T4
S1
K1, K2, K7
T5
S2
K1, K4, K5
T6
S2
K1, K2, K4
T7
S2
K1, K4, K5
T8
S2
K2, K4, K5
T9
S3
K1, K4, K5, K7
T10
S3
K2, K4, K5
T11
S3
K1, K4, K5
T12
S4
K2, K4, K7
T13
S4
K2, K3, K4
T14
S4
K2, K4, K7
Mål för undervisningen
T1 ohjata oppilasta vahvistamaan taitoaan toimia erilaisissa
vuorovaikutustilanteissa
S1 Vuorovaikutustilanteissa toimiminen
55
Årskurs 1-2
T2 opastaa oppilasta kehittämään kieltään ja mielikuvitustaan sekä
vuorovaikutus- ja yhteistyötaitojaan tarjoamalla mahdollisuuksia
osallistua erilaisiin ryhmäviestintätilanteisiin ja tutustua niiden
käytänteisiin
S1 Vuorovaikutustilanteissa toimiminen
T3 tukea oppilasta vahvistamaan ilmaisurohkeuttaan ja ohjata häntä
ilmaisemaan itseään kokonaisvaltaisesti, myös draaman avulla
S1 Vuorovaikutustilanteissa toimiminen
T4 ohjata oppilasta rakentamaan viestijäkuvaansa ja ymmärtämään, että
ihmiset viestivät eri tavoin
S1 Vuorovaikutustilanteissa toimiminen
T5 ohjata ja innostaa oppilasta lukutaidon oppimisessa ja tekstien
ymmärtämisen taitojen harjoittelussa sekä auttaa häntä tarkkailemaan
omaa lukemistaan
S2 Tekstien tulkitseminen
T6 ohjata oppilasta tarkastelemaan monimuotoisten tekstien merkityksiä
ja rakenteita sekä laajentamaan sana- ja käsitevarantoaan tekstien
tarkastelun yhteydessä
S2 Tekstien tulkitseminen
T7 ohjata oppilasta hakemaan tietoa eri tavoin
S2 Tekstien tulkitseminen
T8 kannustaa oppilasta kiinnostumaan lastenkirjallisuudesta,
mediateksteistä ja muista teksteistä luomalla myönteisiä lukukokemuksia
ja elämyksiä sekä tarjoamalla mahdollisuuksia tiedonhalun
tyydyttämiseen sekä lukukokemusten jakamiseen
S2 Tekstien tulkitseminen
T9 rohkaista ja innostaa oppilasta kertomaan tarinoita ja mielipiteitä sekä
kuvaamaan kokemuksiaan puhumalla, kirjoittamalla ja kuvien avulla
S3 Tekstien tuottaminen
T10 ohjata oppilasta tuottamaan yksinkertaisia kertovia, kuvaavia ja muita
tekstejä, myös monimediaisissa ympäristöissä
S3 Tekstien tuottaminen
Årskurs 1-2
T11 opastaa oppilasta harjaannuttamaan käsinkirjoittamisen taitoa ja
näppäintaitoja sekä ohjata oppilasta vähitellen tekstien suunnitteluun
56
ja rakentamiseen sekä tuntemaan oikeinkirjoituksen perusasioita ja
kirjoitettua kieltä koskevia sopimuksia
S3 Tekstien tuottaminen
T12 kannustaa oppilasta kehittämään kielitietoisuuttaan ja kielen
peruskäsitteiden tuntemusta sekä ohjata tekemään havaintoja
puhutusta ja kirjoitetusta kielestä sekä auttaa huomaamaan, että omalla
kielenkäytöllä on vaikutusta toisten käyttäytymiseen
S4 Kielen, kirjallisuuden ja kulttuurin ymmärtäminen
T13 innostaa oppilasta kuuntelemaan ja lukemaan lapsille suunnattua
kirjallisuutta ja valitsemaan itseään kiinnostavaa luettavaa, kehittämään
lukuharrastustaan sekä ohjata oppilasta kirjaston käyttöön
S4 Kielen, kirjallisuuden ja kulttuurin ymmärtäminen
T14 ohjata oppilasta arvostamaan omaa kieltään ja kulttuuriaan sekä
kulttuurista moninaisuutta, tutustuttaa joihinkin lastenkulttuurin
muotoihin ja innostaa niiden käyttäjäksi sekä kannustaa tuottamaan omaa
kulttuuria yhdessä muiden kanssa
S4 Kielen, kirjallisuuden ja kulttuurin ymmärtäminen
Årskurs 2
Centralt innehåll
S1 Vuorovaikutustilanteissa toimiminen
Harjoitellaan ympäristön kielellistä jäsentämistä ja nimeämistä, kuuntelemista, kysymistä,
vastaamista ja kertomista. Harjoitellaan ryhmäviestinnän käytänteitä erilaisissa kasvokkain
tapahtuvissa vuorovaikutustilanteissa. Havainnoidaan erilaisia viestintätapoja. Käsitellään
erilaisten vuorovaikutusharjoitusten, keskustelujen ja draaman avulla lastenkirjallisuutta, satuja,
kertomuksia, loruja, tietotekstejä, mediatekstejä ja pelejä.
S2 Tekstien tulkitseminen
S3 Tekstien tuottaminen
Harjoitellaan tuottamaan tekstejä, käyttämään mielikuvitusta, kertomaan tarinoita ja mielipiteitä
sekä kuvaamaan omia kokemuksia, havaintoja ja ajatuksia puhumalla, kirjoittamalla ja kuvien
57
Årskurs 1-2
Opetellaan lukemaan ja harjoitellaan siinä tarvittavia käsitteitä äänne, kirjain, tavu, sana, virke,
lopetusmerkki, otsikko, teksti ja kuva. Tuetaan tekstinymmärtämisen taitoja ja harjoitellaan
tekstinymmärtämisen strategioita. Havainnoidaan ja tulkitaan monimuotoisia ympäristön tekstejä,
niiden merkityksiä ja rakenteita sekä työskennellään muun muassa kuvien, lastenkirjallisuuden,
yksinkertaisten tietotekstien ja mediatekstien parissa. Pohditaan sanojen ja sanontojen
merkityksiä sekä sananvalintoja teksteissä ja laajennetaan käsitevarantoa. Tutustutaan
erilaisiin tapoihin ilmaista aikaa, järjestystä ja paikkaa erityisesti kertovissa, kuvaavissa ja
ohjaavissa teksteissä sekä opitaan käyttämään kerronnan peruskäsitteitä, kuten päähenkilö,
tapahtumapaikka ja -aika ja juoni. Jaetaan lukukokemuksia eri tavoin, keskustellaan tekstien
sisällöistä ja harjoitellaan tekstin kertomista omin sanoin. Harjoitellaan tiedon etsintää tekemällä
havaintoja ympäristöstä ja tulkitsemalla kuvia ja kirjoitettuja tekstejä sekä harjoitellaan tiedon
kertomista toisille.
avulla yksin ja yhdessä. Tarkastellaan puhutun kielen muuntamista kirjoitetuksi kieleksi
ja harjoitellaan tekstin suunnittelua. Tutustutaan kertomiselle ja kuvaamiselle tyypillisiin
tekstuaalisiin ja kielellisiin piirteisiin, esimerkiksi ajan ja paikan ilmaisutapoihin ja kertomuksen
perusrakenteeseen, ja harjoitellaan niiden käyttämistä omissa teksteissä. Opetellaan isojen
ja pienten tekstauskirjainten piirtämistä sekä niillä kirjoittamista ja näppäintaitoja. Tuetaan
oikeinkirjoitustaidon kehittymistä fonologisen tietoisuuden harjoitteiden ja lukemisen avulla.
Harjoitellaan käyttämään omissa teksteissä oikeinkirjoituksen perusasioita ja joitakin kirjoitettua
kieltä koskevia sopimuksia, kuten sanaväli, tavutus, virke ja sen lopetusmerkit, iso alkukirjain
virkkeen alussa ja tutuissa erisnimissä.
S4 Kielen, kirjallisuuden ja kulttuurin ymmärtäminen
Vahvistetaan kielellistä tietoisuutta tekemällä havaintoja puhutusta kielestä ja tutustumalla
kirjoitettuun kieleen kuunnellen ja lukien. Tehdään havaintoja eri puhetavoista, koulussa ja
vapaa-ajalla esillä olevista kielistä sekä kielenkäytön vaikutuksesta muihin. Pohditaan yhdessä
sanoja, sanontoja ja ilmaisutapoja, leikitellään kielellä lorujen, runojen ja sanaleikkien avulla.
Etsitään itseä kiinnostavaa luettavaa ja herätetään kiinnostusta lukuharrastukseen. Tutustutaan
kuunnellen ja lukien monimuotoisiin teksteihin, kuten lapsille suunnattuun kirjallisuuteen ja
mediateksteihin, ja käytetään niitä ilmaisun virikkeenä ja keskustellaan niiden merkityksestä
omassa arjessa. Tutustutaan yhdessä kirjastoon ja sen käyttöön. Tutustutaan lastenkulttuuriin
ja tapakulttuuriin omassa lähiympäristössä, juhlaperinteisiin sekä joihinkin kansanperinteen
muotoihin ja osallistutaan yhdessä esitysten tai muiden kulttuurituotteiden tekemiseen.
Årskurs 1-2
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
T1
S1
K1, K2, K3
T2
S1
K1, K2, K7
T3
S1
K1, K2, K7
T4
S1
K1, K2, K7
T5
S2
K1, K4, K5
T6
S2
K1, K2, K4
T7
S2
K1, K4, K5
T8
S2
K2, K4, K5
T9
S3
K1, K4, K5, K7
T10
S3
K2, K4, K5
T11
S3
K1, K4, K5
T12
S4
K2, K4, K7
T13
S4
K2, K3, K4
T14
S4
K2, K4, K7
58
Mål för undervisningen
T1 ohjata oppilasta vahvistamaan taitoaan toimia erilaisissa
vuorovaikutustilanteissa
S1 Vuorovaikutustilanteissa toimiminen
T2 opastaa oppilasta kehittämään kieltään ja mielikuvitustaan sekä
vuorovaikutus- ja yhteistyötaitojaan tarjoamalla mahdollisuuksia
osallistua erilaisiin ryhmäviestintätilanteisiin ja tutustua niiden
käytänteisiin
S1 Vuorovaikutustilanteissa toimiminen
T3 tukea oppilasta vahvistamaan ilmaisurohkeuttaan ja ohjata häntä
ilmaisemaan itseään kokonaisvaltaisesti, myös draaman avulla
S1 Vuorovaikutustilanteissa toimiminen
T4 ohjata oppilasta rakentamaan viestijäkuvaansa ja ymmärtämään, että
ihmiset viestivät eri tavoin
S1 Vuorovaikutustilanteissa toimiminen
T5 ohjata ja innostaa oppilasta lukutaidon oppimisessa ja tekstien
ymmärtämisen taitojen harjoittelussa sekä auttaa häntä tarkkailemaan
omaa lukemistaan
S2 Tekstien tulkitseminen
T6 ohjata oppilasta tarkastelemaan monimuotoisten tekstien merkityksiä
ja rakenteita sekä laajentamaan sana- ja käsitevarantoaan tekstien
tarkastelun yhteydessä
S2 Tekstien tulkitseminen
T7 ohjata oppilasta hakemaan tietoa eri tavoin
S2 Tekstien tulkitseminen
59
Årskurs 1-2
T8 kannustaa oppilasta kiinnostumaan lastenkirjallisuudesta,
mediateksteistä ja muista teksteistä luomalla myönteisiä lukukokemuksia
ja elämyksiä sekä tarjoamalla mahdollisuuksia tiedonhalun
tyydyttämiseen sekä lukukokemusten jakamiseen
S2 Tekstien tulkitseminen
T9 rohkaista ja innostaa oppilasta kertomaan tarinoita ja mielipiteitä sekä
kuvaamaan kokemuksiaan puhumalla, kirjoittamalla ja kuvien avulla
S3 Tekstien tuottaminen
T10 ohjata oppilasta tuottamaan yksinkertaisia kertovia, kuvaavia ja muita
tekstejä, myös monimediaisissa ympäristöissä
S3 Tekstien tuottaminen
T11 opastaa oppilasta harjaannuttamaan käsinkirjoittamisen taitoa ja
näppäintaitoja sekä ohjata oppilasta vähitellen tekstien suunnitteluun
ja rakentamiseen sekä tuntemaan oikeinkirjoituksen perusasioita ja
kirjoitettua kieltä koskevia sopimuksia
S3 Tekstien tuottaminen
T12 kannustaa oppilasta kehittämään kielitietoisuuttaan ja kielen
peruskäsitteiden tuntemusta sekä ohjata tekemään havaintoja
puhutusta ja kirjoitetusta kielestä sekä auttaa huomaamaan, että omalla
kielenkäytöllä on vaikutusta toisten käyttäytymiseen
S4 Kielen, kirjallisuuden ja kulttuurin ymmärtäminen
T13 innostaa oppilasta kuuntelemaan ja lukemaan lapsille suunnattua
kirjallisuutta ja valitsemaan itseään kiinnostavaa luettavaa, kehittämään
lukuharrastustaan sekä ohjata oppilasta kirjaston käyttöön
S4 Kielen, kirjallisuuden ja kulttuurin ymmärtäminen
T14 ohjata oppilasta arvostamaan omaa kieltään ja kulttuuriaan sekä
kulttuurista moninaisuutta, tutustuttaa joihinkin lastenkulttuurin
muotoihin ja innostaa niiden käyttäjäksi sekä kannustaa tuottamaan omaa
kulttuuria yhdessä muiden kanssa
S4 Kielen, kirjallisuuden ja kulttuurin ymmärtäminen
Svenska och litteratur
Lärokursens uppdrag i årskurs 1-2
Årskurs 1-2
I årskurserna 1-2 är det speciellt viktigt att eleverna lär sig grundläggande läs- och skrivfärdighet,
och att de kommunicerar genom många olika uttryckssätt och lär sig att lära. Undervisningens
syfte är att väcka intresse för språk och kommunikation och för att producera och tolka olika slag
av texter.
Mål för lärmiljöer och arbetssätt i läroämnet modersmål och litteratur i
årskurs 1–2
Lärmiljön ska utgöra en mångsidig text- och språkmiljö. Det ska finnas god tillgång till litteratur
och olika slags texter som intresserar eleverna. Eleverna ska självständigt och tillsammans få
60
producera texter som publiceras i klassen och i andra bekanta miljöer. Språket ska undersökas
genom lek, till exempel med hjälp av roll-, drama- och teaterlekar. De olika delområdena ska
integreras i undervisningen så att eleverna tillägnar sig olika färdigheter i läroämnet samtidigt
som de lär sig att gestalta olika företeelser språkligt. Genom att bekanta sig med skolbibliotekseller närbiblioteksverksamheten och med olika kulturevenemang för barn utvidgas lärmiljön
till områden utanför klassrummet. Den kulturella mångfalden i närmiljön och medierna ska
också utnyttjas. Undervisningen ska fokusera på att dela upplevelser och öva färdigheter
tillsammans och individuellt, också med hjälp av digitala verktyg. Drama ska integreras i
litteraturundervisningen och i andra läroämnen, till exempel musik, gymnastik, omgivningslära.
Handledning, differentiering och stöd i läroämnet modersmål och litteratur
i årskurs 1–2
Målet är att stödja elevens språkliga utveckling samt inlärningen av läs- och skrivfärdigheter i
samarbete med hemmen. Det är viktigt att identifiera språksvårigheter vad gäller tal, läsning eller
skrivning och att erbjuda stöd så tidigt som möjligt. Läraren ska visa hur man läser och förstår
ord, meningar och texter och skriver på olika sätt. Eleven uppmuntras att använda medier på ett
mångsidigt och tryggt sätt. Språkligt begåvade elever ska erbjudas mera utmanande uppgifter,
material och textmiljöer. Alla elever oavsett kön ska stödjas så att de hittar texter och arbetssätt
som intresserar dem.
Bedömning av elevens lärande i läroämnet modersmål och litteratur i
årskurs 1–2
Bedömningen ska handleda och sporra eleverna. Genom att diskutera med eleverna och genom
att ge och ta emot respons styr läraren såväl hela undervisningsgruppen som den enskilda elevens
lärande och framsteg. I årskurs 1–2 är utgångspunkten och målet för bedömningen av lärandet att
ge en helhetsbild av elevens språkliga utveckling inom alla målområden. Genom den respons som
baserar sig på bedömningen ska elevens kommunikativa färdigheter, verbala uttrycksförmåga
samt utvecklingen av grundläggande läs- och skrivfärdigheter beaktas. Genom respons som
baserar sig på utvärdering av elevens språkliga utveckling ska eleven få information om sina
språkliga styrkor och om hur de språkliga och kommunikativa färdigheterna har utvecklats. Eleven
ska också få mångsidig feedback om hur hen förstår och använder språket, uttrycker sig, deltar i
diskussioner och tolkar och producerar texter. Det är viktigt med uppmuntrande respons inom de
olika färdighetsområdena. Eleven ska uppmuntras att observera sina egna modersmålskunskaper
och vårdnadshavarna ska ges tillräcklig information om hur deras barns språkliga färdigheter,
inklusive läs- och skrivfärdigheter, utvecklas.
Centrala föremål för bedömningen och responsen med tanke på lärprocessen inom alla lärokurser
i läroämnet modersmål och litteratur är följande
•
•
•
•
framsteg i förmågan att uttrycka sig och kommunicera samt att utveckla ordförrådet
framsteg i läsfärdigheten, textförståelsen och läsintresset
framsteg i förmågan att producera texter, speciellt att skriva för hand och använda
tangentbord
framsteg i förmågan att förstå språk och kultur, speciellt då det gäller att reflektera över
vardagsspråket och ords betydelser.
Årskurs 1
I1 Att kommunicera
Eleverna får öva sig i att verbalt gestalta och benämna sin omvärld, att lyssna, fråga, svara och
berätta ansikte mot ansikte i olika slag av kommunikationssituationer och för olika syften. De
övar sig att kommunicera i grupp i olika textmiljöer. Med hjälp av kommunikationsövningar och
61
Årskurs 1-2
Centralt innehåll
drama, roll- och teaterlekar får eleverna möjlighet att gemensamt behandla barnlitteratur, sagor,
berättelser, ramsor, faktatexter, medietexter och spel.
I2 Att tolka texter
Eleverna lär sig läsa och övar sig samtidigt i läsförståelse och i att använda grundläggande
lässtrategier. Eleverna bekantar sig med sambandet mellan ljud och bokstav och med begreppen
språkljud, stavelse, ord, sats, mening, punkt, rubrik, text och bild. Eleverna får möjlighet att
iaktta och tolka många olika slag av texter i omgivningen och fundera över deras betydelser och
strukturer. De arbetar med bland annat bilder, berättelser, sagor, dikter, enkla faktatexter och olika
slag av medietexter. Eleverna bekantar sig även med olika sätt att uttrycka tid, ordningsföljd och
plats, speciellt i berättande, beskrivande och instruerande texter, och de lär sig förstå berättelsens
grundbegrepp såsom huvudperson, plats, tid och händelseförlopp. Läsupplevelserna diskuteras
med de övriga i gruppen och eleverna övar sig att återge en text med egna ord och reflektera kring
texters innehåll, ordval och ords betydelser och vidgar på så sätt sitt ordförråd. Eleverna övar sig
i informationssökning genom att göra iakttagelser om sin omgivning, analysera bilder och skrivna
texter och berätta för andra om sina iakttagelser.
I3 Att producera texter
Eleverna övar sig att producera texter utgående från sina egna tankar, upplevelser och iakttagelser
och ur sin fantasi och sina inre bilder, både individuellt och tillsammans. Dessutom bekantar sig
eleverna med textuella och språkliga drag som är typiska för berättelser såsom uttryck för tid
och plats och berättelsestruktur. De använder sig av dessa strukturer i sina egna texter. Eleverna
lär sig att forma och skriva textade gemener och versaler för hand och att använda tangentbord
och skriva digitalt, lär sig grundläggande skrivregler såsom mellanrum mellan ord, mening och
skiljetecken, användningen av versal i början av en mening och i namn och de övar rättstavning
med hjälp av läsning och övningar som utvecklar den fonologiska medvetenheten.
I4 Att förstå språk, litteratur och kultur
Årskurs 1-2
Elevernas språkliga medvetenhet stärks genom att de laborerar med talat språk och
grundläggande språkliga begrepp samt läser och lyssnar till skrivna texter, såsom litteratur och
kultur för barn. Eleverna får iaktta det talade språket i dess olika varianter och reflekterar kring hur
språkanvändningen påverkar omgivningen. De läser, lyssnar till, diskuterar och bearbetar många
olika slag av texter såsom sagor, berättelser, dikter, serier och annan litteratur i flera olika medier.
Tillsammans bekantar sig eleverna med biblioteket och hur det används. Eleverna får även
bekanta sig med kulturutbudet för barn i närområdet och med olika kultur- och högtidstraditioner
och de arbetar kreativt tillsammans inom olika kulturella uttrycksformer.
62
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1
K1, K2, K3
M2
I1
K1, K2, K7
M3
I1
K1, K2, K7
M4
I1
K1, K2, K7
M5
I2
K1, K4, K5
M6
I2
K1, K2, K4
M7
I2
K1, K4, K5
M8
I2
K2, K4, K5
M9
I3
K1, K4, K5, K7
M10
I3
K2, K4, K5
M11
I3
K1, K4, K5
M12
I4
K2, K4, K7
M13
I4
K2, K3, K4
M14
I4
K2, K4, K7
Mål för undervisningen
M1 stödja eleven i att stärka sin förmåga att uttrycka sig och fungera i
olika kommunikationssituationer
Eleven kan delta i enkla vardagliga kommunikationssituationer. Eleven lär sig att ställa och
besvara frågor.
I1 Att kommunicera
Eleven övar sig att delta i olika slags gruppdiskussioner. Elever övar sig på att uttrycka sig genom
drama, så som korta pjäser, dockteater eller video.
M2 stödja eleven i att utveckla sitt språk och sin fantasi, kommunikationsoch samarbetsförmåga genom att erbjuda möjlighet för eleven att delta i
olika kommunikations-situationer och bli bekant med normerna för dessa
Eleven har modeller för kommunikation i olika situationer. Eleven har utvecklat sin kreativa
förmåga.
I1 Att kommunicera
M3 stödja elevens lust och vilja att uttrycka sig både verbalt och ickeverbalt och genom drama
Eleven kan kort uttrycka sig utgående från egna erfarenheter. Eleven har vidgat sitt ord- och
begreppsförråd.
63
Årskurs 1-2
Eleven deltar i lekar, teater och andra aktiviteter som utvecklar den kreativa förmågan.
I1 Att kommunicera
Eleven lyssnar och återberättar i olika kommunikationssituationer. Eleven berättar om
vardagsnära ämnen. Eleven deltar i bearbetandet av barnkultur, så som litteratur, sagor och
ramsor, genom bl.a. drama.
M4 stödja eleven i att utveckla kommunikativa färdigheter och förståelse
för att människor kommunicerar på olika sätt
Eleven har övat på att delta i kommunikationssituationer på ett respektfullt sätt.
I1 Att kommunicera
Eleven bekantar sig med olika slag av kommunikation och situationer och får bearbeta dessa.
T.ex. beträffande betydelsen av miner, gester och kroppsspråk.
M5 sporra och handleda eleven vid läsinlärningen och ge eleven möjlighet
till övning i att använda strategier för läsförståelse samt uppmuntra eleven
att iaktta sin egen läsförståelse
Eleven känner till olika multimodala texter. Eleven känner till och kan med stöd använda olika
arbetssätt för sin läsförståelse.
I2 Att tolka texter
Eleven blir bekant med multimodala texter utgående från olika teman och intressen. Blir förtrogen
med olika arbetssätt som utvecklar läsförståelsen. Elevn blir bekant med några strategier för
läsförståelse
M6 handleda eleven att analysera texter av många olika slag och att vidga
sitt ordförråd i samband med textanalys
Eleven har utökat sitt ordförråd. Eleven kan på ett enkelt sätt återge händelserna i en berättelse.
Eleven kan delta i en gemensam textanalys.
I2 Att tolka texter
Eleven övar sig att diskutera, analysera och jobba mångsidigt kring olika slag av texter.
M7 handleda eleven i att söka information på många olika sätt
Eleven kan göra enkla informationssökningar inom givet tema.
I2 Att tolka texter
Årskurs 1-2
Eleven får modeller för hur man söker information, t.ex. sökord på sökmotorer, böcker och
intervjuer. Uppgifter som tangerar temat som övar färdigheter.
M8 sporra eleven att bli intresserad av (barn)litteratur, medietexter och
andra texter genom att skapa positiva läsupplevelser och samtidigt
64
väcka intresse och lust att läsa och lära sig samt dela med sig av sina
läsupplevelser
Eleven kan relatera textens innehåll till sin egen verklighet. Eleven kan använda sig av olika
digitala verktyg. Eleven kan berätta om den litteratur som behandlats. Eleven skall kunna läsa
barnlitteratur på egen nivå.
I2 Att tolka texter
Eleven övar förmågan att relatera textens innehåll till sin egen verklighet. Eleven använder olika
digitala verktyg samt olika besök (t.ex. bibliotek och författarbesök). Eleven blir introducerad till
olika genrer inom litteraturen.
M9 inspirera eleven att berätta och uttrycka sina åsikteroch beskriva sina
upplevelser i tal, bild och skrift
Eleven kan på ett enkelt sätt berätta, uttrycka och beskriva sina upplevelser.
I3 Att producera texter
Eleven får modeller för hur man kan dela med sig av sina erfarenheter. Övar på att ge och ta emot
konstruktiv uppmuntrande respons. Eleven tar del av andras erfarenheter i olika former, såsom
inom olika kulturprojekt, inspiratörsbesök och med visuell utgångspunkt.
M10 erbjuda eleven möjlighet att producera enkla berättelser,
beskrivningar och andra texter, även i multimediala miljöer
Eleven kan producera enkel text på egen nivå inom givet tema.
I3 Att producera texter
Eleven får mångsidigt och regelbundet möjligheter att producera text utgående från sig själv. Detta
genom t.ex. veckoutvärdering, kulturbok eller annan återkommande skrivstund i olika format.
M11 lära eleven att skriva för hand och utveckla skrivförmågan och att
använda tangentbord, handleda eleven i att småningom börja planera
och strukturera texter samt lära känna de grundläggande färdigheterna i
rättstavning och övriga skriftspråkskonventioner
Eleven kan sambandet mellan ljud och bokstav. Eleven kan skriva skriva för hand och på dator.
Eleven är bekant med typiska drag för berättelser. Eleven är bekant med de grundläggande
skrivreglerna, så som mellanrum mellan ord, mening och skiljetecken och användningen av versal
i början av en mening och i namn.
Eleven övar på att känna igen sambandet mellan ljud och bokstav. Övar på att skriva, för hand
och på dator. Eleven deltar i diskussion om det svenska skriftspråket och dess skrivregler på
grundläggande nivå.
M12 sporra eleven att utveckla sin språkliga medvetenhet gällande talat
och skrivet språk och sin kunskap om grundläggande språkbegrepp samt
65
Årskurs 1-2
I3 Att producera texter
handleda eleven i att göra iakttagelser om språk och språkbruk och bli
medveten om hur det egna språkbruket påverkar andra
Eleven kan läsa och skriva enkla ord. Eleven har en uppfattning om hur enkla meningar
konstrueras. Eleven kan uttrycka sig på olika sätt.
I4 Att förstå språk, litteratur och kultur
Eleven läser och analyserar egen läsning, t.ex. genom inspelning eller parläsning. Eleven deltar
i handledda diskussioner om språk och språkbruk. Eleven övar sitt språkbruk genom diskussion.
Eleven arbetar med muntliga och skriftliga uppgifter.
M13 uppmuntra eleven att lyssna till och själv läsa litteratur för barn, att
hitta intressant läsning och utveckla sitt läsintresse och använda sig av
bibliotek
Eleven har börjat läsa barnlitteratur på enkel nivå. Eleven har börjat använda bibliotekstjänster
samt är bekant med ljudböcker.
I4 Att förstå språk, litteratur och kultur
Eleven tar del av varierande litteratur genom mångsidiga arbetssätt och uppgifter, t.ex. e-skolan,
biblioteksbesök. Eleven tar del av gemensamma lässtunder, läser för sig själv och för andra.
M14 handleda eleven att uppskatta sin egen och andras kultur och språk
samt kulturell mångfald, ge eleven möjlighet att bekanta sig med olika
former av barnkultur och sporra eleven att producera kultur tillsammans
med andra
Eleven är bekant med den egna kulturens särdrag, så som högtider och kulturevenemang.
I4 Att förstå språk, litteratur och kultur
Eleven tar del av egen och andras kultur och befäster den egna kulturen. Eleven tar del av
kulturevenemang, så som teater, dans och olika besök.
Årskurs 2
Centralt innehåll
I1 Att kommunicera
Årskurs 1-2
Eleverna får öva sig i att verbalt gestalta och benämna sin omvärld, att lyssna, fråga, svara och
berätta ansikte mot ansikte i olika slag av kommunikationssituationer och för olika syften. De
övar sig att kommunicera i grupp i olika textmiljöer. Med hjälp av kommunikationsövningar och
drama, roll- och teaterlekar får eleverna möjlighet att gemensamt behandla barnlitteratur, sagor,
berättelser, ramsor, faktatexter, medietexter och spel.
I2 Att tolka texter
Eleverna lär sig läsa och övar sig samtidigt i läsförståelse och i att använda grundläggande
lässtrategier. Eleverna bekantar sig med sambandet mellan ljud och bokstav och med begreppen
språkljud, stavelse, ord, sats, mening, punkt, rubrik, text och bild. Eleverna får möjlighet att
66
iaktta och tolka många olika slag av texter i omgivningen och fundera över deras betydelser och
strukturer. De arbetar med bland annat bilder, berättelser, sagor, dikter, enkla faktatexter och olika
slag av medietexter. Eleverna bekantar sig även med olika sätt att uttrycka tid, ordningsföljd och
plats, speciellt i berättande, beskrivande och instruerande texter, och de lär sig förstå berättelsens
grundbegrepp såsom huvudperson, plats, tid och händelseförlopp. Läsupplevelserna diskuteras
med de övriga i gruppen och eleverna övar sig att återge en text med egna ord och reflektera kring
texters innehåll, ordval och ords betydelser och vidgar på så sätt sitt ordförråd. Eleverna övar sig
i informationssökning genom att göra iakttagelser om sin omgivning, analysera bilder och skrivna
texter och berätta för andra om sina iakttagelser.
I3 Att producera texter
Eleverna övar sig att producera texter utgående från sina egna tankar, upplevelser och iakttagelser
och ur sin fantasi och sina inre bilder, både individuellt och tillsammans. Dessutom bekantar sig
eleverna med textuella och språkliga drag som är typiska för berättelser såsom uttryck för tid
och plats och berättelsestruktur. De använder sig av dessa strukturer i sina egna texter. Eleverna
lär sig att forma och skriva textade gemener och versaler för hand och att använda tangentbord
och skriva digitalt, lär sig grundläggande skrivregler såsom mellanrum mellan ord, mening och
skiljetecken, användningen av versal i början av en mening och i namn och de övar rättstavning
med hjälp av läsning och övningar som utvecklar den fonologiska medvetenheten.
I4 Att förstå språk, litteratur och kultur
Elevernas språkliga medvetenhet stärks genom att de laborerar med talat språk och
grundläggande språkliga begrepp samt läser och lyssnar till skrivna texter, såsom litteratur och
kultur för barn. Eleverna får iaktta det talade språket i dess olika varianter och reflekterar kring hur
språkanvändningen påverkar omgivningen. De läser, lyssnar till, diskuterar och bearbetar många
olika slag av texter såsom sagor, berättelser, dikter, serier och annan litteratur i flera olika medier.
Tillsammans bekantar sig eleverna med biblioteket och hur det används. Eleverna får även
bekanta sig med kulturutbudet för barn i närområdet och med olika kultur- och högtidstraditioner
och de arbetar kreativt tillsammans inom olika kulturella uttrycksformer.
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1
K1, K2, K3
M2
I1
K1, K2, K7
M3
I1
K1, K2, K7
M4
I1
K1, K2, K7
M5
I2
K1, K4, K5
M6
I2
K1, K2, K4
M7
I2
K1, K4, K5
M8
I2
K2, K4, K5
M9
I3
K1, K4, K5, K7
M10
I3
K2, K4, K5
M11
I3
K1, K4, K5
M12
I4
K2, K4, K7
M13
I4
K2, K3, K4
M14
I4
K2, K4, K7
67
Årskurs 1-2
Undervisningens mål
Mål för undervisningen
M1 stödja eleven i att stärka sin förmåga att uttrycka sig och fungera i
olika kommunikationssituationer
Eleven lär sig att hitta den väsentliga informationen i enkelt vardagsnära innehåll. Eleven
vidareutvecklar sin förmåga att delta i kommunikation.
I1 Att kommunicera
Eleven övar sig i att hitta den väsentliga informationen i olika vardagsnära innehåll. Eleven
vidareutvecklar sin förmåga att delta i olika slags gruppdiskussioner. Eleven vidareutvecklar sin
förmåga att uttrycka sig.
M2 stödja eleven i att utveckla sitt språk och sin fantasi, kommunikationsoch samarbetsförmåga genom att erbjuda möjlighet för eleven att delta i
olika kommunikations-situationer och bli bekant med normerna för dessa
Eleven kan använda modeller för kommunikation i olika vardagskommunikativa situationer. Eleven
har vidareutvecklat sin kreativa förmåga.
I1 Att kommunicera
Eleven deltar i lekar, teater och andra aktiviteter som utvecklar den kreativa förmågan. Eleven
diskuterar tillvägagångssätt, så som hur man arbetar i grupp och hur man agerar i olika situationer.
M3 stödja elevens lust och vilja att uttrycka sig både verbalt och ickeverbalt och genom drama
Eleven har vidareutvecklat sin förmåga att uttrycka sig. Eleven har vidgat sitt ord- och
begreppsförråd.
I1 Att kommunicera
Eleven lyssnar och återberättar i olika kommunikationssituationer. Eleven berättar om
vardagsnära ämnen. Eleven deltar i bearbetandet av barnkultur, så som litteratur, sagor och
ramsor, genom bl.a. drama.
M4 stödja eleven i att utveckla kommunikativa färdigheter och förståelse
för att människor kommunicerar på olika sätt
Eleven har övat på att delta i kommunikationssituationer på ett respektfullt sätt.
I1 Att kommunicera
Årskurs 1-2
Eleven bekantar sig med olika slag av kommunikation och situationer och får bearbeta dessa.
T.ex. beträffande betydelsen av miner, gester och kroppsspråk.
68
M5 sporra och handleda eleven vid läsinlärningen och ge eleven möjlighet
till övning i att använda strategier för läsförståelse samt uppmuntra eleven
att iaktta sin egen läsförståelse
Eleven kan utnyttja olika multimodala texter. Eleven kan använda olika arbetssätt för sin
läsförståelse.
I2 Att tolka texter
Eleven blir bekant med och bearbetar multimodala texter utgående från olika teman och intressen.
Eleven lär sig använda några strategier för läsförståelse
M6 handleda eleven att analysera texter av många olika slag och att vidga
sitt ordförråd i samband med textanalys
Eleven har utökat sitt ordförråd. Eleven kan återge händelseförloppet i en berättelse. Eleven kan
göra en enkel textanalys.
I2 Att tolka texter
Eleven utvecklar sitt kunnande i att diskutera, analysera och jobba mångsidigt kring olika slag
av texter.
M7 handleda eleven i att söka information på många olika sätt
Eleven kan självständigt göra enkla informationssökningar inom givet tema.
I2 Att tolka texter
Eleven får modeller för hur man söker information, t.ex. sökord på sökmotorer, böcker och
intervjuer. Uppgifter som tangerar temat som övar färdigheter.
M8 sporra eleven att bli intresserad av (barn)litteratur, medietexter och
andra texter genom att skapa positiva läsupplevelser och samtidigt
väcka intresse och lust att läsa och lära sig samt dela med sig av sina
läsupplevelser
Eleven kan relatera textens innehåll till sin egen verklighet. Eleven kan använda sig av olika
digitala verktyg. Eleverna kan berätta om och återge den litteratur som behandlats. Eleven skall
kunna välja och läsa barnlitteratur på egen nivå.
I2 Att tolka texter
M9 inspirera eleven att berätta och uttrycka sina åsikteroch beskriva sina
upplevelser i tal, bild och skrift
Eleven kan på ett enkelt sätt berätta, uttrycka och beskriva sina upplevelser.
69
Årskurs 1-2
Eleven övar förmågan att relatera textens innehåll till sin egen verklighet. Eleven använder olika
digitala verktyg samt olika besök (t.ex. bibliotek och författarbesök). Blir introducerad till olika
genrer inom litteraturen.
I3 Att producera texter
Eleven får modeller för hur man kan dela med sig av sina erfarenheter. Övar på att ge och ta emot
konstruktiv uppmuntrande respons. Eleven tar del av andras erfarenheter i olika former, såsom
inom olika kulturprojekt, inspiratörsbesök och med visuell utgångspunkt.
M10 erbjuda eleven möjlighet att producera enkla berättelser,
beskrivningar och andra texter, även i multimediala miljöer
Eleven kan producera enkel sammanhängande text inom givet tema.
I3 Att producera texter
Eleven får mångsidigt och regelbundet möjligheter att producera text utgående från sig själv. Detta
genom t.ex. veckoutvärdering, kulturbok eller annan återkommande skrivstund i olika format.
M11 lära eleven att skriva för hand och utveckla skrivförmågan och att
använda tangentbord, handleda eleven i att småningom börja planera
och strukturera texter samt lära känna de grundläggande färdigheterna i
rättstavning och övriga skriftspråkskonventioner
Eleven kan skriva för hand och på dator. Eleven kan producera en text med berättelsestruktur.
Eleven kan de grundläggande skrivreglerna, så som mellanrum mellan ord, mening och
skiljetecken och användningen av versal i början av en mening och i namn, och kan tillämpa dem.
I3 Att producera texter
Eleven övar på att skriva berättelser, för hand och på dator. Bearbetar den egna texten enligt
angivna instruktioner, t.ex. genom att i efterhand gå igenom sin text. Eleven arbetar med
grundläggande skrivregler och stavning.
M12 sporra eleven att utveckla sin språkliga medvetenhet gällande talat
och skrivet språk och sin kunskap om grundläggande språkbegrepp samt
handleda eleven i att göra iakttagelser om språk och språkbruk och bli
medveten om hur det egna språkbruket påverkar andra
Eleven kan läsa och skriva enkla meningar. Eleven har en uppfattning om hur enkla berättelser
konstrueras. Eleven kan uttrycka sig på olika sätt.
I4 Att förstå språk, litteratur och kultur
Årskurs 1-2
Eleven läser och analyserar egen läsning, t.ex. genom inspelning eller parläsning. Eleven deltar
i handledda diskussioner om språk och språkbruk. Eleven övar sitt språkbruk genom diskussion.
Eleven arbetar med muntliga och skriftliga uppgifter.
M13 uppmuntra eleven att lyssna till och själv läsa litteratur för barn, att
hitta intressant läsning och utveckla sitt läsintresse och använda sig av
bibliotek
Eleven läser självvald barnlitteratur på egen nivå. Eleven använder sig regelbundet av
bibliotekstjänster.
70
I4 Att förstå språk, litteratur och kultur
Eleven tar del av varierande litteratur genom mångsidiga arbetssätt och uppgifter, t.ex. e-skolan,
biblioteksbesök. Eleven tar del av gemensamma lässtunder, läser för sig själv och för andra.
M14 handleda eleven att uppskatta sin egen och andras kultur och språk
samt kulturell mångfald, ge eleven möjlighet att bekanta sig med olika
former av barnkultur och sporra eleven att producera kultur tillsammans
med andra
Eleven känner till det grundläggande i den egna kulturen, så som traditioner och deras bakgrund.
I4 Att förstå språk, litteratur och kultur
35.6.2. Omgivningslära
Läroämnets uppdrag
I läroämnet omgivningslära integreras ämnesområdena biologi, geografi, fysik, kemi och
hälsokunskap. Undervisningen ska omfatta perspektivet för hållbar utveckling. I omgivningslära
förenas såväl naturvetenskapliga som humanvetenskapliga perspektiv. I omgivningsläran ska
eleverna ses som en del av den omgivning de lever i. Utgångspunkten är respekt för naturen och
ett människovärdigt liv i enlighet med de mänskliga rättigheterna.
Undervisningen ska stödja eleven att utveckla sitt förhållande till miljön och sin världsbild samt
att växa som människa. Målet för undervisningen i omgivningslära är att eleverna lär känna och
förstå naturen och den byggda miljön, fenomen som förekommer i dem, sig själva och andra
människor samt betydelsen av hälsa och välbefinnande. Omgivningslärans tvärvetenskapliga
karaktär förutsätter att eleverna lär sig att söka, bearbeta, producera, presentera, bedöma och
värdera information i olika situationer. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och eleverna
ska utveckla kritiskt tänkande. De ekologiska, kulturella, sociala och ekonomiska dimensionerna
av hållbar utveckling ska beaktas i undervisningen i omgivningslära. Det centrala målet för
omgivningsläran är att handleda eleverna att förstå hur människans val påverkar livet och miljön
i dag och i framtiden.
Omgivningsläran ska lägga grund för kunskaper inom de olika ämnesområdena i omgivningslära.
Målet är att förstå deras betydelse för miljön, tekniken, det vardagliga livet, människan och
mänsklig verksamhet. Inom biologi är det centralt att eleverna lär känna och förstå naturmiljön,
människan, livet och dess utveckling samt villkoren för liv på jorden. Inom geografi är det viktigt
att eleverna undersöker deras egen närmiljö och förstår olika områden i världen, fenomen som
förekommer i dem och hur livet ser ut för de människor som bor i områdena. Inom fysik är det viktigt
att stödja eleverna att förstå naturens grundstrukturer och fenomen och att förklara dessa fenomen
även med hjälp av information baserad på egna undersökningar. Inom kemi är det centralt att iaktta
olika ämnen i vår omgivning. Man ska undersöka, beskriva och förklara ämnenas egenskaper,
deras sammansättning samt omvandlingar som de genomgår. Inom hälsokunskap är det viktigt
att eleverna lär sig att förstå de faktorer som stödjer och skyddar hälsan i vår omgivning och i
mänsklig verksamhet samt att främja kunskaper som stödjer hälsa, välbefinnande, trygghet och
säkerhet.
71
Årskurs 1-2
Målet med undervisningen är att väcka och fördjupa elevernas intresse för de olika
ämnesområdena i omgivningslära. Likvärdighet och jämlikhet främjas genom att varje elev erbjuds
möjligheter att mångsidigt bekanta sig med omgivningslärans samtliga vetenskapsområden och
med den teknik och de utbildningsmöjligheter som finns på området.
Läroämnets uppdrag i årskurs 1-2
I årskurserna 1–2 planeras undervisningen i omgivningslära som helheter där man granskar
elevernas egen omgivning samt eleverna och deras aktiviteter som en del av omgivningen.
Genom uppgifter där man på ett lekfullt sätt löser problem och gör undersökningar väcks elevernas
nyfikenhet och intresse för olika fenomen i omgivningen. Dessutom får eleven öva sig att
strukturera och benämna omgivningen samt företeelser som anknyter till det egna välbefinnandet
och den egna tryggheten och säkerheten.
Mål för lärmiljöer och arbetssätt i omgivningslära i årskurs 1–2
Utgångspunkten vid valet av arbetssätt och lärmiljöer är elevernas egna erfarenheter av olika
företeelser, fenomen och händelser som anknyter till människan, omgivningen, människans
aktiviteter och vardag. I valet av lärmiljöer och arbetssätt beaktas funktionalitet, erfarenhetsoch upplevelseaspekten, användningen av drama och berättelser samt omgivningslärans
tvärvetenskapliga karaktär. Målet är att undersöka fenomen inom omgivningslärans olika
ämnesområden i naturliga situationer och miljöer. Som lärmiljöer används förutom skolans lokaler
och den egna klassen mångsidigt även den närliggande naturen och den byggda miljön, olika
sociala sammanhang och situationer, digitala lärmiljöer samt lokala möjligheter såsom samarbete
med naturskolor, museer, företag, medborgarorganisationer samt natur- och vetenskapscentra.
Med tanke på målen är det viktigt att eleverna deltar och samverkar i planeringen och
genomförandet av enkla undersökningar samt i diskussionen kring olika perspektiv och lösningar.
Genom att eleverna arbetar aktivt med det fenomen, tema eller aktuella problem som studeras
stödjer man lärandet enligt omgivningslärans mål.
Handledning, differentiering och stöd i omgivningslära i årskurs 1–2
Med tanke på målen för omgivningsläran är det viktigt att handleda eleverna att mångsidigt
använda olika studiesätt. Handledning behövs särskilt för att varje elev ska lära sig agera tryggt
och ta hänsyn till andra i olika lärmiljöer. I undervisningen och vid valet av arbetssätt beaktas
elevernas tidigare kunskaper och färdigheter samt specialbehov i anslutning till utveckling,
livssituation och kultur. Eleverna får lära sig att respektera allas rätt till integritet i personliga frågor.
Ett undersökande arbetssätt och övningar som förutsätter olika nivåer av tänkande kan stödja
differentiering enligt individuella behov. Gruppsamverkan stödjer att eleverna lär sig tillsammans
och utnyttjar de olika styrkor som finns representerade i gruppen. Handledning och stöd, valet av
arbetssätt samt känslan av att lyckas stärker elevernas självbild i omgivningslära. Eleverna ska
även ges möjlighet till fördjupning samt till lugn och ro.
Bedömning av elevens lärande i omgivningslära i årskurs 1–2
Att dela in lärostoffet i helheter med egna mål och bedömningsgrunder stödjer en mångsidig
bedömning. Konstruktiv respons, frågor och konkreta utvecklingsförslag bidrar till att arbetet
framskrider. Positiv respons och uppmuntran stärker elevernas motivation och ökar deras intresse
för att utforska sin omgivning. Eleverna ska ges möjligheter att visa sina kunskaper och färdigheter
på många olika sätt, inte endast skriftligt. I slutet av helheten bedöms hur väl de överenskomna
målen uppnåtts. Eleverna ska öva sig att observera sitt eget lärande och sin aktivitet. Elevernas
värderingar, attityder, hälsobeteende, sociala färdigheter, temperament eller andra personliga
egenskaper är inte föremål för bedömningen.
Årskurs 1-2
Centrala föremål för bedömningen och responsen med tanke på lärprocessen i omgivningslära
är följande
•
•
•
•
72
framsteg i förmågan att undersöka, agera och röra sig i närmiljön
framsteg i förmågan att iaktta och observera
framsteg i förmågan att agera tryggt och säkert
framsteg i förmågan att arbeta i grupp.
Årskurs 1
Centralt innehåll
I1 Att växa och utvecklas
Innehållet väljs så att eleverna får en uppfattning om människokroppens olika delar och
livsfunktioner samt om livets gång och den egna åldersgruppens växande och utveckling i
huvuddrag. Eleverna får träna sina emotionella färdigheter och att främja psykiskt välbefinnande,
som att respektera sig själva och andra, i enlighet med åldern.
I2 Livet hemma och i skolan
Innehållet och uppgifterna väljs så att de anknyter till livet hemma och i skolan. Lärmiljöerna iakttas
ur säkerhetsperspektiv. Eleverna får öva att röra sig på ett säkert sätt i närmiljön och i trafiken.
De fördjupar sig i säkerhetsfärdigheter och -anvisningar och motiveringarna till att dessa behövs.
Begrepp inom de olika ämnesområdena i omgivningslära används för att beskriva fenomen,
teknik och vardagliga situationer, till exempel att klä sig enligt väderlek. Eleverna får öva sig
att samarbeta och att arbeta i olika grupper. Dessutom får eleverna lära sig hur man beter sig
i olika situationer i vardagen, att respektera fysisk integritet, att förhindra mobbning, att klara
grundläggande egenvård i vardagen och att söka hjälp.
I3 Närmiljön och dess förändringar
Eleverna övar sig att iaktta och undersöka naturen i olika naturmiljöer och byggda miljöer i
närheten av skolan. De lär sig att identifiera de vanligaste organismerna och deras livsmiljöer
samt objekt i den byggda miljön. Naturens särdrag, fenomen och egenskaper under alla årstider
studeras. Miljön och dess fenomen, såsom vädret, beskrivs med hjälp av begrepp inom de olika
ämnesområdena i omgivningslära. Eleverna får skapa en gårdskarta över ett bekant område för
att lära sig att förstå idén med kartor.
I4 Att undersöka och experimentera
Som innehåll väljs problemlösnings- och undersökningsuppgifter med anknytning till naturen, den
byggda miljön, vardagliga fenomen och teknik samt människan och människans verksamhet. Med
hjälp av uppgifterna får eleven insikt i de olika faserna av en undersökning. Man experimenterar
och hittar tillsammans på alternativ och lösningar till vardagliga problem. Man iakttar rörelse och
funderar på orsaker till att en rörelse förändras. Småskaliga experiment och undersökningar görs
i närmiljön och genom att odla växter.
I5 Att reflektera över de grundläggande förutsättningarna för liv
Eleverna fördjupar sig i de grundläggande förutsättningarna för liv – näring, vatten, luft, värme
och omsorg. De får insikt i näringsproduktion och varifrån dricksvattnet kommer. Vardagliga
hälsovanor och -färdigheter tränas. Man funderar över vad som gör en människa glad och på
gott humör och utvecklar tillsammans dagsrutinerna i skolan med tanke på hälsa, välmående och
lärande.
Innehållet väljs mångsidigt från olika delområden inom hållbar utveckling. Eleverna övar sig att ta
hand om sina egna och gemensamma saker. De får lära sig att minska mängden avfall samt att
återvinna och sortera avfall. Eleverna får kunskap om den egna hembygden och dess betydelse.
Man medverkar i att främja välbefinnandet i den närmaste omgivningen och i skolan. Man funderar
på vilken betydelse de egna handlingarna har för en själv, andra människor samt den närmaste
omgivningen.
73
Årskurs 1-2
I6 Att träna en hållbar livsstil
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3, I4, I5, I6
M2
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K6
M3
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K3, K7
M4
I2, I3, I4, I6
K3
M5
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K7
M6
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K4
M7
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K4
M8
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K3
M9
I2, I4, I6
K1, K3
M10
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K2, K3
M11
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K4, K5
M12
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1
M13
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K4
M14
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K2, K4
M15
I1, I5
K3
Mål för undervisningen
M1 ge eleven möjligheter att ge utlopp för sin naturliga nyfikenhet och
hjälpa eleven att inse att innehållet i omgivningsläran är viktigt för hen
Eleven får insikt i ämnesområdena i omgivningslära.
I3 Närmiljön och dess förändringar
Eleven uppmuntras att göra observationer i närmiljön (t.ex. under olika årstider) i syfte att väcka
elevens känsla för naturen.
M2 uppmuntra eleven att glädjas över sitt lärande i omgivningsläran,
de egna kunskaperna och nya utmaningar samt att öva sig att arbeta
långsiktigt
Eleven uppmuntras att glädja sig över sina kunskaper i de olika ämnesområdena i omgivningslära
och att träna sina arbetsfärdigheter.
I4 Att undersöka och experimentera
Årskurs 1-2
Eleven får kunskap om vardagsfenomen och undersökningsfärdigheter i olika miljöer.
74
M3 stödja eleven att utveckla känsla för miljön och handleda eleven att
agera på ett hållbart sätt i närmiljön och i skolan
Eleven utvecklar känsla för miljön och handleds att agera på ett hållbart sätt i närmiljön och i
skolan.
I3 Närmiljön och dess förändringar
Eleven övar sig att främja välbefinnandet i den närmaste omgivningen och i skolan. Eleven övar
sig att ta ansvar för sina egna och gemensamma saker.
I6 Att träna en hållbar livsstil
Eleven reflekterar kring hur egna handlingar påverkar miljön och bekantar sig med avfallssortering.
M4 handleda eleven att undersöka, röra sig och göra utflykter i sin
närmiljö
Eleven uppmuntras att undersöka, röra sig och göra utflykter i sin närmiljö.
I2 Livet hemma och i skolan
Lärmiljöerna iakttas ur säkerhetsperspektiv och eleven övar att röra sig på ett tryggt och säkert sätt
i närmiljön och i trafiken. Eleven introduceras i säkerhetskunskap och hur man rör sig i naturen.
M5 uppmuntra eleven att undra och ställa frågor samt använda
gemensamma reflektioner som utgångspunkt för små undersökningar och
andra aktiviteter
Eleven uppmuntras att undra och fråga samt handleds i principerna för små undersökningar.
I4 Att undersöka och experimentera
Eleven bekantar sig med vardagsfenomen och undersökningsfärdigheter i olika miljöer.
Problemlösning introduceras.
M6 handleda eleven att göra iakttagelser och experiment i skolan och
närmiljön med hjälp av olika sinnen och enkla undersökningsredskap
samt att presentera sina resultat på olika sätt
Eleven uppmuntras att göra iakttagelser och experiment i skolan och närmiljön med hjälp av olika
sinnen och enkla undersökningsredskap. Olika sätt att presentera resultat introduceras.
I4 Att undersöka och experimentera
75
Årskurs 1-2
Eleven uppmuntras att observera olika naturfenomen under olika årstider och övar sig att använda
olika typer av undersökningsredskap. Småskaliga experiment och undersökningar görs i närmiljön
och genom att odla en växt.
M7 handleda eleven att mångsidigt beskriva, jämföra och klassificera
organismer, livsmiljöer, fenomen, material och situationer samt namnge
dessa
Eleven uppmuntras att beskriva, jämföra och klassificera organismer, livsmiljöer, fenomen,
material och situationer samt namnge dessa.
I3 Närmiljön och dess förändringar
Eleven övar sig att känna igen organismer och bekantar sig med deras livsmiljöer. Organismer
klassificeras (t.ex. djur, växter, svampar). Eleven utforskar den levande och icke-levande naturen.
Tidsbegreppet undersöks.
I6 Att träna en hållbar livsstil
Eleven övar sig att känna igen material i samband med avfallssortering.
M8 vägleda eleven att agera på ett tryggt och säkert sätt, följa givna
anvisningar och förstå motiveringarna för dem
Eleven vägleds att agera på ett tryggt och säkert sätt och följa givna anvisningar.
I2 Livet hemma och i skolan
Eleven övar att röra sig på ett tryggt och säkert sätt hemma och i skolan, i närmiljön och i trafiken.
Man utvecklar tillsammans dagsrutinerna i skolan med tanke på lärande och välbefinnande.
Eleven bekantar sig med säkerhetsanvisningar i skolan och hemma. Eleven övar sig att förstå
vikten av att följa regler för den egna säkerheten.
M9 handleda eleven att på ett mångsidigt sätt bekanta sig med
vardagsteknik samt uppmuntra eleverna att tillsammans pröva, upptäcka,
bygga och skapa nytt
Eleven handleds att bekanta sig med vardagsteknik samt uppmuntras att pröva och skapa nytt
tillsammans med andra.
I4 Att undersöka och experimentera
Man funderar tillsammans över vilka apparater och uppfinningar som underlättar vardagen.
M10 handleda eleven att träna sin förmåga att arbeta i grupp och sina
emotionella färdigheter samt att stärka respekten för sig själv och andra
Eleven uppmuntras att träna sin förmåga att arbeta i grupp och sina emotionella färdigheter samt
att stärka respekten för sig själv och andra.
Årskurs 1-2
I2 Livet hemma och i skolan
Eleven övar sig att namnge, identifiera och uttrycka känslor. Eleven utvecklar sin
säkerhetskunskap, övar sig att följa gruppregler och att respektera sig själv och andra. Man
funderar tillsammans på olika sätt att förebygga mobbning.
76
M11 handleda eleven att använda informations- och
kommunikationsteknik för att söka information samt för att dokumentera
och presentera observationer
Eleven övar sig att använda informations- och kommunikationsteknik för att söka information samt
handleds i att dokumentera och presentera observationer.
I2 Livet hemma och i skolan
Eleven introduceras i trygg användning av informations- och kommunikationsteknik samt i att söka
och dokumentera information. Olika sätt att presentera resultat introduceras.
M12 handleda eleven att strukturera omgivningen, den mänskliga
verksamheten och fenomen som förekommer i den med hjälp av begrepp
inom de olika ämnesområdena i omgivningslära
Eleven uppmuntras att strukturera omgivningen, den mänskliga verksamheten och fenomen som
förekommer i den.
I2 Livet hemma och i skolan
Eleven får insikt i begrepp inom de olika ämnesområdena i omgivningslära (t.ex. biologi, geografi,
fysik, kemi) som beskriver fenomen i omgivningen och vardagliga situationer.
M13 hjälpa eleven att förstå enkla bilder, modeller och kartor som
beskriver omgivningen
Eleven introduceras i användningen av enkla bilder, modeller och kartor som beskriver
omgivningen.
I3 Närmiljön och dess förändringar
Eleven övar sig att förstå idén med kartor, t.ex. genom att rita en karta över ett bekant område
eller använda kartor över närområdet.
M14 uppmuntra eleven att uttrycka sig och öva sig att motivera sina
åsikter
Eleven uppmuntras att uttrycka sig.
I1 Att växa och utvecklas
Eleven uppmuntras att uttrycka sig och sina tankar i grupp.
Eleven handleds att reflektera över faktorer som främjar växande och hälsa samt de
grundläggande förutsättningarna för liv.
77
Årskurs 1-2
M15 handleda eleven att reflektera över faktorer som främjar växande
och utveckling, hälsa och välbefinnande samt de grundläggande
förutsättningarna för liv
I1 Att växa och utvecklas
Eleven får en uppfattning om människokroppens olika delar och livsfunktioner samt om den egna
åldersgruppens växande.
Årskurs 2
Centralt innehåll
I1 Att växa och utvecklas
Innehållet väljs så att eleverna får en uppfattning om människokroppens olika delar och
livsfunktioner samt om livets gång och den egna åldersgruppens växande och utveckling i
huvuddrag. Eleverna får träna sina emotionella färdigheter och att främja psykiskt välbefinnande,
som att respektera sig själva och andra, i enlighet med åldern.
I2 Livet hemma och i skolan
Innehållet och uppgifterna väljs så att de anknyter till livet hemma och i skolan. Lärmiljöerna iakttas
ur säkerhetsperspektiv. Eleverna får öva att röra sig på ett säkert sätt i närmiljön och i trafiken.
De fördjupar sig i säkerhetsfärdigheter och -anvisningar och motiveringarna till att dessa behövs.
Begrepp inom de olika ämnesområdena i omgivningslära används för att beskriva fenomen,
teknik och vardagliga situationer, till exempel att klä sig enligt väderlek. Eleverna får öva sig
att samarbeta och att arbeta i olika grupper. Dessutom får eleverna lära sig hur man beter sig
i olika situationer i vardagen, att respektera fysisk integritet, att förhindra mobbning, att klara
grundläggande egenvård i vardagen och att söka hjälp.
I3 Närmiljön och dess förändringar
Eleverna övar sig att iaktta och undersöka naturen i olika naturmiljöer och byggda miljöer i
närheten av skolan. De lär sig att identifiera de vanligaste organismerna och deras livsmiljöer
samt objekt i den byggda miljön. Naturens särdrag, fenomen och egenskaper under alla årstider
studeras. Miljön och dess fenomen, såsom vädret, beskrivs med hjälp av begrepp inom de olika
ämnesområdena i omgivningslära. Eleverna får skapa en gårdskarta över ett bekant område för
att lära sig att förstå idén med kartor.
I4 Att undersöka och experimentera
Som innehåll väljs problemlösnings- och undersökningsuppgifter med anknytning till naturen, den
byggda miljön, vardagliga fenomen och teknik samt människan och människans verksamhet. Med
hjälp av uppgifterna får eleven insikt i de olika faserna av en undersökning. Man experimenterar
och hittar tillsammans på alternativ och lösningar till vardagliga problem. Man iakttar rörelse och
funderar på orsaker till att en rörelse förändras. Småskaliga experiment och undersökningar görs
i närmiljön och genom att odla växter.
Årskurs 1-2
I5 Att reflektera över de grundläggande förutsättningarna för liv
Eleverna fördjupar sig i de grundläggande förutsättningarna för liv – näring, vatten, luft, värme
och omsorg. De får insikt i näringsproduktion och varifrån dricksvattnet kommer. Vardagliga
hälsovanor och -färdigheter tränas. Man funderar över vad som gör en människa glad och på
gott humör och utvecklar tillsammans dagsrutinerna i skolan med tanke på hälsa, välmående och
lärande.
78
I6 Att träna en hållbar livsstil
Innehållet väljs mångsidigt från olika delområden inom hållbar utveckling. Eleverna övar sig att ta
hand om sina egna och gemensamma saker. De får lära sig att minska mängden avfall samt att
återvinna och sortera avfall. Eleverna får kunskap om den egna hembygden och dess betydelse.
Man medverkar i att främja välbefinnandet i den närmaste omgivningen och i skolan. Man funderar
på vilken betydelse de egna handlingarna har för en själv, andra människor samt den närmaste
omgivningen.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3, I4, I5, I6
M2
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K6
M3
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K3, K7
M4
I2, I3, I4, I6
K3
M5
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K7
M6
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K4
M7
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K4
M8
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K3
M9
I2, I4, I6
K1, K3
M10
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K2, K3
M11
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K4, K5
M12
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1
M13
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K4
M14
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K2, K4
M15
I1, I5
K3
Mål för undervisningen
M1 ge eleven möjligheter att ge utlopp för sin naturliga nyfikenhet och
hjälpa eleven att inse att innehållet i omgivningsläran är viktigt för hen
I3 Närmiljön och dess förändringar
Förmågan att göra observationer i närmiljön stärks och man reflekterar kring samspelet mellan
människan och naturen. Elevens känsla för naturen stärks.
M2 uppmuntra eleven att glädjas över sitt lärande i omgivningsläran,
de egna kunskaperna och nya utmaningar samt att öva sig att arbeta
långsiktigt
Eleven övar sig att iaktta och undersöka naturen i olika miljöer.
79
Årskurs 1-2
I3 Närmiljön och dess förändringar
M3 stödja eleven att utveckla känsla för miljön och handleda eleven att
agera på ett hållbart sätt i närmiljön och i skolan
I3 Närmiljön och dess förändringar
Eleven medverkar i att främja välbefinnandet i den närmaste omgivningen och i skolan.
Eleven övar sig att ta ansvar för sina egna och gemensamma saker och reflekterar kring hur egna
handlingar påverkar miljön.
I6 Att träna en hållbar livsstil
Avfallssortering och återvinning tränas.
M4 handleda eleven att undersöka, röra sig och göra utflykter i sin
närmiljö
I2 Livet hemma och i skolan
Eleven övar att röra sig på ett tryggt och säkert sätt i närmiljön och i trafiken. Eleven övar att röra
sig i naturen, att klä sig enligt väderlek och utvecklar sin säkerhetskunskap.
M5 uppmuntra eleven att undra och ställa frågor samt använda
gemensamma reflektioner som utgångspunkt för små undersökningar och
andra aktiviteter
I4 Att undersöka och experimentera
Eleven övar sig att göra småskaliga experiment och undersökningar t.ex. i närmiljön.
M6 handleda eleven att göra iakttagelser och experiment i skolan och
närmiljön med hjälp av olika sinnen och enkla undersökningsredskap
samt att presentera sina resultat på olika sätt
I4 Att undersöka och experimentera
Eleven får insikt i de olika faserna av en undersökning. Småskaliga experiment och
undersökningar görs i närmiljön och genom att odla en växt.
M7 handleda eleven att mångsidigt beskriva, jämföra och klassificera
organismer, livsmiljöer, fenomen, material och situationer samt namnge
dessa
I3 Närmiljön och dess förändringar
Årskurs 1-2
Eleven övar sig att känna igen organismer och bekantar sig med deras livsmiljöer. Organismer
klassificeras (t.ex. djur, växter, svampar). Eleven utforskar den levande och icke-levande naturen.
Tidsbegreppet undersöks.
I6 Att träna en hållbar livsstil
Eleven övar sig att klassificera material i samband med avfallssortering.
80
M8 vägleda eleven att agera på ett tryggt och säkert sätt, följa givna
anvisningar och förstå motiveringarna för dem
I2 Livet hemma och i skolan
Eleven övar att röra sig på ett tryggt, säkert och ansvarsfullt sätt hemma och i skolan, i närmiljön
och i trafiken. Eleven lär sig förstå att regler finns till för att skydda. Säkerhetskunskapen övas.
M9 handleda eleven att på ett mångsidigt sätt bekanta sig med
vardagsteknik samt uppmuntra eleverna att tillsammans pröva, upptäcka,
bygga och skapa nytt
I4 Att undersöka och experimentera
Man iakttar rörelse och funderar på orsaker till att en rörelse förändras. Eleven bekantar sig med
vardagliga tekniska verktyg och apparater som utnyttjar rörelse. Eleven övar sig att använda
arbetsredskap på ett tryggt och säkert sätt.
M10 handleda eleven att träna sin förmåga att arbeta i grupp och sina
emotionella färdigheter samt att stärka respekten för sig själv och andra
I2 Livet hemma och i skolan
Eleven övar sig att namnge, identifiera, uttrycka och reglera känslor. Eleven övar sig att följa
gruppens gemensamma regler och utvecklar sin samarbetsförmåga. Säkerhetskunskapen stärks.
Eleven övar sig att identifiera mobbning och lär sig olika sätt att förebygga mobbning.
M11 handleda eleven att använda informations- och
kommunikationsteknik för att söka information samt för att dokumentera
och presentera observationer
I2 Livet hemma och i skolan
Eleven övar sig att använda informations- och kommunikationsteknik på ett tryggt och säkert sätt
samt att söka och dokumentera information. Olika sätt att presentera resultat introduceras.
M12 handleda eleven att strukturera omgivningen, den mänskliga
verksamheten och fenomen som förekommer i den med hjälp av begrepp
inom de olika ämnesområdena i omgivningslära
I3 Närmiljön och dess förändringar
Eleven övar sig att använda begrepp inom de olika ämnesområdena i omgivningslära som
beskriver fenomen i omgivningen, vardagliga situationer och förändringar i närmiljön.
M13 hjälpa eleven att förstå enkla bilder, modeller och kartor som
beskriver omgivningen
Eleven stärker sin förståelse av kartor genom att rita och använda kartor över närområdet. Eleven
undersöker olika kartor och modeller (t.ex. diagram).
81
Årskurs 1-2
I3 Närmiljön och dess förändringar
M14 uppmuntra eleven att uttrycka sig och öva sig att motivera sina
åsikter
I1 Att växa och utvecklas
Eleven övar sig att återge sina känslor och tankar.
M15 handleda eleven att reflektera över faktorer som främjar växande
och utveckling, hälsa och välbefinnande samt de grundläggande
förutsättningarna för liv
I5 Att reflektera över de grundläggande förutsättningarna för liv
Eleven får insikt i de grundläggande förutsättningarna för liv (vatten, luft, värme, föda) och
människokroppens funktioner. Man reflekterar tillsammans över skoldagens innehåll med tanke
på det egna och gruppens välbefinnande.
35.6.3. Livsåskådningskunskap
Läroämnets uppdrag
Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva
efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses människorna som aktörer som förnyar
och skapar sin kultur och som upplever och skapar mening tillsammans och i samverkan
med omvärlden. Livsåskådningar, mänskliga sedvanor och deras innebörd anses vara resultat
av växelverkan mellan individer, samhällen och kulturarv. I livsåskådningskunskapen betonas
människans förmåga att aktivt påverka sina egna tankar och handlingar. Detta gäller även
elevernas studier och lärande. Därför är det viktigt att undervisningen och studierna anpassas
efter elevernas tanke- och upplevelsevärld.
Undervisningen i livsåskådningskunskap har som uppdrag att utveckla elevernas förmåga att växa
till självständiga, toleranta, ansvarsfulla och omdömesgilla medlemmar i sitt samhälle. Målet är
ett fullständigt demokratiskt medborgarskap i en allt mer global och snabbt föränderlig värld. Det
förutsätter att undervisningen i livsåskådningskunskap mångsidigt ökar den åskådningsmässiga
och kulturella allmänbildningen, utvecklar förmågan att tänka, förmågan att handla etiskt och
kritiskt och att lära sig. Att tänka kritiskt innebär inom livsåskådningskunskap att söka orsaker, se
sammanhang, ha känsla för situationer och att kunna ändra sitt förhållningssätt. Hit hör också en
öppen och reflekterande attityd.
Livsåskådningskunskapen ska stödja utvecklingen av mångsidig kompetens, i synnerhet
förmågan att tänka och lära sig, kulturell och kommunikativ kompetens, vardagskompetens och
förmågan att delta, påverka och ta ansvar.
Läroämnets uppdrag i årskurs 1-2
I årskurserna 1–2 ska tyngdpunkten i undervisningen i livsåskådningskunskap ligga på att
utveckla elevernas samarbets- och kommunikationsförmåga, uttrycksförmåga samt tänkande och
lärande. Genom att vara lyhörd för och respektera elevens tankar och erfarenheter hjälper man
eleven att utveckla en sund självkänsla och en positiv självbild.
Årskurs 1-2
Mål för lärmiljöer och arbetssätt i livsåskådningskunskap i årskurs 1–2
Vid valet av arbetssätt är det med tanke på läroämnets mål viktigt att skapa en trygg och öppen
psykisk och social lärmiljö, där eleven upplever att hen blir hörd och respekterad. Eleven ska
uppmuntras till självstyrt lärande. Den fysiska lärmiljön utvecklas så att den tar hänsyn till olika
sätt att arbeta och lära sig och går lätt att förändra. De gemensamma, lärarledda undersökande
82
diskussionerna berikas med konkreta aktiviteter, sagor, berättelser, lekar, musik, bildkonst och
drama. Digitaliseringen av barnens livsmiljö ska beaktas i arbetet.
Handledning, differentiering och stöd i livsåskådningskunskap i årskurs
1–2
Med tanke på läroämnets mål är det centralt att handledningen och stödet stärker elevens
självförtroende och känsla av delaktighet. Läroämnet livsåskådningskunskap ska stödja elevens
välbefinnande, utveckling och lärande genom att erbjuda möjligheter och begreppsliga redskap
att undersöka, strukturera och skapa en egen livsåskådningsidentitet tillsammans med andra.
Handledning och stöd behövs särskilt för att utveckla kommunikations- och tankeförmågan.
Elevernas individuella behov av stöd ska beaktas vid valet av arbetssätt.
Bedömning av elevens lärande i livsåskådningskunskap i årskurs 1–2
Bedömningen av lärande ska vara handledande och uppmuntrande. Mångsidig respons ges
i samband med arbetet och gemensamma diskussioner. Bedömningen ska stödja och stärka
elevernas delaktighet och självförtroende. Responsen ska utveckla elevernas samarbetsförmåga
och uppmuntra dem att uttrycka sina tankar. Eleverna ska i undervisningen ges utrymme och
uppmuntras att ifrågasätta och ställa frågor samt att motivera sina åsikter och lyssna på andras
synpunkter. Mångsidiga arbetssätt ger eleverna möjligheter att visa och själva ge akt på sina
framsteg och kunskaper.
Centrala föremål för bedömningen
livsåskådningskunskap är följande
•
•
•
och
responsen
med
tanke
på
lärprocessen
i
framsteg i att känna igen och namnge fenomen som rör livsåskådning i sin närmiljö
framsteg i förmågan att arbeta i grupp
framsteg i förmågan att uttrycka tankar och att lyssna på andra.
Årskurs 1
Centralt innehåll
I1 Att växa till ett gott liv
Eleverna tränar samtalsfärdigheter genom att lära sig lyssna på andra med respekt och genom
att öva att uttrycka sig tydligt. De reflekterar tillsammans över betydelsen av gott handlande, rätt
och fel och att skilja mellan dem samt på människans godhet. Tillsammans undersöker man vad
vänskap innefattar och betyder i barns liv.
I2 Olika sätt att leva
Eleverna reflekterar över frågan "Vem är jag?" och olika sätt att leva och tänka. Tillsammans
undersöker man olika livsstilar, särskilt sådana som anknyter till elevens egen hem- och
kulturbakgrund.
Eleverna fördjupar sig i grunderna för att leva tillsammans genom att undersöka till exempel
betydelsen av regler, förtroende, ärlighet och uppriktighet i olika vardagliga situationer och miljöer
i sitt liv. De stiftar inledningsvis bekantskap med barnets rättigheter och barnets ställning i olika
samhällen.
83
Årskurs 1-2
I3 Grunderna för ett gemensamt liv
I4 Naturen och en hållbar framtid
Eleverna undersöker olika levnadssätt i världen och reflekterar samtidigt över livets förgänglighet.
Tillsammans fördjupar man sig i berättelser om världens uppkomst. Eleverna undersöker sin egen
närmiljö och granskar hur de egna valen och handlingarna påverkar miljön. Eleverna försöker hitta
betydelsefulla upplevelser som hör samman med naturen.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3, I4
K1, K2, K4
M2
I2
K1, K2, K7
M3
I1
K1, K2, K7
M4
I1, I2, I3, I4
K1, K2, K7
M5
I1, I2, I3, I4
K1, K3, K4
M6
I1, I2, I3, I4
K1, K3, K7
M7
I2
K2, K4
M8
I1, I2, I3, I4
K2, K3, K7
M9
I4
K3, K5, K7
Mål för undervisningen
M1 vägleda eleven att lyssna på andra elevers åsikter och tankar
I1 Att växa till ett gott liv
Eleven tränar samtalsfärdigheter genom att lära sig att lyssna på andra med respekt och öva att
uttrycka sig tydligt.
M2 uppmuntra eleven att uttrycka sina egna tankar och känslor på olika
sätt
I2 Olika sätt att leva
Eleven reflekterar över frågan "Vem är jag?"
M3 vägleda eleven att värdesätta sina egna och andras tankar
I1 Att växa till ett gott liv
Man undersöker tillsammans vad vänskap innefattar och betyder i barnens liv.
M4 främja elevens förmåga att ställa frågor och framföra motiverade
argument
Årskurs 1-2
I1 Att växa till ett gott liv
Eleven tränar samtalsfärdigheter genom att lära sig att lyssna på andra med respekt och öva att
uttrycka sig tydligt.
84
M5 vägleda eleven att uppfatta orsak och verkan samt etiska aspekter i
vardagliga situationer
I3 Grunderna för ett gemensamt liv
Eleven fördjupar sig i grunderna för att leva tillsammans genom att undersöka till exempel
betydelsen av regler, förtroende, ärlighet och uppriktighet i olika vardagliga situationer och miljöer
i sitt liv.
M6 uppmuntra eleven att reflektera över skillnaden mellan rätt och fel
samt godhet
I1 Att växa till ett gott liv
Man reflekterar tillsammans över betydelsen av gott handlande, rätt och fel och att skilja mellan
dem samt på människans godhet.
M7 handleda eleven att lära känna seder och bruk i närmiljön
I2 Olika sätt att leva
Eleven undersöker olika livsstilar, särskilt sådana som anknyter till elevens egen hem- och
kulturbakgrund.
M8 handleda eleven att förstå grundläggande faktorer för att människor
ska kunna leva tillsammans
I3 Grunderna för ett gemensamt liv
Eleven fördjupar sig i grunderna för att leva tillsammans genom att undersöka till exempel
betydelsen av regler, förtroende, ärlighet och uppriktighet i olika vardagliga situationer och miljöer
i sitt liv.
M9 vägleda eleven att respektera och uppskatta naturen och sin närmiljö
I4 Naturen och en hållbar framtid
Eleven undersöker sin egen närmiljö och granskar hur de egna valen och handlingarna påverkar
miljön. Eleven försöker hitta betydelsefulla upplevelser som hör samman med naturen.
Årskurs 2
Centralt innehåll
I1 Att växa till ett gott liv
85
Årskurs 1-2
Eleverna tränar samtalsfärdigheter genom att lära sig lyssna på andra med respekt och genom
att öva att uttrycka sig tydligt. De reflekterar tillsammans över betydelsen av gott handlande, rätt
och fel och att skilja mellan dem samt på människans godhet. Tillsammans undersöker man vad
vänskap innefattar och betyder i barns liv.
I2 Olika sätt att leva
Eleverna reflekterar över frågan "Vem är jag?" och olika sätt att leva och tänka. Tillsammans
undersöker man olika livsstilar, särskilt sådana som anknyter till elevens egen hem- och
kulturbakgrund.
I3 Grunderna för ett gemensamt liv
Eleverna fördjupar sig i grunderna för att leva tillsammans genom att undersöka till exempel
betydelsen av regler, förtroende, ärlighet och uppriktighet i olika vardagliga situationer och miljöer
i sitt liv. De stiftar inledningsvis bekantskap med barnets rättigheter och barnets ställning i olika
samhällen.
I4 Naturen och en hållbar framtid
Eleverna undersöker olika levnadssätt i världen och reflekterar samtidigt över livets förgänglighet.
Tillsammans fördjupar man sig i berättelser om världens uppkomst. Eleverna undersöker sin egen
närmiljö och granskar hur de egna valen och handlingarna påverkar miljön. Eleverna försöker hitta
betydelsefulla upplevelser som hör samman med naturen.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3, I4
K1, K2, K4
M2
I2
K1, K2, K7
M3
I1
K1, K2, K7
M4
I1, I2, I3, I4
K1, K2, K7
M5
I1, I2, I3, I4
K1, K3, K4
M6
I1, I2, I3, I4
K1, K3, K7
M7
I2
K2, K4
M8
I1, I2, I3, I4
K2, K3, K7
M9
I4
K3, K5, K7
Mål för undervisningen
M1 vägleda eleven att lyssna på andra elevers åsikter och tankar
I1 Att växa till ett gott liv
Eleven tränar samtalsfärdigheter genom att lära sig att lyssna på andra med respekt och öva att
uttrycka sig tydligt.
M2 uppmuntra eleven att uttrycka sina egna tankar och känslor på olika
sätt
Årskurs 1-2
I2 Olika sätt att leva
Eleven reflekterar över frågan "Vem är jag?" och olika sätt att leva och tänka.
86
M3 vägleda eleven att värdesätta sina egna och andras tankar
I1 Att växa till ett gott liv
Eleven övar sig att respektera andras åsikter.
M4 främja elevens förmåga att ställa frågor och framföra motiverade
argument
I1 Att växa till ett gott liv
Eleven tränar samtalsfärdigheter genom att lära sig lyssna på andra med respekt och genom att
öva att uttrycka sig tydligt.
M5 vägleda eleven att uppfatta orsak och verkan samt etiska aspekter i
vardagliga situationer
I1 Att växa till ett gott liv
Eleven fördjupar sig i grunderna för att leva tillsammans genom att undersöka till exempel
betydelsen av regler, förtroende, ärlighet och uppriktighet i olika vardagliga situationer och miljöer
i sitt liv.
M6 uppmuntra eleven att reflektera över skillnaden mellan rätt och fel
samt godhet
I1 Att växa till ett gott liv
Man reflekterar tillsammans över betydelsen av gott handlande, rätt och fel och att skilja mellan
dem samt på människans godhet.
M7 handleda eleven att lära känna seder och bruk i närmiljön
I2 Olika sätt att leva
Eleven undersöker olika livsstilar, särskilt sådana som anknyter till elevens egen hem- och
kulturbakgrund.
M8 handleda eleven att förstå grundläggande faktorer för att människor
ska kunna leva tillsammans
I3 Grunderna för ett gemensamt liv
Eleven stiftar inledningsvis bekantskap med barnets rättigheter och barnets ställning i olika
samhällen
M9 vägleda eleven att respektera och uppskatta naturen och sin närmiljö
Eleven undersöker olika levnadssätt i världen och reflekterar samtidigt över livets förgänglighet.
Eleven fördjupar sig i berättelser om världens uppkomst.
87
Årskurs 1-2
I4 Naturen och en hållbar framtid
35.6.4. Elevhandledning
Läroämnets uppdrag
Elevhandledningen har en central betydelse ur såväl elevernas och skolans som ur samhällets
perspektiv. Handledningsverksamheten ska bilda en sammanhängande helhet som fortgår under
hela den grundläggande utbildningen och vidare under studierna efter den grundläggande
utbildningen. Elevhandledningen ska främja att eleverna lyckas i skolarbetet, att studierna löper
smidigt och att eleverna uppnår goda studieresultat.
Elevhandledningens uppdrag är att främja elevernas fostran och utveckling så att de kan
vidareutveckla sina studievanor och sina sociala färdigheter och tillägna sig kunskaper och
färdigheter som behövs i livet. Elevhandledningen ska stödja eleverna att fatta beslut och
att göra val gällande vardagslivet, studierna, fortsatta studier och framtiden utgående från
sina egna förutsättningar, sina värderingar, sitt utgångsläge och sina intressen. Med hjälp av
elevhandledningen lär sig eleverna att bli medvetna om sina möjligheter att påverka planeringen
och besluten i sitt eget liv. Eleverna ska uppmuntras att fundera över och ifrågasätta sina
förhandsuppfattningar om utbildning och yrken och att göra sina val utan könsbundna rollmodeller.
Elevhandledningen ska genomföras i samarbete med vårdnadshavarna.
Strukturen, verksamhetssätten, arbets- och ansvarsfördelningen inom elevhandledningen samt
de yrkesövergripande nätverk som behövs för att uppnå målen för elevhandledningen ska
beskrivas i skolans handledningsplan. I planen ska även samarbetet mellan hem och skola
gällande handledning beskrivas, likaså skolans samarbete med arbetslivet och arrangemang i
anslutning till praktisk arbetslivsorientering. Det är viktigt att systematiskt utvärdera hur målen
i handledningsplanen nås. För att elevernas studier ska fortlöpa smidigt vid etappmålen inom
den grundläggande utbildningen och vid övergången till fortsatta studier är det viktigt med
samarbete mellan lärarna och studiehandledarna och att man vid behov samarbetar med andra
yrkeskategorier. Lärarna ska i sitt arbete använda aktuell information om fortsatta studier, arbetsliv
och arbetsuppgifter samt förändringar i dessa.
Elevhandledningen fungerar som en länk mellan skolan, samhället och arbetslivet.
Elevhandledningen ska främja rättvisa, likvärdighet, jämlikhet och delaktighet samt förebygga
marginalisering från utbildning och arbetsliv. De kunskaper och färdigheter som utvecklas inom
elevhandledningen bidrar för sin del till att trygga tillgången på kompetent arbetskraft och till att
efterfrågan och utbud på kunnande sammanfaller i det framtida arbetslivet.
Läroämnets uppdrag i årskurs 1-2
Årskurs 1-2
I årskurserna 1–2 genomförs elevhandledningen som en integrerad del av den övriga
undervisningen och skolans verksamhet. Klassläraren ansvarar tillsammans med de övriga
lärarna för elevhandledningen. Handledningen ska främja utvecklingen av elevernas studievanor
och -färdigheter samt stödja eleverna att gradvis börja ta ansvar för skolarbetet, sina egna
uppgifter och sin egendom. Eleverna ska få handledning i att ställa upp individuella mål samt
uppmuntrande och vägledande respons på hur målen nåtts på ett sådant sätt att förmågan att lära
sig stärks. Med tanke på målen för elevhandledningen är det viktigt att välja sådana arbetssätt
och ge respons på ett sådant sätt att eleverna kan bilda sig en positiv uppfattning om sig själva
som elever och som medlemmar i gruppen. Eleverna ska handledas till att utveckla sina sociala
färdigheter och sin förmåga att arbeta i grupp. De uppmuntras även till aktiv delaktighet i sin
närmiljö.
Med hjälp av elevhandledningen läggs grunden för samarbetet mellan hem och skola i ett
tidigt skede av den grundläggande utbildningen. Elevhandledningen ska stödja eleverna och
vårdnadshavarna att göra de första valen gällande utbildning och hjälpa dem att förstå valens
betydelse för framtida studier. Eleverna bekantar sig med olika yrken och med arbetslivet
utgående från de yrken som finns representerade i skolan och i deras närmaste omgivning.
88
35.6.5. Bildkonst
Läroämnets uppdrag
Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska
och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera och tolka bilder
formas elevernas identitet samtidigt som den kulturella kompetensen och gemenskapen stärks.
Undervisningen ska bygga på elevernas egna erfarenheter, fantasi och lust att experimentera.
Undervisningen i bildkonst ska utveckla förmågan att förstå konst, omgivningen och annan visuell
kultur. Eleverna ska erbjudas olika sätt att bedöma verkligheten och att påverka den. Genom
att förstärka kännedomen om kulturarvet stödjer man att traditionerna förmedlas och förnyas.
Undervisningen ska stödja eleverna att utveckla kritiskt tänkande och uppmuntra eleverna att
påverka den egna livsmiljön och samhället. Undervisningen i bildkonst ska ge eleverna en grund
för aktiv medverkan lokalt och globalt.
Det arbetssätt som är karakteristiskt för konsten främjar erfarenhetsbaserat, multisensoriskt och
konkret lärande. Eleverna granskar bildkonst och annan visuell kultur ur ett historiskt och kulturellt
perspektiv. Undervisningen ska ta upp olika uppfattningar om konstens uppgifter. Eleverna
handleds att på ett mångsidigt sätt använda olika redskap, material, tekniker och uttryckssätt.
Undervisningen ska sporra eleven att utveckla multilitteracitet både med hjälp av visuella metoder
och andra undersöknings- och framställningssätt. Eleverna ska erbjudas möjligheter att arbeta
med mångvetenskapliga lärområden i samarbete med den övriga undervisningen och med aktörer
utanför skolan. I undervisningen bekantar man sig med museer och andra kulturobjekt och
undersöker möjligheterna att utöva bildkonst som hobby.
Läroämnets uppdrag i årskurs 1-2
I årskurserna 1-2 skapas grunden för elevernas personliga förhållande till bildkonst och annan
visuell kultur. Samtidig användning av olika sinnen och hela kroppen stödjer utvecklingen av
uttrycksförmågan och de estetiska färdigheterna. Eleverna ska handledas att använda sin fantasi,
begrepp inom bildkonsten och att uttrycka sig visuellt på olika sätt. Konkreta, lekfulla arbetssätt
används i undervisningen. Eleverna uppmuntras till långsiktigt konstnärligt lärande. Förmågan
att skapa och tolka bilder tränas också med hjälp av digitala verktyg och webbmiljöer. Eleverna
uppmuntras att samarbeta, att dela med sig av sina upplevelser och att ta emot och ge respons
på sitt visuella arbete.
Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 1–2
Målet är att erbjuda lärmiljöer och arbetssätt som ger eleverna möjlighet att mångsidigt
använda material, tekniker och uttryckssätt och tillämpa dem kreativt. Undervisningssituationerna
ska präglas av en atmosfär som uppmuntrar eleverna att aktivt experimentera och öva.
Genom pedagogiska lösningar stöds multisensoriska upplevelser, långsiktigt arbete samt ett
undersökande och målinriktat konstnärligt lärande. Undervisningen ska ta hänsyn till elevernas
individuella behov och eleverna ska ges möjlighet att arbeta på ett ändamålsenligt sätt
självständigt och i grupp. Målet är att skapa en verksamhetskultur som främjar lärande och socialt
samspel både i skolan och i miljöer utanför skolan. I årskurs 1–2 ska eleverna uppmuntras att
experimentera på ett lekfullt sätt, att använda digitala verktyg och att arbeta tvärkonstnärligt.
Undervisningen genomförs både i skolan och i olika byggda miljöer, i naturen och i webbmiljöer.
Handledning, differentiering och stöd ska ordnas med hänsyn till elevernas sociala, psykiska och
motoriska förutsättningar och färdigheter. Lärande i konst kännetecknas av att eleven lär sig både
individuellt och tillsammans med andra, vilket stödjer elevens identitetsutveckling, delaktighet
och välbefinnande. Elevens individuella behov av handledning ska beaktas i undervisningen.
Undervisningen differentieras vid behov genom till exempel val av uttryckssätt, arbetssätt
89
Årskurs 1-2
Handledning, differentiering och stöd i bildkonst i årskurs 1–2
och lärmiljöer. I undervisningssituationerna ska eleverna få utnyttja sina styrkor samt tillämpa
olika arbets- och tillvägagångssätt. Lärandet i konst ska utvecklas i en trygg atmosfär, där
mångfald accepteras och där eleverna uppmuntras att uttrycka sig och får individuell handledning
och stöd. Alternativa pedagogiska metoder kan behövas i synnerhet för att utveckla de
motoriska färdigheterna och förmågan att uttrycka iakttagelser och känslor visuellt. Handledning,
differentiering och stöd kan ordnas till exempel med hjälp av lekar, spel och multisensoriska
upplevelser.
Bedömning av elevens lärande i bildkonst i årskurs 1–2
Bedömningen av lärandet i bildkonst ska vara uppmuntrande och handledande och beakta
elevernas individuella framsteg. Bedömningen ska stödja eleven att utveckla sin förmåga att skapa
och tolka bilder, kunskapen om konst och övrig visuell kultur, långsiktiga arbetssätt och färdigheter
i självbedömning. Responsen ska vara mångsidig och uppmuntra eleverna att uttrycka sina tankar
och att värdesätta andras synpunkter. Bedömningen av lärandet ska omfatta alla dimensioner av
det konstnärliga lärandet som definieras i målen för undervisningen.
Centrala föremål för bedömningen och responsen med tanke på lärprocessen i bildkonst är
följande
•
•
•
•
framsteg i förmågan att ställa upp mål för sitt arbete
framsteg i att pröva olika material och öva olika tekniker
framsteg i att använda uttryckssätt inom bildkonsten och diskutera om dem
framsteg i förmågan att diskutera sina egna och andras bilder.
Årskurs 1
Centralt innehåll
I1 Egna bildkulturer
Innehållet väljs utgående från elevernas egna bilder och bildkulturer. Eleverna uppmuntras att
bekanta sig med varandras bildkulturer. Egna bildkulturer används som utgångspunkt i det egna
bildarbetet. I undervisningen behandlas de egna bildkulturernas betydelse i elevernas vardag,
närmiljö och samverkan.
I2 Bildkulturer i omgivningen
Innehållet omfattar olika omgivningar, föremål, mediekulturer och virtuella världar. Innehållet väljs
mångsidigt ur byggda och naturliga miljöer och ur medier. Omgivningens bildkulturer används som
utgångspunkt vid bildskapandet. I undervisningen koncentrerar man sig på elevernas närmiljö och
dess medier.
I3 Konstens världar
Årskurs 1-2
Innehållet omfattar bildkonst som skapats under olika tider, i olika miljöer och kulturer. Eleverna
bekantar sig med bildkonstens värld genom att titta på olika verk, teman och fenomen. Man
använder sig av konstverk som utgångspunkt vid bildskapandet. I undervisningen behandlar man
det kulturella mångfald som konstverken och upplevelsen av dem ger.
90
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3
K1, K3, K4, K5
M2
I1, I2, I3
K2, K4, K5, K6
M3
I1, I2, I3
K2, K3, K4, K5
M4
I1, I2, I3
K2, K3, K5, K6
M5
I1, I2, I3
K1, K2, K3, K5
M6
I1, I2, I3
K1, K2, K4, K7
M7
I1, I2, I3
K1, K4, K5, K6
M8
I1, I2, I3
K2, K3, K6, K7
M9
I1, I2, I3
K1, K2, K5, K6
M11
I1, I2, I3
K1, K2, K4, K7
Mål för undervisningen
M1 sporra eleven att iaktta konst, omgivningen och annan visuell kultur
med olika sinnen och genom att skapa bilder
• Man ser tillsammans på konstbilder, gör utflykter i närmiljön och diskuterar bildkulturer i barnens
vardag.
M2 uppmuntra eleven att diskutera om sina iakttagelser och tankar
• Man diskuterar konstbilder, iakttagelser som gjorts under utflykter och den visuella miljön i till
exempel spelvärlden.
M3 uppmuntra eleven att ge uttryck för sina iakttagelser och tankar genom
olika sätt att skapa bilder
• Man planerar arbetsuppgifter som anknyter till något tema, till exempel i omgivningslära, eller
någon annan helhet som just då behandlas.
M4 uppmuntra eleven att pröva olika material och tekniker samt träna
olika visuella uttryckssätt
• Olika arbetssätt utnyttjas och eleven skapar mångsidigt olika arbeten genom att t.ex. rita, måla,
klippa, limma, trycka och modellera.
• Eleven övar sig att skissa och att färglägga i flera lager med vaxkritor.
• Tillräcklig tid reserveras för arbetet. Eleven arbetar självständigt och tillsammans med andra.
• Eleven stöds att nå sitt mål i alla faser av arbetsprocessen. Man gläds över färdiga arbeten.
91
Årskurs 1-2
M5 uppmuntra eleven till långsiktigt bildskapande arbete, både
självständigt och tillsammans med andra
M6 uppmuntra eleven att iaktta hur man kan påverka visuellt genom att
studera sina egna och andras bilder
• Skyltar och trafikmärken i omgivningen studeras. Eleven planerar till exempel egna skyltar och
märken.
M7 handleda eleven att använda begrepp inom bildkonsten och att
undersöka olika typer av bilder
• Eleven bekantar sig med följande begrepp: komposition (nära-långt borta), skissering samt ljusskugga
M8 uppmuntra eleven att känna igen olika konstföremål och annan visuell
kultur i näromgivningen
• Eleven undersöker till exempel spelvärldar och sagoillustrationer.
M9 uppmuntra eleven att göra bilder utgående från att granska sin egen
omgivning, olika tider och olika kulturer
• Eleven bekantar sig med bildvärlden i olika kulturer och skapar bilder till exempel utgående från
folksagor och fabler.
M11 stödja eleven att beakta det kulturella mångfaldet och hållbar
utveckling i sitt bildskapande
• Vid val av material följs principerna om hållbar utveckling så långt det är möjligt.
Årskurs 2
Centralt innehåll
I1 Egna bildkulturer
Innehållet väljs utgående från elevernas egna bilder och bildkulturer. Eleverna uppmuntras att
bekanta sig med varandras bildkulturer. Egna bildkulturer används som utgångspunkt i det egna
bildarbetet. I undervisningen behandlas de egna bildkulturernas betydelse i elevernas vardag,
närmiljö och samverkan.
I2 Bildkulturer i omgivningen
Innehållet omfattar olika omgivningar, föremål, mediekulturer och virtuella världar. Innehållet väljs
mångsidigt ur byggda och naturliga miljöer och ur medier. Omgivningens bildkulturer används som
utgångspunkt vid bildskapandet. I undervisningen koncentrerar man sig på elevernas närmiljö och
dess medier.
Årskurs 1-2
I3 Konstens världar
Innehållet omfattar bildkonst som skapats under olika tider, i olika miljöer och kulturer. Eleverna
bekantar sig med bildkonstens värld genom att titta på olika verk, teman och fenomen. Man
använder sig av konstverk som utgångspunkt vid bildskapandet. I undervisningen behandlar man
det kulturella mångfald som konstverken och upplevelsen av dem ger.
92
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3
K1, K3, K4, K5
M2
I1, I2, I3
K2, K4, K5, K6
M3
I1, I2, I3
K2, K3, K4, K5
M4
I1, I2, I3
K2, K3, K5, K6
M5
I1, I2, I3
K1, K2, K3, K5
M6
I1, I2, I3
K1, K2, K4, K7
M7
I1, I2, I3
K1, K4, K5, K6
M8
I1, I2, I3
K2, K3, K6, K7
M9
I1, I2, I3
K1, K2, K5, K6
M10
I1, I2, I3
K2, K3, K6, K7
M11
I1, I2, I3
K1, K2, K4, K7
Mål för undervisningen
M1 sporra eleven att iaktta konst, omgivningen och annan visuell kultur
med olika sinnen och genom att skapa bilder
• Man ser tillsammans på konstbilder, gör utflykter i närmiljön och diskuterar bildkulturer i barnens
vardag.
M2 uppmuntra eleven att diskutera om sina iakttagelser och tankar
• Man diskuterar konstbilder, iakttagelser som gjorts under utflykter och den visuella miljön i till
exempel spelvärlden.
M3 uppmuntra eleven att ge uttryck för sina iakttagelser och tankar genom
olika sätt att skapa bilder
• Man planerar arbetsuppgifter som anknyter till något tema, till exempel i omgivningslära, eller
någon annan helhet som just då behandlas.
M4 uppmuntra eleven att pröva olika material och tekniker samt träna
olika visuella uttryckssätt
• Olika arbetssätt utnyttjas och eleven skapar mångsidigt olika arbeten genom att t.ex. rita, måla,
klippa, limma, trycka och modellera.
• Eleven övar sig att skissa och att färglägga i flera lager med vaxkritor.
M5 uppmuntra eleven till långsiktigt bildskapande arbete, både
självständigt och tillsammans med andra
• Tillräcklig tid reserveras för arbetet.
93
Årskurs 1-2
• I färglära lär sig eleven grundfärgerna och experimenterar med att blanda mellanfärger.
• Eleven arbetar självständigt och tillsammans med andra.
• Eleven stöds att nå sitt mål i alla faser av arbetsprocessen.
M6 uppmuntra eleven att iaktta hur man kan påverka visuellt genom att
studera sina egna och andras bilder
• Skyltar och trafikmärken i omgivningen studeras. Eleven planerar till exempel egna skyltar och
märken.
M7 handleda eleven att använda begrepp inom bildkonsten och att
undersöka olika typer av bilder
• Eleven bekantar sig med följande begrepp: komposition (nära-långt borta), skissering, ljusskugga, grund- och mellanfärger.
M8 uppmuntra eleven att känna igen olika konstföremål och annan visuell
kultur i näromgivningen
• Eleven lär sig att skilja mellan bilder genom att studera vad som är äkta och vad som är konstgjort
i bilderna.
M9 uppmuntra eleven att göra bilder utgående från att granska sin egen
omgivning, olika tider och olika kulturer
• Eleven bekantar sig med bildvärlden i olika kulturer och skapar bilder till exempel utgående från
folksagor och fabler.
M10 handleda eleven att känna igen olika värden i konsten, i sin
omgivning och i den övriga visuella kulturen
• Man diskuterar exempelvis spelgrafik och vilka värderingar de förmedlar, till exempel goda och
onda.
M11 stödja eleven att beakta det kulturella mångfaldet och hållbar
utveckling i sitt bildskapande
• Vid val av material följs principerna om hållbar utveckling och återvinning så långt det är möjligt.
35.6.6. Slöjd
Årskurs 1-2
Läroämnets uppdrag
Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet.
Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material får uttrycka sig
genom att skapa för hand, genom att formge och genom att använda teknologi. Hit hör att
självständigt eller gemensamt planera och framställa en produkt eller ett alster och att utvärdera
den egna eller gemensamma slöjdprocessen. Att slöjda innebär undersökande, kreativt och
experimentellt arbete, där man fördomsfritt väljer olika visuella, materiella och tekniska lösningar
och framställningsmetoder. I slöjden lär sig eleverna att förstå, utvärdera och utveckla olika slags
tekniska tillämpningar och att använda de inlärda kunskaperna och färdigheterna i vardagen.
Slöjden ska utveckla elevernas rumsuppfattning, taktila känsla och förmåga att skapa med
händerna, vilket främjar de motoriska färdigheterna, kreativiteten och förmågan att planera.
94
Undervisningen ska stärka elevens förutsättningar att arbeta mångsidigt. Slöjdens betydelse ligger
i den långsiktiga och innovativa arbetsprocessen samt i upplevelser som ger tillfredsställelse och
stärker självkänslan.
I undervisningen betonas elevernas olika intressen och gruppsamverkan. I slöjd är
utgångspunkten att studera olika övergripande teman på ett heltäckande och naturligt sätt över
läroämnesgränserna. Kunskap om den omgivande materiella världen bidrar till att lägga grund
för en hållbar livsstil och utveckling. Det här omfattar elevens livsmiljö, det lokala kulturarvet,
olika gruppers kulturarv samt skolans kulturella mångfald. Undervisningen i slöjd ska fostra etiska,
medvetna och delaktiga samt kunniga och företagsamma medborgare, som värdesätter sina
slöjdfärdigheter, kan uttrycka sig genom slöjd och har vilja att värna om och utveckla slöjdkulturen.
Läroämnets uppdrag i årskurs 1-2
I årskurserna 1–2är uppdraget för undervisningen i slöjd att göra det möjligt för eleverna att
uttrycka sig genom slöjd och att utveckla sådana kunskaper, färdigheter och erfarenheter som
behövs för att planera och skapa. Eleverna uppmuntras att planera och framställa slöjdprodukter
med olika material. Slöjd utvecklar koncentrationsförmågan och förmågan att ta initiativ. Den
uppmuntrar eleverna att värdesätta och utvärdera sitt eget och andras arbete. Slöjdens fostrande
roll är att hjälpa eleverna att förstå kulturell mångfald och jämlikhet.
Mål för lärmiljöer och arbetssätt i slöjd i årskurs 1–2
Lärmiljön stödjer slöjdens konkreta och praktiska karaktär och elevernas samspel med läraren, de
andra eleverna samt med externa parter. Ändamålsenliga och trygga utrymmen, arbetsredskap
och material bidrar till att uppnå målen. Eleverna ska inspireras att iaktta och använda sina
iakttagelser som en del av slöjdfärdigheterna och för att påverka sin omgivning. Med hjälp av
olika arbetssätt uppmuntras eleverna att delta, vara aktiva och ta självständigt ansvar. Fantasi,
historier, drama, lek, spel, naturen och den byggda miljön används som stöd för planeringen och
arbetet. I undervisningen används arbetssätt som är typiska för tekniskt arbete och textilarbete.
Handledning, differentiering och stöd i slöjd i årskurs 1–2
Med tanke på målen för läroämnet är det viktigt att man stödjer elevernas individuella lärande
samt planeringen och det gemensamma arbetet i slöjdundervisningen genom att erbjuda
olika pedagogiska arbetssätt och kommunikationssituationer. Undervisningen ska ta hänsyn till
elevernas olika förutsättningar och behoven differentieras utgående från dem, till exempel genom
valet av material, arbetssätt och pedagogiska uppgifter. Det är viktigt att reservera tillräckligt med
tid, utrymme och handledning för att eleverna ska lära sig att slöjda funktionellt.
Bedömning av elevens lärande i slöjd i årskurs 1–2
Bedömningen ska omfatta hela slöjdprocessen. Dokumenteringen av de olika faserna i
slöjdprocessen ska beskriva hur elevernas färdigheter utvecklats och ange nivån på deras
kunskaper. Dokumentationen ska fungera som ett stöd för bedömningen. Eleverna ska vägledas
att utvärdera sitt lärande och ges möjlighet till olika slag av självbedömning och kamratbedömning.
Centrala föremål för bedömningen och responsen med tanke på lärprocessen i slöjd är följande
95
Årskurs 1-2
Vid bedömningen av lärandet ska man fästa uppmärksamhet vid att ge positiv respons och
uppmuntra eleven både under arbetets gång och i slutet av processen. Genom mångsidig
bedömning och respons garanterar man att eleverna utvecklar mångsidiga kunskaper och
färdigheter i slöjd. Eleverna ska erbjudas olika sätt att visa sina framsteg och uppmuntras att
upprätthålla sina styrkor och träna de färdigheter som behöver utvecklas. Gruppens arbete
och arbetsresultat kan presenteras och utvärderas tillsammans för att eleverna ska lära sig att
uppträda och att uppskatta andras arbete.
•
•
•
•
framsteg i sättet att arbeta
framsteg i förmågan att planera, tillverka och utvärdera
framsteg i förmågan att arbeta målinriktat
framsteg i förmågan att hitta på kreativa lösningar.
Årskurs 1
Centralt innehåll
I1 Att hitta en idé
Eleverna planerar en slöjdprodukt utgående från sina egna känslor, historier och fantasivärldar,
den byggda miljön och naturen och tar hjälp av olika visuella och materiella metoder. Eleverna
övar att ge sina arbeten form, färg och yta. Eleverna undersöker rörelse och balans. Eleverna
diskuterar förvaring och skydd.
I2 Att pröva
Eleverna erbjuds möjligheter att utforska olika materiella och tekniska miljöer. Eleverna får pröva
på olika material, t.ex. trä, metall, plast, fiber, garn och tyg. Utgående från experimenten planerar
och bearbetar eleverna vidare sina produkter eller alster.
I3 Att planera
Eleverna gör upp en plan för hela slöjdprocessen. Eleverna övar sig att beskriva processen och
produkten.
I4 Att tillverka
Eleverna tillverkar slöjdprodukter eller alster utgående från egna eller gemensamma planer.
Eleverna använder olika slöjdredskap och apparater för att klippa, fästa, sätta ihop, forma och
bearbeta material på ett ändamålsenligt sätt.
I5 Att dokumentera
Digitala verktyg introduceras som en del i idéarbetet, planeringen och dokumentationen.
I6 Att bedöma
Under slöjdprocessens gång ges eleverna möjlighet till olika slag av självbedömning och
kamratbedömning. Eleverna får lära sig att ge respons till andra.
Årskurs 1-2
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3, I4
K1, K2
M2
I1, I2, I3
K1, K4, K5
M3
I1, I2, I3, I4, I5
K1, K7
M4
I2, I3, I4
K4, K6
M5
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K3
96
Mål för undervisningen
M1 väcka elevens intresse och inspiration för att arbeta med händerna
samt elevens nyfikenhet för kreativt och experimentellt slöjdarbete
• Eleven får kunskap om olika praktiska färdigheter, produkter och material.
• Man diskuterar förvaring och skydd.
M2 handleda eleven att genomföra en hel slöjdprocess, presentera sina
idéer visuellt och berätta om slöjdarbetet och den färdiga produkten
• Eleven lär sig arbeta långsiktigt och övar sig att beskriva sitt arbete och produkten.
M3 handleda eleven att planera och framställa slöjdprodukter eller -alster
genom att lita på sina egna estetiska och tekniska lösningar
• Eleven övar sig under lärarens handledning att planera och hitta egna lösningar.
M4 introducera olika material för eleven och handleda eleven att bearbeta
materialen samt arbeta på ett ansvarsfullt och säkert sätt
• Eleven prövar olika material och arbetssätt: att klippa, arbeta med garn, sy för hand, arbeta med
trä samt återvinnings- och naturmaterial.
• Man fäster uppmärksamhet vid att arbetet är tryggt och säkert.
M5 stödja eleven att utveckla sin självkänsla genom att ge eleven
möjlighet att känna att hen lyckas, förstår och hittar på lösningar i slöjden
• Eleven experimenterar och övar sig med hänsyn till sin färdighetsnivå.
Årskurs 2
Centralt innehåll
I1 Att hitta en idé
Eleverna planerar en slöjdprodukt utgående från sina egna känslor, historier och fantasivärldar,
den byggda miljön och naturen och tar hjälp av olika visuella och materiella metoder. Eleverna
övar att ge sina arbeten form, färg och yta. Eleverna undersöker rörelse och balans. Eleverna
diskuterar förvaring och skydd.
I2 Att pröva
I3 Att planera
Eleverna gör upp en plan för hela slöjdprocessen. Eleverna övar sig att beskriva processen och
produkten.
97
Årskurs 1-2
Eleverna erbjuds möjligheter att utforska olika materiella och tekniska miljöer. Eleverna får pröva
på olika material, t.ex. trä, metall, plast, fiber, garn och tyg. Utgående från experimenten planerar
och bearbetar eleverna vidare sina produkter eller alster.
I4 Att tillverka
Eleverna tillverkar slöjdprodukter eller alster utgående från egna eller gemensamma planer.
Eleverna använder olika slöjdredskap och apparater för att klippa, fästa, sätta ihop, forma och
bearbeta material på ett ändamålsenligt sätt.
I5 Att dokumentera
Digitala verktyg introduceras som en del i idéarbetet, planeringen och dokumentationen.
I6 Att bedöma
Under slöjdprocessens gång ges eleverna möjlighet till olika slag av självbedömning och
kamratbedömning. Eleverna får lära sig att ge respons till andra.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3, I4
K1, K2
M2
I1, I2, I3
K1, K4, K5
M3
I1, I2, I3, I4, I5
K1, K7
M4
I2, I3, I4
K4, K6
M5
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K3
Mål för undervisningen
M1 väcka elevens intresse och inspiration för att arbeta med händerna
samt elevens nyfikenhet för kreativt och experimentellt slöjdarbete
• Eleven får kunskap om olika praktiska färdigheter, produkter och material.
• Man diskuterar förvaring och skydd.
M2 handleda eleven att genomföra en hel slöjdprocess, presentera sina
idéer visuellt och berätta om slöjdarbetet och den färdiga produkten
• Eleven lär sig arbeta långsiktigt och övar sig att beskriva sitt arbete och produkten.
M3 handleda eleven att planera och framställa slöjdprodukter eller -alster
genom att lita på sina egna estetiska och tekniska lösningar
• Eleven övar sig under lärarens handledning att planera och hitta egna lösningar.
• Digitala verktyg introduceras som en del i idéarbetet, planeringen och dokumentationen.
Årskurs 1-2
M4 introducera olika material för eleven och handleda eleven att bearbeta
materialen samt arbeta på ett ansvarsfullt och säkert sätt
• Eleven prövar olika material och arbetssätt: att klippa, arbeta med garn, sy för hand, arbeta med
trä samt återvinnings- och naturmaterial.
• Man fäster uppmärksamhet vid att arbetet är tryggt och säkert.
98
M5 stödja eleven att utveckla sin självkänsla genom att ge eleven
möjlighet att känna att hen lyckas, förstår och hittar på lösningar i slöjden
• Eleven experimenterar och övar sig med hänsyn till sin färdighetsnivå.
• Under slöjdprocessens gång ges eleven möjlighet till olika slag av självbedömning och
kamratbedömning.
• Eleven får lära sig att ge respons till andra.
35.6.7. Musik
Läroämnets uppdrag
Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet
och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen ska hjälpa eleverna att tolka musikens
många betydelser i olika kulturer samt i individers och gruppers verksamhet. Genom att bredda
musikkunskaperna stärks elevernas positiva relation till musiken, vilket lägger grund för livslångt
musicerande. Musikundervisningen ska utveckla en positiv och nyfiken inställning till musik och
kulturell mångfald.
Funktionell musikundervisning främjar utvecklingen av elevernas musikaliska kunskaper och
förståelse, totala växande och förmåga att samarbeta med andra. Dessa stärks genom att man
i musikundervisningen beaktar elevernas musikintressen, andra läroämnen, ämnesövergripande
teman, fester och evenemang i skolan samt verksamhet utanför skolan. Genom att regelbundet
erbjuda eleverna möjlighet att använda sin röst och musicera, komponera och skapa utvecklas
deras tänkande och uppfattningsförmåga. I musikundervisningen studerar eleverna musik på ett
mångsidigt sätt, vilket bidrar till att utveckla deras uttrycksförmåga.
Läroämnets uppdrag i årskurs 1-2
I årskurserna 1–2 kan eleverna i musikundervisningen tillsammans upptäcka och uppleva
hur var och en är unik i musiken och hur musikalisk aktivitet i bästa fall skapar glädje
och en känsla av samhörighet. Musikundervisningen ska stödja den kinestetiska och auditiva
uppfattningsförmågan, en sund röstanvändning och utveckla en positiv relation till musik. Eleverna
lär sig musikbegrepp och uttryckssätt när man sjunger, spelar, komponerar, rör sig och lyssnar
till musik och diskuterar om det. Elevernas kreativa musikaliska tänkande samt estetiska och
musikaliska förståelse främjas när de ges möjlighet att planera och genomföra olika ljudhelheter
och använda sin fantasi och påhittighet på egen hand eller tillsammans med andra. Musikalisk
verksamhet ska vara en naturlig del av de ämnesövergripande studierna i skolans vardag och fest.
Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1–2
Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1–2
Musikundervisningen och arbetet ska planeras med hänsyn till elevernas olika behov,
förutsättningar och intressen. Utgående från dem fattas beslut om bland annat arbetssätt,
användningen av olika instrument och gruppindelning, så att också eleverna får sin röst hörd.
99
Årskurs 1-2
Målet är att skapa pedagogiskt mångsidiga och flexibla studiehelheter i musik, som möjliggör olika
arbetssätt, socialt sampel, gemensamt musicerande och andra gemensamma musikaktiviteter
i musikundervisningen. Glädje i lärandet, en atmosfär som sporrar kreativt tänkande och
positiva musikupplevelser inspirerar eleverna att utveckla sina musikaliska färdigheter. I
undervisningssituationerna ska eleverna ges möjligheter att använda digitala verktyg i den
musikaliska verksamheten. I undervisningen utnyttjar man de möjligheter som konst- och
kulturinstitutioner och andra samarbetspartner erbjuder.
Musikundervisningen ska ge möjlighet till gemensamt musicerande som främjar lärande och
delaktighet och stärker elevens självkänsla, samarbets- och initiativförmåga.
Bedömning av elevens lärande i musik i årskurs 1–2
Bedömningen av elevernas lärande i musik ska handleda och sporra eleverna. Eleverna ska
ges respons och möjligheter att utvärdera sin egen och gruppens aktivitet, så att responsen
uppmuntrar dem att försöka och att träna sina färdigheter. I bedömningen ska särskild vikt
fästas vid hur den musikaliska samarbetsförmågan och färdigheterna i musicerande utvecklats.
Elevernas lärande ska bedömas med mångsidiga metoder.
Centrala föremål för bedömningen och responsen med tanke på lärprocessen i musik är följande
•
•
framsteg i musikalisk samarbetsförmåga, i synnerhet att musicera i grupp
framsteg i förmågan att uppfatta grundläggande musikaliska begrepp i musikalisk aktivitet.
Årskurs 1
Centralt innehåll
I1 Musikalisk praxis
I samband med musicerande fästs uppmärksamhet vid att arbeta i grupp och skapa en positiv vianda. Det centrala innehållet är att uppmuntra eleverna att uttrycka sig och komma med idéer, öva
sig att andas naturligt, använda sin röst och sjunga samt hantera de instrument och anordningar
som finns på ett ändamålsenligt sätt.
I2 Musikens beståndsdelar
Det centrala i undervisningen är att eleverna lär sig uppfatta grundbegreppen tonläge, tonlängd,
tonstyrka och klang. När elevernas kunskaper utvecklas behandlas också rytm, melodi, dynamik,
klangfärg, harmoni och form.
I3 Musiken i mitt liv, omgivningen och samhället
Utöver musikaliska kunskaper och färdigheter ska undervisningen också behandla elevernas
erfarenheter och iakttagelser såväl gällande musik som olika vardagliga ljudmiljöer. Man funderar
också över musikens betydelse i den egna livsmiljön.
I4 Repertoar
Årskurs 1-2
I musikundervisningen används sånger, lekar, ramsor, rörelser och uppgifter där eleverna ska
spela eller lyssna samt kreativa övningar som beträffande tema och musikaliska egenskaper
lämpar sig för elevernas ålder och skolans verksamhetskultur. Repertoaren planeras också så att
man beaktar elevernas egna kulturer och värnar om kulturarvet. Repertoaren ska vara mångsidig
och omfatta olika slag av musik, också barnsånger och elevernas eventuella egna kompositioner
och musikstycken.
100
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3, I4
K2, K7
M2
I1, I2, I3, I4
K1, K2, K4
M3
I1, I2, I3, I4
K1, K4
M4
I1, I2, I3, I4
K5, K6
M5
I1, I2, I3, I4
K2, K4
M6
I1, I2, I3, I4
K4
M7
I1, I2, I3, I4
K7
M8
I1, I2, I3, I4
K1
Mål för undervisningen
M1 handleda eleven att musicera i grupp och utveckla en positiv självbild
Eleven uppmuntras att musicera i grupp.
I1 Musikalisk praxis
Eleven övar sig att sjunga, leka och spela med hänsyn till de andra i gruppen.
M2 handleda eleven att använda sin röst naturligt samt att sjunga och
spela i grupp
Eleven handleds att öva sig att använda sin röst och i mån av möjlighet bekanta sig med olika
rytminstrument och hur de används i grupp.
I1 Musikalisk praxis
Eleven övar sig att använda sin röst genom mycket sång och lek. Eleven använder rytminstrument
och kroppsrytmik.
M3 uppmuntra eleven att uppleva och uppfatta ljudmiljöer, ljud, musik och
musikbegrepp genom att röra sig och lyssna
Eleven uppmuntras att uppleva och uppfatta musik med alla sinnen genom att röra sig och lyssna.
I1 Musikalisk praxis
M4 ge utrymme för elevernas egna musikaliska idéer och improvisationer
samt handleda dem att planera och skapa mindre kompositioner eller
andra helheter genom att använda ljud, rörelser, bilder, teknologi eller
andra uttryckssätt
Eleven uppmuntras att komma med egna musikaliska idéer och förverkliga dem.
101
Årskurs 1-2
Eleven lyssnar mångsidigt på musik, övar sig att använda kroppen som rytminstrument och rör
sig kreativt till musik.
I4 Repertoar
Eleven planerar egna rytmfigurer, små kompositioner och rörelser och genomför dem i praktiken.
M5 inspirera eleven att utforska det musikaliska kulturarvet genom att
leka, sjunga och röra sig till musik samt att njuta av musikens estetiska,
kulturella och historiska mångfald
Eleven lär känna sitt eget och andra länders kulturarv.
I4 Repertoar
Eleven bekantar sig med sånger och lekar från Finland och andra länder.
M6 hjälpa eleven att förstå grundprinciperna för notationssätten inom
musiken i samband med musicerande
Eleven handleds att förstå sambandet mellan ljud och symbol.
I2 Musikens beståndsdelar
Notationssätt inom musiken tränas, till exempel visuellt.
M7 handleda eleven i att agera ansvarsfullt i samband med musicerande
Eleven handleds att musicera med hänsyn till de andra i gruppen och att ta väl hand om de
instrument, böcker och annat material eleven använder.
I1 Musikalisk praxis
Genom att musicera övar sig eleven att samarbeta och använda instrument på ett ändamålsenligt
sätt.
M8 ge eleven erfarenhet av att ställa upp mål och förstå betydelsen av
gemensam övning för att lära sig musik
Eleven handleds att förstå betydelsen av långsiktig övning.
I1 Musikalisk praxis
Eleven övar sig att musicera tillsammans med andra och ges möjlighet att uppträda till exempel
vid olika evenemang i skolan.
Årskurs 2
Centralt innehåll
Årskurs 1-2
I1 Musikalisk praxis
I samband med musicerande fästs uppmärksamhet vid att arbeta i grupp och skapa en positiv vianda. Det centrala innehållet är att uppmuntra eleverna att uttrycka sig och komma med idéer, öva
sig att andas naturligt, använda sin röst och sjunga samt hantera de instrument och anordningar
som finns på ett ändamålsenligt sätt.
102
I2 Musikens beståndsdelar
Det centrala i undervisningen är att eleverna lär sig uppfatta grundbegreppen tonläge, tonlängd,
tonstyrka och klang. När elevernas kunskaper utvecklas behandlas också rytm, melodi, dynamik,
klangfärg, harmoni och form.
I3 Musiken i mitt liv, omgivningen och samhället
Utöver musikaliska kunskaper och färdigheter ska undervisningen också behandla elevernas
erfarenheter och iakttagelser såväl gällande musik som olika vardagliga ljudmiljöer. Man funderar
också över musikens betydelse i den egna livsmiljön.
I4 Repertoar
I musikundervisningen används sånger, lekar, ramsor, rörelser och uppgifter där eleverna ska
spela eller lyssna samt kreativa övningar som beträffande tema och musikaliska egenskaper
lämpar sig för elevernas ålder och skolans verksamhetskultur. Repertoaren planeras också så att
man beaktar elevernas egna kulturer och värnar om kulturarvet. Repertoaren ska vara mångsidig
och omfatta olika slag av musik, också barnsånger och elevernas eventuella egna kompositioner
och musikstycken.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3, I4
K2, K7
M2
I1, I2, I3, I4
K1, K2, K4
M3
I1, I2, I3, I4
K1, K4
M4
I1, I2, I3, I4
K5, K6
M5
I1, I2, I3, I4
K2, K4
M6
I1, I2, I3, I4
K4
M7
I1, I2, I3, I4
K7
M8
I1, I2, I3, I4
K1
Mål för undervisningen
M1 handleda eleven att musicera i grupp och utveckla en positiv självbild
Eleven handleds att stärka sin förmåga att musicera i grupp.
I1 Musikalisk praxis
Eleven övar sig att musicera i grupp.
Eleven handleds att stärka förmågan att använda sin röst och ges mångsidiga möjligheter att
musicera i grupp.
103
Årskurs 1-2
M2 handleda eleven att använda sin röst naturligt samt att sjunga och
spela i grupp
I1 Musikalisk praxis
Sångrepertoaren, grundläggande rytmik, ramsor och lekar tränas mångsidigt.
M3 uppmuntra eleven att uppleva och uppfatta ljudmiljöer, ljud, musik och
musikbegrepp genom att röra sig och lyssna
Eleven uppmuntras att uppleva och uppfatta musik med alla sinnen genom att röra sig och lyssna.
I1 Musikalisk praxis
Eleven lyssnar mångsidigt på musik, övar sig att använda kroppsrytmer och rör sig kreativt till
musik.
M4 ge utrymme för elevernas egna musikaliska idéer och improvisationer
samt handleda dem att planera och skapa mindre kompositioner eller
andra helheter genom att använda ljud, rörelser, bilder, teknologi eller
andra uttryckssätt
Eleven handleds att stärka sin musikaliska kreativitet.
I4 Repertoar
Eleven planerar egna rytmfigurer, små kompositioner och rörelser och genomför dem i praktiken.
M5 inspirera eleven att utforska det musikaliska kulturarvet genom att
leka, sjunga och röra sig till musik samt att njuta av musikens estetiska,
kulturella och historiska mångfald
Eleven handleds att stärka sin förståelse för det egna och andra länders kulturarv.
I3 Musiken i mitt liv, omgivningen och samhället
Eleven bekantar sig med sånger och lekar från Finland och andra länder.
M6 hjälpa eleven att förstå grundprinciperna för notationssätten inom
musiken i samband med musicerande
Eleven handleds att stärka sin förståelse av sambandet mellan ljud och symbol.
I2 Musikens beståndsdelar
Grundläggande notationssätt inom musiken övas (t.ex. TA, TA-TE, PAUS).
Årskurs 1-2
M7 handleda eleven i att agera ansvarsfullt i samband med musicerande
Eleven handleds att musicera med hänsyn till de andra i gruppen och att ta väl hand om de
instrument, böcker och annat material eleven använder.
104
I1 Musikalisk praxis
Genom att musicera övar sig eleven att samarbeta och använda instrument på ett ändamålsenligt
sätt.
M8 ge eleven erfarenhet av att ställa upp mål och förstå betydelsen av
gemensam övning för att lära sig musik
Eleven handleds att förstå betydelsen av långsiktig övning.
I1 Musikalisk praxis
Eleven övar sig att musicera tillsammans med andra och ges möjlighet att uppträda till exempel
vid olika evenemang i skolan.
35.6.8. Matematik
Läroämnets uppdrag
Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk
tänkande hos eleverna. Undervisningen ska lägga grund för förståelsen av matematiska begrepp
och strukturer samt utveckla elevernas förmåga att behandla information och lösa problem. På
grund av matematikens kumulativa natur ska undervisningen framskrida systematiskt. Konkreta
och laborativa inslag är centrala i undervisningen och studierna i matematik. Lärandet stöds med
hjälp av informations- och kommunikationsteknik.
Undervisningen i matematik ska stödja eleverna att utveckla en positiv attityd till matematik och
en positiv bild av sig själva som elever i matematik. Den ska också utveckla elevernas förmåga att
kommunicera, interagera och samarbeta. Undervisningen i matematik ska vara målinriktad och
långsiktig och stödja eleverna att själva ta ansvar för sitt lärande.
Undervisningen ska handleda eleverna att förstå nyttan av matematik i sitt eget liv och i ett bredare
samhällsperspektiv. Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att använda och tillämpa
matematik på ett mångsidigt sätt.
Läroämnets uppdrag i årskurs 1-2
I årskurserna 1–2 ska eleverna i undervisningen i matematik erbjudas mångsidiga upplevelser
för att tillägna sig matematiska begrepp och strukturer. Olika sinnen ska utnyttjas i undervisningen.
Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att uttrycka matematiska tankar med konkreta
hjälpmedel, muntligt, skriftligt och genom att rita och tolka bilder. Undervisningen i matematik ska
lägga en stabil grund för förståelse av talbegreppet och tiosystemet samt för räknefärdigheter.
Mål för lärmiljöer och arbetssätt i matematik i årskurs 1-2
Handledning, differentiering och stöd i matematik i årskurs 1-2
Vid skolstarten ska man klargöra vad eleverna redan kan och vilka skillnader det finns i deras
kunskaper. Eftersom matematik är ett kumulativt läroämne, är det nödvändigt att behärska
105
Årskurs 1-2
Undervisningen ska utgå från bekanta ämnen och problem som intresserar eleverna. Målet är att
skapa en lärmiljö där eleverna studerar matematik aktivt och med olika hjälpmedel. Varierande
arbetssätt används i undervisningen. Eleverna får vänja sig vid att arbeta såväl självständigt som
tillsammans med andra. Pedagogiskt ledda lekar och spel är ett viktigt arbetssätt. Digitala verktyg
används i undervisningen och studierna.
grundläggande matematiska begrepp och färdigheter för att kunna lära sig nya saker. Eleverna
ska erbjudas stöd både för att komplettera bristfälliga kunskaper och färdigheter och för att tillägna
sig nytt innehåll. Man ska reservera tillräckligt mycket tid och stödja lärandet systematiskt för
att utveckla matematiklärandet och elevernas förmåga att ta till sig ny kunskap. Utvecklingen
av elevernas kunskaper och färdigheter i matematik ska följas upp kontinuerligt. Stödet ska ge
dem möjlighet att utveckla sina färdigheter och samtidigt känna glädje över att lära sig och att
kunna. Eleverna ska erbjudas lämpliga hjälpmedel som stöd för lärandet samt möjligheter att
själva komma till insikt och förstå. Eleverna ska ges möjlighet att öva tillräckligt.
Elever som behöver mera utmaningar ska erbjudas möjlighet att fördjupa förståelsen för innehållet
i årskurserna 1–2. Uppgifterna kan till exempel omfatta egenskaperna hos naturliga tal, olika
talföljder, geometri, kreativ problemlösning och mera krävande tillämpningar av grundläggande
räkneoperationer.
Bedömning av elevens lärande i matematik i årskurs 1-2
Under läsåret är den huvudsakliga uppgiften för bedömningen av lärandet att stödja och främja
elevernas matematiska tänkande och kunskapsutveckling inom alla målområden. Bedömningen
av matematiklärandet och responsen ska vara uppmuntrande. Eleverna ska sporras att utnyttja
sina styrkor och att träna de färdigheter som behöver utvecklas. Eleverna handleds att själva iaktta
hur deras eget lärande framskrider.
Elevernas kunskapsnivå och förståelse av matematik kan utredas med hjälp av samtal, konkreta
hjälpmedel, figurer eller skriftliga alster. De ska ha möjlighet att visa sina framsteg på olika sätt.
Det är viktigt att vid sidan av korrekta lösningar även beakta på vilket sätt och hur obehindrat
eleven räknar.
Centrala föremål för bedömningen och responsen med tanke på lärprocessen i matematik är
följande
•
•
•
•
•
framsteg i förståelsen av talbegreppet och talföljder
framsteg i förståelsen av tiosystemet
framsteg i hur obehindrat eleven räknar
framsteg i förmågan att klassificera kroppar och figurer
framsteg i förmågan att använda matematik vid problemlösning.
Årskurs 1
Centralt innehåll
I1 Matematiskt tänkande
Eleverna erbjuds möjligheter att finna likheter, skillnader och mönster. De jämför, klassificerar
och ordnar samt observerar samband mellan orsak och verkan. De övar sig att se matematiska
situationer ur olika perspektiv. Eleverna får kunskap om programmeringens grunder genom att
skapa stegvisa instruktioner som också testas.
Årskurs 1-2
I2 Tal och räkneoperationer
I räkneoperationerna används naturliga tal. Målet är att eleverna behärskar sambandet mellan
antal, talnamn och sifferbeteckning. Eleverna breddar sin förståelse av tal genom att räkna,
observera och uppskatta antal. Förmågan att se talföljder, att jämföra och ordna tal övas.
Eleverna undersöker egenskaper hos tal, såsom jämna tal, multiplar och halvering samt lär sig
uppdelningarna av talen 1–10.
Eleverna handleds att använda tal på ett ändamålsenligt sätt i olika situationer: uttrycka antal,
ordningsföljd och mätresultat samt använda talen i räkneoperationer.
Eleverna utforskar principen för tiosystemet med hjälp av konkreta modeller.
106
Elevernas kunskaper i addition och subtraktion utvecklas först inom talområdet 0–20 och sedan
inom talområdet 0–100. Man övar olika huvudräkningsstrategier för att utveckla elevernas
räknefärdigheter. Addition och subtraktion konkretiseras med hjälp av tillämpningar i olika
situationer. Eleverna lär sig att utnyttja principerna för kommutativitet och associativitet i addition.
Eleverna handleds med hjälp av konkreta exempel att förstå begreppet multiplikation och lär sig
multiplikationstabellerna för talen 1–5 och 10. Grunden för förståelse av division och sambandet
mellan multiplikation och division läggs. Man utnyttjar kommutativitet vid multiplikation och
introduceras i associativitet vid multiplikation.
Grunden för begreppet bråk läggs genom att dela det hela i lika stora delar.
I3 Geometri och mätning
Elevernas förmåga att uppfatta den tredimensionella omgivningen och plangeometrin i den
utvecklas. Eleverna övar sig att använda riktnings- och lägesbegrepp.
Kroppar och plana figurer studeras tillsammans. Eleverna övar sig att känna igen, bygga och rita.
De handleds att hitta och nämna egenskaper som också utgör grund för klassificering av kroppar
och plana figurer.
Eleverna övar och handleds att inse mätningens principer. Man behandlar storheterna längd,
massa, volym och tid och övar sig att använda motsvarande måttenheter. De centrala
måttenheterna är meter och centimeter, kilogram och gram samt liter och deciliter. Eleverna övar
klockslag och tidsenheter.
I4 Informationsbehandling och statistik
Eleverna lär sig samla och registrera information om intressanta ämnesområden. De utarbetar
och tolkar enkla tabeller och stapeldiagram.
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3, I4
K1, K3, K5
M2
I1, I2, I3, I4
K4
M3
I1, I2, I3, I4
K2, K4, K5
M4
I1, I2, I3, I4
K1, K4, K6
M5
I1, I2, I3, I4
K1, K4
M6
I2
K1, K4
M7
I2
K1, K4
M8
I2
K1, K4
M9
I3
K1, K4, K5
M10
I3
K1, K4
M11
I4
K4, K5
M12
I1
K1, K2, K4, K5
107
Årskurs 1-2
Undervisningens mål
Mål för undervisningen
M1 stödja elevens iver och intresse för matematik samt utvecklingen av en
positiv självbild och ett gott självförtroende
I1 Matematiskt tänkande
Eleven stöds i att utveckla en positiv bild av sig själv som elev i matematik. Eleven uppmuntras
att experimentera och undersöka frågor ur olika perspektiv. Eleven ges tid att lära sig.
M2 handleda eleven att utveckla färdigheten att göra matematiska
observationer samt tolka och utnyttja dem i olika situationer
I1 Matematiskt tänkande
Eleven handleds i att observera omgivningen ur matematiskt perspektiv.
M3 uppmuntra eleven att framföra sina lösningar och slutledningar med
konkreta hjälpmedel, figurer, muntligt och skriftligt, även med hjälp av
digitala verktyg
I1 Matematiskt tänkande
Eleven uppmuntras att framföra sina lösningar och slutledningar med konkreta hjälpmedel och på
ett erfarenhetsbaserat sätt.
M4 handleda eleven att utveckla förmågan att dra slutsatser och lösa
problem
I1 Matematiskt tänkande
Eleven söker mönster, jämför och klassificerar samt undersöker samband mellan orsak och verkan
genom olika lekar, genom att undersöka bilder och med konkreta hjälpmedel. Eleven övar sig att
undersöka matematiska situationer ur flera olika perspektiv, både på egen hand och tillsammans
med andra.
M5 handleda eleven att förstå matematiska begrepp och beteckningar
I1 Matematiskt tänkande
Eleven erbjuds mångsidiga, konkreta upplevelser för att tillägna sig matematiska begrepp med
hjälp av olika lekar och konkreta hjälpmedel. Eleven uppmuntras att formulera problem och
lösningar med matematiska symboler.
M6 stödja eleven att utveckla förståelsen av talbegreppet och principen
för tiosystemet.
Årskurs 1-2
I2 Tal och räkneoperationer
Sambandet mellan antal, talnamn och sifferbeteckning övas konkret. Eleven tränar talföljder och
att röra sig åt olika håll på tallinjen. Eleven observerar, uppskattar och beräknar antal på olika sätt
med olika hjälpmedel. Eleven undersöker talens egenskaper, såsom jämna tal och multiplar, samt
övar halvering och uppdelningar av talen 1–10 med hjälp av olika lekar och konkreta exempel och
genom att använda olika sinnen. Uppdelningar av talen 3–10 övas med hjälp av lekar, hjälpmedel
och genom att rita. Eleven bekantar sig med principen för tiosystemet.
108
M7 introducera eleven i principerna för de grundläggande
räkneoperationerna och deras egenskaper
I2 Tal och räkneoperationer
Addition och subtraktion övas inom talområdet 0–20. Eleven undersöker talens egenskaper och
lär sig att utnyttja dem som stöd för att lösa räkneoperationer. Olika sinnen utnyttjas i lärandet.
Förståelsen för kommutativitet och associativitet stärks med konkreta hjälpmedel. Eleven övar sig
att dra nytta av kommutativitet och associativitet för att lösa räkneoperationer. Eleven tränar olika
räknestrategier konkret, med olika hjälpmedel och genom att rita.
M8 handleda eleven att utveckla flytande grundläggande räknefärdigheter
med naturliga tal samt att använda olika huvudräkningsstrategier
I2 Tal och räkneoperationer
Eleven får mångsidiga, konkreta erfarenheter av olika räknestrategier inom talområdet 0–20.
M9 introducera eleven i geometriska former och handleda eleven att
uppfatta deras egenskaper
I3 Geometri och mätning
Eleven handleds att använda riktnings- och lägesbegrepp. Eleven undersöker den
tredimensionella omgivningen och plangeometrin i den. Även digitala verktyg utnyttjas för att
undersöka. Eleven identifierar och ritar plana figurer. Eleven bygger tredimensionella kroppar och
undersöker konstruktionerna och deras egenskaper. Eleven övar sig att klassificera plana figurer
och kroppar med konkreta hjälpmedel.
M10 handleda eleven att förstå principen för mätning
I3 Geometri och mätning
Eleven bekantar sig genom erfarenheter med principen för mätning. Eleven mäter med olika
mätredskap, undersöker volym och dess varaktighet samt jämför massa. Eleven undersöker
konkret storheterna massa, volym, längd och tid. Eleven övar sig att använda tidsenheter och
klockslag; jämna och halva.
M11 introducera eleven i tabeller och diagram
I4 Informationsbehandling och statistik
Eleven utforskar hur tabeller och stapeldiagram skapas och tolkas. Eleven övar sig att samla och
registrera information.
M12 lära eleven att skapa stegvisa instruktioner och att följa dem
I1 Matematiskt tänkande
109
Årskurs 1-2
Eleven övar sig att följa givna instruktioner. Eleven får kunskap om programmeringens grunder
genom att skapa stegvisa instruktioner som också testas.
Årskurs 2
Centralt innehåll
I1 Matematiskt tänkande
Eleverna erbjuds möjligheter att finna likheter, skillnader och mönster. De jämför, klassificerar
och ordnar samt observerar samband mellan orsak och verkan. De övar sig att se matematiska
situationer ur olika perspektiv. Eleverna får kunskap om programmeringens grunder genom att
skapa stegvisa instruktioner som också testas.
I2 Tal och räkneoperationer
I räkneoperationerna används naturliga tal. Målet är att eleverna behärskar sambandet mellan
antal, talnamn och sifferbeteckning. Eleverna breddar sin förståelse av tal genom att räkna,
observera och uppskatta antal. Förmågan att se talföljder, att jämföra och ordna tal övas.
Eleverna undersöker egenskaper hos tal, såsom jämna tal, multiplar och halvering samt lär sig
uppdelningarna av talen 1–10.
Eleverna handleds att använda tal på ett ändamålsenligt sätt i olika situationer: uttrycka antal,
ordningsföljd och mätresultat samt använda talen i räkneoperationer.
Eleverna utforskar principen för tiosystemet med hjälp av konkreta modeller.
Elevernas kunskaper i addition och subtraktion utvecklas först inom talområdet 0–20 och sedan
inom talområdet 0–100. Man övar olika huvudräkningsstrategier för att utveckla elevernas
räknefärdigheter. Addition och subtraktion konkretiseras med hjälp av tillämpningar i olika
situationer. Eleverna lär sig att utnyttja principerna för kommutativitet och associativitet i addition.
Eleverna handleds med hjälp av konkreta exempel att förstå begreppet multiplikation och lär sig
multiplikationstabellerna för talen 1–5 och 10. Grunden för förståelse av division och sambandet
mellan multiplikation och division läggs. Man utnyttjar kommutativitet vid multiplikation och
introduceras i associativitet vid multiplikation.
Grunden för begreppet bråk läggs genom att dela det hela i lika stora delar.
I3 Geometri och mätning
Elevernas förmåga att uppfatta den tredimensionella omgivningen och plangeometrin i den
utvecklas. Eleverna övar sig att använda riktnings- och lägesbegrepp.
Kroppar och plana figurer studeras tillsammans. Eleverna övar sig att känna igen, bygga och rita.
De handleds att hitta och nämna egenskaper som också utgör grund för klassificering av kroppar
och plana figurer.
Eleverna övar och handleds att inse mätningens principer. Man behandlar storheterna längd,
massa, volym och tid och övar sig att använda motsvarande måttenheter. De centrala
måttenheterna är meter och centimeter, kilogram och gram samt liter och deciliter. Eleverna övar
klockslag och tidsenheter.
I4 Informationsbehandling och statistik
Årskurs 1-2
Eleverna lär sig samla och registrera information om intressanta ämnesområden. De utarbetar
och tolkar enkla tabeller och stapeldiagram.
110
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3, I4
K1, K3, K5
M2
I1, I2, I3, I4
K4
M3
I1, I2, I3, I4
K2, K4, K5
M4
I1, I2, I3, I4
K1, K4, K6
M5
I1, I2, I3, I4
K1, K4
M6
I2
K1, K4
M7
I2
K1, K4
M8
I2
K1, K4
M9
I3
K1, K4, K5
M10
I3
K1, K4
M11
I4
K4, K5
M12
I1
K1, K2, K4, K5
Mål för undervisningen
M1 stödja elevens iver och intresse för matematik samt utvecklingen av en
positiv självbild och ett gott självförtroende
I1 Matematiskt tänkande
Eleven stöds i att utveckla en positiv bild av sig själv som elev i matematik. Eleven uppmuntras
att experimentera och undersöka frågor ur olika perspektiv. Eleven ges tid att lära sig.
M2 handleda eleven att utveckla färdigheten att göra matematiska
observationer samt tolka och utnyttja dem i olika situationer
I1 Matematiskt tänkande
Eleven handleds i att observera omgivningen ur matematiskt perspektiv.
M3 uppmuntra eleven att framföra sina lösningar och slutledningar med
konkreta hjälpmedel, figurer, muntligt och skriftligt, även med hjälp av
digitala verktyg
I1 Matematiskt tänkande
111
Årskurs 1-2
Eleven uppmuntras att framföra sina lösningar och slutledningar med konkreta hjälpmedel och på
ett erfarenhetsbaserat sätt (t.ex. genom att öva slutledning, diskutera, rita, använda hjälpmedel
och först därefter med matematiska symboler).
M4 handleda eleven att utveckla förmågan att dra slutsatser och lösa
problem
I1 Matematiskt tänkande
Eleven söker mönster, jämför och klassificerar. Eleven undersöker samband mellan orsak och
verkan. Eleven övar sig att undersöka matematiska problem ur flera olika perspektiv, både på
egen hand och tillsammans med andra, till exempel med hjälp av kombinatorik och genom att
undersöka mönster i bilder, händelser och enkla matematiska ekvationer.
M5 handleda eleven att förstå matematiska begrepp och beteckningar
I1 Matematiskt tänkande
Eleven erbjuds mångsidiga, konkreta upplevelser för att tillägna sig matematiska begrepp med
hjälp av olika lekar och konkreta hjälpmedel. Eleven uppmuntras att formulera problem och
lösningar med matematiska symboler.
M6 stödja eleven att utveckla förståelsen av talbegreppet och principen
för tiosystemet.
I2 Tal och räkneoperationer
De färdigheter som eleven tillägnat sig i årskurs 1 fördjupas. Räkning inom talområdet 0–100
tränas både konkret och med olika hjälpmedel. Eleven observerar, uppskattar och beräknar antal
inom talområdet 0–100 med konkreta hjälpmedel. Eleven undersöker egenskaper hos tal, såsom
jämna tal, multiplar och halvering. Räkning i flera steg övas inom talområdet 0–100. Eleven övar
begreppet tiosystem och att använda det som stöd vid räkneoperationer.
M7 introducera eleven i principerna för de grundläggande
räkneoperationerna och deras egenskaper
I2 Tal och räkneoperationer
Addition och subtraktion övas inom talområdet 1–100. Eleven undersöker talens egenskaper och
lär sig att utnyttja dem som stöd för att lösa räkneoperationer. Olika sinnen utnyttjas i lärandet.
Eleven stärker sin förmåga att använda de räknestrategier som behandlats vid räkning med stora
tal. Eleven bekantar sig på ett konkret sätt med multiplikationsprincipen och sambandet mellan
multiplikation och addition. Multiplikationstabellerna 1–5 och 10 tränas. Grunden för begreppet
division läggs med olika hjälpmedel och genom att rita. Eleven undersöker sambandet mellan
multiplikation och division. Eleven övar kommutativitet och associativitet i multiplikation. Eleven
undersöker begreppet bråk genom att dela det hela i lika stora delar.
M8 handleda eleven att utveckla flytande grundläggande räknefärdigheter
med naturliga tal samt att använda olika huvudräkningsstrategier
Årskurs 1-2
I2 Tal och räkneoperationer
De kunskaper som eleven tillägnat sig i årskurs 1 fördjupas. Elevens förmåga att använda de
räknestrategier som behandlats stärks med hjälp av mångsidiga metoder och man börjar tillämpa
räknestrategierna inom talområdet 0–100. Hjälpmedel som åskådliggör tiosystemet används som
stöd vid räkneoperationer. Eleven ges möjlighet att rita som stöd vid räkneoperationer.
112
M9 introducera eleven i geometriska former och handleda eleven att
uppfatta deras egenskaper
I3 Geometri och mätning
Användningen av de begrepp som eleven tillägnat sig i årskurs 1 befästs. Eleven handleds att
använda riktnings- och lägesbegrepp. Eleven undersöker den tredimensionella omgivningen och
plangeometrin i den. Eleven identifierar och ritar plana figurer. Eleven bygger och undersöker
tredimensionella kroppar och konstruktioner samt deras egenskaper. Eleven övar sig att
klassificera plana figurer och kroppar med konkreta hjälpmedel.
M10 handleda eleven att förstå principen för mätning
I3 Geometri och mätning
De kunskaper som eleven tillägnat sig i årskurs 1 fördjupas. Förståelsen av principen för
mätning förankras. Eleven övar sig att använda storheterna längd, massa, volym och tid. Eleven
undersöker konkret måttenheterna meter och centimeter, kilogram och gram samt liter och
deciliter. Eleven övar tidsenheter och klockslag, såsom uttrycken ”kvart”, ”över” och ”före”.
M11 introducera eleven i tabeller och diagram
I4 Informationsbehandling och statistik
De kunskaper som eleven tillägnat sig i årskurs 1 fördjupas. Eleven utforskar hur tabeller och
stapeldiagram skapas och tolkas. Eleven utforskar olika informationskällor på ett mångsidigt sätt.
M12 lära eleven att skapa stegvisa instruktioner och att följa dem
I1 Matematiskt tänkande
Eleven får kunskap om programmeringens grunder genom att skapa instruktioner och testa dem.
35.6.9. Det andra inhemska språket
Läroämnets uppdrag
Undervisningen i det andra inhemska språket är en del av språkpedagogiken och fostran till
språkmedvetenhet. Den ska väcka elevernas intresse för den språkliga och kulturella mångfalden i
skolan och den omgivande världen och uppmuntra dem att kommunicera i autentiska språkmiljöer.
Eleverna ska lära sig värdesätta andra språk, människorna som talar dem och olika kulturer.
Jämställdheten i språkval och språkstudier förstärks genom att man på varierande och intressanta
sätt informerar om valmöjligheter i språken, genom att man uppmuntrar eleverna att oberoende av
kön fatta beslut om språkval utgående från sina individuella intressen, genom att man behandlar
teman mångsidigt och ur olika synvinklar och genom att man använder omväxlande och praktiska
arbetsmetoder.
Studierna i det andra inhemska språket ska förbereda eleverna för planmässigt och kreativt
arbete i olika sammansättningar. Eleverna och elevgrupperna ska också ges möjligheter att bilda
nätverk och kommunicera med finskspråkiga elever och grupper. Digitala verktyg erbjuder en
113
Årskurs 1-2
Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i
skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen av tankeförmågan. De
ger underlag för att forma en flerspråkig och mångkulturell identitet och värdesätta den. I takt
med att ordförrådet och strukturerna utvecklas, utvecklas också de kommunikativa färdigheterna
och förmågan att söka information. Språkundervisningen ger goda möjligheter till glädje, lek och
kreativitet.
naturlig möjlighet att genomföra språkundervisningen i autentiska situationer och utifrån elevernas
kommunikationsbehov. Undervisningen ska också ge färdigheter som främjar delaktighet och aktiv
påverkan.
Undervisningen ska stärka elevernas tilltro till sin förmåga att lära sig språk och att modigt använda
dem. Eleverna ska ges möjlighet att studera i egen takt och vid behov få stöd för sitt lärande.
Undervisningen ska ordnas så att också elever som avancerar snabbare eller kan språket sedan
tidigare kan göra framsteg.
Språkundervisningen ska utveckla multilitteracitet och ta upp olika texter. Texterna ska väljas med
hänsyn till barnens och de ungas intressen. Undervisningen ska också bygga broar mellan olika
språk och med de språk som eleverna använder på fritiden. Eleverna ska uppmuntras att söka
information på de språk som de behärskar.
Finska, A-lärokurs
Lärokursens uppdrag i årskurs 1-2
Mål för undervisningen i A-lärokursen i finska i årskurs 1–2
Studierna i det första främmande språket eller det andra inhemska språket inleds oftast i årskurs 3.
Undervisningen i A-lärokursen kan dock påbörjas redan före årskurs 3. I det fallet följs grunderna
för läroplanen för A-lärokursen med hänsyn till elevernas ålder.
Redan innan undervisningen i A-lärokursen inleds kan eleverna preliminärt stifta bekantskap
med finska, i första hand genom hörförståelse. Sådan verksamhet kallas ofta för språkdusch.
Eleverna lär sig grunderna i språket samtidigt som de sjunger, leker, spelar och rör på sig.
Innehållet väljs tillsammans med eleverna utifrån elevernas intressen. Undervisningen kan
genomföras i samband med andra lektioner, som en del av den helhetsskapande undervisningen
och de mångvetenskapliga lärområdena eller under särskilda lektioner eller undervisningspass.
Språkdusch kan också ordnas i högre årskurser.
Handledning och stöd
Ruotsin kieli, A-oppimäärä
Oppiaineen tehtävä
Ruotsin kieli, A-oppimäärä
Oppiaineen tehtävä
Finska, modersmålsinriktad finska, A-lärokurs
Lärokursens uppdrag i årskurs 1-2
Mål för undervisningen i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 1–2
Årskurs 1-2
Studierna i det första främmande språket eller det andra inhemska språket inleds oftast i årskurs
3. Undervisningen i den modersmålsinriktade lärokursen kan dock påbörjas redan före årskurs
3. I det fallet följs grunderna för läroplanen för den modersmålsinriktade lärokursen med hänsyn
till elevernas ålder.
Redan innan undervisningen i den modersmålsinriktade lärokursen inleds i åk 3 kan eleverna
stifta bekantskap med finska texter av olika slag. Eleverna utvecklar sitt språk och sitt kunnande
i finska samtidigt som de sjunger, leker, spelar och rör på sig. Innehållet väljs tillsammans med
eleverna utifrån deras intressen. Undervisningen kan genomföras i samband med andra lektioner,
som en del av den helhetsskapande undervisningen och de mångvetenskapliga lärområdena eller
under särskilda lektioner eller undervisningspass. I den modersmålsinriktade lärokursen ges de
114
tvåspråkiga eleverna möjlighet att reflektera över och fördjupa sig i finska språkets och den finska
kulturens särdrag.
35.6.10. Gymnastik
Läroämnets uppdrag
Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja
den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning till den egna
kroppen. Det är viktigt att de enskilda lektionerna i gymnastik ger eleverna positiva upplevelser och
stödjer en aktiv livsstil. I gymnastiken betonas kroppsuppfattning, fysisk aktivitet och samarbete.
Gymnastiken ska bidra till att främja jämlikhet, jämställdhet och gemenskap samt stödja kulturell
mångfald. Undervisningen ska vara trygg och utgå från de möjligheter som olika årstider och de
lokala förhållandena erbjuder. Skolans lokaler, idrottsplatser i närmiljön och naturen ska utnyttjas
mångsidigt i undervisningen. Eleverna ska handledas att främja ett tryggt och etiskt hållbart
arbetssätt och inlärningsklimat.
I gymnastiken får eleverna lära sig att röra på sig och samtidigt utvecklas de genom att röra på sig.
Att lära sig att röra på sig innebär fysisk aktivitet enligt elevernas ålder och utvecklingsnivå, träning
av motoriska basfärdigheter och fysiska egenskaper. Eleverna ska få kunskaper och färdigheter
för olika slags gymnastiksituationer. Att utvecklas genom att röra på sig innebär att man lär sig att
respektera andra, att vara ansvarsfull, att utveckla sig själv långsiktigt, att identifiera och reglera
känslor samt att utveckla en positiv självbild. Gymnastiken ska ge eleverna möjlighet att känna
glädje, uttrycka sig med kroppen, delta, vara social, koppla av, tävla och kämpa på ett lekfullt sätt
och att hjälpa andra. Eleverna ska också få beredskap att främja sin hälsa.
Läroämnets uppdrag i årskurs 1-2
"Vi leker och rör på oss tillsammans."
I årskurserna 1–2 ligger tyngdpunkten i undervisningen på att tillägna sig sensomotoriska
färdigheter och grundläggande motoriska färdigheter, att göra saker tillsammans och att utveckla
sociala färdigheter och stärka de positiva upplevelserna av gymnastik. Undervisningen ska hjälpa
eleverna att möta emotionellt varierande situationer. Elevernas fantasi och idéer ska utnyttjas i
undervisningen.
Mål för lärmiljöer och arbetssätt i gymnastik i årskurs 1–2
Gymnastikens uppdrag och mål genomförs genom trygg och mångsidig undervisning i olika
lärmiljöer inomhus och utomhus med betoning på elevernas delaktighet. I undervisningen beaktas
på ett ändamålsenligt sätt årstiderna, de lokala förhållandena samt de möjligheter som skolan
och omgivningen erbjuder. I undervisningen betonas arbetssätt som främjar fysisk aktivitet och
gemenskap och ger möjlighet till uppmuntrande växelverkan och att hjälpa andra samt att
verksamheten är trygg både psykiskt och fysiskt. Det är viktigt att främja säkert trafikbeteende när
man förflyttar sig till idrottsplatser utanför skolan.
En uppmuntrande och accepterande atmosfär än en förutsättning för att målen för
gymnastikundervisningen ska nås. Undervisningen ska ge alla elever möjlighet att lyckas och att
delta samt stödja en tillräcklig funktionsförmåga med tanke på välbefinnandet. Det är viktigt att
beakta elevernas individualitet, att arbetsklimatet är tryggt och att undervisningsarrangemangen
och kommunikationen i undervisningen är tydliga. Upplevelsen av att kunna och den sociala
samhörigheten stöds genom elevorienterade och engagerande arbetssätt, lämpliga uppgifter och
uppmuntrande respons. I årskurs 1–2 är det viktigt att upptäcka sådana motoriska svårigheter
som kan ha samband med andra inlärningssvårigheter.
115
Årskurs 1-2
Handledning, differentiering och stöd i gymnastik i årskurs 1–2
Bedömning av elevens lärande i gymnastik i årskurs 1–2
Bedömningen av lärandet ska stödja eleverna att röra på sig med hjälp av gymnastik. Syftet är
med andra ord att stödja utvecklingen av den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan.
Bedömningen ska grunda sig på mångsidig information om elevernas lärande, arbetssätt och
framsteg.
I bedömningen ska man sträva efter att fästa vikt vid elevernas individuella styrkor och
utvecklingsbehov och stödja dem. Elevens hälsotillstånd och specialbehov ska beaktas i
gymnastikundervisningen och bedömningen. Bedömningen görs utgående från observation av
elevernas aktivitet och arbete och genom att eleverna handleds i självbedömning.
Centrala föremål för bedömningen och responsen med tanke på lärprocessen i gymnastik är
följande
•
•
•
•
framsteg i förmågan att finna lämpliga lösningar i olika gymnastiksituationer
framsteg i de grundläggande motoriska färdigheterna och träningen av dem
framsteg i förmågan att agera tryggt och aktivt i överenskomna uppgifter
framsteg i förmågan att arbeta självständigt och tillsammans med andra.
Årskurs 1
Centralt innehåll
I1 Fysisk funktionsförmåga
Undervisningen i gymnastik innehåller mycket fysisk aktivitet. I gymnastikundervisningen väljs
lekar, uppgifter och idrottsformer där eleverna får träna sin balans- och rörelseförmåga (t.ex.
att klättra, springa och hoppa) och sin förmåga att hantera redskap (t.ex. utföra uppgifter med
olika redskap och spela boll) och i olika lärmiljöer (t.ex. i en sal, i naturen, på snö och is).
Kroppskontrollen främjas genom olika uppgifter (t.ex. gymnastik- och musiklekar), där eleverna
övar sig att uppfatta sin kropp, att uttrycka sig och att röra sig i takt till en rytm.
Eleverna får genom mångsidiga och trygga uppgifter lära sig att röra sig inomhus och
utomhus under olika årstider och i olika lärmiljöer. Vattenvaneövningar och simning ingår i
gymnastikundervisningen.
I2 Social funktionsförmåga
Gymnastikundervisningen omfattar enkla motionslekar med regler, uppgifter och spel där eleverna
samarbetar och får erfarenhet av att hjälpa varandra.
I3 Psykisk funktionsförmåga
Årskurs 1-2
I undervisningen väljs roliga och uppfriskande lekar och uppgifter där eleverna får uppleva att
de lyckas samt med stöd av läraren möta emotionellt varierande situationer, t.ex. situationer som
uppstår under lek, tävlingar eller spel.
116
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1
K1, K3
M2
I1
K1, K3, K4
M3
I1
K3
M4
I1
K3
M5
I1
K3
M6
I1
K3, K6, K7
M7
I2
K2, K3, K6, K7
M8
I2
K2, K6, K7
M9
I3
K1, K2, K3
M10
I3
K1, K2
Mål för undervisningen
M1 uppmuntra eleven att röra på sig och att självständigt och tillsammans
med andra pröva nya, olika gymnastikuppgifter samt våga uttrycka sig
själv genom gymnastiken
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven prövar fördomsfritt nya gymnastikuppgifter både självständigt och i grupp. Eleven vågar
leva sig in i situationerna och aktiviteterna under gymnastiklektionen. Eleven rör sig i takt till en
rytm eller till musik.
M2 hjälpa eleven att utveckla sina sensomotoriska färdigheter, d.v.s. att
iaktta sig själv och sin omgivning med hjälp av olika sinnen och att välja
lämpliga lösningar i olika gymnastiksituationer
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven ger akt på den egna kroppen och det omgivande rummet. Eleven lär sig att röra sig med
hänsyn till de andra i rummet. Eleven lär sig använda styrka och snabbhet på ett ändamålsenligt
sätt; att springa utan att kollidera och kunna stanna, att använda styrka på ett ändamålsenligt sätt
till exempel med hjälp av olika redskap.
M3 stärka de grundläggande motoriska färdigheterna (balans- och
rörelseförmåga, förmåga att hantera redskap), så att eleven lär sig att
anpassa dem i olika lärmiljöer, i olika situationer och under olika årstider
Eleven tränar statisk och dynamisk balansförmåga; upprätt ställning, ställning med huvudet nedåt,
att böja sig, sträcka sig, rulla, snurra, gunga, stanna och väja. Eleven tränar rörelsefärdigheten;
att gå, springa, hoppa, hoppa i takt, hoppa på ett ben, galoppera, glida och klättra. Eleven tränar
förmågan att hantera redskap; att kasta, fånga, sparka, slå, studsa, rulla och skuffa. Alla ovan
nämnda färdigheter tränas i olika situationer, olika miljöer och under olika årstider.
117
Årskurs 1-2
I1 Fysisk funktionsförmåga
M4 lära eleven att röra sig tryggt i olika miljöer, med olika redskap och på
olika ställningar
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven iakttar miljön omkring sig och tar i sina aktiviteter hänsyn till miljön. Eleven lär sig att röra
sig ändamålsenligt i olika miljöer, till exempel i gymnastiksalen och i skogen.
M5 vänja eleven vid att röra sig i vatten och träna grundläggande
simkunnighet
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven vänjer sig vid vatten. Eleven rör sig med hjälp av olika lekar i en simbassäng. Eleven övar
sig att flyta, glida, elementärt ryggsim, elementärt bröstsim och mullvadssim + sparkar. Eleven
övar sig att dyka och hoppa i grunt vatten. Eleven övar livräddning (bogsera och kasta torped).
M6 vägleda eleven att bete sig säkert och sakligt under
gymnastiklektionerna
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven lär sig att lyssna och följa givna anvisningar.
M7 vägleda eleven att reglera sina handlingar och känslouttryck i sociala
situationer i gymnastiken
I2 Social funktionsförmåga
Eleven övar sig att lyckas och misslyckas, förlora och vinna. Eleven övar sig att uttrycka sina
känslor med hänsyn till andra.
M8 stödja samarbetsfärdigheterna, t.ex. att följa gemensamt
överenskomna regler genom att vägleda eleven att ta ansvar för att
gemensamma spel och lekar lyckas
I2 Social funktionsförmåga
Eleven övar sig att följa enkla regler i gemensamma spel och lekar. Eleven övar sig att samarbeta
med alla elever i gruppen.
M9 stödja eleven att stärka sin positiva självbild och sin förmåga att
arbeta självständigt och att uttrycka sig på olika sätt
I3 Psykisk funktionsförmåga
Årskurs 1-2
Eleven både får och ger positiv respons och uppuntran, så att elevens uppfattning om sig själv
som motionsutövare stärks. Eleven lär sig att lita på sig själv och agera självständigt enligt givna
anvisningar.
118
M10 se till att eleven får positiva upplevelser av gymnastik och uppmuntra
eleven att testa gränserna för sin förmåga
I3 Psykisk funktionsförmåga
Eleven prövar olika uppgifter som ger glädje och rekreation enligt sin färdighetsnivå. Eleven
uppmuntras att träna nya färdigheter.
Årskurs 2
Centralt innehåll
I1 Fysisk funktionsförmåga
Undervisningen i gymnastik innehåller mycket fysisk aktivitet. I gymnastikundervisningen väljs
lekar, uppgifter och idrottsformer där eleverna får träna sin balans- och rörelseförmåga (t.ex.
att klättra, springa och hoppa) och sin förmåga att hantera redskap (t.ex. utföra uppgifter med
olika redskap och spela boll) och i olika lärmiljöer (t.ex. i en sal, i naturen, på snö och is).
Kroppskontrollen främjas genom olika uppgifter (t.ex. gymnastik- och musiklekar), där eleverna
övar sig att uppfatta sin kropp, att uttrycka sig och att röra sig i takt till en rytm.
Eleverna får genom mångsidiga och trygga uppgifter lära sig att röra sig inomhus och
utomhus under olika årstider och i olika lärmiljöer. Vattenvaneövningar och simning ingår i
gymnastikundervisningen.
I2 Social funktionsförmåga
Gymnastikundervisningen omfattar enkla motionslekar med regler, uppgifter och spel där eleverna
samarbetar och får erfarenhet av att hjälpa varandra.
I3 Psykisk funktionsförmåga
I undervisningen väljs roliga och uppfriskande lekar och uppgifter där eleverna får uppleva att
de lyckas samt med stöd av läraren möta emotionellt varierande situationer, t.ex. situationer som
uppstår under lek, tävlingar eller spel.
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1
K1, K3
M2
I1
K1, K3, K4
M3
I1
K3
M4
I1
K3
M5
I1
K3
M6
I1
K3, K6, K7
M7
I2
K2, K3, K6, K7
M8
I2
K2, K6, K7
M9
I3
K1, K2, K3
M10
I3
K1, K2
119
Årskurs 1-2
Undervisningens mål
Mål för undervisningen
M1 uppmuntra eleven att röra på sig och att självständigt och tillsammans
med andra pröva nya, olika gymnastikuppgifter samt våga uttrycka sig
själv genom gymnastiken
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven prövar fördomsfritt nya gymnastikuppgifter både självständigt och i grupp. Eleven
uppmuntras att leva sig in i situationerna och aktiviteterna under gymnastiklektionen. Eleven rör
sig i takt till en rytm eller till musik.
M2 hjälpa eleven att utveckla sina sensomotoriska färdigheter, d.v.s. att
iaktta sig själv och sin omgivning med hjälp av olika sinnen och att välja
lämpliga lösningar i olika gymnastiksituationer
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven övar sig att uppfatta den egna kroppen och det omgivande rummet. Eleven rör sig med
hänsyn till de andra i rummet. Eleven lär sig använda styrka och snabbhet på ett ändamålsenligt
sätt; att springa utan att kollidera och kunna stanna, att använda styrka på ett ändamålsenligt sätt
till exempel med hjälp av olika redskap.
M3 stärka de grundläggande motoriska färdigheterna (balans- och
rörelseförmåga, förmåga att hantera redskap), så att eleven lär sig att
anpassa dem i olika lärmiljöer, i olika situationer och under olika årstider
Eleven tränar statisk och dynamisk balansförmåga; upprätt ställning, ställning med huvudet nedåt,
att böja sig, sträcka sig, rulla, snurra, gunga, stanna och väja. Eleven tränar rörelsefärdigheten;
att gå, springa, hoppa, hoppa i takt, hoppa på ett ben, galoppera, glida och klättra. Eleven tränar
förmågan att hantera redskap; att kasta, fånga, sparka, slå, studsa, rulla och skuffa. Alla ovan
nämnda färdigheter tränas i olika situationer, olika miljöer och under olika årstider.
I1 Fysisk funktionsförmåga
M4 lära eleven att röra sig tryggt i olika miljöer, med olika redskap och på
olika ställningar
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven iakttar miljön omkring sig och övar sig att i sina aktiviteter ta hänsyn till säkerhetsaspekter
i miljön.
M5 vänja eleven vid att röra sig i vatten och träna grundläggande
simkunnighet
Årskurs 1-2
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven vänjer sig vid vatten. Eleven rör sig med hjälp av olika lekar i en simbassäng. Eleven övar
sig att flyta, glida, elementärt ryggsim, elementärt bröstsim och mullvadssim + sparkar. Eleven
övar sig att dyka och hoppa i grunt vatten. Eleven övar livräddning (bogsera och kasta torped).
120
M6 vägleda eleven att bete sig säkert och sakligt under
gymnastiklektionerna
Eleven övar sig att lyssna och följa givna anvisningar. Eleven lär sig att följa
gemensamt överenskomna handlingssätt och beakta säkerhetsaspekter; t.ex. tvätta sig efter
gymnastiklektionen, hantera och ta hand om redskap på rätt sätt.
M7 vägleda eleven att reglera sina handlingar och känslouttryck i sociala
situationer i gymnastiken
I2 Social funktionsförmåga
Eleven övar sig att lyckas och misslyckas, förlora och vinna. Eleven övar sig att uttrycka sina
känslor med hänsyn till andra.
M8 stödja samarbetsfärdigheterna, t.ex. att följa gemensamt
överenskomna regler genom att vägleda eleven att ta ansvar för att
gemensamma spel och lekar lyckas
I2 Social funktionsförmåga
Eleven lär sig att följa enkla regler i gemensamma spel och lekar. Eleven övar sig att samarbeta
med alla elever i gruppen och att hjälpa andra vid behov.
M9 stödja eleven att stärka sin positiva självbild och sin förmåga att
arbeta självständigt och att uttrycka sig på olika sätt
I3 Psykisk funktionsförmåga
Eleven både ger och får positiv respons och uppuntran, så att elevens uppfattning om sig själv
som motionsutövare stärks. Eleven lär sig att lita på sig själv och övar sig att agera självständigt
enligt lärarens anvisningar.
M10 se till att eleven får positiva upplevelser av gymnastik och uppmuntra
eleven att testa gränserna för sin förmåga
I3 Psykisk funktionsförmåga
Eleven prövar olika uppgifter som ger glädje och rekreation enligt sin färdighetsnivå. Eleven
uppmuntras att träna nya färdigheter.
35.6.11. Religion
Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning.
Undervisningen ska göra eleverna förtrogna med den religion som studeras och dess mångfald.
Eleverna ska få insikt i religiösa och konfessionella traditioner i Finland och i religioner och
livsåskådningar på andra håll i världen. Läroämnet ska främja förståelse för förhållandet mellan
religion och kultur samt multilitteracitet i fråga om religioner och livsåskådningar. Undervisningen
ska ge mångsidig kunskap om religioner och hjälpa eleverna att förstå diskussioner som gäller
religion. Eleverna ska vägledas att tänka kritiskt och att studera religioner och livsåskådningar
ur olika perspektiv. I undervisningen behandlas förhållandet mellan religion och kunskap samt
språk, symbolik och begrepp som är kännetecknande för religioner. Religionsundervisningen ska
121
Årskurs 1-2
Läroämnets uppdrag
ge eleverna beredskap att ta del av den dialog som förs både inom och mellan olika religioner
och livsåskådningar. Undervisningen ska handleda eleverna att respektera livet, människovärdet
och det som är heligt för en själv och andra.
Undervisningen ska ge eleverna insikt i etiskt tänkande inom den religion som studeras och
inom andra religioner och livsåskådningar, och uppmuntra eleverna att själva fundera över
etiska frågor. Undervisningen ska stödja elevens självkännedom, självaktning och utveckla
elevens livskompetens under hela den grundläggande utbildningen. Undervisningen ska
hjälpa eleven att forma och bedöma sin identitet, sin livsåskådning och sin världsåskådning.
Religionsundervisningen ska stödja att eleven utvecklas till en ansvarsfull medlem i sin grupp och
i det demokratiska samhället och till en ansvarsfull världsmedborgare.
Läroämnets uppdrag i årskurs 1-2
I årskurserna 1–2 har religionsundervisningen som uppdrag att handleda eleverna att lära känna
och uppskatta sin egen religiösa och konfessionella bakgrund och att möta mångfalden av
religioner och livsåskådningar i den egna klassen, skolan och närmiljön med respekt. För detta
ska undervisningen ge grundläggande kunskaper, färdigheter och tankeverktyg. Eleverna ska
uppmuntras att identifiera och uttrycka sina känslor och åsikter och öva sig att identifiera andras
känslor och respektera andras åsikter. Eleverna ska uppmuntras att undra, fråga och att delta i
diskussioner. Eleverna ska vägledas att handla ansvarsfullt och rättvist.
De olika lärokurserna i religion i årskurs 1–2
I den grundläggande utbildningens lärokurs ingår enligt 11 § i lagen om grundläggande utbildning
religion eller livsåskådningskunskap. Enligt 13 § i samma lag ska undervisningen i religion
genomföras enligt olika lärokurser i enlighet med elevernas religionssamfund. För att garantera
enhetlighet i läroämnet är målen och det centrala innehållet gemensamma för alla lärokurser.
I beskrivningarna av lärokurserna för de olika religionerna preciseras det gemensamma innehållet
utgående från respektive religions särdrag. De lokala läroplanerna utarbetas utgående från
de gemensamma målen och innehållsbeskrivningarna och de preciserade beskrivningarna av
lärokurserna i de olika religionerna.
Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1–2
I undervisningen ska man sträva efter att skapa ett lugnt, öppet och förtroligt samtalsklimat. Det är
viktigt att varje elev får berätta om sina iakttagelser och erfarenheter. Eleverna uppmuntras att lära
sig genom samspel, att diskutera och att motivera sina åsikter samt att acceptera olikheter. Det är
viktigt att i undervisningen utgå från eleven och respektera elevens upplevelsevärld, i synnerhet
när man tar upp etiska frågor. Kreativa, konkreta och upplevelsebaserade metoder, projekt och
diskussioner stödjer den holistiska synen på eleven som en social och aktiv person som lär sig
genom alla sinnen. Undervisningen kan innehålla individuella eller gemensamma projekt som
omfattar flera lärokurser eller överskrider läroämnesgränserna. I undervisningen används digitala
verktyg på ett mångsidigt och interaktivt sätt. Berättelser, musik, bildkonst, lek, drama samt gäster
och studiebesök används för att ge variation i arbetet och glädje i lärandet.
Årskurs 1-2
Handledning, differentiering och stöd i religion i årskurs 1–2
Undervisningen i de olika lärokurserna i religion ska ta hänsyn till elevernas olika behov och
bakgrund, såsom språkkunskap och kulturell bakgrund. Centrala begrepp diskuteras och förklaras
så att alla elever har möjlighet att förstå dem. Arbetssätten anpassas till barnens ålder. I
undervisningen skapas gemensamma situationer som främjar lärande och delaktighet och eleven
handleds att stärka sin studiefärdighet och initiativförmåga.
122
Bedömningen av elevens lärande i religion i årskurs 1–2
Bedömningen av lärande ska vara handledande och uppmuntrande. Mångsidig respons ges
i samband med arbetet och gemensamma diskussioner. Responsen ska utveckla elevernas
samarbetsförmåga och uppmuntra dem att uttrycka sina tankar. Eleverna ska i undervisningen
ges utrymme och uppmuntras att ifrågasätta och ställa frågor samt att motivera sina åsikter och
lyssna på andras synpunkter. Mångsidiga arbetssätt ger eleverna möjligheter att visa och själva
ge akt på sina framsteg och kunskaper.
Centrala föremål för bedömningen och responsen med tanke på lärprocessen i religion är följande
•
•
•
framsteg i att känna igen och namnge fenomen som rör livsåskådning i sin närmiljö
framsteg i förmågan att arbeta i grupp
framsteg i förmågan att uttrycka tankar och lyssna på andra.
Ortodox tro
Lärokursens uppdrag i årskurs 1-2
I årskurserna 1–2 har religionsundervisningen som uppdrag att handleda eleverna att lära känna
och uppskatta sin egen religiösa och konfessionella bakgrund och att möta mångfalden av
religioner och livsåskådningar i den egna klassen, skolan och närmiljön med respekt. För detta
ska undervisningen ge grundläggande kunskaper, färdigheter och tankeverktyg. Eleverna ska
uppmuntras att identifiera och uttrycka sina känslor och åsikter och öva sig att identifiera andras
känslor och respektera andras åsikter. Eleverna ska uppmuntras att undra, fråga och att delta i
diskussioner. Eleverna ska vägledas att handla ansvarsfullt och rättvist.
De olika lärokurserna i religion i årskurs 1–2
I den grundläggande utbildningens lärokurs ingår enligt 11 § i lagen om grundläggande utbildning
religion eller livsåskådningskunskap. Enligt 13 § i samma lag ska undervisningen i religion
genomföras enligt olika lärokurser i enlighet med elevernas religionssamfund. För att garantera
enhetlighet i läroämnet är målen och det centrala innehållet gemensamma för alla lärokurser.
I beskrivningarna av lärokurserna för de olika religionerna preciseras det gemensamma innehållet
utgående från respektive religions särdrag. De lokala läroplanerna utarbetas utgående från
de gemensamma målen och innehållsbeskrivningarna och de preciserade beskrivningarna av
lärokurserna i de olika religionerna.
Årskurs 1
Centralt innehåll
I1 Förhållandet till den egna religionen
I2 Religionernas värld
Eleverna lär känna religioner, livsåskådningar och irreligiositet i den egna klassen, skolan och
närmiljön i samband med vardagsevenemang och fester i skolan. Det ortodoxa perspektivet
123
Årskurs 1-2
I undervisningen uppmärksammas olika slags familjer och förhållandet till den ortodoxa kyrkan
och andra kyrkor eller livsåskådningar. Man granskar mysterierna som en del av familjens och
barnets eget liv. Man behandlar inledningsvis den egna religionens särdrag och centrala begrepp,
vokabulär och symboler inom kyrkan samt lär sig om olika gudstjänster. Kyrkan som byggnad
studeras. Eleverna bekantar sig med den egna församlingen och det ortodoxa kyrkoårets centrala
högtider enligt de kristna årshögtiderna. Man behandlar traditioner, seder och några helgon som
är förknippade med dem. Eleven bekantar sig med sitt skyddshelgon.
beaktas i samband med fester eller kyrkliga evenemang. Man bekantar sig med elevens ortodoxa
traditioner ur ett mångkulturellt perspektiv.
I3 Ett gott liv
Vid val av innehåll beaktas läran om frihet och ansvar som hänger ihop med den ortodoxa
människosynen samt ett holistiskt välbefinnande. Ansvar för miljön och naturen samt livets unicitet
behandlas i undervisningen. Man försöker leva sig in i andra människors situation och funderar
över frågor som hör samman med människans liv, såsom omtänksamhet, förlåtelse, ärlighet,
omsorg och kärlek i familjen och i skolan. Man klargör vilken betydelse FN:s konvention om
barnets rättigheter har för elevens eget liv. Man studerar livet och döden samt etiska frågor med
hjälp av Gamla och Nya Testamentets berättelser och exempel ur vardagen.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3
K2, K4
M2
I1
K1
M3
I1
K2, K3, K7
M4
I2
K2, K3, K7
M5
I1, I3
K2, K6, K7
M6
I1, I2, I3
K2, K6, K7
M7
I3
K3, K7
M8
I1, I3
K1, K5, K6, K7
Mål för undervisningen
M1 väcka elevens intresse för religionsundervisningen och handleda
eleven att förstå sin egen familjs religiösa och konfessionella bakgrund
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven lär känna sig själv som tillhörande den ortodoxa tron och kyrkan. Eleven granskar den
egna familjens religiösa bakgrund.
M2 vägleda eleven att få insikt i centrala begrepp, berättelser och
symboler i religionen i fråga
I1 Förhållandet till den egna religionen
Årskurs 1-2
Eleven lär sig känna igen kyrkans helgon (till exempel Kristus, Jungfru Maria, andra heliga
personer som Sankt Nikolaus). Eleven bekantar sig med den egna kyrkans böner. Eleven lär
sig begreppen Gud och Guds son. Eleven utforskar andra centrala religiösa begrepp, såsom
kyrka, präst, kors, ikon, oljelampa och böneljus. Eleven undersöker Bibeln som kyrklig bok. Eleven
bekantar sig med nattvardens sakrament. Eleven lär sig känna igen ikoner som symboliserar
änglar, Jesus och Jungfru Maria.
124
M3 handleda eleven att utforska det religiösa året, religiösa högtider och
seder
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven bekantar sig med hemmets och kyrkoårets centrala högtider. Eleven lär sig känna igen
böner och sånger som hör ihop med jul och påsk. Eleven lär sig när kyrkoåret börjar inom den
egna kyrkan: skapelsedagen och jordens skapelse.
M4 sporra eleven att lära känna seder och högtider i religioner och
livsåskådningar som förekommer i klassen, skolan och närmiljön
I2 Religionernas värld
Eleven bekantar sig med olika religioner som förekommer i den egna skolan och med irreligiositet.
Eleven bekantar sig med religiösa högtider och traditioner som firas i den egna skolan.
M5 uppmuntra eleven att identifiera och uttrycka sina tankar och känslor
I3 Ett gott liv
Eleven övar sig att uttrycka sina tankar och känslor. Man samtalar kring att visa medkänsla.
M6 vägleda eleven att handla rättvist, leva sig in i andras situation och att
respektera andras tankar och övertygelser samt mänskliga rättigheter
I3 Ett gott liv
Man diskuterar frågor som hör ihop med det mänskliga livet med hjälp av berättelser ur Bibeln. De
mänskliga rättigheterna undersöks ur barnets synvinkel. Eleven övar sig att ta hänsyn till andra
människor och att ge arbetsro i klassen.
M7 handleda eleven att tänka etiskt och att inse vad det innebär att ta
ansvar för sig själv, sin grupp, miljön och naturen
I3 Ett gott liv
Ansvaret för andra människor behandlas med hjälp av exempelvis berättelser ur Bibeln. Man
samtalar kring att visa respekt för miljön och naturen och vilket ansvar människan har för dem.
Återvinning och sparsamhet behandlas.
M8 ge eleven möjligheter att öva sig att framföra och motivera sina åsikter
samt att lyssna på och förstå olika åsikter
I3 Ett gott liv
125
Årskurs 1-2
Eleven övar sig att uttrycka sin åsikt, lyssna på andra och diskutera.
Årskurs 2
Centralt innehåll
I1 Förhållandet till den egna religionen
I undervisningen uppmärksammas olika slags familjer och förhållandet till den ortodoxa kyrkan
och andra kyrkor eller livsåskådningar. Man granskar mysterierna som en del av familjens och
barnets eget liv. Man behandlar inledningsvis den egna religionens särdrag och centrala begrepp,
vokabulär och symboler inom kyrkan samt lär sig om olika gudstjänster. Kyrkan som byggnad
studeras. Eleverna bekantar sig med den egna församlingen och det ortodoxa kyrkoårets centrala
högtider enligt de kristna årshögtiderna. Man behandlar traditioner, seder och några helgon som
är förknippade med dem. Eleven bekantar sig med sitt skyddshelgon.
I2 Religionernas värld
Eleverna lär känna religioner, livsåskådningar och irreligiositet i den egna klassen, skolan och
närmiljön i samband med vardagsevenemang och fester i skolan. Det ortodoxa perspektivet
beaktas i samband med fester eller kyrkliga evenemang. Man bekantar sig med elevens ortodoxa
traditioner ur ett mångkulturellt perspektiv.
I3 Ett gott liv
Vid val av innehåll beaktas läran om frihet och ansvar som hänger ihop med den ortodoxa
människosynen samt ett holistiskt välbefinnande. Ansvar för miljön och naturen samt livets unicitet
behandlas i undervisningen. Man försöker leva sig in i andra människors situation och funderar
över frågor som hör samman med människans liv, såsom omtänksamhet, förlåtelse, ärlighet,
omsorg och kärlek i familjen och i skolan. Man klargör vilken betydelse FN:s konvention om
barnets rättigheter har för elevens eget liv. Man studerar livet och döden samt etiska frågor med
hjälp av Gamla och Nya Testamentets berättelser och exempel ur vardagen.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M2
I1
K1
M3
I1
K2, K3, K7
M4
I2
K2, K3, K7
M5
I1, I3
K2, K6, K7
M6
I1, I2, I3
K2, K6, K7
M7
I3
K3, K7
M8
I1, I3
K1, K5, K6, K7
Mål för undervisningen
Årskurs 1-2
M2 vägleda eleven att få insikt i centrala begrepp, berättelser och
symboler i religionen i fråga
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven får kunskap om församlingen och medlemskapet i församlingen samt de anställda
inom församlingen. Eleven studerar sakramenten och begrepp som anknyter till dem. Eleven
undersöker olika ikoner. Eleven bekantar sig med lärjungarna. Eleven undersöker begreppet
126
den Heliga Treenigheten: Fadern, Sonen och den Helige Ande. Eleven bekantar sig med
kyrkobyggnaden och föremålen i den.
M3 handleda eleven att utforska det religiösa året, religiösa högtider och
seder
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven lär sig förstå skillnaden mellan helgdag och vardag. Eleven undersöker kyrkoårets högtider
samt seder och bruk som anknyter till dem. Eleven bekantar sig med fastan. Eleven bekantar
sig med olika gudstjänster samt seder och bruk som anknyter till dem. Eleven lär sig känna igen
böner och sånger. Man diskuterar sitt eget och andras skyddshelgon.
M4 sporra eleven att lära känna seder och högtider i religioner och
livsåskådningar som förekommer i klassen, skolan och närmiljön
I2 Religionernas värld
Eleven får kunskap om judendomens, islams och kristendomens kännetecken. Eleven bekantar
sig med religioner och irreligiositet som förekommer i skolans närmiljö samt med anknytande
seder och högtider. Eleven bekantar sig med religiösa högtider och traditioner som firas i den
egna skolan.
M5 uppmuntra eleven att identifiera och uttrycka sina tankar och känslor
I3 Ett gott liv
Eleven övar sig att modigt uttrycka sina tankar och känslor. Eleven övar sig att uppfatta och visa
empati för andras känslor och tankar.
M6 vägleda eleven att handla rättvist, leva sig in i andras situation och att
respektera andras tankar och övertygelser samt mänskliga rättigheter
I3 Ett gott liv
Man diskuterar ojämlikhet och jämlikhet. Eleven undersöker med hjälp av berättelser ur Bibeln
frågor som hör ihop med det mänskliga livet. Eleven lär sig med hjälp av berättelser ur Bibeln
att förstå vad som kännetecknar ett gott liv. Eleven bekantar sig med konventionen om barnets
rättigheter.
M7 handleda eleven att tänka etiskt och att inse vad det innebär att ta
ansvar för sig själv, sin grupp, miljön och naturen
I3 Ett gott liv
127
Årskurs 1-2
Eleven funderar över vad ansvar för miljön innebär. Man diskuterar det egna välbefinnandet och
ansvaret för den egna hälsan. Eleven bekantar sig med välgörenhet. Återvinning och sparsamhet
behandlas
M8 ge eleven möjligheter att öva sig att framföra och motivera sina åsikter
samt att lyssna på och förstå olika åsikter
I3 Ett gott liv
Eleven övar sig att uttrycka sin åsikt, lyssna på andra och diskutera. Eleven lär sig att acceptera
olika åsikter.
Katolsk tro
Lärokursens uppdrag i årskurs 1-2
I årskurserna 1–2 har religionsundervisningen som uppdrag att handleda eleverna att lära känna
och uppskatta sin egen religiösa och konfessionella bakgrund och att möta mångfalden av
religioner och livsåskådningar i den egna klassen, skolan och närmiljön med respekt. För detta
ska undervisningen ge grundläggande kunskaper, färdigheter och tankeverktyg. Eleverna ska
uppmuntras att identifiera och uttrycka sina känslor och åsikter och öva sig att identifiera andras
känslor och respektera andras åsikter. Eleverna ska uppmuntras att undra, fråga och att delta i
diskussioner. Eleverna ska vägledas att handla ansvarsfullt och rättvist.
De olika lärokurserna i religion i årskurs 1–2
I den grundläggande utbildningens lärokurs ingår enligt 11 § i lagen om grundläggande utbildning
religion eller livsåskådningskunskap. Enligt 13 § i samma lag ska undervisningen i religion
genomföras enligt olika lärokurser i enlighet med elevernas religionssamfund. För att garantera
enhetlighet i läroämnet är målen och det centrala innehållet gemensamma för alla lärokurser.
I beskrivningarna av lärokurserna för de olika religionerna preciseras det gemensamma innehållet
utgående från respektive religions särdrag. De lokala läroplanerna utarbetas utgående från
de gemensamma målen och innehållsbeskrivningarna och de preciserade beskrivningarna av
lärokurserna i de olika religionerna.
Årskurs 1
Centralt innehåll
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven bekantar sig med katolsk tro utgående från den egna familjen. Centrala innehåll är
medlemskap i kyrkan, dopet och den heliga mässan, korstecknet, den Heliga Treenigheten, Jesus
Kristus och de viktigaste händelserna i hans liv. Eleven bekantar sig med centrala dagliga böner.
Man studerar livets uppkomst enligt Bibeln. I undervisningen behandlas Bibeln som helig skrift och
kyrkoårets stora högtider. Eleven bekantar sig med den egna församlingen och kyrkobyggnaden
samt med Jungfru Maria och några andra helgon.
I2 Religionernas värld
Årskurs 1-2
I undervisningen beaktas elevernas bakgrund och de mångkulturella och mångreligiösa inslag den
eventuellt innehåller. Eleverna bekantar sig med andra religioner, livsåskådningar och irreligiositet
som en del av vardag och fest i den egna klassen, skolan och närmiljön. Man studerar likheter
mellan katolska traditioner och andra religioner och livsåskådningar.
I3 Ett gott liv
I undervisningen lär man eleverna att känna igen och att skilja mellan rätt och fel med hjälp
av Gamla och Nya Testamentets berättelser. Man funderar över betydelsen av omtänksamhet
och ärlighet. Man behandlar människans ansvar för naturen och världen samt granskar detta
128
ansvar som en uppgift som baserar sig på skapelseberättelsen. Man klargör vilken betydelse FN:s
konvention om barnets rättigheter har för elevens eget liv. Eleverna bekantar sig med centrala
religiösa begrepp såsom syndafallet, att få förlåtelse och förlåta, det egna och gemensamma
bästa och de centrala budord som är förknippade med dessa.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3
K2, K4
M2
I1
K1
M3
I1
K2, K7
M4
I2
K2, K3, K7
M5
I1, I3
K2, K6, K7
M6
I1, I2, I3
K2, K6, K7
M7
I3
K3, K7
M8
I1, I3
K1, K5, K6, K7
Mål för undervisningen
M1 väcka elevens intresse för religionsundervisningen och handleda
eleven att förstå sin egen familjs religiösa och konfessionella bakgrund
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven får kunskap om dopet och man diskuterar Guds kallelse som hänger samman med dopet.
Eleven övar sig att göra korstecknet. Eleven bekantar sig med församlingen, den katolska mässan
och den sista måltiden. Man diskuterar den katolska familjen och mångkulturella familjer och
samhällen.
M2 vägleda eleven att få insikt i centrala begrepp, berättelser och
symboler i religionen i fråga
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven undersöker korstecknet och hur det används i olika sammanhang. Eleven lär känna
den centrala läran: Jesus är Gud och människa, Gud är Skapare och livgivare och den Heliga
treenigheten. Eleven bekantar sig med dagliga böner och olika böneställningar. Eleven utforskar
Bibeln. Eleven lär känna katolska symboler (till exempel kors och krucifix). Eleven undersöker
kyrkoårets symboler i samband med stora katolska högtider.
M3 handleda eleven att utforska det religiösa året, religiösa högtider och
seder
Eleven stiftar inledningsvis bekantskap med det liturgiska året: advent, jul och trettondagen.
Eleven bekantar sig med påsken. Eleven bekantar sig med högtider inom olika religioner. Eleven
utforskar berättelser i Bibeln.
129
Årskurs 1-2
I1 Förhållandet till den egna religionen
M4 sporra eleven att lära känna seder och högtider i religioner och
livsåskådningar som förekommer i klassen, skolan och närmiljön
I2 Religionernas värld
Eleven bekantar sig med olika livsåskådningar, religioner och seder som förekommer i närmiljön.
Eleven funderar över likheter och skillnader mellan olika religioner och livsåskådningar.
M5 uppmuntra eleven att identifiera och uttrycka sina tankar och känslor
I3 Ett gott liv
Eleven lär sig uttrycka sina tankar och känslor. Man funderar tillsammans över gott uppförande,
att ta ansvar och att vara tillsammans med andra. Eleven lär sig att ta hänsyn till naturen och
andra människor.
M6 vägleda eleven att handla rättvist, leva sig in i andras situation och att
respektera andras tankar och övertygelser samt mänskliga rättigheter
I3 Ett gott liv
Rättvisa, empati och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna behandlas till exempel med
hjälp av berättelser ur Bibeln. Man samtalar kring att be om förlåtelse och förlåta.
M7 handleda eleven att tänka etiskt och att inse vad det innebär att ta
ansvar för sig själv, sin grupp, miljön och naturen
I3 Ett gott liv
Eleven får kunskap om etiskt tänkande med hjälp av olika teman. Eleven funderar över valfrihet
och att ta ansvar för sig själv och andra samt för miljön. Eleven utforskar för temat lämpliga
berättelser ur Gamla Testamentet.
M8 ge eleven möjligheter att öva sig att framföra och motivera sina åsikter
samt att lyssna på och förstå olika åsikter
I3 Ett gott liv
Eleven övar sig att uttrycka sina åsikter och motivera dem samt att lyssna på andras åsikter och
förstå dem.
Årskurs 2
Centralt innehåll
Årskurs 1-2
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven bekantar sig med katolsk tro utgående från den egna familjen. Centrala innehåll är
medlemskap i kyrkan, dopet och den heliga mässan, korstecknet, den Heliga Treenigheten, Jesus
Kristus och de viktigaste händelserna i hans liv. Eleven bekantar sig med centrala dagliga böner.
Man studerar livets uppkomst enligt Bibeln. I undervisningen behandlas Bibeln som helig skrift och
kyrkoårets stora högtider. Eleven bekantar sig med den egna församlingen och kyrkobyggnaden
samt med Jungfru Maria och några andra helgon.
130
I2 Religionernas värld
I undervisningen beaktas elevernas bakgrund och de mångkulturella och mångreligiösa inslag den
eventuellt innehåller. Eleverna bekantar sig med andra religioner, livsåskådningar och irreligiositet
som en del av vardag och fest i den egna klassen, skolan och närmiljön. Man studerar likheter
mellan katolska traditioner och andra religioner och livsåskådningar.
I3 Ett gott liv
I undervisningen lär man eleverna att känna igen och att skilja mellan rätt och fel med hjälp
av Gamla och Nya Testamentets berättelser. Man funderar över betydelsen av omtänksamhet
och ärlighet. Man behandlar människans ansvar för naturen och världen samt granskar detta
ansvar som en uppgift som baserar sig på skapelseberättelsen. Man klargör vilken betydelse FN:s
konvention om barnets rättigheter har för elevens eget liv. Eleverna bekantar sig med centrala
religiösa begrepp såsom syndafallet, att få förlåtelse och förlåta, det egna och gemensamma
bästa och de centrala budord som är förknippade med dessa.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M2
I1
K1
M3
I1
K2, K7
M4
I2
K2, K3, K7
M5
I1, I3
K2, K6, K7
M6
I1, I2, I3
K2, K6, K7
M7
I3
K3, K7
M8
I1, I3
K1, K5, K6, K7
Mål för undervisningen
M2 vägleda eleven att få insikt i centrala begrepp, berättelser och
symboler i religionen i fråga
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven får kunskap om katolska uppfattningar: människosynen, Gudsbilden och Guds kärlek
till människan. Eleven bekantar sig med kyrkan och dess olika dimensioner: hem för Guds
familj, att man genom dopet blir medlem i kyrkan, samt kyrkobyggnaden och heliga föremål.
Eleven bekantar sig med helgon, till exempel den egna församlingens skyddshelgon och sitt eget
skyddshelgon (dopnamnet).
M3 handleda eleven att utforska det religiösa året, religiösa högtider och
seder
Man reflekterar över Guds verksamhet med avseende på det liturgiska året. Eleven undersöker
julens betydelse. Fastans betydelse behandlas och man funderar över begreppen synd, förlåtelse
och att bli förlåten. Man diskuterar händelserna under Stilla veckan och korsets betydelse. Eleven
funderar över betydelsen av Jesu död och uppståndelse. Eleven bekantar sig med olika böner
under det liturgiska året. Eleven bekantar sig med den heliga mässan. Eleven utforskar centrala
berättelser i Bibeln.
131
Årskurs 1-2
I1 Förhållandet till den egna religionen
M4 sporra eleven att lära känna seder och högtider i religioner och
livsåskådningar som förekommer i klassen, skolan och närmiljön
I2 Religionernas värld
Eleven bekantar sig med olika livsåskådningar, religioner och seder som förekommer i närmiljön.
M5 uppmuntra eleven att identifiera och uttrycka sina tankar och känslor
I3 Ett gott liv
Eleven lär sig uttrycka sina tankar och känslor. Man diskuterar omtänksamhet och ärlighet. Eleven
utforskar berättelser i Bibeln. Eleven funderar över hur man identifierar och skiljer mellan gott och
ont.
M6 vägleda eleven att handla rättvist, leva sig in i andras situation och att
respektera andras tankar och övertygelser samt mänskliga rättigheter
I3 Ett gott liv
Rättvisa, empati och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna behandlas. Man diskuterar
barmhärtighet och barmhärtiga gärningar. Man funderar över kärlek, i synnerhet Guds kärlek till
människan.
M7 handleda eleven att tänka etiskt och att inse vad det innebär att ta
ansvar för sig själv, sin grupp, miljön och naturen
I3 Ett gott liv
Eleven får kunskap om etiskt tänkande med hjälp av olika teman. Man diskuterar skapelsen
och ansvaret för naturen. Eleven uppmuntras att bry sig om andra både nära och fjärran. Man
diskuterar osjälviskt beteende och goda gärningar som gynnar andra.
M8 ge eleven möjligheter att öva sig att framföra och motivera sina åsikter
samt att lyssna på och förstå olika åsikter
I3 Ett gott liv
Eleven lär sig uttrycka sina åsikter och motivera dem samt övar sig att lyssna på och förstå andras
synpunkter.
Islam
Årskurs 1-2
Lärokursens uppdrag i årskurs 1-2
I årskurserna 1–2 har religionsundervisningen som uppdrag att handleda eleverna att lära känna
och uppskatta sin egen religiösa och konfessionella bakgrund och att möta mångfalden av
religioner och livsåskådningar i den egna klassen, skolan och närmiljön med respekt. För detta
ska undervisningen ge grundläggande kunskaper, färdigheter och tankeverktyg. Eleverna ska
uppmuntras att identifiera och uttrycka sina känslor och åsikter och öva sig att identifiera andras
känslor och respektera andras åsikter. Eleverna ska uppmuntras att undra, fråga och att delta i
diskussioner. Eleverna ska vägledas att handla ansvarsfullt och rättvist.
De olika lärokurserna i religion i årskurs 1–2
132
I den grundläggande utbildningens lärokurs ingår enligt 11 § i lagen om grundläggande utbildning
religion eller livsåskådningskunskap. Enligt 13 § i samma lag ska undervisningen i religion
genomföras enligt olika lärokurser i enlighet med elevernas religionssamfund. För att garantera
enhetlighet i läroämnet är målen och det centrala innehållet gemensamma för alla lärokurser.
I beskrivningarna av lärokurserna för de olika religionerna preciseras det gemensamma innehållet
utgående från respektive religions särdrag. De lokala läroplanerna utarbetas utgående från
de gemensamma målen och innehållsbeskrivningarna och de preciserade beskrivningarna av
lärokurserna i de olika religionerna.
Årskurs 1
Centralt innehåll
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven bekantar sig med islam utgående från den egna familjen. Man studerar högtiderna i den
islamiska kalendern och traditioner förknippade med människans livscykel. Centralt innehåll i
undervisningen är grunderna för den islamiska läran: existensen av en enda Gud, profeterna, de
heliga skrifterna, tron på det osynliga. Eleven bekantar sig med Koranen och den nedtecknade
islamiska traditionen och det islamiska samfundet. I undervisningen behandlas olika former av
islam, moskéns betydelse för muslimerna och religiösa plikter.
I2 Religionernas värld
Eleverna bekantar sig med religioner som förekommer i skolan och närmiljön och med de heliga
byggnader och festtraditioner som är kopplade till dem samt med seder som hör samman med
irreligiositet.
I3 Ett gott liv
Vid val av innehåll är elevernas livscykel och livsfrågor som hör samman med den det mest
centrala. Respekt för livet, människovärdet och barnets rättigheter är centrala innehåll. Man
försöker sätta sig in i andra människors situation och bekantar sig med rättigheter och skyldigheter
i familjen enligt islam. Man klargör vilken betydelse FN:s konvention om barnets rättigheter har
för elevens eget liv. Centralt innehåll i undervisningen är grunderna för ett gott liv inom islam.
Dessutom granskas den egna familjens seder och bruk och man diskuterar vikten av att acceptera
olikheter.
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3
K2, K4
M2
I1
K1
M3
I1
K2, K7
M4
I2
K2, K3, K7
M5
I1, I3
K2, K6, K7
M6
I1, I2, I3
K2, K6, K7
M7
I3
K3, K7
M8
I1, I3
K1, K5, K6, K7
133
Årskurs 1-2
Undervisningens mål
Mål för undervisningen
M1 väcka elevens intresse för religionsundervisningen och handleda
eleven att förstå sin egen familjs religiösa och konfessionella bakgrund
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven bekantar sig med islam utgående från den egna familjen.
M2 vägleda eleven att få insikt i centrala begrepp, berättelser och
symboler i religionen i fråga
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven får kunskap om profeten Muhammeds liv. Eleven bekantar sig med begreppet tro samt
muslimernas religiösa plikter och grundpelare. Eleven får kunskap om grunderna för den islamiska
läran: existensen av en enda Gud, profeterna, Koranen som helig skrift, tron på det osynliga.
Eleven bekantar sig med begreppet umma, det islamiska samfundet. Islams mångfald behandlas.
M3 handleda eleven att utforska det religiösa året, religiösa högtider och
seder
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven reflekterar över den egna familjens seder och bruk. Eleven bekantar sig med de islamiska
högtiderna eid al-fitr och eid al-adha. Traditioner förknippade med det muslimska livet behandlas.
M4 sporra eleven att lära känna seder och högtider i religioner och
livsåskådningar som förekommer i klassen, skolan och närmiljön
I2 Religionernas värld
Eleven bekantar sig med religioner som förekommer i skolan.
M5 uppmuntra eleven att identifiera och uttrycka sina tankar och känslor
I1 Förhållandet till den egna religionen
Man diskuterar till exempel utgående från Koranen om känslor och vilka tankar de väcker.
M6 vägleda eleven att handla rättvist, leva sig in i andras situation och att
respektera andras tankar och övertygelser samt mänskliga rättigheter
I3 Ett gott liv
Årskurs 1-2
Eleven funderar över barnets rättigheter och inställningen till olikheter samt övar sig att leva sig
in i en annan människas situation.
M7 handleda eleven att tänka etiskt och att inse vad det innebär att ta
ansvar för sig själv, sin grupp, miljön och naturen
I3 Ett gott liv
Barnets rättigheter och skyldigheter i en muslimsk familj behandlas.
134
M8 ge eleven möjligheter att öva sig att framföra och motivera sina åsikter
samt att lyssna på och förstå olika åsikter
I3 Ett gott liv
Man diskuterar känslor samt rätt och fel.
Årskurs 2
Centralt innehåll
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven bekantar sig med islam utgående från den egna familjen. Man studerar högtiderna i den
islamiska kalendern och traditioner förknippade med människans livscykel. Centralt innehåll i
undervisningen är grunderna för den islamiska läran: existensen av en enda Gud, profeterna, de
heliga skrifterna, tron på det osynliga. Eleven bekantar sig med Koranen och den nedtecknade
islamiska traditionen och det islamiska samfundet. I undervisningen behandlas olika former av
islam, moskéns betydelse för muslimerna och religiösa plikter.
I2 Religionernas värld
Eleverna bekantar sig med religioner som förekommer i skolan och närmiljön och med de heliga
byggnader och festtraditioner som är kopplade till dem samt med seder som hör samman med
irreligiositet.
I3 Ett gott liv
Vid val av innehåll är elevernas livscykel och livsfrågor som hör samman med den det mest
centrala. Respekt för livet, människovärdet och barnets rättigheter är centrala innehåll. Man
försöker sätta sig in i andra människors situation och bekantar sig med rättigheter och skyldigheter
i familjen enligt islam. Man klargör vilken betydelse FN:s konvention om barnets rättigheter har
för elevens eget liv. Centralt innehåll i undervisningen är grunderna för ett gott liv inom islam.
Dessutom granskas den egna familjens seder och bruk och man diskuterar vikten av att acceptera
olikheter.
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M2
I1
K1
M3
I1
K2, K7
M4
I2
K2, K3, K7
M5
I1, I3
K2, K6, K7
M6
I1, I2, I3
K2, K6, K7
M7
I3
K3, K7
M8
I1, I3
K1, K5, K6, K7
135
Årskurs 1-2
Undervisningens mål
Mål för undervisningen
M2 vägleda eleven att få insikt i centrala begrepp, berättelser och
symboler i religionen i fråga
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven bekantar sig med några korta suror i Koranen och deras betydelse. Eleven övar sig att
använda Koranen. Eleven bekantar sig med profeten Muhammeds traditioner, sunna. Eleven
studerar andra heliga skrifter inom islam: Sahifa, Tawra, Zabur och Injil. Eleven bekantar sig med
profeternas berättelser (till exempel Adams, Nuhs, Ibrahims och Isma'ils berättelser)
M3 handleda eleven att utforska det religiösa året, religiösa högtider och
seder
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven får kunskap om bönen. Eleven fördjupar sin kunskap om muslimernas religiösa plikter och
grundpelare utgående från det islamiska året. Eleven undersöker den islamiska kalendern. Eleven
bekantar sig med moskén som helig byggnad.
M4 sporra eleven att lära känna seder och högtider i religioner och
livsåskådningar som förekommer i klassen, skolan och närmiljön
I2 Religionernas värld
Eleven lär känna religioner som förekommer i närmiljön, deras heliga byggnader och högtider.
Eleven bekantar sig med irreligiösa seder och bruk.
M5 uppmuntra eleven att identifiera och uttrycka sina tankar och känslor
I1 Förhållandet till den egna religionen
Man diskuterar till exempel utgående från Koranen och haditherna om känslor och vilka tankar
de väcker.
M6 vägleda eleven att handla rättvist, leva sig in i andras situation och att
respektera andras tankar och övertygelser samt mänskliga rättigheter
I3 Ett gott liv
Eleven utforskar FN:s konvention om barnets rättigheter och dess betydelse i det egna livet.
Eleven övar sig att leva sig in i en annan människas situation.
M7 handleda eleven att tänka etiskt och att inse vad det innebär att ta
ansvar för sig själv, sin grupp, miljön och naturen
Årskurs 1-2
I3 Ett gott liv
Eleven bekantar sig med grunderna för ett gott liv enligt islam. Teman som anknyter till respekt
för livet behandlas: till exempel människovärde, tolerans för olikheter och människans ansvar för
naturen och miljön.
136
M8 ge eleven möjligheter att öva sig att framföra och motivera sina åsikter
samt att lyssna på och förstå olika åsikter
I1 Förhållandet till den egna religionen
Man diskuterar känslor samt rätt och fel.
Evangelisk-luthersk tro
Lärokursens uppdrag i årskurs 1-2
I årskurserna 1–2 har religionsundervisningen som uppdrag att handleda eleverna att lära känna
och uppskatta sin egen religiösa och konfessionella bakgrund och att möta mångfalden av
religioner och livsåskådningar i den egna klassen, skolan och närmiljön med respekt. För detta
ska undervisningen ge grundläggande kunskaper, färdigheter och tankeverktyg. Eleverna ska
uppmuntras att identifiera och uttrycka sina känslor och åsikter och öva sig att identifiera andras
känslor och respektera andras åsikter. Eleverna ska uppmuntras att undra, fråga och att delta i
diskussioner. Eleverna ska vägledas att handla ansvarsfullt och rättvist.
De olika lärokurserna i religion i årskurs 1–2
I den grundläggande utbildningens lärokurs ingår enligt 11 § i lagen om grundläggande utbildning
religion eller livsåskådningskunskap. Enligt 13 § i samma lag ska undervisningen i religion
genomföras enligt olika lärokurser i enlighet med elevernas religionssamfund. För att garantera
enhetlighet i läroämnet är målen och det centrala innehållet gemensamma för alla lärokurser.
I beskrivningarna av lärokurserna för de olika religionerna preciseras det gemensamma innehållet
utgående från respektive religions särdrag. De lokala läroplanerna utarbetas utgående från
de gemensamma målen och innehållsbeskrivningarna och de preciserade beskrivningarna av
lärokurserna i de olika religionerna.
Årskurs 1
Centralt innehåll
I1 Förhållandet till den egna religionen
Undervisningen inleds med att eleven bekantar sig med historier, religioner och livsåskådningar
i sin egen familj och släkt. Man uppmärksammar eleverna på att det finns olika slag av familjer.
Eleverna bekantar sig med kyrkoårets centrala högtider, jul och påsk och de traditioner och
berättelser i Bibeln som är förknippade med dessa. I undervisningen behandlas också livets
högtider inom kristendomen, deras innehåll och innebörd. Psalmer och musik som anknyter
till kyrkoåret och barndomen behandlas i undervisningen. Eleverna bekantar sig med centrala
begrepp och symboler inom kristendomen och församlingen. Den kristna gudsbilden och
kyrkobyggnaden behandlas i undervisningen.
I2 Religionernas värld
Man bekantar sig med religioner som förekommer i skolan och närmiljön, deras centrala högtider
och seder. Också kristendomens mångfald och irreligiositet behandlas.
I undervisningen behandlas betydelsen av respekt för livet och för människovärdet samt barnets
rättigheter. Man reflekterar över livsfrågor och bekantar sig med det kristna perspektivet på dessa.
Centralt innehåll är etisk reflektion, FN:s konvention om barnets rättigheter och Den gyllene
regeln. Man reflekterar över frågor som hör samman med elevernas vardag och anknyter dem till
137
Årskurs 1-2
I3 Ett gott liv
bibliska berättelser. Man uppmuntrar eleven att identifiera och uttrycka sina känslor och att leva
sig in i andras situation och acceptera olikheter. Eleverna reflekterar över egna handlingar och
konsekvenserna av dem samt ansvaret för andra människor, miljön och naturen.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3
K2, K4
M2
I1
K1
M3
I1
K2, K7
M5
I1, I3
K2, K6, K7
M6
I1, I2, I3
K2, K6, K7
M7
I3
K3, K7
M8
I1, I3
K1, K5, K6, K7
Mål för undervisningen
M1 väcka elevens intresse för religionsundervisningen och handleda
eleven att förstå sin egen familjs religiösa och konfessionella bakgrund
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven bekantar sig med sin egen familj: släkt, historia, religion eller livsåskådning och olika
slags familjer. Familjers olika sätt att fira kyrkoårets och livets högtider studeras. Man diskuterar
exempelvis den egna familjen och närmaste släkten, familjehögtider och hur de anknyter till
kristendomen.
M2 vägleda eleven att få insikt i centrala begrepp, berättelser och
symboler i religionen i fråga
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven utforskar den egna religionens centrala begrepp och symboler och religionens mångfald.
Också berättelser, traditioner och seder i den egna religionen behandlas. Man studerar och
sjunger psalmer och musik som anknyter till kyrkoåret och barndomen. Bönen behandlas och man
diskuterar dess betydelse och hur man uppför sig i kyrkan och under bön.
M3 handleda eleven att utforska det religiösa året, religiösa högtider och
seder
I1 Förhållandet till den egna religionen
Årskurs 1-2
Eleven utforskar kyrkoåret och kyrkoårets helger och högtider, till exempel advent och jul, deras
betydelse och hur man firar dem. Som fortsättning på julberättelsen behandlas Jesu liv som liten
pojke och hans uppväxtmiljö i Mellanöstern.
138
M5 uppmuntra eleven att identifiera och uttrycka sina tankar och känslor
I3 Ett gott liv
Man reflekterar kring frågor om välbefinnande samt rätt och fel som anknyter till elevens vardag
och relaterar dem till lämpliga berättelser i Bibeln.
M6 vägleda eleven att handla rättvist, leva sig in i andras situation och att
respektera andras tankar och övertygelser samt mänskliga rättigheter
I3 Ett gott liv
Det centrala innehållet behandlas: etisk reflektion, FN:s konvention om barnets rättigheter och
Den gyllene regeln. Människans unika värde diskuteras. Eleven bekantar sig med den gyllene
regeln och reflekterar över dess innehåll och betydelse.
M7 handleda eleven att tänka etiskt och att inse vad det innebär att ta
ansvar för sig själv, sin grupp, miljön och naturen
I3 Ett gott liv
Det centrala innehållet behandlas: elevens egna handlingar och konsekvenser av dem, ansvar
för andra människor, miljön och naturen samt empati, människovärde och individualitet.
M8 ge eleven möjligheter att öva sig att framföra och motivera sina åsikter
samt att lyssna på och förstå olika åsikter
I3 Ett gott liv
Eleven övar sig att identifiera och uttrycka sina känslor och att leva sig in i andras situation och
acceptera olikheter. Eleven övar sig att uttrycka sina åsikter och motivera dem samt att lyssna på
andras åsikter och förstå dem. Man diskuterar och tränar gott uppförande i olika situationer.
Årskurs 2
Centralt innehåll
I1 Förhållandet till den egna religionen
Undervisningen inleds med att eleven bekantar sig med historier, religioner och livsåskådningar
i sin egen familj och släkt. Man uppmärksammar eleverna på att det finns olika slag av familjer.
Eleverna bekantar sig med kyrkoårets centrala högtider, jul och påsk och de traditioner och
berättelser i Bibeln som är förknippade med dessa. I undervisningen behandlas också livets
högtider inom kristendomen, deras innehåll och innebörd. Psalmer och musik som anknyter
till kyrkoåret och barndomen behandlas i undervisningen. Eleverna bekantar sig med centrala
begrepp och symboler inom kristendomen och församlingen. Den kristna gudsbilden och
kyrkobyggnaden behandlas i undervisningen.
Man bekantar sig med religioner som förekommer i skolan och närmiljön, deras centrala högtider
och seder. Också kristendomens mångfald och irreligiositet behandlas.
139
Årskurs 1-2
I2 Religionernas värld
I3 Ett gott liv
I undervisningen behandlas betydelsen av respekt för livet och för människovärdet samt barnets
rättigheter. Man reflekterar över livsfrågor och bekantar sig med det kristna perspektivet på dessa.
Centralt innehåll är etisk reflektion, FN:s konvention om barnets rättigheter och Den gyllene
regeln. Man reflekterar över frågor som hör samman med elevernas vardag och anknyter dem till
bibliska berättelser. Man uppmuntrar eleven att identifiera och uttrycka sina känslor och att leva
sig in i andras situation och acceptera olikheter. Eleverna reflekterar över egna handlingar och
konsekvenserna av dem samt ansvaret för andra människor, miljön och naturen.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M2
I1
K1
M3
I1
K2, K7
M4
I2
K2, K3, K7
M5
I1, I3
K2, K6, K7
M6
I1, I2, I3
K2, K6, K7
M7
I3
K3, K7
M8
I1, I3
K1, K5, K6, K7
Mål för undervisningen
M2 vägleda eleven att få insikt i centrala begrepp, berättelser och
symboler i religionen i fråga
I1 Förhållandet till den egna religionen
Psalmer och musik som anknyter till kyrkoåret och barndomen behandlas. Man bekantar sig med
psalmboken och sjunger psalmer. Centrala liknelser i Bibeln behandlas. Eleven bekantar sig med
Nya Testamentet. Man studerar kyrkobyggnaden närmare, till exempel genom att besöka kyrkan.
M3 handleda eleven att utforska det religiösa året, religiösa högtider och
seder
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven bekantar sig med kyrkoårets centrala högtider jul och påsk och de bibliska berättelser och
traditioner som är förknippade med dessa.
M4 sporra eleven att lära känna seder och högtider i religioner och
livsåskådningar som förekommer i klassen, skolan och närmiljön
Årskurs 1-2
I2 Religionernas värld
Eleven bekantar sig med religioner som förekommer i skolan och närmiljön, deras centrala
högtider och seder. Också kristendomens mångfald och irreligiositet behandlas. Kulturell mångfald
diskuteras och eleven lär känna seder och högtider i andra religioner eller livsåskådningar som
förekommer i klassen eller skolan.
140
M5 uppmuntra eleven att identifiera och uttrycka sina tankar och känslor
I1 Förhållandet till den egna religionen
Med hjälp av innehållet stöds eleven att utveckla sina emotionella färdigheter.
I3 Ett gott liv
Man reflekterar kring frågor om välbefinnande samt rätt och fel som anknyter till elevens vardag
och relaterar dem till lämpliga berättelser i Bibeln.
M6 vägleda eleven att handla rättvist, leva sig in i andras situation och att
respektera andras tankar och övertygelser samt mänskliga rättigheter
I1 Förhållandet till den egna religionen
I undervisningen behandlas livsfrågor som hör ihop med människans födelse och död samt
respekt för livet. Barnets rättigheter och betydelse behandlas inledningsvis. Vid valet av innehåll
ska FN:s konvention om barnets rättigheter samt människans välbefinnande som helhet beaktas.
I3 Ett gott liv
Det centrala innehållet är etisk reflektion, FN:s konvention om barnets rättigheter och Den gyllene
regeln. Människans unika värde diskuteras.
M7 handleda eleven att tänka etiskt och att inse vad det innebär att ta
ansvar för sig själv, sin grupp, miljön och naturen
I3 Ett gott liv
Eleven reflekterar över sina egna handlingar och konsekvenser av dem samt ansvaret för andra
människor, miljön och naturen. Empati, människovärde och individualitet behandlas.
M8 ge eleven möjligheter att öva sig att framföra och motivera sina åsikter
samt att lyssna på och förstå olika åsikter
I3 Ett gott liv
Eleven lär sig i det dagliga skolarbetet att uttrycka och motivera sina åsikter samt att lyssna på
och förstå andras åsikter. Man diskuterar och tränar gott uppförande i olika situationer.
35.6.12. Främmande språk
Engelska, A2-lärokurs
Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i
skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen av tankeförmågan. De
ger underlag för att forma en flerspråkig och mångkulturell identitet och värdesätta den. I takt
med att ordförrådet och strukturerna utvecklas, utvecklas också de kommunikativa färdigheterna
och förmågan att söka information. Språkundervisningen ger goda möjligheter till glädje, lek och
kreativitet.
141
Årskurs 1-2
Läroämnets uppdrag
Språkundervisningen är en del av språkpedagogiken och fostran till språkmedvetenhet. Den
ska väcka elevernas intresse för den språkliga och kulturella mångfalden i skolan och den
omgivande världen och uppmuntra dem att kommunicera i autentiska miljöer. Eleverna ska lära
sig värdesätta andra språk, människorna som talar dem och olika kulturer. Jämställdheten i
språkval och språkstudier förstärks genom att man på varierande och intressanta sätt informerar
om valmöjligheter i språken, genom att man uppmuntrar eleverna att oberoende av kön fatta beslut
om språkval utgående från sina individuella intressen, genom att man behandlar teman mångsidigt
och ur olika synvinklar och genom att man använder omväxlande och praktiska arbetsmetoder.
Språkstudierna ska förbereda eleverna för planmässigt och kreativt arbete i olika
sammansättningar. Eleverna och elevgrupperna ska ges möjligheter att bilda nätverk och
kommunicera muntligt med elever och grupper också på olika håll i världen. Digitala verktyg
erbjuder en naturlig möjlighet att genomföra språkundervisningen i autentiska situationer och
utifrån elevernas kommunikationsbehov. Undervisningen ska också ge färdigheter som främjar
delaktighet och aktiv påverkan i en internationell värld.
Undervisningen ska stärka elevernas tilltro till sin förmåga att lära sig språk och att modigt använda
dem. Eleverna ska ges möjlighet att studera i egen takt och vid behov få stöd för sitt lärande.
Undervisningen ska ordnas så att också elever som avancerar snabbare eller kan språket sedan
tidigare kan göra framsteg.
Språkundervisningen ska utveckla multilitteracitet och ta upp olika texter. Texterna ska väljas
med hänsyn till barnens och de ungas intressen. Undervisningen ska också bygga broar mellan
olika språk och med de språk som eleverna använder på fritiden. Eleverna uppmuntras att söka
information på de språk som de behärskar.
Mål för undervisningen i A-lärokursen i engelska i årskurs 1–2
Studierna i det första främmande språket eller det andra inhemska språket inleds oftast i årskurs 3.
Undervisningen i A-lärokursen kan dock påbörjas redan före årskurs 3. I det fallet följs grunderna
för läroplanen för A-lärokursen med hänsyn till elevernas ålder.
Redan innan undervisningen i A-lärokursen inleds kan eleverna preliminärt stifta bekantskap med
olika språk, till exempel engelska, samiska eller annat främmande språk. Sådan verksamhet
kallas för språkdusch. Eleverna lär sig grunderna i språket eller språken samtidigt som de
sjunger, leker, spelar och rör på sig. Innehållet väljs tillsammans med eleverna utifrån elevernas
intressen. Undervisningen kan genomföras i samband med andra lektioner, som en del av den
helhetsskapande undervisningen och de mångvetenskapliga lärområdena eller under särskilda
lektioner eller undervisningspass. Språkdusch kan också ordnas i högre årskurser.
Englanti, A1-oppimäärä
Läroämnets uppdrag
Årskurs 1-2
Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i
skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen av tankeförmågan. De
ger underlag för att forma en flerspråkig och mångkulturell identitet och värdesätta den. I takt
med att ordförrådet och strukturerna utvecklas, utvecklas också de kommunikativa färdigheterna
och förmågan att söka information. Språkundervisningen ger goda möjligheter till glädje, lek och
kreativitet.
Språkundervisningen är en del av språkpedagogiken och fostran till språkmedvetenhet. Den
ska väcka elevernas intresse för den språkliga och kulturella mångfalden i skolan och den
omgivande världen och uppmuntra dem att kommunicera i autentiska miljöer. Eleverna ska lära
sig värdesätta andra språk, människorna som talar dem och olika kulturer. Jämställdheten i
språkval och språkstudier förstärks genom att man på varierande och intressanta sätt informerar
om valmöjligheter i språken, genom att man uppmuntrar eleverna att oberoende av kön fatta beslut
om språkval utgående från sina individuella intressen, genom att man behandlar teman mångsidigt
och ur olika synvinklar och genom att man använder omväxlande och praktiska arbetsmetoder.
142
Språkstudierna ska förbereda eleverna för planmässigt och kreativt arbete i olika
sammansättningar. Eleverna och elevgrupperna ska ges möjligheter att bilda nätverk och
kommunicera muntligt med elever och grupper också på olika håll i världen. Digitala verktyg
erbjuder en naturlig möjlighet att genomföra språkundervisningen i autentiska situationer och
utifrån elevernas kommunikationsbehov. Undervisningen ska också ge färdigheter som främjar
delaktighet och aktiv påverkan i en internationell värld.
Undervisningen ska stärka elevernas tilltro till sin förmåga att lära sig språk och att modigt använda
dem. Eleverna ska ges möjlighet att studera i egen takt och vid behov få stöd för sitt lärande.
Undervisningen ska ordnas så att också elever som avancerar snabbare eller kan språket sedan
tidigare kan göra framsteg.
Språkundervisningen ska utveckla multilitteracitet och ta upp olika texter. Texterna ska väljas
med hänsyn till barnens och de ungas intressen. Undervisningen ska också bygga broar mellan
olika språk och med de språk som eleverna använder på fritiden. Eleverna uppmuntras att söka
information på de språk som de behärskar.
Mål för undervisningen i A-lärokursen i engelska i årskurs 1–2
Studierna i det första främmande språket eller det andra inhemska språket inleds oftast i årskurs 3.
Undervisningen i A-lärokursen kan dock påbörjas redan före årskurs 3. I det fallet följs grunderna
för läroplanen för A-lärokursen med hänsyn till elevernas ålder.
143
Årskurs 1-2
Redan innan undervisningen i A-lärokursen inleds kan eleverna preliminärt stifta bekantskap med
olika språk, till exempel engelska, samiska eller annat främmande språk. Sådan verksamhet
kallas för språkdusch. Eleverna lär sig grunderna i språket eller språken samtidigt som de
sjunger, leker, spelar och rör på sig. Innehållet väljs tillsammans med eleverna utifrån elevernas
intressen. Undervisningen kan genomföras i samband med andra lektioner, som en del av den
helhetsskapande undervisningen och de mångvetenskapliga lärområdena eller under särskilda
lektioner eller undervisningspass. Språkdusch kan också ordnas i högre årskurser.
36.
Årskurs 3-6
36.1.
Övergången mellan årskurs 2 och 3
Vid övergången är det viktigt att försäkra sig om att eleven behärskar de grundfärdigheter som
förutsätts i studierna och att stärka varje elevs självförtroende som skolelev. I synnerhet ska
elevernas läs- och skrivfärdigheter, matematiska färdigheter och studiefärdigheter stödjas. Det
blir allt viktigare att utveckla förmågan att arbeta självständigt och i grupp och att ta ansvar för sitt
lärande. Skolan ska tillsammans med hemmen stödja eleverna att lyckas i skolarbetet. Eleverna
och vårdnadshavarna ska informeras om skolans språkprogram och om hur studierna ordnas, om
de nya läroämnen som inleds i årskurs 3 och eventuella valfria eller frivilliga studier. Tillsammans
ska man fundera över de krav som studierna ställer och över hur det känns att eventuellt ansluta
sig till en ny grupp.
Ett beslut om särskilt stöd ska i enlighet med vad som förutsätts i lagen granskas före årskurs tre.
36.2.
Att utvecklas som elev
Utöver de gemensamma uppdragen har varje årskurshelhet i den grundläggande utbildningen sitt
särskilda uppdrag. Uppdraget förutsätter att elevernas ålder och utvecklingsnivå beaktas och att
undervisningen planeras så att övergångarna löper smidigt och tryggt.
Det särskilda uppdraget i årskurs 3–6 är att utveckla färdigheten att lära sig och att identifiera
och utveckla sin studieteknik och sina studiefärdigheter. Eleverna ska uppmuntras att acceptera
sig själva, att uppfatta sina gränser och rättigheter och vid behov försvara dem samt att värna
om sin egen trygghet och säkerhet. De ska handledas att förstå sina skyldigheter och sitt ansvar.
De ska också uppmuntras att på ett konstruktivt sätt uttrycka sina åsikter och att utveckla sina
kommunikativa färdigheter. Mobbning och diskriminerande beteende ska inte tillåtas. Elevernas
intresse för frågor om etik och moral ska utnyttjas genom att skapa tillfällen att diskutera och
reflektera och öva sig att delta och ta ansvar. Eleverna ska uppmuntras att göra val utifrån sina
förutsättningar och undvika könsbundna val. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid elevernas
behov av handledning och stöd.
I årskurserna 3–6 ska undervisningen stärka och komplettera de grundläggande färdigheter som
eleverna tillägnat sig i de lägre årskurserna och ge dem nya kunskaper. Antalet läroämnen
ökar och man strävar efter att hitta naturliga situationer för helhetsskapande undervisning. De
mångvetenskapliga lärområdena stärker samarbetet mellan läroämnena och erbjuder eleverna
möjligheter till för åldern viktiga upplevelser. Med hjälp av mångvetenskapliga lärområden kan
sättet att arbeta bli alltmer funktionellt och förutsättningarna för praktiskt och undersökande
lärande i olika lärmiljöer ökar. Elevernas delaktighet i planeringen ökar. De mångvetenskapliga
lärområdena ger eleverna möjlighet att arbeta tillsammans, att uttrycka sig och att delta i för
gruppen meningsfull verksamhet.
Årskurs 3-6
36.3.
Övergången mellan årskurs 6 och 7
Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete mellan skolans
eller skolornas personal, att nödvändig information om undervisningen överförs samt att man
känner till lärmiljöer, verksamhetssätt och styrdokument. Kommunikation mellan hem och skola
betonas vid övergången. Övergången innebär ofta att eleverna måste anpassa sig till en
ny grupp, nya lärare och en ny miljö. Det är skolans uppgift att se till att arbetssätten
och bedömningsmetoderna även i dessa årskurser är anpassade till elevernas ålder och
förutsättningar. Det är viktigt att både hemma och i skolan se till att eleverna också känner sig
trygga och samtidigt uppmuntra dem att möta nya utmaningar. Många val gällande framtiden blir
aktuella för eleverna. Det är viktigt att lyssna till och respektera eleverna och låta dem vara med
och påverka beslut som gäller dem själva.
144
Ett beslut om särskilt stöd ska i enlighet med vad som förutsätts i lagen granskas före eleven
börjar i årskurs sju.
36.4.
Mångsidig kompetens i årskurs 3–6
Utvecklingen av mångsidig kompetens ska systematiskt fortsätta. Målet är att eleven genom att
utveckla olika kompetenser ska förbättra förutsättningarna för att lära känna och uppskatta sig
själv och forma sin identitet. Den egna identiteten utvecklas i samspel med andra människor
och omgivningen. Att ha vänner och känna sig accepterad är mycket viktigt. I den här åldern är
eleverna särskilt mottagliga för att tillägna sig en hållbar livsstil och reflektera över betydelsen av
hållbar utveckling.
36.5.
Mångsidiga kompetensområden
K1 Förmåga att tänka och lära sig
Tankeförmåga och färdighet att lära sig lägger grunden för utveckling av all övrig kompetens
och livslångt lärande. Tänkandet och lärandet påverkas av hur eleverna uppfattar sig själva som
lärande individer och hur de kommunicerar med sin omgivning. Viktigt är också hur de lär sig att
göra iakttagelser och söka, bedöma, bearbeta, producera och dela information och idéer. Eleverna
ska handledas att upptäcka att kunskap kan byggas på många olika sätt, till exempel genom att
medvetet dra slutsatser eller intuitivt med hjälp av egna erfarenheter. Undersökande och kreativa
arbetssätt, samarbete och möjlighet att fördjupa sig och koncentrera sig främjar utvecklingen av
tänkandet och färdigheten att lära sig.
Det är viktigt att lärarna uppmuntrar eleverna att lita på sig själva och sina åsikter och att samtidigt
vara öppna för nya lösningar. Uppmuntran behövs också för att kunna förhålla sig till otydlig och
motstridig information. Eleverna ska uppmuntras att betrakta saker ur olika perspektiv, söka ny
information och utifrån den reflektera över sitt sätt att tänka. Eleverna ska ges utrymme att fråga
och de ska sporras att söka svar och lyssna på andras åsikter och samtidigt fundera över den
kunskap de själva har. De ska sporras att hitta ny kunskap och nya synsätt. Elevernas förmåga
att agera stärks när de som medlemmar i skolgemenskapen får stöd och uppmuntran för sina
idéer och initiativ.
Eleverna ska få lära sig att använda kunskap på egen hand och tillsammans med andra för
att lösa problem, argumentera och dra slutsatser och för att göra innovationer. Eleverna ska
ha möjlighet att kritiskt analysera det innehåll som behandlas ur olika perspektiv. För att hitta
innovativa lösningar förutsätts att eleverna lär sig att fördomsfritt se alternativ och kombinera olika
perspektiv och använda sin fantasi för att överskrida existerande gränser. Lek, spel, fysisk aktivitet,
experiment och andra konkreta arbetssätt främjar glädjen i lärandet och stärker förutsättningarna
för insikt och kreativt tänkande. Förmågan att tänka systematiskt och etiskt utvecklas gradvis, när
eleverna lär sig att se växelverkan och samband mellan olika saker och att uppfatta helheter.
Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och att utveckla sina lärstrategier. Färdigheten
att lära sig utvecklas när eleverna får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg
och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt. Under
den grundläggande utbildningen ska eleverna stödjas så att de utvecklar en god kunskaps- och
färdighetsgrund och en bestående motivation för fortsatta studier och livslångt lärande.
Eleverna växer upp i en värld som kännetecknas av kulturell och språklig mångfald och av
olika religioner och åskådningar. Att leva på ett kulturellt hållbart sätt i en mångfacetterad miljö
förutsätter kulturella färdigheter grundade på respekt för mänskliga rättigheter samt förmåga att
kommunicera på ett hänsynsfullt sätt och kunna uttrycka sig själv och sina åsikter på olika sätt.
145
Årskurs 3-6
K2 Kulturell och kommunikativ kompetens
I den grundläggande utbildningen ska eleverna få hjälp med att identifiera och uppskatta
kulturella fenomen i omgivningen och att bygga en egen kulturell identitet och ett positivt
förhållningssätt till omgivningen. Eleverna ska få lära känna och uppskatta sin livsmiljö och dess
kulturarv samt sin egen sociala, kulturella, religiösa, åskådningsmässiga och språkliga bakgrund.
Eleverna ska uppmuntras att fundera över betydelsen av sin egen bakgrund och över sin roll i
generationskedjan. De ska lära sig att se kulturell och språklig mångfald och olika åskådningar
som en positiv resurs. Samtidigt ska de få lära sig att känna till hur kulturer, religioner och
åskådningar påverkar samhället och vardagen och hur kulturen omformas av media. De ska
också få fundera över vilka saker man inte kan acceptera på grund av att de strider mot de
mänskliga rättigheterna. Genom samarbete i och utanför skolan lär sig eleverna att lägga märke
till kulturella särdrag och att fungera på ett smidigt sätt i olika miljöer. De ska fostras att bemöta
andra människor med respekt och att iaktta goda vanor. Eleverna ska få möjlighet att uppleva och
tolka konst, kultur och kulturarv. De ska också få lära sig att förmedla, forma och skapa kultur och
traditioner och upptäcka deras betydelse för välbefinnandet.
Skolarbetet ska erbjuda eleverna gott om tillfällen där de får öva sig att framföra sina åsikter på ett
konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleverna ska lära sig att sätta sig in i andras situation och
granska frågor och situationer ur olika perspektiv. Skolarbetet ska systematiskt främja kännedom
och respekt för de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter och att man handlar
enligt dem. Respekten och förtroendet för andra människogrupper och folkslag ska stärkas i all
verksamhet, också i det internationella samarbetet.
Eleverna ska i skolan uppleva vilken betydelse kommunikation har också för den egna
utvecklingen. De ska få träna sina sociala färdigheter, lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att
uppträda i olika situationer. I undervisningen ska eleverna stödjas så att de utvecklas till skickliga
språkbrukare som använder både sitt modersmål och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleverna
ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.
Lika viktigt är det att lära sig att använda matematiska symboler, bilder och andra visuella
uttryck, drama, musik och rörelse för att kommunicera och uttrycka sig. Skolarbetet ska också
ge eleverna mångsidiga möjligheter att arbeta med händerna. Eleverna ska lära sig att uppskatta
och kontrollera sin kropp och att använda den för att uttrycka känslor och åsikter, tankar och idéer.
I skolarbetet ska de uppmuntras att använda sin fantasi och sin uppfinningsrikedom. De ska lära
sig att främja det estetiska och att njuta av dess olika uttrycksformer.
K3 Vardagskompetens
Årskurs 3-6
För att klara sig i livet och i vardagen förutsätts allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om
hälsa, säkerhet och människorelationer, motion och trafik, att fungera i en teknologiserad vardag
och att kunna hantera sin ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. I
den grundläggande utbildningen ska elevernas framtidstro stödjas.
Skolgemenskapen ska hjälpa eleverna att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar
såväl sitt eget som andras välbefinnande och sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet.
Eleverna ska uppmuntras att ta hand om sig själva och andra. De ska sporras till att öva
färdigheter som är viktiga för deras eget liv och vardag och till att bidra till ökat välbefinnande
i sin omgivning. Eleverna ska under den grundläggande utbildningen lära känna och förstå
vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse
betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa.
De ska ges möjlighet att ta ansvar för eget och gemensamt arbete och att utveckla sin sociala
förmåga och förmågan att hantera sina känslor. Eleverna lär sig att inse betydelsen av mänskliga
relationer och ömsesidig omsorg. De ska också få lära sig att hantera tid, vilket är en viktig del
av vardagskompetens och självreglering. Eleverna ska ges tillfälle att öva sig att i sitt agerande
beakta sin egen och andras trygghet och säkerhet i olika situationer, också i trafiken. De ska få
lära sig att förutse och klara av risksituationer på ett ändamålsenligt sätt. De ska också få lära sig
att känna igen viktiga symboler som anknyter till trygghet och säkerhet och att skydda sitt privatliv
och sin personliga integritet.
Eleverna behöver grundläggande kunskap om teknologi och dess utveckling och effekter inom
olika livsområden och i omgivningen. De behöver också handledning för att göra förnuftiga
146
teknologiska val. Teknologins mångfald ska behandlas i undervisningen och eleverna lär sig förstå
principerna för hur den fungerar och vad den kostar. Eleverna ska uppmuntras till en ansvarsfull
användning av tekniken och att reflektera över etiska frågor gällande den.
Eleverna ska få hjälp med att utveckla sina konsumentkunskaper samt sina förutsättningar att
sköta och planera sin egen ekonomi. Eleverna ska handledas i att fungera som konsumenter.
De ska också få kunskap om sina rättigheter och skyldigheter och uppmuntras till en etisk
användning och måttlighet. Eleverna uppmuntras till att dela med sig och vara sparsamma. Under
den grundläggande utbildningen får eleverna lära sig att göra val och att leva i enlighet med en
hållbar livsstil.
K4 Multilitteracitet
Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag
av texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleverna att förstå
många olika slag av kulturella uttryck och att forma sin egen identitet. Begreppet multilitteracitet
har koppling till det vidgade text- och språkbegreppet. Med texter avses här olika slag av
information som kommer till uttryck genom verbala, visuella, auditiva, numeriska eller kinestetiska
symbolsystem eller genom kombinationer av dessa. Texterna kan tolkas och produceras till
exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form.
Eleverna behöver ha kompetens i multilitteracitet för att kunna förstå och tolka världen omkring
sig och skapa sig en bild av den kulturella mångfalden. Kompetens i multilitteracitet innebär att
kunna söka, kombinera, omforma, producera, presentera och kritiskt granska information i olika
former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. Kompetensen i multilitteracitet bidrar även
till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens det vill säga att lära sig att lära. I denna
kompetens ingår även etisk och estetisk läskunnighet. Det är viktigt att eleverna får möjlighet att
träna sin mångsidiga läskunnighet både i traditionella lärmiljöer och i multimediala lärmiljöer där
man använder digitala verktyg på många olika sätt.
Eleverna ska utveckla mångsidig läskunnighet inom alla läroämnen via vardagsspråket för att
kunna behärska begrepp och kommunikationsformer inom olika fackområden. För att eleverna
ska nå kompetens i multilitteracitet krävs en mångsidig textmiljö, en pedagogik som utnyttjar denna
och samarbete mellan olika läroämnen och andra aktörer. Eleverna ska ges möjlighet att använda,
tolka och producera olika slag av texter både individuellt och tillsammans med andra. Olika slag
av multimodala läromedel ska användas och man ska göra det möjligt för eleven att förstå de
kulturella sambanden mellan dessa texter. I undervisningen ska man analysera och reflektera
kring texter som är autentiska och meningsfulla för eleverna. På detta sätt blir det möjligt för
eleverna att använda sina styrkor i studierna och utnyttja texter och innehåll som intresserar dem
samt att delta aktivt och påverka.
K5 Digital kompetens
Den digitala kompetensen ska utvecklas inom fyra huvudområden: 1) Eleverna får lära sig
att förstå centrala begrepp och principerna för hur digitala verktyg används och fungerar och
ges möjlighet att utveckla sin praktiska digitala kompetens när de utarbetar egna produkter. 2)
Eleverna får handledning i hur man använder digitala verktyg på ett ansvarsfullt, ergonomiskt
och tryggt sätt. 3) Eleverna får lära sig att använda digitala verktyg som hjälpmedel i
informationshantering och i undersökande och kreativt arbete. 4) Eleverna får erfarenheter och
övning i att använda digitala verktyg för att kommunicera och bilda nätverk. Inom alla dessa fyra
områden är det viktigt att eleverna är aktiva och ges möjlighet att vara kreativa och hitta arbetssätt
och lärstigar som lämpar sig för dem. Det är också viktigt att de upplever glädje över att arbeta
tillsammans och upptäcka världen tillsammans, vilket påverkar studiemotivationen. Användningen
147
Årskurs 3-6
Digital kompetens är en viktig medborgarfärdighet, både i sig och som en del av multilitteraciteten.
Den är både föremål och redskap för lärandet. I den grundläggande utbildningen ska alla elever
ha möjligheter att utveckla sin digitala kompetens. Informations- och kommunikationsteknik ska
systematiskt användas i den grundläggande utbildningens alla årskurser, i de olika läroämnena,
i de mångvetenskapliga lärområdena och i det övriga skolarbetet.
av digitala verktyg ger eleverna möjligheter att synliggöra sina tankar och idéer på olika sätt. På
så sätt utvecklas också deras förmåga att tänka och lära sig.
Eleverna ska få bekanta sig med tillämpningar och användning av olika digitala verktyg för olika
syften och lära sig se deras betydelse i vardagen och i kommunikationen mellan människor och
som medel för att påverka. Man ska tillsammans fundera över varför digitala verktyg behövs i
studierna, i arbetslivet och i samhället och hur denna kompetens har kommit att bli en del av de
allmänna färdigheter som behövs i arbetslivet. Eleverna ska lära sig att bedöma informationsoch kommunikationsteknikens inverkan ur ett hållbarhetsperspektiv och att vara ansvarsfulla
konsumenter. Eleverna ska under den grundläggande utbildningen få använda digitala verktyg
även i internationell kommunikation. De lär sig att uppfatta deras betydelse, möjligheter och risker
i en global värld.
K6 Arbetslivskompetens och entreprenörskap
Arbetslivet, yrkena och arbetets karaktär förändras bland annat på grund av den teknologiska
utvecklingen och genom att ekonomin globaliseras. Det blir svårare att förutspå arbetskraven
än tidigare. Eleverna ska i den grundläggande utbildningen utveckla allmänna färdigheter som
främjar intresset och en positiv attityd gentemot arbete och arbetslivet. Det är viktigt att eleverna får
erfarenheter som hjälper dem att inse betydelsen av arbete och företagsamhet och möjligheterna
till entreprenörskap samt sitt eget ansvar som medlemmar i en grupp och i samhället. Skolarbetet
ska ordnas så att eleverna kan utveckla sin kännedom om arbetslivet, lära sig entreprenörskap
samt inse betydelsen av de kunskaper som inhämtas i skolan och på fritiden för den egna
karriären.
Eleverna ska få lära sig vad som är utmärkande för näringslivet i närmiljön och vilka de centrala
branscherna är. Under den grundläggande utbildningen ska eleverna bekanta sig med arbetslivet
och få erfarenheter av att arbeta och av att samarbeta med aktörer utanför skolan. På detta
sätt får eleverna träning i sakligt uppförande och samarbetsförmåga som behövs i arbetslivet
och upptäcker vikten av goda språkkunskaper och kommunikationsfärdigheter. Förmåga att
sysselsätta sig själv, entreprenörskap och färdigheter att uppskatta och hantera risker utvecklas
genom olika projekt. I skolan ska eleverna öva sig att arbeta i grupper, med projekt och inom
nätverk.
Eleverna ska ges möjlighet att öva sig att arbeta självständigt och tillsammans med andra och
att arbeta metodiskt och långsiktigt. När eleverna arbetar tillsammans kan var och en se sitt
arbete som en del av helheten. De lär sig också ömsesidighet och att anstränga sig för att
nå ett gemensamt mål. I aktiverande undervisningssituationer kan eleverna lära sig att planera
arbetsprocesser, ställa upp hypoteser, testa olika alternativ och dra slutsatser. De övar sig att
uppskatta tid och se övriga förutsättningar för arbetet och att hitta nya lösningar om situationen
förändras. Samtidigt lär sig eleverna förutse eventuella svårigheter i arbetet och att hantera
misslyckanden och besvikelser. Eleverna ska uppmuntras att vara uthålliga och slutföra sitt arbete
samt att värdesätta arbetet och resultatet av det.
Eleverna ska uppmuntras att förhålla sig öppet till nya möjligheter och att handla flexibelt och
kreativt om situationen förändras. De ska lära sig att aktivt ta initiativ och att söka olika alternativ.
Eleverna ska få hjälp med att upptäcka yrken som intresserar dem och att välja lämpliga fortsatta
studier utgående från sina egna förutsättningar, medvetna om traditionella könsrollers och andra
rollmodellers inverkan.
Årskurs 3-6
K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid
Den grundläggande förutsättningen för demokrati är att människorna deltar i verksamheten i
samhället. För att lära sig att delta och påverka och förhålla sig ansvarsfullt till framtiden krävs
övning. Skolan erbjuder trygga ramar för detta. Samtidigt ger den grundläggande utbildningen
eleverna en kunskapsgrund för att växa till aktiva medborgare som utövar sina demokratiska
rättigheter och friheter på ett ansvarsfullt sätt. Skolan ska stärka varje elevs delaktighet.
148
Den grundläggande utbildningen ska skapa förutsättningar för eleverna att utveckla intresse för
frågor som gäller skolan och samhället. Deras rätt att delta i beslutsfattande enligt sin ålder och
utvecklingsnivå ska respekteras i skolan. Eleverna ska delta i planeringen, förverkligandet och
utvärderingen av sina studier, det gemensamma skolarbetet och lärmiljön. De ska få kunskaper
och erfarenheter av olika sätt att delta och påverka i medborgarsamhället och av gemensamt
arbete utanför skolan. Genom att eleverna får ett personligt förhållande till naturen inser de
betydelsen av naturskydd. Eleverna får lära sig att bedöma mediernas påverkan i samhället och
att använda sig av de möjligheter medierna erbjuder. Genom egna erfarenheter lär sig eleverna
att påverka, fatta beslut och ta ansvar. Samtidigt lär de sig att uppfatta betydelsen av regler,
överenskommelser och förtroende. Genom att delta i skolan och utanför skolan lär sig eleverna att
uttrycka sina åsikter på ett konstruktivt sätt. De lär sig att arbeta tillsammans och får tillfälle att öva
sig att förhandla, medla och lösa konflikter samt att förhålla sig kritiskt till olika fenomen. Eleverna
ska uppmuntras att reflektera över sina ställningstaganden ur olika perspektiv: likabehandling,
jämlikhet, jämställdhet och rättvisa och med tanke på en hållbar livsstil.
Under den grundläggande utbildningen ska eleverna fundera över sambandet mellan det förflutna,
nutiden och framtiden samt olika framtidsalternativ. De ska lära sig förstå betydelsen av sina val,
levnadssätt och handlingar, inte bara för det egna livet, utan även för den närmaste omgivningen,
samhället och naturen. Eleverna ska få färdigheter att utvärdera och förändra både sina egna,
skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga en
hållbar framtid.
36.6.
Läroämnen
36.6.1. Modersmål och litteratur
Läroämnets uppdrag
Mål, handledning, differentiering och stöd samt bedömning av lärande som hör samman med
läroämnets uppdrag, lärmiljöer och arbetssätt gäller alla lärokurser i läroämnet modersmål och
litteratur.
Läroämnet modersmål och litteratur har som uppdrag att utveckla elevernas språk-, text- och
kommunikationsfärdigheter, att stimulera eleverna att bli intresserade av språk, litteratur och övrig
kultur och bli medvetna om sig själva som kommunikatörer och språkanvändare. Eleverna ska
ges möjlighet att utveckla sin kreativitet och vidga sitt vardagsspråk och sin textkompetens så att
de med hjälp av lämpliga begrepp kan ge uttryck för iakttagelser och fenomen och verbalisera
sina egna tankar.
Eleverna ska uppmuntras till att kommunicera och uttrycka sig i olika slag av
kommunikationsmiljöer. Genom att eleverna blir handledda i att inse hur deras egen
språkanvändning påverkar andra människor bidrar modersmålsämnet även till elevernas etiska
utveckling. Läs- och skrivstrategier är centrala metakognitiva färdigheter som ska betonas inom
modersmålsundervisningen. Syftet med undervisningen om språket är att stödja och utveckla
språklig medvetenhet och analytisk språkfärdighet. Undervisningen ska basera sig på en social
och funktionell syn på språket: de språkliga strukturerna ska studeras i språkliga sammanhang och
149
Årskurs 3-6
Läroämnet modersmål och litteratur ansvarar, i samarbete med de övriga läroämnena och med
hemmen, för elevernas språkliga utveckling. Undervisningen ska hjälpa eleverna att skapa sin
språkliga och kulturella identitet i ett mångkulturellt och medialiserat samhälle. Modersmål och
litteratur är ett mångvetenskapligt kunskaps-, färdighets- och kulturämne. Undervisningen ska
baseras på en vidgad textsyn. Centrala färdigheter som ska betonas är färdighet i att tolka och
producera mångformiga texter och i att söka och dela information. Kreativiteten stärks och fantasin
får möjlighet att utvecklas på ett mångsidigt sätt genom att eleverna bekantar sig med litteratur
som är lämplig för deras ålder och språkfärdighet. Litteraturen vidgar även elevernas uppfattning
om sig själva som språkanvändare, skapar band till den egna kulturen och vidgar förståelsen för
andra kulturer.
inom textgenrer som är lämpliga för den aktuella åldersgruppen. Undervisningen ska avancera
trappstegsvis i enlighet med elevernas utvecklingsstadium.
Inom undervisningen ska eleverna lära känna flera kulturområden, av vilka ordkonsten,
mediekulturen, drama och teater samt muntlig kommunikationskultur är de mest centrala.
Undervisningen i ordkonst innebär att man skriver, läser och tolkar skönlitterära texter. Syftet
med litteraturundervisningen är att väcka läslust, stödja eleverna i att få och dela med
sig av läsupplevelser, fördjupa kulturkännedomen, stödja den etiska utvecklingen och att
berika elevernas språk och fantasi. Drama i undervisningen stärker läroämnets funktionella,
erfarenhetsbaserade och estetiska karaktär. Genom arbete med mediekunskap ökar elevernas
medvetenhet om och vana att använda olika medieinnehåll och de lär sig förstå och tolka
mediernas roll som ett kulturellt fenomen. Arbetet med muntlig kommunikation stärker elevernas
kommunikativa kompetens.
Att innehållet i modersmåls- och litteraturundervisningen görs meningsfullt är en viktig
motivationsfaktor för eleverna. Motivationen och intresset stärks genom att man i undervisningen
utgår från barnens och de ungas språkvärld och erfarenheter och vidgar dessa samt låter eleverna
göra egna val och vara aktiva aktörer. Det är också viktigt att man inom undervisningen beaktar
elevernas egna textvärldar och erfarenheter och breddar dessa. Då skolan formar sina lärmiljöer
och väljer undervisningsmetoder inom läroämnet modersmål och litteratur ska elevernas olikheter,
olika förutsättningar och jämställdheten mellan könen beaktas. Både de som är specialbegåvade
på området och de som har inlärningssvårigheter ska få stöd. De olika lärokurserna i läroämnet
ska samarbeta med varandra.
Läroämnets uppdrag i åk 3-6
I årskurserna 3–6 har undervisningen som särskilt uppdrag att utveckla elevernas uttrycks- och
kommunikationsförmåga, läs- och skrivfärdigheter samt läs- och skrivstrategier och att vidga
elevernas textvärld. Eleven ska handledas att på ett ändamålsenligt, tryggt och ansvarsfullt
sätt ta del av allt mer mångsidiga kommunikationssituationer, även multimediala, samt att tolka,
producera och analysera allt mer multimodala texter som en del av förmågan att lära sig. Samtidigt
som eleven utvecklar sina språkliga färdigheter och reflekterar över betydelser i texter utökas
kunskapen om språk, litteratur, medier och övrig kultur. Målet för undervisningen är att väcka
elevens intresse och ge redskap för att göra språkliga iakttagelser, utveckla ett läsintresse och för
att uttrycka sig på olika sätt. Undervisningen ska även erbjuda läs- och språkupplevelser.
Mål för lärmiljöer och arbetssätt i läroämnet modersmål och litteratur i
årskurs 3–6
Årskurs 3-6
Målet är en språkligt stimulerande och social lärmiljö, där elevernas åsikter värdesätts och där
det finns möjlighet att undersöka och producera texter individuellt och gemensamt, också med
hjälp av kommunikationsteknik. Varierande texter och böcker som eleverna själva valt och som
intresserar dem ska användas i undervisningen. Elevernas läsupplevelser ska breddas. Lärmiljön
i modersmål ska även innefatta kultur- och medieutbudet utanför skolan. Arbetssätten ska väljas
så att eleverna har möjlighet att arbeta tillsammans och dela med sig av erfarenheter och så att de
olika innehållsområdena integreras naturligt med varandra. Undervisningen ska integreras med
hjälp av process- och projektarbete. De kommunikativa färdigheterna och färdigheterna i drama
fördjupas både med hjälp av övningar i kommunikation och drama och genom att framträda för
andra. Drama och litteraturundervisning ska integreras i undervisningen i andra läroämnen.
Handledning, differentiering och stöd i läroämnet modersmål och litteratur
i årskurs 3–6
Målet är att stödja elevens språkliga utveckling, utveckla flytande läs- och skrivfärdigheter
samt fördjupa läsfärdigheten och läsförståelsen. Eleven ska stödjas att utvidga sitt ordförråd,
tillägna sig begrepp, klä sina tankar i ord och utveckla sina kommunikativa färdigheter. Varje
150
elev ska uppmuntras att läsa litteratur och andra texter i enlighet med sin färdighetsnivå och
handledas att tillämpa läsförståelsestrategier, utveckla lämpliga studiestrategier och identifiera
sina styrkor. Eleven ska ges både modeller och gemensamt och individuellt stöd för att utveckla
rättstavningsförmågan samt förmågan att producera och bygga upp texter. Också språkligt
begåvade elever ska utmanas att läsa och att ställa upp mål och hitta arbetssätt som lämpar
sig för dem. Texterna och arbetssätten väljs med syfte att uppnå jämlikhet bland eleverna och
jämställdhet mellan könen.
Bedömning av elevens lärande i läroämnet modersmål och litteratur i
årskurs 3-6
Bedömningen och återkopplingen som baserar sig på den ska vara mångsidig, konkret och
utveckla förmågan att lära sig. Bedömningen ska bli en naturlig del av lärprocessen. Den ska
grunda sig på en mångsidig dokumentering av hur elevens språkliga färdigheter och förmåga
att producera och tolka texter utvecklats och på elevens kunskaper om språket, litteraturen och
annan kultur.
Eleven ska öva sig att utvärdera egna och andras arbeten, presentationer och alster. Mångsidig,
analytisk bedömning som stödjer lärandet hjälper eleven att bli medveten om sina kunskaper,
färdigheter och arbetsprocesser och ger eleven verktyg att utveckla dem. Ett viktigt mål är att
eleven läser frivilligt, vilket stöds och bedöms i relation till respektive elevs läs- och skrivfärdigheter.
151
Årskurs 3-6
Läraren ska ge en verbal bedömning eller ett siffervitsord i läroämnet modermål och litteratur
genom att bedöma elevernas kunskaper i relation till målen i den lokala läroplanen. För
att definiera kunskapsnivån för läsårsbetyget i årskurs 6 ska läraren använda de nationella
bedömningskriterierna i ifrågavarande lärokurs. Bedömningen i årskurs 3–6 ska fokusera på
grundläggande färdigheter inom de olika målområdena i modersmål och litteratur och de
arbetsprocesser och lärstrategier som de bygger på.
Suomen kieli ja kirjallisuus
Oppimisympäristöt ja työtavat
Ohjaus ja tuki
Oppilaan oppimisen arviointi
Årskurs 3
Centralt innehåll
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
K1, K2, K7
K1, K2, K3, K7
K1, K2, K4, K7
K1, K2, K3, K4
K1, K4, K5
K1, K2, K4, K5
K1, K4, K5
K1, K4, K5
K1, K2, K4, K7
K1, K4, K5, K7
K1, K4, K5
K2, K4, K5, K6
K1, K2, K4
K2, K4, K5, K7
K2, K4, K6, K7
Mål för undervisningen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Årskurs 3-6
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
152
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
153
Årskurs 3-6
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
I1 Förhållandet till den egna religionen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan med hjälp av exempel redogöra för viktiga ritualer, seder och
heliga platser inom religionen i fråga och beskriva deras innebörd.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven känner till hur religionerna har påverkat samhällenas utveckling,
kultur och medier och kan ge exempel. Eleven kan i huvuddrag beskriva
Finlands och Europas religiösa rötter.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
154
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Årskurs 4
Centralt innehåll
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
K1, K2, K7
K1, K2, K3, K7
K1, K2, K4, K7
K1, K2, K3, K4
K1, K4, K5
K1, K2, K4, K5
K1, K4, K5
K1, K4, K5
K1, K2, K4, K7
K1, K4, K5, K7
K1, K4, K5
K2, K4, K5, K6
K1, K2, K4
K2, K4, K5, K7
K2, K4, K6, K7
Mål för undervisningen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
155
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
I1 Förhållandet till den egna religionen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan med hjälp av exempel redogöra för viktiga ritualer, seder och
heliga platser inom religionen i fråga och beskriva deras innebörd.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
156
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven känner till hur religionerna har påverkat samhällenas utveckling,
kultur och medier och kan ge exempel. Eleven kan i huvuddrag beskriva
Finlands och Europas religiösa rötter.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Årskurs 5
Centralt innehåll
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
K1, K2, K7
K1, K2, K3, K7
K1, K2, K4, K7
K1, K2, K3, K4
K1, K4, K5
K1, K2, K4, K5
K1, K4, K5
K1, K4, K5
K1, K2, K4, K7
K1, K4, K5, K7
K1, K4, K5
K2, K4, K5, K6
K1, K2, K4
K2, K4, K5, K7
K2, K4, K6, K7
Mål för undervisningen
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
157
Årskurs 3-6
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Årskurs 3-6
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
158
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
I1 Förhållandet till den egna religionen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan med hjälp av exempel redogöra för viktiga ritualer, seder och
heliga platser inom religionen i fråga och beskriva deras innebörd.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven känner till hur religionerna har påverkat samhällenas utveckling,
kultur och medier och kan ge exempel. Eleven kan i huvuddrag beskriva
Finlands och Europas religiösa rötter.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
159
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
Årskurs 6
Centralt innehåll
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
K1, K2, K7
K1, K2, K3, K7
K1, K2, K4, K7
K1, K2, K3, K4
K1, K4, K5
K1, K2, K4, K5
K1, K4, K5
K1, K4, K5
K1, K2, K4, K7
K1, K4, K5, K7
K1, K4, K5
K2, K4, K5, K6
K1, K2, K4
K2, K4, K5, K7
K2, K4, K6, K7
Mål för undervisningen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
160
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
I1 Förhållandet till den egna religionen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan med hjälp av exempel redogöra för viktiga ritualer, seder och
heliga platser inom religionen i fråga och beskriva deras innebörd.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
161
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven känner till hur religionerna har påverkat samhällenas utveckling,
kultur och medier och kan ge exempel. Eleven kan i huvuddrag beskriva
Finlands och Europas religiösa rötter.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Svenska och litteratur
Lärokursens uppdrag i årskurs 3-6
I årskurserna 3-6 är det specifika uppdraget för undervisningen i svenska och litteratur att befästa
elevens kommunikativa färdigheter, förmåga att lär sig, läsintresse och en flytande läs- och
skrivfärdighet. I funktionella sammanhang, då eleverna tolkar och producerar texter, övar de sig
även i att laborera med språkliga strukturer och litteratur ur olika perspektiv. Eleverna läser allt
längre texter och hela verk och delar med sig av sina läserfarenheter.
Mål för lärmiljöer och arbetssätt i läroämnet modersmål och litteratur i
årskurs 3–6
Målet är en språkligt stimulerande och social lärmiljö, där elevernas åsikter värdesätts och där
det finns möjlighet att undersöka och producera texter individuellt och gemensamt, också med
hjälp av kommunikationsteknik. Varierande texter och böcker som eleverna själva valt och som
intresserar dem ska användas i undervisningen. Elevernas läsupplevelser ska breddas. Lärmiljön
i modersmål ska även innefatta kultur- och medieutbudet utanför skolan. Arbetssätten ska väljas
så att eleverna har möjlighet att arbeta tillsammans och dela med sig av erfarenheter och så att de
olika innehållsområdena integreras naturligt med varandra. Undervisningen ska integreras med
hjälp av process- och projektarbete. De kommunikativa färdigheterna och färdigheterna i drama
fördjupas både med hjälp av övningar i kommunikation och drama och genom att framträda för
andra. Drama och litteraturundervisning ska integreras i undervisningen i andra läroämnen.
Årskurs 3-6
Handledning, differentiering och stöd i läroämnet modersmål och litteratur
i årskurs 3–6
Målet är att stödja elevens språkliga utveckling, utveckla flytande läs- och skrivfärdigheter
samt fördjupa läsfärdigheten och läsförståelsen. Eleven ska stödjas att utvidga sitt ordförråd,
tillägna sig begrepp, klä sina tankar i ord och utveckla sina kommunikativa färdigheter. Varje
elev ska uppmuntras att läsa litteratur och andra texter i enlighet med sin färdighetsnivå och
handledas att tillämpa läsförståelsestrategier, utveckla lämpliga studiestrategier och identifiera
sina styrkor. Eleven ska ges både modeller och gemensamt och individuellt stöd för att utveckla
rättstavningsförmågan samt förmågan att producera och bygga upp texter. Också språkligt
begåvade elever ska utmanas att läsa och att ställa upp mål och hitta arbetssätt som lämpar
sig för dem. Texterna och arbetssätten väljs med syfte att uppnå jämlikhet bland eleverna och
jämställdhet mellan könen.
162
Bedömning av elevens lärande i läroämnet modersmål och litteratur i
årskurs 3-6
Bedömningen och återkopplingen som baserar sig på den ska vara mångsidig, konkret och
utveckla förmågan att lära sig. Bedömningen ska bli en naturlig del av lärprocessen. Den ska
grunda sig på en mångsidig dokumentering av hur elevens språkliga färdigheter och förmåga
att producera och tolka texter utvecklats och på elevens kunskaper om språket, litteraturen och
annan kultur.
Eleven ska öva sig att utvärdera egna och andras arbeten, presentationer och alster. Mångsidig,
analytisk bedömning som stödjer lärandet hjälper eleven att bli medveten om sina kunskaper,
färdigheter och arbetsprocesser och ger eleven verktyg att utveckla dem. Ett viktigt mål är att
eleven läser frivilligt, vilket stöds och bedöms i relation till respektive elevs läs- och skrivfärdigheter.
Läraren ska ge en verbal bedömning eller ett siffervitsord i läroämnet modermål och litteratur
genom att bedöma elevernas kunskaper i relation till målen i den lokala läroplanen. För
att definiera kunskapsnivån för läsårsbetyget i årskurs 6 ska läraren använda de nationella
bedömningskriterierna i ifrågavarande lärokurs. Bedömningen i årskurs 3–6 ska fokusera på
grundläggande färdigheter inom de olika målområdena i modersmål och litteratur och de
arbetsprocesser och lärstrategier som de bygger på.
Årskurs 3
Centralt innehåll
I1 Att kommunicera
I årskurs 3-6 övar sig eleverna i att i olika kommunikationssituationer dela med sig av sina tankar,
erfarenheter och åsikter och övar sig att ta och ge konstruktiv respons som kommunikatörer
i olika kommunikationsmiljöer. Eleverna observerar sitt eget sätt att kommunicera och tränar
sig till exempel i att visa respekt, kommunicera målinriktat, uttrycka sina egna åsikter och
motivera dessa samtidigt som de lyssnar till andra. De övar sig i att fungera i olika slag av
kommunikations- och rollsituationer och att använda sig av retoriska verktyg och drama som
kommunikationsverktyg då man behandlar litteratur och aktuella teman. Eleverna får möjlighet att
medverka i kulturproduktioner i skolan och i planeringen av dessa.
I2 Att tolka texter
Eleverna lär sig tillämpa lässtrategier och kognitiva strategier (tankestrategier) som är lämpliga för
olika situationer. De övar sig att läsa flytande olika slag av texter, såsom skönlitteratur, faktatexter
och medietexter som kombinerar ord och bild. De observerar och utvärderar sin egen läsfärdighet.
Eleverna fördjupar sin textanalytiska förmåga genom att laborera med och jämföra många olika
slag av texter. De övar sig att förklara, jämföra och reflektera över ord, synonymer, metaforer,
ordspråk och talesätt och olika begrepp. Eleverna lär sig identifiera de typiska språkliga och
textuella dragen i berättande, beskrivande, instruerande och argumenterande texter.
Tillsammans läser de och lyssnar till barn- och ungdomslitteratur som de själva är med och väljer.
De övar sig att använda även nya begrepp såsom berättare, motiv och tematik när de tolkar
skönlitteratur. Eleverna får handledning i att förklara, jämföra och reflektera över innebörden i ord
och begrepp. De utvärderar sin egen läsförståelse och vidgar sina kunskaper genom de texter
de läser. De söker information i olika källor och skaffar sig nya kunskaper genom att läsa. De
använder skolbiblioteket och andra bibliotekstjänster och övar sig i att bedöma texters och källors
tillförlitlighet.
163
Årskurs 3-6
Eleverna tolkar och laborerar med texter genom att använda sig av sin kunskap om språkliga
strukturer och klassificerar ord enligt form och innehåll (ordklasser).
I3 Att producera texter
Eleverna producerar både fiktiva texter och faktatexter multimodalt, utgående från egna
upplevelser, tankar och iakttagelser och från andras texter. De reflekterar över skrivandets idé och
hur texters syften syns i de språkliga val man gör. Eleverna skriver textade bokstäver för hand och
övar sig att skriva obehindrat digitalt. Eleverna undersöker språkliga drag och textuppbyggnad
i olika texter och lär sig att använda rubriker, textstrukturer och styckeindelning i berättande,
beskrivande, instruerande och argumenterande texter som de själva producerar. Medvetenheten
om språkets uppbyggnad utvecklas genom övningar i språkanalys av de texter eleverna själva
skriver.
Tillsammans undersöker de språkstrukturer och meningsbyggnad: stavningsregler, skiljetecken,
ordklasser, böjningsformer, huvudsatser och bisatser. Språkliga element i svenska språket jämförs
med andra språk som är bekanta för eleverna.
Eleverna övar sig att producera texter steg för steg från idé till planering, utkast, skrivande,
respons, bearbetning, finslipning och publicering. De övar sig i grundläggande rättskrivning och
undersöker valet av ordval, uttryck och ordföljd i relation till textens betydelse. De lär sig skilja
mellan skriftspråkliga och talspråkliga uttryckssätt och att känna igen huvudsats och bisats och
de centrala satsdelarna (subjekt och predikat) i en sats och att använda denna kunskap då de
producerar texter.
I4 Att förstå språk, litteratur och kultur
Årskurs 3-6
Inom detta delområde arbetar eleverna med det talade och skrivna språket och dess strukturer,
med kulturell mångfald samt med litteratur och kultur. De undersöker språkets variation enligt
situation och textinnehåll och funderar över olika betydelser i ord, texter och talesätt. De
undersöker relationer mellan texter i multimodala sammanhang. Därtill bekantar sig eleverna
med övriga språk och kulturer i Finland och med de nordiska grannspråken och nordisk kultur.
De möter moderna kulturformer som berör barnens värld. Det lokala kultur- och medieutbudet,
till exempel bibliotek, film, teater och museer utnyttjas i undervisningen. Eleverna reflekterar
över olika mediekulturella uttryck och diskuterar mediernas roll i sin vardag. De medverkar i
skolans kulturevenemang och i planeringen av dessa. Eleverna uppmuntras till att aktivt och
mångsidigt använda bibliotekstjänster, hitta intressant läsning och att läsa och skriva på fritiden.
Inom litteraturundervisningen läser eleverna finländsk, svensk, nordisk och annan internationell
barn- och ungdomslitteratur inom olika genrer och de diskuterar och bearbetar teman och frågor
som litteraturläsningen väcker.
164
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1
K1, K2, K7
M2
I1
K1, K2, K3, K7
M3
I1
K1, K2, K4, K7
M4
I1
K1, K2, K3, K4
M5
I2
K1, K4, K5
M6
I2
K1, K2, K4, K5
M7
I2
K1, K4, K5
M8
I2
K1, K4, K5
M9
I3
K1, K2, K4, K7
M10
I3
K1, K4, K5, K7
M11
I3
K1, K4, K5
M12
I3
K2, K4, K5, K6
M13
I4
K1, K2, K4
M14
I4
K2, K4, K5, K7
M15
I4
K2, K4, K6, K7
Mål för undervisningen
M1 handleda eleven i förmågan att uttrycka sin åsikt och delta konstruktivt
i olika kommunikationssituationer
Eleven kan delta i en diskussion och övar sig i att lyssna, visa respekt, uttrycka sig och ställa
frågor i den egna gruppen.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att kommunicera i olika
kommunikationsmiljöer
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan uttrycka sina tankar och åsikter i
välbekanta kommunikationssituationer.
I1 Att kommunicera
Eleven deltar i dagliga kommuniktionssituationer på individnivå och gruppnivå.
Eleven förstår muntliga instruktioner och kan följa dem. Eleven kan ta andra i betraktande vid olika
kommunikationssituationer.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
165
Årskurs 3-6
M2 stödja eleven att i sin kommunikation ta hänsyn till mottagarens behov
och de egna språkvalens betydelse vid kommunikation i grupp
Föremål för bedömningen
Förmåga att beakta andra i en
kommunikationssituation
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan använda sig av sin röst och
kan rikta sitt budskap och ta kontakt i olika
kommunikationssituationer samt modifiera
sin kommunikation efter behov och ta andra i
betraktande.
I1 Att kommunicera
Eleven deltar i dagliga kommuniktionssituationer på individnivå och gruppnivå.
M3 uppmuntra eleven att använda sin kreativitet och uttrycka sig
mångsidigt i olika kommunikationssituationer, även genom drama
Eleven kan ge uttryck för sina tankar och idéer i en välbekant grupp samt hålla en kort förberedd
presentation. Eleven deltar i dramaverksamhet.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda mångsidiga retoriska
uttrycksmedel
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ge uttryck för sina idéer och
tankar i grupp, kan hålla en kort förberedd
presentation eller ett diskussionsinlägg och
deltar i dramaverksamhet.
I1 Att kommunicera
Eleven övar sig i att uppträda samt berätta och beskriva något välbekant. Eleven redogör för
gemensamma och personliga erfarenheter genom att berätta, diskutera eller dramatisera. Eleven
förbereder och håller en kort presentation inom ett aktuellt tema även med hjälp av digitala
hjälpmedel, t.ex. i form av video, bildförevisning, textpresentation eller kombinationer av dessa.
M4 sporra eleven att stärka sitt självförtroende som kommunikatör och
viljan och sin förmåga att delta i olika typer av kommunikationssituationer,
även multimediala
Eleven utvecklar förmågan att ta emot och ge respons på sin egen och andras kommunikation.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Årskurs 3-6
Hur eleven utvecklat sina
kommunikationsfärdigheter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ta emot och ge respons på sin
egen och andras kommunikation.
I1 Att kommunicera
Eleven övar sig i att ge och ta emot konstruktiv respons. Eleven deltar även i multimediala
kommunikationssituationer.
166
M5 stödja eleven i att vidareutveckla sin grundläggande läsfärdighet till ett
flytande läsande, utveckla strategier för läsförståelse samt stödja eleven i
att observera och utvärdera sitt eget läsande
Eleven utvecklar sitt läsande så att det blir allt mer flytande. Eleven känner till och kan använda
grundläggande lässtrategier. Eleven övar sig i att utvärdera sitt eget läsande och bedöma sina
egna framsteg i läsfärdigheten.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda grundläggande
strategier för läsförståelse
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven läser många olika slag av texter
flytande, använder sig av grundläggande
lässtrategier samt iakttar och utvärderar sin
egen läsfärdighet.
I2 Att tolka texter
Eleven använder lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter
textens form och innehåll.
M6 stödja eleven i att utveckla elevens färdighet att analysera, tolka
och utvärdera texter av flera olika slag, bredda elevens ord- och
begreppsförråd samt stödja tänkandet
Eleven är bekant med olika sorters texter, såsom skönlitteratur, faktatexter och medietexter som
kombinerar ord och bild. Eleven känner till ordklasserna substantiv, adjektiv och verb.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Läsförståelse och textanalytisk förmåga
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven känner igen vissa typiska språkliga
och textuella drag i berättande, beskrivande,
instruerande och enkla argumenterande
texter. Eleven kan använda textanalys för att
utveckla sitt ord- och begreppsförråd.
I2 Att tolka texter
Eleven jämför olika texter, ställer frågor till texten och reflekterar över innehållet i en text. Eleven
övar sig i att förstå olika slag av faktatexter. Eleven övar sig i att klassificera ord enligt form och
innehåll (ordklasser).
Eleven känner till grundläggande informationssökning och källors tillförlitlighet.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
167
Årskurs 3-6
M7 handleda eleven att söka information, använda många olika slag av
informationskällor och bedöma informationens tillförlitlighet
Föremål för bedömningen
Färdighet i informationssökning och källkritik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven använder olika medier och
textmiljöer samt lämpliga strategier vid
informationssökning och kan i någon mån
bedöma källors tillförlitlighet.
I2 Att tolka texter
Eleven övar sig på att göra informationssökning i böcker, tidskrifter och på ändamålsenliga
webbsidor. Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
M8 stödja eleven i att öka sin litteraturkunskap och att utveckla sitt
intresse för barn- och ungdomslitteratur och medietexter samt ge
möjlighet till positiva läsupplevelser som eleven kan dela med sig av
bland annat i multimediala miljöer
Eleven kan välja lämplig litteratur enligt sin ålder och färdighetsnivå. Eleven kan relatera textens
innehåll till sin egen verklighet.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskap om litteratur och texter för barn och
unga och förmåga att dela med sig av sina
läsupplevelser
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven känner i någon mån till barnoch ungdomslitteratur, medietexter och
andra texter och kan dela med sig av sina
läserfarenheter, även i multimediala miljöer.
I2 Att tolka texter
Eleven läser och lyssnar till flera barnböcker och andra texter och bekantar sig med olika litterära
genrer. Regelbundna biblioteksbesök
M9 uppmuntra eleven att uttrycka upplevelser, tankar och åsikter och
stärka elevens positiva bild av sig själv som textproducent
Eleven kan uttrycka sina upplevelser, tankar och åsikter i skrift på ett ändamålsenligt sätt.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att uttrycka tankar och erfarenheter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven uttrycker sina erfarenheter och tankar
med hjälp av texter.
Årskurs 3-6
I3 Att producera texter
Eleven producerar både fiktiva texter och faktatexter multimodalt, utgående från egna upplevelser,
tankar och iakttagelser och från andras texter.
168
M10 uppmuntra och handleda eleven i att återge och redogöra för sina
tankar och att öva sig att producera berättande, beskrivande, instruerande
och enkla argumenterande texter, även i multimediala lärmiljöer
Eleven kan skapa olika slags texter även i multimediala miljöer.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att verbalisera sina tankar och
använda olika textgenrer
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan med hjälp av handledning
använda sig av det språk som är typiskt
för berättande, beskrivande och enkla
argumenterande texter. Eleven behärskar
styckeindelning och rubriksättning och kan
reflektera över sina ordval.
I3 Att producera texter
Eleven skriver texter i olika genrer, t.ex. egna sagor och berättelser även i multimediala miljöer
både individuellt och tillsammans.
M11 stödja eleven att vidareutveckla sin förmåga att skriva flytande
för hand och digitalt och stärka färdigheterna i rättstavning och de
grundläggande strukturerna i skriftspråket
Eleven kan skriva en läslig handstil och använda versaler och gemener på rätt sätt. Eleven kan
skapa digitala texter med en ändamålsenlig layout. Eleven kan använda sig av grundläggande
språkstrukturer och meningsbyggnad i sina texter.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Skrivfärdighet och grundläggande kunskap
om menings- och satsbyggnad
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven skriver flytande och läsligt för
hand och har den digitala kompetens som
skolarbetet kräver, känner till normerna för
grundläggande rättstavning och skriftspråkets
strukturer och kan använda dem vid
textproduktion.
I3 Att producera texter
M12 sporra eleven att lära sig textproduktionsprocesser och förmåga
att utvärdera sina egna texter, erbjuda möjligheter att ta emot och ge
169
Årskurs 3-6
Eleven skriver textade bokstäver för hand och övar även sin digitala skrivfärdighet med hjälp av
olika typer av skrivuppgifter. Eleven kan namnge digitala dokument, använda ändamålsenliga
typsnitt, storlek, marginaljustering. Eleven övar sig i stavningsregler, skiljetecken och ordklasser.
konstruktiv respons samt lära eleven att ta hänsyn till textmottagaren och
att tillämpa etiska regler, sekretess och normer för upphovsrätt på internet
Eleven kan planera, förverkliga och utvärdera sina egna texter samt ge respons på andras texter.
Eleven känner till nätetikett.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att strukturera texter och
kommunicera på ett etiskt lämpligt sätt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven känner till och kan beskriva
grundläggande textproduktionsprocesser, kan
utvärdera sina egna texter, producera texter
stegvis både individuellt och tillsammans
med andra och kan ge och ta emot respons.
Eleven kan ange sina källor samt känner till
normerna för upphovsrätt på nätet.
I3 Att producera texter
Eleven övar sig att producera texter steg för steg från idé till planering, utkast, skrivande, respons,
bearbetning, finslipning och publicering, både individuellt och tillsammans med andra. Eleven övar
sig i hantering av regler och normer på internet.
M13 stödja eleven i att utveckla språklig medvetenhet, väcka elevens
intresse för att undersöka språket och dess olika varianter samt ge eleven
möjligheter att använda begrepp som beskriver språket och språkliga
strukturer
Eleven känner till begrepp som beskriver språket och språkliga strukturer. Eleven kan urskilja olika
varianter i språket.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att göra en språkanalys och
behärska språkliga begrepp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan göra iakttagelser om språkliga
drag i texter och använder sig av
språkanalytiska begrepp vid muntlig och
skriftlig textanalys.
I4 Att förstå språk, litteratur och kultur
Årskurs 3-6
Eleven undersöker språkets variation enligt situation och textinnehåll, såsom olika betydelser i
ord, texter och talesätt samt relationer mellan texter i multimodala sammanhang.
M14 sporra eleven att vidga sin textvärld och läsa litteratur som är riktad
till barn och unga och uppmuntra eleven att läsa och reflektera kring sina
läsupplevelser samt att aktivt använda sig av bibliotek
Eleven känner till litteratur av finlandssvenska författare och kan diskutera och bearbeta den lästa
litteraturen.
170
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Litteraturkunskap
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven läser de barn- och ungdomsböcker
man har kommit överens om och diskuterar
och delar med sig av sina läsupplevelser.
I4 Att förstå språk, litteratur och kultur
Regelbundna biblioteksbesök. Eleven tar del av aktuella finlandssvenska författare, t.ex. Tove
Jansson och Zacharias Topelius. Uppmuntra till läsning genom olika sätt: ex. högläsning,
tystläsning, parläsning och stafettläsning.
M15 stärka elevens språkliga och kulturella identitet(er), handleda eleven
att lära känna och värdesätta olika kulturer och språk, väcka elevens
intresse för de nordiska grannspråken och erbjuda eleven möjlighet att
bekanta sig med ett mångsidigt medie- och kulturutbud och att själv
medverka i kulturproduktioner
Eleven känner till särdragen inom den finländska och finlandssvenska kulturen. Eleven kan
reflektera över sin egen språkliga och kulturella identitet.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskap om kultur och förmåga att reflektera
över språklig och kulturell identitet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven har kunskap om sin egen och andras
språk och kultur och kan beskriva och
reflektera över likheter och skillnader mellan
olika språk och kulturer. Eleven medverkar i
och planerar egna framträdanden.
I4 Att förstå språk, litteratur och kultur
Eleven bekantar sig med övriga språk och kulturer i Finland. Det lokala kultur- och medieutbudet,
t.ex. bibliotek, film, teater och museér utnyttjas i undervisningen. Eleven får möjlighet att medverka
i kulturproduktioner i skolan och i planeringen av dessa.
Årskurs 4
Centralt innehåll
I årskurs 3-6 övar sig eleverna i att i olika kommunikationssituationer dela med sig av sina tankar,
erfarenheter och åsikter och övar sig att ta och ge konstruktiv respons som kommunikatörer
i olika kommunikationsmiljöer. Eleverna observerar sitt eget sätt att kommunicera och tränar
sig till exempel i att visa respekt, kommunicera målinriktat, uttrycka sina egna åsikter och
motivera dessa samtidigt som de lyssnar till andra. De övar sig i att fungera i olika slag av
kommunikations- och rollsituationer och att använda sig av retoriska verktyg och drama som
kommunikationsverktyg då man behandlar litteratur och aktuella teman. Eleverna får möjlighet att
medverka i kulturproduktioner i skolan och i planeringen av dessa.
171
Årskurs 3-6
I1 Att kommunicera
I2 Att tolka texter
Eleverna lär sig tillämpa lässtrategier och kognitiva strategier (tankestrategier) som är lämpliga för
olika situationer. De övar sig att läsa flytande olika slag av texter, såsom skönlitteratur, faktatexter
och medietexter som kombinerar ord och bild. De observerar och utvärderar sin egen läsfärdighet.
Eleverna fördjupar sin textanalytiska förmåga genom att laborera med och jämföra många olika
slag av texter. De övar sig att förklara, jämföra och reflektera över ord, synonymer, metaforer,
ordspråk och talesätt och olika begrepp. Eleverna lär sig identifiera de typiska språkliga och
textuella dragen i berättande, beskrivande, instruerande och argumenterande texter.
Eleverna tolkar och laborerar med texter genom att använda sig av sin kunskap om språkliga
strukturer och klassificerar ord enligt form och innehåll (ordklasser).
Tillsammans läser de och lyssnar till barn- och ungdomslitteratur som de själva är med och väljer.
De övar sig att använda även nya begrepp såsom berättare, motiv och tematik när de tolkar
skönlitteratur. Eleverna får handledning i att förklara, jämföra och reflektera över innebörden i ord
och begrepp. De utvärderar sin egen läsförståelse och vidgar sina kunskaper genom de texter
de läser. De söker information i olika källor och skaffar sig nya kunskaper genom att läsa. De
använder skolbiblioteket och andra bibliotekstjänster och övar sig i att bedöma texters och källors
tillförlitlighet.
I3 Att producera texter
Eleverna producerar både fiktiva texter och faktatexter multimodalt, utgående från egna
upplevelser, tankar och iakttagelser och från andras texter. De reflekterar över skrivandets idé och
hur texters syften syns i de språkliga val man gör. Eleverna skriver textade bokstäver för hand och
övar sig att skriva obehindrat digitalt. Eleverna undersöker språkliga drag och textuppbyggnad
i olika texter och lär sig att använda rubriker, textstrukturer och styckeindelning i berättande,
beskrivande, instruerande och argumenterande texter som de själva producerar. Medvetenheten
om språkets uppbyggnad utvecklas genom övningar i språkanalys av de texter eleverna själva
skriver.
Tillsammans undersöker de språkstrukturer och meningsbyggnad: stavningsregler, skiljetecken,
ordklasser, böjningsformer, huvudsatser och bisatser. Språkliga element i svenska språket jämförs
med andra språk som är bekanta för eleverna.
Eleverna övar sig att producera texter steg för steg från idé till planering, utkast, skrivande,
respons, bearbetning, finslipning och publicering. De övar sig i grundläggande rättskrivning och
undersöker valet av ordval, uttryck och ordföljd i relation till textens betydelse. De lär sig skilja
mellan skriftspråkliga och talspråkliga uttryckssätt och att känna igen huvudsats och bisats och
de centrala satsdelarna (subjekt och predikat) i en sats och att använda denna kunskap då de
producerar texter.
Årskurs 3-6
I4 Att förstå språk, litteratur och kultur
Inom detta delområde arbetar eleverna med det talade och skrivna språket och dess strukturer,
med kulturell mångfald samt med litteratur och kultur. De undersöker språkets variation enligt
situation och textinnehåll och funderar över olika betydelser i ord, texter och talesätt. De
undersöker relationer mellan texter i multimodala sammanhang. Därtill bekantar sig eleverna
med övriga språk och kulturer i Finland och med de nordiska grannspråken och nordisk kultur.
De möter moderna kulturformer som berör barnens värld. Det lokala kultur- och medieutbudet,
till exempel bibliotek, film, teater och museer utnyttjas i undervisningen. Eleverna reflekterar
över olika mediekulturella uttryck och diskuterar mediernas roll i sin vardag. De medverkar i
skolans kulturevenemang och i planeringen av dessa. Eleverna uppmuntras till att aktivt och
mångsidigt använda bibliotekstjänster, hitta intressant läsning och att läsa och skriva på fritiden.
Inom litteraturundervisningen läser eleverna finländsk, svensk, nordisk och annan internationell
barn- och ungdomslitteratur inom olika genrer och de diskuterar och bearbetar teman och frågor
som litteraturläsningen väcker.
172
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1
K1, K2, K7
M2
I1
K1, K2, K3, K7
M3
I1
K1, K2, K4, K7
M4
I1
K1, K2, K3, K4
M5
I2
K1, K4, K5
M6
I2
K1, K2, K4, K5
M7
I2
K1, K4, K5
M8
I2
K1, K4, K5
M9
I3
K1, K2, K4, K7
M10
I3
K1, K4, K5, K7
M11
I3
K1, K4, K5
M12
I3
K2, K4, K5, K6
M13
I4
K1, K2, K4
M14
I4
K2, K4, K5, K7
M15
I4
K2, K4, K6, K7
Mål för undervisningen
M1 handleda eleven i förmågan att uttrycka sin åsikt och delta konstruktivt
i olika kommunikationssituationer
Eleven kan delta i en diskussion och öva sig i aktivt lyssnande, visa respekt, att uttrycka sig och
ställa frågor i olika situationer.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att kommunicera i olika
kommunikationsmiljöer
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan uttrycka sina tankar och åsikter i
välbekanta kommunikationssituationer.
I1 Att kommunicera
Eleven deltar i dagliga kommuniktionssituationer på individnivå och gruppnivå.
Eleven förstår muntliga instruktioner och kan följa dem. Eleven kan ta andra i betraktande vid olika
kommunikationssituationer.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
173
Årskurs 3-6
M2 stödja eleven att i sin kommunikation ta hänsyn till mottagarens behov
och de egna språkvalens betydelse vid kommunikation i grupp
Föremål för bedömningen
Förmåga att beakta andra i en
kommunikationssituation
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan använda sig av sin röst och
kan rikta sitt budskap och ta kontakt i olika
kommunikationssituationer samt modifiera
sin kommunikation efter behov och ta andra i
betraktande.
I1 Att kommunicera
Eleven deltar i kommuniktionssituationer på individnivå och gruppnivå.
M3 uppmuntra eleven att använda sin kreativitet och uttrycka sig
mångsidigt i olika kommunikationssituationer, även genom drama
Eleven kan ge uttryck för sina tankar och idéer i en välbekant grupp samt hålla en kort förberedd
presentation. Eleven deltar i dramaverksamhet.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda mångsidiga retoriska
uttrycksmedel
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ge uttryck för sina idéer och
tankar i grupp, kan hålla en kort förberedd
presentation eller ett diskussionsinlägg och
deltar i dramaverksamhet.
I1 Att kommunicera
Eleven övar sig i att uppträda samt berätta och beskriva något välbekant. Eleven redogör för
gemensamma och personliga erfarenheter genom att berätta, diskutera eller dramatisera. Eleven
förbereder och håller en kort presentation inom ett aktuellt tema även med hjälp av digitala
hjälpmedel, t.ex. i form av video, bildförevisning, textpresentation eller kombinationer av dessa.
M4 sporra eleven att stärka sitt självförtroende som kommunikatör och
viljan och sin förmåga att delta i olika typer av kommunikationssituationer,
även multimediala
Eleven utvecklar förmågan att ta emot och ge respons på sin egen och andras kommunikation.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Årskurs 3-6
Hur eleven utvecklat sina
kommunikationsfärdigheter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ta emot och ge respons på sin
egen och andras kommunikation.
I1 Att kommunicera
Eleven övar sig i att ge och ta emot konstruktiv respons. Eleven deltar även i multimediala
kommunikationssituationer.
174
M5 stödja eleven i att vidareutveckla sin grundläggande läsfärdighet till ett
flytande läsande, utveckla strategier för läsförståelse samt stödja eleven i
att observera och utvärdera sitt eget läsande
Eleven utvecklar sitt läsande så att det blir allt mer flytande. Eleven känner till och kan använda
grundläggande lässtrategier. Eleven övar sig i att utvärdera sitt eget läsande och bedöma sina
egna framsteg i läsfärdigheten.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda grundläggande
strategier för läsförståelse
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven läser många olika slag av texter
flytande, använder sig av grundläggande
lässtrategier samt iakttar och utvärderar sin
egen läsfärdighet.
I2 Att tolka texter
Eleven använder lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter
textens form och innehåll.
M6 stödja eleven i att utveckla elevens färdighet att analysera, tolka
och utvärdera texter av flera olika slag, bredda elevens ord- och
begreppsförråd samt stödja tänkandet
Eleven är bekant med olika sorters texter, såsom skönlitteratur, faktatexter och medietexter som
kombinerar ord och bild. Eleven kan anknyta innehållet i lästa texter till sina egna erfarenheter.
Eleven känner till ordklasserna substantiv, adjektiv och verb.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Läsförståelse och textanalytisk förmåga
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven känner igen vissa typiska språkliga
och textuella drag i berättande, beskrivande,
instruerande och enkla argumenterande
texter. Eleven kan använda textanalys för att
utveckla sitt ord- och begreppsförråd.
I2 Att tolka texter
Eleven jämför olika texter, ställer frågor till texten och reflekterar över innehållet i en text. Eleven
övar sig i att förstå olika slag av faktatexter. Eleven övar sig i att klassificera ord enligt form och
innehåll (ordklasser).
Eleven känner till grundläggande informationssökning och källors tillförlitlighet.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
175
Årskurs 3-6
M7 handleda eleven att söka information, använda många olika slag av
informationskällor och bedöma informationens tillförlitlighet
Föremål för bedömningen
Färdighet i informationssökning och källkritik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven använder olika medier och
textmiljöer samt lämpliga strategier vid
informationssökning och kan i någon mån
bedöma källors tillförlitlighet.
I2 Att tolka texter
Eleven övar sig på att göra informationssökning i böcker, tidskrifter och på ändamålsenliga
webbsidor. Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
M8 stödja eleven i att öka sin litteraturkunskap och att utveckla sitt
intresse för barn- och ungdomslitteratur och medietexter samt ge
möjlighet till positiva läsupplevelser som eleven kan dela med sig av
bland annat i multimediala miljöer
Eleven kan välja lämplig litteratur enligt sin ålder och färdighetsnivå. Eleven kan dela med sig av
sina läserfarenheter och relatera textens innehåll till sn egen verklighet.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskap om litteratur och texter för barn och
unga och förmåga att dela med sig av sina
läsupplevelser
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven känner i någon mån till barnoch ungdomslitteratur, medietexter och
andra texter och kan dela med sig av sina
läserfarenheter, även i multimediala miljöer.
I2 Att tolka texter
Eleven läser och lyssnar till flera barnböcker och andra texter och bekantar sig med olika litterära
genrer samt övar sig i att återge texternas huvudsakliga innehåll. Regelbundna biblioteksbesök
M9 uppmuntra eleven att uttrycka upplevelser, tankar och åsikter och
stärka elevens positiva bild av sig själv som textproducent
Eleven kan uttrycka sina upplevelser, tankar och åsikter i skrift på ett ändamålsenligt sätt.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att uttrycka tankar och erfarenheter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven uttrycker sina erfarenheter och tankar
med hjälp av texter.
Årskurs 3-6
I3 Att producera texter
Eleven producerar både fiktiva texter och faktatexter multimodalt, utgående från egna upplevelser,
tankar och iakttagelser och från andras texter.
176
M10 uppmuntra och handleda eleven i att återge och redogöra för sina
tankar och att öva sig att producera berättande, beskrivande, instruerande
och enkla argumenterande texter, även i multimediala lärmiljöer
Eleven kan skapa olika slags texter även i multimediala miljöer.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att verbalisera sina tankar och
använda olika textgenrer
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan med hjälp av handledning
använda sig av det språk som är typiskt
för berättande, beskrivande och enkla
argumenterande texter. Eleven behärskar
styckeindelning och rubriksättning och kan
reflektera över sina ordval.
I3 Att producera texter
Eleven skriver texter i olika genrer, t.ex. egna sagor och berättelser även i multimediala miljöer
både individuellt och tillsammans.
M11 stödja eleven att vidareutveckla sin förmåga att skriva flytande
för hand och digitalt och stärka färdigheterna i rättstavning och de
grundläggande strukturerna i skriftspråket
Eleven kan skriva en läslig handstil och använda versaler och gemener på rätt sätt. Eleven kan
skapa digitala texter med en ändamålsenlig layout. Eleven kan använda sig av grundläggande
språkstrukturer och meningsbyggnad i sina texter.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Skrivfärdighet och grundläggande kunskap
om menings- och satsbyggnad
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven skriver flytande och läsligt för
hand och har den digitala kompetens som
skolarbetet kräver, känner till normerna för
grundläggande rättstavning och skriftspråkets
strukturer och kan använda dem vid
textproduktion.
I3 Att producera texter
M12 sporra eleven att lära sig textproduktionsprocesser och förmåga
att utvärdera sina egna texter, erbjuda möjligheter att ta emot och ge
177
Årskurs 3-6
Eleven skriver textade bokstäver för hand och övar även sin digitala skrivfärdighet med hjälp av
olika typer av skrivuppgifter. Eleven kan namnge digitala dokument, använda ändamålsenliga
typsnitt, storlek, marginaljustering. Eleven övar sig i stavningsregler, skiljetecken och ordklasser.
konstruktiv respons samt lära eleven att ta hänsyn till textmottagaren och
att tillämpa etiska regler, sekretess och normer för upphovsrätt på internet
Eleven kan planera, förverkliga och utvärdera sina egna texter samt ge respons på andras texter.
Eleven känner till nätetikett.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att strukturera texter och
kommunicera på ett etiskt lämpligt sätt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven känner till och kan beskriva
grundläggande textproduktionsprocesser, kan
utvärdera sina egna texter, producera texter
stegvis både individuellt och tillsammans
med andra och kan ge och ta emot respons.
Eleven kan ange sina källor samt känner till
normerna för upphovsrätt på nätet.
I3 Att producera texter
Eleven övar sig att producera texter steg för steg från idé till planering, utkast, skrivande, respons,
bearbetning, finslipning och publicering, både individuellt och tillsammans med andra. Eleven övar
sig i hantering av regler och normer på internet.
M13 stödja eleven i att utveckla språklig medvetenhet, väcka elevens
intresse för att undersöka språket och dess olika varianter samt ge eleven
möjligheter att använda begrepp som beskriver språket och språkliga
strukturer
Eleven känner till begrepp som beskriver språket och språkliga strukturer. Eleven kan urskilja olika
varianter i språket.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att göra en språkanalys och
behärska språkliga begrepp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan göra iakttagelser om språkliga
drag i texter och använder sig av
språkanalytiska begrepp vid muntlig och
skriftlig textanalys.
I4 Att förstå språk, litteratur och kultur
Årskurs 3-6
Eleven undersöker språkets variation enligt situation och textinnehåll, såsom olika betydelser i
ord, texter och talesätt samt relationer mellan texter i multimodala sammanhang.
M14 sporra eleven att vidga sin textvärld och läsa litteratur som är riktad
till barn och unga och uppmuntra eleven att läsa och reflektera kring sina
läsupplevelser samt att aktivt använda sig av bibliotek
Eleven känner till litteratur av nordiska författare och kan diskutera och bearbeta den lästa
litteraturen.
178
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Litteraturkunskap
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven läser de barn- och ungdomsböcker
man har kommit överens om och diskuterar
och delar med sig av sina läsupplevelser.
I4 Att förstå språk, litteratur och kultur
Regelbundna biblioteksbesök. E-böcker. Eleven tar del av aktuella nordiska författare, t.ex. Astrid
Lindgren, Roald Dahl, Martin Widmark. Uppmuntra till läsning genom olika sätt: ex. högläsning,
tystläsning, parläsning och stafettläsning.
M15 stärka elevens språkliga och kulturella identitet(er), handleda eleven
att lära känna och värdesätta olika kulturer och språk, väcka elevens
intresse för de nordiska grannspråken och erbjuda eleven möjlighet att
bekanta sig med ett mångsidigt medie- och kulturutbud och att själv
medverka i kulturproduktioner
Eleven känner till särdragen inom den nordiska kulturen. Eleven kan reflektera över sin egen
språkliga och kulturella identitet.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskap om kultur och förmåga att reflektera
över språklig och kulturell identitet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven har kunskap om sin egen och andras
språk och kultur och kan beskriva och
reflektera över likheter och skillnader mellan
olika språk och kulturer. Eleven medverkar i
och planerar egna framträdanden.
I4 Att förstå språk, litteratur och kultur
Eleven bekantar sig med de nordiska grannspråken och nordisk kultur. Det lokala kultur- och
medieutbudet, t.ex. bibliotek, film, teater och museér utnyttjas i undervisningen. Eleven får
möjlighet att medverka i kulturproduktioner i skolan och i planeringen av dessa.
Årskurs 5
Centralt innehåll
I årskurs 3-6 övar sig eleverna i att i olika kommunikationssituationer dela med sig av sina tankar,
erfarenheter och åsikter och övar sig att ta och ge konstruktiv respons som kommunikatörer
i olika kommunikationsmiljöer. Eleverna observerar sitt eget sätt att kommunicera och tränar
sig till exempel i att visa respekt, kommunicera målinriktat, uttrycka sina egna åsikter och
motivera dessa samtidigt som de lyssnar till andra. De övar sig i att fungera i olika slag av
kommunikations- och rollsituationer och att använda sig av retoriska verktyg och drama som
kommunikationsverktyg då man behandlar litteratur och aktuella teman. Eleverna får möjlighet att
medverka i kulturproduktioner i skolan och i planeringen av dessa.
179
Årskurs 3-6
I1 Att kommunicera
I2 Att tolka texter
Eleverna lär sig tillämpa lässtrategier och kognitiva strategier (tankestrategier) som är lämpliga för
olika situationer. De övar sig att läsa flytande olika slag av texter, såsom skönlitteratur, faktatexter
och medietexter som kombinerar ord och bild. De observerar och utvärderar sin egen läsfärdighet.
Eleverna fördjupar sin textanalytiska förmåga genom att laborera med och jämföra många olika
slag av texter. De övar sig att förklara, jämföra och reflektera över ord, synonymer, metaforer,
ordspråk och talesätt och olika begrepp. Eleverna lär sig identifiera de typiska språkliga och
textuella dragen i berättande, beskrivande, instruerande och argumenterande texter.
Eleverna tolkar och laborerar med texter genom att använda sig av sin kunskap om språkliga
strukturer och klassificerar ord enligt form och innehåll (ordklasser).
Tillsammans läser de och lyssnar till barn- och ungdomslitteratur som de själva är med och väljer.
De övar sig att använda även nya begrepp såsom berättare, motiv och tematik när de tolkar
skönlitteratur. Eleverna får handledning i att förklara, jämföra och reflektera över innebörden i ord
och begrepp. De utvärderar sin egen läsförståelse och vidgar sina kunskaper genom de texter
de läser. De söker information i olika källor och skaffar sig nya kunskaper genom att läsa. De
använder skolbiblioteket och andra bibliotekstjänster och övar sig i att bedöma texters och källors
tillförlitlighet.
I3 Att producera texter
Eleverna producerar både fiktiva texter och faktatexter multimodalt, utgående från egna
upplevelser, tankar och iakttagelser och från andras texter. De reflekterar över skrivandets idé och
hur texters syften syns i de språkliga val man gör. Eleverna skriver textade bokstäver för hand och
övar sig att skriva obehindrat digitalt. Eleverna undersöker språkliga drag och textuppbyggnad
i olika texter och lär sig att använda rubriker, textstrukturer och styckeindelning i berättande,
beskrivande, instruerande och argumenterande texter som de själva producerar. Medvetenheten
om språkets uppbyggnad utvecklas genom övningar i språkanalys av de texter eleverna själva
skriver.
Tillsammans undersöker de språkstrukturer och meningsbyggnad: stavningsregler, skiljetecken,
ordklasser, böjningsformer, huvudsatser och bisatser. Språkliga element i svenska språket jämförs
med andra språk som är bekanta för eleverna.
Eleverna övar sig att producera texter steg för steg från idé till planering, utkast, skrivande,
respons, bearbetning, finslipning och publicering. De övar sig i grundläggande rättskrivning och
undersöker valet av ordval, uttryck och ordföljd i relation till textens betydelse. De lär sig skilja
mellan skriftspråkliga och talspråkliga uttryckssätt och att känna igen huvudsats och bisats och
de centrala satsdelarna (subjekt och predikat) i en sats och att använda denna kunskap då de
producerar texter.
Årskurs 3-6
I4 Att förstå språk, litteratur och kultur
Inom detta delområde arbetar eleverna med det talade och skrivna språket och dess strukturer,
med kulturell mångfald samt med litteratur och kultur. De undersöker språkets variation enligt
situation och textinnehåll och funderar över olika betydelser i ord, texter och talesätt. De
undersöker relationer mellan texter i multimodala sammanhang. Därtill bekantar sig eleverna
med övriga språk och kulturer i Finland och med de nordiska grannspråken och nordisk kultur.
De möter moderna kulturformer som berör barnens värld. Det lokala kultur- och medieutbudet,
till exempel bibliotek, film, teater och museer utnyttjas i undervisningen. Eleverna reflekterar
över olika mediekulturella uttryck och diskuterar mediernas roll i sin vardag. De medverkar i
skolans kulturevenemang och i planeringen av dessa. Eleverna uppmuntras till att aktivt och
mångsidigt använda bibliotekstjänster, hitta intressant läsning och att läsa och skriva på fritiden.
Inom litteraturundervisningen läser eleverna finländsk, svensk, nordisk och annan internationell
barn- och ungdomslitteratur inom olika genrer och de diskuterar och bearbetar teman och frågor
som litteraturläsningen väcker.
180
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1
K1, K2, K7
M2
I1
K1, K2, K3, K7
M3
I1
K1, K2, K4, K7
M4
I1
K1, K2, K3, K4
M5
I2
K1, K4, K5
M6
I2
K1, K2, K4, K5
M7
I2
K1, K4, K5
M8
I2
K1, K4, K5
M9
I3
K1, K2, K4, K7
M10
I3
K1, K4, K5, K7
M11
I3
K1, K4, K5
M12
I3
K2, K4, K5, K6
M13
I4
K1, K2, K4
M14
I4
K2, K4, K5, K7
M15
I4
K2, K4, K6, K7
Mål för undervisningen
M1 handleda eleven i förmågan att uttrycka sin åsikt och delta konstruktivt
i olika kommunikationssituationer
Eleven kan aktivt delta i en diskussion och klarar av att lyssna, visa respekt, uttrycka sin egen
åsikt och ställa frågor.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att kommunicera i olika
kommunikationsmiljöer
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan uttrycka sina tankar och åsikter i
välbekanta kommunikationssituationer.
I1 Att kommunicera
Eleven deltar i dagliga kommuniktionssituationer på individnivå och gruppnivå. Muntliga
presentationer och muntligt berättande för olika mottagare.
Eleven förstår muntliga instruktioner och kan följa dem. Eleven kan rikta sitt budskap, använda
sin röst och ta andra i betraktande vid olika kommunikationssituationer.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
181
Årskurs 3-6
M2 stödja eleven att i sin kommunikation ta hänsyn till mottagarens behov
och de egna språkvalens betydelse vid kommunikation i grupp
Föremål för bedömningen
Förmåga att beakta andra i en
kommunikationssituation
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan använda sig av sin röst och
kan rikta sitt budskap och ta kontakt i olika
kommunikationssituationer samt modifiera
sin kommunikation efter behov och ta andra i
betraktande.
I1 Att kommunicera
Eleven deltar i dagliga kommuniktionssituationer på individnivå och gruppnivå.
M3 uppmuntra eleven att använda sin kreativitet och uttrycka sig
mångsidigt i olika kommunikationssituationer, även genom drama
Eleven kan ge uttryck för sina tankar och idéer i en grupp samt hålla en kort förberedd presentation
och diskussionsinlägg. Eleven deltar aktivt i dramaverksamhet.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda mångsidiga retoriska
uttrycksmedel
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ge uttryck för sina idéer och
tankar i grupp, kan hålla en kort förberedd
presentation eller ett diskussionsinlägg och
deltar i dramaverksamhet.
I1 Att kommunicera
Eleven övar sig i att uppträda samt berätta och beskriva händelser. Eleven redogör för
gemensamma och personliga erfarenheter genom att berätta, diskutera eller dramatisera. Eleven
förbereder och håller en kort presentation inom ett aktuellt tema även med hjälp av digitala
hjälpmedel, t.ex. i form av video, bildförevisning, textpresentation eller kombinationer av dessa.
Eleven övar sig i att aktivt delta i diskussioner genom diskussionsinlägg.
M4 sporra eleven att stärka sitt självförtroende som kommunikatör och
viljan och sin förmåga att delta i olika typer av kommunikationssituationer,
även multimediala
Eleven utvecklar förmågan att ta emot och ge respons på sin egen och andras kommunikation.
Eleven behärskar multimediala kommunikationssituationer.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Årskurs 3-6
Hur eleven utvecklat sina
kommunikationsfärdigheter
182
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ta emot och ge respons på sin
egen och andras kommunikation.
I1 Att kommunicera
Eleven övar sig i att ge och ta emot konstruktiv respons. Eleven deltar även i multimediala
kommunikationssituationer.
M5 stödja eleven i att vidareutveckla sin grundläggande läsfärdighet till ett
flytande läsande, utveckla strategier för läsförståelse samt stödja eleven i
att observera och utvärdera sitt eget läsande
Eleven läser olika slag av texter flytande. Eleven känner till och kan använda grundläggande
lässtrategier. Eleven kan utvärdera sitt eget läsande och bedöma sina egna framsteg i
läsfärdigheten.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda grundläggande
strategier för läsförståelse
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven läser många olika slag av texter
flytande, använder sig av grundläggande
lässtrategier samt iakttar och utvärderar sin
egen läsfärdighet.
I2 Att tolka texter
Eleven använder lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja
texters budskap, både det uttalade och det som står mellan raderna.
M6 stödja eleven i att utveckla elevens färdighet att analysera, tolka
och utvärdera texter av flera olika slag, bredda elevens ord- och
begreppsförråd samt stödja tänkandet
Eleven läser olika sorters texter, såsom skönlitteratur, faktatexter och medietexter som kombinerar
ord och bild. Eleven kan anknyta innehållet i lästa texter till sina egna erfarenheter. Eleven känner
igen typiska drag i berättande, beskrivande, instruerande och argumenterande texter. Eleven
känner till och kan klassificera ord i de vanligaste ordklasserna.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Läsförståelse och textanalytisk förmåga
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven känner igen vissa typiska språkliga
och textuella drag i berättande, beskrivande,
instruerande och enkla argumenterande
texter. Eleven kan använda textanalys för att
utveckla sitt ord- och begreppsförråd.
Eleven jämför olika texter, ställer frågor till texten och reflekterar över innehållet i en text.
Eleven övar sig i att skilja på berättande, beskrivande, instruerande och argumenterande texter.
Eleven övar sig att använda även nya begrepp såsom berättare, motiv och tematik när de tolkar
skönlitteratur.
183
Årskurs 3-6
I2 Att tolka texter
M7 handleda eleven att söka information, använda många olika slag av
informationskällor och bedöma informationens tillförlitlighet
Eleven känner till lämpliga strategier vid informationssökning och kan i någon mån bedöma källors
tillförlitlighet.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Färdighet i informationssökning och källkritik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven använder olika medier och
textmiljöer samt lämpliga strategier vid
informationssökning och kan i någon mån
bedöma källors tillförlitlighet.
I2 Att tolka texter
Eleven övar sig på att göra informationssökning i böcker, tidskrifter och på ändamålsenliga
webbsidor. Eleven jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
M8 stödja eleven i att öka sin litteraturkunskap och att utveckla sitt
intresse för barn- och ungdomslitteratur och medietexter samt ge
möjlighet till positiva läsupplevelser som eleven kan dela med sig av
bland annat i multimediala miljöer
Eleven kan välja lämplig litteratur enligt sin ålder och färdighetsnivå. Eleven kan dela med sig av
sina läserfarenheter, även i multimediala miljöer.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskap om litteratur och texter för barn och
unga och förmåga att dela med sig av sina
läsupplevelser
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven känner i någon mån till barnoch ungdomslitteratur, medietexter och
andra texter och kan dela med sig av sina
läserfarenheter, även i multimediala miljöer.
I2 Att tolka texter
Eleven läser och lyssnar till flera barnböcker och andra texter och bekantar sig med olika litterära
genrer samt övar sig i att återge texternas huvudsakliga innehåll. Regelbundna biblioteksbesök
M9 uppmuntra eleven att uttrycka upplevelser, tankar och åsikter och
stärka elevens positiva bild av sig själv som textproducent
Eleven kan uttrycka sina upplevelser, tankar och åsikter i skrift på ett ändamålsenligt sätt.
Årskurs 3-6
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att uttrycka tankar och erfarenheter
184
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven uttrycker sina erfarenheter och tankar
med hjälp av texter.
I3 Att producera texter
Eleven producerar både fiktiva texter och faktatexter multimodalt, utgående från egna upplevelser,
tankar och iakttagelser och från andras texter.
M10 uppmuntra och handleda eleven i att återge och redogöra för sina
tankar och att öva sig att producera berättande, beskrivande, instruerande
och enkla argumenterande texter, även i multimediala lärmiljöer
Eleven kan skapa texter i olika genrer, såsom berättande, beskrivande, instruerande och enkla
argumenterande texter.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att verbalisera sina tankar och
använda olika textgenrer
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan med hjälp av handledning
använda sig av det språk som är typiskt
för berättande, beskrivande och enkla
argumenterande texter. Eleven behärskar
styckeindelning och rubriksättning och kan
reflektera över sina ordval.
I3 Att producera texter
Eleven undersöker språkliga drag och textuppbyggnad i olika texter och lär sig att använda
rubriker, textstrukturer och styckeindelning i olika texter som de själva producerar.
M11 stödja eleven att vidareutveckla sin förmåga att skriva flytande
för hand och digitalt och stärka färdigheterna i rättstavning och de
grundläggande strukturerna i skriftspråket
Eleven kan skriva en ledig handstil och använda versaler och gemener på rätt sätt. Eleven kan
skapa digitala texter med en ändamålsenlig layout. Eleven kan använda sig av grundläggande
språkstrukturer och meningsbyggnad i sina texter. Eleven kan skilja mellan skriftspråkliga och
talspråkliga uttryckssätt.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Skrivfärdighet och grundläggande kunskap
om menings- och satsbyggnad
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven skriver flytande och läsligt för
hand och har den digitala kompetens som
skolarbetet kräver, känner till normerna för
grundläggande rättstavning och skriftspråkets
strukturer och kan använda dem vid
textproduktion.
Eleven skriver textade bokstäver för hand och övar även sin digitala skrivfärdighet med hjälp av
olika typer av skrivuppgifter. Eleven kan namnge digitala dokument, använda ändamålsenliga
typsnitt, storlek, marginaljustering. Eleven övar sig i stavningsregler, skiljetecken, ordklasser,
185
Årskurs 3-6
I3 Att producera texter
böjningsformer, huvudsatser, bisatser och de centrala satsdelarna (subjekt och predikat).
Övningar i språkanlys av elevens egna texter.
M12 sporra eleven att lära sig textproduktionsprocesser och förmåga
att utvärdera sina egna texter, erbjuda möjligheter att ta emot och ge
konstruktiv respons samt lära eleven att ta hänsyn till textmottagaren och
att tillämpa etiska regler, sekretess och normer för upphovsrätt på internet
Eleven kan planera, förverkliga och utvärdera sina egna texter samt ge respons på andras texter.
Eleven behärskar nätetikett.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att strukturera texter och
kommunicera på ett etiskt lämpligt sätt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven känner till och kan beskriva
grundläggande textproduktionsprocesser, kan
utvärdera sina egna texter, producera texter
stegvis både individuellt och tillsammans
med andra och kan ge och ta emot respons.
Eleven kan ange sina källor samt känner till
normerna för upphovsrätt på nätet.
I3 Att producera texter
Eleven övar sig att producera texter steg för steg från idé till planering, utkast, skrivande, respons,
bearbetning, finslipning och publicering, både individuellt och tillsammans med andra. Eleven övar
sig i hantering av regler och normer på internet.
M13 stödja eleven i att utveckla språklig medvetenhet, väcka elevens
intresse för att undersöka språket och dess olika varianter samt ge eleven
möjligheter att använda begrepp som beskriver språket och språkliga
strukturer
Eleven kan använda sig av språkanalytiska begrepp vid muntlig och skriftlig textanalys.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att göra en språkanalys och
behärska språkliga begrepp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan göra iakttagelser om språkliga
drag i texter och använder sig av
språkanalytiska begrepp vid muntlig och
skriftlig textanalys.
Årskurs 3-6
I4 Att förstå språk, litteratur och kultur
Eleven undersöker språkets variation enligt situation och textinnehåll, såsom olika betydelser i
ord, texter och talesätt samt relationer mellan texter i multimodala sammanhang.
186
M14 sporra eleven att vidga sin textvärld och läsa litteratur som är riktad
till barn och unga och uppmuntra eleven att läsa och reflektera kring sina
läsupplevelser samt att aktivt använda sig av bibliotek
Eleven känner till litteratur av finländska och internationella författare och kan diskutera och
bearbeta den lästa litteraturen.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Litteraturkunskap
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven läser de barn- och ungdomsböcker
man har kommit överens om och diskuterar
och delar med sig av sina läsupplevelser.
I4 Att förstå språk, litteratur och kultur
Eleven läser barn- och ungdomslitteratur inom olika genrer och de diskuterar och bearbetar teman
och frågor som litteraturläsningen väcker. Regelbundna biblioteksbesök. E-böcker. Uppmuntra till
läsning genom olika sätt: ex. högläsning, tystläsning, parläsning och stafettläsning.
M15 stärka elevens språkliga och kulturella identitet(er), handleda eleven
att lära känna och värdesätta olika kulturer och språk, väcka elevens
intresse för de nordiska grannspråken och erbjuda eleven möjlighet att
bekanta sig med ett mångsidigt medie- och kulturutbud och att själv
medverka i kulturproduktioner
Eleven stärker sin språkliga och kulturella identitet. Eleven kan beskriva och reflektera över likheter
och skillnader mellan olika språk och kulturer.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskap om kultur och förmåga att reflektera
över språklig och kulturell identitet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven har kunskap om sin egen och andras
språk och kultur och kan beskriva och
reflektera över likheter och skillnader mellan
olika språk och kulturer. Eleven medverkar i
och planerar egna framträdanden.
I4 Att förstå språk, litteratur och kultur
187
Årskurs 3-6
Eleven reflekterar över olika mediekulturella uttryck och diskuterar mediernas roll i sin vardag. Det
lokala kultur- och medieutbudet, t.ex. bibliotek, film, teater och museér utnyttjas i undervisningen.
Eleven får möjlighet att medverka i kulturproduktioner i skolan och i planeringen av dessa.
Årskurs 6
Centralt innehåll
I1 Att kommunicera
I årskurs 3-6 övar sig eleverna i att i olika kommunikationssituationer dela med sig av sina tankar,
erfarenheter och åsikter och övar sig att ta och ge konstruktiv respons som kommunikatörer
i olika kommunikationsmiljöer. Eleverna observerar sitt eget sätt att kommunicera och tränar
sig till exempel i att visa respekt, kommunicera målinriktat, uttrycka sina egna åsikter och
motivera dessa samtidigt som de lyssnar till andra. De övar sig i att fungera i olika slag av
kommunikations- och rollsituationer och att använda sig av retoriska verktyg och drama som
kommunikationsverktyg då man behandlar litteratur och aktuella teman. Eleverna får möjlighet att
medverka i kulturproduktioner i skolan och i planeringen av dessa.
I2 Att tolka texter
Eleverna lär sig tillämpa lässtrategier och kognitiva strategier (tankestrategier) som är lämpliga för
olika situationer. De övar sig att läsa flytande olika slag av texter, såsom skönlitteratur, faktatexter
och medietexter som kombinerar ord och bild. De observerar och utvärderar sin egen läsfärdighet.
Eleverna fördjupar sin textanalytiska förmåga genom att laborera med och jämföra många olika
slag av texter. De övar sig att förklara, jämföra och reflektera över ord, synonymer, metaforer,
ordspråk och talesätt och olika begrepp. Eleverna lär sig identifiera de typiska språkliga och
textuella dragen i berättande, beskrivande, instruerande och argumenterande texter.
Eleverna tolkar och laborerar med texter genom att använda sig av sin kunskap om språkliga
strukturer och klassificerar ord enligt form och innehåll (ordklasser).
Tillsammans läser de och lyssnar till barn- och ungdomslitteratur som de själva är med och väljer.
De övar sig att använda även nya begrepp såsom berättare, motiv och tematik när de tolkar
skönlitteratur. Eleverna får handledning i att förklara, jämföra och reflektera över innebörden i ord
och begrepp. De utvärderar sin egen läsförståelse och vidgar sina kunskaper genom de texter
de läser. De söker information i olika källor och skaffar sig nya kunskaper genom att läsa. De
använder skolbiblioteket och andra bibliotekstjänster och övar sig i att bedöma texters och källors
tillförlitlighet.
I3 Att producera texter
Eleverna producerar både fiktiva texter och faktatexter multimodalt, utgående från egna
upplevelser, tankar och iakttagelser och från andras texter. De reflekterar över skrivandets idé och
hur texters syften syns i de språkliga val man gör. Eleverna skriver textade bokstäver för hand och
övar sig att skriva obehindrat digitalt. Eleverna undersöker språkliga drag och textuppbyggnad
i olika texter och lär sig att använda rubriker, textstrukturer och styckeindelning i berättande,
beskrivande, instruerande och argumenterande texter som de själva producerar. Medvetenheten
om språkets uppbyggnad utvecklas genom övningar i språkanalys av de texter eleverna själva
skriver.
Årskurs 3-6
Tillsammans undersöker de språkstrukturer och meningsbyggnad: stavningsregler, skiljetecken,
ordklasser, böjningsformer, huvudsatser och bisatser. Språkliga element i svenska språket jämförs
med andra språk som är bekanta för eleverna.
Eleverna övar sig att producera texter steg för steg från idé till planering, utkast, skrivande,
respons, bearbetning, finslipning och publicering. De övar sig i grundläggande rättskrivning och
undersöker valet av ordval, uttryck och ordföljd i relation till textens betydelse. De lär sig skilja
mellan skriftspråkliga och talspråkliga uttryckssätt och att känna igen huvudsats och bisats och
de centrala satsdelarna (subjekt och predikat) i en sats och att använda denna kunskap då de
producerar texter.
188
I4 Att förstå språk, litteratur och kultur
Inom detta delområde arbetar eleverna med det talade och skrivna språket och dess strukturer,
med kulturell mångfald samt med litteratur och kultur. De undersöker språkets variation enligt
situation och textinnehåll och funderar över olika betydelser i ord, texter och talesätt. De
undersöker relationer mellan texter i multimodala sammanhang. Därtill bekantar sig eleverna
med övriga språk och kulturer i Finland och med de nordiska grannspråken och nordisk kultur.
De möter moderna kulturformer som berör barnens värld. Det lokala kultur- och medieutbudet,
till exempel bibliotek, film, teater och museer utnyttjas i undervisningen. Eleverna reflekterar
över olika mediekulturella uttryck och diskuterar mediernas roll i sin vardag. De medverkar i
skolans kulturevenemang och i planeringen av dessa. Eleverna uppmuntras till att aktivt och
mångsidigt använda bibliotekstjänster, hitta intressant läsning och att läsa och skriva på fritiden.
Inom litteraturundervisningen läser eleverna finländsk, svensk, nordisk och annan internationell
barn- och ungdomslitteratur inom olika genrer och de diskuterar och bearbetar teman och frågor
som litteraturläsningen väcker.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1
K1, K2, K7
M2
I1
K1, K2, K3, K7
M3
I1
K1, K2, K4, K7
M4
I1
K1, K2, K3, K4
M5
I2
K1, K4, K5
M6
I2
K1, K2, K4, K5
M7
I2
K1, K4, K5
M8
I2
K1, K4, K5
M9
I3
K1, K2, K4, K7
M10
I3
K1, K4, K5, K7
M11
I3
K1, K4, K5
M12
I3
K2, K4, K5, K6
M13
I4
K1, K2, K4
M14
I4
K2, K4, K5, K7
M15
I4
K2, K4, K6, K7
Mål för undervisningen
M1 handleda eleven i förmågan att uttrycka sin åsikt och delta konstruktivt
i olika kommunikationssituationer
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
189
Årskurs 3-6
Eleven kan delta i en diskussion och klarar av att lyssna, visa respekt, uttrycka sin egen åsikt och
motivera den samt ställa relevanta frågor i olika situationer.
Föremål för bedömningen
Förmåga att kommunicera i olika
kommunikationsmiljöer
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan uttrycka sina tankar och åsikter i
välbekanta kommunikationssituationer.
I1 Att kommunicera
Eleven deltar i dagliga kommuniktionssituationer på individnivå och gruppnivå. Muntliga
presentationer och muntligt berättande för olika mottagare.
M2 stödja eleven att i sin kommunikation ta hänsyn till mottagarens behov
och de egna språkvalens betydelse vid kommunikation i grupp
Eleven förstår muntliga instruktioner och kan följa dem. Eleven kan rikta sitt budskap, använda
sin röst och ta andra i betraktande vid olika kommunikationssituationer.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att beakta andra i en
kommunikationssituation
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan använda sig av sin röst och
kan rikta sitt budskap och ta kontakt i olika
kommunikationssituationer samt modifiera
sin kommunikation efter behov och ta andra i
betraktande.
I1 Att kommunicera
Eleven deltar i dagliga kommuniktionssituationer på individnivå och gruppnivå
M3 uppmuntra eleven att använda sin kreativitet och uttrycka sig
mångsidigt i olika kommunikationssituationer, även genom drama
Eleven kan ge uttryck för sina tankar och idéer i en grupp samt hålla en kort förberedd presentation
och diskussionsinlägg. Eleven deltar aktivt i dramaverksamhet.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda mångsidiga retoriska
uttrycksmedel
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ge uttryck för sina idéer och
tankar i grupp, kan hålla en kort förberedd
presentation eller ett diskussionsinlägg och
deltar i dramaverksamhet.
Årskurs 3-6
I1 Att kommunicera
Eleven övar sig i att uppträda samt berätta och beskriva händelser. Eleven redogör för
gemensamma och personliga erfarenheter genom att berätta, diskutera eller dramatisera. Eleven
förbereder och håller en kort presentation inom ett aktuellt tema även med hjälp av digitala
hjälpmedel, t.ex. i form av video, bildförevisning, textpresentation eller kombinationer av dessa.
Eleven övar sig i att aktivt delta i diskussioner genom diskussionsinlägg.
190
M4 sporra eleven att stärka sitt självförtroende som kommunikatör och
viljan och sin förmåga att delta i olika typer av kommunikationssituationer,
även multimediala
Eleven utvecklar förmågan att ta emot och ge respons på sin egen och andras kommunikation.
Eleven behärskar multimediala kommunikationssituationer.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Hur eleven utvecklat sina
kommunikationsfärdigheter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ta emot och ge respons på sin
egen och andras kommunikation.
I1 Att kommunicera
Eleven övar sig i att ge och ta emot konstruktiv respons. Eleven deltar även i multimediala
kommunikationssituationer.
M5 stödja eleven i att vidareutveckla sin grundläggande läsfärdighet till ett
flytande läsande, utveckla strategier för läsförståelse samt stödja eleven i
att observera och utvärdera sitt eget läsande
Eleven läser olika slag av texter flytande. Eleven känner till och kan använda grundläggande
lässtrategier. Eleven kan utvärdera sitt eget läsande och bedöma sina egna framsteg i
läsfärdigheten.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda grundläggande
strategier för läsförståelse
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven läser många olika slag av texter
flytande, använder sig av grundläggande
lässtrategier samt iakttar och utvärderar sin
egen läsfärdighet.
I2 Att tolka texter
Eleven använder lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja
texters budskap, både det uttalade och det som står mellan raderna.
Eleven läser olika sorters texter, såsom skönlitteratur, faktatexter och medietexter som kombinerar
ord och bild. Eleven kan anknyta innehållet i lästa texter till sina egna erfarenheter. Eleven känner
igen typiska drag i berättande, beskrivande, instruerande och argumenterande texter. Eleven
känner till och kan klassificera ord i de vanligaste ordklasserna.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
191
Årskurs 3-6
M6 stödja eleven i att utveckla elevens färdighet att analysera, tolka
och utvärdera texter av flera olika slag, bredda elevens ord- och
begreppsförråd samt stödja tänkandet
Föremål för bedömningen
Läsförståelse och textanalytisk förmåga
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven känner igen vissa typiska språkliga
och textuella drag i berättande, beskrivande,
instruerande och enkla argumenterande
texter. Eleven kan använda textanalys för att
utveckla sitt ord- och begreppsförråd.
I2 Att tolka texter
Eleven jämför olika texter, ställer frågor till texten och reflekterar över innehållet i en text.
Eleven övar sig i att skilja på berättande, beskrivande, instruerande och argumenterande texter.
Eleven övar sig att använda även nya begrepp såsom berättare, motiv och tematik när de tolkar
skönlitteratur.
M7 handleda eleven att söka information, använda många olika slag av
informationskällor och bedöma informationens tillförlitlighet
Eleven känner till lämpliga strategier vid informationssökning och kan i någon mån bedöma källors
tillförlitlighet.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Färdighet i informationssökning och källkritik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven använder olika medier och
textmiljöer samt lämpliga strategier vid
informationssökning och kan i någon mån
bedöma källors tillförlitlighet.
I2 Att tolka texter
Eleven övar sig på att göra informationssökning i böcker, tidskrifter och på ändamålsenliga
webbsidor. Eleven jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
M8 stödja eleven i att öka sin litteraturkunskap och att utveckla sitt
intresse för barn- och ungdomslitteratur och medietexter samt ge
möjlighet till positiva läsupplevelser som eleven kan dela med sig av
bland annat i multimediala miljöer
Eleven kan välja lämplig litteratur enligt sin ålder och färdighetsnivå. Eleven kan dela med sig av
sina läserfarenheter, även i multimediala miljöer.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
Kunskap om litteratur och texter för barn och
unga och förmåga att dela med sig av sina
läsupplevelser
192
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven känner i någon mån till barnoch ungdomslitteratur, medietexter och
andra texter och kan dela med sig av sina
läserfarenheter, även i multimediala miljöer.
I2 Att tolka texter
Eleven läser och lyssnar till flera barnböcker och andra texter och bekantar sig med olika litterära
genrer samt övar sig i att återge texternas huvudsakliga innehåll. Regelbundna biblioteksbesök
M9 uppmuntra eleven att uttrycka upplevelser, tankar och åsikter och
stärka elevens positiva bild av sig själv som textproducent
Eleven kan uttrycka sina upplevelser, tankar och åsikter i skrift på ett ändamålsenligt sätt.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att uttrycka tankar och erfarenheter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven uttrycker sina erfarenheter och tankar
med hjälp av texter.
I3 Att producera texter
Eleven producerar både fiktiva texter och faktatexter multimodalt, utgående från egna upplevelser,
tankar och iakttagelser och från andras texter.
M10 uppmuntra och handleda eleven i att återge och redogöra för sina
tankar och att öva sig att producera berättande, beskrivande, instruerande
och enkla argumenterande texter, även i multimediala lärmiljöer
Eleven kan skapa texter i olika genrer, såsom berättande, beskrivande, instruerande och enkla
argumenterande texter.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att verbalisera sina tankar och
använda olika textgenrer
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan med hjälp av handledning
använda sig av det språk som är typiskt
för berättande, beskrivande och enkla
argumenterande texter. Eleven behärskar
styckeindelning och rubriksättning och kan
reflektera över sina ordval.
I3 Att producera texter
Eleven undersöker språkliga drag och textuppbyggnad i olika texter och lär sig att använda
rubriker, textstrukturer och styckeindelning i olika texter som de själva producerar.
Eleven kan skriva en ledig handstil och använda versaler och gemener på rätt sätt. Eleven kan
skapa digitala texter med en ändamålsenlig layout. Eleven kan använda sig av grundläggande
språkstrukturer och meningsbyggnad i sina texter. Eleven kan skilja mellan skriftspråkliga och
talspråkliga uttryckssätt.
193
Årskurs 3-6
M11 stödja eleven att vidareutveckla sin förmåga att skriva flytande
för hand och digitalt och stärka färdigheterna i rättstavning och de
grundläggande strukturerna i skriftspråket
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Skrivfärdighet och grundläggande kunskap
om menings- och satsbyggnad
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven skriver flytande och läsligt för
hand och har den digitala kompetens som
skolarbetet kräver, känner till normerna för
grundläggande rättstavning och skriftspråkets
strukturer och kan använda dem vid
textproduktion.
I3 Att producera texter
Eleven skriver textade bokstäver för hand och övar även sin digitala skrivfärdighet med hjälp av
olika typer av skrivuppgifter. Eleven kan namnge digitala dokument, använda ändamålsenliga
typsnitt, storlek, marginaljustering. Eleven övar sig i stavningsregler, skiljetecken, ordklasser,
böjningsformer, huvudsatser, bisatser och de centrala satsdelarna (subjekt och predikat).
Övningar i språkanlys av elevens egna texter.
M12 sporra eleven att lära sig textproduktionsprocesser och förmåga
att utvärdera sina egna texter, erbjuda möjligheter att ta emot och ge
konstruktiv respons samt lära eleven att ta hänsyn till textmottagaren och
att tillämpa etiska regler, sekretess och normer för upphovsrätt på internet
Eleven kan planera, förverkliga och utvärdera sina egna texter samt ge respons på andras texter.
Eleven behärskar nätetikett.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att strukturera texter och
kommunicera på ett etiskt lämpligt sätt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven känner till och kan beskriva
grundläggande textproduktionsprocesser, kan
utvärdera sina egna texter, producera texter
stegvis både individuellt och tillsammans
med andra och kan ge och ta emot respons.
Eleven kan ange sina källor samt känner till
normerna för upphovsrätt på nätet.
I3 Att producera texter
Eleven övar sig att producera texter steg för steg från idé till planering, utkast, skrivande, respons,
bearbetning, finslipning och publicering, både individuellt och tillsammans med andra. Eleven övar
sig i hantering av regler och normer på internet.
Årskurs 3-6
M13 stödja eleven i att utveckla språklig medvetenhet, väcka elevens
intresse för att undersöka språket och dess olika varianter samt ge eleven
möjligheter att använda begrepp som beskriver språket och språkliga
strukturer
Eleven kan använda sig av språkanalytiska begrepp vid muntlig och skriftlig textanalys.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
194
Föremål för bedömningen
Förmåga att göra en språkanalys och
behärska språkliga begrepp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan göra iakttagelser om språkliga
drag i texter och använder sig av
språkanalytiska begrepp vid muntlig och
skriftlig textanalys.
I4 Att förstå språk, litteratur och kultur
M14 sporra eleven att vidga sin textvärld och läsa litteratur som är riktad
till barn och unga och uppmuntra eleven att läsa och reflektera kring sina
läsupplevelser samt att aktivt använda sig av bibliotek
Eleven känner till litteratur av finländska och internationella författare och kan diskutera och
bearbeta den lästa litteraturen.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Litteraturkunskap
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven läser de barn- och ungdomsböcker
man har kommit överens om och diskuterar
och delar med sig av sina läsupplevelser.
I4 Att förstå språk, litteratur och kultur
Eleven läser barn- och ungdomslitteratur inom olika genrer och de diskuterar och bearbetar teman
och frågor som litteraturläsningen väcker. Regelbundna biblioteksbesök. E-böcker. Uppmuntra till
läsning genom olika sätt: ex. högläsning, tystläsning, parläsning och stafettläsning.
M15 stärka elevens språkliga och kulturella identitet(er), handleda eleven
att lära känna och värdesätta olika kulturer och språk, väcka elevens
intresse för de nordiska grannspråken och erbjuda eleven möjlighet att
bekanta sig med ett mångsidigt medie- och kulturutbud och att själv
medverka i kulturproduktioner
Eleven stärker sin språkliga och kulturella identitet. Eleven kan beskriva och reflektera över likheter
och skillnader mellan olika språk och kulturer.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Kunskap om kultur och förmåga att reflektera
över språklig och kulturell identitet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven har kunskap om sin egen och andras
språk och kultur och kan beskriva och
reflektera över likheter och skillnader mellan
olika språk och kulturer. Eleven medverkar i
och planerar egna framträdanden.
195
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
I4 Att förstå språk, litteratur och kultur
Eleven reflekterar över olika mediekulturella uttryck och diskuterar mediernas roll i sin vardag. Det
lokala kultur- och medieutbudet, t.ex. bibliotek, film, teater och museér utnyttjas i undervisningen.
Eleven får möjlighet att medverka i kulturproduktioner i skolan och i planeringen av dessa.
36.6.2. Omgivningslära
Läroämnets uppdrag
I läroämnet omgivningslära integreras ämnesområdena biologi, geografi, fysik, kemi och
hälsokunskap. Undervisningen ska omfatta perspektivet för hållbar utveckling. I omgivningslära
förenas såväl naturvetenskapliga som humanvetenskapliga perspektiv. I omgivningsläran ska
eleverna ses som en del av den omgivning de lever i. Utgångspunkten är respekt för naturen och
ett människovärdigt liv i enlighet med de mänskliga rättigheterna.
Undervisningen ska stödja eleven att utveckla sitt förhållande till miljön och sin världsbild samt
att växa som människa. Målet för undervisningen i omgivningslära är att eleverna lär känna och
förstå naturen och den byggda miljön, fenomen som förekommer i dem, sig själva och andra
människor samt betydelsen av hälsa och välbefinnande. Omgivningslärans tvärvetenskapliga
karaktär förutsätter att eleverna lär sig att söka, bearbeta, producera, presentera, bedöma och
värdera information i olika situationer. Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och eleverna
ska utveckla kritiskt tänkande. De ekologiska, kulturella, sociala och ekonomiska dimensionerna
av hållbar utveckling ska beaktas i undervisningen i omgivningslära. Det centrala målet för
omgivningsläran är att handleda eleverna att förstå hur människans val påverkar livet och miljön
i dag och i framtiden.
Omgivningsläran ska lägga grund för kunskaper inom de olika ämnesområdena i omgivningslära.
Målet är att förstå deras betydelse för miljön, tekniken, det vardagliga livet, människan och
mänsklig verksamhet. Inom biologi är det centralt att eleverna lär känna och förstå naturmiljön,
människan, livet och dess utveckling samt villkoren för liv på jorden. Inom geografi är det viktigt
att eleverna undersöker deras egen närmiljö och förstår olika områden i världen, fenomen som
förekommer i dem och hur livet ser ut för de människor som bor i områdena. Inom fysik är det viktigt
att stödja eleverna att förstå naturens grundstrukturer och fenomen och att förklara dessa fenomen
även med hjälp av information baserad på egna undersökningar. Inom kemi är det centralt att iaktta
olika ämnen i vår omgivning. Man ska undersöka, beskriva och förklara ämnenas egenskaper,
deras sammansättning samt omvandlingar som de genomgår. Inom hälsokunskap är det viktigt
att eleverna lär sig att förstå de faktorer som stödjer och skyddar hälsan i vår omgivning och i
mänsklig verksamhet samt att främja kunskaper som stödjer hälsa, välbefinnande, trygghet och
säkerhet.
Målet med undervisningen är att väcka och fördjupa elevernas intresse för de olika
ämnesområdena i omgivningslära. Likvärdighet och jämlikhet främjas genom att varje elev erbjuds
möjligheter att mångsidigt bekanta sig med omgivningslärans samtliga vetenskapsområden och
med den teknik och de utbildningsmöjligheter som finns på området.
Läroämnets uppdrag i årskurs 3-6
Årskurs 3-6
I årskurserna 3–6 kan undervisningen i omgivningslära planeras som helheter där man granskar
den omgivande världen samt eleverna och deras aktiviteter som en del av omgivningen. Eleven
vägleds att ge akt på sitt växande och sin utveckling. Med hjälp av problemlösnings- och
undersökningsuppgifter fördjupas intresset för fenomen i omgivningen. I slutet av årskurshelheten
funderar man också på de olika ämnesområdenas särdrag.
196
Mål för lärmiljöer och arbetssätt i omgivningslära i årskurs 3–6
Utgångspunkten vid valet av arbetssätt och lärmiljöer är elevernas egna erfarenheter av olika
företeelser, fenomen och händelser som anknyter till människan, omgivningen, människans
aktiviteter och vardag. I valet av lärmiljöer och arbetssätt beaktas funktionalitet, erfarenhetsoch upplevelseaspekten, användningen av drama och berättelser samt omgivningslärans
tvärvetenskapliga karaktär. Målet är att undersöka fenomen inom omgivningslärans olika
ämnesområden i naturliga situationer och miljöer. Som lärmiljöer används förutom skolans lokaler
och den egna klassen mångsidigt även den närliggande naturen och den byggda miljön, olika
sociala sammanhang och situationer, digitala lärmiljöer samt lokala möjligheter såsom samarbete
med naturskolor, museer, företag, medborgarorganisationer samt natur- och vetenskapscentra.
Med tanke på målen är det viktigt att eleverna deltar och samverkar i planeringen och
genomförandet av enkla undersökningar samt i diskussionen kring olika perspektiv och lösningar.
Genom att eleverna arbetar aktivt med det fenomen, tema eller aktuella problem som studeras
stödjer man lärandet enligt omgivningslärans mål.
Handledning, differentiering och stöd i omgivningslära i årskurs 3–6
Med tanke på målen för omgivningsläran är det viktigt att handleda eleverna att mångsidigt
använda olika studiesätt. Handledning behövs särskilt för att eleven ska lära sig agera tryggt och
ta hänsyn till andra i olika lärmiljöer. I undervisningen och vid valet av arbetssätt beaktas elevernas
tidigare kunskaper och färdigheter samt specialbehov i anslutning till utveckling, livssituation
och kultur. Eleverna får lära sig att respektera allas rätt till integritet i personliga frågor. Ett
undersökande arbetssätt och övningar som förutsätter olika nivåer av tänkande kan stödja
differentiering enligt individuella behov. Gemenskap stödjer lärande tillsammans och möjligheten
att utnyttja olika styrkor. Handledning och stöd, valet av arbetssätt samt känslan av att lyckas
stärker elevens självbild i omgivningsläran. Eleverna ska även ges möjlighet till fördjupning samt
lugn och ro.
Bedömning av elevens lärande i omgivningslära i årskurs 3–6
Disponering av arbetet i helheter med egna mål och bedömningsgrunder stödjer en mångsidig
bedömning. I undersökningar och projekt koncentrerar man sig på att utvärdera endast
några delområden utgående från de uppställda målen. Eleverna handleds att analysera sina
förhandskunskaper, färdigheter och -uppfattningar. Konstruktiv respons, frågor och konkreta
utvecklingsförslag bidrar till att arbetet framskrider. Positiv respons och uppmuntran stärker
elevernas motivation och ökar deras intresse för att utforska sin omgivning. Eleverna ska erbjudas
mångsidiga möjligheter att visa sina kunskaper. Bedömningen ska förutom på olika alster även
grunda sig på iakttagelser av elevens arbete och på diskussioner. Utöver innehållet bedöms
elevens förmåga att uppfatta det väsentliga, söka information och uttrycka sig tydligt. I slutet av
helheten bedöms hur väl de uppställda målen uppnåtts. Eleverna övar sig att identifiera sina
styrkor och utvecklingsbehov samt att uppmuntra varandra att lära sig. Elevernas värderingar,
attityder, hälsobeteende, sociala färdigheter, temperament eller andra personliga egenskaper är
inte föremål för bedömningen.
197
Årskurs 3-6
Läraren ska ge en verbal bedömning eller ett siffervitsord i omgivningslära genom att bedöma
elevernas kunskaper i relation till målen i den lokala läroplanen. För att definiera kunskapsnivån
för läsårsbetyget i årskurs 6 ska läraren använda de nationella bedömningskriterierna i
omgivningslära. Med tanke på studieframstegen är det viktigt att eleven förutom undersökningsoch arbetsfärdigheter även har kunskaper inom de olika ämnesområdena.
Årskurs 3
Centralt innehåll
I1 Jag som människa
Innehållet väljs så att det anknyter till människans uppbyggnad och centrala livsfunktioner samt
de olika faserna i människans växande och utveckling. Särskild vikt fästs vid aktuella förändringar
i utvecklingen hos åldersgruppen och att förstå dem. Man behandlar den sexuella utvecklingen
som anknyter till åldersstadiet samt människans fortplantning. Eleverna övar sig att identifiera
olika fysiska och psykiska signaler och att bli medvetna om sina egna tankar, behov, attityder
och värderingar. Eleverna får insikt i de olika delområdena av hälsa, hälsoresurser, vardagliga
hälsovanor, mentala färdigheter, förhindrande av sjukdomar och färdigheter i egenvård. Dessutom
får de öva sig att identifiera, uttrycka och reglera känslor. Eleven ger akt på faktorer som stödjer
det egna lärandet.
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
Innehållet och uppgifterna väljs så att de anknyter till vardagliga situationer och sammanhang.
Eleverna får öva sig att beskriva vardagliga situationer, fenomen och teknik med begrepp
och modeller från olika ämnesområden. De undersöker hur apparater och olika konstruktioner
fungerar. Säkerhetskunskapen utvecklas till exempel inom följande delområden: trafik-, brand-,
elsäkerhet, olyckor, förgiftningar, rusmedel, förebyggande av mobbning, fysisk och mental
integritet samt åtgärder i nöd- och risksituationer. Eleverna övar sig att delta i olika grupper och
funderar över hur olika sociala situationer och sammanhang påverkar välbefinnandet.
I3 På upptäcktsfärd i en pluralistisk värld
Naturmiljön och mänsklig verksamhet i Finland, Norden, Europa och övriga världsdelar undersöks
med hjälp av mångsidiga regionala exempel och aktuella nyheter. Centrala perspektiv är att
värdesätta naturens och kulturens mångfald samt öka den globala förståelsen. Man bygger upp
sin världsbild och dess regionala ramar med hjälp av olika kartor och andra geomedier.
I4 Att undersöka omgivningen
Som innehåll väljs undersökningsuppgifter som härrör till den egna livsmiljön. I livsmiljön fäster
man uppmärksamhet vid den levande och icke-levande naturen, den byggda och sociala miljön
samt fenomen, material och tekniska tillämpningar i omgivningen. Med hjälp av uppgifterna
får eleven insikt i de olika faserna av en undersökning. Eleverna undersöker jordmånen och
berggrunden. Genom att undersöka förändringar i kroppars rörelser bekantar de sig med
begreppet kraft. Eleverna identifierar organismer och olika livsmiljöer, sammanställer under
handledning en växtsamling samt undersöker experimentellt växternas tillväxt. De undersöker
också betydelsen av olika miljöer i hembygden ur ett hälsoperspektiv. Eleverna bekantar sig också
med de rättigheter och skyldigheter som gäller då de rör sig i sin omgivning.
Årskurs 3-6
I5 Naturens strukturer, principer och kretslopp
Med hjälp av olika material och ämnen granskas aggregationstillstånd och ämnens egenskaper.
Förbränning, fotosyntesen och vattnets kretslopp utgör grunden för förståelse av principen om
ämnens förändringar och bevarande. Med hjälp av att utföra temperaturmätningar, studera
värmeenergi och omvandling mellan energiformer får eleven insikt i principen om energins
bevarande. Man undersöker ljud- och ljusfenomen. Eleverna fördjupar sig i närrymden, årstiderna,
växlingen mellan dag och natt samt jordklotets uppbyggnad. De ska undersöka växelverkan
mellan mänsklig verksamhet och olika organismer och deras livsmiljöer. Man bekantar sig med
näringskedjor, djurs och växters fortplantning, näringsproduktion och matens kretslopp samt
bruket av skog.
198
I6 Att bygga en hållbar framtid
Vid valet av innehåll beaktas värnandet om naturens mångfald, klimatförändringen och hur den
kan hejdas, hållbar användning av naturresurser, att främja hälsa, värna om det egna kulturarvet
och att bo i en mångkulturell värld samt människans globala välbefinnande nu och i framtiden.
Eleverna reflekterar över hur deras egna aktiviteter påverkar dem själva, andra människor, djurens
välmående, naturen och samhället. I den egna närmiljön övas miljövänlig verksamhet och omsorg
om andra. Man förverkligar ett gemensamt påverkningsprojekt där man övar sig att delta och
påverka lokalt eller globalt.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3, I4, I5, I6
M2
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K7
M3
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K3, K7
M4
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K7
M5
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K5
M6
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K2, K5
M7
I2, I3, I4, I5, I6
K2, K3, K5
M8
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K3
M9
I2, I3, I4, I5, I6
K3
M10
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K2, K3
M11
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K4, K5
M12
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1
M13
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K5
M14
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K2, K4, K5
M15
I1, I3, I4, I5, I6
K1
M16
I3, I4, I5, I6
K1, K5
M17
I2, I4, I5, I6
K1
M18
I2, I4, I5, I6
K1
M19
I1, I2, I3, I6
K1, K3
Mål för undervisningen
M1 väcka och upprätthålla elevens intresse för omgivningen och
undervisningen i omgivningslära samt hjälpa eleven att inse att samtliga
ämnesområden i omgivningsläran är viktiga för hen
Föremål för bedömningen
Att uppfatta omgivningslärans betydelse
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ge exempel på betydelsen av de
olika ämnesområdena i omgivningsläran.
199
Årskurs 3-6
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
I4 Att undersöka omgivningen
Eleven vägleds att uppskatta naturen. Den egna livsmiljön undersöks med hänsyn till elevens
intressen. Innehållet och uppgifterna väljs så att de anknyter till vardagliga situationer och
sammanhang.
M2 vägleda och sporra eleven att ställa upp mål för sina studier och att
arbeta långsiktigt för att uppnå dem samt att analysera sina kunskaper i
omgivningslära
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att arbeta målinriktat och att lära sig
lära
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ställa upp egna mål för
mindre helheter och arbeta för att uppnå
gemensamma mål.
I1 Jag som människa
Eleven övar sig att ge akt på faktorer som stödjer det egna lärandet. Eleven övar sig att ställa upp
mål och utvärdera sitt arbete.
M3 stödja eleven att utveckla miljömedvetenhet samt att agera och
påverka i sin närmiljö och i olika sammanhang för att främja hållbar
utveckling och att uppskatta betydelsen av en hållbar utveckling för sig
själv och världen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskaper och färdigheter i hållbar utveckling
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan med hjälp av exempel beskriva
stödande och hotande element i byggandet
av en hållbar framtid. Eleven kan beskriva
olika metoder för att värna om, utveckla och
påverka sin närmiljö och -gemenskap samt
under handledning arbeta i gemensamma
påverkningsprojekt.
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
Eleven reflekterar över hur egna aktiviteter påverkar eleven själv, andra människor och naturen.
Miljövänlig verksamhet och omsorg om andra övas i den egna närmiljön.
Årskurs 3-6
M4 uppmuntra eleven att formulera frågor om olika ämnesområden
samt att använda dem som utgångspunkt för undersökningar och andra
aktiviteter
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
200
Föremål för bedömningen
Förmåga att formulera frågor
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan formulera frågor som anknyter till
ämnet och som tillsammans kan utvecklas till
utgångspunkter för undersökningar och andra
aktiviteter.
I4 Att undersöka omgivningen
Eleven övar sig att formulera frågor som anknyter till ämnet.
M5 hjälpa eleven att planera och genomföra små undersökningar, göra
observationer och mätningar i mångsidiga lärmiljöer med hjälp av olika
sinnen samt undersöknings- och mätredskap
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Undersökningsfärdigheter: förmåga att
planera, observera och mäta
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan agera, observera, mäta och
dokumentera resultat enligt anvisningar.
Eleven kan planera små undersökningar
ensam eller tillsammans med andra.
I4 Att undersöka omgivningen
Som innehåll väljs undersökningsuppgifter som härrör till den egna livsmiljön. Jordmånen
och berggrunden undersöks. Eleven tränar med hjälp av uppgifterna de olika faserna av en
undersökning. Eleven undersöker växelverkan mellan mänsklig verksamhet och olika organismer
och deras livsmiljöer. Eleven undersöker hur apparater och olika konstruktioner fungerar (t.ex.
lupp, termometer, våg). Eleven lär sig att mäta temperatur och får insikt i principen om energins
bevarande. Elevens handleds att fästa uppmärksamhet vid den levande och icke-levande naturen,
den byggda och sociala miljön samt fenomen, material och tekniska tillämpningar i omgivningen.
M6 hjälpa eleven att se samband mellan orsak och verkan, dra slutsatser
utgående från resultaten och presentera sina resultat och undersökningar
på olika sätt
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Undersökningsfärdigheter: förmåga att dra
slutsatser och presentera resultat
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven övar sig under handledning att se
samband mellan orsak och verkan och kan
dra enkla slutsatser utgående från resultaten.
Eleven kan presentera sina resultat på ett
tydligt sätt.
I4 Att undersöka omgivningen
Som innehåll väljs undersökningsuppgifter som härrör till den egna livsmiljön. Eleven övar sig att
dra enkla slutsatser utgående från resultat och att presentera dem.
201
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
M7 handleda eleven att förstå betydelsen av vardagliga tekniska
tillämpningar och hur de fungerar och används samt inspirera eleven att
pröva, upptäcka och skapa nytt tillsammans
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Tekniska kunskaper och förmåga att
samarbeta vid teknisk problemlösning
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva hur vissa vardagliga
tekniska tillämpningar fungerar och kan ge
exempel på deras betydelse. Eleven kan
samarbeta med andra kring experiment och
uppfinningar.
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
Eleven lär sig att undersöka omgivningen med hjälp av olika tekniska tillämpningar. Eleven
undersöker hur apparater och olika konstruktioner (t.ex. en cykel) fungerar.
M8 uppmuntra eleven att främja välbefinnande och säkerhet i sina
aktiviteter och i sin närmiljö och vägleda eleven att handla på ett säkert,
ändamålsenligt och ansvarsfullt sätt som även skyddar hen själv
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att främja säkerheten,
säkerhetskunskap
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan presentera centrala faktorer som
anknyter till välbefinnande och säkerhet.
Eleven kan beskriva säkerhetsanvisningar
och tillvägagångssätt i olika risk- och
nödsituationer, kan tillämpa dem i
undervisningssituationer samt övar sig att
motivera dem med hjälp av omgivningslärans
olika ämnesområden.
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
Säkerhetskunskapen utvecklas: förebyggande av mobbning samt fysisk och mental integritet.
Vikten av att uppföra sig väl och ta hänsyn till andra betonas. Eleven övar att röra sig tryggt och
säkert till fots och med cykel.
M9 handleda eleven att undersöka, agera, röra sig och göra utflykter i
naturen och den byggda miljön
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Årskurs 3-6
Förmåga att undersöka omgivningen
202
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan röra sig och göra utflykter
i naturen och den byggda miljön enligt
anvisningar. Eleven kan under handledning
göra undersökningar i omgivningen både
självständigt och i grupp.
I4 Att undersöka omgivningen
Man planerar och genomför en utflykt i skolans närmiljö. Eleven får insikt i de rättigheter och
skyldigheter som gäller då man rör sig i omgivningen.
M10 erbjuda eleven möjligheter att öva sig att arbeta i grupp genom att
delta i olika roller och sociala situationer, inspirera eleven att uttrycka sig
och lyssna på andra samt stödja elevens förmåga att identifiera, uttrycka
och reglera sina känslor
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Utveckling av de sociala färdigheterna, hur
eleven identifierar och reglerar känslor
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan med hjälp av exempel beskriva
handlingsmönster för hur man arbetar i grupp,
uppför sig artigt samt uttrycker och reglerar
känslor och övar sig att tillämpa mönstren i
olika roller.
I1 Jag som människa
Eleven övar sig att lyssna och ta hänsyn till andra. Eleven tränar sina emotionella färdigheter; att
namnge, identifiera, uttrycka och reglera känslor.
M11 handleda eleven att använda informations- och
kommunikationsteknik för att söka, bearbeta och presentera information
och för att kommunicera på ett ansvarsfullt, tryggt och ergonomiskt sätt
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda informations- och
kommunikations- teknik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan använda digitala verktyg i de olika
faserna av en undersökningsprocess och för
att kommunicera. Eleven kan beskriva hur
digitala verktyg används på ett ansvarsfullt,
säkert och ergonomiskt sätt.
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
M12 vägleda eleven att observera omgivningen, mänskliga aktiviteter
och fenomen i anknytning till dem med hjälp av begrepp inom
omgivningsläran samt att utveckla sina begreppskonstruktioner från
att bestå av olika förhandsuppfattningar så att de bättre motsvarar den
exakta användningen av begreppen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
203
Årskurs 3-6
Eleven övar sig att använda informations- och kommunikationsteknik i de olika faserna av en
undersökningsprocess och för att kommunicera. Eleven övar sig att använda informations- och
kommunikationsteknik på ett ansvarsfullt, tryggt och ergonomiskt sätt.
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda begrepp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva miljön, mänskliga
aktiviteter och fenomen som anknyter till dem
med centrala begrepp inom omgivningslärans
olika ämnesområden och med egna ord.
Eleven kan koppla ihop begrepp på ett logiskt
sätt.
I4 Att undersöka omgivningen
Eleven undersöker den sociala och byggda miljön; gårdar och parker. Eleven övar sig att återge
vardagliga situationer och fenomen med hjälp av begrepp. Man använder arbetssätt som utvecklar
undersökningsfärdigheterna och stödjer förståelsen av begrepp samt idén med och användningen
av kartor, diagram och statistik.
M13 handleda eleven att förstå, använda och skapa olika modeller med
hjälp av vilka man kan tolka och förklara människan, omgivningen och
anknytande fenomen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Eleven kan använda och tolka olika konkreta
mo-deller. Eleven övar att an-vända abstrakta
modeller.
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan använda och tolka olika konkreta
modeller. Eleven övar att använda abstrakta
modeller.
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
Eleven övar sig att återge vardagliga situationer och fenomen med hjälp av modeller.
M14 handleda eleven att söka tillförlitlig information, uttrycka olika
synpunkter och motivera dem samt tolka och kritiskt bedöma
informationskällor och synvinklar
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att uttrycka åsikter och läsa kritiskt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan söka information från olika
informationskällor och välja några tillförlitliga
informationskällor. Eleven övar att motivera
olika åsikter och kan nämna skillnader mellan
olika synvinklar.
Årskurs 3-6
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
Olika informationskällor används för att söka information. Eleven övar sig att ge akt på
informationskällornas tillförlitlighet. Olika typer av källor används i egna undersökningar,
presentationer, par- och grupparbeten.
204
M15 vägleda eleven att undersöka naturen, identifiera organismer och
livsmiljöer, tänka ekologiskt samt hjälpa eleven att förstå människans
uppbyggnad, livsfunktioner och utveckling
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskaper i biologi: Förmåga att undersöka
naturen, identifiera organismer och livsmiljöer,
människans uppbyggnad, livsfunktioner och
utveckling
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan iaktta naturen och identifiera de
vanligaste växtarterna och de livsmiljöer som
är typiska för dem. Eleven sammanställer
under handledning en liten växtsamling, kan
självständigt och tillsammans med andra
experimentellt undersöka växternas tillväxt
samt kan i huvuddrag beskriva människans
uppbyggnad, livsfunktioner och utveckling.
I4 Att undersöka omgivningen
Som innehåll i undersökningsuppgifterna väljs objekt som härrör till den egna livsmiljön med
hänsyn till värnandet om naturens mångfald. I livsmiljön fäster man elevens uppmärksamhet
vid den levande och icke-levande naturen. Man identifierar organismer och livsmiljöer. Eleven
får kunskap om näringskedjor, djurs och växters fortplantning och fotosyntesen. Eleven
sammanställer under handledning en växtsamling samt undersöker experimentellt växternas
tillväxt. Eleven undersöker organismer och deras livsmiljöer på gårdar och i parker.
I5 Naturens strukturer, principer och kretslopp
Eleven får insikt i samspelet mellan människan och naturen. Eleven reflekterar över hur egna
aktiviteter påverkar eleven själv, andra människor, djurens välmående och naturen.
I6 Att bygga en hållbar framtid
Eleven övar sig att göra hållbara val.
M16 handleda eleven i geografiskt tänkande och att iaktta sin omgivning
och hela världen samt att lära sig använda kartor och andra geomedier
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Kunskaper i geografi: Förmåga att gestalta
jordklotet, använda kartor och andra
geomedier
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan identifiera olika regionala nivåer,
strukturera sin omgivning, uppfatta de
områden som granskas och kartbilden av hela
jordklotet samt kan beskriva den regionala
mångfalden på jordklotet. Eleven kan använda
kartor och andra geomedier för att söka och
presentera information.
I3 På upptäcktsfärd i en pluralistisk värld
Eleven bekantar sig med Finlands geografi. Naturmiljön och mänsklig verksamhet i Finland
undersöks med hjälp av mångsidiga regionala exempel. Eleven använder kartor och andra
geomedier för att bygga upp sin världsbild och dess regionala ramar. Jordmånen och berggrunden
205
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
undersöks. Eleven får kunskap om hållbar användning av naturresurser samt värnandet om
naturens mångfald och det egna kulturarvet. Eleven bekantar sig med den mångkulturella världen.
M17 vägleda eleven att undersöka, beskriva och förklara fysikaliska
fenomen i vardagen, naturen och tekniken samt lägga grund för
förståelsen av principen om energins bevarande
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskaper i fysik: Förmåga att undersöka,
beskriva och förklara fysikaliska fenomen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan observera och beskriva enkla
fysikaliska fenomen i vardagen, naturen
och tekniken samt övar sig att förklara dem.
Eleven kan använda energi-, kraft- och
rörelsebegrepp i vardagliga situationer och
kan ge exempel på principen om energins
bevarande.
I5 Naturens strukturer, principer och kretslopp
Eleven får insikt i de olika faserna av en undersökning av fysikaliska fenomen. Eleven lär sig att
mäta temperatur och får insikt i principen om energins bevarande.
M18 vägleda eleven att undersöka, beskriva och förklara kemiska
fenomen, ämnens egenskaper och omvandlingar samt lägga grund för
förståelsen av principen om materiens bevarande
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Eleven kan observera och beskriva
aggregationstill-stånd och bekanta ämnens
egenskaper samt övar sig att förklara dem.
Eleven kan förklara till exempel vattnets
kretslopp eller återvinning med hjälp av
principen om materiens bevarande.
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan observera och beskriva
aggregationstillstånd och bekanta ämnens
egenskaper samt övar sig att förklara dem.
Eleven kan förklara till exempel vattnets
kretslopp eller återvinning med hjälp av
principen om materiens bevarande.
I5 Naturens strukturer, principer och kretslopp
Årskurs 3-6
Eleven får insikt i de olika faserna av en undersökning av kemiska fenomen. Med hjälp av
olika material och ämnen granskas aggregationstillstånd och ämnens egenskaper; fotosyntesen,
förbränning och vattnets kretslopp.
M19 vägleda eleven att förstå delområdena inom hälsa, betydelsen av
sunda vanor samt livets gång, den individuella tillväxten och utvecklingen
i barndomen och ungdomen samt uppmuntra eleven att öva och tillämpa
sina kunskaper om hälsa i vardagen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
206
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskaper i hälsokunskap: Kännedom om
delområdena inom hälsa och sunda vanor,
förmåga att reflektera över deras betydelse
samt att identifiera och beskriva tillväxten och
utvecklingen vid en viss ålder
Eleven kan beskriva delområdena inom hälsa
och ge exempel på hur hälsan kan främjas i
vardagen. Eleven kan beskriva olika skeden
i livet och förklara vad som kännetecknar
växandet och utvecklingen i puberteten och
individuella variationer i dem.
I1 Jag som människa
Eleven observerar tecken på sitt eget växande och sin egen utveckling. Eleven övar sig att
identifiera fysiska och psykiska signaler hos sig själv. Eleven övar sig att identifiera, uttrycka
och reglera känslor. Säkerhetskunskapen utvecklas: förebyggande av mobbning samt fysisk och
mental integritet. Eleven får kunskap om olika sätt att främja den egna hälsan.
Årskurs 4
Centralt innehåll
I1 Jag som människa
Innehållet väljs så att det anknyter till människans uppbyggnad och centrala livsfunktioner samt
de olika faserna i människans växande och utveckling. Särskild vikt fästs vid aktuella förändringar
i utvecklingen hos åldersgruppen och att förstå dem. Man behandlar den sexuella utvecklingen
som anknyter till åldersstadiet samt människans fortplantning. Eleverna övar sig att identifiera
olika fysiska och psykiska signaler och att bli medvetna om sina egna tankar, behov, attityder
och värderingar. Eleverna får insikt i de olika delområdena av hälsa, hälsoresurser, vardagliga
hälsovanor, mentala färdigheter, förhindrande av sjukdomar och färdigheter i egenvård. Dessutom
får de öva sig att identifiera, uttrycka och reglera känslor. Eleven ger akt på faktorer som stödjer
det egna lärandet.
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
Innehållet och uppgifterna väljs så att de anknyter till vardagliga situationer och sammanhang.
Eleverna får öva sig att beskriva vardagliga situationer, fenomen och teknik med begrepp
och modeller från olika ämnesområden. De undersöker hur apparater och olika konstruktioner
fungerar. Säkerhetskunskapen utvecklas till exempel inom följande delområden: trafik-, brand-,
elsäkerhet, olyckor, förgiftningar, rusmedel, förebyggande av mobbning, fysisk och mental
integritet samt åtgärder i nöd- och risksituationer. Eleverna övar sig att delta i olika grupper och
funderar över hur olika sociala situationer och sammanhang påverkar välbefinnandet.
I3 På upptäcktsfärd i en pluralistisk värld
Naturmiljön och mänsklig verksamhet i Finland, Norden, Europa och övriga världsdelar undersöks
med hjälp av mångsidiga regionala exempel och aktuella nyheter. Centrala perspektiv är att
värdesätta naturens och kulturens mångfald samt öka den globala förståelsen. Man bygger upp
sin världsbild och dess regionala ramar med hjälp av olika kartor och andra geomedier.
Som innehåll väljs undersökningsuppgifter som härrör till den egna livsmiljön. I livsmiljön fäster
man uppmärksamhet vid den levande och icke-levande naturen, den byggda och sociala miljön
samt fenomen, material och tekniska tillämpningar i omgivningen. Med hjälp av uppgifterna
får eleven insikt i de olika faserna av en undersökning. Eleverna undersöker jordmånen och
207
Årskurs 3-6
I4 Att undersöka omgivningen
berggrunden. Genom att undersöka förändringar i kroppars rörelser bekantar de sig med
begreppet kraft. Eleverna identifierar organismer och olika livsmiljöer, sammanställer under
handledning en växtsamling samt undersöker experimentellt växternas tillväxt. De undersöker
också betydelsen av olika miljöer i hembygden ur ett hälsoperspektiv. Eleverna bekantar sig också
med de rättigheter och skyldigheter som gäller då de rör sig i sin omgivning.
I5 Naturens strukturer, principer och kretslopp
Med hjälp av olika material och ämnen granskas aggregationstillstånd och ämnens egenskaper.
Förbränning, fotosyntesen och vattnets kretslopp utgör grunden för förståelse av principen om
ämnens förändringar och bevarande. Med hjälp av att utföra temperaturmätningar, studera
värmeenergi och omvandling mellan energiformer får eleven insikt i principen om energins
bevarande. Man undersöker ljud- och ljusfenomen. Eleverna fördjupar sig i närrymden, årstiderna,
växlingen mellan dag och natt samt jordklotets uppbyggnad. De ska undersöka växelverkan
mellan mänsklig verksamhet och olika organismer och deras livsmiljöer. Man bekantar sig med
näringskedjor, djurs och växters fortplantning, näringsproduktion och matens kretslopp samt
bruket av skog.
I6 Att bygga en hållbar framtid
Årskurs 3-6
Vid valet av innehåll beaktas värnandet om naturens mångfald, klimatförändringen och hur den
kan hejdas, hållbar användning av naturresurser, att främja hälsa, värna om det egna kulturarvet
och att bo i en mångkulturell värld samt människans globala välbefinnande nu och i framtiden.
Eleverna reflekterar över hur deras egna aktiviteter påverkar dem själva, andra människor, djurens
välmående, naturen och samhället. I den egna närmiljön övas miljövänlig verksamhet och omsorg
om andra. Man förverkligar ett gemensamt påverkningsprojekt där man övar sig att delta och
påverka lokalt eller globalt.
208
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3, I4, I5, I6
M2
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K7
M3
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K3, K7
M4
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K7
M5
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K5
M6
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K2, K5
M7
I2, I3, I4, I5, I6
K2, K3, K5
M8
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K3
M9
I2, I3, I4, I5, I6
K3
M10
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K2, K3
M11
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K4, K5
M12
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1
M13
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K5
M14
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K2, K4, K5
M15
I1, I3, I4, I5, I6
K1
M16
I3, I4, I5, I6
K1, K5
M17
I2, I4, I5, I6
K1
M18
I2, I4, I5, I6
K1
M19
I1, I2, I3, I6
K1, K3
Mål för undervisningen
M1 väcka och upprätthålla elevens intresse för omgivningen och
undervisningen i omgivningslära samt hjälpa eleven att inse att samtliga
ämnesområden i omgivningsläran är viktiga för hen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Att uppfatta omgivningslärans betydelse
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ge exempel på betydelsen av de
olika ämnesområdena i omgivningsläran.
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
209
Årskurs 3-6
Eleven vägleds att uppskatta naturen. Den egna livsmiljön undersöks med hänsyn till elevens och
gruppens intressen. Innehållet och uppgifterna väljs så att de anknyter till vardagliga situationer
och sammanhang.
M2 vägleda och sporra eleven att ställa upp mål för sina studier och att
arbeta långsiktigt för att uppnå dem samt att analysera sina kunskaper i
omgivningslära
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att arbeta målinriktat och att lära sig
lära
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ställa upp egna mål för
mindre helheter och arbeta för att uppnå
gemensamma mål.
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
Eleven ger akt på faktorer som stödjer det egna lärandet. Eleven övar sig att ställa upp mål för
sitt arbete och att utvärdera processen och resultatet.
M3 stödja eleven att utveckla miljömedvetenhet samt att agera och
påverka i sin närmiljö och i olika sammanhang för att främja hållbar
utveckling och att uppskatta betydelsen av en hållbar utveckling för sig
själv och världen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskaper och färdigheter i hållbar utveckling
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan med hjälp av exempel beskriva
stödande och hotande element i byggandet
av en hållbar framtid. Eleven kan beskriva
olika metoder för att värna om, utveckla och
påverka sin närmiljö och -gemenskap samt
under handledning arbeta i gemensamma
påverkningsprojekt.
I6 Att bygga en hållbar framtid
Eleven reflekterar över och lär sig förstå hur egna aktiviteter påverkar eleven själv, andra
människor, djurens välmående och naturen. Elevens förmåga att uppskatta naturens och
kulturens mångfald stärks.
Eleven övar sig att agera miljövänligt i närmiljön.
M4 uppmuntra eleven att formulera frågor om olika ämnesområden
samt att använda dem som utgångspunkt för undersökningar och andra
aktiviteter
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
Förmåga att formulera frågor
210
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan formulera frågor som anknyter till
ämnet och som tillsammans kan utvecklas till
utgångspunkter för undersökningar och andra
aktiviteter.
I4 Att undersöka omgivningen
Eleven övar sig att formulera frågor som anknyter till ämnet.
M5 hjälpa eleven att planera och genomföra små undersökningar, göra
observationer och mätningar i mångsidiga lärmiljöer med hjälp av olika
sinnen samt undersöknings- och mätredskap
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Undersökningsfärdigheter: förmåga att
planera, observera och mäta
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan agera, observera, mäta och
dokumentera resultat enligt anvisningar.
Eleven kan planera små undersökningar
ensam eller tillsammans med andra.
I4 Att undersöka omgivningen
Eleven får insikt i de olika faserna av en undersökning. Som innehåll väljs undersökningsuppgifter
som härrör till den egna livsmiljön. Eleven bekantar sig med hur apparater och konstruktioner
fungerar.
M6 hjälpa eleven att se samband mellan orsak och verkan, dra slutsatser
utgående från resultaten och presentera sina resultat och undersökningar
på olika sätt
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Undersökningsfärdigheter: förmåga att dra
slutsatser och presentera resultat
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven övar sig under handledning att se
samband mellan orsak och verkan och kan
dra enkla slutsatser utgående från resultaten.
Eleven kan presentera sina resultat på ett
tydligt sätt.
I4 Att undersöka omgivningen
Som innehåll väljs undersökningsuppgifter som härrör till den egna livsmiljön. Eleven övar sig att
dra enkla slutsatser utgående från resultat och att presentera dem. Eleven lär sig att presentera
sina undersökningsresultat med hjälp av kommunikationsteknik.
I6 Att bygga en hållbar framtid
M7 handleda eleven att förstå betydelsen av vardagliga tekniska
tillämpningar och hur de fungerar och används samt inspirera eleven att
pröva, upptäcka och skapa nytt tillsammans
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
211
Årskurs 3-6
Eleven reflekterar över hur egna aktiviteter påverkar eleven själv, andra människor, djurens
välmående, naturen och samhället.
Föremål för bedömningen
Tekniska kunskaper och förmåga att
samarbeta vid teknisk problemlösning
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva hur vissa vardagliga
tekniska tillämpningar fungerar och kan ge
exempel på deras betydelse. Eleven kan
samarbeta med andra kring experiment och
uppfinningar.
I4 Att undersöka omgivningen
Eleven lär sig att undersöka omgivningen med hjälp av olika tekniska tillämpningar. Eleven
undersöker hur apparater och olika konstruktioner, t.ex. enkla maskiner fungerar.
M8 uppmuntra eleven att främja välbefinnande och säkerhet i sina
aktiviteter och i sin närmiljö och vägleda eleven att handla på ett säkert,
ändamålsenligt och ansvarsfullt sätt som även skyddar hen själv
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att främja säkerheten,
säkerhetskunskap
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan presentera centrala faktorer som
anknyter till välbefinnande och säkerhet.
Eleven kan beskriva säkerhetsanvisningar
och tillvägagångssätt i olika risk- och
nödsituationer, kan tillämpa dem i
undervisningssituationer samt övar sig att
motivera dem med hjälp av omgivningslärans
olika ämnesområden.
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
Säkerhetskunskapen utvecklas; att sörja för sin personliga säkerhet också i sociala medier. Eleven
lär sig viktiga saker om brandsäkerhet, olyckor och att förebygga mobbning.
M9 handleda eleven att undersöka, agera, röra sig och göra utflykter i
naturen och den byggda miljön
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Årskurs 3-6
Förmåga att undersöka omgivningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan röra sig och göra utflykter
i naturen och den byggda miljön enligt
anvisningar. Eleven kan under handledning
göra undersökningar i omgivningen både
självständigt och i grupp.
I4 Att undersöka omgivningen
Eleven tränar rättigheter och skyldigheter som gäller då man rör sig i omgivningen. Eleven tränar
allemansrätten och sjövett.
212
M10 erbjuda eleven möjligheter att öva sig att arbeta i grupp genom att
delta i olika roller och sociala situationer, inspirera eleven att uttrycka sig
och lyssna på andra samt stödja elevens förmåga att identifiera, uttrycka
och reglera sina känslor
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Utveckling av de sociala färdigheterna, hur
eleven identifierar och reglerar känslor
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan med hjälp av exempel beskriva
handlingsmönster för hur man arbetar i grupp,
uppför sig artigt samt uttrycker och reglerar
känslor och övar sig att tillämpa mönstren i
olika roller.
I1 Jag som människa
Eleven övar sig att identifiera fysiska och psykiska signaler hos sig själv och stärker sina
emotionella färdigheter. Eleven stärker sin förmåga att uppföra sig väl och arbeta i grupp; till
exempel att acceptera olikheter.
M11 handleda eleven att använda informations- och
kommunikationsteknik för att söka, bearbeta och presentera information
och för att kommunicera på ett ansvarsfullt, tryggt och ergonomiskt sätt
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda informations- och
kommunikations- teknik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan använda digitala verktyg i de olika
faserna av en undersökningsprocess och för
att kommunicera. Eleven kan beskriva hur
digitala verktyg används på ett ansvarsfullt,
säkert och ergonomiskt sätt.
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
Eleven övar sig att använda informations- och kommunikationsteknik vid informationssökning och
i undersökningar. Eleven reflekterar kring vikten av källornas tillförlitlighet och tydlighet. Eleven
övar sig att välja information genom att jämföra flera källor.
M12 vägleda eleven att observera omgivningen, mänskliga aktiviteter
och fenomen i anknytning till dem med hjälp av begrepp inom
omgivningsläran samt att utveckla sina begreppskonstruktioner från
att bestå av olika förhandsuppfattningar så att de bättre motsvarar den
exakta användningen av begreppen
213
Årskurs 3-6
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda begrepp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva miljön, mänskliga
aktiviteter och fenomen som anknyter till dem
med centrala begrepp inom omgivningslärans
olika ämnesområden och med egna ord.
Eleven kan koppla ihop begrepp på ett logiskt
sätt.
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
Eleven övar sig att använda begrepp inom de olika ämnesområdena i omgivningslära. Eleven övar
sig att beskriva fenomen och vardagliga situationer med hjälp av begreppen. Eleven handleds
att göra observationer om fenomen i omgivningen och att använda dem som föremål för egna
undersökningar.
M13 handleda eleven att förstå, använda och skapa olika modeller med
hjälp av vilka man kan tolka och förklara människan, omgivningen och
anknytande fenomen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Eleven kan använda och tolka olika konkreta
mo-deller. Eleven övar att an-vända abstrakta
modeller.
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan använda och tolka olika konkreta
modeller. Eleven övar att använda abstrakta
modeller.
I5 Naturens strukturer, principer och kretslopp
Eleven övar sig att återge vardagliga situationer och fenomen med hjälp av modeller. Modellering
i grupp tränas (t.ex. vattnets kretslopp).
M14 handleda eleven att söka tillförlitlig information, uttrycka olika
synpunkter och motivera dem samt tolka och kritiskt bedöma
informationskällor och synvinklar
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att uttrycka åsikter och läsa kritiskt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan söka information från olika
informationskällor och välja några tillförlitliga
informationskällor. Eleven övar att motivera
olika åsikter och kan nämna skillnader mellan
olika synvinklar.
Årskurs 3-6
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
Olika informationskällor används för att söka information. Eleven övar sig att ge akt på
informationskällornas tillförlitlighet.
214
M15 vägleda eleven att undersöka naturen, identifiera organismer och
livsmiljöer, tänka ekologiskt samt hjälpa eleven att förstå människans
uppbyggnad, livsfunktioner och utveckling
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskaper i biologi: Förmåga att undersöka
naturen, identifiera organismer och livsmiljöer,
människans uppbyggnad, livsfunktioner och
utveckling
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan iaktta naturen och identifiera de
vanligaste växtarterna och de livsmiljöer som
är typiska för dem. Eleven sammanställer
under handledning en liten växtsamling, kan
självständigt och tillsammans med andra
experimentellt undersöka växternas tillväxt
samt kan i huvuddrag beskriva människans
uppbyggnad, livsfunktioner och utveckling.
I5 Naturens strukturer, principer och kretslopp
Väder undersöks som fenomen. Eleven identifierar organismer och livsmiljöer; vatten och
vattendrag. Eleven får insikt i vattnets kretslopp. Eleven genomför små undersökningar i närmiljön
(t.ex. vattnets organismer). Eleven undersöker växelverkan mellan mänsklig verksamhet och olika
organismer och deras livsmiljöer.
I6 Att bygga en hållbar framtid
Eleven övar sig att värna om naturens mångfald. Eleven reflekterar över hur egna aktiviteter
påverkar eleven själv, andra människor, djurens välmående och naturen. Miljövänlig verksamhet
och omsorg om andra övas i den egna närmiljön.
M16 handleda eleven i geografiskt tänkande och att iaktta sin omgivning
och hela världen samt att lära sig använda kartor och andra geomedier
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskaper i geografi: Förmåga att gestalta
jordklotet, använda kartor och andra
geomedier
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan identifiera olika regionala nivåer,
strukturera sin omgivning, uppfatta de
områden som granskas och kartbilden av hela
jordklotet samt kan beskriva den regionala
mångfalden på jordklotet. Eleven kan använda
kartor och andra geomedier för att söka och
presentera information.
Eleven bekantar sig med Nordens geografi. Naturmiljön och mänsklig verksamhet i Norden
undersöks med hjälp av mångsidiga regionala exempel. Elevens förmåga att uppskatta naturens
och kulturens mångfald stärks. Elevens globala förståelse stärks. Eleven bygger upp sin världsbild
och dess regionala ramar genom att använda olika kartor och andra geomedier. Eleven övar sig
att idenfiera olika regionala nivåer och kartbilden av jordklotet i huvuddrag (t.ex. världsdelar och
världshav).
215
Årskurs 3-6
I3 På upptäcktsfärd i en pluralistisk värld
M17 vägleda eleven att undersöka, beskriva och förklara fysikaliska
fenomen i vardagen, naturen och tekniken samt lägga grund för
förståelsen av principen om energins bevarande
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskaper i fysik: Förmåga att undersöka,
beskriva och förklara fysikaliska fenomen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan observera och beskriva enkla
fysikaliska fenomen i vardagen, naturen
och tekniken samt övar sig att förklara dem.
Eleven kan använda energi-, kraft- och
rörelsebegrepp i vardagliga situationer och
kan ge exempel på principen om energins
bevarande.
I4 Att undersöka omgivningen
Väder undersöks som fysikaliskt fenomen. Förändringar i kroppars rörelser undersöks. Eleven
bekantar sig med begreppet kraft. Eleven fördjupar sig i närrymden, årstiderna, växlingen mellan
dag och natt samt jordklotets uppbyggnad.
M18 vägleda eleven att undersöka, beskriva och förklara kemiska
fenomen, ämnens egenskaper och omvandlingar samt lägga grund för
förståelsen av principen om materiens bevarande
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Eleven kan observera och beskriva
aggregationstill-stånd och bekanta ämnens
egenskaper samt övar sig att förklara dem.
Eleven kan förklara till exempel vattnets
kretslopp eller återvinning med hjälp av
principen om materiens bevarande.
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan observera och beskriva
aggregationstillstånd och bekanta ämnens
egenskaper samt övar sig att förklara dem.
Eleven kan förklara till exempel vattnets
kretslopp eller återvinning med hjälp av
principen om materiens bevarande.
I5 Naturens strukturer, principer och kretslopp
Eleven bekantar sig med fenomen, material och tekniska tillämpningar i livsmiljön. Förståelsen av
principen om ämnens förändringar och bevarande tränas; vattnets kretslopp. Klimatförändringen
undersöks som miljöfenomen.
M19 vägleda eleven att förstå delområdena inom hälsa, betydelsen av
sunda vanor samt livets gång, den individuella tillväxten och utvecklingen
i barndomen och ungdomen samt uppmuntra eleven att öva och tillämpa
sina kunskaper om hälsa i vardagen
Årskurs 3-6
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
216
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskaper i hälsokunskap: Kännedom om
delområdena inom hälsa och sunda vanor,
förmåga att reflektera över deras betydelse
samt att identifiera och beskriva tillväxten och
utvecklingen vid en viss ålder
Eleven kan beskriva delområdena inom hälsa
och ge exempel på hur hälsan kan främjas i
vardagen. Eleven kan beskriva olika skeden
i livet och förklara vad som kännetecknar
växandet och utvecklingen i puberteten och
individuella variationer i dem.
I1 Jag som människa
Eleven får kunskap om människans uppbyggnad och centrala livsfunktioner. Förståelsen av de
olika faserna i människans växande och utveckling tränas. Förståelsen av aktuella förändringar i
den egna utvecklingen utvecklas. Eleven får insikt i de olika delområdena av hälsa, hälsoresurser
och mentala färdigheter. Säkerhetskunskapen utvecklas: förebyggande av mobbning samt fysisk
och mental integritet.
Årskurs 5
Centralt innehåll
I1 Jag som människa
Innehållet väljs så att det anknyter till människans uppbyggnad och centrala livsfunktioner samt
de olika faserna i människans växande och utveckling. Särskild vikt fästs vid aktuella förändringar
i utvecklingen hos åldersgruppen och att förstå dem. Man behandlar den sexuella utvecklingen
som anknyter till åldersstadiet samt människans fortplantning. Eleverna övar sig att identifiera
olika fysiska och psykiska signaler och att bli medvetna om sina egna tankar, behov, attityder
och värderingar. Eleverna får insikt i de olika delområdena av hälsa, hälsoresurser, vardagliga
hälsovanor, mentala färdigheter, förhindrande av sjukdomar och färdigheter i egenvård. Dessutom
får de öva sig att identifiera, uttrycka och reglera känslor. Eleven ger akt på faktorer som stödjer
det egna lärandet.
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
Innehållet och uppgifterna väljs så att de anknyter till vardagliga situationer och sammanhang.
Eleverna får öva sig att beskriva vardagliga situationer, fenomen och teknik med begrepp
och modeller från olika ämnesområden. De undersöker hur apparater och olika konstruktioner
fungerar. Säkerhetskunskapen utvecklas till exempel inom följande delområden: trafik-, brand-,
elsäkerhet, olyckor, förgiftningar, rusmedel, förebyggande av mobbning, fysisk och mental
integritet samt åtgärder i nöd- och risksituationer. Eleverna övar sig att delta i olika grupper och
funderar över hur olika sociala situationer och sammanhang påverkar välbefinnandet.
I3 På upptäcktsfärd i en pluralistisk värld
I4 Att undersöka omgivningen
Som innehåll väljs undersökningsuppgifter som härrör till den egna livsmiljön. I livsmiljön fäster
man uppmärksamhet vid den levande och icke-levande naturen, den byggda och sociala miljön
samt fenomen, material och tekniska tillämpningar i omgivningen. Med hjälp av uppgifterna
217
Årskurs 3-6
Naturmiljön och mänsklig verksamhet i Finland, Norden, Europa och övriga världsdelar undersöks
med hjälp av mångsidiga regionala exempel och aktuella nyheter. Centrala perspektiv är att
värdesätta naturens och kulturens mångfald samt öka den globala förståelsen. Man bygger upp
sin världsbild och dess regionala ramar med hjälp av olika kartor och andra geomedier.
får eleven insikt i de olika faserna av en undersökning. Eleverna undersöker jordmånen och
berggrunden. Genom att undersöka förändringar i kroppars rörelser bekantar de sig med
begreppet kraft. Eleverna identifierar organismer och olika livsmiljöer, sammanställer under
handledning en växtsamling samt undersöker experimentellt växternas tillväxt. De undersöker
också betydelsen av olika miljöer i hembygden ur ett hälsoperspektiv. Eleverna bekantar sig också
med de rättigheter och skyldigheter som gäller då de rör sig i sin omgivning.
I5 Naturens strukturer, principer och kretslopp
Med hjälp av olika material och ämnen granskas aggregationstillstånd och ämnens egenskaper.
Förbränning, fotosyntesen och vattnets kretslopp utgör grunden för förståelse av principen om
ämnens förändringar och bevarande. Med hjälp av att utföra temperaturmätningar, studera
värmeenergi och omvandling mellan energiformer får eleven insikt i principen om energins
bevarande. Man undersöker ljud- och ljusfenomen. Eleverna fördjupar sig i närrymden, årstiderna,
växlingen mellan dag och natt samt jordklotets uppbyggnad. De ska undersöka växelverkan
mellan mänsklig verksamhet och olika organismer och deras livsmiljöer. Man bekantar sig med
näringskedjor, djurs och växters fortplantning, näringsproduktion och matens kretslopp samt
bruket av skog.
I6 Att bygga en hållbar framtid
Årskurs 3-6
Vid valet av innehåll beaktas värnandet om naturens mångfald, klimatförändringen och hur den
kan hejdas, hållbar användning av naturresurser, att främja hälsa, värna om det egna kulturarvet
och att bo i en mångkulturell värld samt människans globala välbefinnande nu och i framtiden.
Eleverna reflekterar över hur deras egna aktiviteter påverkar dem själva, andra människor, djurens
välmående, naturen och samhället. I den egna närmiljön övas miljövänlig verksamhet och omsorg
om andra. Man förverkligar ett gemensamt påverkningsprojekt där man övar sig att delta och
påverka lokalt eller globalt.
218
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3, I4, I5, I6
M2
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K7
M3
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K3, K7
M4
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K7
M5
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K5
M6
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K2, K5
M7
I2, I3, I4, I5, I6
K2, K3, K5
M8
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K3
M9
I2, I3, I4, I5, I6
K3
M10
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K2, K3
M11
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K4, K5
M12
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1
M13
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K5
M14
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K2, K4, K5
M15
I1, I3, I4, I5, I6
K1
M16
I3, I4, I5, I6
K1, K5
M17
I2, I4, I5, I6
K1
M18
I2, I4, I5, I6
K1
M19
I1, I2, I3, I6
K1, K3
Mål för undervisningen
M1 väcka och upprätthålla elevens intresse för omgivningen och
undervisningen i omgivningslära samt hjälpa eleven att inse att samtliga
ämnesområden i omgivningsläran är viktiga för hen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Att uppfatta omgivningslärans betydelse
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ge exempel på betydelsen av de
olika ämnesområdena i omgivningsläran.
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
219
Årskurs 3-6
Eleven handleds att värdesätta naturens och kulturens mångfald och ökar sin globala förståelse.
Den egna livsmiljön undersöks med hänsyn till elevens och gruppens intressen. Uppgifterna väljs
så att de anknyter till vardagliga situationer och sammanhang.
M2 vägleda och sporra eleven att ställa upp mål för sina studier och att
arbeta långsiktigt för att uppnå dem samt att analysera sina kunskaper i
omgivningslära
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att arbeta målinriktat och att lära sig
lära
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ställa upp egna mål för
mindre helheter och arbeta för att uppnå
gemensamma mål.
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
Eleven övar sig att ge akt på faktorer som stödjer det egna lärandet. Eleven lär sig att ställa upp
mål för sig och att planera sitt arbete så att målen uppnås.
M3 stödja eleven att utveckla miljömedvetenhet samt att agera och
påverka i sin närmiljö och i olika sammanhang för att främja hållbar
utveckling och att uppskatta betydelsen av en hållbar utveckling för sig
själv och världen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskaper och färdigheter i hållbar utveckling
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan med hjälp av exempel beskriva
stödande och hotande element i byggandet
av en hållbar framtid. Eleven kan beskriva
olika metoder för att värna om, utveckla och
påverka sin närmiljö och -gemenskap samt
under handledning arbeta i gemensamma
påverkningsprojekt.
I6 Att bygga en hållbar framtid
Eleven reflekterar över hur egna aktiviteter påverkar eleven själv, andra människor, djurens
välmående, naturen och samhället Miljövänlig verksamhet och omsorg om andra övas i den egna
närmiljön.
M4 uppmuntra eleven att formulera frågor om olika ämnesområden
samt att använda dem som utgångspunkt för undersökningar och andra
aktiviteter
Årskurs 3-6
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
220
Föremål för bedömningen
Förmåga att formulera frågor
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan formulera frågor som anknyter till
ämnet och som tillsammans kan utvecklas till
utgångspunkter för undersökningar och andra
aktiviteter.
I4 Att undersöka omgivningen
Eleven övar sig att formulera frågor som anknyter till ämnet och som man tillsammans kan utveckla
till utgångspunkter för undersökningar och andra aktiviteter.
M5 hjälpa eleven att planera och genomföra små undersökningar, göra
observationer och mätningar i mångsidiga lärmiljöer med hjälp av olika
sinnen samt undersöknings- och mätredskap
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Undersökningsfärdigheter: förmåga att
planera, observera och mäta
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan agera, observera, mäta och
dokumentera resultat enligt anvisningar.
Eleven kan planera små undersökningar
ensam eller tillsammans med andra.
I4 Att undersöka omgivningen
Som innehåll väljs undersökningsuppgifter som härrör till den egna livsmiljön. Eleven undersöker
hur apparater och olika konstruktioner fungerar. Med hjälp av uppgifterna fördjupas elevens insikt
i de olika faserna av en undersökning.
M6 hjälpa eleven att se samband mellan orsak och verkan, dra slutsatser
utgående från resultaten och presentera sina resultat och undersökningar
på olika sätt
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Undersökningsfärdigheter: förmåga att dra
slutsatser och presentera resultat
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven övar sig under handledning att se
samband mellan orsak och verkan och kan
dra enkla slutsatser utgående från resultaten.
Eleven kan presentera sina resultat på ett
tydligt sätt.
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
Eleven reflekterar över hur egna aktiviteter påverkar eleven själv, andra människor, djurens
välmående, naturen och samhället Eleven övar sig under handledning att se samband mellan
221
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
orsak och verkan och att dra enkla slutsatser utgående från resultat. Eleven undersöker
växelverkan mellan mänsklig verksamhet och olika organismer och deras livsmiljöer. Eleven
befäster sin förmåga att presentera sina egna och gruppens undersökningsresultat tydligt, bl.a.
med hjälp av kommunikationsteknik.
I6 Att bygga en hållbar framtid
M7 handleda eleven att förstå betydelsen av vardagliga tekniska
tillämpningar och hur de fungerar och används samt inspirera eleven att
pröva, upptäcka och skapa nytt tillsammans
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Tekniska kunskaper och förmåga att
samarbeta vid teknisk problemlösning
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva hur vissa vardagliga
tekniska tillämpningar fungerar och kan ge
exempel på deras betydelse. Eleven kan
samarbeta med andra kring experiment och
uppfinningar.
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
Eleven undersöker hur tekniska tillämpningar och olika konstruktioner fungerar och ger exempel
på deras betydelse. Eleven övar sig att samarbeta med andra kring experiment och uppfinningar
vid teknisk problemlösning.
M8 uppmuntra eleven att främja välbefinnande och säkerhet i sina
aktiviteter och i sin närmiljö och vägleda eleven att handla på ett säkert,
ändamålsenligt och ansvarsfullt sätt som även skyddar hen själv
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att främja säkerheten,
säkerhetskunskap
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan presentera centrala faktorer som
anknyter till välbefinnande och säkerhet.
Eleven kan beskriva säkerhetsanvisningar
och tillvägagångssätt i olika risk- och
nödsituationer, kan tillämpa dem i
undervisningssituationer samt övar sig att
motivera dem med hjälp av omgivningslärans
olika ämnesområden.
Årskurs 3-6
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
Säkerhetskunskapen stärks; eleven lär sig att identifiera situationer som hotar säkerheten och att
klara sig ur dem både i det verkliga livet och i sociala medier. Eleven reflekterar över hur egna
aktiviteter påverkar eleven själv och andra människor. Eleven övar sig att handla på ett tryggt och
säkert sätt vid olyckor, förgiftningar samt i nöd- och risksituationer. Eleven fördjupar sig i fysisk
222
och mental integritet och att förebygga mobbning. Eleven får kunskap om elsäkerhet. Eleven får
kunskap om sjö- och isvett.
M9 handleda eleven att undersöka, agera, röra sig och göra utflykter i
naturen och den byggda miljön
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att undersöka omgivningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan röra sig och göra utflykter
i naturen och den byggda miljön enligt
anvisningar. Eleven kan under handledning
göra undersökningar i omgivningen både
självständigt och i grupp.
I4 Att undersöka omgivningen
Eleven inspireras med hjälp av uppgifter att röra sig i naturen och den byggda miljön. Eleven
genomför undersökningar i omgivningen både självständigt och i grupp. Eleven övar sig att agera
miljövänligt i sin närmiljö. Man planerar och genomför en skogsutflykt.
M10 erbjuda eleven möjligheter att öva sig att arbeta i grupp genom att
delta i olika roller och sociala situationer, inspirera eleven att uttrycka sig
och lyssna på andra samt stödja elevens förmåga att identifiera, uttrycka
och reglera sina känslor
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Utveckling av de sociala färdigheterna, hur
eleven identifierar och reglerar känslor
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan med hjälp av exempel beskriva
handlingsmönster för hur man arbetar i grupp,
uppför sig artigt samt uttrycker och reglerar
känslor och övar sig att tillämpa mönstren i
olika roller.
I1 Jag som människa
223
Årskurs 3-6
Eleven övar sig att identifiera olika fysiska och psykiska signaler och att bli medveten om sina egna
tankar, behov och attityder. Mentala färdigheter utforskas; egna styrkor och resurser. Förmågan
att arbeta i grupp stärks; den empatiska förmågan utvecklas, vänskap på nätet. Eleven övar sig
att identifiera, uttrycka och reglera känslor.
M11 handleda eleven att använda informations- och
kommunikationsteknik för att söka, bearbeta och presentera information
och för att kommunicera på ett ansvarsfullt, tryggt och ergonomiskt sätt
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda informations- och
kommunikations- teknik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan använda digitala verktyg i de olika
faserna av en undersökningsprocess och för
att kommunicera. Eleven kan beskriva hur
digitala verktyg används på ett ansvarsfullt,
säkert och ergonomiskt sätt.
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
Informations- och kommunikationsteknik utnyttjas mångsidigt vid informationssökning och i
undersökningar. Vikten av källors tillförlitlighet och tydlighet betonas.
M12 vägleda eleven att observera omgivningen, mänskliga aktiviteter
och fenomen i anknytning till dem med hjälp av begrepp inom
omgivningsläran samt att utveckla sina begreppskonstruktioner från
att bestå av olika förhandsuppfattningar så att de bättre motsvarar den
exakta användningen av begreppen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda begrepp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva miljön, mänskliga
aktiviteter och fenomen som anknyter till dem
med centrala begrepp inom omgivningslärans
olika ämnesområden och med egna ord.
Eleven kan koppla ihop begrepp på ett logiskt
sätt.
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
Årskurs 3-6
Eleven övar sig att använda begrepp inom de olika ämnesområdena i omgivningslära. Eleven lär
sig att beskriva vardagliga situationer, fenomen och teknik med begrepp från olika ämnesområden.
Eleven handleds att göra observationer om fenomen i omgivningen och att använda dem som
föremål för egna undersökningar.
M13 handleda eleven att förstå, använda och skapa olika modeller med
hjälp av vilka man kan tolka och förklara människan, omgivningen och
anknytande fenomen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
224
Föremål för bedömningen
Eleven kan använda och tolka olika konkreta
mo-deller. Eleven övar att an-vända abstrakta
modeller.
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan använda och tolka olika konkreta
modeller. Eleven övar att använda abstrakta
modeller.
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
Eleven övar sig att beskriva vardagliga situationer, fenomen och teknik med modeller från olika
ämnesområden.
M14 handleda eleven att söka tillförlitlig information, uttrycka olika
synpunkter och motivera dem samt tolka och kritiskt bedöma
informationskällor och synvinklar
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att uttrycka åsikter och läsa kritiskt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan söka information från olika
informationskällor och välja några tillförlitliga
informationskällor. Eleven övar att motivera
olika åsikter och kan nämna skillnader mellan
olika synvinklar.
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
Eleven övar sig att välja och använda trygga och pålitliga informationskällor. Eleven övar
att förhålla sig kritiskt till information via vardagliga applikationer inom informations- och
kommunikationsteknik.
M15 vägleda eleven att undersöka naturen, identifiera organismer och
livsmiljöer, tänka ekologiskt samt hjälpa eleven att förstå människans
uppbyggnad, livsfunktioner och utveckling
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Kunskaper i biologi: Förmåga att undersöka
naturen, identifiera organismer och livsmiljöer,
människans uppbyggnad, livsfunktioner och
utveckling
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan iaktta naturen och identifiera de
vanligaste växtarterna och de livsmiljöer som
är typiska för dem. Eleven sammanställer
under handledning en liten växtsamling, kan
självständigt och tillsammans med andra
experimentellt undersöka växternas tillväxt
samt kan i huvuddrag beskriva människans
uppbyggnad, livsfunktioner och utveckling.
225
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
I5 Naturens strukturer, principer och kretslopp
Förståelsen av aktuella förändringar i utvecklingen hos åldersgruppen utvecklas. Eleven får
kunskap om levnadsvanor som främjar den egna och den gemensamma hälsan. Eleven
reflekterar över hur egna aktiviteter påverkar eleven själv, andra människor, djurens välmående,
naturen och samhället. Växters tillväxt undersöks experimellt. Omgivningen observeras ur
ett hälsoperspektiv. Eleven undersöker växelverkan mellan mänsklig verksamhet och olika
organismer och deras livsmiljöer; skogen. Eleven får kunskap om bruket av skog. Eleven får
kunskap om näringsproduktion och matens kretslopp. Ljud- och ljusfenomen undersöks. Eleverna
fördjupar sig i närrymden, årstiderna, växlingen mellan dag och natt samt jordklotets uppbyggnad.
M16 handleda eleven i geografiskt tänkande och att iaktta sin omgivning
och hela världen samt att lära sig använda kartor och andra geomedier
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskaper i geografi: Förmåga att gestalta
jordklotet, använda kartor och andra
geomedier
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan identifiera olika regionala nivåer,
strukturera sin omgivning, uppfatta de
områden som granskas och kartbilden av hela
jordklotet samt kan beskriva den regionala
mångfalden på jordklotet. Eleven kan använda
kartor och andra geomedier för att söka och
presentera information.
I3 På upptäcktsfärd i en pluralistisk värld
Eleven bekantar sig med Europas geografi. Naturmiljön och mänsklig verksamhet i Europa
undersöks med hjälp av mångsidiga regionala exempel och aktuella nyheter. Elevens förmåga
att förstå naturens och kulturens mångfald ökar. Eleven använder mångsidigt kartor och andra
geomedier för att bygga upp sin världsbild och dess regionala ramar.
M17 vägleda eleven att undersöka, beskriva och förklara fysikaliska
fenomen i vardagen, naturen och tekniken samt lägga grund för
förståelsen av principen om energins bevarande
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Årskurs 3-6
Kunskaper i fysik: Förmåga att undersöka,
beskriva och förklara fysikaliska fenomen
226
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan observera och beskriva enkla
fysikaliska fenomen i vardagen, naturen
och tekniken samt övar sig att förklara dem.
Eleven kan använda energi-, kraft- och
rörelsebegrepp i vardagliga situationer och
kan ge exempel på principen om energins
bevarande.
I5 Naturens strukturer, principer och kretslopp
Genom att studera värmeenergi och omvandling mellan energiformer får eleven insikt i principen
om energins bevarande.
M18 vägleda eleven att undersöka, beskriva och förklara kemiska
fenomen, ämnens egenskaper och omvandlingar samt lägga grund för
förståelsen av principen om materiens bevarande
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Eleven kan observera och beskriva
aggregationstill-stånd och bekanta ämnens
egenskaper samt övar sig att förklara dem.
Eleven kan förklara till exempel vattnets
kretslopp eller återvinning med hjälp av
principen om materiens bevarande.
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan observera och beskriva
aggregationstillstånd och bekanta ämnens
egenskaper samt övar sig att förklara dem.
Eleven kan förklara till exempel vattnets
kretslopp eller återvinning med hjälp av
principen om materiens bevarande.
I5 Naturens strukturer, principer och kretslopp
Grundämnen och föreningar, atomer och molekyler behandlas. Blandningar, ämnens surhet och
lösningsmedels egenskaper undersöks med hjälp av vatten.
I6 Att bygga en hållbar framtid
Eleven undersöker den byggda och sociala miljön samt fenomen, material och tekniska
tillämpningar i omgivningen. Förståelsen av principen om ämnens förändringar och bevarande
tränas; fotosyntesen. Med hjälp av olika material och ämnen granskas aggregationstillstånd och
ämnens egenskaper. Eleven får kunskap om klimatförändringen som miljöfenomen och hur den
kan hejdas. Eleven övar sig att agera miljövänligt i sin närmiljö. Återvinning i teori och praktik.
M19 vägleda eleven att förstå delområdena inom hälsa, betydelsen av
sunda vanor samt livets gång, den individuella tillväxten och utvecklingen
i barndomen och ungdomen samt uppmuntra eleven att öva och tillämpa
sina kunskaper om hälsa i vardagen
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskaper i hälsokunskap: Kännedom om
delområdena inom hälsa och sunda vanor,
förmåga att reflektera över deras betydelse
samt att identifiera och beskriva tillväxten och
utvecklingen vid en viss ålder
Eleven kan beskriva delområdena inom hälsa
och ge exempel på hur hälsan kan främjas i
vardagen. Eleven kan beskriva olika skeden
i livet och förklara vad som kännetecknar
växandet och utvecklingen i puberteten och
individuella variationer i dem.
227
Årskurs 3-6
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
I1 Jag som människa
Den sexuella utvecklingen som anknyter till åldersstadiet samt människans fortplantning
behandlas. Eleven får kunskap om människans uppbyggnad och livsfunktioner. Fysiska och
psykiska förändringar i puberteten behandlas. Människans sinnen utforskas. Förståelsen av
aktuella förändringar i den egna utvecklingen utvecklas. Egenvård vid mindre olycksfall övas.
Kunskaper i första hjälpen som behövs i vardagen övas.
Årskurs 6
Centralt innehåll
I1 Jag som människa
Innehållet väljs så att det anknyter till människans uppbyggnad och centrala livsfunktioner samt
de olika faserna i människans växande och utveckling. Särskild vikt fästs vid aktuella förändringar
i utvecklingen hos åldersgruppen och att förstå dem. Man behandlar den sexuella utvecklingen
som anknyter till åldersstadiet samt människans fortplantning. Eleverna övar sig att identifiera
olika fysiska och psykiska signaler och att bli medvetna om sina egna tankar, behov, attityder
och värderingar. Eleverna får insikt i de olika delområdena av hälsa, hälsoresurser, vardagliga
hälsovanor, mentala färdigheter, förhindrande av sjukdomar och färdigheter i egenvård. Dessutom
får de öva sig att identifiera, uttrycka och reglera känslor. Eleven ger akt på faktorer som stödjer
det egna lärandet.
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
Innehållet och uppgifterna väljs så att de anknyter till vardagliga situationer och sammanhang.
Eleverna får öva sig att beskriva vardagliga situationer, fenomen och teknik med begrepp
och modeller från olika ämnesområden. De undersöker hur apparater och olika konstruktioner
fungerar. Säkerhetskunskapen utvecklas till exempel inom följande delområden: trafik-, brand-,
elsäkerhet, olyckor, förgiftningar, rusmedel, förebyggande av mobbning, fysisk och mental
integritet samt åtgärder i nöd- och risksituationer. Eleverna övar sig att delta i olika grupper och
funderar över hur olika sociala situationer och sammanhang påverkar välbefinnandet.
I3 På upptäcktsfärd i en pluralistisk värld
Naturmiljön och mänsklig verksamhet i Finland, Norden, Europa och övriga världsdelar undersöks
med hjälp av mångsidiga regionala exempel och aktuella nyheter. Centrala perspektiv är att
värdesätta naturens och kulturens mångfald samt öka den globala förståelsen. Man bygger upp
sin världsbild och dess regionala ramar med hjälp av olika kartor och andra geomedier.
Årskurs 3-6
I4 Att undersöka omgivningen
Som innehåll väljs undersökningsuppgifter som härrör till den egna livsmiljön. I livsmiljön fäster
man uppmärksamhet vid den levande och icke-levande naturen, den byggda och sociala miljön
samt fenomen, material och tekniska tillämpningar i omgivningen. Med hjälp av uppgifterna
får eleven insikt i de olika faserna av en undersökning. Eleverna undersöker jordmånen och
berggrunden. Genom att undersöka förändringar i kroppars rörelser bekantar de sig med
begreppet kraft. Eleverna identifierar organismer och olika livsmiljöer, sammanställer under
handledning en växtsamling samt undersöker experimentellt växternas tillväxt. De undersöker
också betydelsen av olika miljöer i hembygden ur ett hälsoperspektiv. Eleverna bekantar sig också
med de rättigheter och skyldigheter som gäller då de rör sig i sin omgivning.
228
I5 Naturens strukturer, principer och kretslopp
Med hjälp av olika material och ämnen granskas aggregationstillstånd och ämnens egenskaper.
Förbränning, fotosyntesen och vattnets kretslopp utgör grunden för förståelse av principen om
ämnens förändringar och bevarande. Med hjälp av att utföra temperaturmätningar, studera
värmeenergi och omvandling mellan energiformer får eleven insikt i principen om energins
bevarande. Man undersöker ljud- och ljusfenomen. Eleverna fördjupar sig i närrymden, årstiderna,
växlingen mellan dag och natt samt jordklotets uppbyggnad. De ska undersöka växelverkan
mellan mänsklig verksamhet och olika organismer och deras livsmiljöer. Man bekantar sig med
näringskedjor, djurs och växters fortplantning, näringsproduktion och matens kretslopp samt
bruket av skog.
I6 Att bygga en hållbar framtid
Vid valet av innehåll beaktas värnandet om naturens mångfald, klimatförändringen och hur den
kan hejdas, hållbar användning av naturresurser, att främja hälsa, värna om det egna kulturarvet
och att bo i en mångkulturell värld samt människans globala välbefinnande nu och i framtiden.
Eleverna reflekterar över hur deras egna aktiviteter påverkar dem själva, andra människor, djurens
välmående, naturen och samhället. I den egna närmiljön övas miljövänlig verksamhet och omsorg
om andra. Man förverkligar ett gemensamt påverkningsprojekt där man övar sig att delta och
påverka lokalt eller globalt.
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3, I4, I5, I6
M2
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K7
M3
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K3, K7
M4
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K7
M5
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K5
M6
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K2, K5
M7
I2, I3, I4, I5, I6
K2, K3, K5
M8
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K3
M9
I2, I3, I4, I5, I6
K3
M10
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K2, K3
M11
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K4, K5
M12
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1
M13
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K5
M14
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K2, K4, K5
M15
I1, I3, I4, I5, I6
K1
M16
I3, I4, I5, I6
K1, K5
M17
I2, I4, I5, I6
K1
M18
I2, I4, I5, I6
K1
M19
I1, I2, I3, I6
K1, K3
229
Årskurs 3-6
Undervisningens mål
Mål för undervisningen
M1 väcka och upprätthålla elevens intresse för omgivningen och
undervisningen i omgivningslära samt hjälpa eleven att inse att samtliga
ämnesområden i omgivningsläran är viktiga för hen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Att uppfatta omgivningslärans betydelse
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ge exempel på betydelsen av de
olika ämnesområdena i omgivningsläran.
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
Eleven handleds att värdesätta naturens och kulturens mångfald och ökar sin globala förståelse.
Den egna livsmiljön undersöks med hänsyn till elevens och gruppens intressen. Uppgifterna väljs
så att de anknyter till vardagliga situationer och sammanhang. Med hjälp av uppgifterna lär sig
eleven förstå betydelsen av de olika ämnesområdena i omgivningslära i vardagen.
M2 vägleda och sporra eleven att ställa upp mål för sina studier och att
arbeta långsiktigt för att uppnå dem samt att analysera sina kunskaper i
omgivningslära
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att arbeta målinriktat och att lära sig
lära
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ställa upp egna mål för
mindre helheter och arbeta för att uppnå
gemensamma mål.
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
Eleven ger akt på faktorer som stödjer det egna lärandet. Eleven lär sig att ställa upp mål för sig
och att planera sitt arbete så att målen uppnås.
M3 stödja eleven att utveckla miljömedvetenhet samt att agera och
påverka i sin närmiljö och i olika sammanhang för att främja hållbar
utveckling och att uppskatta betydelsen av en hållbar utveckling för sig
själv och världen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Årskurs 3-6
Kunskaper och färdigheter i hållbar utveckling
230
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan med hjälp av exempel beskriva
stödande och hotande element i byggandet
av en hållbar framtid. Eleven kan beskriva
olika metoder för att värna om, utveckla och
påverka sin närmiljö och -gemenskap samt
under handledning arbeta i gemensamma
påverkningsprojekt.
I6 Att bygga en hållbar framtid
Eleven kan med hjälp av exempel beskriva element som stödjer respektive hotar en hållbar
framtidsutveckling. Eleven reflekterar över hur egna aktiviteter påverkar eleven själv, andra
människor, djurens välmående, naturen och samhället Miljövänlig verksamhet och omsorg om
andra övas i den egna närmiljön. Eleven beskriver olika sätt att värna om, utveckla och påverka
närmiljön och närsamhället. Ett gemensamt påverkningsprojekt genomförs, där eleven övar sig
att delta och påverka lokalt eller globalt.
M4 uppmuntra eleven att formulera frågor om olika ämnesområden
samt att använda dem som utgångspunkt för undersökningar och andra
aktiviteter
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att formulera frågor
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan formulera frågor som anknyter till
ämnet och som tillsammans kan utvecklas till
utgångspunkter för undersökningar och andra
aktiviteter.
I4 Att undersöka omgivningen
Eleven övar sig att formulera frågor som anknyter till ämnet och som man tillsammans kan utveckla
till utgångspunkter för undersökningar och andra aktiviteter.
M5 hjälpa eleven att planera och genomföra små undersökningar, göra
observationer och mätningar i mångsidiga lärmiljöer med hjälp av olika
sinnen samt undersöknings- och mätredskap
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Undersökningsfärdigheter: förmåga att
planera, observera och mäta
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan agera, observera, mäta och
dokumentera resultat enligt anvisningar.
Eleven kan planera små undersökningar
ensam eller tillsammans med andra.
I4 Att undersöka omgivningen
Eleven övar sig att följa anvisningar, observera, mäta och dokumentera resultat. Eleven planerar
små undersökningar på egen hand eller tillsammans med andra.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
231
Årskurs 3-6
M6 hjälpa eleven att se samband mellan orsak och verkan, dra slutsatser
utgående från resultaten och presentera sina resultat och undersökningar
på olika sätt
Föremål för bedömningen
Undersökningsfärdigheter: förmåga att dra
slutsatser och presentera resultat
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven övar sig under handledning att se
samband mellan orsak och verkan och kan
dra enkla slutsatser utgående från resultaten.
Eleven kan presentera sina resultat på ett
tydligt sätt.
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
Eleven reflekterar över hur egna aktiviteter påverkar eleven själv, andra människor, djurens
välmående, naturen och samhället Eleven övar sig under handledning att se samband mellan
orsak och verkan och att dra enkla slutsatser utgående från resultat. Eleven undersöker
växelverkan mellan mänsklig verksamhet och olika organismer och deras livsmiljöer. Eleven
befäster sin förmåga att presentera sina egna och gruppens undersökningsresultat tydligt, bl.a.
med hjälp av kommunikationsteknik.
M7 handleda eleven att förstå betydelsen av vardagliga tekniska
tillämpningar och hur de fungerar och används samt inspirera eleven att
pröva, upptäcka och skapa nytt tillsammans
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Tekniska kunskaper och förmåga att
samarbeta vid teknisk problemlösning
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva hur vissa vardagliga
tekniska tillämpningar fungerar och kan ge
exempel på deras betydelse. Eleven kan
samarbeta med andra kring experiment och
uppfinningar.
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
Eleven undersöker hur teknisk utrustning och olika konstruktioner fungerar och ger exempel på
deras betydelse. Eleven övar sig att samarbeta med andra kring experiment och uppfinningar vid
teknisk problemlösning.
M8 uppmuntra eleven att främja välbefinnande och säkerhet i sina
aktiviteter och i sin närmiljö och vägleda eleven att handla på ett säkert,
ändamålsenligt och ansvarsfullt sätt som även skyddar hen själv
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Årskurs 3-6
Förmåga att främja säkerheten,
säkerhetskunskap
232
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan presentera centrala faktorer som
anknyter till välbefinnande och säkerhet.
Eleven kan beskriva säkerhetsanvisningar
och tillvägagångssätt i olika risk- och
nödsituationer, kan tillämpa dem i
undervisningssituationer samt övar sig att
motivera dem med hjälp av omgivningslärans
olika ämnesområden.
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
Säkerhetskunskapen utvecklas, t.ex. inom delområdena förgiftningar, rusmedel, elsäkerhet. Man
går igenom säkerhetsanvisningar och tillvägagångssätt i olika risk- och nödsituationer.
M9 handleda eleven att undersöka, agera, röra sig och göra utflykter i
naturen och den byggda miljön
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att undersöka omgivningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan röra sig och göra utflykter
i naturen och den byggda miljön enligt
anvisningar. Eleven kan under handledning
göra undersökningar i omgivningen både
självständigt och i grupp.
I4 Att undersöka omgivningen
Eleven inspireras med hjälp av uppgifter att röra sig i naturen och den byggda miljön. Eleven
genomför undersökningar i omgivningen både självständigt och i grupp.
M10 erbjuda eleven möjligheter att öva sig att arbeta i grupp genom att
delta i olika roller och sociala situationer, inspirera eleven att uttrycka sig
och lyssna på andra samt stödja elevens förmåga att identifiera, uttrycka
och reglera sina känslor
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Utveckling av de sociala färdigheterna, hur
eleven identifierar och reglerar känslor
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan med hjälp av exempel beskriva
handlingsmönster för hur man arbetar i grupp,
uppför sig artigt samt uttrycker och reglerar
känslor och övar sig att tillämpa mönstren i
olika roller.
I1 Jag som människa
Eleven övar sig att identifiera olika fysiska och psykiska signaler och att bli medveten om sina egna
tankar, behov och attityder. Mentala färdigheter utforskas; egna styrkor och resurser. Förmågan
att arbeta i grupp stärks; den empatiska förmågan utvecklas, vänskap på nätet. Eleven övar sig
att identifiera, uttrycka och reglera känslor.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
233
Årskurs 3-6
M11 handleda eleven att använda informations- och
kommunikationsteknik för att söka, bearbeta och presentera information
och för att kommunicera på ett ansvarsfullt, tryggt och ergonomiskt sätt
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda informations- och
kommunikations- teknik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan använda digitala verktyg i de olika
faserna av en undersökningsprocess och för
att kommunicera. Eleven kan beskriva hur
digitala verktyg används på ett ansvarsfullt,
säkert och ergonomiskt sätt.
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
Informations- och kommunikationsteknik utnyttjas mångsidigt vid informationssökning och i
undersökningar. Vikten av källors tillförlitlighet och tydlighet betonas.
M12 vägleda eleven att observera omgivningen, mänskliga aktiviteter
och fenomen i anknytning till dem med hjälp av begrepp inom
omgivningsläran samt att utveckla sina begreppskonstruktioner från
att bestå av olika förhandsuppfattningar så att de bättre motsvarar den
exakta användningen av begreppen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda begrepp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva miljön, mänskliga
aktiviteter och fenomen som anknyter till dem
med centrala begrepp inom omgivningslärans
olika ämnesområden och med egna ord.
Eleven kan koppla ihop begrepp på ett logiskt
sätt.
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
Eleven övar sig att använda begrepp inom de olika ämnesområdena i omgivningslära. Eleven lär
sig att beskriva vardagliga situationer, fenomen och teknik med begrepp från olika ämnesområden.
M13 handleda eleven att förstå, använda och skapa olika modeller med
hjälp av vilka man kan tolka och förklara människan, omgivningen och
anknytande fenomen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Eleven kan använda och tolka olika konkreta
mo-deller. Eleven övar att an-vända abstrakta
modeller.
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan använda och tolka olika konkreta
modeller. Eleven övar att använda abstrakta
modeller.
Årskurs 3-6
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
Eleven övar sig att beskriva vardagliga situationer, fenomen och teknik med modeller från olika
ämnesområden. Eleven övar sig att använda och tolka olika, såväl konkreta som abstrakta,
modeller.
234
M14 handleda eleven att söka tillförlitlig information, uttrycka olika
synpunkter och motivera dem samt tolka och kritiskt bedöma
informationskällor och synvinklar
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att uttrycka åsikter och läsa kritiskt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan söka information från olika
informationskällor och välja några tillförlitliga
informationskällor. Eleven övar att motivera
olika åsikter och kan nämna skillnader mellan
olika synvinklar.
I2 Vardagliga situationer och sammanhang
Eleven övar sig att välja och använda trygga och pålitliga informationskällor. Eleven övar
att förhålla sig kritiskt till information via vardagliga applikationer inom informations- och
kommunikationsteknik.
M15 vägleda eleven att undersöka naturen, identifiera organismer och
livsmiljöer, tänka ekologiskt samt hjälpa eleven att förstå människans
uppbyggnad, livsfunktioner och utveckling
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskaper i biologi: Förmåga att undersöka
naturen, identifiera organismer och livsmiljöer,
människans uppbyggnad, livsfunktioner och
utveckling
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan iaktta naturen och identifiera de
vanligaste växtarterna och de livsmiljöer som
är typiska för dem. Eleven sammanställer
under handledning en liten växtsamling, kan
självständigt och tillsammans med andra
experimentellt undersöka växternas tillväxt
samt kan i huvuddrag beskriva människans
uppbyggnad, livsfunktioner och utveckling.
I4 Att undersöka omgivningen
Eleven bekantar sig med olika naturmiljöer och växtzoner både i Finland och den övriga världen
samt fördjupar sig i deras särdrag och arter. Eleven kan till exempel jämföra olika skogsekosystem
i olika delar av världen. Människans uppbyggnad och livsfunktioner studeras.
M16 handleda eleven i geografiskt tänkande och att iaktta sin omgivning
och hela världen samt att lära sig använda kartor och andra geomedier
235
Årskurs 3-6
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskaper i geografi: Förmåga att gestalta
jordklotet, använda kartor och andra
geomedier
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan identifiera olika regionala nivåer,
strukturera sin omgivning, uppfatta de
områden som granskas och kartbilden av hela
jordklotet samt kan beskriva den regionala
mångfalden på jordklotet. Eleven kan använda
kartor och andra geomedier för att söka och
presentera information.
I3 På upptäcktsfärd i en pluralistisk värld
Världsdelarna behandlas. Naturmiljön och mänsklig verksamhet i världsdelar utanför Europa
undersöks med hjälp av mångsidiga regionala exempel och aktuella nyheter. Förståelsen av
geografiska fenomen tränas. Jordmånen och berggrunden undersöks. Elevens förmåga att
använda kartor och geomedier i det egna arbetet fördjupas. Elevens förmåga att förstå naturens
och kulturens mångfald ökar. Elevens globala förståelse ökar.
M17 vägleda eleven att undersöka, beskriva och förklara fysikaliska
fenomen i vardagen, naturen och tekniken samt lägga grund för
förståelsen av principen om energins bevarande
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskaper i fysik: Förmåga att undersöka,
beskriva och förklara fysikaliska fenomen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan observera och beskriva enkla
fysikaliska fenomen i vardagen, naturen
och tekniken samt övar sig att förklara dem.
Eleven kan använda energi-, kraft- och
rörelsebegrepp i vardagliga situationer och
kan ge exempel på principen om energins
bevarande.
I5 Naturens strukturer, principer och kretslopp
Begreppet kraft undersöks med hjälp av förändringar i kroppars rörelser. Ljud- och ljusfenomen
undersöks. Genom att utföra temperaturmätningar, studera värmeenergi och omvandling mellan
energiformer får eleven insikt i principen om energins bevarande.
M18 vägleda eleven att undersöka, beskriva och förklara kemiska
fenomen, ämnens egenskaper och omvandlingar samt lägga grund för
förståelsen av principen om materiens bevarande
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
Eleven kan observera och beskriva
aggregationstill-stånd och bekanta ämnens
egenskaper samt övar sig att förklara dem.
Eleven kan förklara till exempel vattnets
kretslopp eller återvinning med hjälp av
principen om materiens bevarande.
236
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan observera och beskriva
aggregationstillstånd och bekanta ämnens
egenskaper samt övar sig att förklara dem.
Eleven kan förklara till exempel vattnets
kretslopp eller återvinning med hjälp av
principen om materiens bevarande.
I5 Naturens strukturer, principer och kretslopp
Förståelsen av principen om ämnens förändringar och bevarande tränas; förbränning. Eleven får
insikt i värnandet om naturens mångfald och hållbar användning av naturresurser. Kemiska termer
som blandning och lösning behandlas.
M19 vägleda eleven att förstå delområdena inom hälsa, betydelsen av
sunda vanor samt livets gång, den individuella tillväxten och utvecklingen
i barndomen och ungdomen samt uppmuntra eleven att öva och tillämpa
sina kunskaper om hälsa i vardagen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskaper i hälsokunskap: Kännedom om
delområdena inom hälsa och sunda vanor,
förmåga att reflektera över deras betydelse
samt att identifiera och beskriva tillväxten och
utvecklingen vid en viss ålder
Eleven kan beskriva delområdena inom hälsa
och ge exempel på hur hälsan kan främjas i
vardagen. Eleven kan beskriva olika skeden
i livet och förklara vad som kännetecknar
växandet och utvecklingen i puberteten och
individuella variationer i dem.
I1 Jag som människa
Förståelsen av aktuella förändringar i utvecklingen utvecklas. Eleven övar sig att identifiera olika
fysiska och psykiska signaler och att bli medveten om sina egna tankar, behov, attityder och
värderingar. Man reflekterar kring hur vardagliga hälsovanor påverkar välmåendet och förebygger
sjukdomar. Omsorg om andra övas. Eleven övar sig att identifiera, uttrycka och reglera känslor.
Eleven får kunskap om sunda levnadsvanor och fysiskt välbefinnande. Säkerhetskunskapen
utvecklas till exempel inom följande delområden: rusmedel, olyckor, förgiftningar, förebyggande
av mobbning, fysisk och mental integritet samt åtgärder i nöd- och risksituationer.
36.6.3. Livsåskådningskunskap
Läroämnets uppdrag
Undervisningen i livsåskådningskunskap har som uppdrag att utveckla elevernas förmåga att växa
till självständiga, toleranta, ansvarsfulla och omdömesgilla medlemmar i sitt samhälle. Målet är
ett fullständigt demokratiskt medborgarskap i en allt mer global och snabbt föränderlig värld. Det
förutsätter att undervisningen i livsåskådningskunskap mångsidigt ökar den åskådningsmässiga
och kulturella allmänbildningen, utvecklar förmågan att tänka, förmågan att handla etiskt och
kritiskt och att lära sig. Att tänka kritiskt innebär inom livsåskådningskunskap att söka orsaker, se
sammanhang, ha känsla för situationer och att kunna ändra sitt förhållningssätt. Hit hör också en
öppen och reflekterande attityd.
237
Årskurs 3-6
Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva
efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses människorna som aktörer som förnyar
och skapar sin kultur och som upplever och skapar mening tillsammans och i samverkan
med omvärlden. Livsåskådningar, mänskliga sedvanor och deras innebörd anses vara resultat
av växelverkan mellan individer, samhällen och kulturarv. I livsåskådningskunskapen betonas
människans förmåga att aktivt påverka sina egna tankar och handlingar. Detta gäller även
elevernas studier och lärande. Därför är det viktigt att undervisningen och studierna anpassas
efter elevernas tanke- och upplevelsevärld.
Livsåskådningskunskapen ska stödja utvecklingen av mångsidig kompetens, i synnerhet
förmågan att tänka och lära sig, kulturell och kommunikativ kompetens, vardagskompetens och
förmågan att delta, påverka och ta ansvar.
Läroämnets uppdrag i årskurs 3-6
I årskurserna 3–6 har undervisningen i livsåskådningskunskap som särskilt uppdrag att
uppmuntra och stödja elevernas strävan efter att skapa en egen identitet och livsåskådning.Det
centrala i undervisningen är att stödja utvecklingen av elevernas etiska tänkande, kulturella
färdigheter och förmåga att uttrycka sina åsikter och motivera dem.
Mål för lärmiljöer och arbetssätt i livsåskådningskunskap i årskurs 3–6
Vid valet av arbetssätt är det med tanke på läroämnets mål viktigt att skapa en trygg och öppen
psykisk och social lärmiljö, där varje elev upplever att hen blir hörd och respekterad. Eleven ska
uppmuntras till självstyrt lärande. Den fysiska lärmiljön utvecklas så att den tar hänsyn till olika
sätt att lära sig och arbeta och går lätt att förändra. De gemensamma undersökningarna och
diskussionerna som leds av läraren berikas med konkreta aktiviteter, sagor, berättelser, lekar,
musik, bildkonst och drama. I de konkreta aktiviteterna ska digitaliseringen i livsmiljön beaktas.
Handledning, differentiering och stöd i livsåskådningskunskap i årskurs
3–6
Med tanke på läroämnets mål är det centralt att handledningen och stödet stärker elevens
självförtroende och känsla av delaktighet. Läroämnet livsåskådningskunskap ska stödja elevens
välbefinnande, utveckling och lärande genom att erbjuda möjligheter och begreppsliga redskap
att undersöka, strukturera och skapa en egen livsåskådningsidentitet tillsammans med andra.
Handledning och stöd behövs särskilt för att utveckla kommunikations- och tankeförmågan.
Elevernas individuella behov av stöd samt möjlighet att fördjupa sig och avancera i egen takt ska
beaktas vid valet av arbetssätt och innehåll.
Bedömning av elevens lärande i livsåskådningskunskap i årskurs 3–6
Bedömningen i livsåskådningskunskap ska vara handledande och uppmuntrande. Responsen
ska uppmuntra eleven att studera och undersöka centrala källor och deras särdrag och att själv
tolka dem. I bedömningen ska man beakta olika former av skriftlig och muntlig framställning samt
kunskaper som visas med hjälp av andra uttrycksformer. Det centrala är elevens förmåga att
uttrycka sig själv och sina tankar. I stället för att fästa uppmärksamheten vid memorering av
detaljer ska man i bedömningen uppmärksamma elevens förmåga att förstå och kunna tillämpa
sin kunskap och utveckla sitt tänkande.
Läraren ska ge en verbal bedömning eller ett siffervitsord i livsåskådningskunskap genom
att bedöma elevernas kunskaper i relation till målen i den lokala läroplanen. För att
definiera kunskapsnivån för läsårsbetyget i årskurs 6 ska läraren använda de nationella
bedömningskriterierna i livsåskådningskunskap.
Årskurs 3
Årskurs 3-6
Centralt innehåll
I1 Att växa till ett gott liv
Eleverna övar sig att möta andra och att respektera olika synsätt. De undersöker hur rättvisa tar
sig uttryck i det dagliga livet. Man undersöker frihet och ansvar, i synnerhet tanke-, religions- och
livsåskådningsfrihet. Man fördjupar sig i begreppen värde och norm. Eleverna reflekterar över
238
jämlikhet, lycka och ett bra liv. Eleverna övar sig att förklara och motivera sin synpunkt i förhållande
till andras.
I2 Olika sätt att leva
Eleverna undersöker den egna identiteten ur olika perspektiv. I undervisningen fördjupar man sig
i den finländska kulturen och kulturella minoriteter samt olika livs- och världsåskådningar. Man
reflekterar över till exempel vad det innebär att vara jämlik, att acceptera, att förstå, att veta, att
tro och att anta. Man fördjupar sig i världens kulturarv och inser dess värde. Eleverna övar sig att
förklara och motivera sin synpunkt i förhållande till olika kulturer och livsåskådningar.
I3 Grunderna för ett gemensamt liv
Eleverna fördjupar sig i grunden för att leva tillsammans genom att undersöka till exempel
betydelsen av överenskommelser, löften, rättigheter och skyldigheter, jämlikhet, fred och
demokrati i såväl olika vardagliga situationer i det egna livet som i större omfattning. I
undervisningen fördjupar man sig i barnets rättigheter och fundera på hur de förverkligas nära och
fjärran. Man övar sig att etiskt bedöma gärningar utifrån deras kontext, syfte och följder. Eleverna
övar sig att förklara och motivera egna synpunkter i förhållande till förutsättningarna för att leva
tillsammans.
I4 Naturen och en hållbar framtid
Eleverna fördjupar sig i olika tidsbegrepp och sätt att förklara världen och reflekterar över hur de
påverkar människors liv samt över olika uppfattningar som anknyter till dem. De undersöker olika
naturuppfattningar, naturens och människans framtid samt hållbar utveckling. Eleverna övar sig
att förklara och motivera egna synpunkter i förhållande till världsbilden och en hållbar framtid.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3, I4
K1, K2, K3, K7
M2
I1, I2, I3, I4
K1, K4, K5
M3
I1, I2, I3
K1, K4
M4
I1, I2, I3
K3, K7
M5
I2, I3, I4
K2, K4, K5
M6
I1, I2, I3, I4
K1, K2
M7
I1, I2, I3, I4
K1, K2, K5
M8
I1, I2, I3
K2, K7
M9
I3
K2, K3
M10
I1, I2, I3, I4
K5, K6, K7
M1 skapa förutsättningar för eleven att utveckla sitt etiska tänkande och
sporra eleven att tillämpa etiska principer ivardagliga situationer
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
239
Årskurs 3-6
Mål för undervisningen
Föremål för bedömningen
Hur eleven behärskar och tillämpar begrepp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan förklara vissa centrala etiska
begrepp och kan med hjälp av dem analysera
vissa etiska situationer som hen mött i livet.
I1 Att växa till ett gott liv
Eleven undersöker hur rättvisa tar sig uttryck i det dagliga livet.
M2 handleda eleven att känna igen och bedöma ett argument och
motiveringar till det
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att känna igen och bedöma
argument och motiveringar
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan urskilja argument och motiveringar
till dem i en diskussion samt fundera över hur
relevanta motiveringarna är.
I1 Att växa till ett gott liv
Eleven övar sig att förklara och motivera sin synpunkt i förhållande till andras.
M3 främja elevens förmåga att uppfatta samband mellan olika företeelser
och att utveckla sitt tänkande
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att dra slutsatser
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan identifiera felaktiga slutsatser och
korrigera sitt tänkande utgående från dem.
I1 Att växa till ett gott liv
Eleven reflekterar över frågor ur flera olika perspektiv, till exempel utgående från innehållet i olika
läroämnen.
M4 vägleda eleven att ta ansvar för sig själv, andra människor och naturen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Årskurs 3-6
Kunskap om vad det innebär att ta ansvar
240
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva vad det innebär att ta
ansvar för sig själv, andra och naturen och ge
exempel ur det egna livet.
I3 Grunderna för ett gemensamt liv
Eleven fördjupar sig i grunderna för att leva tillsammans.
M5 vägleda eleven att lära känna Finlands, Europas och världens kulturarv
och att förstå kulturell mångfald som fenomen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att tillämpa kunskaper och begrepp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan namnge och förklara vissa
kulturella fenomen som ingår i Finlands,
Europas och världens kulturarv. Eleven kan
ge exempel på kulturell mångfald i gruppen
eller samhället.
I2 Olika sätt att leva
Eleven fördjupar sig i världens kulturarv och kulturell mångfald.
M6 stödja eleven att utveckla sin allmänbildning inom livsåskådning och
kultur
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att tillämpa kunskaper och begrepp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan nämna viktiga särdrag i några
livsåskådningar och kulturer.
I2 Olika sätt att leva
Eleven undersöker den egna identiteten ur olika perspektiv. Eleven får kunskap om forntida folktro
och olika ursprungsfolk i Finland.
M7 vägleda eleven att planera och utvärdera sitt eget lärande i
livsåskådning
Eleven ställer upp mål för studierna och utvärderar hur målen nås.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Eleven kan ställa upp mål för sina studier,
sträva mot dem och bedöma hur de nås både
individuellt och i grupp.
M8 uppmuntra eleven att uttrycka sin livsåskådning och att lyssna på
andras ställningstaganden i livsåskådningsfrågor
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
241
Årskurs 3-6
Förmåga att lära sig
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Föremål för bedömningen
Sociala färdigheter och förmåga att arbeta i
grupp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven uttrycker sina livsåskådningstankar på
ett konstruktivt sätt och kan lyssna på andras
synpunkter och ställningstaganden.
I1 Att växa till ett gott liv
Eleven övar sig att möta andra och att respektera olika synsätt.
M9 vägleda eleven att bekanta sig med människorättsetiken som baserar
sig på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, i synnerhet
barnets rättigheter
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskap om människorättsetik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan det centrala innehållet i FN:s
deklaration om mänskliga rättigheter och kan
ge exempel på barnets rättigheter.
I3 Grunderna för ett gemensamt liv
Eleven reflekterar över mänskliga rättigheter och människovärdets betydelse. Eleven reflekterar
över inställningen till olikheter ur ett människorättsperspektiv.
M10 uppmuntra eleven att ta initiativ och agera på ett ansvarsfullt sätt i sin
omgivning
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kännedom om sätt att påverka
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan söka och beskriva några sätt att
påverka på ett ansvarsfullt sätt.
I3 Grunderna för ett gemensamt liv
Eleven fördjupar sig i grunderna för att leva tillsammans med fokus på överenskommelser, löften,
rättigheter och skyldigheter och undersöker deras betydelse i vardagen och i ett större perspektiv
Årskurs 4
Centralt innehåll
Årskurs 3-6
I1 Att växa till ett gott liv
Eleverna övar sig att möta andra och att respektera olika synsätt. De undersöker hur rättvisa tar
sig uttryck i det dagliga livet. Man undersöker frihet och ansvar, i synnerhet tanke-, religions- och
livsåskådningsfrihet. Man fördjupar sig i begreppen värde och norm. Eleverna reflekterar över
jämlikhet, lycka och ett bra liv. Eleverna övar sig att förklara och motivera sin synpunkt i förhållande
till andras.
242
I2 Olika sätt att leva
Eleverna undersöker den egna identiteten ur olika perspektiv. I undervisningen fördjupar man sig
i den finländska kulturen och kulturella minoriteter samt olika livs- och världsåskådningar. Man
reflekterar över till exempel vad det innebär att vara jämlik, att acceptera, att förstå, att veta, att
tro och att anta. Man fördjupar sig i världens kulturarv och inser dess värde. Eleverna övar sig att
förklara och motivera sin synpunkt i förhållande till olika kulturer och livsåskådningar.
I3 Grunderna för ett gemensamt liv
Eleverna fördjupar sig i grunden för att leva tillsammans genom att undersöka till exempel
betydelsen av överenskommelser, löften, rättigheter och skyldigheter, jämlikhet, fred och
demokrati i såväl olika vardagliga situationer i det egna livet som i större omfattning. I
undervisningen fördjupar man sig i barnets rättigheter och fundera på hur de förverkligas nära och
fjärran. Man övar sig att etiskt bedöma gärningar utifrån deras kontext, syfte och följder. Eleverna
övar sig att förklara och motivera egna synpunkter i förhållande till förutsättningarna för att leva
tillsammans.
I4 Naturen och en hållbar framtid
Eleverna fördjupar sig i olika tidsbegrepp och sätt att förklara världen och reflekterar över hur de
påverkar människors liv samt över olika uppfattningar som anknyter till dem. De undersöker olika
naturuppfattningar, naturens och människans framtid samt hållbar utveckling. Eleverna övar sig
att förklara och motivera egna synpunkter i förhållande till världsbilden och en hållbar framtid.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3, I4
K1, K2, K3, K7
M2
I1, I2, I3, I4
K1, K4, K5
M3
I1, I2, I3
K1, K4
M4
I1, I2, I3
K3, K7
M5
I2, I3, I4
K2, K4, K5
M6
I1, I2, I3, I4
K1, K2
M7
I1, I2, I3, I4
K1, K2, K5
M8
I1, I2, I3
K2, K7
M9
I3
K2, K3
M10
I1, I2, I3, I4
K5, K6, K7
Mål för undervisningen
M1 skapa förutsättningar för eleven att utveckla sitt etiska tänkande och
sporra eleven att tillämpa etiska principer ivardagliga situationer
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
243
Årskurs 3-6
Eleven uppmuntras att tillämpa etiska principer i vardagliga situationer.
Föremål för bedömningen
Hur eleven behärskar och tillämpar begrepp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan förklara vissa centrala etiska
begrepp och kan med hjälp av dem analysera
vissa etiska situationer som hen mött i livet.
I1 Att växa till ett gott liv
Eleven övar sig att möta andra och att respektera olika synsätt.
M2 handleda eleven att känna igen och bedöma ett argument och
motiveringar till det
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att känna igen och bedöma
argument och motiveringar
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan urskilja argument och motiveringar
till dem i en diskussion samt fundera över hur
relevanta motiveringarna är.
I3 Grunderna för ett gemensamt liv
Eleven övar sig att förklara och motivera egna synpunkter i förhållande till förutsättningarna för
att leva tillsammans.
M3 främja elevens förmåga att uppfatta samband mellan olika företeelser
och att utveckla sitt tänkande
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att dra slutsatser
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan identifiera felaktiga slutsatser och
korrigera sitt tänkande utgående från dem.
I1 Att växa till ett gott liv
Eleven reflekterar över frågor ur flera olika perspektiv, till exempel utgående från innehållet i olika
läroämnen.
M4 vägleda eleven att ta ansvar för sig själv, andra människor och naturen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Årskurs 3-6
Kunskap om vad det innebär att ta ansvar
244
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva vad det innebär att ta
ansvar för sig själv, andra och naturen och ge
exempel ur det egna livet.
I1 Att växa till ett gott liv
Eleven undersöker olika naturuppfattningar, naturens och människans framtid samt hållbar
utveckling.
M5 vägleda eleven att lära känna Finlands, Europas och världens kulturarv
och att förstå kulturell mångfald som fenomen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att tillämpa kunskaper och begrepp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan namnge och förklara vissa
kulturella fenomen som ingår i Finlands,
Europas och världens kulturarv. Eleven kan
ge exempel på kulturell mångfald i gruppen
eller samhället.
I2 Olika sätt att leva
Eleven fördjupar sig i världens kulturarv och kulturell mångfald.
M6 stödja eleven att utveckla sin allmänbildning inom livsåskådning och
kultur
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att tillämpa kunskaper och begrepp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan nämna viktiga särdrag i några
livsåskådningar och kulturer.
I2 Olika sätt att leva
Eleven undersöker den egna identiteten ur olika perspektiv. Eleven får kunskap om forntida folktro
och olika ursprungsfolk i Finland.
M7 vägleda eleven att planera och utvärdera sitt eget lärande i
livsåskådning
Eleven ställer upp mål för studierna och utvärderar hur målen nås.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Förmåga att lära sig
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ställa upp mål för sina studier,
sträva mot dem och bedöma hur de nås både
individuellt och i grupp.
245
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
M8 uppmuntra eleven att uttrycka sin livsåskådning och att lyssna på
andras ställningstaganden i livsåskådningsfrågor
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Sociala färdigheter och förmåga att arbeta i
grupp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven uttrycker sina livsåskådningstankar på
ett konstruktivt sätt och kan lyssna på andras
synpunkter och ställningstaganden.
I1 Att växa till ett gott liv
Eleven övar sig att möta andra och att respektera olika synsätt.
M9 vägleda eleven att bekanta sig med människorättsetiken som baserar
sig på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, i synnerhet
barnets rättigheter
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskap om människorättsetik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan det centrala innehållet i FN:s
deklaration om mänskliga rättigheter och kan
ge exempel på barnets rättigheter.
I3 Grunderna för ett gemensamt liv
Eleven bekantar sig med FN:s konvention om barnets rättigheter. Eleven reflekterar över
rättigheter och skyldigheter och balansen mellan dem i en grupp eller ett samhälle.
M10 uppmuntra eleven att ta initiativ och agera på ett ansvarsfullt sätt i sin
omgivning
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kännedom om sätt att påverka
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan söka och beskriva några sätt att
påverka på ett ansvarsfullt sätt.
I3 Grunderna för ett gemensamt liv
Årskurs 3-6
Eleven fördjupar sig i grunderna för att leva tillsammans med fokus på överenskommelser, löften,
rättigheter och skyldigheter och undersöker deras betydelse i vardagen och i ett större perspektiv.
246
Årskurs 5
Centralt innehåll
I1 Att växa till ett gott liv
Eleverna övar sig att möta andra och att respektera olika synsätt. De undersöker hur rättvisa tar
sig uttryck i det dagliga livet. Man undersöker frihet och ansvar, i synnerhet tanke-, religions- och
livsåskådningsfrihet. Man fördjupar sig i begreppen värde och norm. Eleverna reflekterar över
jämlikhet, lycka och ett bra liv. Eleverna övar sig att förklara och motivera sin synpunkt i förhållande
till andras.
I2 Olika sätt att leva
Eleverna undersöker den egna identiteten ur olika perspektiv. I undervisningen fördjupar man sig
i den finländska kulturen och kulturella minoriteter samt olika livs- och världsåskådningar. Man
reflekterar över till exempel vad det innebär att vara jämlik, att acceptera, att förstå, att veta, att
tro och att anta. Man fördjupar sig i världens kulturarv och inser dess värde. Eleverna övar sig att
förklara och motivera sin synpunkt i förhållande till olika kulturer och livsåskådningar.
I3 Grunderna för ett gemensamt liv
Eleverna fördjupar sig i grunden för att leva tillsammans genom att undersöka till exempel
betydelsen av överenskommelser, löften, rättigheter och skyldigheter, jämlikhet, fred och
demokrati i såväl olika vardagliga situationer i det egna livet som i större omfattning. I
undervisningen fördjupar man sig i barnets rättigheter och fundera på hur de förverkligas nära och
fjärran. Man övar sig att etiskt bedöma gärningar utifrån deras kontext, syfte och följder. Eleverna
övar sig att förklara och motivera egna synpunkter i förhållande till förutsättningarna för att leva
tillsammans.
I4 Naturen och en hållbar framtid
Eleverna fördjupar sig i olika tidsbegrepp och sätt att förklara världen och reflekterar över hur de
påverkar människors liv samt över olika uppfattningar som anknyter till dem. De undersöker olika
naturuppfattningar, naturens och människans framtid samt hållbar utveckling. Eleverna övar sig
att förklara och motivera egna synpunkter i förhållande till världsbilden och en hållbar framtid.
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3, I4
K1, K2, K3, K7
M2
I1, I2, I3, I4
K1, K4, K5
M3
I1, I2, I3
K1, K4
M4
I1, I2, I3
K3, K7
M5
I2, I3, I4
K2, K4, K5
M6
I1, I2, I3, I4
K1, K2
M7
I1, I2, I3, I4
K1, K2, K5
M8
I1, I2, I3
K2, K7
M9
I3
K2, K3
M10
I1, I2, I3, I4
K5, K6, K7
247
Årskurs 3-6
Undervisningens mål
Mål för undervisningen
M1 skapa förutsättningar för eleven att utveckla sitt etiska tänkande och
sporra eleven att tillämpa etiska principer ivardagliga situationer
Eleven ges förutsättningar att utveckla sitt etiska tänkande.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Hur eleven behärskar och tillämpar begrepp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan förklara vissa centrala etiska
begrepp och kan med hjälp av dem analysera
vissa etiska situationer som hen mött i livet.
I1 Att växa till ett gott liv
Eleven fördjupar sig i begreppen värde och norm och reflekterar över jämlikhet, lycka och ett gott
liv.
M2 handleda eleven att känna igen och bedöma ett argument och
motiveringar till det
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att känna igen och bedöma
argument och motiveringar
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan urskilja argument och motiveringar
till dem i en diskussion samt fundera över hur
relevanta motiveringarna är.
I2 Olika sätt att leva
Eleven övar sig att förklara och motivera sin synpunkt i förhållande till olika kulturer och
livsåskådningar.
M3 främja elevens förmåga att uppfatta samband mellan olika företeelser
och att utveckla sitt tänkande
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att dra slutsatser
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan identifiera felaktiga slutsatser och
korrigera sitt tänkande utgående från dem.
Årskurs 3-6
I1 Att växa till ett gott liv
Eleven reflekterar över frågor ur flera olika perspektiv, till exempel utgående från innehållet i olika
läroämnen.
248
M4 vägleda eleven att ta ansvar för sig själv, andra människor och naturen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskap om vad det innebär att ta ansvar
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva vad det innebär att ta
ansvar för sig själv, andra och naturen och ge
exempel ur det egna livet.
I3 Grunderna för ett gemensamt liv
Man behandlar teman som påverkar såväl det egna och samhällets som framtida generationers
välbefinnande, till exempel värnande om naturen, hållbar utveckling, respekt för andra, goda
gärningar, osjälviskhet och rättvisa.
M5 vägleda eleven att lära känna Finlands, Europas och världens kulturarv
och att förstå kulturell mångfald som fenomen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att tillämpa kunskaper och begrepp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan namnge och förklara vissa
kulturella fenomen som ingår i Finlands,
Europas och världens kulturarv. Eleven kan
ge exempel på kulturell mångfald i gruppen
eller samhället.
I2 Olika sätt att leva
Eleven fördjupar sig i världens kulturarv och inser dess värde.
M6 stödja eleven att utveckla sin allmänbildning inom livsåskådning och
kultur
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att tillämpa kunskaper och begrepp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan nämna viktiga särdrag i några
livsåskådningar och kulturer.
I2 Olika sätt att leva
M7 vägleda eleven att planera och utvärdera sitt eget lärande i
livsåskådning
Eleven ställer upp mål för studierna och utvärderar hur målen nås.
249
Årskurs 3-6
Eleven fördjupar sig i den finländska kulturen och kulturella minoriteter samt olika livs- och
världsåskådningar.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att lära sig
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ställa upp mål för sina studier,
sträva mot dem och bedöma hur de nås både
individuellt och i grupp.
M8 uppmuntra eleven att uttrycka sin livsåskådning och att lyssna på
andras ställningstaganden i livsåskådningsfrågor
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Sociala färdigheter och förmåga att arbeta i
grupp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven uttrycker sina livsåskådningstankar på
ett konstruktivt sätt och kan lyssna på andras
synpunkter och ställningstaganden.
I1 Att växa till ett gott liv
Eleven undersöker den egna identiteten ur olika perspektiv. Eleven reflekterar till exempel över
vad det innebär att vara jämlik, att acceptera, att förstå, att veta, att tro och att anta.
M9 vägleda eleven att bekanta sig med människorättsetiken som baserar
sig på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, i synnerhet
barnets rättigheter
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskap om människorättsetik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan det centrala innehållet i FN:s
deklaration om mänskliga rättigheter och kan
ge exempel på barnets rättigheter.
I3 Grunderna för ett gemensamt liv
Eleven reflekterar över varför mänskliga rättigheter behövs. Eleven reflekterar över spelregler som
behövs när man lever tillsammans.
M10 uppmuntra eleven att ta initiativ och agera på ett ansvarsfullt sätt i sin
omgivning
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Årskurs 3-6
Kännedom om sätt att påverka
250
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan söka och beskriva några sätt att
påverka på ett ansvarsfullt sätt.
I3 Grunderna för ett gemensamt liv
Eleven fördjupar sig i grunderna för att leva tillsammans med fokus på jämlikhet, fred och
demokrati och undersöker deras betydelse i vardagen och i ett större perspektiv.
Årskurs 6
Centralt innehåll
I1 Att växa till ett gott liv
Eleverna övar sig att möta andra och att respektera olika synsätt. De undersöker hur rättvisa tar
sig uttryck i det dagliga livet. Man undersöker frihet och ansvar, i synnerhet tanke-, religions- och
livsåskådningsfrihet. Man fördjupar sig i begreppen värde och norm. Eleverna reflekterar över
jämlikhet, lycka och ett bra liv. Eleverna övar sig att förklara och motivera sin synpunkt i förhållande
till andras.
I2 Olika sätt att leva
Eleverna undersöker den egna identiteten ur olika perspektiv. I undervisningen fördjupar man sig
i den finländska kulturen och kulturella minoriteter samt olika livs- och världsåskådningar. Man
reflekterar över till exempel vad det innebär att vara jämlik, att acceptera, att förstå, att veta, att
tro och att anta. Man fördjupar sig i världens kulturarv och inser dess värde. Eleverna övar sig att
förklara och motivera sin synpunkt i förhållande till olika kulturer och livsåskådningar.
I3 Grunderna för ett gemensamt liv
Eleverna fördjupar sig i grunden för att leva tillsammans genom att undersöka till exempel
betydelsen av överenskommelser, löften, rättigheter och skyldigheter, jämlikhet, fred och
demokrati i såväl olika vardagliga situationer i det egna livet som i större omfattning. I
undervisningen fördjupar man sig i barnets rättigheter och fundera på hur de förverkligas nära och
fjärran. Man övar sig att etiskt bedöma gärningar utifrån deras kontext, syfte och följder. Eleverna
övar sig att förklara och motivera egna synpunkter i förhållande till förutsättningarna för att leva
tillsammans.
I4 Naturen och en hållbar framtid
251
Årskurs 3-6
Eleverna fördjupar sig i olika tidsbegrepp och sätt att förklara världen och reflekterar över hur de
påverkar människors liv samt över olika uppfattningar som anknyter till dem. De undersöker olika
naturuppfattningar, naturens och människans framtid samt hållbar utveckling. Eleverna övar sig
att förklara och motivera egna synpunkter i förhållande till världsbilden och en hållbar framtid.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3, I4
K1, K2, K3, K7
M2
I1, I2, I3, I4
K1, K4, K5
M3
I1, I2, I3
K1, K4
M4
I1, I2, I3
K3, K7
M5
I2, I3, I4
K2, K4, K5
M6
I1, I2, I3, I4
K1, K2
M7
I1, I2, I3, I4
K1, K2, K5
M8
I1, I2, I3
K2, K7
M9
I3
K2, K3
M10
I1, I2, I3, I4
K5, K6, K7
Mål för undervisningen
M1 skapa förutsättningar för eleven att utveckla sitt etiska tänkande och
sporra eleven att tillämpa etiska principer ivardagliga situationer
Eleven ges förutsättningar att utveckla sitt etiska tänkande.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Hur eleven behärskar och tillämpar begrepp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan förklara vissa centrala etiska
begrepp och kan med hjälp av dem analysera
vissa etiska situationer som hen mött i livet.
I3 Grunderna för ett gemensamt liv
Eleven övar sig att etiskt bedöma gärningar utifrån deras kontext, syfte och följder.
M2 handleda eleven att känna igen och bedöma ett argument och
motiveringar till det
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Årskurs 3-6
Förmåga att känna igen och bedöma
argument och motiveringar
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan urskilja argument och motiveringar
till dem i en diskussion samt fundera över hur
relevanta motiveringarna är.
I4 Naturen och en hållbar framtid
Eleven övar sig att förklara och motivera egna synpunkter i förhållande till världsbilden och en
hållbar framtid.
252
M3 främja elevens förmåga att uppfatta samband mellan olika företeelser
och att utveckla sitt tänkande
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att dra slutsatser
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan identifiera felaktiga slutsatser och
korrigera sitt tänkande utgående från dem.
I1 Att växa till ett gott liv
Eleven övar sig att identifiera felaktiga slutsatser och korrigera sitt tänkande utgående från dem.
M4 vägleda eleven att ta ansvar för sig själv, andra människor och naturen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskap om vad det innebär att ta ansvar
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva vad det innebär att ta
ansvar för sig själv, andra och naturen och ge
exempel ur det egna livet.
I3 Grunderna för ett gemensamt liv
Eleven undersöker betydelsen av till exempel överenskommelser, löften, rättigheter och
skyldigheter, jämlikhet, fred och demokrati såväl i olika vardagliga situationer i det egna livet som
i ett större perspektiv.
M5 vägleda eleven att lära känna Finlands, Europas och världens kulturarv
och att förstå kulturell mångfald som fenomen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att tillämpa kunskaper och begrepp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan namnge och förklara vissa
kulturella fenomen som ingår i Finlands,
Europas och världens kulturarv. Eleven kan
ge exempel på kulturell mångfald i gruppen
eller samhället.
I2 Olika sätt att leva
Eleven fördjupar sig i världens kulturarv och inser dess värde.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
253
Årskurs 3-6
M6 stödja eleven att utveckla sin allmänbildning inom livsåskådning och
kultur
Föremål för bedömningen
Förmåga att tillämpa kunskaper och begrepp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan nämna viktiga särdrag i några
livsåskådningar och kulturer.
I2 Olika sätt att leva
Eleven fördjupar sig i olika tidsbegrepp och sätt att förklara världen och reflekterar över hur de
påverkar människors liv samt över olika uppfattningar som anknyter till dem.
M7 vägleda eleven att planera och utvärdera sitt eget lärande i
livsåskådning
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att lära sig
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ställa upp mål för sina studier,
sträva mot dem och bedöma hur de nås både
individuellt och i grupp.
I1 Att växa till ett gott liv
Eleven övar sig att förklara och motivera sina synpunkter i förhållande till olika kulturer och
livsåskådningar.
M8 uppmuntra eleven att uttrycka sin livsåskådning och att lyssna på
andras ställningstaganden i livsåskådningsfrågor
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Sociala färdigheter och förmåga att arbeta i
grupp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven uttrycker sina livsåskådningstankar på
ett konstruktivt sätt och kan lyssna på andras
synpunkter och ställningstaganden.
I1 Att växa till ett gott liv
Eleven övar sig att förklara och motivera sin synpunkt i förhållande till andras.
M9 vägleda eleven att bekanta sig med människorättsetiken som baserar
sig på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, i synnerhet
barnets rättigheter
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
Kunskap om människorättsetik
254
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan det centrala innehållet i FN:s
deklaration om mänskliga rättigheter och kan
ge exempel på barnets rättigheter.
I3 Grunderna för ett gemensamt liv
Eleven fördjupar sig i barnets rättigheter och funderar på hur de förverkligas nära och fjärran.
M10 uppmuntra eleven att ta initiativ och agera på ett ansvarsfullt sätt i sin
omgivning
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kännedom om sätt att påverka
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan söka och beskriva några sätt att
påverka på ett ansvarsfullt sätt.
I1 Att växa till ett gott liv
Eleven undersöker frihet och ansvar, i synnerhet tanke-, religions- och livsåskådningsfrihet.
36.6.4. Elevhandledning
Läroämnets uppdrag
Elevhandledningen har en central betydelse ur såväl elevernas och skolans som ur samhällets
perspektiv. Handledningsverksamheten ska bilda en sammanhängande helhet som fortgår under
hela den grundläggande utbildningen och vidare under studierna efter den grundläggande
utbildningen. Elevhandledningen ska främja att eleverna lyckas i skolarbetet, att studierna löper
smidigt och att eleverna uppnår goda studieresultat.
Elevhandledningens uppdrag är att främja elevernas fostran och utveckling så att de kan
vidareutveckla sina studievanor och sina sociala färdigheter och tillägna sig kunskaper och
färdigheter som behövs i livet. Elevhandledningen ska stödja eleverna att fatta beslut och
att göra val gällande vardagslivet, studierna, fortsatta studier och framtiden utgående från
sina egna förutsättningar, sina värderingar, sitt utgångsläge och sina intressen. Med hjälp av
elevhandledningen lär sig eleverna att bli medvetna om sina möjligheter att påverka planeringen
och besluten i sitt eget liv. Eleverna ska uppmuntras att fundera över och ifrågasätta sina
förhandsuppfattningar om utbildning och yrken och att göra sina val utan könsbundna rollmodeller.
Elevhandledningen ska genomföras i samarbete med vårdnadshavarna.
Elevhandledningen fungerar som en länk mellan skolan, samhället och arbetslivet.
Elevhandledningen ska främja rättvisa, likvärdighet, jämlikhet och delaktighet samt förebygga
marginalisering från utbildning och arbetsliv. De kunskaper och färdigheter som utvecklas inom
elevhandledningen bidrar för sin del till att trygga tillgången på kompetent arbetskraft och till att
efterfrågan och utbud på kunnande sammanfaller i det framtida arbetslivet.
255
Årskurs 3-6
Strukturen, verksamhetssätten, arbets- och ansvarsfördelningen inom elevhandledningen samt
de yrkesövergripande nätverk som behövs för att uppnå målen för elevhandledningen ska
beskrivas i skolans handledningsplan. I planen ska även samarbetet mellan hem och skola
gällande handledning beskrivas, likaså skolans samarbete med arbetslivet och arrangemang i
anslutning till praktisk arbetslivsorientering. Det är viktigt att systematiskt utvärdera hur målen
i handledningsplanen nås. För att elevernas studier ska fortlöpa smidigt vid etappmålen inom
den grundläggande utbildningen och vid övergången till fortsatta studier är det viktigt med
samarbete mellan lärarna och studiehandledarna och att man vid behov samarbetar med andra
yrkeskategorier. Lärarna ska i sitt arbete använda aktuell information om fortsatta studier, arbetsliv
och arbetsuppgifter samt förändringar i dessa.
Läroämnets uppdrag i årskurs 3-6
I årskurserna 3–6 genomförs elevhandledningen huvudsakligen som en integrerad del av
den övriga undervisningen och verksamheten i skolan. Man kan också reservera lektioner för
elevhandledning på det sätt som fastställs i läroplanen. Klassläraren ansvarar tillsammans med
de övriga lärarna för elevhandledningen. Utöver den egna skolan och närmiljön kan även företag
och andra samarbetsparter i den närmaste omgivningen fungera som lärmiljöer.
Elevhandledningen ska stödja eleverna att hitta och utveckla studiestrategier, stärka deras
förmåga att ställa upp individuella mål och utvärdera hur målen nås samt bidra till att utveckla
förmågan att lära sig. Handledningen ska hjälpa eleverna att tillägna sig olika färdigheter
och metoder som behövs för att lära sig, arbeta, inhämta kunskap och hantera information i
studierna. De ska också lära sig att identifiera läroämnenas särdrag samt att välja lämpliga
inlärningsstrategier för varje läroämne. Handledningen ska stödja utvecklandet av elevernas
sociala färdigheter och färdigheter att arbeta i grupp.
Elevhandledningen ska utveckla färdigheter som behövs i livet och stärka elevernas positiva
uppfattning om sig själva som elever. Eleverna ska vägledas att identifiera och värdesätta både
sina egna och andras styrkor, förmågor och färdigheter. De ska stödjas att ta ansvar för sitt liv, sina
studier, sina val och sin medverkan som aktiva medlemmar och aktörer i gruppen och närmiljön.
Eleverna ska ges möjligheter att delta och påverka i skolgemenskapen och närmiljön, för att de
småningom ska få en uppfattning om sina möjligheter att påverka i samhället.
Via elevhandledningen ska eleverna bekanta sig med yrken, arbetsplatser och näringsliv i den
närmaste omgivningen. Syftet med eventuella studiebesök och exkursioner är att ge eleverna en
bild av arbetsliv, företagsamhet och olika yrken. Genom besöken väcks också elevernas intresse
för olika yrken.
Elevhandledningen ska stödja eleverna och vårdnadshavarna när det gäller att få information och
göra val förknippade med studierna. De ska ha möjlighet till personliga handledningssamtal om
studier och val och att få svar på olika frågor gällande lärande och skolgång.
36.6.5. Bildkonst
Läroämnets uppdrag
Årskurs 3-6
Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska
och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera och tolka bilder
formas elevernas identitet samtidigt som den kulturella kompetensen och gemenskapen stärks.
Undervisningen ska bygga på elevernas egna erfarenheter, fantasi och lust att experimentera.
Undervisningen i bildkonst ska utveckla förmågan att förstå konst, omgivningen och annan visuell
kultur. Eleverna ska erbjudas olika sätt att bedöma verkligheten och att påverka den. Genom
att förstärka kännedomen om kulturarvet stödjer man att traditionerna förmedlas och förnyas.
Undervisningen ska stödja eleverna att utveckla kritiskt tänkande och uppmuntra eleverna att
påverka den egna livsmiljön och samhället. Undervisningen i bildkonst ska ge eleverna en grund
för aktiv medverkan lokalt och globalt.
Det arbetssätt som är karakteristiskt för konsten främjar erfarenhetsbaserat, multisensoriskt och
konkret lärande. Eleverna granskar bildkonst och annan visuell kultur ur ett historiskt och kulturellt
perspektiv. Undervisningen ska ta upp olika uppfattningar om konstens uppgifter. Eleverna
handleds att på ett mångsidigt sätt använda olika redskap, material, tekniker och uttryckssätt.
Undervisningen ska sporra eleven att utveckla multilitteracitet både med hjälp av visuella metoder
och andra undersöknings- och framställningssätt. Eleverna ska erbjudas möjligheter att arbeta
med mångvetenskapliga lärområden i samarbete med den övriga undervisningen och med aktörer
utanför skolan. I undervisningen bekantar man sig med museer och andra kulturobjekt och
undersöker möjligheterna att utöva bildkonst som hobby.
256
Läroämnets uppdrag i årskurs 3-6
I årskurserna 3–6 breddar eleverna sitt personliga förhållande till bildkonst och annan visuell
kultur. Eleverna uppmuntras att pröva och träna olika sätt att uttrycka sig med bilder och att
målinriktat utveckla sina visuella färdigheter. I undervisningen granskas hur konst och annan
visuell kultur påverkar åsikter, attityder och förfaringssätt i elevernas egen livsmiljö och i samhället.
Eleverna handleds att utforska vilka mål och roller konstnärer och andra som skapar visuell
kultur har haft under olika tider och i olika kulturella sammanhang. Undervisningen ska ge
eleverna förutsättningar och möjligheter att arbeta tillsammans. Förmågan att tolka och skapa
bilder fördjupas genom ansvarsfull användning av digitala verktyg och webbmiljöer.
Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3–6
Målet är att erbjuda lärmiljöer och arbetssätt som ger eleverna möjlighet att mångsidigt
använda material, tekniker och uttryckssätt och tillämpa dem kreativt. Undervisningssituationerna
ska präglas av en atmosfär som uppmuntrar eleverna att aktivt experimentera och öva.
Genom pedagogiska lösningar stöds multisensoriska upplevelser, långsiktigt arbete samt ett
undersökande och målinriktat konstnärligt lärande. Undervisningen ska ta hänsyn till elevernas
individuella behov och eleverna ska ges möjlighet att arbeta på ett ändamålsenligt sätt
självständigt och i grupp. Målet är att skapa en verksamhetskultur som främjar lärande och
socialt samspel både i skolan och i miljöer utanför skolan. I årskurs 3–6 ska eleverna granska
aktuella fenomen inom konst och annan visuell kultur i sin livsmiljö. Tvärkonstnärliga och
tematiska arbetssätt prioriteras i undervisningen. Eleverna uppmanas att förhålla sig kritiskt till
olika informationskällor. Teknik och webbmiljöer används på ett mångsidigt, ansvarsfullt och tryggt
sätt i undervisningssituationerna.
Handledning, differentiering och stöd i bildkonst i årskurs 3–6
Handledning, differentiering och stöd ska ordnas med hänsyn till elevernas sociala, psykiska
och motoriska förutsättningar och färdigheter. Karaktären i det konstnärliga lärandet att lära
sig enskilt och tillsammans stödjer elevens identitetsutveckling, delaktighet och välbefinnande.
Elevens individuella behov av handledning ska beaktas i undervisningen. Undervisningen
differentieras vid behov genom till exempel val av uttryckssätt, arbetssätt och lärmiljöer. I
undervisningssituationerna ska eleverna få utnyttja sina styrkor samt tillämpa olika arbets- och
tillvägagångssätt. Det konstnärliga lärandet ska utvecklas i en trygg atmosfär, där mångfald
accepteras och där eleverna uppmuntras att uttrycka sig och får individuell handledning
och stöd. Alternativa pedagogiska metoder kan behövas i synnerhet för att utveckla de
motoriska färdigheterna och förmågan att uttrycka iakttagelser och känslor visuellt. Handledning,
differentiering och stöd kan ordnas till exempel med hjälp av lekar, spel och multisensoriska
upplevelser.
Bedömning av elevens lärande i bildkonst i årskurs 3–6
Läraren ska ge en verbal bedömning eller ett siffervitsord i bildkonst genom att bedöma elevernas
kunskaper i relation till målen i den lokala läroplanen. För att definiera kunskapsnivån för
läsårsbetyget i årskurs 6 ska läraren använda de nationella bedömningskriterierna i bildkonst.
Med tanke på studieframstegen är det viktigt att följa upp elevens framsteg vad gäller utvecklingen
av färdigheter i att skapa, betrakta och tolka bilder.
257
Årskurs 3-6
Bedömningen av lärandet och den respons man ger eleven i bildkonst ska vara uppmuntrande
och handledande och beakta elevernas individuella framsteg. Responsen ska stödja eleven
att utveckla sin förmåga att skapa och tolka bilder, kunskapen om konst och annan visuell
kultur, långsiktiga arbetssätt och färdigheter i självbedömning. Eleven ska handledas att uttrycka
sina tankar och att värdesätta andras synpunkter. Bedömningen av lärandet ska omfatta alla
dimensioner av det konstnärliga lärandet som definieras i målen för undervisningen.
Årskurs 3
Centralt innehåll
I1 Egna bildkulturer
Innehållet utgörs av elevernas egna bilder och bildkulturer som de frivilligt tar del i. Elevernas
bildkulturer utforskas i förhållande till andra bildkulturer. Egna bildkulturer används som
utgångspunkt vid bildskapandet. I undervisningen behandlas de egna bildkulturernas betydelse
för elevernas engagemang i olika gemenskaper, omgivningar och samband.
I2 Bildkulturer i omgivningen
Innehållet i undervisningen utgörs av olika miljöer, föremål, mediekulturer och virtuella världar.
Innehållet väljs mångsidigt ur byggda och naturliga miljöer och ur medier. Innehållet ska också
omfatta bilder och visuella fenomen som skapats av olika grupper och gemenskaper som strävar
efter att förnya etablerade bildkulturer. Bildkulturer från omgivningen används som utgångspunkt i
bildskapandet. I undervisningen behandlas elevernas allt större livsrum och mediernas betydelse
i samhället.
I3 Konstens olika världar
Innehållet i undervisningen omfattar bildkonst som skapats under olika tider, i olika miljöer
och kulturer. Eleverna fördjupar sig i olika tekniker som är karakteristiska inom konsten,
olika konstarter och olika uppfattningar om konst. Konstverk används som utgångspunkt i
bildskapandet. I undervisningen behandlas kulturidentitetens betydelse för att skapa och ta emot
konst.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3
K1, K3, K4, K5
M2
I1, I2, I3
K2, K4, K5, K6
M3
I1, I2, I3
K2, K3, K4, K5
M4
I1, I2, I3
K2, K3, K5, K6
M5
I1, I2, I3
K1, K2, K3, K5
M6
I1, I2, I3
K1, K2, K4, K7
M7
I1, I2, I3
K1, K2, K4, K5
M8
I1, I2, I3
K1, K4, K5, K6
M9
I1, I2, I3
K1, K2, K5, K6
M10
I1, I2, I3
K3, K4, K6, K7
M11
I1, I2, I3
K1, K2, K4, K7
Årskurs 3-6
Mål för undervisningen
M1 sporra eleven att iaktta konst, omgivningen och annan visuell kultur
med olika sinnen och genom att använda olika bilder
Eleven sporras att iaktta konst, omgivningen och annan visuell kultur med olika sinnen.
258
• Man ser tillsammans på olika bilder från barnens egen värld och konstvärlden samt iakttar
skolans och hemmets närmiljö med olika sinnen.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att iaktta konst, omgivningen och
annan visuell kultur
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan göra mångsidiga iakttagelser
gällande omgivningen och dess bilder genom
att använda visuella uttryckssätt.
M2 uppmuntra eleven att diskutera om sina iakttagelser och tankar och att
öva sig att motivera sina åsikter
• Eleven diskuterar sina egna och andras verk och övar sig att motivera sina synpunkter.
• Eleven övar sig att uttrycka sina iakttagelser verbalt.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att uttrycka sina iakttagelser och
tankar verbalt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva sina iakttagelser om
omgivningen, konst och annan visuell kultur
och motiverar sina tankar verbalt.
M3 inspirera eleven att uttrycka sina iakttagelser och tankar genom bild
och genom andra uttryckssätt
Eleven inspireras att uttrycka sina iakttagelser och tankar visuellt.
• Eleven övar sig att skissa upp sina iakttagelser och idéer och använder i mån av möjlighet mobil
utrustning för att dokumentera iakttagelserna.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att uttrycka sina iakttagelser och
tankar visuellt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan uttrycka sina iakttagelser och
tankar förutom med bilder även genom andra
uttryckssätt
M4 handleda eleven att mångsidigt använda olika material, tekniker och
uttryckssätt och att öva sin förmåga att skapa bilder
• Eleven ritar, målar, modellerar, trycker och bygger arbeten av olika form och storlek med olika
material och tekniker.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
259
Årskurs 3-6
• Eleven övar grunderna i måleri: att skissa med pensel, måla bottenytorna och slutligen detaljerna.
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda visuella uttryckssätt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan använda olika material, tekniker
och uttryckssätt för att skapa bilder.
M5 handleda eleven att målinriktat utveckla sina visuella färdigheter
självständigt och tillsammans med andra
• Eleven övar sig att ställa upp ett gemensamt mål för uppgifterna och utvärdera hur målet nåtts.
• Uppgifterna utförs självständigt och i grupp.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att utveckla sina visuella färdigheter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ställa upp mål och strävar efter
att utveckla sina visuella färdigheter på egen
hand och i grupp.
M6 handleda eleven att bekanta sig med olika former av visuell
kommunikation och att använda olika visuella uttryckssätt för att påverka i
sina bilder
• Eleven övar sig att komponera en bild med olika tekniker och undersöker hur kompositionen och
färgerna påverkar den visuella kommunikationen i sina egna verk och i mediebilder.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att påverka och delta med hjälp av
bilder
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan uttrycka sina åsikter genom att
använda olika visuella uttryckssätt.
M7 vägleda eleven att iaktta bilder ur olika perspektiv och i olika
sammanhang och att fundera över förhållandet mellan fakta och fiktion
• Eleven iakttar bilder från sin egen bildkultur och bildkulturer i omgivningen och funderar över vad
som är äkta och vad som är konstruerat i bilderna.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Årskurs 3-6
Förmåga att iaktta bilder
260
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan iaktta hur bildernas innehåll, form
och kontext påverkar tolkningen av bilderna.
M8 handleda eleven att tolka konst och annan visuell kultur ur verkets,
konstnärens och betraktarens perspektiv och att reflektera över hur
historiska och kulturella faktorer påverkar bilder
Eleven handleds att tolka konst och annan visuell kultur.
• Man bekantar sig med byggnader och kulturobjekt i närmiljön, t.ex. Kustö slottsruiner, Pikis kyrka
eller Littois bruksområde.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att tolka bilder ur olika perspektiv
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan tolka bilder ur verkets,
konstnärens och betraktarens perspektiv och
utnyttjar sina tolkningar i diskussioner om
bilderna.
M9 uppmuntra eleven att använda olika uttryckssätt från olika tider och
kulturer i sina bilder
• Eleven utforskar bildvärlden i olika kulturer.
• Eleven skapar bilder utgående från sagor, till exempel Tusen och en natt, folksagor och fabler.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda visuella uttryckssätt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan använda sig av olika visuella
uttryckssätt då hen granskar konst och annan
visuell kultur samt då hen gör egna bilder.
M10 vägleda eleven att diskutera värden som finns i konsten,
omgivningen och i den visuella kulturen
• Eleven iakttar den närmaste omgivningen ur ett välmåendeperspektiv genom att diskutera och
jämföra.
• Man diskuterar exempelvis spelgrafik och vilka värderingar de förmedlar, till exempel goda och
onda.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Förmåga att granska värden
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan uttrycka sin åsikt om värden som
kommer till uttryck i konsten, i omgivningen
och i den visuella kulturen.
M11 handleda eleven att beakta kulturell mångfald och hållbar utveckling i
sina bilder och vid val av arbetssätt
Eleven handleds att beakta kulturell mångfald och hållbar utveckling.
261
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
• Målet är att i arbetet i klasserna tillämpa arbetsmodeller som stödjer hållbar utveckling och
tolerans.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att välja innehåll och arbetssätt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven beaktar i sina bilder aspekter som hör
samman med kulturell mångfald och hållbar
utveckling.
Årskurs 4
Centralt innehåll
I1 Egna bildkulturer
Innehållet utgörs av elevernas egna bilder och bildkulturer som de frivilligt tar del i. Elevernas
bildkulturer utforskas i förhållande till andra bildkulturer. Egna bildkulturer används som
utgångspunkt vid bildskapandet. I undervisningen behandlas de egna bildkulturernas betydelse
för elevernas engagemang i olika gemenskaper, omgivningar och samband.
I2 Bildkulturer i omgivningen
Innehållet i undervisningen utgörs av olika miljöer, föremål, mediekulturer och virtuella världar.
Innehållet väljs mångsidigt ur byggda och naturliga miljöer och ur medier. Innehållet ska också
omfatta bilder och visuella fenomen som skapats av olika grupper och gemenskaper som strävar
efter att förnya etablerade bildkulturer. Bildkulturer från omgivningen används som utgångspunkt i
bildskapandet. I undervisningen behandlas elevernas allt större livsrum och mediernas betydelse
i samhället.
I3 Konstens olika världar
Årskurs 3-6
Innehållet i undervisningen omfattar bildkonst som skapats under olika tider, i olika miljöer
och kulturer. Eleverna fördjupar sig i olika tekniker som är karakteristiska inom konsten,
olika konstarter och olika uppfattningar om konst. Konstverk används som utgångspunkt i
bildskapandet. I undervisningen behandlas kulturidentitetens betydelse för att skapa och ta emot
konst.
262
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3
K1, K3, K4, K5
M2
I1, I2, I3
K2, K4, K5, K6
M3
I1, I2, I3
K2, K3, K4, K5
M4
I1, I2, I3
K2, K3, K5, K6
M5
I1, I2, I3
K1, K2, K3, K5
M6
I1, I2, I3
K1, K2, K4, K7
M7
I1, I2, I3
K1, K2, K4, K5
M8
I1, I2, I3
K1, K4, K5, K6
M9
I1, I2, I3
K1, K2, K5, K6
M10
I1, I2, I3
K3, K4, K6, K7
M11
I1, I2, I3
K1, K2, K4, K7
Mål för undervisningen
M1 sporra eleven att iaktta konst, omgivningen och annan visuell kultur
med olika sinnen och genom att använda olika bilder
• Man ser tillsammans på olika bilder från barnens egen värld och konstvärlden samt iakttar
skolans och hemmets närmiljö med olika sinnen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att iaktta konst, omgivningen och
annan visuell kultur
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan göra mångsidiga iakttagelser
gällande omgivningen och dess bilder genom
att använda visuella uttryckssätt.
M2 uppmuntra eleven att diskutera om sina iakttagelser och tankar och att
öva sig att motivera sina åsikter
• Eleven diskuterar sina egna och andras verk och övar sig att motivera sina synpunkter.
• Eleven övar sig att uttrycka sina iakttagelser verbalt och att använda begrepp inom bildkonsten.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Förmåga att uttrycka sina iakttagelser och
tankar verbalt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva sina iakttagelser om
omgivningen, konst och annan visuell kultur
och motiverar sina tankar verbalt.
263
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
M3 inspirera eleven att uttrycka sina iakttagelser och tankar genom bild
och genom andra uttryckssätt
Eleven inspireras att uttrycka sina iakttagelser och tankar visuellt.
• Eleven övar sig att skissa upp sina iakttagelser och idéer och använder mobil utrustning för att
dokumentera iakttagelserna.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att uttrycka sina iakttagelser och
tankar visuellt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan uttrycka sina iakttagelser och
tankar förutom med bilder även genom andra
uttryckssätt
M4 handleda eleven att mångsidigt använda olika material, tekniker och
uttryckssätt och att öva sin förmåga att skapa bilder
• Eleven ritar, målar, modellerar, trycker och bygger arbeten av olika form och storlek med olika
material och tekniker.
• Eleven övar grunderna i måleri: att skissa med pensel, måla bottenytorna och slutligen detaljerna.
• Eleven övar sig att arbeta med kol eller torrpastellkritor: att skissa med kritor, måla ytan och
därefter detaljer samt fästa vikt vid ljus och skuggor.
• I färglära lär sig eleven grund- och mellanfärgerna. I grafik skapar eleven ett arbete med
reliefteknik.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda visuella uttryckssätt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan använda olika material, tekniker
och uttryckssätt för att skapa bilder.
M5 handleda eleven att målinriktat utveckla sina visuella färdigheter
självständigt och tillsammans med andra
• Eleven övar sig att ställa upp ett gemensamt mål för uppgifterna och utvärdera hur målet nåtts.
• Uppgifterna utförs självständigt och i grupp.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Årskurs 3-6
Förmåga att utveckla sina visuella färdigheter
264
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ställa upp mål och strävar efter
att utveckla sina visuella färdigheter på egen
hand och i grupp.
M6 handleda eleven att bekanta sig med olika former av visuell
kommunikation och att använda olika visuella uttryckssätt för att påverka i
sina bilder
• Eleven övar sig att komponera en bild med olika tekniker.
• Eleven undersöker hur kompositionen och färgerna påverkar den visuella kommunikationen i
sina egna verk och i mediebilder.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att påverka och delta med hjälp av
bilder
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan uttrycka sina åsikter genom att
använda olika visuella uttryckssätt.
M7 vägleda eleven att iaktta bilder ur olika perspektiv och i olika
sammanhang och att fundera över förhållandet mellan fakta och fiktion
• Eleven iakttar bilder från sin egen bildkultur och bildkulturer i omgivningen och klassificerar
bilderna enligt olika syften i olika bildtyper.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att iaktta bilder
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan iaktta hur bildernas innehåll, form
och kontext påverkar tolkningen av bilderna.
M8 handleda eleven att tolka konst och annan visuell kultur ur verkets,
konstnärens och betraktarens perspektiv och att reflektera över hur
historiska och kulturella faktorer påverkar bilder
Eleven handleds att tolka konst och annan visuell kultur ur verkets, konstnärens och betraktarens
perspektiv.
• Man bekantar sig med byggnader och kulturobjekt i närmiljön, t.ex. Kustö slottsruiner, Pikis kyrka
eller Littois bruksområde.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Förmåga att tolka bilder ur olika perspektiv
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan tolka bilder ur verkets,
konstnärens och betraktarens perspektiv och
utnyttjar sina tolkningar i diskussioner om
bilderna.
M9 uppmuntra eleven att använda olika uttryckssätt från olika tider och
kulturer i sina bilder
• Eleven utforskar bildvärlden i olika kulturer och skapar bilder utgående från dem samt handleds
att utnyttja aktuella fenomen.
265
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda visuella uttryckssätt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan använda sig av olika visuella
uttryckssätt då hen granskar konst och annan
visuell kultur samt då hen gör egna bilder.
M10 vägleda eleven att diskutera värden som finns i konsten,
omgivningen och i den visuella kulturen
• Eleven iakttar den närmaste omgivningen ur ett välmåendeperspektiv genom att diskutera och
jämföra.
• Man diskuterar exempelvis spelgrafik och vilka värderingar de förmedlar, till exempel goda och
onda.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att granska värden
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan uttrycka sin åsikt om värden som
kommer till uttryck i konsten, i omgivningen
och i den visuella kulturen.
M11 handleda eleven att beakta kulturell mångfald och hållbar utveckling i
sina bilder och vid val av arbetssätt
Eleven handleds att beakta kulturell mångfald och hållbar utveckling.
• Målet är att i arbetet i klasserna tillämpa arbetsmodeller som stödjer hållbar utveckling och
tolerans.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att välja innehåll och arbetssätt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven beaktar i sina bilder aspekter som hör
samman med kulturell mångfald och hållbar
utveckling.
Årskurs 5
Centralt innehåll
Årskurs 3-6
I1 Egna bildkulturer
Innehållet utgörs av elevernas egna bilder och bildkulturer som de frivilligt tar del i. Elevernas
bildkulturer utforskas i förhållande till andra bildkulturer. Egna bildkulturer används som
utgångspunkt vid bildskapandet. I undervisningen behandlas de egna bildkulturernas betydelse
för elevernas engagemang i olika gemenskaper, omgivningar och samband.
266
I2 Bildkulturer i omgivningen
Innehållet i undervisningen utgörs av olika miljöer, föremål, mediekulturer och virtuella världar.
Innehållet väljs mångsidigt ur byggda och naturliga miljöer och ur medier. Innehållet ska också
omfatta bilder och visuella fenomen som skapats av olika grupper och gemenskaper som strävar
efter att förnya etablerade bildkulturer. Bildkulturer från omgivningen används som utgångspunkt i
bildskapandet. I undervisningen behandlas elevernas allt större livsrum och mediernas betydelse
i samhället.
I3 Konstens olika världar
Innehållet i undervisningen omfattar bildkonst som skapats under olika tider, i olika miljöer
och kulturer. Eleverna fördjupar sig i olika tekniker som är karakteristiska inom konsten,
olika konstarter och olika uppfattningar om konst. Konstverk används som utgångspunkt i
bildskapandet. I undervisningen behandlas kulturidentitetens betydelse för att skapa och ta emot
konst.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3
K1, K3, K4, K5
M2
I1, I2, I3
K2, K4, K5, K6
M3
I1, I2, I3
K2, K3, K4, K5
M4
I1, I2, I3
K2, K3, K5, K6
M5
I1, I2, I3
K1, K2, K3, K5
M6
I1, I2, I3
K1, K2, K4, K7
M7
I1, I2, I3
K1, K2, K4, K5
M8
I1, I2, I3
K1, K4, K5, K6
M9
I1, I2, I3
K1, K2, K5, K6
M10
I1, I2, I3
K3, K4, K6, K7
M11
I1, I2, I3
K1, K2, K4, K7
Mål för undervisningen
M1 sporra eleven att iaktta konst, omgivningen och annan visuell kultur
med olika sinnen och genom att använda olika bilder
• Man ser tillsammans på olika bilder från barnens egen värld och konstvärlden.
• Eleven iakttar den närliggande omgivningen med olika sinnen och beskriver sina iakttagelser.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Förmåga att iaktta konst, omgivningen och
annan visuell kultur
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan göra mångsidiga iakttagelser
gällande omgivningen och dess bilder genom
att använda visuella uttryckssätt.
267
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
M2 uppmuntra eleven att diskutera om sina iakttagelser och tankar och att
öva sig att motivera sina åsikter
• Man diskuterar egna och andras verk och eleven övar sig att motivera sina synpunkter och
uttrycka sina iakttagelser verbalt genom att använda begrepp inom bildkonsten.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att uttrycka sina iakttagelser och
tankar verbalt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva sina iakttagelser om
omgivningen, konst och annan visuell kultur
och motiverar sina tankar verbalt.
M3 inspirera eleven att uttrycka sina iakttagelser och tankar genom bild
och genom andra uttryckssätt
• Eleven övar sig att skissa upp sina iakttagelser och idéer och använder mobil utrustning för att
dokumentera iakttagelserna.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att uttrycka sina iakttagelser och
tankar visuellt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan uttrycka sina iakttagelser och
tankar förutom med bilder även genom andra
uttryckssätt
M4 handleda eleven att mångsidigt använda olika material, tekniker och
uttryckssätt och att öva sin förmåga att skapa bilder
• Eleven ritar, målar, modellerar, trycker och bygger arbeten av olika form och storlek med olika
material och tekniker.
• Eleven övar grunderna i måleri: att skissa med pensel, måla bottenytorna och slutligen detaljerna.
• Eleven övar sig att arbeta med kol eller torrpastellkritor: att skissa med kritor, måla ytan och
därefter detaljer samt fästa vikt vid ljus och skuggor.
• I grafik skapar eleven ett arbete med reliefteknik.
• I färglära introduceras komplementfärger och färgbrytning. Namn på färgnyanser studeras.
• Eleven övar grunderna för linjeperspektiv. Eleven skapar en konstruktion eller miniatyrmodell
och en rutförstoring.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Årskurs 3-6
Förmåga att använda visuella uttryckssätt
268
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan använda olika material, tekniker
och uttryckssätt för att skapa bilder.
M5 handleda eleven att målinriktat utveckla sina visuella färdigheter
självständigt och tillsammans med andra
• Eleven övar sig att ställa upp ett gemensamt mål för uppgifterna och utvärdera hur målet nåtts.
• Uppgifterna utförs självständigt och i grupp.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att utveckla sina visuella färdigheter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ställa upp mål och strävar efter
att utveckla sina visuella färdigheter på egen
hand och i grupp.
M6 handleda eleven att bekanta sig med olika former av visuell
kommunikation och att använda olika visuella uttryckssätt för att påverka i
sina bilder
• Eleven bekantar sig med grunderna i filmteknik, till exempel bildformat och kameravinkel.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att påverka och delta med hjälp av
bilder
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan uttrycka sina åsikter genom att
använda olika visuella uttryckssätt.
M7 vägleda eleven att iaktta bilder ur olika perspektiv och i olika
sammanhang och att fundera över förhållandet mellan fakta och fiktion
• Eleven iakttar sin egen bildkultur, bildkulturer i omgivningen och konstbilder samt identifierar och
klassificerar olika bildtyper.
• Eleven får insikt i olika sätt att påverka bildernas budskap.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att iaktta bilder
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan iaktta hur bildernas innehåll, form
och kontext påverkar tolkningen av bilderna.
• Eleven bekantar sig med den byggda miljön och hur den förändrats under olika tider, till exempel
den egna närmiljön och Åbo.
• I mån av möjlighet besöker man till exempel Åbo slott, Åbo domkyrka eller Hantverksmuseet,
eller alternativt bekantar sig eleven med objekt och kulturer som behandlas i historia.
269
Årskurs 3-6
M8 handleda eleven att tolka konst och annan visuell kultur ur verkets,
konstnärens och betraktarens perspektiv och att reflektera över hur
historiska och kulturella faktorer påverkar bilder
• Man studerar konstbilder ur olika perspektiv och besöker i mån av möjlighet en konstutställning
eller ordnar ett konstnärsbesök på skolan.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att tolka bilder ur olika perspektiv
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan tolka bilder ur verkets,
konstnärens och betraktarens perspektiv och
utnyttjar sina tolkningar i diskussioner om
bilderna.
M9 uppmuntra eleven att använda olika uttryckssätt från olika tider och
kulturer i sina bilder
• Eleven bekantar sig med kulturer utgående från teman som behandlats i historia.
• Eleven skapar verk med olika tekniker och material med utgångspunkt i till exempel naturen,
klippmålningar, afrikanska masker, vapenmärken eller de egyptiska och antika kulturerna.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda visuella uttryckssätt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan använda sig av olika visuella
uttryckssätt då hen granskar konst och annan
visuell kultur samt då hen gör egna bilder.
M10 vägleda eleven att diskutera värden som finns i konsten,
omgivningen och i den visuella kulturen
• Genom att diskutera undersöker man vilka värderingar bildvärlden i spel, videor, reklamer och
tv-program förmedlar.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att granska värden
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan uttrycka sin åsikt om värden som
kommer till uttryck i konsten, i omgivningen
och i den visuella kulturen.
M11 handleda eleven att beakta kulturell mångfald och hållbar utveckling i
sina bilder och vid val av arbetssätt
Årskurs 3-6
• Målet är att i arbetet i klasserna tillämpa arbetsmodeller som stödjer hållbar utveckling och
tolerans.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
270
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Förmåga att välja innehåll och arbetssätt
Eleven beaktar i sina bilder aspekter som hör
samman med kulturell mångfald och hållbar
utveckling.
Årskurs 6
Centralt innehåll
I1 Egna bildkulturer
Innehållet utgörs av elevernas egna bilder och bildkulturer som de frivilligt tar del i. Elevernas
bildkulturer utforskas i förhållande till andra bildkulturer. Egna bildkulturer används som
utgångspunkt vid bildskapandet. I undervisningen behandlas de egna bildkulturernas betydelse
för elevernas engagemang i olika gemenskaper, omgivningar och samband.
I2 Bildkulturer i omgivningen
Innehållet i undervisningen utgörs av olika miljöer, föremål, mediekulturer och virtuella världar.
Innehållet väljs mångsidigt ur byggda och naturliga miljöer och ur medier. Innehållet ska också
omfatta bilder och visuella fenomen som skapats av olika grupper och gemenskaper som strävar
efter att förnya etablerade bildkulturer. Bildkulturer från omgivningen används som utgångspunkt i
bildskapandet. I undervisningen behandlas elevernas allt större livsrum och mediernas betydelse
i samhället.
I3 Konstens olika världar
Innehållet i undervisningen omfattar bildkonst som skapats under olika tider, i olika miljöer
och kulturer. Eleverna fördjupar sig i olika tekniker som är karakteristiska inom konsten,
olika konstarter och olika uppfattningar om konst. Konstverk används som utgångspunkt i
bildskapandet. I undervisningen behandlas kulturidentitetens betydelse för att skapa och ta emot
konst.
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3
K1, K3, K4, K5
M2
I1, I2, I3
K2, K4, K5, K6
M3
I1, I2, I3
K2, K3, K4, K5
M4
I1, I2, I3
K2, K3, K5, K6
M5
I1, I2, I3
K1, K2, K3, K5
M6
I1, I2, I3
K1, K2, K4, K7
M7
I1, I2, I3
K1, K2, K4, K5
M8
I1, I2, I3
K1, K4, K5, K6
M9
I1, I2, I3
K1, K2, K5, K6
M10
I1, I2, I3
K3, K4, K6, K7
M11
I1, I2, I3
K1, K2, K4, K7
271
Årskurs 3-6
Undervisningens mål
Mål för undervisningen
M1 sporra eleven att iaktta konst, omgivningen och annan visuell kultur
med olika sinnen och genom att använda olika bilder
• Man ser tillsammans på olika bilder från barnens egen värld och konstvärlden.
• Eleven iakttar den närliggande omgivningen med olika sinnen och beskriver sina iakttagelser.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att iaktta konst, omgivningen och
annan visuell kultur
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan göra mångsidiga iakttagelser
gällande omgivningen och dess bilder genom
att använda visuella uttryckssätt.
M2 uppmuntra eleven att diskutera om sina iakttagelser och tankar och att
öva sig att motivera sina åsikter
• Eleven diskuterar sina egna och andras verk och övar sig att motivera sina synpunkter.
• Eleven övar sig att uttrycka sina iakttagelser verbalt genom att använda begrepp inom
bildkonsten.
• Eleven presenterar sitt eller gruppens verk för andra.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att uttrycka sina iakttagelser och
tankar verbalt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva sina iakttagelser om
omgivningen, konst och annan visuell kultur
och motiverar sina tankar verbalt.
M3 inspirera eleven att uttrycka sina iakttagelser och tankar genom bild
och genom andra uttryckssätt
• Eleven skissar, beskriver sina iakttagelser och idéer samt dokumenterar sina arbeten.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Årskurs 3-6
Förmåga att uttrycka sina iakttagelser och
tankar visuellt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan uttrycka sina iakttagelser och
tankar förutom med bilder även genom andra
uttryckssätt
M4 handleda eleven att mångsidigt använda olika material, tekniker och
uttryckssätt och att öva sin förmåga att skapa bilder
• Eleven ritar, målar, modellerar, trycker och bygger arbeten av olika form och storlek med olika
material och tekniker.
• Eleven övar grunderna i måleri: att skissa med pensel, måla bottenytorna och slutligen detaljerna.
272
• Eleven övar sig att arbeta med kol eller torrpastellkritor: att skissa med kritor, måla ytan och
därefter detaljer samt fästa vikt vid ljus och skuggor.
• I grafik skapar eleven ett arbete med reliefteknik.
• Färgläran utvidgas med komplementfärger och färgbrytning. Namn på färgnyanser studeras.
• Eleven övar grunderna för linjeperspektiv. Eleven skapar en konstruktion eller miniatyrmodell
och en rutförstoring.
• Eleven övar linoleumtryck, människans proportioner och skapar en egen version av en
konstbild samt skapar arbeten genom att kombinera olika tekniker och genomför en uppgift i
produktplanering.
• Eleven kombinerar bild och text.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda visuella uttryckssätt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan använda olika material, tekniker
och uttryckssätt för att skapa bilder.
M5 handleda eleven att målinriktat utveckla sina visuella färdigheter
självständigt och tillsammans med andra
• Eleven övar sig att ställa upp ett gemensamt mål för uppgifterna och utvärdera hur målet nåtts.
• Uppgifterna utförs självständigt och i grupp.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att utveckla sina visuella färdigheter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ställa upp mål och strävar efter
att utveckla sina visuella färdigheter på egen
hand och i grupp.
M6 handleda eleven att bekanta sig med olika former av visuell
kommunikation och att använda olika visuella uttryckssätt för att påverka i
sina bilder
• Eleven skapar till exempel ett bildmanuskript och utgående från det en egen film eller animation.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Förmåga att påverka och delta med hjälp av
bilder
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan uttrycka sina åsikter genom att
använda olika visuella uttryckssätt.
273
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
M7 vägleda eleven att iaktta bilder ur olika perspektiv och i olika
sammanhang och att fundera över förhållandet mellan fakta och fiktion
• Med hjälp av sina kunskaper i bildklassificering som eleven tillägnat sig tidigare skapar eleven
själv bilder med olika innehåll, exempelvis en reklambild, konstbild, fiktiv bild, nyhetsbild eller
affisch.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att iaktta bilder
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan iaktta hur bildernas innehåll, form
och kontext påverkar tolkningen av bilderna.
M8 handleda eleven att tolka konst och annan visuell kultur ur verkets,
konstnärens och betraktarens perspektiv och att reflektera över hur
historiska och kulturella faktorer påverkar bilder
• Eleven bekantar sig med den byggda miljön och hur den förändrats under olika tider, till exempel
den egna närmiljön och Åbo.
• I mån av möjlighet besöker man till exempel Åbo slott, Åbo domkyrka eller Hantverksmuseet,
eller alternativt bekantar sig eleven med objekt och kulturer som behandlas i historia.
• Man studerar konstbilder ur olika perspektiv och besöker i mån av möjlighet en konstutställning
eller ordnar ett konstnärsbesök på skolan.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att tolka bilder ur olika perspektiv
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan tolka bilder ur verkets,
konstnärens och betraktarens perspektiv och
utnyttjar sina tolkningar i diskussioner om
bilderna.
M9 uppmuntra eleven att använda olika uttryckssätt från olika tider och
kulturer i sina bilder
• Eleven bekantar sig med kulturer utgående från teman som behandlats i historia.
• Eleven skapar verk med olika tekniker och material med utgångspunkt i till exempel naturen,
afrikanska masker, vapenmärken eller de egyptiska och antika kulturerna.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Årskurs 3-6
Förmåga att använda visuella uttryckssätt
274
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan använda sig av olika visuella
uttryckssätt då hen granskar konst och annan
visuell kultur samt då hen gör egna bilder.
M10 vägleda eleven att diskutera värden som finns i konsten,
omgivningen och i den visuella kulturen
• Genom att diskutera undersöker man vilka värderingar bildvärlden i spel, videor, reklamer och
tv-program förmedlar.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att granska värden
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan uttrycka sin åsikt om värden som
kommer till uttryck i konsten, i omgivningen
och i den visuella kulturen.
M11 handleda eleven att beakta kulturell mångfald och hållbar utveckling i
sina bilder och vid val av arbetssätt
• Målet är att i arbetet i klasserna tillämpa arbetsmodeller som stödjer hållbar utveckling och
tolerans.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att välja innehåll och arbetssätt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven beaktar i sina bilder aspekter som hör
samman med kulturell mångfald och hållbar
utveckling.
36.6.6. Slöjd
Läroämnets uppdrag
I undervisningen betonas elevernas olika intressen och gruppsamverkan. I slöjd är
utgångspunkten att studera olika övergripande teman på ett heltäckande och naturligt sätt över
läroämnesgränserna. Kunskap om den omgivande materiella världen bidrar till att lägga grund
för en hållbar livsstil och utveckling. Det här omfattar elevens livsmiljö, det lokala kulturarvet,
olika gruppers kulturarv samt skolans kulturella mångfald. Undervisningen i slöjd ska fostra etiska,
medvetna och delaktiga samt kunniga och företagsamma medborgare, som värdesätter sina
slöjdfärdigheter, kan uttrycka sig genom slöjd och har vilja att värna om och utveckla slöjdkulturen.
275
Årskurs 3-6
Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet.
Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material får uttrycka sig
genom att skapa för hand, genom att formge och genom att använda teknologi. Hit hör att
självständigt eller gemensamt planera och framställa en produkt eller ett alster och att utvärdera
den egna eller gemensamma slöjdprocessen. Att slöjda innebär undersökande, kreativt och
experimentellt arbete, där man fördomsfritt väljer olika visuella, materiella och tekniska lösningar
och framställningsmetoder. I slöjden lär sig eleverna att förstå, utvärdera och utveckla olika slags
tekniska tillämpningar och att använda de inlärda kunskaperna och färdigheterna i vardagen.
Slöjden ska utveckla elevernas rumsuppfattning, taktila känsla och förmåga att skapa med
händerna, vilket främjar de motoriska färdigheterna, kreativiteten och förmågan att planera.
Undervisningen ska stärka elevens förutsättningar att arbeta mångsidigt. Slöjdens betydelse ligger
i den långsiktiga och innovativa arbetsprocessen samt i upplevelser som ger tillfredsställelse och
stärker självkänslan.
Läroämnets uppdrag i årskurs 3-6
I årskurserna 3–6 är slöjdens uppdrag att stödja elevernas förmåga att behärska en slöjdprocess
i sin helhet. Undervisingen ska stödja eleverna att lära sig och tillämpa begrepp, ord och termer
som anknyter till slöjd. Eleverna bekantar sig med olika materiella egenskaper och blir bekant
med hur egenskaperna kan utnyttjas och vilka lösningar de möjliggör. Eleverna ska vägledas
i att kunna välja mellan olika arbetsmetoder, arbetsredskap, maskiner och anordningar samt
att arbeta med hjälp av dem. Slöjdens fostrande uppdrag är att lära eleven att kritiskt granska
människans konsumtions- och produktionssätt ur ett rättvise- och hållbarhetsperspektiv och ur ett
etiskt perspektiv.
Mål för lärmiljöer och arbetssätt i slöjd i årskurs 3–6
Ändamålsenliga och säkra lokaler, arbetsredskap, maskiner, anordningar och material formar
en lärmiljö som stödjer lärandet. Samtidigt lär sig eleverna med hjälp av dem förstå hur den
teknologi som används inom slöjd fungerar. Informations- och kommunikationsteknik ger möjlighet
att använda olika läromedel, plattformer för lärande, ritprogram och digital bildredigering samt att
skapa ritningar och modeller som stöd för det egna arbetet och planeringen. I undervisningen
används arbetssätt som är typiska för teknisk slöjd och textilslöjd.
Det praktiska lärandet stöds med hjälp av undersökande projekt, över läroämnesgränserna och i
samarbete med utomstående experter och gemenskaper. Eleverna får kunskap om den nationella
kulturen och det nationella kulturarvet virtuellt och genom att besöka museer, utställningar och
bibliotek. Besök på utställningar och företag används för att stödja och förstärka lärandet. Besöken
utnyttjas i olika pedagogiska uppgifter. Teknik och virtuella lärmiljöer används mångsidigt,
ansvarsfullt och säkert.
Handledning, differentiering och stöd i slöjd i årskurs 3–6
Med tanke på målen för läroämnet är det väsentligt att man beaktar elevernas olika förutsättningar
och behov och differentierar slöjdundervisningen utgående från det, till exempel genom valet av
lärmiljöer, arbetssätt och arbetsuppgifter. Eleverna ska stödjas att utveckla sina slöjdfärdigheter
på ett flexibelt och lämpligt sätt. Eleverna ska uppmuntras att njuta av sitt skapande.
Slöjdundervisningen ska stödja eleverna att utveckla egna lösningar och att bygga och använda
nyskapande kunskap individuellt eller tillsammans med andra. Det är viktigt att reservera tillräckligt
med tid för handledning och stöd.
Bedömning av elevens lärande i slöjd i årskurs 3–6
Årskurs 3-6
Bedömningen av lärandet och den respons som eleverna får ska vara handledande och
uppmuntrande och grunda sig på slöjdprocessen i sin helhet. Dokumentationen av processens
olika faser utnyttjas som ett redskap vid bedömningen. Eleverna ska ges positiv respons på sina
framsteg och uppmuntras att utöka och fördjupa sina färdigheter. Bedömningen ska fokusera
på hur eleverna tillägnat sig det centrala innehållet men också mångsidigt på hur elevernas
kunskaper och färdigheter i slöjd utvecklats. I samband med utvärderingssamtal och annan
respons anvisas eleverna mål för utveckling och vägledning för hur prestationen kan utvecklas.
Eleverna ska delta i bedömningen genom att erbjudas olika sätt att utvärdera sitt eget och sina
klasskamraters arbete. Eleverna kan ges möjlighet att presentera och utvärdera grupparbeten och
arbetsresultat för att lära sig att framträda, att presentera information tydligt och klart, uppskatta
andras arbete och utveckla förmågan att ge konstruktiv respons.
Läraren ska ge en verbal bedömning eller ett siffervitsord i slöjd genom att bedöma elevernas
kunskaper i relation till målen i den lokala läroplanen. För att definiera kunskapsnivån för
läsårsbetyget i årskurs 6 ska läraren använda de nationella bedömningskriterierna i slöjd. Med
tanke på studieframstegen är det viktigt att iaktta slöjdprocessen i sin helhet, hur eleverna arbetar
med olika material, hur smidigt arbetet löper, kvaliteten på produkterna, och hur eleverna tillämpar
sådant som de lärt sig i andra läroämnen.
276
Årskurs 3
Centralt innehåll
I1 Innovation
Eleverna lär sig att planera en slöjdprodukt genom att begrunda olika utgångsmöjligheter, genom
att utnyttja sina egna multisensoriska erfarenheter och upplevelser samt genom att iaktta och
analysera föremål, den byggda miljön och naturen för att utveckla nya idéer. I slöjd kombinerar
eleverna färger, figurer, olika ytor, stilar och former och utnyttjar materialens fasthet och böjlighet.
Eleverna undersöker hur olika strukturer skapas och hur energi kan utnyttjas.
I2 Planering
Eleverna utarbetar en plan för att framställa en egen produkt eller ett alster och utvecklar planen vid
behov. Eleverna prövar olika material och arbetstekniker för att utveckla sina idéer till en produkt
eller ett alster. Eleverna övar att dokumentera planen verbalt och/eller visuellt samt numeriskt
genom att t.ex. ange mått, mängder och skalor.
I3 Prövning
Eleverna undersöker materialens egenskaper samt hur de vanligaste maskiner och anordningar
som behövs i slöjdarbetet fungerar. Kunskapen tillämpas sedan i det egna arbetet. Eleverna
experimenterar mångsidigt med olika material såsom träslag, metaller, plaster, fibrer, garn, tyger
och återvinningsmaterial. Eleverna övar programmering av olika funktioner, t.ex. med hjälp
av robotteknik och automation. Eleverna bearbetar sina produkter eller alster utgående från
experiment.
I4 Tillverkning
Eleverna framställer olika individuella och/eller gemensamma produkter och alster och använder
många olika typer av tekniker, redskap, maskiner och anordningar som behövs i slöjdarbetet.
Arbetet genomförs enligt den plan som eleverna själva utarbetat.
I5 Tillämpning
Eleverna lär sig använda grundläggande termer inom branschen och bekantar sig med säkra
material och arbetssätt. Eleverna utforskar egenskaperna hos en produkt av hög kvalitet och får
kunskap om arbetssäkerhet.
I6 Dokumentering och bedömning
277
Årskurs 3-6
Informations- och kommunikationsteknik används som en del av planeringen och
dokumentationen. Under slöjdprocessens gång ges eleverna möjlighet till olika slag av
självbedömning och kamratbedömning. Eleverna får öva sig att ge respons till enskilda elever och
till grupper.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K2
M2
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K5
M3
I1, I2, I3, I4
K2, K4, K5
M4
I3, I5
K4, K6
M5
I1, I2, I3, I4, I5
K3, K6
M7
I6
K1, K4, K7
M8
I1, I2, I3, I5
K1, K3, K7
Mål för undervisningen
M1 stärka elevens intresse för arbete med händerna samt väcka elevens
nyfikenhet för kreativt, experimentellt och lokalt förankrat slöjdarbete
• Eleven begrundar olika utgångslägen och utnyttjar sina egna multisensoriska erfarenheter och
upplevelser.
• Eleven handleds att reflektera över sina erfarenheter som en del av självbedömningen.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Används inte som grund för bedömningen.
Eleverna handleds att reflektera över sina
erfarenheter som en del av självbedömningen.
M2 handleda eleven att lära sig gestalta, behärska och dokumentera en
slöjdprocess i sin helhet
• Eleven övar sig att dokumentera en plan verbalt och/eller visuellt.
• Eleven dokumenterar minst ett av sina arbeten så att det finns en bild och en skriftlig förklaring
till varje arbetsmoment.
• Eleven utvärderar både sitt eget och sina klasskamraters arbete under slöjdprocessen.
• Eleven övar sig att ge respons både till enskilda elever och till gruppen.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Årskurs 3-6
Förmåga att planera och genomföra sitt
arbete samt utvärdera och dokumentera
processen
278
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven genomför en hel slöjdprocess och kan
dokumentera alla faser i processen.
M3 handleda eleven att på egen hand eller tillsammans med andra planera
och framställa en slöjdprodukt eller ett alster genom att lita på sina egna
estetiska och tekniska lösningar
• Eleven utarbetar en plan för ett arbete eller en del av ett arbete antingen på papper eller
elektroniskt, granskar planen och resultatet och jämför dem med varandra.
• Eleven kombinerar färger, figurer, olika ytor, stilar och former.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Förmåga att tillverka en produkt eller ett alster Eleven kan framställa en produkt eller ett
alster utgående från en egen eller gemensam
plan. Eleven tar hänsyn till estetik och
funktionalitet.
M4 handleda eleven att bli bekant med olika termer, använda många olika
material samt kunna bearbeta material på ett ändamålsenligt sätt
• Eleven övar sig att identifiera och bearbeta olika material.
• Eleven prövar olika material och arbetssätt: att virka med virknål, sy, använda någon speciell
teknik, såga, fila, limma, spika och får grundläggande kunskap om ytbehandling.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att välja, kombinera och använda
material och tillverkningstekniker som
används inom slöjden
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven väljer, kombinerar och an-vänder på
ett ändamålsenligt sätt olika material och
tillverkningstekni-ker. Eleven känner till och
kan använda slöjdtermer.
M5 uppmuntra eleven att arbeta långsiktigt, ansvarsfullt och med hänsyn
till trygghet och säkerhet samt att lära eleven att välja och använda
ändamålsenliga redskap
• Eleven arbetar med hänsyn till säkerheten i arbetet.
• Eleven övar sig att använda lämpliga arbetsredskap, maskiner och apparater på ett korrekt,
säkert och ändamålsenligt sätt.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Förmåga att välja och använda
arbetsredskap, maskiner och anordningar
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven tar ansvar för sitt arbete och arbetar
målinriktat. Eleven kan redogöra för hur enkla
och vardagliga apparater fungerar. Eleven kan
använda lämpliga arbetsredskap, maskiner
och apparater på ett korrekt, säkert och
ändamålsenligt sätt.
279
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
M7 handleda eleven att utvärdera, uppskatta och granska både sin egen
och de andras slöjdprocess på ett interaktivt sätt
• Eleven utvärderar både sitt eget och sina klasskamraters arbete under slöjdprocessen.
• Eleven övar sig att ge respons både till enskilda elever och till grupper.
• Resultatet av arbetet granskas gemensamt.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att utvärdera sitt eget och andras
arbete samt förmåga att ge kamratrespons
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven deltar konstruktivt i utvärderingen
av sitt eget och andras arbete samt ger
kamratrespons.
M8 uppmana eleven att börja granska olika konsumtionsvanor och
produktionssätt kritiskt
• Eleven undersöker mängden materialspill, orsakerna till det och på vilka sätt man kunde uppnå
bättre resultat.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att reflektera över olika
konsumtionsvanor och produktionssätt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva hur konsumtionsvanor
och produktionssätt påverkar produktens
livscykel.
Årskurs 4
Centralt innehåll
I1 Innovation
Eleverna lär sig att planera en slöjdprodukt genom att begrunda olika utgångsmöjligheter, genom
att utnyttja sina egna multisensoriska erfarenheter och upplevelser samt genom att iaktta och
analysera föremål, den byggda miljön och naturen för att utveckla nya idéer. I slöjd kombinerar
eleverna färger, figurer, olika ytor, stilar och former och utnyttjar materialens fasthet och böjlighet.
Eleverna undersöker hur olika strukturer skapas och hur energi kan utnyttjas.
I2 Planering
Årskurs 3-6
Eleverna utarbetar en plan för att framställa en egen produkt eller ett alster och utvecklar planen vid
behov. Eleverna prövar olika material och arbetstekniker för att utveckla sina idéer till en produkt
eller ett alster. Eleverna övar att dokumentera planen verbalt och/eller visuellt samt numeriskt
genom att t.ex. ange mått, mängder och skalor.
I3 Prövning
Eleverna undersöker materialens egenskaper samt hur de vanligaste maskiner och anordningar
som behövs i slöjdarbetet fungerar. Kunskapen tillämpas sedan i det egna arbetet. Eleverna
experimenterar mångsidigt med olika material såsom träslag, metaller, plaster, fibrer, garn, tyger
280
och återvinningsmaterial. Eleverna övar programmering av olika funktioner, t.ex. med hjälp
av robotteknik och automation. Eleverna bearbetar sina produkter eller alster utgående från
experiment.
I4 Tillverkning
Eleverna framställer olika individuella och/eller gemensamma produkter och alster och använder
många olika typer av tekniker, redskap, maskiner och anordningar som behövs i slöjdarbetet.
Arbetet genomförs enligt den plan som eleverna själva utarbetat.
I5 Tillämpning
Eleverna lär sig använda grundläggande termer inom branschen och bekantar sig med säkra
material och arbetssätt. Eleverna utforskar egenskaperna hos en produkt av hög kvalitet och får
kunskap om arbetssäkerhet.
I6 Dokumentering och bedömning
Informations- och kommunikationsteknik används som en del av planeringen och
dokumentationen. Under slöjdprocessens gång ges eleverna möjlighet till olika slag av
självbedömning och kamratbedömning. Eleverna får öva sig att ge respons till enskilda elever och
till grupper.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K2
M2
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K5
M3
I1, I2, I3, I4
K2, K4, K5
M4
I3, I5
K4, K6
M5
I1, I2, I3, I4, I5
K3, K6
M6
I1, I2, I6
K5
M7
I6
K1, K4, K7
M8
I1, I2, I3, I5
K1, K3, K7
Mål för undervisningen
M1 stärka elevens intresse för arbete med händerna samt väcka elevens
nyfikenhet för kreativt, experimentellt och lokalt förankrat slöjdarbete
• Eleven begrundar olika utgångslägen och utnyttjar sina egna multisensoriska erfarenheter och
upplevelser.
• Eleven handleds att reflektera över sina erfarenheter som en del av självbedömningen.
281
Årskurs 3-6
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Används inte som grund för bedömningen.
Eleverna handleds att reflektera över sina
erfarenheter som en del av självbedömningen.
M2 handleda eleven att lära sig gestalta, behärska och dokumentera en
slöjdprocess i sin helhet
• Eleven övar sig att dokumentera en plan verbalt och/eller visuellt.
• Eleven dokumenterar minst ett av sina arbeten så att det finns en bild och en skriftlig förklaring
till varje arbetsmoment.
• Eleven utvärderar både sitt eget och sina klasskamraters arbete under slöjdprocessen.
• Eleven övar sig att ge respons både till enskilda elever och till grupper.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att planera och genomföra sitt
arbete samt utvärdera och dokumentera
processen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven genomför en hel slöjdprocess och kan
dokumentera alla faser i processen.
M3 handleda eleven att på egen hand eller tillsammans med andra planera
och framställa en slöjdprodukt eller ett alster genom att lita på sina egna
estetiska och tekniska lösningar
• Eleven utarbetar en plan för ett arbete antingen på papper eller elektroniskt, granskar planen
och resultatet och jämför dem med varandra.
• Eleven kombinerar färger, figurer, olika ytor, stilar och former.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Förmåga att tillverka en produkt eller ett alster Eleven kan framställa en produkt eller ett
alster utgående från en egen eller gemensam
plan. Eleven tar hänsyn till estetik och
funktionalitet.
M4 handleda eleven att bli bekant med olika termer, använda många olika
material samt kunna bearbeta material på ett ändamålsenligt sätt
Årskurs 3-6
• Eleven övar sig att identifiera och bearbeta olika material.
• Eleven prövar olika material och arbetssätt: att sticka, sy, använda någon speciell teknik, borra,
hyvla, mejsla och ändamålsenliga fogar.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
282
Föremål för bedömningen
Förmåga att välja, kombinera och använda
material och tillverkningstekniker som
används inom slöjden
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven väljer, kombinerar och an-vänder på
ett ändamålsenligt sätt olika material och
tillverkningstekni-ker. Eleven känner till och
kan använda slöjdtermer.
M5 uppmuntra eleven att arbeta långsiktigt, ansvarsfullt och med hänsyn
till trygghet och säkerhet samt att lära eleven att välja och använda
ändamålsenliga redskap
• Eleven arbetar med hänsyn till säkerheten i arbetet.
• Eleven övar sig att använda lämpliga arbetsredskap, maskiner och apparater på ett korrekt,
säkert och ändamålsenligt sätt.
• Eleven undersöker materialens egenskaper samt hur de vanligaste maskinerna och
anordningarna som behövs i slöjdarbetet fungerar.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att välja och använda
arbetsredskap, maskiner och anordningar
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven tar ansvar för sitt arbete och arbetar
målinriktat. Eleven kan redogöra för hur enkla
och vardagliga apparater fungerar. Eleven kan
använda lämpliga arbetsredskap, maskiner
och apparater på ett korrekt, säkert och
ändamålsenligt sätt.
M6 handleda eleven att använda informations- och kommunikationsteknik
för att planera och tillverka slöjdprodukter samt för att dokumentera
slöjdprocessen
• Eleven övar sig under handledning att använda informations- och kommunikationsteknik för att
planera och tillverka slöjdprodukter och för att dokumentera slöjdprocessen.
• Eleven dokumenterar arbetsmomenten i minst ett av sina arbeten verbalt och visuellt.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Förmåga att använda informations- och
kommunikationsteknik i det egna arbetet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven använder under handledning
av läraren informations- och
kommunikationsteknik för att planera
och tillverka slöjdprodukter och för att
dokumentera slöjdprocessen.
M7 handleda eleven att utvärdera, uppskatta och granska både sin egen
och de andras slöjdprocess på ett interaktivt sätt
• Eleven utvärderar både sitt eget och sina klasskamraters arbete under slöjdprocessen.
283
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
• Eleven övar sig att ge respons både till enskilda elever och till grupper.
• Resultatet av arbetet granskas gemensamt.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att utvärdera sitt eget och andras
arbete samt förmåga att ge kamratrespons
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven deltar konstruktivt i utvärderingen
av sitt eget och andras arbete samt ger
kamratrespons.
M8 uppmana eleven att börja granska olika konsumtionsvanor och
produktionssätt kritiskt
• Eleven undersöker mängden materialspill, orsakerna till det och på vilka sätt man kunde uppnå
bättre resultat.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att reflektera över olika
konsumtionsvanor och produktionssätt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva hur konsumtionsvanor
och produktionssätt påverkar produktens
livscykel.
Årskurs 5
Centralt innehåll
I1 Innovation
Eleverna lär sig att planera en slöjdprodukt genom att begrunda olika utgångsmöjligheter, genom
att utnyttja sina egna multisensoriska erfarenheter och upplevelser samt genom att iaktta och
analysera föremål, den byggda miljön och naturen för att utveckla nya idéer. I slöjd kombinerar
eleverna färger, figurer, olika ytor, stilar och former och utnyttjar materialens fasthet och böjlighet.
Eleverna undersöker hur olika strukturer skapas och hur energi kan utnyttjas.
I2 Planering
Eleverna utarbetar en plan för att framställa en egen produkt eller ett alster och utvecklar planen vid
behov. Eleverna prövar olika material och arbetstekniker för att utveckla sina idéer till en produkt
eller ett alster. Eleverna övar att dokumentera planen verbalt och/eller visuellt samt numeriskt
genom att t.ex. ange mått, mängder och skalor.
Årskurs 3-6
I3 Prövning
Eleverna undersöker materialens egenskaper samt hur de vanligaste maskiner och anordningar
som behövs i slöjdarbetet fungerar. Kunskapen tillämpas sedan i det egna arbetet. Eleverna
experimenterar mångsidigt med olika material såsom träslag, metaller, plaster, fibrer, garn, tyger
och återvinningsmaterial. Eleverna övar programmering av olika funktioner, t.ex. med hjälp
av robotteknik och automation. Eleverna bearbetar sina produkter eller alster utgående från
experiment.
284
I4 Tillverkning
Eleverna framställer olika individuella och/eller gemensamma produkter och alster och använder
många olika typer av tekniker, redskap, maskiner och anordningar som behövs i slöjdarbetet.
Arbetet genomförs enligt den plan som eleverna själva utarbetat.
I5 Tillämpning
Eleverna lär sig använda grundläggande termer inom branschen och bekantar sig med säkra
material och arbetssätt. Eleverna utforskar egenskaperna hos en produkt av hög kvalitet och får
kunskap om arbetssäkerhet.
I6 Dokumentering och bedömning
Informations- och kommunikationsteknik används som en del av planeringen och
dokumentationen. Under slöjdprocessens gång ges eleverna möjlighet till olika slag av
självbedömning och kamratbedömning. Eleverna får öva sig att ge respons till enskilda elever och
till grupper.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K2
M2
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K5
M3
I1, I2, I3, I4
K2, K4, K5
M4
I3, I5
K4, K6
M5
I1, I2, I3, I4, I5
K3, K6
M6
I1, I2, I6
K5
M7
I6
K1, K4, K7
M8
I1, I2, I3, I5
K1, K3, K7
Mål för undervisningen
M1 stärka elevens intresse för arbete med händerna samt väcka elevens
nyfikenhet för kreativt, experimentellt och lokalt förankrat slöjdarbete
• Eleven begrundar olika utgångslägen och utnyttjar sina egna multisensoriska erfarenheter och
upplevelser.
• Eleven iakttar och analyserar föremål, den byggda miljön och naturen för att utveckla nya idéer.
• Eleven handleds att reflektera över sina erfarenheter som en del av självbedömningen.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Används inte som grund för bedömningen.
Eleverna handleds att reflektera över sina
erfarenheter som en del av självbedömningen.
285
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
M2 handleda eleven att lära sig gestalta, behärska och dokumentera en
slöjdprocess i sin helhet
• Eleven övar sig att dokumentera en plan verbalt och/eller visuellt.
• Eleven dokumenterar minst ett av sina arbeten så att det finns en bild och en skriftlig förklaring
till varje arbetsmoment.
• Eleven utvärderar både sitt eget och sina klasskamraters arbete under slöjdprocessen.
• Eleven övar sig att ge respons både till enskilda elever och till gruppen.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att planera och genomföra sitt
arbete samt utvärdera och dokumentera
processen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven genomför en hel slöjdprocess och kan
dokumentera alla faser i processen.
M3 handleda eleven att på egen hand eller tillsammans med andra planera
och framställa en slöjdprodukt eller ett alster genom att lita på sina egna
estetiska och tekniska lösningar
• Eleven utarbetar en plan för ett arbete antingen på papper eller elektroniskt, granskar planen
och resultatet och jämför dem med varandra.
• Eleven kombinerar färger, figurer, olika ytor, stilar och former.
• Eleven övar sig att ta hänsyn till estetik och funktionalitet.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Förmåga att tillverka en produkt eller ett alster Eleven kan framställa en produkt eller ett
alster utgående från en egen eller gemensam
plan. Eleven tar hänsyn till estetik och
funktionalitet.
M4 handleda eleven att bli bekant med olika termer, använda många olika
material samt kunna bearbeta material på ett ändamålsenligt sätt
• Eleven övar sig att identifiera och bearbeta olika material.
• Eleven prövar olika material och arbetssätt: att virka, sy, använda någon speciell teknik, använda
mätredskap, löda och bocka metall.
• Materialens fasthet och böjlighet utnyttjas.
Årskurs 3-6
• Under arbetet lär sig eleven att använda grundläggande termer inom branschen.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
286
Föremål för bedömningen
Förmåga att välja, kombinera och använda
material och tillverkningstekniker som
används inom slöjden
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven väljer, kombinerar och an-vänder på
ett ändamålsenligt sätt olika material och
tillverkningstekni-ker. Eleven känner till och
kan använda slöjdtermer.
M5 uppmuntra eleven att arbeta långsiktigt, ansvarsfullt och med hänsyn
till trygghet och säkerhet samt att lära eleven att välja och använda
ändamålsenliga redskap
• Eleven arbetar med hänsyn till säkerheten i arbetet.
• Eleven övar sig att använda lämpliga arbetsredskap, maskiner och apparater på ett korrekt,
säkert och ändamålsenligt sätt.
• Eleven undersöker materialens egenskaper samt hur de vanligaste maskinerna och
anordningarna som behövs i slöjdarbetet fungerar.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att välja och använda
arbetsredskap, maskiner och anordningar
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven tar ansvar för sitt arbete och arbetar
målinriktat. Eleven kan redogöra för hur enkla
och vardagliga apparater fungerar. Eleven kan
använda lämpliga arbetsredskap, maskiner
och apparater på ett korrekt, säkert och
ändamålsenligt sätt.
M6 handleda eleven att använda informations- och kommunikationsteknik
för att planera och tillverka slöjdprodukter samt för att dokumentera
slöjdprocessen
• Eleven övar sig under handledning att använda informations- och kommunikationsteknik för att
planera och tillverka slöjdprodukter och för att dokumentera slöjdprocessen.
• Eleven dokumenterar arbetsmomenten i minst ett av sina arbeten verbalt och visuellt.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Förmåga att använda informations- och
kommunikationsteknik i det egna arbetet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven använder under handledning
av läraren informations- och
kommunikationsteknik för att planera
och tillverka slöjdprodukter och för att
dokumentera slöjdprocessen.
M7 handleda eleven att utvärdera, uppskatta och granska både sin egen
och de andras slöjdprocess på ett interaktivt sätt
• Eleven utvärderar både sitt eget och sina klasskamraters arbete under slöjdprocessen.
287
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
• Eleven övar sig att ge respons både till enskilda elever och till grupper.
• Resultatet av arbetet granskas gemensamt.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att utvärdera sitt eget och andras
arbete samt förmåga att ge kamratrespons
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven deltar konstruktivt i utvärderingen
av sitt eget och andras arbete samt ger
kamratrespons.
M8 uppmana eleven att börja granska olika konsumtionsvanor och
produktionssätt kritiskt
• Eleven undersöker mängden materialspill, orsakerna till det och på vilka sätt man kunde uppnå
bättre resultat.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att reflektera över olika
konsumtionsvanor och produktionssätt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva hur konsumtionsvanor
och produktionssätt påverkar produktens
livscykel.
Årskurs 6
Centralt innehåll
I1 Innovation
Eleverna lär sig att planera en slöjdprodukt genom att begrunda olika utgångsmöjligheter, genom
att utnyttja sina egna multisensoriska erfarenheter och upplevelser samt genom att iaktta och
analysera föremål, den byggda miljön och naturen för att utveckla nya idéer. I slöjd kombinerar
eleverna färger, figurer, olika ytor, stilar och former och utnyttjar materialens fasthet och böjlighet.
Eleverna undersöker hur olika strukturer skapas och hur energi kan utnyttjas.
I2 Planering
Eleverna utarbetar en plan för att framställa en egen produkt eller ett alster och utvecklar planen vid
behov. Eleverna prövar olika material och arbetstekniker för att utveckla sina idéer till en produkt
eller ett alster. Eleverna övar att dokumentera planen verbalt och/eller visuellt samt numeriskt
genom att t.ex. ange mått, mängder och skalor.
Årskurs 3-6
I3 Prövning
Eleverna undersöker materialens egenskaper samt hur de vanligaste maskiner och anordningar
som behövs i slöjdarbetet fungerar. Kunskapen tillämpas sedan i det egna arbetet. Eleverna
experimenterar mångsidigt med olika material såsom träslag, metaller, plaster, fibrer, garn, tyger
och återvinningsmaterial. Eleverna övar programmering av olika funktioner, t.ex. med hjälp
av robotteknik och automation. Eleverna bearbetar sina produkter eller alster utgående från
experiment.
288
I4 Tillverkning
Eleverna framställer olika individuella och/eller gemensamma produkter och alster och använder
många olika typer av tekniker, redskap, maskiner och anordningar som behövs i slöjdarbetet.
Arbetet genomförs enligt den plan som eleverna själva utarbetat.
I5 Tillämpning
Eleverna lär sig använda grundläggande termer inom branschen och bekantar sig med säkra
material och arbetssätt. Eleverna utforskar egenskaperna hos en produkt av hög kvalitet och får
kunskap om arbetssäkerhet.
I6 Dokumentering och bedömning
Informations- och kommunikationsteknik används som en del av planeringen och
dokumentationen. Under slöjdprocessens gång ges eleverna möjlighet till olika slag av
självbedömning och kamratbedömning. Eleverna får öva sig att ge respons till enskilda elever och
till grupper.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K2
M2
I1, I2, I3, I4, I5, I6
K1, K5
M3
I1, I2, I3, I4
K2, K4, K5
M4
I3, I5
K4, K6
M5
I1, I2, I3, I4, I5
K3, K6
M6
I1, I2, I6
K5
M7
I6
K1, K4, K7
M8
I1, I2, I3, I5
K1, K3, K7
Mål för undervisningen
M1 stärka elevens intresse för arbete med händerna samt väcka elevens
nyfikenhet för kreativt, experimentellt och lokalt förankrat slöjdarbete
• Eleven begrundar olika utgångslägen och utnyttjar sina egna multisensoriska erfarenheter och
upplevelser.
• Eleven iakttar och analyserar föremål, den byggda miljön och naturen för att utveckla nya idéer.
• Eleven handleds att reflektera över sina erfarenheter som en del av självbedömningen.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Används inte som grund för bedömningen.
Eleverna handleds att reflektera över sina
erfarenheter som en del av självbedömningen.
289
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
M2 handleda eleven att lära sig gestalta, behärska och dokumentera en
slöjdprocess i sin helhet
• Eleven övar sig att dokumentera en plan verbalt och/eller visuellt samt numeriskt genom att t.ex.
ange mått, mängder och skalor.
• Eleven dokumenterar minst ett av sina arbeten så att det finns en bild och en skriftlig förklaring
till varje arbetsmoment.
• Eleven utvärderar både sitt eget och sina klasskamraters arbete under slöjdprocessen.
• Eleven övar sig att ge respons både till enskilda elever och till grupper.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att planera och genomföra sitt
arbete samt utvärdera och dokumentera
processen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven genomför en hel slöjdprocess och kan
dokumentera alla faser i processen.
M3 handleda eleven att på egen hand eller tillsammans med andra planera
och framställa en slöjdprodukt eller ett alster genom att lita på sina egna
estetiska och tekniska lösningar
• Eleven utarbetar en plan för ett arbete antingen på papper eller elektroniskt, granskar planen
och resultatet och jämför dem med varandra.
• Eleven kombinerar färger, figurer, olika ytor, stilar och former.
• Eleven uppmanas att ta hänsyn till estetik och funktionalitet.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Förmåga att tillverka en produkt eller ett alster Eleven kan framställa en produkt eller ett
alster utgående från en egen eller gemensam
plan. Eleven tar hänsyn till estetik och
funktionalitet.
M4 handleda eleven att bli bekant med olika termer, använda många olika
material samt kunna bearbeta material på ett ändamålsenligt sätt
• Eleven övar sig att välja, kombinera och använda olika material och framställningstekniker på
ett ändamålsenligt sätt.
Årskurs 3-6
• Eleven prövar olika arbetssätt: att sticka, sy, använda någon speciell teknik, öva teknisk
läskunnighet med hjälp av elektroniska grundkomponenter samt använda handverktyg på ett
smidigt sätt.
• Eleven experimenterar mångsidigt med olika material, såsom träslag, metaller, plaster, fibrer,
garn, tyger och återvinningsmaterial.
• Materialens fasthet och böjlighet utnyttjas.
• Eleven övar programmering av olika funktioner, t.ex. med hjälp av robotteknik och automation.
290
• Under arbetet lär sig eleven att använda grundläggande termer inom branschen.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att välja, kombinera och använda
material och tillverkningstekniker som
används inom slöjden
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven väljer, kombinerar och an-vänder på
ett ändamålsenligt sätt olika material och
tillverkningstekni-ker. Eleven känner till och
kan använda slöjdtermer.
M5 uppmuntra eleven att arbeta långsiktigt, ansvarsfullt och med hänsyn
till trygghet och säkerhet samt att lära eleven att välja och använda
ändamålsenliga redskap
• Eleven arbetar med hänsyn till säkerheten i arbetet.
• Eleven övar sig att använda lämpliga arbetsredskap, maskiner och apparater på ett korrekt,
säkert och ändamålsenligt sätt.
• Eleven undersöker materialens egenskaper samt hur de vanligaste maskinerna och
anordningarna som behövs i slöjdarbetet fungerar.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att välja och använda
arbetsredskap, maskiner och anordningar
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven tar ansvar för sitt arbete och arbetar
målinriktat. Eleven kan redogöra för hur enkla
och vardagliga apparater fungerar. Eleven kan
använda lämpliga arbetsredskap, maskiner
och apparater på ett korrekt, säkert och
ändamålsenligt sätt.
M6 handleda eleven att använda informations- och kommunikationsteknik
för att planera och tillverka slöjdprodukter samt för att dokumentera
slöjdprocessen
• Eleven övar sig under handledning att använda informations- och kommunikationsteknik för att
planera och tillverka slöjdprodukter och för att dokumentera slöjdprocessen.
• Eleven dokumenterar arbetsmomenten i minst ett av sina arbeten verbalt och visuellt.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Förmåga att använda informations- och
kommunikationsteknik i det egna arbetet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven använder under handledning
av läraren informations- och
kommunikationsteknik för att planera
och tillverka slöjdprodukter och för att
dokumentera slöjdprocessen.
291
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
M7 handleda eleven att utvärdera, uppskatta och granska både sin egen
och de andras slöjdprocess på ett interaktivt sätt
• Eleven utvärderar både sitt eget och sina klasskamraters arbete under slöjdprocessen.
• Eleven övar sig att ge respons både till enskilda elever och till gruppen.
• Resultatet av arbetet granskas gemensamt.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att utvärdera sitt eget och andras
arbete samt förmåga att ge kamratrespons
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven deltar konstruktivt i utvärderingen
av sitt eget och andras arbete samt ger
kamratrespons.
M8 uppmana eleven att börja granska olika konsumtionsvanor och
produktionssätt kritiskt
• Eleven undersöker mängden materialspill, orsakerna till det och på vilka sätt man kunde uppnå
bättre resultat.
• Eleven undersöker hur konsumtionsvanor och produktionssätt påverkar en produkts livscykel.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att reflektera över olika
konsumtionsvanor och produktionssätt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva hur konsumtionsvanor
och produktionssätt påverkar produktens
livscykel.
36.6.7. Musik
Läroämnets uppdrag
Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet
och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen ska hjälpa eleverna att tolka musikens
många betydelser i olika kulturer samt i individers och gruppers verksamhet. Genom att bredda
musikkunskaperna stärks elevernas positiva relation till musiken, vilket lägger grund för livslångt
musicerande. Musikundervisningen ska utveckla en positiv och nyfiken inställning till musik och
kulturell mångfald.
Årskurs 3-6
Funktionell musikundervisning främjar utvecklingen av elevernas musikaliska kunskaper och
förståelse, totala växande och förmåga att samarbeta med andra. Dessa stärks genom att man
i musikundervisningen beaktar elevernas musikintressen, andra läroämnen, ämnesövergripande
teman, fester och evenemang i skolan samt verksamhet utanför skolan. Genom att regelbundet
erbjuda eleverna möjlighet att använda sin röst och musicera, komponera och skapa utvecklas
deras tänkande och uppfattningsförmåga. I musikundervisningen studerar eleverna musik på ett
mångsidigt sätt, vilket bidrar till att utveckla deras uttrycksförmåga.
292
Läroämnets uppdrag i årskurs 3-6
I årskurserna 3–6 ska eleverna i musikundervisningen få lära sig att förhålla sig öppet och
respektfullt till andras upplevelser och bidra till att skapa en känsla av samhörighet i gruppen.
Samtidigt vänjer de sig vid att analysera musikaliska erfarenheter och fenomen samt musikkulturer
mer medvetet än tidigare. Elevernas förståelse för musikaliska begrepp och uttryckssätt fördjupas
och breddas i takt med att elevens färdigheter i att sjunga, spela, komponera, röra sig
och lyssna till musik utvecklas. För att utveckla det kreativa och estetiska tänkande som
hör ihop med ljud och musikaliska uttryckssätt ska eleverna ges möjlighet att planera och
genomföra olika musikaliska eller tvärkonstnärliga helheter genom att använda sin fantasi och sin
uppfinningsrikedom självständigt eller tillsammans med andra. Musicerandet ska vara en naturlig
del av de ämnesövergripande studierna i skolans vardag och fest. Elevernas uppfattning om sig
själva som musikaliska aktörer stärks genom positiva upplevelser av lärande.
Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 3–6
Målet är att skapa en pedagogiskt mångsidig och flexibel studiehelhet i musik, som ger varje elev
möjlighet till olika musikaliska arbetssätt, musikalisk samverkan, gemensamt musicerande och
andra gemensamma musikaliska aktiviteter. Glädje i lärandet, en fördomsfri atmosfär som sporrar
kreativt tänkande och positiva musikupplevelser inspirerar eleven att utveckla sina musikaliska
färdigheter. I undervisningssituationerna ska eleven ges möjligheter att använda digitala verktyg
i den musikaliska verksamheten. De möjligheter som konst- och kulturinrättningar och andra
samarbetspartner erbjuder ska användas i undervisningen.
Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 3–6
Musikundervisningen och arbetet ska planeras med hänsyn till elevernas olika behov,
tidigare lärande och intressen. Utgående från dem fattas beslut om bland annat arbetssätt,
användning av läromedel och beslut om grupparbeten så, att också eleverna får sin röst hörd.
Musikundervisningen ska ge möjlighet till gemensamt musicerande som främjar lärandet och
stärka elevens studiefärdighet och initiativförmåga.
Bedömning av elevens lärande i musik i årskurs 3–6
I musikundervisningen behöver eleverna handledande och uppmuntrande respons, i synnerhet
när man tränar samarbete och musikaliska färdigheter. Responsen ska hjälpa varje elev att
uppfatta musiken och musikbegreppen och att anpassa sin egen medverkan i gruppen till den
musikaliska helheten.
Läraren ska ge en verbal bedömning eller ett siffervitsord i musik genom att bedöma elevernas
kunskaper i relation till målen i den lokala läroplanen. För att definiera kunskapsnivån för
läsårsbetyget i årskurs 6 ska läraren använda de nationella bedömningskriterierna i musik. Med
tanke på studieframstegen är det viktigt att följa upp i synnerhet hur elevens förmåga att musicera
tillsammans, att tänka i begrepp och att lära sig utvecklas.
Årskurs 3
Centralt innehåll
I samband med musicerandet fästs uppmärksamhet vid att arbeta i grupp. Genom gemensamt
musicerande övar eleven en naturlig röstanvändning och sång, rörelse och de grundläggande
teknikerna i att musicera med hjälp av kropps-, rytm-, melodi- och ackordinstrument. Det centrala
i undervisningen är att utveckla elevens uttrycksförmåga och fantasi på ett mångsidigt sätt.
293
Årskurs 3-6
I1 Musikalisk praxis
I2 Musikens beståndsdelar
I samband med musicerandet fästs uppmärksamheten, utöver vid de grundläggande begreppen,
vid att utveckla elevens förmåga att uppfatta rytm, melodi, harmoni, form, klangfärg och dynamik.
I takt med att elevens kunskaper utvecklas börjar man namnge och använda egna eller
vedertagna symboler för att beskriva musikaliska skeenden. I musikalisk verksamhet fästs också
uppmärksamhet vid olika sätt att tolka och uttrycka musik.
I3 Musiken i mitt liv, omgivningen och samhället
Utöver musikaliska kunskaper och färdigheter ska undervisningen också behandla elevernas
erfarenheter och iakttagelser gällande musik och musicerande i olika miljöer i och utanför skolan.
I undervisningen skapar man kopplingar till andra läroämnen och till den egna livsmiljön och
reflekterar över musikens betydelser i olika livssituationer under olika tider och epoker.
I4 Repertoar
Vid planeringen av repertoar ska man beakta elevernas egna kulturer, värna om kulturarvet
och vidga den kulturella förståelsen. Repertoaren ska vara mångsidig och omfatta bland annat
barnmusik, musik från olika kulturer, konstmusik, populärmusik och folkmusik. Också musikaliska
produkter och kompositioner som eleverna skapat i musicerandet ska ingå i repertoaren.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3, I4
K2, K6, K7
M2
I1, I2, I3, I4
K2
M3
I1, I2, I3, I4
K1, K2
M4
I1, I2, I3, I4
K2
M5
I1, I2, I3, I4
K1, K2, K5, K6
M6
I1, I2, I3, I4
K2
M7
I1, I2, I3, I4
K4
M8
I1, I2, I3
K3
M9
I1, I2, I3, I4
K1
Mål för undervisningen
M1 uppmuntra eleven att delta i gemensamt musicerande och att
medverka till att skapa en positiv sammanhållning i sin grupp
Eleven handleds att delta i gemensamt musicerande genom att spela och sjunga.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
Förmåga att musicera tillsammans
294
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven tar vid gemensamt musicerande
hänsyn till de andra i gruppen.
I1 Musikalisk praxis
Eleven övar sig att ta hänsyn till och lyssna på de andra i gruppen. Man förbereder till exempel
musikframföranden inför skolans evenemang och fester.
M2 handleda eleven till en naturlig röstanvändning och sång samt att
utveckla sina färdigheter att spela i grupp genom att använda kroppen,
rytm-, melodi- och ackordinstrument
Eleven handleds att delta i gemensam sång och att använda sin röst på ett naturligt och sunt sätt.
Eleven handleds att pröva instrument och speltekniker med de instrument som finns att tillgå.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att sjunga och spela i grupp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven sjunger och spelar tillsammans med
andra och försöker anpassa sig till den
musikaliska helheten.
I2 Musikens beståndsdelar
Genom att musicera bekantar sig eleven med olika taktarter och rytmens grunder.
I4 Repertoar
Eleven bekantar sig med en mångsidig sångrepertoar. Repertoaren ska omfatta bland annat
barnmusik, musik från olika kulturer, populärmusik och folkmusik. Kalenderårets högtider
uppmärksammas och i mån av möjlighet även främmande kulturer.
M3 uppmuntra eleven att kroppsligt uttrycka musik, bilder, berättelser och
känslor genom rörelse
Eleven uppmuntras att uttrycka musik genom rörelse.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att röra sig till musik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven rör sig till musik och använder sin
kropp för att uttrycka sig musikaliskt.
I1 Musikalisk praxis
M4 erbjuda eleven möjligheter att uppleva och lyssna till ljudmiljöer och
musik och hjälpa eleven att analysera och berätta om vad hen hört
Eleven lär känna olika musikgenrer och att iaktta ljud i omgivningen.
295
Årskurs 3-6
Eleven övar sig att använda kroppen som rytminstrument, röra sig kreativt och utföra enkla
rörelseserier.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att lyssna till musik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven lyssnar koncentrerat till musik och
framför sina synpunkter på det hen hört.
I3 Musiken i mitt liv, omgivningen och samhället
Eleven lyssnar till musik samt övar och bekantar sig med ljudpartitur till exempel med hjälp av
olika konstformer. Möjligheter till konsertbesök utnyttjas.
M5 uppmuntra eleven att improvisera samt planera och skapa mindre
kompositioner eller tvärkonstnärliga helheter på olika sätt, även med hjälp
av digitala verktyg
Eleven handleds att skapa korta kompositioner, ljudlandskap och rörelseimprovisationer.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att kreativt uttrycka musikaliskt
tänkande på olika sätt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven hittar på egna lösningar genom
att använda sig av ljud, musik, bilder eller
andra uttryckssätt och kan vid behov
under handledning utnyttja de möjligheter
musikteknologin erbjuder.
I1 Musikalisk praxis
Eleven övar sig att använda instrument och tekniska hjälpmedel.
M6 handleda eleven att analysera sina musikaliska upplevelser och
musikens estetiska, kulturella och historiska mångfald
Eleven uppmuntras att värna om sitt kulturarv och får kunskap även om andra kulturer.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att uppfatta musikens betydelse
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven framför synpunkter utgående från sina
iakttagelser och upplevelser av musikalisk
verksamhet.
I3 Musiken i mitt liv, omgivningen och samhället
Årskurs 3-6
Man diskuterar iakttagelser och upplevelser i anslutning till musikalisk verksamhet.
296
M7 handleda eleven att förstå musikaliska begrepp och principerna för
notationssätten inom musiken i samband med musicerande
Eleven handleds att förstå sambandet mellan ljud och symbol.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förståelse för notationssätten inom musiken
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan följa musiknotationer som övats i
samband med musicerande.
I2 Musikens beståndsdelar
Eleven övar sig att beteckna och tolka enkla rytmer och melodier, till exempel med rytmstavelser
och noter.
M8 hjälpa eleven att iaktta hur musiken påverkar välbefinnandet och att se
till att musik- och ljudmiljön är trygg
Eleven handleds att använda sin röst på ett sunt sätt, att måna om sin hörsel och fästa vikt vid att
det råder ordning och reda i lärmiljön för att undvika olyckor.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda instrument och
anläggningar på ett säkert sätt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven tar hänsyn till bland annat faktorer
som påverkar ljud- och musikvolymen då hen
använder anläggningar och instrument.
I1 Musikalisk praxis
Eleven tränar rätt hållning och sångteknik och övar sig att använda instrument och utrustning på
ett ändamålsenligt sätt.
M9 handleda eleven att utveckla sina musikaliska färdigheter genom
övning, att vara med och ställa upp mål och att utvärdera sina framsteg i
förhållande till målen
Eleven uppmuntras att öva långsiktigt och handleds att ställa upp mål för att utveckla sina
musikaliska färdigheter.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Förmåga att lära sig, arbetsfärdigheter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven ställer upp mål för att utveckla sina
musikaliska färdigheter och strävar i sitt
musicerande till att nå sitt mål.
297
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
I1 Musikalisk praxis
Eleven ställer upp mål för att utveckla sina musikaliska färdigheter och strävar i sitt musicerande
efter att nå sitt mål.
Årskurs 4
Centralt innehåll
I1 Musikalisk praxis
I samband med musicerandet fästs uppmärksamhet vid att arbeta i grupp. Genom gemensamt
musicerande övar eleven en naturlig röstanvändning och sång, rörelse och de grundläggande
teknikerna i att musicera med hjälp av kropps-, rytm-, melodi- och ackordinstrument. Det centrala
i undervisningen är att utveckla elevens uttrycksförmåga och fantasi på ett mångsidigt sätt.
I2 Musikens beståndsdelar
I samband med musicerandet fästs uppmärksamheten, utöver vid de grundläggande begreppen,
vid att utveckla elevens förmåga att uppfatta rytm, melodi, harmoni, form, klangfärg och dynamik.
I takt med att elevens kunskaper utvecklas börjar man namnge och använda egna eller
vedertagna symboler för att beskriva musikaliska skeenden. I musikalisk verksamhet fästs också
uppmärksamhet vid olika sätt att tolka och uttrycka musik.
I3 Musiken i mitt liv, omgivningen och samhället
Utöver musikaliska kunskaper och färdigheter ska undervisningen också behandla elevernas
erfarenheter och iakttagelser gällande musik och musicerande i olika miljöer i och utanför skolan.
I undervisningen skapar man kopplingar till andra läroämnen och till den egna livsmiljön och
reflekterar över musikens betydelser i olika livssituationer under olika tider och epoker.
I4 Repertoar
Vid planeringen av repertoar ska man beakta elevernas egna kulturer, värna om kulturarvet
och vidga den kulturella förståelsen. Repertoaren ska vara mångsidig och omfatta bland annat
barnmusik, musik från olika kulturer, konstmusik, populärmusik och folkmusik. Också musikaliska
produkter och kompositioner som eleverna skapat i musicerandet ska ingå i repertoaren.
Årskurs 3-6
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3, I4
K2, K6, K7
M2
I1, I2, I3, I4
K2
M3
I1, I2, I3, I4
K1, K2
M4
I1, I2, I3, I4
K2
M5
I1, I2, I3, I4
K1, K2, K5, K6
M6
I1, I2, I3, I4
K2
M7
I1, I2, I3, I4
K4
M8
I1, I2, I3
K3
M9
I1, I2, I3, I4
K1
298
Mål för undervisningen
M1 uppmuntra eleven att delta i gemensamt musicerande och att
medverka till att skapa en positiv sammanhållning i sin grupp
Eleven stärker sin förmåga att musicera i grupp.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att musicera tillsammans
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven tar vid gemensamt musicerande
hänsyn till de andra i gruppen.
I1 Musikalisk praxis
Eleven övar sig vid musicerande att ta hänsyn till de andra i gruppen samt att anpassa sin röst till
den gemensamma sången och lyssna på andra. Man förbereder till exempel musikframföranden
inför skolans evenemang och fester.
M2 handleda eleven till en naturlig röstanvändning och sång samt att
utveckla sina färdigheter att spela i grupp genom att använda kroppen,
rytm-, melodi- och ackordinstrument
Eleven handleds att delta i gemensam sång, att stärka förmågan att använda sin röst på ett
naturligt och sunt sätt samt att pröva olika instrument och speltekniker med de instrument som
finns att tillgå.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att sjunga och spela i grupp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven sjunger och spelar tillsammans med
andra och försöker anpassa sig till den
musikaliska helheten.
I2 Musikens beståndsdelar
Rytmiska färdigheter tränas och eleven får kunskap om hur tonhöjden betecknas med till exempel
noter.
I4 Repertoar
M3 uppmuntra eleven att kroppsligt uttrycka musik, bilder, berättelser och
känslor genom rörelse
Eleven uppmuntras att uttrycka musik genom rörelse.
299
Årskurs 3-6
Sångrepertoaren och lätta kanonsånger övas mångsidigt. Repertoaren ska omfatta bland
annat barnmusik, musik från olika kulturer, populärmusik och folkmusik. Kalenderårets högtider
uppmärksammas och i mån av möjlighet även främmande kulturer.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att röra sig till musik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven rör sig till musik och använder sin
kropp för att uttrycka sig musikaliskt.
I1 Musikalisk praxis
Eleven övar sig att använda kroppen som rytminstrument, röra sig kreativt och utföra enkla
rörelseserier.
M4 erbjuda eleven möjligheter att uppleva och lyssna till ljudmiljöer och
musik och hjälpa eleven att analysera och berätta om vad hen hört
Eleven lär känna olika musikgenrer och att iaktta ljud i omgivningen.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att lyssna till musik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven lyssnar koncentrerat till musik och
framför sina synpunkter på det hen hört.
I2 Musikens beståndsdelar
Eleven lyssnar till musik samt övar och bekantar sig med ljudpartitur till exempel med hjälp av
olika konstformer. Möjligheter till konsertbesök utnyttjas.
M5 uppmuntra eleven att improvisera samt planera och skapa mindre
kompositioner eller tvärkonstnärliga helheter på olika sätt, även med hjälp
av digitala verktyg
Eleven handleds att skapa korta kompositioner, ljudlandskap och rörelseimprovisationer.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att kreativt uttrycka musikaliskt
tänkande på olika sätt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven hittar på egna lösningar genom
att använda sig av ljud, musik, bilder eller
andra uttryckssätt och kan vid behov
under handledning utnyttja de möjligheter
musikteknologin erbjuder.
I1 Musikalisk praxis
Årskurs 3-6
Eleven övar sig att använda instrument och tekniska hjälpmedel också genom att improvisera.
300
M6 handleda eleven att analysera sina musikaliska upplevelser och
musikens estetiska, kulturella och historiska mångfald
Eleven uppmuntras att värna om sitt kulturarv och får kunskap även om andra kulturer.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att uppfatta musikens betydelse
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven framför synpunkter utgående från sina
iakttagelser och upplevelser av musikalisk
verksamhet.
I3 Musiken i mitt liv, omgivningen och samhället
Man diskuterar iakttagelser och upplevelser i anslutning till musikalisk verksamhet.
M7 handleda eleven att förstå musikaliska begrepp och principerna för
notationssätten inom musiken i samband med musicerande
Eleven stärker sin förståelse för sambandet mellan ljud och symbol.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förståelse för notationssätten inom musiken
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan följa musiknotationer som övats i
samband med musicerande.
I2 Musikens beståndsdelar
Eleven övar sig att beteckna och tolka enkla rytmer och melodier, till exempel med rytmstavelser
och noter.
M8 hjälpa eleven att iaktta hur musiken påverkar välbefinnandet och att se
till att musik- och ljudmiljön är trygg
Eleven handleds att använda sin röst på ett sunt sätt, att måna om sin hörsel och fästa vikt vid att
det råder ordning och reda i lärmiljön för att undvika olyckor.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Förmåga att använda instrument och
anläggningar på ett säkert sätt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven tar hänsyn till bland annat faktorer
som påverkar ljud- och musikvolymen då hen
använder anläggningar och instrument.
I1 Musikalisk praxis
Eleven tränar rätt hållning och sångteknik och övar sig att använda instrument och utrustning på
ett ändamålsenligt sätt.
301
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
M9 handleda eleven att utveckla sina musikaliska färdigheter genom
övning, att vara med och ställa upp mål och att utvärdera sina framsteg i
förhållande till målen
Eleven uppmuntras att öva långsiktigt och handleds att ställa upp mål för att utveckla sina
musikaliska färdigheter.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att lära sig, arbetsfärdigheter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven ställer upp mål för att utveckla sina
musikaliska färdigheter och strävar i sitt
musicerande till att nå sitt mål.
I1 Musikalisk praxis
Eleven ställer upp mål för att utveckla sina musikaliska färdigheter och strävar i sitt musicerande
efter att nå sitt mål.
Årskurs 5
Centralt innehåll
I1 Musikalisk praxis
I samband med musicerandet fästs uppmärksamhet vid att arbeta i grupp. Genom gemensamt
musicerande övar eleven en naturlig röstanvändning och sång, rörelse och de grundläggande
teknikerna i att musicera med hjälp av kropps-, rytm-, melodi- och ackordinstrument. Det centrala
i undervisningen är att utveckla elevens uttrycksförmåga och fantasi på ett mångsidigt sätt.
I2 Musikens beståndsdelar
I samband med musicerandet fästs uppmärksamheten, utöver vid de grundläggande begreppen,
vid att utveckla elevens förmåga att uppfatta rytm, melodi, harmoni, form, klangfärg och dynamik.
I takt med att elevens kunskaper utvecklas börjar man namnge och använda egna eller
vedertagna symboler för att beskriva musikaliska skeenden. I musikalisk verksamhet fästs också
uppmärksamhet vid olika sätt att tolka och uttrycka musik.
I3 Musiken i mitt liv, omgivningen och samhället
Utöver musikaliska kunskaper och färdigheter ska undervisningen också behandla elevernas
erfarenheter och iakttagelser gällande musik och musicerande i olika miljöer i och utanför skolan.
I undervisningen skapar man kopplingar till andra läroämnen och till den egna livsmiljön och
reflekterar över musikens betydelser i olika livssituationer under olika tider och epoker.
Årskurs 3-6
I4 Repertoar
Vid planeringen av repertoar ska man beakta elevernas egna kulturer, värna om kulturarvet
och vidga den kulturella förståelsen. Repertoaren ska vara mångsidig och omfatta bland annat
barnmusik, musik från olika kulturer, konstmusik, populärmusik och folkmusik. Också musikaliska
produkter och kompositioner som eleverna skapat i musicerandet ska ingå i repertoaren.
302
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3, I4
K2, K6, K7
M2
I1, I2, I3, I4
K2
M3
I1, I2, I3, I4
K1, K2
M4
I1, I2, I3, I4
K2
M5
I1, I2, I3, I4
K1, K2, K5, K6
M6
I1, I2, I3, I4
K2
M7
I1, I2, I3, I4
K4
M8
I1, I2, I3
K3
M9
I1, I2, I3, I4
K1
Mål för undervisningen
M1 uppmuntra eleven att delta i gemensamt musicerande och att
medverka till att skapa en positiv sammanhållning i sin grupp
Eleven handleds att bli medveten om sina styrkor och dra nytta av dem i samband med
musicerande.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att musicera tillsammans
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven tar vid gemensamt musicerande
hänsyn till de andra i gruppen.
I1 Musikalisk praxis
Eleven övar sig att acceptera och respektera de andra eleverna i gruppen samt att hjälpa andra
efter bästa förmåga.
M2 handleda eleven till en naturlig röstanvändning och sång samt att
utveckla sina färdigheter att spela i grupp genom att använda kroppen,
rytm-, melodi- och ackordinstrument
Eleven introduceras i musikalisk tolkning och musikaliskt uttryck och handleds att delta i
gemensam sång samt stärka sin röstanvändning och förmåga att musicera tillsammans med
andra på ett mångsidigt sätt.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Förmåga att sjunga och spela i grupp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven sjunger och spelar tillsammans med
andra och försöker anpassa sig till den
musikaliska helheten.
303
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
I4 Repertoar
Sångrepertoaren övas mångsidigt genom att utnyttja olika musikgenrer och med hänsyn till
elevernas önskemål, till exempel inom lätt musik. Eleven lär sig och upprätthåller sina kunskaper
i olika speltekniker. Repertoaren ska vara mångsidig och omfatta bland annat barnmusik, musik
från olika kulturer, konstmusik, populärmusik och folkmusik.
M3 uppmuntra eleven att kroppsligt uttrycka musik, bilder, berättelser och
känslor genom rörelse
Eleven handleds att känna musiken med kroppen.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att röra sig till musik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven rör sig till musik och använder sin
kropp för att uttrycka sig musikaliskt.
I2 Musikens beståndsdelar
Eleven övar sig mångsidigt att uttrycka musik genom rörelse.
M4 erbjuda eleven möjligheter att uppleva och lyssna till ljudmiljöer och
musik och hjälpa eleven att analysera och berätta om vad hen hört
Eleven handleds att aktivt lyssna på musik och att lägga märke till den omgivande ljudvärlden.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att lyssna till musik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven lyssnar koncentrerat till musik och
framför sina synpunkter på det hen hört.
I2 Musikens beståndsdelar
Man analyserar känslor och tankar som musiken och ljuden väcker.
M5 uppmuntra eleven att improvisera samt planera och skapa mindre
kompositioner eller tvärkonstnärliga helheter på olika sätt, även med hjälp
av digitala verktyg
Eleven handleds att skapa korta kompositioner, ljudlandskap och rörelseimprovisationer och
introduceras i ansvarsfull användning av musik i medier.
Årskurs 3-6
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
304
Föremål för bedömningen
Förmåga att kreativt uttrycka musikaliskt
tänkande på olika sätt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven hittar på egna lösningar genom
att använda sig av ljud, musik, bilder eller
andra uttryckssätt och kan vid behov
under handledning utnyttja de möjligheter
musikteknologin erbjuder.
I4 Repertoar
Eleven skapar mindre kompositioner, ljudlandskap och rörelseimprovisationer och får kunskap om
upphovsrätt och regler för delning och nedladdning av musik.
M6 handleda eleven att analysera sina musikaliska upplevelser och
musikens estetiska, kulturella och historiska mångfald
Eleven bekantar sig med såväl musik inom den egna kulturen som musikkulturer i den övriga
världen och med grunderna i musikhistoria.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att uppfatta musikens betydelse
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven framför synpunkter utgående från sina
iakttagelser och upplevelser av musikalisk
verksamhet.
I3 Musiken i mitt liv, omgivningen och samhället
Eleven undersöker olika musikkulturer och musikens historia med mångsidiga metoder, till
exempel genom att beskriva musikens utveckling på en tidslinje. Man diskuterar iakttagelser och
upplevelser i anslutning till musikalisk verksamhet.
M7 handleda eleven att förstå musikaliska begrepp och principerna för
notationssätten inom musiken i samband med musicerande
Eleven handleds att känna igen och namnge musikaliska begrepp i musik eleven hör och att
använda etablerade notationssätt i samband med musicerande.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förståelse för notationssätten inom musiken
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan följa musiknotationer som övats i
samband med musicerande.
Eleven övar sig att använda enkla noter och rytmstavelser samt etablerade begrepp (till exempel
intro, refräng, vals).
305
Årskurs 3-6
I2 Musikens beståndsdelar
M8 hjälpa eleven att iaktta hur musiken påverkar välbefinnandet och att se
till att musik- och ljudmiljön är trygg
Eleven handleds att upprätthålla förmågan att använda sin röst på ett sunt sätt och att självmant
se till att det råder ordning och reda i lärmiljön.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda instrument och
anläggningar på ett säkert sätt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven tar hänsyn till bland annat faktorer
som påverkar ljud- och musikvolymen då hen
använder anläggningar och instrument.
I1 Musikalisk praxis
Eleven handleds att upprätthålla förmågan att sjunga på ett naturligt sätt samt använda, sköta och
förvara instrument och utrustning på ett ändamålsenligt sätt.
M9 handleda eleven att utveckla sina musikaliska färdigheter genom
övning, att vara med och ställa upp mål och att utvärdera sina framsteg i
förhållande till målen
Eleven uppmuntras att öva musik långsiktigt och att utveckla ett musikintresse samt handleds
att lägga märke till musikens inverkan i det egna livet. Eleven handleds att ställa upp mål för att
utveckla sina musikaliska färdigheter.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att lära sig, arbetsfärdigheter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven ställer upp mål för att utveckla sina
musikaliska färdigheter och strävar i sitt
musicerande till att nå sitt mål.
I1 Musikalisk praxis
Eleven övar musik mångsidigt och målinriktat. Eleven ställer upp mål för att utveckla sina
musikaliska färdigheter och strävar i sitt musicerande efter att nå sitt mål.
Årskurs 6
Centralt innehåll
Årskurs 3-6
I1 Musikalisk praxis
I samband med musicerandet fästs uppmärksamhet vid att arbeta i grupp. Genom gemensamt
musicerande övar eleven en naturlig röstanvändning och sång, rörelse och de grundläggande
teknikerna i att musicera med hjälp av kropps-, rytm-, melodi- och ackordinstrument. Det centrala
i undervisningen är att utveckla elevens uttrycksförmåga och fantasi på ett mångsidigt sätt.
306
I2 Musikens beståndsdelar
I samband med musicerandet fästs uppmärksamheten, utöver vid de grundläggande begreppen,
vid att utveckla elevens förmåga att uppfatta rytm, melodi, harmoni, form, klangfärg och dynamik.
I takt med att elevens kunskaper utvecklas börjar man namnge och använda egna eller
vedertagna symboler för att beskriva musikaliska skeenden. I musikalisk verksamhet fästs också
uppmärksamhet vid olika sätt att tolka och uttrycka musik.
I3 Musiken i mitt liv, omgivningen och samhället
Utöver musikaliska kunskaper och färdigheter ska undervisningen också behandla elevernas
erfarenheter och iakttagelser gällande musik och musicerande i olika miljöer i och utanför skolan.
I undervisningen skapar man kopplingar till andra läroämnen och till den egna livsmiljön och
reflekterar över musikens betydelser i olika livssituationer under olika tider och epoker.
I4 Repertoar
Vid planeringen av repertoar ska man beakta elevernas egna kulturer, värna om kulturarvet
och vidga den kulturella förståelsen. Repertoaren ska vara mångsidig och omfatta bland annat
barnmusik, musik från olika kulturer, konstmusik, populärmusik och folkmusik. Också musikaliska
produkter och kompositioner som eleverna skapat i musicerandet ska ingå i repertoaren.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3, I4
K2, K6, K7
M2
I1, I2, I3, I4
K2
M3
I1, I2, I3, I4
K1, K2
M4
I1, I2, I3, I4
K2
M5
I1, I2, I3, I4
K1, K2, K5, K6
M6
I1, I2, I3, I4
K2
M7
I1, I2, I3, I4
K4
M8
I1, I2, I3
K3
M9
I1, I2, I3, I4
K1
Mål för undervisningen
M1 uppmuntra eleven att delta i gemensamt musicerande och att
medverka till att skapa en positiv sammanhållning i sin grupp
Eleven handleds att bli medveten om sina styrkor och dra nytta av dem i samband med
musicerande.
Föremål för bedömningen
Förmåga att musicera tillsammans
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven tar vid gemensamt musicerande
hänsyn till de andra i gruppen.
307
Årskurs 3-6
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
I1 Musikalisk praxis
Eleven övar sig att acceptera och respektera de andra eleverna i gruppen samt att hjälpa andra
efter bästa förmåga.
M2 handleda eleven till en naturlig röstanvändning och sång samt att
utveckla sina färdigheter att spela i grupp genom att använda kroppen,
rytm-, melodi- och ackordinstrument
Eleven introduceras i musikalisk tolkning och musikaliskt uttryck och handleds att delta i
gemensam sång samt stärka sin röstanvändning och förmåga att musicera tillsammans med
andra på ett mångsidigt sätt.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att sjunga och spela i grupp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven sjunger och spelar tillsammans med
andra och försöker anpassa sig till den
musikaliska helheten.
I1 Musikalisk praxis
Eleven lär sig och upprätthåller sina kunskaper i olika speltekniker.
I4 Repertoar
Sångrepertoaren övas mångsidigt genom att utnyttja olika musikgenrer, bland annat musik från
olika kulturer, konstmusik och populärmusik. Också elevernas önskemål beaktas, till exempel
inom lätt musik.
M3 uppmuntra eleven att kroppsligt uttrycka musik, bilder, berättelser och
känslor genom rörelse
Eleven handleds att känna musiken med kroppen.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att röra sig till musik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven rör sig till musik och använder sin
kropp för att uttrycka sig musikaliskt.
I1 Musikalisk praxis
Årskurs 3-6
Eleven övar sig mångsidigt att uttrycka musik genom rörelse.
M4 erbjuda eleven möjligheter att uppleva och lyssna till ljudmiljöer och
musik och hjälpa eleven att analysera och berätta om vad hen hört
Eleven handleds att aktivt lyssna på musik och att lägga märke till den omgivande ljudvärlden.
308
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att lyssna till musik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven lyssnar koncentrerat till musik och
framför sina synpunkter på det hen hört.
I2 Musikens beståndsdelar
Man analyserar känslor och tankar som musiken och ljuden väcker.
M5 uppmuntra eleven att improvisera samt planera och skapa mindre
kompositioner eller tvärkonstnärliga helheter på olika sätt, även med hjälp
av digitala verktyg
Eleven handleds att skapa korta kompositioner, ljudlandskap och rörelseimprovisationer och
introduceras i ansvarsfull användning av musik i medier.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att kreativt uttrycka musikaliskt
tänkande på olika sätt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven hittar på egna lösningar genom
att använda sig av ljud, musik, bilder eller
andra uttryckssätt och kan vid behov
under handledning utnyttja de möjligheter
musikteknologin erbjuder.
I4 Repertoar
Eleven skapar mindre kompositioner, ljudlandskap och rörelseimprovisationer och får kunskap om
upphovsrätt och regler för delning och nedladdning av musik.
M6 handleda eleven att analysera sina musikaliska upplevelser och
musikens estetiska, kulturella och historiska mångfald
Eleven bekantar sig med såväl musik inom den egna kulturen som musikkulturer i den övriga
världen och med grunderna i musikhistoria.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att uppfatta musikens betydelse
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven framför synpunkter utgående från sina
iakttagelser och upplevelser av musikalisk
verksamhet.
Eleven undersöker olika musikkulturer och musikens historia med mångsidiga metoder, till
exempel genom att beskriva musikens utveckling på en tidslinje. Man diskuterar iakttagelser och
upplevelser i anslutning till musikalisk verksamhet.
309
Årskurs 3-6
I3 Musiken i mitt liv, omgivningen och samhället
M7 handleda eleven att förstå musikaliska begrepp och principerna för
notationssätten inom musiken i samband med musicerande
Eleven handleds att känna igen och namnge musikaliska begrepp i musik eleven hör och att
använda etablerade notationssätt i samband med musicerande.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förståelse för notationssätten inom musiken
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan följa musiknotationer som övats i
samband med musicerande.
I2 Musikens beståndsdelar
I samband med musicerande fästs, utöver vid de grundläggande begreppen, även vikt vid att
utveckla elevens förmåga att uppfatta rytm, melodi, harmoni, form, klangfärg och dynamik. Eleven
övar sig att använda enkla noter och rytmstavelser samt etablerade begrepp (till exempel intro,
refräng, vals).
M8 hjälpa eleven att iaktta hur musiken påverkar välbefinnandet och att se
till att musik- och ljudmiljön är trygg
Eleven handleds att upprätthålla förmågan att använda sin röst på ett sunt sätt och att självmant
se till att det råder ordning och reda i lärmiljön.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda instrument och
anläggningar på ett säkert sätt
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven tar hänsyn till bland annat faktorer
som påverkar ljud- och musikvolymen då hen
använder anläggningar och instrument.
I1 Musikalisk praxis
Eleven handleds att upprätthålla förmågan att sjunga på ett naturligt sätt samt använda, sköta och
förvara instrument och utrustning på ett ändamålsenligt sätt.
M9 handleda eleven att utveckla sina musikaliska färdigheter genom
övning, att vara med och ställa upp mål och att utvärdera sina framsteg i
förhållande till målen
Eleven uppmuntras att öva musik långsiktigt och att utveckla ett musikintresse samt handleds
att lägga märke till musikens inverkan i det egna livet. Eleven handleds att ställa upp mål för att
utveckla sina musikaliska färdigheter.
Årskurs 3-6
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
310
Föremål för bedömningen
Förmåga att lära sig, arbetsfärdigheter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven ställer upp mål för att utveckla sina
musikaliska färdigheter och strävar i sitt
musicerande till att nå sitt mål.
I1 Musikalisk praxis
Eleven övar musik mångsidigt och målinriktat. Eleven ställer upp mål för att utveckla sina
musikaliska färdigheter och strävar i sitt musicerande efter att nå sitt mål.
36.6.8. Matematik
Läroämnets uppdrag
Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk
tänkande hos eleverna. Undervisningen ska lägga grund för förståelsen av matematiska begrepp
och strukturer samt utveckla elevernas förmåga att behandla information och lösa problem. På
grund av matematikens kumulativa natur ska undervisningen framskrida systematiskt. Konkreta
och laborativa inslag är centrala i undervisningen och studierna i matematik. Lärandet stöds med
hjälp av informations- och kommunikationsteknik.
Undervisningen i matematik ska stödja eleverna att utveckla en positiv attityd till matematik och
en positiv bild av sig själva som elever i matematik. Den ska också utveckla elevernas förmåga att
kommunicera, interagera och samarbeta. Undervisningen i matematik ska vara målinriktad och
långsiktig och stödja eleverna att själva ta ansvar för sitt lärande.
Undervisningen ska handleda eleverna att förstå nyttan av matematik i sitt eget liv och i ett bredare
samhällsperspektiv. Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att använda och tillämpa
matematik på ett mångsidigt sätt.
Läroämnets uppdrag i årskurs 3-6
I årskurserna 3-6 ska undervisningen i matematik erbjuda upplevelser med vilkas hjälp eleverna
kan tillägna sig matematiska begrepp och strukturer. Undervisningen ska utveckla elevernas
förmåga att uttrycka sina matematiska tankar och lösningar på olika sätt och med olika hjälpmedel.
Mångsidig problemlösning självständigt och i grupp samt jämförelse av olika sätt att lösa
problem är centrala delar av undervisningen. Undervisningen i matematik ska befästa och bredda
elevernas förståelse av talbegreppet och tiosystemet samt utveckla en flytande räknefärdighet.
Mål för lärmiljöer och arbetssätt i matematik i årskurs 3–6
Handledning, differentiering och stöd i matematik i årskurs 3–6
Varje elev ska ha möjlighet att få undervisning i det centrala innehållet för tidigare årskurser, om
kunskaperna är bristfälliga. Utöver det ska eleverna ges förebyggande stöd för att tillägna sig
nytt innehåll. Man ska reservera tillräckligt mycket tid för matematiklärandet och stödet ska vara
311
Årskurs 3-6
Undervisningen ska utgå från bekanta ämnen och problem som intresserar eleverna. Matematik
ska fortsättningsvis studeras i en lärmiljö som präglas av konkretisering och olika hjälpmedel.
Hjälpmedlen ska vara lätt tillgängliga. Varierande arbetssätt används i undervisningen. Eleverna
ska ha möjlighet att påverka valet av arbetssätt. Man arbetar både gemensamt och individuellt.
Pedagogiska spel och lekar är ett viktigt arbetssätt som motiverar eleverna. Digitala verktyg och
miniräknare används i undervisningen och studierna.
systematiskt. Utvecklingen av elevernas kunskaper och färdigheter i matematik ska följas upp
kontinuerligt. Stödet ska ge eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper samtidigt som deras
positiva attityd och självförtroende stärks. Eleverna ska erbjudas lämpliga konkreta hjälpmedel
som stöd för lärandet samt möjligheter att själva komma till insikt och förstå. Varje elev ska ges
möjlighet att öva tillräckligt.
Elever som behöver mera utmaningar ska stödjas med hjälp av alternativa arbetsformer och
genom att berika undervisningsinnehållet. Uppgifterna kan till exempel omfatta talens egenskaper,
olika talföljder, geometri, kreativ problemlösning och matematiska tillämpningar.
Bedömning av elevens lärande i matematik i årskurs 3–6
Under läsåret är den huvudsakliga uppgiften för bedömningen av lärandet att stödja och främja
elevernas matematiska tänkande och kunskapsutveckling inom alla målområden. Bedömningen
ska vara mångsidig och responsen handledande och konstruktiv. Dessa stödjer eleverna att
utveckla matematiska färdigheter och sporrar vid behov eleverna att försöka på nytt. Eleverna
handleds att själva utvärdera sitt lärande och upptäcka sina styrkor. Responsen ska hjälpa dem
att förstå vilka kunskaper och färdigheter som borde utvecklas och hur. Eleverna ska dessutom
handledas att fästa vikt vid sina arbetssätt och sin attityd till matematikstudierna.
Eleverna förutsätts att bättre än tidigare kunna uttrycka sitt matematiska tänkande i tal, skrift, med
figurer och olika hjälpmedel. Föremål för bedömning är prestationssättet, hur korrekta lösningarna
är och hur eleven tillämpar det som hen lärt sig.
Vid grupparbete bedöms såväl gruppens som den enskilda gruppmedlemmens arbetsinsats och
resultat. Syftet med responsen är att eleverna lär sig förstå betydelsen av varje gruppmedlems
arbete och utveckling. Eleverna handleds att själva utvärdera arbetet och resultatet.
Årskurs 3
Centralt innehåll
I1 Matematiskt tänkande
Eleverna utvecklar sin förmåga att finna likheter, skillnader och mönster. De fördjupar sin
förmåga att jämföra, klassificera och ordna, systematiskt söka alternativ samt upptäcka
orsakssammanhang och samband i matematiken. Eleverna planerar och utarbetar datorprogram
i en visuell programmeringsmiljö.
I2 Tal och räkneoperationer
Elevernas förståelse av tiosystemet fördjupas och förankras. De utvecklar sin uppfattning om
talens uppbyggnad, samband och delbarhet genom att undersöka och klassificera tal.
Årskurs 3-6
Eleverna övar sig att utföra grundläggande räkneoperationer som huvudräkning. De övar
additions- och subtraktionsalgoritmer och försäkrar sig om att de behärskar dem. Förståelsen
av begreppet multiplikation förankras och eleverna lär sig multiplikationstabellerna 6–
9. Man försäkrar sig om att eleverna kan multiplikationstabellerna 1–10. Eleverna övar
multiplikationsalgoritmen och försäkrar sig om att de kan den. Begreppet division studeras
vid både innehålls- och delningsdivision. Eleverna övar att dividera en talenhet i taget.
Räkneoperationernas egenskaper och sambanden mellan dem utnyttjas.
Eleverna handleds att avrunda tal och använda överslagsräkning för att lära sig att bedöma
storleksordningen av ett resultat. Alla räkneoperationer övas i mångsidiga situationer med olika
konkreta hjälpmedel.
Begreppet negativt tal introduceras och talområdet utvidgas med negativa heltal. Eleverna lär
sig begreppet bråk och övar de grundläggande räkneoperationerna med bråk i olika situationer.
I multiplikation och division används naturliga tal. Eleverna utforskar decimaltal som en del av
312
tiosystemet och övar grundläggande räkneoperationer med decimaltal. Eleverna gör sig förtrogna
med begreppet procent. De utvecklar en förståelse för procenttal och –värde och övar sig att
beräkna dem i enkla situationer. Sambanden mellan bråk, decimaltal och procent utnyttjas.
I3 Algebra
Eleverna undersöker mönster i talföljder och fortsätter en talföljd enligt en regel. De introduceras
i begreppet obekant, undersöker ekvationer och söker lösningar till ekvationer genom slutledning
och prövning.
I4 Geometri och mätning
Eleverna bygger, ritar, undersöker och klassificerar kroppar och figurer. Kropparna klassificeras
som cylindrar, koner och övriga kroppar. Eleverna undersöker närmare rätblock, cylindrar och
koner med cirkulär basyta samt pyramider. Plana figurer indelas i månghörningar och andra figurer
och deras egenskaper undersöks. Eleverna utforskar närmare trianglar, fyrhörningar och cirklar.
De lär sig begreppen punkt, sträcka, rät linje och vinkel. Eleverna övar sig att rita, mäta och
klassificera vinklar.
Eleverna granskar symmetri i förhållande till en rät linje. Eleverna handleds också att iaktta
rotations- och förskjutningssymmetri i omgivningen, till exempel inom konst.
I koordinatsystemet behandlas först den första kvadranten och därefter de övriga kvadranterna.
Eleverna undersöker begreppet skala och använder skalor för att förstora och förminska. De
handleds i att använda skalor vid kartläsning.
Eleverna övar sig att mäta och man fäster deras uppmärksamhet vid mätningens noggrannhet, vid
bedömningen av mätresultatet och vid att mätningen kontrolleras. Eleverna mäter och beräknar
omkretsen och arean av olika figurer och volymen av rätblock. De vägleds att förstå hur ett
enhetssystem är uppbyggt. Eleverna tränar enhetsbyten genom att använda de vanligaste
måttenheterna.
I5 Informationsbehandling, statistik och sannolikhet
Elevernas förmåga att systematiskt söka information om intressanta ämnen utvecklas.
Informationen registreras och presenteras med hjälp av tabeller och diagram. Av statistiska
nyckeltal behandlas största och minsta värde, medelvärde och typvärde.
313
Årskurs 3-6
Eleverna undersöker sannolikhet utgående från vardagliga situationer genom att resonera sig
fram till om en händelse är omöjlig, möjlig eller säker.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3, I4, I5
K1, K3, K5
M2
I1, I2, I3, I4, I5
K1, K4
M3
I1, I2, I3, I4, I5
K1, K3, K4, K5
M4
I1, I2, I3, I4, I5
K1, K2, K4, K5
M5
I1, I2, I3, I4, I5
K1, K4, K5
M6
I1, I2, I3, I4, I5
K1, K3
M7
I1, I2, I3, I4, I5
K1, K4
M8
I2
K1, K4
M9
I2
K1, K4
M10
I2
K1, K3, K6
M11
I4
K4, K5
M12
I4
K1, K3, K6
M13
I5
K4, K5
M14
I1
K1, K4, K5, K6
Mål för undervisningen
M1 bibehålla elevens inspiration och intresse för matematik samt stödja
elevens positiva självbild och självförtroende
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Används inte som grund för bedömningen.
Eleven handleds att reflektera över sina
upplevelser som en del av självbedömningen.
I1 Matematiskt tänkande
Eleven stöds i att utveckla en positiv bild av sig själv som elev i matematik.
M2 handleda eleven att uppfatta samband i det som hen lär sig
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Årskurs 3-6
Samband mellan saker man lärt sig
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven uppfattar och ger exempel på
samband mellan saker som hen lär sig
I1 Matematiskt tänkande
Eleven uppmuntras att lita på sig själv och sina uppfattningar, att motivera sina åsikter och att i
skolarbetet tillämpa den kunskap som tillägnats utanför skolan.
314
M3 handleda eleven att utveckla sin förmåga att ställa frågor och dra
motiverade slutsatser utifrån sina observationer
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att ställa frågor och
slutledningsförmåga
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan presentera matematiskt
intressanta frågor och slutledningar.
I1 Matematiskt tänkande
Mångsidiga arbetssätt och hjälpmedel används och eleven uppmuntras att lyssna på andras
åsikter och samtidigt fundera över sin egen kunskap.
M4 uppmuntra eleven att presentera sina lösningar och slutledningar för
andra med konkreta hjälpmedel, figurer, muntligt och skriftligt, även med
hjälp av digitala verktyg
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att presentera lösningar och
slutledningar
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven presenterar sina lösningar och
slutledningar på olika sätt.
I1 Matematiskt tänkande
Man skapar en trygg och inspirerande atmosfär som uppmuntrar eleven att diskutera och
experimentera. Kamratlärande utnyttjas.
M5 handleda och stödja eleven i utvecklingen av förmågan att lösa
problem
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Problemlösningsfärdigheter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan använda olika strategier vid
problemlösning.
I1 Matematiskt tänkande
M6 handleda eleven att utveckla förmågan att bedöma hur ändamålsenlig
en lösning är och om resultatet är rimligt
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
315
Årskurs 3-6
Eleven övar sig att undersöka matematiska situationer ur flera olika perspektiv och på ett
problemorienterat sätt. Eleven söker likheter, skillnader och mönster, jämför och klassificerar,
ordnar och undersöker samband mellan orsak och verkan. Eleven söker alternativ på ett
systematiskt sätt. Eleven får insikt i problemlösningsprocessen, i synnerhet i verbala uppgifter,
och ges möjlighet att till exempel rita.
Föremål för bedömningen
Förmåga att bedöma en lösning
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan i regel bedöma en lösnings
ändamålsenlighet och ett resultats rimlighet.
I1 Matematiskt tänkande
De matematiska problem som ska lösas kopplas till elevernas erfarenhetsvärld. Eleven övar sig
att bedöma om en lösning är korrekt.
M7 handleda eleven att förstå och använda matematiska begrepp och
symboler
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förståelse och användning av matematiska
begrepp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven använder i regel rätta begrepp och
symboler.
I1 Matematiskt tänkande
Eleven erbjuds mångsidiga, konkreta upplevelser för att tillägna sig matematiska begrepp med
hjälp av olika spel och konkreta hjälpmedel. Eleven uppmuntras att formulera problem och
lösningar med matematiska symboler.
I3 Algebra
Eleven undersöker mönster i talföljder och fortsätter en talföljd enligt en regel.
M8 stödja och handleda eleven att förstärka och bredda förståelsen av
tiosystemet
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förståelse av tiosystemet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven behärskar tiosystemets princip också
vid räkning med tal i decimalform.
I2 Tal och räkneoperationer
Elevens förståelse av tiosystemet fördjupas och förankras.
Årskurs 3-6
M9 stödja eleven att utveckla talbegreppet till positiva rationella tal och
negativa heltal
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
316
Föremål för bedömningen
Förståelse av talbegreppet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan använda positiva rationella tal och
negativa heltal.
I2 Tal och räkneoperationer
Eleven undersöker talens uppbyggnad, samband och delbarhet. Eleven undersöker begreppet
bråk. Begreppet negativt heltal introduceras och talområdet utvidgas med negativa heltal.
M10 handleda eleven att uppnå flytande räknefärdigheter både i
huvudräkning och skriftligt genom att utnyttja räkneoperationernas
egenskaper
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Räknefärdigheter och att utnyttja de
grundläggande räkneoperationernas
egenskaper
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven räknar relativt obehindrat i huvudet
och skriftligt.
I2 Tal och räkneoperationer
Additions- och subtraktionsalgoritmer övas. Eleven övar sig att utföra grundläggande
räkneoperationer som huvudräkning. Förståelsen av multiplikationsbegreppet förankras. Man
övar multiplikationstabellerna 6–9 och försäkrar sig om att eleven kan multiplikationstabellerna
1–5. Multiplikationsalgoritmen övas. Eleven bekantar sig med division genom innehålls- och
delningsdivision. Räkneoperationernas egenskaper och sambanden mellan dem undersöks,
såsom sambandet mellan multiplikation och division, samt kommutativitet och associativitet
i multiplikation och division. Eleven får kunskap om avrundning av tal. Eleven övar sig att
bedöma storleksordningen av ett resultat. Alla räkneoperationer övas i många olika situationer
med olika konkreta hjälpmedel. Eleven undersöker begreppet bråk och enkla grundläggande
räkneoperationer med bråk. Eleven övar sig att förstå nämnarens betydelse. Multiplikation och
division tränas med naturliga tal.
M11 handleda eleven att observera och beskriva geometriska egenskaper
hos kroppar och figurer samt introducera eleven i geometriska begrepp
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Geometriska begrepp och förmåga att
observera geometriska egenskaper
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan klassificera och identifiera kroppar
och figurer. Eleven kan använda skalor samt
känner igen symmetriska figurer i förhållande
till räta linjer och punkter.
I4 Geometri och mätning
Eleven bygger, ritar, undersöker och klassificerar kroppar och figurer. Plana figurer indelas
i månghörningar och andra figurer och deras egenskaper undersöks. Eleven undersöker
plangeometrin i sin omgivning. Eleven uforskar trianglar, fyrhörningar och cirklar på olika sätt.
317
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
Eleven undersöker figurer konkret, genom att bygga och rita. Eleven utforskar begreppen punkt,
sträcka, rät linje och vinkel. Eleven övar sig att rita och klassificera vinklar. Symmetri undersöks.
M12 handleda eleven att uppskatta storleken av ett mätobjekt, välja
lämpliga mätredskap och lämplig enhet samt bedöma mätresultatets
rimlighet
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att mäta
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan välja ett lämpligt mätredskap,
mäta och bedöma mätresultatets
rimlighet. Eleven kan beräkna areor och
volymer. Eleven behärskar de vanligaste
måttenhetsomvandlingarna.
I4 Geometri och mätning
Eleven övar sig på olika sätt att mäta och bedöma mätresultat. Eleven undersöker olika figurer.
Enhetssystemet introduceras. Eleven utforskar enhetsbyten genom att använda de vanligaste
måttenheterna.
M13 handleda eleven att utarbeta och tolka tabeller och diagram samt
använda statistiska nyckeltal samt erbjuda eleven upplevelser om
sannolikhet.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Att göra och tolka tabeller och diagram
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan göra en tabell utgående från ett
material samt tolka tabeller och diagram.
Eleven kan beräkna medelvärdet och
bestämma typvärdet.
I5 Informationsbehandling, statistik och sannolikhet
Eleven utvecklar sin förmåga att systematiskt samla information om intressanta ämnen.
Informationen presenteras med hjälp av tabeller och diagram.
M14 inspirera eleven att utarbeta instruktioner som datorprogram i en
visuell programmeringsmiljö
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Årskurs 3-6
Visuell programmering
318
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan programmera ett fungerande
program i en visuell programmeringsmiljö.
I1 Matematiskt tänkande
Eleven får kunskap om programmeringens grunder genom att skapa instruktioner och testa dem.
Spel, lekar samt dataprogram och mobilappar utnyttjas.
Årskurs 4
Centralt innehåll
I1 Matematiskt tänkande
Eleverna utvecklar sin förmåga att finna likheter, skillnader och mönster. De fördjupar sin
förmåga att jämföra, klassificera och ordna, systematiskt söka alternativ samt upptäcka
orsakssammanhang och samband i matematiken. Eleverna planerar och utarbetar datorprogram
i en visuell programmeringsmiljö.
I2 Tal och räkneoperationer
Elevernas förståelse av tiosystemet fördjupas och förankras. De utvecklar sin uppfattning om
talens uppbyggnad, samband och delbarhet genom att undersöka och klassificera tal.
Eleverna övar sig att utföra grundläggande räkneoperationer som huvudräkning. De övar
additions- och subtraktionsalgoritmer och försäkrar sig om att de behärskar dem. Förståelsen
av begreppet multiplikation förankras och eleverna lär sig multiplikationstabellerna 6–
9. Man försäkrar sig om att eleverna kan multiplikationstabellerna 1–10. Eleverna övar
multiplikationsalgoritmen och försäkrar sig om att de kan den. Begreppet division studeras
vid både innehålls- och delningsdivision. Eleverna övar att dividera en talenhet i taget.
Räkneoperationernas egenskaper och sambanden mellan dem utnyttjas.
Eleverna handleds att avrunda tal och använda överslagsräkning för att lära sig att bedöma
storleksordningen av ett resultat. Alla räkneoperationer övas i mångsidiga situationer med olika
konkreta hjälpmedel.
Begreppet negativt tal introduceras och talområdet utvidgas med negativa heltal. Eleverna lär
sig begreppet bråk och övar de grundläggande räkneoperationerna med bråk i olika situationer.
I multiplikation och division används naturliga tal. Eleverna utforskar decimaltal som en del av
tiosystemet och övar grundläggande räkneoperationer med decimaltal. Eleverna gör sig förtrogna
med begreppet procent. De utvecklar en förståelse för procenttal och –värde och övar sig att
beräkna dem i enkla situationer. Sambanden mellan bråk, decimaltal och procent utnyttjas.
I3 Algebra
Eleverna undersöker mönster i talföljder och fortsätter en talföljd enligt en regel. De introduceras
i begreppet obekant, undersöker ekvationer och söker lösningar till ekvationer genom slutledning
och prövning.
Eleverna bygger, ritar, undersöker och klassificerar kroppar och figurer. Kropparna klassificeras
som cylindrar, koner och övriga kroppar. Eleverna undersöker närmare rätblock, cylindrar och
koner med cirkulär basyta samt pyramider. Plana figurer indelas i månghörningar och andra figurer
och deras egenskaper undersöks. Eleverna utforskar närmare trianglar, fyrhörningar och cirklar.
De lär sig begreppen punkt, sträcka, rät linje och vinkel. Eleverna övar sig att rita, mäta och
klassificera vinklar.
Eleverna granskar symmetri i förhållande till en rät linje. Eleverna handleds också att iaktta
rotations- och förskjutningssymmetri i omgivningen, till exempel inom konst.
319
Årskurs 3-6
I4 Geometri och mätning
I koordinatsystemet behandlas först den första kvadranten och därefter de övriga kvadranterna.
Eleverna undersöker begreppet skala och använder skalor för att förstora och förminska. De
handleds i att använda skalor vid kartläsning.
Eleverna övar sig att mäta och man fäster deras uppmärksamhet vid mätningens noggrannhet, vid
bedömningen av mätresultatet och vid att mätningen kontrolleras. Eleverna mäter och beräknar
omkretsen och arean av olika figurer och volymen av rätblock. De vägleds att förstå hur ett
enhetssystem är uppbyggt. Eleverna tränar enhetsbyten genom att använda de vanligaste
måttenheterna.
I5 Informationsbehandling, statistik och sannolikhet
Elevernas förmåga att systematiskt söka information om intressanta ämnen utvecklas.
Informationen registreras och presenteras med hjälp av tabeller och diagram. Av statistiska
nyckeltal behandlas största och minsta värde, medelvärde och typvärde.
Eleverna undersöker sannolikhet utgående från vardagliga situationer genom att resonera sig
fram till om en händelse är omöjlig, möjlig eller säker.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3, I4, I5
K1, K3, K5
M2
I1, I2, I3, I4, I5
K1, K4
M3
I1, I2, I3, I4, I5
K1, K3, K4, K5
M4
I1, I2, I3, I4, I5
K1, K2, K4, K5
M5
I1, I2, I3, I4, I5
K1, K4, K5
M6
I1, I2, I3, I4, I5
K1, K3
M7
I1, I2, I3, I4, I5
K1, K4
M8
I2
K1, K4
M9
I2
K1, K4
M10
I2
K1, K3, K6
M11
I4
K4, K5
M12
I4
K1, K3, K6
M13
I5
K4, K5
M14
I1
K1, K4, K5, K6
Mål för undervisningen
M1 bibehålla elevens inspiration och intresse för matematik samt stödja
elevens positiva självbild och självförtroende
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Används inte som grund för bedömningen.
Eleven handleds att reflektera över sina
upplevelser som en del av självbedömningen.
320
I1 Matematiskt tänkande
Eleven stöds i att utveckla en positiv bild av sig själv som elev i matematik.
M2 handleda eleven att uppfatta samband i det som hen lär sig
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Samband mellan saker man lärt sig
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven uppfattar och ger exempel på
samband mellan saker som hen lär sig
I1 Matematiskt tänkande
Eleven uppmuntras att lita på sig själv och sina uppfattningar, att motivera sina åsikter och att i
skolarbetet tillämpa den kunskap som tillägnats utanför skolan.
M3 handleda eleven att utveckla sin förmåga att ställa frågor och dra
motiverade slutsatser utifrån sina observationer
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att ställa frågor och
slutledningsförmåga
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan presentera matematiskt
intressanta frågor och slutledningar.
I1 Matematiskt tänkande
Mångsidiga arbetssätt och hjälpmedel används och eleven uppmuntras att lyssna på andras
åsikter och samtidigt fundera över sin egen kunskap.
M4 uppmuntra eleven att presentera sina lösningar och slutledningar för
andra med konkreta hjälpmedel, figurer, muntligt och skriftligt, även med
hjälp av digitala verktyg
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att presentera lösningar och
slutledningar
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven presenterar sina lösningar och
slutledningar på olika sätt.
I1 Matematiskt tänkande
M5 handleda och stödja eleven i utvecklingen av förmågan att lösa
problem
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
321
Årskurs 3-6
Man skapar en trygg och inspirerande atmosfär som uppmuntrar eleven att diskutera och
experimentera. Kamratlärande utnyttjas.
Föremål för bedömningen
Problemlösningsfärdigheter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan använda olika strategier vid
problemlösning.
I1 Matematiskt tänkande
Eleven övar sig att undersöka matematiska situationer ur flera olika perspektiv och på ett
problemorienterat sätt. Eleven söker likheter, skillnader och mönster, jämför och klassificerar,
ordnar och undersöker samband mellan orsak och verkan. Eleven söker alternativ på ett
systematiskt sätt. Eleven får insikt i problemlösningsprocessen, i synnerhet i verbala uppgifter,
och ges möjlighet att till exempel rita.
M6 handleda eleven att utveckla förmågan att bedöma hur ändamålsenlig
en lösning är och om resultatet är rimligt
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att bedöma en lösning
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan i regel bedöma en lösnings
ändamålsenlighet och ett resultats rimlighet.
I1 Matematiskt tänkande
De matematiska problem som ska lösas kopplas till elevernas erfarenhetsvärld och eleven övar
sig att bedöma om en lösning är korrekt.
M7 handleda eleven att förstå och använda matematiska begrepp och
symboler
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förståelse och användning av matematiska
begrepp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven använder i regel rätta begrepp och
symboler.
I1 Matematiskt tänkande
Eleven erbjuds mångsidiga, konkreta upplevelser för att tillägna sig matematiska begrepp med
hjälp av olika spel och konkreta hjälpmedel. Eleven uppmuntras att formulera problem och
lösningar med matematiska symboler.
I3 Algebra
Årskurs 3-6
Eleven undersöker mönster i talföljder och fortsätter en talföljd enligt en regel.
M8 stödja och handleda eleven att förstärka och bredda förståelsen av
tiosystemet
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
322
Föremål för bedömningen
Förståelse av tiosystemet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven behärskar tiosystemets princip också
vid räkning med tal i decimalform.
I2 Tal och räkneoperationer
Elevens förståelse av tiosystemet fördjupas och förankras. Eleven utforskar decimaltal som en
del av tiosystemet och enkla grundläggande räkneoperationer med decimaltal.
M9 stödja eleven att utveckla talbegreppet till positiva rationella tal och
negativa heltal
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förståelse av talbegreppet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan använda positiva rationella tal och
negativa heltal.
I2 Tal och räkneoperationer
Eleven undersöker talens uppbyggnad, samband och delbarhet. Begreppet bråk introduceras.
Begreppet negativt heltal introduceras och talområdet utvidgas med negativa heltal.
M10 handleda eleven att uppnå flytande räknefärdigheter både i
huvudräkning och skriftligt genom att utnyttja räkneoperationernas
egenskaper
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Räknefärdigheter och att utnyttja de
grundläggande räkneoperationernas
egenskaper
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven räknar relativt obehindrat i huvudet
och skriftligt.
I2 Tal och räkneoperationer
Eleven undersöker talens uppbyggnad, samband och delbarhet genom att klassificera
tal. Additions- och subtraktionsalgoritmer övas. Eleven övar sig att utföra grundläggande
räkneoperationer som huvudräkning. Förståelsen av multiplikationsbegreppet förankras. Man
övar multiplikationstabellerna 6–9 och försäkrar sig om att eleven kan multiplikationstabellerna 1–
5. Multiplikationsalgoritmen övas.
Eleven övar sig att avrunda tal, använda överslagsräkning och bedöma storleksordningen av
ett resultat. Alla räkneoperationer övas i många olika situationer med olika konkreta hjälpmedel.
Eleven undersöker begreppet bråk och grundläggande räkneoperationer med enkla bråk.
323
Årskurs 3-6
Eleven bekantar sig med division genom innehålls- och delningsdivision samt övar att dividera
en talenhet i taget. Man börjar med enkla räkneoperationer utan rest. Räkneoperationernas
egenskaper och sambanden mellan dem undersöks, såsom sambandet mellan multiplikation och
division, samt kommutativitet och associativitet i multiplikation och division.
Multiplikation och division tränas med naturliga tal. Eleven utforskar decimaltal som en del av
tiosystemet och övar grundläggande räkneoperationer med decimaltal.
M11 handleda eleven att observera och beskriva geometriska egenskaper
hos kroppar och figurer samt introducera eleven i geometriska begrepp
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Geometriska begrepp och förmåga att
observera geometriska egenskaper
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan klassificera och identifiera kroppar
och figurer. Eleven kan använda skalor samt
känner igen symmetriska figurer i förhållande
till räta linjer och punkter.
I4 Geometri och mätning
Eleven bygger, ritar, undersöker och klassificerar kroppar och figurer. Eleven får kunskap
om hur kroppar klassificeras som cylindrar, koner och övriga kroppar. Plana figurer indelas i
månghörningar och andra figurer och deras egenskaper undersöks. Eleven uforskar närmare
trianglar, fyrhörningar och cirklar. Begreppen punkt, sträcka, rät linje och vinkel tränas. Eleven
övar sig att rita och klassificera vinklar. Symmetri granskas i förhållande till en rät linje.
I koordinatsystemet behandlas den första kvadranten och därefter introduceras de övriga
kvadranterna.
M12 handleda eleven att uppskatta storleken av ett mätobjekt, välja
lämpliga mätredskap och lämplig enhet samt bedöma mätresultatets
rimlighet
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att mäta
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan välja ett lämpligt mätredskap,
mäta och bedöma mätresultatets
rimlighet. Eleven kan beräkna areor och
volymer. Eleven behärskar de vanligaste
måttenhetsomvandlingarna.
I4 Geometri och mätning
Årskurs 3-6
Eleven övar sig att mäta och man fäster elevens uppmärksamhet vid mätningens noggrannhet
och vid bedömningen av mätresultatet. Eleven övar sig att mäta och beräkna omkretsen och
arean av olika figurer. Eleven vägleds att förstå hur ett enhetssystem är uppbyggt genom att
använda tiosystemet som stöd. Eleven tränar enhetsbyten genom att använda de vanligaste
måttenheterna.
M13 handleda eleven att utarbeta och tolka tabeller och diagram samt
använda statistiska nyckeltal samt erbjuda eleven upplevelser om
sannolikhet.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
324
Föremål för bedömningen
Att göra och tolka tabeller och diagram
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan göra en tabell utgående från ett
material samt tolka tabeller och diagram.
Eleven kan beräkna medelvärdet och
bestämma typvärdet.
I5 Informationsbehandling, statistik och sannolikhet
Elevens förmåga att systematiskt söka information om intressanta ämnen utvecklas. Eleven
samlar och presenterar information med hjälp av tabeller och diagram.
M14 inspirera eleven att utarbeta instruktioner som datorprogram i en
visuell programmeringsmiljö
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Visuell programmering
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan programmera ett fungerande
program i en visuell programmeringsmiljö.
I1 Matematiskt tänkande
Eleven får kunskap om programmeringens grunder genom att skapa instruktioner och testa dem.
Spel, lekar samt dataprogram och mobilappar utnyttjas.
Årskurs 5
Centralt innehåll
I1 Matematiskt tänkande
Eleverna utvecklar sin förmåga att finna likheter, skillnader och mönster. De fördjupar sin
förmåga att jämföra, klassificera och ordna, systematiskt söka alternativ samt upptäcka
orsakssammanhang och samband i matematiken. Eleverna planerar och utarbetar datorprogram
i en visuell programmeringsmiljö.
I2 Tal och räkneoperationer
Elevernas förståelse av tiosystemet fördjupas och förankras. De utvecklar sin uppfattning om
talens uppbyggnad, samband och delbarhet genom att undersöka och klassificera tal.
Eleverna handleds att avrunda tal och använda överslagsräkning för att lära sig att bedöma
storleksordningen av ett resultat. Alla räkneoperationer övas i mångsidiga situationer med olika
konkreta hjälpmedel.
325
Årskurs 3-6
Eleverna övar sig att utföra grundläggande räkneoperationer som huvudräkning. De övar
additions- och subtraktionsalgoritmer och försäkrar sig om att de behärskar dem. Förståelsen
av begreppet multiplikation förankras och eleverna lär sig multiplikationstabellerna 6–
9. Man försäkrar sig om att eleverna kan multiplikationstabellerna 1–10. Eleverna övar
multiplikationsalgoritmen och försäkrar sig om att de kan den. Begreppet division studeras
vid både innehålls- och delningsdivision. Eleverna övar att dividera en talenhet i taget.
Räkneoperationernas egenskaper och sambanden mellan dem utnyttjas.
Begreppet negativt tal introduceras och talområdet utvidgas med negativa heltal. Eleverna lär
sig begreppet bråk och övar de grundläggande räkneoperationerna med bråk i olika situationer.
I multiplikation och division används naturliga tal. Eleverna utforskar decimaltal som en del av
tiosystemet och övar grundläggande räkneoperationer med decimaltal. Eleverna gör sig förtrogna
med begreppet procent. De utvecklar en förståelse för procenttal och –värde och övar sig att
beräkna dem i enkla situationer. Sambanden mellan bråk, decimaltal och procent utnyttjas.
I3 Algebra
Eleverna undersöker mönster i talföljder och fortsätter en talföljd enligt en regel. De introduceras
i begreppet obekant, undersöker ekvationer och söker lösningar till ekvationer genom slutledning
och prövning.
I4 Geometri och mätning
Eleverna bygger, ritar, undersöker och klassificerar kroppar och figurer. Kropparna klassificeras
som cylindrar, koner och övriga kroppar. Eleverna undersöker närmare rätblock, cylindrar och
koner med cirkulär basyta samt pyramider. Plana figurer indelas i månghörningar och andra figurer
och deras egenskaper undersöks. Eleverna utforskar närmare trianglar, fyrhörningar och cirklar.
De lär sig begreppen punkt, sträcka, rät linje och vinkel. Eleverna övar sig att rita, mäta och
klassificera vinklar.
Eleverna granskar symmetri i förhållande till en rät linje. Eleverna handleds också att iaktta
rotations- och förskjutningssymmetri i omgivningen, till exempel inom konst.
I koordinatsystemet behandlas först den första kvadranten och därefter de övriga kvadranterna.
Eleverna undersöker begreppet skala och använder skalor för att förstora och förminska. De
handleds i att använda skalor vid kartläsning.
Eleverna övar sig att mäta och man fäster deras uppmärksamhet vid mätningens noggrannhet, vid
bedömningen av mätresultatet och vid att mätningen kontrolleras. Eleverna mäter och beräknar
omkretsen och arean av olika figurer och volymen av rätblock. De vägleds att förstå hur ett
enhetssystem är uppbyggt. Eleverna tränar enhetsbyten genom att använda de vanligaste
måttenheterna.
I5 Informationsbehandling, statistik och sannolikhet
Elevernas förmåga att systematiskt söka information om intressanta ämnen utvecklas.
Informationen registreras och presenteras med hjälp av tabeller och diagram. Av statistiska
nyckeltal behandlas största och minsta värde, medelvärde och typvärde.
Årskurs 3-6
Eleverna undersöker sannolikhet utgående från vardagliga situationer genom att resonera sig
fram till om en händelse är omöjlig, möjlig eller säker.
326
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3, I4, I5
K1, K3, K5
M2
I1, I2, I3, I4, I5
K1, K4
M3
I1, I2, I3, I4, I5
K1, K3, K4, K5
M4
I1, I2, I3, I4, I5
K1, K2, K4, K5
M5
I1, I2, I3, I4, I5
K1, K4, K5
M6
I1, I2, I3, I4, I5
K1, K3
M7
I1, I2, I3, I4, I5
K1, K4
M8
I2
K1, K4
M9
I2
K1, K4
M10
I2
K1, K3, K6
M11
I4
K4, K5
M12
I4
K1, K3, K6
M13
I5
K4, K5
M14
I1
K1, K4, K5, K6
Mål för undervisningen
M1 bibehålla elevens inspiration och intresse för matematik samt stödja
elevens positiva självbild och självförtroende
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Används inte som grund för bedömningen.
Eleven handleds att reflektera över sina
upplevelser som en del av självbedömningen.
I1 Matematiskt tänkande
Eleven stöds i att utveckla en positiv bild av sig själv som elev i matematik.
M2 handleda eleven att uppfatta samband i det som hen lär sig
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Samband mellan saker man lärt sig
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven uppfattar och ger exempel på
samband mellan saker som hen lär sig
I1 Matematiskt tänkande
Eleven uppmuntras att lita på sig själv och sina uppfattningar, att motivera sina åsikter och att i
skolarbetet tillämpa den kunskap som tillägnats utanför skolan.
327
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
M3 handleda eleven att utveckla sin förmåga att ställa frågor och dra
motiverade slutsatser utifrån sina observationer
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att ställa frågor och
slutledningsförmåga
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan presentera matematiskt
intressanta frågor och slutledningar.
I1 Matematiskt tänkande
Mångsidiga arbetssätt och hjälpmedel används och eleven uppmuntras att lyssna på andras
åsikter och samtidigt fundera över sin egen kunskap.
M4 uppmuntra eleven att presentera sina lösningar och slutledningar för
andra med konkreta hjälpmedel, figurer, muntligt och skriftligt, även med
hjälp av digitala verktyg
Man skapar en trygg och inspirerande atmosfär som uppmuntrar eleven att diskutera och
experimentera. Kamratlärande utnyttjas.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att presentera lösningar och
slutledningar
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven presenterar sina lösningar och
slutledningar på olika sätt.
I1 Matematiskt tänkande
M5 handleda och stödja eleven i utvecklingen av förmågan att lösa
problem
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Problemlösningsfärdigheter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan använda olika strategier vid
problemlösning.
I1 Matematiskt tänkande
Årskurs 3-6
Eleven övar sig att undersöka matematiska situationer ur flera olika perspektiv och på ett
problemorienterat sätt. Eleven söker likheter, skillnader och mönster, jämför och klassificerar,
ordnar och undersöker samband mellan orsak och verkan. Eleven söker alternativ på ett
systematiskt sätt. Eleven får kunskap om problemlösningsprocessen i synnerhet i verbala
uppgifter och ges möjlighet att till exempel rita.
M6 handleda eleven att utveckla förmågan att bedöma hur ändamålsenlig
en lösning är och om resultatet är rimligt
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
328
Föremål för bedömningen
Förmåga att bedöma en lösning
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan i regel bedöma en lösnings
ändamålsenlighet och ett resultats rimlighet.
I1 Matematiskt tänkande
De matematiska problem som ska lösas kopplas till elevernas erfarenhetsvärld.
Eleven övar sig att bedöma om en lösning är korrekt.
M7 handleda eleven att förstå och använda matematiska begrepp och
symboler
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förståelse och användning av matematiska
begrepp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven använder i regel rätta begrepp och
symboler.
I1 Matematiskt tänkande
Eleven erbjuds mångsidiga, konkreta upplevelser för att tillägna sig matematiska begrepp med
hjälp av olika spel och konkreta hjälpmedel. Eleven uppmuntras att formulera problem och
lösningar med matematiska symboler.
I3 Algebra
Eleven introduceras i begreppet obekant, undersöker ekvationer och söker lösningar till ekvationer
genom slutledning och prövning. Förståelsen av mönster i talföljder stärks. Eleven övar sig att
fortsätta en talföljd enligt en regel.
M8 stödja och handleda eleven att förstärka och bredda förståelsen av
tiosystemet
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förståelse av tiosystemet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven behärskar tiosystemets princip också
vid räkning med tal i decimalform.
I2 Tal och räkneoperationer
M9 stödja eleven att utveckla talbegreppet till positiva rationella tal och
negativa heltal
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
329
Årskurs 3-6
Elevens förståelse av tiosystemet fördjupas och förankras. Eleven utforskar decimaltal som en del
av tiosystemet. Begreppet procent introduceras och elevens förståelse för procenttal och -värde
utvecklas. Eleven övar sig att utnyttja sambanden mellan bråk, decimaltal och procenttal.
Föremål för bedömningen
Förståelse av talbegreppet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan använda positiva rationella tal och
negativa heltal.
I2 Tal och räkneoperationer
Eleven utvecklar sin uppfattning om talens uppbyggnad, samband och delbarhet genom att
undersöka och klassificera tal. Eleven stärker sina kunskaper i bråk. Begreppet negativt heltal
introduceras och talområdet utvidgas med negativa heltal.
M10 handleda eleven att uppnå flytande räknefärdigheter både i
huvudräkning och skriftligt genom att utnyttja räkneoperationernas
egenskaper
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Räknefärdigheter och att utnyttja de
grundläggande räkneoperationernas
egenskaper
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven räknar relativt obehindrat i huvudet
och skriftligt.
I2 Tal och räkneoperationer
Man försäkrar sig om att eleven behärskar additions- och subtraktionsalgoritmer. Eleven övar sig
att utföra grundläggande räkneoperationer som huvudräkning.
Förståelsen av multiplikationsbegreppet förankras. Man försäkrar sig om att eleven
kan multiplikationstabellerna 1–10. Man försäkrar sig om att eleven behärskar
multiplikationsalgoritmen. Man försäkrar sig om att eleven behärskar division genom innehållsoch delningsdivision. Eleven övar att dividera en talenhet i taget och utföra räkneoperationer
med rest. Räkneoperationernas egenskaper och sambanden mellan dem undersöks: sambandet
mellan multiplikation och division, samt kommutativitet och associativitet i multiplikation och
division.
Eleven övar sig att avrunda tal, använda överslagsräkning och bedöma storleksordningen av ett
resultat. Eleven övar sig att bedöma om en lösning är korrekt. Räkneoperationerna åskådliggörs
med konkreta hjälpmedel och genom att rita. Alla räkneoperationer övas i många olika situationer
med sådana hjälpmedel som behövs, även räknare. Förståelsen av begreppet bråk förankras och
grundläggande räkneoperationer med bråk tränas mångsidigt. Multiplikation och division tränas
med naturliga tal. Eleven utforskar decimaltal som en del av tiosystemet och övar grundläggande
räkneoperationer med decimaltal.
M11 handleda eleven att observera och beskriva geometriska egenskaper
hos kroppar och figurer samt introducera eleven i geometriska begrepp
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
Geometriska begrepp och förmåga att
observera geometriska egenskaper
330
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan klassificera och identifiera kroppar
och figurer. Eleven kan använda skalor samt
känner igen symmetriska figurer i förhållande
till räta linjer och punkter.
I4 Geometri och mätning
Eleven bygger, ritar, undersöker och klassificerar kroppar och figurer. Kropparna klassificeras som
cylindrar, koner och övriga kroppar. Eleven undersöker rätblock, cylindrar och koner med cirkulär
basyta samt pyramider. Eleven övar sig att klassificera plana figurer i månghörningar och andra
figurer och undersöker deras egenskaper. Eleven utforskar trianglar, fyrhörningar och cirklar.
Eleven lär sig begreppen punkt, sträcka, rät linje och vinkel. Eleven övar sig att rita, mäta
och klassificera vinklar. Symmetri granskas i förhållande till en rät linje. Eleven bekantar sig
med rotations- och förskjutningssymmetri i omgivningen, till exempel inom konst. Förståelsen av
begreppet koordinatsystem förankras. Alla kvadranter i koordinatsystemet behandlas.
M12 handleda eleven att uppskatta storleken av ett mätobjekt, välja
lämpliga mätredskap och lämplig enhet samt bedöma mätresultatets
rimlighet
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att mäta
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan välja ett lämpligt mätredskap,
mäta och bedöma mätresultatets
rimlighet. Eleven kan beräkna areor och
volymer. Eleven behärskar de vanligaste
måttenhetsomvandlingarna.
I4 Geometri och mätning
Eleven undersöker begreppet skala och övar sig att använda skalor för att förstora och förminska.
Eleven övar sig att använda skalor vid kartläsning. Eleven övar sig att mäta och man fäster
elevens uppmärksamhet vid mätningens noggrannhet, vid bedömningen av mätresultatet och vid
att mätningen kontrolleras. Eleven mäter och beräknar omkretsen och arean av olika figurer.
Eleven undersöker med konkreta hjälpmedel hur man beräknar volymen av ett rätblock.
Förståelsen av enhetssystemet förankras. Eleven tränar enhetsbyten med de vanligaste
måttenheterna och genom att använda tiosystemet som stöd.
M13 handleda eleven att utarbeta och tolka tabeller och diagram samt
använda statistiska nyckeltal samt erbjuda eleven upplevelser om
sannolikhet.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Att göra och tolka tabeller och diagram
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan göra en tabell utgående från ett
material samt tolka tabeller och diagram.
Eleven kan beräkna medelvärdet och
bestämma typvärdet.
Eleven utvecklar sin förmåga att systematiskt söka information om intressanta ämnen. Information
samlas in och presenteras med hjälp av tabeller och diagram. Också material som eleven själv
samlat in används.
331
Årskurs 3-6
I5 Informationsbehandling, statistik och sannolikhet
Eleven bekantar sig med statistiska nyckeltal: största och minsta värde, medelvärde och typvärde.
Eleven undersöker sannolikhet utgående från vardagliga situationer genom att resonera sig fram
till om en händelse är omöjlig, möjlig eller säker.
M14 inspirera eleven att utarbeta instruktioner som datorprogram i en
visuell programmeringsmiljö
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Visuell programmering
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan programmera ett fungerande
program i en visuell programmeringsmiljö.
I1 Matematiskt tänkande
Eleven planerar och utarbetar datorprogram i en visuell programmeringsmiljö.
Årskurs 6
Centralt innehåll
I1 Matematiskt tänkande
Eleverna utvecklar sin förmåga att finna likheter, skillnader och mönster. De fördjupar sin
förmåga att jämföra, klassificera och ordna, systematiskt söka alternativ samt upptäcka
orsakssammanhang och samband i matematiken. Eleverna planerar och utarbetar datorprogram
i en visuell programmeringsmiljö.
I2 Tal och räkneoperationer
Elevernas förståelse av tiosystemet fördjupas och förankras. De utvecklar sin uppfattning om
talens uppbyggnad, samband och delbarhet genom att undersöka och klassificera tal.
Eleverna övar sig att utföra grundläggande räkneoperationer som huvudräkning. De övar
additions- och subtraktionsalgoritmer och försäkrar sig om att de behärskar dem. Förståelsen
av begreppet multiplikation förankras och eleverna lär sig multiplikationstabellerna 6–
9. Man försäkrar sig om att eleverna kan multiplikationstabellerna 1–10. Eleverna övar
multiplikationsalgoritmen och försäkrar sig om att de kan den. Begreppet division studeras
vid både innehålls- och delningsdivision. Eleverna övar att dividera en talenhet i taget.
Räkneoperationernas egenskaper och sambanden mellan dem utnyttjas.
Eleverna handleds att avrunda tal och använda överslagsräkning för att lära sig att bedöma
storleksordningen av ett resultat. Alla räkneoperationer övas i mångsidiga situationer med olika
konkreta hjälpmedel.
Årskurs 3-6
Begreppet negativt tal introduceras och talområdet utvidgas med negativa heltal. Eleverna lär
sig begreppet bråk och övar de grundläggande räkneoperationerna med bråk i olika situationer.
I multiplikation och division används naturliga tal. Eleverna utforskar decimaltal som en del av
tiosystemet och övar grundläggande räkneoperationer med decimaltal. Eleverna gör sig förtrogna
med begreppet procent. De utvecklar en förståelse för procenttal och –värde och övar sig att
beräkna dem i enkla situationer. Sambanden mellan bråk, decimaltal och procent utnyttjas.
332
I3 Algebra
Eleverna undersöker mönster i talföljder och fortsätter en talföljd enligt en regel. De introduceras
i begreppet obekant, undersöker ekvationer och söker lösningar till ekvationer genom slutledning
och prövning.
I4 Geometri och mätning
Eleverna bygger, ritar, undersöker och klassificerar kroppar och figurer. Kropparna klassificeras
som cylindrar, koner och övriga kroppar. Eleverna undersöker närmare rätblock, cylindrar och
koner med cirkulär basyta samt pyramider. Plana figurer indelas i månghörningar och andra figurer
och deras egenskaper undersöks. Eleverna utforskar närmare trianglar, fyrhörningar och cirklar.
De lär sig begreppen punkt, sträcka, rät linje och vinkel. Eleverna övar sig att rita, mäta och
klassificera vinklar.
Eleverna granskar symmetri i förhållande till en rät linje. Eleverna handleds också att iaktta
rotations- och förskjutningssymmetri i omgivningen, till exempel inom konst.
I koordinatsystemet behandlas först den första kvadranten och därefter de övriga kvadranterna.
Eleverna undersöker begreppet skala och använder skalor för att förstora och förminska. De
handleds i att använda skalor vid kartläsning.
Eleverna övar sig att mäta och man fäster deras uppmärksamhet vid mätningens noggrannhet, vid
bedömningen av mätresultatet och vid att mätningen kontrolleras. Eleverna mäter och beräknar
omkretsen och arean av olika figurer och volymen av rätblock. De vägleds att förstå hur ett
enhetssystem är uppbyggt. Eleverna tränar enhetsbyten genom att använda de vanligaste
måttenheterna.
I5 Informationsbehandling, statistik och sannolikhet
Elevernas förmåga att systematiskt söka information om intressanta ämnen utvecklas.
Informationen registreras och presenteras med hjälp av tabeller och diagram. Av statistiska
nyckeltal behandlas största och minsta värde, medelvärde och typvärde.
333
Årskurs 3-6
Eleverna undersöker sannolikhet utgående från vardagliga situationer genom att resonera sig
fram till om en händelse är omöjlig, möjlig eller säker.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3, I4, I5
K1, K3, K5
M2
I1, I2, I3, I4, I5
K1, K4
M3
I1, I2, I3, I4, I5
K1, K3, K4, K5
M4
I1, I2, I3, I4, I5
K1, K2, K4, K5
M5
I1, I2, I3, I4, I5
K1, K4, K5
M6
I1, I2, I3, I4, I5
K1, K3
M7
I1, I2, I3, I4, I5
K1, K4
M8
I2
K1, K4
M9
I2
K1, K4
M10
I2
K1, K3, K6
M11
I4
K4, K5
M12
I4
K1, K3, K6
M13
I5
K4, K5
M14
I1
K1, K4, K5, K6
Mål för undervisningen
M1 bibehålla elevens inspiration och intresse för matematik samt stödja
elevens positiva självbild och självförtroende
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Används inte som grund för bedömningen.
Eleven handleds att reflektera över sina
upplevelser som en del av självbedömningen.
I1 Matematiskt tänkande
Eleven stöds i att utveckla en positiv bild av sig själv som elev i matematik.
M2 handleda eleven att uppfatta samband i det som hen lär sig
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Årskurs 3-6
Samband mellan saker man lärt sig
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven uppfattar och ger exempel på
samband mellan saker som hen lär sig
I1 Matematiskt tänkande
Eleven uppmuntras att lita på sig själv och sina uppfattningar, att motivera sina åsikter och att i
skolarbetet tillämpa den kunskap som tillägnats utanför skolan.
334
M3 handleda eleven att utveckla sin förmåga att ställa frågor och dra
motiverade slutsatser utifrån sina observationer
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att ställa frågor och
slutledningsförmåga
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan presentera matematiskt
intressanta frågor och slutledningar.
I1 Matematiskt tänkande
Mångsidiga arbetssätt och hjälpmedel används och eleven uppmuntras att lyssna på andras
åsikter och samtidigt fundera över sin egen kunskap.
M4 uppmuntra eleven att presentera sina lösningar och slutledningar för
andra med konkreta hjälpmedel, figurer, muntligt och skriftligt, även med
hjälp av digitala verktyg
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att presentera lösningar och
slutledningar
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven presenterar sina lösningar och
slutledningar på olika sätt.
I1 Matematiskt tänkande
Man skapar en trygg och inspirerande atmosfär som uppmuntrar eleven att diskutera och
experimentera. Kamratlärande utnyttjas.
M5 handleda och stödja eleven i utvecklingen av förmågan att lösa
problem
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Problemlösningsfärdigheter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan använda olika strategier vid
problemlösning.
I1 Matematiskt tänkande
M6 handleda eleven att utveckla förmågan att bedöma hur ändamålsenlig
en lösning är och om resultatet är rimligt
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
335
Årskurs 3-6
Eleven övar sig att undersöka matematiska situationer ur flera olika perspektiv och på ett
problemorienterat sätt. Eleven söker likheter, skillnader och mönster, jämför och klassificerar,
ordnar och undersöker samband mellan orsak och verkan. Eleven söker alternativ på ett
systematiskt sätt. Eleven får insikt i problemlösningsprocessen, i synnerhet i verbala uppgifter,
och ges möjlighet att till exempel rita.
Föremål för bedömningen
Förmåga att bedöma en lösning
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan i regel bedöma en lösnings
ändamålsenlighet och ett resultats rimlighet.
I1 Matematiskt tänkande
De matematiska problem som ska lösas kopplas till elevernas erfarenhetsvärld. Eleven övar sig
att bedöma om en lösning är korrekt.
M7 handleda eleven att förstå och använda matematiska begrepp och
symboler
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förståelse och användning av matematiska
begrepp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven använder i regel rätta begrepp och
symboler.
I1 Matematiskt tänkande
Eleven erbjuds mångsidiga, konkreta upplevelser för att tillägna sig matematiska begrepp med
hjälp av olika spel och konkreta hjälpmedel. Eleven uppmuntras att formulera problem och
lösningar med matematiska symboler.
I3 Algebra
Eleven introduceras i begreppet obekant, undersöker ekvationer och söker lösningar till ekvationer
genom slutledning och prövning. Förståelsen av mönster i talföljder stärks och eleven övar sig att
fortsätta en talföljd enligt en regel.
M8 stödja och handleda eleven att förstärka och bredda förståelsen av
tiosystemet
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förståelse av tiosystemet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven behärskar tiosystemets princip också
vid räkning med tal i decimalform.
Årskurs 3-6
I2 Tal och räkneoperationer
Elevens förståelse av tiosystemet fördjupas och förankras. Eleven utforskar decimaltal som en del
av tiosystemet. Eleven övar sig med hjälpmedel som åskådliggör tiosystemet, en position i taget
och genom att konkret pröva. Begreppet procent introduceras, elevens förståelse för procenttal
och -värde utvecklas och eleven övar sig att beräkna procenttal i enkla situationer. Sambanden
mellan bråk, decimaltal och procenttal utnyttjas.
336
M9 stödja eleven att utveckla talbegreppet till positiva rationella tal och
negativa heltal
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förståelse av talbegreppet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan använda positiva rationella tal och
negativa heltal.
I2 Tal och räkneoperationer
Eleven utvecklar sin uppfattning om talens uppbyggnad, samband och delbarhet genom
att undersöka och klassificera tal. Eleven lär sig begreppet bråk. Begreppet negativt heltal
introduceras och talområdet utvidgas med negativa heltal.
M10 handleda eleven att uppnå flytande räknefärdigheter både i
huvudräkning och skriftligt genom att utnyttja räkneoperationernas
egenskaper
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Räknefärdigheter och att utnyttja de
grundläggande räkneoperationernas
egenskaper
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven räknar relativt obehindrat i huvudet
och skriftligt.
I2 Tal och räkneoperationer
Man försäkrar sig om att eleven behärskar additions- och subtraktionsalgoritmer. Eleven övar sig
att utföra grundläggande räkneoperationer som huvudräkning. Multiplikationsbegreppet förankras
och man försäkrar sig om att eleven kan multiplikationstabellerna 1–10. Man försäkrar sig om att
eleven behärskar multiplikationsalgoritmen.
Man försäkrar sig om att eleven behärskar division genom innehålls- och delningsdivision.
Eleven övar att dividera en talenhet i taget på olika sätt. Räkneoperationernas egenskaper
och sambanden mellan dem utnyttjas. Eleven övar samband, kommutativitet och associativitet i
multiplikation och division.
Eleven övar sig att avrunda tal, använda överslagsräkning och bedöma storleksordningen av ett
resultat. Eleven övar sig att bedöma om en lösning är korrekt. Räkneoperationerna åskådliggörs
med konkreta hjälpmedel och genom att rita. Alla räkneoperationer övas i många olika situationer
med sådana hjälpmedel som behövs, även räknare.
Man försäkrar sig om att eleven behärskar begreppet bråk och tränar mångsidigt grundläggande
räkneoperationer med bråk. Multiplikation och division tränas med naturliga tal. Eleven utforskar
decimaltal som en del av tiosystemet och övar grundläggande räkneoperationer med decimaltal.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
337
Årskurs 3-6
M11 handleda eleven att observera och beskriva geometriska egenskaper
hos kroppar och figurer samt introducera eleven i geometriska begrepp
Föremål för bedömningen
Geometriska begrepp och förmåga att
observera geometriska egenskaper
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan klassificera och identifiera kroppar
och figurer. Eleven kan använda skalor samt
känner igen symmetriska figurer i förhållande
till räta linjer och punkter.
I4 Geometri och mätning
Eleven bygger, ritar, undersöker och klassificerar kroppar och figurer. Kropparna klassificeras som
cylindrar, koner och övriga kroppar. Eleven undersöker närmare rätblock, cylindrar och koner med
cirkulär basyta samt pyramider. Plana figurer indelas i månghörningar och andra figurer och deras
egenskaper undersöks. Eleven utforskar närmare trianglar, fyrhörningar och cirklar.
Eleven utforskar närmare begreppen punkt, sträcka, rät linje och vinkel. Eleven övar sig att rita,
mäta och klassificera vinklar. Symmetri granskas i förhållande till en rät linje. Eleven försöker
finna rotations- och förskjutningssymmetri i omgivningen, till exempel inom konst. Alla kvadranter
i koordinatsystemet behandlas.
M12 handleda eleven att uppskatta storleken av ett mätobjekt, välja
lämpliga mätredskap och lämplig enhet samt bedöma mätresultatets
rimlighet
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att mäta
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan välja ett lämpligt mätredskap,
mäta och bedöma mätresultatets
rimlighet. Eleven kan beräkna areor och
volymer. Eleven behärskar de vanligaste
måttenhetsomvandlingarna.
I4 Geometri och mätning
Eleven stärker sina kunskaper om begreppet skala och använder skalor för att förstora och
förminska. Eleven använder skalor vid kartläsning. Eleven övar sig att mäta och man fäster
elevens uppmärksamhet vid mätningens noggrannhet, vid bedömningen av mätresultatet och vid
att mätningen kontrolleras.
Eleven mäter och beräknar omkretsen och arean av olika figurer och volymen av rätblock.
Förståelsen av enhetssystemet förankras. Eleven tränar enhetsbyten genom att använda de
vanligaste måttenheterna.
M13 handleda eleven att utarbeta och tolka tabeller och diagram samt
använda statistiska nyckeltal samt erbjuda eleven upplevelser om
sannolikhet.
Årskurs 3-6
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
338
Föremål för bedömningen
Att göra och tolka tabeller och diagram
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan göra en tabell utgående från ett
material samt tolka tabeller och diagram.
Eleven kan beräkna medelvärdet och
bestämma typvärdet.
I5 Informationsbehandling, statistik och sannolikhet
Elevens förmåga att systematiskt söka information om intressanta ämnen utvecklas. Information
samlas in och presenteras med hjälp av tabeller och diagram. Också material som eleven själv
samlat in används.
Statistiska nyckeltal behandlas: största och minsta värde, medelvärde och typvärde. Eleven
undersöker sannolikhet utgående från vardagliga situationer genom att resonera sig fram till om
en händelse är omöjlig, möjlig eller säker.
M14 inspirera eleven att utarbeta instruktioner som datorprogram i en
visuell programmeringsmiljö
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Visuell programmering
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan programmera ett fungerande
program i en visuell programmeringsmiljö.
I1 Matematiskt tänkande
Eleven planerar och utarbetar datorprogram i en visuell programmeringsmiljö.
36.6.9. Det andra inhemska språket
Läroämnets uppdrag
Undervisningen i det andra inhemska språket är en del av språkpedagogiken och fostran till
språkmedvetenhet. Den ska väcka elevernas intresse för den språkliga och kulturella mångfalden i
skolan och den omgivande världen och uppmuntra dem att kommunicera i autentiska språkmiljöer.
Eleverna ska lära sig värdesätta andra språk, människorna som talar dem och olika kulturer.
Jämställdheten i språkval och språkstudier förstärks genom att man på varierande och intressanta
sätt informerar om valmöjligheter i språken, genom att man uppmuntrar eleverna att oberoende av
kön fatta beslut om språkval utgående från sina individuella intressen, genom att man behandlar
teman mångsidigt och ur olika synvinklar och genom att man använder omväxlande och praktiska
arbetsmetoder.
Studierna i det andra inhemska språket ska förbereda eleverna för planmässigt och kreativt
arbete i olika sammansättningar. Eleverna och elevgrupperna ska också ges möjligheter att bilda
nätverk och kommunicera med finskspråkiga elever och grupper. Digitala verktyg erbjuder en
339
Årskurs 3-6
Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i
skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen av tankeförmågan. De
ger underlag för att forma en flerspråkig och mångkulturell identitet och värdesätta den. I takt
med att ordförrådet och strukturerna utvecklas, utvecklas också de kommunikativa färdigheterna
och förmågan att söka information. Språkundervisningen ger goda möjligheter till glädje, lek och
kreativitet.
naturlig möjlighet att genomföra språkundervisningen i autentiska situationer och utifrån elevernas
kommunikationsbehov. Undervisningen ska också ge färdigheter som främjar delaktighet och aktiv
påverkan.
Undervisningen ska stärka elevernas tilltro till sin förmåga att lära sig språk och att modigt använda
dem. Eleverna ska ges möjlighet att studera i egen takt och vid behov få stöd för sitt lärande.
Undervisningen ska ordnas så att också elever som avancerar snabbare eller kan språket sedan
tidigare kan göra framsteg.
Språkundervisningen ska utveckla multilitteracitet och ta upp olika texter. Texterna ska väljas med
hänsyn till barnens och de ungas intressen. Undervisningen ska också bygga broar mellan olika
språk och med de språk som eleverna använder på fritiden. Eleverna ska uppmuntras att söka
information på de språk som de behärskar.
Finska, A-lärokurs
A-lärokurs i finska i årskurs 3-6
I årskurs 3–6 ska alla elever få undervisning i minst två andra språk utöver modersmålet. Det
första språket är ett gemensamt A1-språk, det följande ett A2-språk (frivillig, lång lärokurs) eller
B1-språk.
Årsveckotimmarna i A2-språket fördelas på de olika årskurserna utan etappmål mellan årskurs
6 och årskurs 7.
Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i finska i årskurs 3–6
Målet är att språkbruket ska vara så korrekt, naturligt och så relevant som möjligt för eleverna.
Arbetet ska även ske genom pararbete, smågruppsarbete och lärande tillsammans i olika typer av
lärmiljöer. För att uppnå målen för flerspråkighet och språkpedagogik behövs samarbete mellan
lärarna. Eleverna ska med hjälp av lek, sång, spel och drama få möjlighet att testa sina växande
språkkunskaper och även bearbeta sina attityder. Olika lärmiljöer, medier och digitala verktyg
ska mångsidigt användas i undervisningen. Eleverna ska uppmuntras att vara aktiva och ta
självständigt ansvar för sitt lärande med hjälp av den Europeiska språkportfolion eller motsvarande
verktyg. Med hjälp av olika nätverk får eleverna också bekanta sig med flerspråkigheten och
den kulturella mångfalden i närmiljön eller samhället. Målspråket finska används alltid när det är
möjligt.
Handledning, differentiering och stöd i A-lärokursen i finska i årskurs 3–6
Eleverna ska uppmuntras att modigt använda sina språkkunskaper. Gott om kommunikativa
övningar stödjer utvecklingen av elevernas språkkunskaper. Eleverna ska också uppmuntras att
studera andra språk som skolan erbjuder. Elever som har inlärningssvårigheter i språk ska ges
stöd. Undervisningen ska planeras så att den erbjuder tillräckliga utmaningar även för elever som
avancerar snabbare eller kan språket från tidigare.
Årskurs 3-6
Bedömning av elevens lärande i A-lärokursen i finska i årskurs 3–6
Bedömningen ska sporra och ge eleverna möjlighet att bli medvetna om sina kunskaper,
att utveckla dem och att uttrycka sig på för dem naturliga sätt. Mångsidig bedömning ger
också elever som har inlärningssvårigheter i språk, eller annars har ett annorlunda språkligt
utgångsläge, möjligheter att visa sina kunskaper. Den Europeiska språkportfolion eller andra
liknande utvärderingsverktyg kan användas vid bedömningen.
Läraren ska ge en verbal bedömning eller ett siffervitsord i finska genom att bedöma elevernas
kunskaper i relation till målen i den lokala läroplanen. För att definiera kunskapsnivån för
läsårsbetyget i årskurs 6 ska läraren använda de nationella bedömningskriterierna i A-lärokursen
340
i finska. För att studierna ska framskrida är det viktigt att bedömningen sker på många olika sätt
och att den beaktar alla mål. Bedömningen ska rikta sig till samtliga innehåll. Bedömningen av
delområdena ska grunda sig på den Europeiska referensramen och den finländska referensram
som utarbetats utgående från den.
Årskurs 3
Centralt innehåll
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Att bekanta sig med talad finska i klassen, skolan eller omgivningen. Att fundera över sin egen
språkliga och kulturella bakgrund. Att inhämta kunskap och diskutera om Finlands nationalspråk
och minoritetsspråk och deras betydelse för individen och samhället. Att lyssna på olika former av
talad finska och bekanta sig med olika former av skriven finska. Att diskutera och fundera över hur
man kan kommunicera om man endast har ringa kunskaper i ett språk. Att träna artigt språkbruk
i olika kommunikationssituationer.
I2 Färdigheter för språkstudier
Att tillsammans lära sig planera arbetet, att ge och ta emot respons och att ta ansvar. Att vägleda
eleven att lägga märke till finskan runt omkring sig. Att lära sig effektiva sätt att studera språk, som
t.ex. att använda nya ord och strukturer i olika egna sammanhang, att öva sig i studieteknik och att
lära sig härleda ords betydelse ur en kontext. Att vänja sig vid att utvärdera sina språkkunskaper
t.ex. genom att använda den Europeiska språkportfolion.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
341
Årskurs 3-6
Att lära sig att lyssna, tala, läsa och skriva på finska och att behandla olika teman som bl.a. jag
själv, min familj, mina vänner, skolan, fritidsintressen och fritidssysslor och om livet i finskspråkiga
miljöer. Teman ska också väljas tillsammans. Innehållet väljs med beaktande av elevernas dagliga
omgivning, intressen och aktualitet och utgående från perspektivet jag, vi och vårt samhälle. Att
använda språket för olika syften, som t.ex. att hälsa, be om hjälp eller uttrycka en åsikt. Att lära
sig ordförråd och strukturer i samband med olika typer av texter, som t.ex. kortare berättelser,
skådespel, intervjuer och sångtexter. Att erbjuda eleven möjlighet att öva sig i att använda finska
också i språkligt mer krävande situationer. Att lära sig hitta finskspråkigt material i omgivningen,
på nätet, i bibliotek osv. Att träna uttal, betoning av ord, satsbetoning, talrytm och intonation.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1
K2
M2
I1
K2
M3
I1
K1, K4
M4
I1
K4, K5
M5
I2
K1, K7
M6
I2
K5, K6
M7
I3
K2, K4, K5, K7
M8
I3
K2, K4
M9
I3
K2, K4
M10
I3
K4
M11
I3
K3, K4, K5, K7
Mål för undervisningen
M1 uppmuntra eleven att lägga märke till finskan och dess kulturella
mångfald i omgivningen, väcka intresse för finska och motivera hen att
värdesätta svenskans och finskans ställning som nationalspråk
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att gestalta den språkliga miljön
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan nämna orsaker till varför man talar
svenska och finska i Finland.
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Eleven bekantar sig med den språkliga miljön och kan nämna orsaker till varför man talar finska
och svenska i Finland.
M2 motivera eleven att värdesätta sin egen språkliga och kulturella
bakgrund och den språkliga och kulturella mångfalden i världen samt att
bemöta människor fördomsfritt
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Årskurs 3-6
Används inte som bedömningsgrund. Eleven
handleds att som en del av självbedömningen
reflektera över sina egna erfarenheter.
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Eleven övar sig i att reflektera över sina egna erfarenheter som en del av självbedömningen.
342
M3 vägleda eleven att lägga märke till vad som förenar respektive skiljer
olika språk åt samt stödja hen att utveckla språklig nyfikenhet och
medvetenhet
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Språklig medvetenhet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven uppfattar likheter och olikheter i t.ex.
strukturer, ordförråd och betydelser mellan
finskan och modersmålet eller andra språk
hen kan.
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Eleven övar sig i att uppfatta likheter och olikheter i t.ex. ordförråd och betydelser mellan finskan
och svenskan eller andra språk.
M4 handleda eleven att hitta finskspråkigt material
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att iaktta finska språket i
omgivningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva i vilka sammanhang man
kan läsa och höra finska.
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Eleven bekantar sig med sammanhang där man kan läsa och höra finska.
M5 tillsammans gå igenom målen för undervisningen och skapa en
tillåtande studieatmosfär som stöder och uppmuntrar eleverna att lära sig
och lära av varandra
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kännedom om målen för undervisningen och
om hur man arbetar som grupp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva målen för undervisningen
och deltar i gemensamma arbetsuppgifter.
I2 Färdigheter för språkstudier
M6 handleda eleven att ta ansvar för sina språkstudier och modigt öva
sina kunskaper i finska, också med hjälp av digitala verktyg, samt att få
insikt i vilket sätt att lära sig språk som bäst passar var och en
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
343
Årskurs 3-6
Eleven görs uppmärksam på målen för undervisningen och deltar i gemensamma arbetsuppgifter.
Föremål för bedömningen
Förmåga att ställa upp mål för sina
språkstudier och att hitta väl fungerande
studiemetoder
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven ställer upp mål för sina språkstudier,
övar sig i olika sätt att lära sig språk också
med hjälp av digitala verktyg och utvecklar
och utvärderar sina kunskaper.
I2 Färdigheter för språkstudier
Eleven ställer upp mål för sina studier i finska, övar sig i olika sätt att lära sig språk också med hjälp
av digitala verktyg. Eleven utvecklar och utvärderar sina kunskaper för att hitta välfungerande
studiemetoder utgående från sina egna förutsättningar.
M7 ordna tillfällen där eleven med hjälp av olika medier får träna muntlig
och skriftlig kommunikation
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att kommunicera i olika situationer
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå A2.1: Eleven kan utbyta tankar
eller information i bekanta och vardagliga
situationer och stundtals hålla igång en
konversation.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Eleven övar sig i att delta i en konversation. Eleven tränar på att uttrycka sig i bekanta och
vardagliga situationer främst muntligt och med hjälp av olika medier.
M8 handleda eleven i att använda sig av språkliga
kommunikationsstrategier
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda
kommunikationsstrategier
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå A2.1: Eleven deltar i allt högre
grad i kommunikation. Använder mera sällan
nonverbala uttryck. Måste ganska ofta be
samtalspartnern upprepa eller förtydliga. Kan i
någon mån utnyttja samtalspartnerns uttryck i
sin egen kommunikation.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Årskurs 3-6
Eleven övar sig i att uttrycka sig muntligt t.ex. genom olika lekar, sånger och dramatisering.
344
M9 hjälpa eleven att öka sin kännedom om uttryck som kan användas i
och som hör till artigt språkbruk
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kulturellt lämpligt språkbruk
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå A2.1: Eleven klarar av korta
sociala situationer. Kan använda de vanligaste
artiga hälsnings- och tilltalsfraserna samt
artigt framföra till exempel önskemål,
invitationer, förslag och ursäkter och besvara
sådana.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Eleven övar sig att använda de vanligaste artiga hälsnings- och tilltalsfraserna.
M10 uppmuntra eleven att tolka för sig själv och sin åldersgrupp lämpliga
och intressanta muntliga och skriftliga texter
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att tolka texter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå A2.1: Eleven förstår texter
som innehåller enkla, bekanta ord och uttryck
samt tydligt tal. Förstår det centrala innehållet
i korta, enkla budskap som intresserar hen
och grundtankarna i en förutsägbar text som
innehåller ett bekant ordförråd. Klarar mycket
enkel slutledning med hjälp av kontexten.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Innehållet väljs med beaktande av elevens dagliga omgivning (t.ex. jag själv, min familj,
mina vänner, skolan, fritidsintressen och fritidssysslor). Teman väljs också tillsammans. Eleven
bekantar sig med olika typer av texter (t.ex. kortare berättelser, dialoger, sångtexter, rim och
ramsor).
M11 ge eleven många möjligheter att öva sig i att tala och skriva i för
åldern lämpliga situationer och i detta sammanhang fästa uppmärksamhet
vid uttal och vid strukturer som är relevanta för textens innehåll
345
Årskurs 3-6
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att producera texter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå A1.3: Eleven behärskar en
begränsad mängd korta, inövade uttryck, det
mest centrala ordförrådet och grundläggande
satsstrukturer. Kan med hjälp av ett begränsat
uttrycksförråd berätta om vardagliga och
för hen viktiga saker samt skriva enkla
meddelanden. Uttalar inövade uttryck
begripligt.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Eleven producerar texter utgående från sin dagliga omgivning (t.ex. jag själv, min familj, mina
vänner, skolan, fritidsintressen och fritidssysslor). Teman väljs också tillsammans. Eleven lär sig
ordförråd och strukturer utgående från aktuella texter (t.ex. räkneord , frågeord, personböjning,
jakande presens, enkla kasusformer och grundläggande tidsuttryck).
Årskurs 4
Centralt innehåll
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Att bekanta sig med talad finska i klassen, skolan eller omgivningen. Att fundera över sin egen
språkliga och kulturella bakgrund. Att inhämta kunskap och diskutera om Finlands nationalspråk
och minoritetsspråk och deras betydelse för individen och samhället. Att lyssna på olika former av
talad finska och bekanta sig med olika former av skriven finska. Att diskutera och fundera över hur
man kan kommunicera om man endast har ringa kunskaper i ett språk. Att träna artigt språkbruk
i olika kommunikationssituationer.
I2 Färdigheter för språkstudier
Att tillsammans lära sig planera arbetet, att ge och ta emot respons och att ta ansvar. Att vägleda
eleven att lägga märke till finskan runt omkring sig. Att lära sig effektiva sätt att studera språk, som
t.ex. att använda nya ord och strukturer i olika egna sammanhang, att öva sig i studieteknik och att
lära sig härleda ords betydelse ur en kontext. Att vänja sig vid att utvärdera sina språkkunskaper
t.ex. genom att använda den Europeiska språkportfolion.
Årskurs 3-6
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Att lära sig att lyssna, tala, läsa och skriva på finska och att behandla olika teman som bl.a. jag
själv, min familj, mina vänner, skolan, fritidsintressen och fritidssysslor och om livet i finskspråkiga
miljöer. Teman ska också väljas tillsammans. Innehållet väljs med beaktande av elevernas dagliga
omgivning, intressen och aktualitet och utgående från perspektivet jag, vi och vårt samhälle. Att
använda språket för olika syften, som t.ex. att hälsa, be om hjälp eller uttrycka en åsikt. Att lära
sig ordförråd och strukturer i samband med olika typer av texter, som t.ex. kortare berättelser,
skådespel, intervjuer och sångtexter. Att erbjuda eleven möjlighet att öva sig i att använda finska
också i språkligt mer krävande situationer. Att lära sig hitta finskspråkigt material i omgivningen,
på nätet, i bibliotek osv. Att träna uttal, betoning av ord, satsbetoning, talrytm och intonation.
346
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1
K2
M2
I1
K2
M3
I1
K1, K4
M4
I1
K4, K5
M5
I2
K1, K7
M6
I2
K5, K6
M7
I3
K2, K4, K5, K7
M8
I3
K2, K4
M9
I3
K2, K4
M10
I3
K4
M11
I3
K3, K4, K5, K7
Mål för undervisningen
M1 uppmuntra eleven att lägga märke till finskan och dess kulturella
mångfald i omgivningen, väcka intresse för finska och motivera hen att
värdesätta svenskans och finskans ställning som nationalspråk
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att gestalta den språkliga miljön
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan nämna orsaker till varför man talar
svenska och finska i Finland.
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Eleven lägger märke till den språkliga miljön och kan nämna orsaker till varför man talar finska
och svenska i Finland.
M2 motivera eleven att värdesätta sin egen språkliga och kulturella
bakgrund och den språkliga och kulturella mångfalden i världen samt att
bemöta människor fördomsfritt
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Eleven övar sig i att reflektera över sina egna erfarenheter som en del av självbedömningen.
347
Årskurs 3-6
Används inte som bedömningsgrund. Eleven
handleds att som en del av självbedömningen
reflektera över sina egna erfarenheter.
M3 vägleda eleven att lägga märke till vad som förenar respektive skiljer
olika språk åt samt stödja hen att utveckla språklig nyfikenhet och
medvetenhet
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Språklig medvetenhet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven uppfattar likheter och olikheter i t.ex.
strukturer, ordförråd och betydelser mellan
finskan och modersmålet eller andra språk
hen kan.
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Eleven övar sig i att uppfatta likheter och olikheter i t.ex. strukturer, ordförråd och betydelser mellan
finskan och svenskan eller andra språk.
M4 handleda eleven att hitta finskspråkigt material
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att iaktta finska språket i
omgivningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva i vilka sammanhang man
kan läsa och höra finska.
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Eleven bekantar sig med sammanhang där man kan läsa och höra finska.
M5 tillsammans gå igenom målen för undervisningen och skapa en
tillåtande studieatmosfär som stöder och uppmuntrar eleverna att lära sig
och lära av varandra
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kännedom om målen för undervisningen och
om hur man arbetar som grupp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva målen för undervisningen
och deltar i gemensamma arbetsuppgifter.
I2 Färdigheter för språkstudier
Årskurs 3-6
Eleven känner till målen för undervisningen och deltar i gemensamma arbetsuppgifter.
M6 handleda eleven att ta ansvar för sina språkstudier och modigt öva
sina kunskaper i finska, också med hjälp av digitala verktyg, samt att få
insikt i vilket sätt att lära sig språk som bäst passar var och en
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
348
Föremål för bedömningen
Förmåga att ställa upp mål för sina
språkstudier och att hitta väl fungerande
studiemetoder
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven ställer upp mål för sina språkstudier,
övar sig i olika sätt att lära sig språk också
med hjälp av digitala verktyg och utvecklar
och utvärderar sina kunskaper.
I2 Färdigheter för språkstudier
Eleven ställer upp mål för sina studier i finska, övar sig i olika sätt att lära sig språk också med hjälp
av digitala verktyg. Eleven utvecklar och utvärderar sina kunskaper för att hitta välfungerande
studiemetoder utgående från sina egna förutsättningar.
M7 ordna tillfällen där eleven med hjälp av olika medier får träna muntlig
och skriftlig kommunikation
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att kommunicera i olika situationer
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå A2.1: Eleven kan utbyta tankar
eller information i bekanta och vardagliga
situationer och stundtals hålla igång en
konversation.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Eleven övar sig i att delta i en konversation. Eleven tränar på att uttrycka sig i bekanta och
vardagliga situationer både muntligt och skriftligt med hjälp av olika medier.
M8 handleda eleven i att använda sig av språkliga
kommunikationsstrategier
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda
kommunikationsstrategier
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå A2.1: Eleven deltar i allt högre
grad i kommunikation. Använder mera sällan
nonverbala uttryck. Måste ganska ofta be
samtalspartnern upprepa eller förtydliga. Kan i
någon mån utnyttja samtalspartnerns uttryck i
sin egen kommunikation.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
349
Årskurs 3-6
Eleven övar att uttrycka sig muntligt på olika sätt (t.ex. genom lekar, sånger och dramatisering).
M9 hjälpa eleven att öka sin kännedom om uttryck som kan användas i
och som hör till artigt språkbruk
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kulturellt lämpligt språkbruk
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå A2.1: Eleven klarar av korta
sociala situationer. Kan använda de vanligaste
artiga hälsnings- och tilltalsfraserna samt
artigt framföra till exempel önskemål,
invitationer, förslag och ursäkter och besvara
sådana.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Eleven övar sig att använda de vanligaste artiga hälsnings- och tilltalsfraserna samt att be om
hjälp.
M10 uppmuntra eleven att tolka för sig själv och sin åldersgrupp lämpliga
och intressanta muntliga och skriftliga texter
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att tolka texter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå A2.1: Eleven förstår texter
som innehåller enkla, bekanta ord och uttryck
samt tydligt tal. Förstår det centrala innehållet
i korta, enkla budskap som intresserar hen
och grundtankarna i en förutsägbar text som
innehåller ett bekant ordförråd. Klarar mycket
enkel slutledning med hjälp av kontexten.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Innehållet väljs med beaktande av elevens dagliga omgivning, intressen och aktualitet (t.ex.
elevens vardag, kroppedelar, mat och restaurangbesök, månader årstider, resor). Teman väljs
också tillsammans. Eleven bekantar sig med olika typer av texter (t.ex. kortare berättelser,
dialoger, reklam, dikter, sångtexter, rim och ramsor).
M11 ge eleven många möjligheter att öva sig i att tala och skriva i för
åldern lämpliga situationer och i detta sammanhang fästa uppmärksamhet
vid uttal och vid strukturer som är relevanta för textens innehåll
Årskurs 3-6
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
350
Föremål för bedömningen
Förmåga att producera texter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå A1.3: Eleven behärskar en
begränsad mängd korta, inövade uttryck, det
mest centrala ordförrådet och grundläggande
satsstrukturer. Kan med hjälp av ett begränsat
uttrycksförråd berätta om vardagliga och
för hen viktiga saker samt skriva enkla
meddelanden. Uttalar inövade uttryck
begripligt.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Eleven producerar texter utgående från sina intressen och aktuella händelser. Teman väljs också
tillsammans. Eleven lär sig ordförråd och strukturer utgående från aktuella texter (t.ex. räkneord,
frågeord, nekande presens, enkla former av inre och yttre lokalkasus, tre temaformer av nomen,
imperativ, objekt i jakande och nekande satser).
Årskurs 5
Centralt innehåll
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Att bekanta sig med talad finska i klassen, skolan eller omgivningen. Att fundera över sin egen
språkliga och kulturella bakgrund. Att inhämta kunskap och diskutera om Finlands nationalspråk
och minoritetsspråk och deras betydelse för individen och samhället. Att lyssna på olika former av
talad finska och bekanta sig med olika former av skriven finska. Att diskutera och fundera över hur
man kan kommunicera om man endast har ringa kunskaper i ett språk. Att träna artigt språkbruk
i olika kommunikationssituationer.
I2 Färdigheter för språkstudier
Att tillsammans lära sig planera arbetet, att ge och ta emot respons och att ta ansvar. Att vägleda
eleven att lägga märke till finskan runt omkring sig. Att lära sig effektiva sätt att studera språk, som
t.ex. att använda nya ord och strukturer i olika egna sammanhang, att öva sig i studieteknik och att
lära sig härleda ords betydelse ur en kontext. Att vänja sig vid att utvärdera sina språkkunskaper
t.ex. genom att använda den Europeiska språkportfolion.
Att lära sig att lyssna, tala, läsa och skriva på finska och att behandla olika teman som bl.a. jag
själv, min familj, mina vänner, skolan, fritidsintressen och fritidssysslor och om livet i finskspråkiga
miljöer. Teman ska också väljas tillsammans. Innehållet väljs med beaktande av elevernas dagliga
omgivning, intressen och aktualitet och utgående från perspektivet jag, vi och vårt samhälle. Att
använda språket för olika syften, som t.ex. att hälsa, be om hjälp eller uttrycka en åsikt. Att lära
sig ordförråd och strukturer i samband med olika typer av texter, som t.ex. kortare berättelser,
skådespel, intervjuer och sångtexter. Att erbjuda eleven möjlighet att öva sig i att använda finska
också i språkligt mer krävande situationer. Att lära sig hitta finskspråkigt material i omgivningen,
på nätet, i bibliotek osv. Att träna uttal, betoning av ord, satsbetoning, talrytm och intonation.
351
Årskurs 3-6
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1
K2
M2
I1
K2
M3
I1
K1, K4
M4
I1
K4, K5
M5
I2
K1, K7
M6
I2
K5, K6
M7
I3
K2, K4, K5, K7
M8
I3
K2, K4
M9
I3
K2, K4
M10
I3
K4
M11
I3
K3, K4, K5, K7
Mål för undervisningen
M1 uppmuntra eleven att lägga märke till finskan och dess kulturella
mångfald i omgivningen, väcka intresse för finska och motivera hen att
värdesätta svenskans och finskans ställning som nationalspråk
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att gestalta den språkliga miljön
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan nämna orsaker till varför man talar
svenska och finska i Finland.
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Eleven lägger märke till den språkliga miljön och kan nämna orsaker till varför man talar finska
och svenska i Finland.
M2 motivera eleven att värdesätta sin egen språkliga och kulturella
bakgrund och den språkliga och kulturella mångfalden i världen samt att
bemöta människor fördomsfritt
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Årskurs 3-6
Används inte som bedömningsgrund. Eleven
handleds att som en del av självbedömningen
reflektera över sina egna erfarenheter.
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Eleven övar sig i att reflektera över sina egna erfarenheter som en del av självbedömningen.
352
M3 vägleda eleven att lägga märke till vad som förenar respektive skiljer
olika språk åt samt stödja hen att utveckla språklig nyfikenhet och
medvetenhet
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Språklig medvetenhet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven uppfattar likheter och olikheter i t.ex.
strukturer, ordförråd och betydelser mellan
finskan och modersmålet eller andra språk
hen kan.
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Eleven övar sig i att uppfatta likheter och olikheter i t.ex. strukturer, ordförråd och betydelser mellan
finskan och svenskan eller andra språk.
M4 handleda eleven att hitta finskspråkigt material
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att iaktta finska språket i
omgivningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva i vilka sammanhang man
kan läsa och höra finska.
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Eleven blir medveten om sammanhang där man kan läsa och höra finska.
M5 tillsammans gå igenom målen för undervisningen och skapa en
tillåtande studieatmosfär som stöder och uppmuntrar eleverna att lära sig
och lära av varandra
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kännedom om målen för undervisningen och
om hur man arbetar som grupp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva målen för undervisningen
och deltar i gemensamma arbetsuppgifter.
I2 Färdigheter för språkstudier
M6 handleda eleven att ta ansvar för sina språkstudier och modigt öva
sina kunskaper i finska, också med hjälp av digitala verktyg, samt att få
insikt i vilket sätt att lära sig språk som bäst passar var och en
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
353
Årskurs 3-6
Eleven känner till målen för undervisningen och deltar i gemensamma arbetsuppgifter.
Föremål för bedömningen
Förmåga att ställa upp mål för sina
språkstudier och att hitta väl fungerande
studiemetoder
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven ställer upp mål för sina språkstudier,
övar sig i olika sätt att lära sig språk också
med hjälp av digitala verktyg och utvecklar
och utvärderar sina kunskaper.
I2 Färdigheter för språkstudier
Eleven ställer upp mål för sina studier i finska, övar sig i olika sätt att lära sig språk också med hjälp
av digitala verktyg. Eleven utvecklar och utvärderar sina kunskaper för att hitta välfungerande
studiemetoder utgående från sina egna förutsättningar.
M7 ordna tillfällen där eleven med hjälp av olika medier får träna muntlig
och skriftlig kommunikation
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att kommunicera i olika situationer
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå A2.1: Eleven kan utbyta tankar
eller information i bekanta och vardagliga
situationer och stundtals hålla igång en
konversation.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Eleven övar sig i att delta i en konversation. Eleven tränar på att uttrycka sig i bekanta och
vardagliga situationer både muntligt och skriftligt med hjälp av olika medier.
M8 handleda eleven i att använda sig av språkliga
kommunikationsstrategier
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda
kommunikationsstrategier
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå A2.1: Eleven deltar i allt högre
grad i kommunikation. Använder mera sällan
nonverbala uttryck. Måste ganska ofta be
samtalspartnern upprepa eller förtydliga. Kan i
någon mån utnyttja samtalspartnerns uttryck i
sin egen kommunikation.
Årskurs 3-6
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Eleven övar sig i att variera sitt språk och hitta nya sätt att uttrycka sig i olika
kommunikationssituationer (t.ex. genom lekar, sånger och dramatisering).
354
M9 hjälpa eleven att öka sin kännedom om uttryck som kan användas i
och som hör till artigt språkbruk
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kulturellt lämpligt språkbruk
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå A2.1: Eleven klarar av korta
sociala situationer. Kan använda de vanligaste
artiga hälsnings- och tilltalsfraserna samt
artigt framföra till exempel önskemål,
invitationer, förslag och ursäkter och besvara
sådana.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Eleven övar sig att använda de vanligaste artiga hälsnings- och tilltalsfraserna. Eleven kan artigt
framföra t.ex. önskemål, invitationer, förslag och ursäkter.
M10 uppmuntra eleven att tolka för sig själv och sin åldersgrupp lämpliga
och intressanta muntliga och skriftliga texter
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att tolka texter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå A2.1: Eleven förstår texter
som innehåller enkla, bekanta ord och uttryck
samt tydligt tal. Förstår det centrala innehållet
i korta, enkla budskap som intresserar hen
och grundtankarna i en förutsägbar text som
innehåller ett bekant ordförråd. Klarar mycket
enkel slutledning med hjälp av kontexten.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Innehållet väljs med beaktande av elevens dagliga omgivning, intressen och aktualitet (t.ex.
butiksbesök, väder, djur, natur, media, resor) Teman väljs också tillsammans. Eleven bekantar
sig med olika typer av texter (t.ex. kortare berättelser, dialoger, serier, tidningstexter, nyheter,
intervjuer och sångtexter).
M11 ge eleven många möjligheter att öva sig i att tala och skriva i för
åldern lämpliga situationer och i detta sammanhang fästa uppmärksamhet
vid uttal och vid strukturer som är relevanta för textens innehåll
355
Årskurs 3-6
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att producera texter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå A1.3: Eleven behärskar en
begränsad mängd korta, inövade uttryck, det
mest centrala ordförrådet och grundläggande
satsstrukturer. Kan med hjälp av ett begränsat
uttrycksförråd berätta om vardagliga och
för hen viktiga saker samt skriva enkla
meddelanden. Uttalar inövade uttryck
begripligt.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Eleven producerar texter utgående från perspektivet jag, vi och vårt samhälle. Teman väljs
också tillsammans. Eleven lär sig ordförråd och strukturer utgående från aktuella texter (t.ex.
ordningstalen, infinitiv, jakande imperfekt, verbets tre temaformer, inre och yttre lokalkasus,
possesivsuffix och objekt i partitiv).
Årskurs 6
Centralt innehåll
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Att bekanta sig med talad finska i klassen, skolan eller omgivningen. Att fundera över sin egen
språkliga och kulturella bakgrund. Att inhämta kunskap och diskutera om Finlands nationalspråk
och minoritetsspråk och deras betydelse för individen och samhället. Att lyssna på olika former av
talad finska och bekanta sig med olika former av skriven finska. Att diskutera och fundera över hur
man kan kommunicera om man endast har ringa kunskaper i ett språk. Att träna artigt språkbruk
i olika kommunikationssituationer.
I2 Färdigheter för språkstudier
Att tillsammans lära sig planera arbetet, att ge och ta emot respons och att ta ansvar. Att vägleda
eleven att lägga märke till finskan runt omkring sig. Att lära sig effektiva sätt att studera språk, som
t.ex. att använda nya ord och strukturer i olika egna sammanhang, att öva sig i studieteknik och att
lära sig härleda ords betydelse ur en kontext. Att vänja sig vid att utvärdera sina språkkunskaper
t.ex. genom att använda den Europeiska språkportfolion.
Årskurs 3-6
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Att lära sig att lyssna, tala, läsa och skriva på finska och att behandla olika teman som bl.a. jag
själv, min familj, mina vänner, skolan, fritidsintressen och fritidssysslor och om livet i finskspråkiga
miljöer. Teman ska också väljas tillsammans. Innehållet väljs med beaktande av elevernas dagliga
omgivning, intressen och aktualitet och utgående från perspektivet jag, vi och vårt samhälle. Att
använda språket för olika syften, som t.ex. att hälsa, be om hjälp eller uttrycka en åsikt. Att lära
sig ordförråd och strukturer i samband med olika typer av texter, som t.ex. kortare berättelser,
skådespel, intervjuer och sångtexter. Att erbjuda eleven möjlighet att öva sig i att använda finska
också i språkligt mer krävande situationer. Att lära sig hitta finskspråkigt material i omgivningen,
på nätet, i bibliotek osv. Att träna uttal, betoning av ord, satsbetoning, talrytm och intonation.
356
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1
K2
M2
I1
K2
M3
I1
K1, K4
M4
I1
K4, K5
M5
I2
K1, K7
M6
I2
K5, K6
M7
I3
K2, K4, K5, K7
M8
I3
K2, K4
M9
I3
K2, K4
M10
I3
K4
M11
I3
K3, K4, K5, K7
Mål för undervisningen
M1 uppmuntra eleven att lägga märke till finskan och dess kulturella
mångfald i omgivningen, väcka intresse för finska och motivera hen att
värdesätta svenskans och finskans ställning som nationalspråk
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att gestalta den språkliga miljön
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan nämna orsaker till varför man talar
svenska och finska i Finland.
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Eleven lägger märke till den språkliga miljön och kan nämna orsaker till varför man talar finska
och svenska i Finland.
M2 motivera eleven att värdesätta sin egen språkliga och kulturella
bakgrund och den språkliga och kulturella mångfalden i världen samt att
bemöta människor fördomsfritt
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Eleven reflekterar över sina egna erfarenheter som en del av självbedömningen.
357
Årskurs 3-6
Används inte som bedömningsgrund. Eleven
handleds att som en del av självbedömningen
reflektera över sina egna erfarenheter.
M3 vägleda eleven att lägga märke till vad som förenar respektive skiljer
olika språk åt samt stödja hen att utveckla språklig nyfikenhet och
medvetenhet
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Språklig medvetenhet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven uppfattar likheter och olikheter i t.ex.
strukturer, ordförråd och betydelser mellan
finskan och modersmålet eller andra språk
hen kan.
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Eleven ser likheter och olikheter i t.ex. strukturer, ordförråd och betydelser mellan finskan och
svenskan eller andra språk.
M4 handleda eleven att hitta finskspråkigt material
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att iaktta finska språket i
omgivningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva i vilka sammanhang man
kan läsa och höra finska.
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Eleven är medveten om sammanhang där man kan läsa och höra finska.
M5 tillsammans gå igenom målen för undervisningen och skapa en
tillåtande studieatmosfär som stöder och uppmuntrar eleverna att lära sig
och lära av varandra
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kännedom om målen för undervisningen och
om hur man arbetar som grupp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva målen för undervisningen
och deltar i gemensamma arbetsuppgifter.
I2 Färdigheter för språkstudier
Årskurs 3-6
Eleven känner till målen för undervisningen och deltar i gemensamma arbetsuppgifter.
M6 handleda eleven att ta ansvar för sina språkstudier och modigt öva
sina kunskaper i finska, också med hjälp av digitala verktyg, samt att få
insikt i vilket sätt att lära sig språk som bäst passar var och en
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
358
Föremål för bedömningen
Förmåga att ställa upp mål för sina
språkstudier och att hitta väl fungerande
studiemetoder
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven ställer upp mål för sina språkstudier,
övar sig i olika sätt att lära sig språk också
med hjälp av digitala verktyg och utvecklar
och utvärderar sina kunskaper.
I2 Färdigheter för språkstudier
Eleven ställer upp mål för sina studier i finska, övar sig i olika sätt att lära sig språk också med hjälp
av digitala verktyg. Eleven utvecklar och utvärderar sina kunskaper för att hitta välfungerande
studiemetoder utgående från sina egna förutsättningar.
M7 ordna tillfällen där eleven med hjälp av olika medier får träna muntlig
och skriftlig kommunikation
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att kommunicera i olika situationer
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå A2.1: Eleven kan utbyta tankar
eller information i bekanta och vardagliga
situationer och stundtals hålla igång en
konversation.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Eleven övar sig i att delta i en konversation. Eleven tränar på att uttrycka sig i bekanta och
vardagliga situationer både muntligt och skriftligt med hjälp av olika medier.
M8 handleda eleven i att använda sig av språkliga
kommunikationsstrategier
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda
kommunikationsstrategier
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå A2.1: Eleven deltar i allt högre
grad i kommunikation. Använder mera sällan
nonverbala uttryck. Måste ganska ofta be
samtalspartnern upprepa eller förtydliga. Kan i
någon mån utnyttja samtalspartnerns uttryck i
sin egen kommunikation.
Eleven övar sig i att variera sitt språk och hitta nya sätt att uttrycka sig i olika
kommunikationssituationer (t.ex. genom lekar, sånger och dramatisering).
359
Årskurs 3-6
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
M9 hjälpa eleven att öka sin kännedom om uttryck som kan användas i
och som hör till artigt språkbruk
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kulturellt lämpligt språkbruk
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå A2.1: Eleven klarar av korta
sociala situationer. Kan använda de vanligaste
artiga hälsnings- och tilltalsfraserna samt
artigt framföra till exempel önskemål,
invitationer, förslag och ursäkter och besvara
sådana.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Eleven övar sig att använda de vanligaste artiga hälsnings- och tilltalsfraserna. Eleven kan artigt
framföra t.ex. önskemål, invitationer, förslag och ursäkter och besvara sådana.
M10 uppmuntra eleven att tolka för sig själv och sin åldersgrupp lämpliga
och intressanta muntliga och skriftliga texter
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att tolka texter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå A2.1: Eleven förstår texter
som innehåller enkla, bekanta ord och uttryck
samt tydligt tal. Förstår det centrala innehållet
i korta, enkla budskap som intresserar hen
och grundtankarna i en förutsägbar text som
innehåller ett bekant ordförråd. Klarar mycket
enkel slutledning med hjälp av kontexten.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Innehållet väljs med beaktande av elevens dagliga omgivning, intressen och aktualitet (t.ex.
hotellbesök, yrken, hälsa, digitala media, intervjuer). Teman väljs också tillsammans. Eleven
bekantar sig med olika typer av texter (t.ex. kortare berättelser, dialoger, serier, tidningstexter,
nyheter, intervjuer och sångtexter).
M11 ge eleven många möjligheter att öva sig i att tala och skriva i för
åldern lämpliga situationer och i detta sammanhang fästa uppmärksamhet
vid uttal och vid strukturer som är relevanta för textens innehåll
Årskurs 3-6
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
360
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Förmåga att producera texter
Kunskapsnivå A1.3: Eleven behärskar en
begränsad mängd korta, inövade uttryck, det
mest centrala ordförrådet och grundläggande
satsstrukturer. Kan med hjälp av ett begränsat
uttrycksförråd berätta om vardagliga och
för hen viktiga saker samt skriva enkla
meddelanden. Uttalar inövade uttryck
begripligt.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Eleven producerar texter utgående från perspektivet jag, vi och vårt samhälle. Teman väljs också
tillsammans. Eleven lär sig ordförråd och strukturer utgående från aktuella texter (t.ex.nekande
imperfekt, verbets fyra temaformer, objekt i partitiv, translativ, essiv, tidsuttryck, minun täytyy/on
pakko/pitää).
Ruotsin kieli, A-oppimäärä
Oppiaineen tehtävä
Oppimisympäristöt ja työtavat
Ohjaus ja tuki
Oppilaan oppimisen arviointi
Årskurs 4
Centralt innehåll
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
K2
K2
K2
K4, K5
K1, K7
K5, K6
K2, K4, K5, K7
K2, K4
K4
K3, K4, K5, K7
361
Årskurs 3-6
K2, K4
Mål för undervisningen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Förmåga att reflektera över iakttagelser och tankar
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
362
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Årskurs 5
Centralt innehåll
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
K2
K2
K2
K4, K5
K1, K7
K5, K6
K2, K4, K5, K7
K2, K4
K2, K4
K4
K3, K4, K5, K7
Mål för undervisningen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
363
Årskurs 3-6
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Förmåga att reflektera över iakttagelser och tankar
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
364
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Årskurs 6
Centralt innehåll
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
K2
K2
K2
K4, K5
K1, K7
K5, K6
K2, K4, K5, K7
K2, K4
K2, K4
K4
K3, K4, K5, K7
Mål för undervisningen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
365
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Förmåga att reflektera över iakttagelser och tankar
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
366
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Ruotsin kieli, A-oppimäärä
Oppiaineen tehtävä
Oppimisympäristöt ja työtavat
Ohjaus ja tuki
Oppilaan oppimisen arviointi
Årskurs 3
Centralt innehåll
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
K2
K2
K2
K4, K5
K1, K7
K5, K6
K2, K4, K5, K7
K2, K4
K2, K4
K4
K3, K4, K5, K7
Mål för undervisningen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
367
Årskurs 3-6
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Förmåga att reflektera över iakttagelser och tankar
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
368
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Årskurs 4
Centralt innehåll
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
K2
K2
K2
K4, K5
K1, K7
K5, K6
K2, K4, K5, K7
K2, K4
K2, K4
K4
K3, K4, K5, K7
Mål för undervisningen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
369
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Förmåga att reflektera över iakttagelser och tankar
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
370
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Årskurs 5
Centralt innehåll
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
K2
K2
K2
K4, K5
K1, K7
K5, K6
K2, K4, K5, K7
K2, K4
K2, K4
K4
K3, K4, K5, K7
Mål för undervisningen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
371
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Förmåga att reflektera över iakttagelser och tankar
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
372
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Årskurs 6
Centralt innehåll
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
K2
K2
K2
K4, K5
K1, K7
K5, K6
K2, K4, K5, K7
K2, K4
K2, K4
K4
K3, K4, K5, K7
Mål för undervisningen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
373
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Förmåga att reflektera över iakttagelser och tankar
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Finska, modersmålsinriktad finska, A-lärokurs
A-lärokurs i modersmålsinriktad finska i årskurs 3–6
I årskurs 3–6 ska alla elever få undervisning i minst två andra språk utöver modersmålet. Det
första språket är ett gemensamt A1-språk, det följande ett A2-språk (frivillig, lång lärokurs) eller
B1-språk.
I den modersmålsinriktade lärokursen i finska ges de tvåspråkiga eleverna möjlighet att reflektera
över och fördjupa sig i finska språket och den finska kulturens särdrag. Den modersmålsinriktade
lärokursen är ämnad för elever som lever i en tvåspråkig hemmiljö och som i tidig ålder kommit
i kontakt med den finska kulturen.
Årskurs 3-6
Den modersmålsinriktade lärokursen undervisas som A1-språk eller som A2-språk.
Undervisningen i A1- och A2-lärokursen i modersmålsinriktad finska har samma mål.
Årsveckotimmarna i A2-språket fördelas på de olika årskurserna utan etappmål mellan årskurs
6 och årskurs 7.
374
Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad
finska i årskurs 3–6
Målet är att språkbruket ska vara så korrekt, naturligt och så relevant för eleverna som möjligt.
Arbetet ska även ske genom pararbete, smågruppsarbete och lärande tillsammans i olika typer av
lärmiljöer. För att uppnå målen för flerspråkighet och språkpedagogik behövs samarbete mellan
lärarna. Eleverna ska med hjälp av lek, sång, spel och drama få möjlighet att testa sina växande
språkkunskaper och även bearbeta sina attityder. Olika lärmiljöer, medier och digitala verktyg
ska mångsidigt användas i undervisningen. Eleverna ska uppmuntras att vara aktiva och ta
självständigt ansvar för sitt lärande med hjälp av den Europeiska språkportfolion eller motsvarande
verktyg. Med hjälp av olika nätverk får eleverna också bekanta sig med flerspråkigheten och
den kulturella mångfalden i närmiljön eller samhället. Målspråket finska används alltid när det är
möjligt.
Handledning, differentiering och stöd i A-lärokursen i modersmålsinriktad
finska i årskurs 3–6
Eleverna ska uppmuntras att mångsidigt använda sina språkkunskaper, utvidga sitt ordförråd,
tillägna sig begrepp, klä sina tankar i ord och utveckla sina kommunikativa färdigheter. Eleverna
ska uppmuntras att läsa litteratur och andra texter i enlighet med sin färdighetsnivå och
handledas att tillämpa läsförståelsestrategier, utveckla lämpliga studiestrategier och identifiera
sina styrkor. Kommunikativa övningar stödjer utvecklingen av elevens språkkunskaper. Elever
som har inlärningssvårigheter i språk ska ges stöd. Undervisningen planeras så att den erbjuder
tillräckliga utmaningar även för elever som avancerar snabbt.
Bedömning av elevens lärande i A-lärokursen modersmålsinriktad finska i
årskurs 3–6
Bedömningen ska sporra och ge eleverna möjlighet att bli medvetna om sina kunskaper,
att utveckla dem och att uttrycka sig på för dem naturliga sätt. Mångsidig bedömning ger
också elever som har inlärningssvårigheter i språk, eller annars har ett annorlunda språkligt
utgångsläge, möjligheter att visa sina kunskaper. Den Europeiska språkportfolion eller andra
liknande utvärderingsverktyg kan användas vid bedömningen.
Läraren ska ge en verbal bedömning eller ett siffervitsord i finska genom att bedöma elevernas
kunskaper i relation till målen i den lokala läroplanen. För att definiera kunskapsnivån för
läsårsbetyget i årskurs 6 ska läraren använda de nationella bedömningskriterierna i A-lärokursen
i modersmålsinriktad finska. För att studierna ska framskrida är det viktigt att bedömningen
sker på många olika sätt och att den beaktar alla mål. Bedömningen ska rikta sig till samtliga
innehåll. Bedömningen av delområdena ska grunda sig på den Europeiska referensramen och
den finländska referensram som utarbetats utgående från den. Man bör i bedömningen speciellt
ta hänsyn till att referensramen är anpassad för språkundervisningen i främmande språk och
att elever som undervisas enligt den modersmålsinriktade lärokursen har relativt goda muntliga
kunskaper i finska redan vid skolstarten, medan elevens kunskaper i de övriga delområdena kan
variera stort.
Årskurs 3
Centralt innehåll
Att bekanta sig med olika varianter av talad och skriven finska i klassen, skolan eller omgivningen
och att jämföra finska och svenska texter. Att fundera över sin egen tvåspråkiga kulturidentitet.
Att inhämta kunskap och diskutera om Finlands nationalspråk och minoritetsspråk och deras
betydelse för individen och samhället. Att fästa uppmärksamhet vid vad som är gemensamt för
375
Årskurs 3-6
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
alla språk inklusive finska och svenska och hur man kan utnyttja och utveckla den språkkunskap
man har. Att träna artigt språkbruk i olika kommunikationssituationer.
I2 Färdigheter för språkstudier
Att tillsammans lära sig planera arbetet, att ge och ta emot respons och att ta ansvar. Att
uppmuntra eleverna att lägga märke till och utnyttja det finska språket i omgivningen (t.ex. via
medier, nätet) för att utveckla sina kunskaper i finska. Att utveckla effektiva lärstrategier i språk,
t.ex. att aktivt ta i bruk nya ord eller strukturer i sitt eget sätt att uttrycka sig, öva sig att använda
olika minnesstrategier och härleda nya ords betydelse på basen av kontexten. Att vänja sig vid
att utvärdera sina språkkunskaper, t.ex. med hjälp av den Europeiska språkportfolion.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Att lära sig att lyssna, tala, läsa och skriva på finska och att behandla olika teman som bl.a. jag
själv, min familj, mina vänner, skolan, fritidsintressen och fritidssysslor och om livet i finskspråkiga
miljöer. Teman ska också väljas tillsammans. Innehållet ska väljas utifrån intresse och aktualitet
och perspektivet jag, vi och vårt samhälle. Att använda språket för olika syften. Att lära sig
ordförråd och strukturer i samband med olika typer av texter och att genom text- och ämnesval
främja elevernas språkliga utveckling med beaktande av elevernas tvåspråkiga bakgrund och
dubbla kulturarv. Att lära sig hitta finskspråkigt material i omgivningen, på nätet, i bibliotek osv. Att
ge eleverna möjlighet att träna mera krävande språksituationer.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1
K2
M2
I1
K2
M3
I1
K1, K4
M4
I2
K1, K7
M5
I2
K6
M6
I3
K2, K4
M7
I3
K2, K4
M8
I3
K2
M9
I3
K4
M10
I3
K4
Mål för undervisningen
Årskurs 3-6
M1 uppmuntra eleven att lägga märke till och intressera sig för
mångfalden och utbudet av finskspråkigt material som stödjer det egna
lärandet och att hjälpa eleven att bli förtrogen med karaktäristiska drag i
den finskspråkiga kulturen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
376
Föremål för bedömningen
Förmåga att gestalta den språkliga miljön
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva karaktäristiska drag inom
den finskspråkiga kulturen och berätta var
hen kan finna för hen intressant finskspråkigt
material.
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Eleven bekantar sig med den språkliga miljön och kan nämna orsaker till varför man talar finska
och svenska i Finland. Eleven blir medveten om vad som är typiskt i den finskspråkiga kulturen.
Eleven kommer i kontakt med olika slags finskspråkigt material.
M2 motivera eleven att värdesätta sin egen och andras språkliga och
kulturella bakgrund, svenskans och finskans ställning som nationalspråk
samt att bemöta människorfördomsfritt
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Används inte som bedömningsgrund. Eleven
handleds att som en del av självbedömningen
reflektera över sina egna erfarenheter.
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Eleven övar sig i att reflektera över sina egna erfarenheter som en del av självbedömningen.
M3 vägleda eleven att lägga märke till likheter och olikheter i språk
och väcka hens nyfikenhet för sin två/flerspråkighet och sin dubbla
kulturbakgrund
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Språklig medvetenhet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven uppfattar likheter och olikheter i t.ex.
strukturer, ordförråd och betydelser mellan
finskan och modersmålet eller andra språk
hen kan.
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
M4 tillsammans gå igenom målen för undervisningen och skapa en
tillåtande studieatmosfär, som stöder och uppmuntrar eleverna att lära sig
och lära av varandra
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
377
Årskurs 3-6
Eleven övar sig i att uppfatta likheter och olikheter i t.ex. ordförråd och betydelser mellan finskan
och svenskan eller andra språk. Eleven blir medveten över sin dubbla kulturbakgrund.
Föremål för bedömningen
Kännedom om målen för undervisningen och
om hur man arbetar som grupp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva målen för undervisningen
och deltar i gemensamma arbetsuppgifter.
I2 Färdigheter för språkstudier
Eleven görs uppmärksam på målen för undervisningen och deltar i gemensamma arbetsuppgifter.
M5 handleda eleven att också med hjälp av digitala verktyg ta ansvar för
sina språkstudier och mångsidigt och aktivt använda sina kunskaper
i både finska och svenska t.ex. genom att söka information på båda
språken
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att ställa upp mål för sina
språkstudier och att hitta väl fungerande
studiemetoder
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven ställer upp mål för sina språkstudier,
övar sig i olika sätt att lära sig språk också
med hjälp av digitala verktyg, utvecklar
och utvärderar sina kunskaper och finner
finskspråkigt material som stödjer det egna
lärandet.
I2 Färdigheter för språkstudier
Eleven ställer upp mål för sina studier i finska, övar sig i olika sätt att lära sig språk också med hjälp
av digitala verktyg. Eleven utvecklar och utvärderar sina kunskaper för att hitta välfungerande
studiemetoder utgående från sina egna förutsättningar. Eleven övar sig att söka information både
på finska och svenska.
M6 uppmuntra eleven att diskutera och debattera ämnen som lämpligen
angår och intresserar hens åldersgrupp i relation till livserfarenheten
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att kommunicera i olika situationer
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå B1.1: Eleven kan relativt
obehindrat kommunicera, delta i diskussioner
och uttrycka sina åsikter i vardagliga
kommunikationssituationer.
Årskurs 3-6
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Eleven övar sig att delta i en konversation. Eleven övar sig att delta i diskussioner och uttrycka
sina åsikter i vardagliga situationer. Eleven blir medveten om skillnaderna mellan talspråk och
skriftspråk och övar sig att uttrycka sig på standardfinska.
378
M7 uppmuntra eleven att visa initiativförmåga i
kommunikationssituationer och att utveckla språkliga
kompensationsstrategier, t.ex. i samband med nya ord och begrepp
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda
kommunikationsstrategier
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå B1.1: Eleven kan i någon
mån ta initiativ i olika skeden av en
kommunikationssituation och försäkra sig om
att samtalspartnern har förstått budskapet.
Kan omskriva eller byta ut obekanta ord eller
omformulera sitt budskap. Kan diskutera
betydelsen av obekanta uttryck.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Eleven övar sig i att variera sitt språk och hitta nya sätt att uttrycka sig i olika
kommunikationssituationer t.ex. genom lekar, sånger och dramatisering. Eleven kan diskutera
betydelsen av obekanta uttryck.
M8 hjälpa eleven att känna igen kulturella drag i interaktionen på
målspråket finska och på svenska och att stödja hens växande förmåga i
interkulturell kommunikation
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kulturellt lämpligt språkbruk
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå B1.1: Eleven visar att hen
behärskar de viktigaste artighetskutymerna.
Eleven kan i sin kommunikation ta hänsyn till
några viktiga kulturellt betingade aspekter.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Eleven övar sig att använda de vanligaste artiga hälsnings- och tilltalsfraserna. Eleven kan artigt
framföra t.ex. önskemål, invitationer, förslag och ursäkter och besvara sådana. Eleven märker
olika kulturella drag i kommunikationen.
M9 erbjuda eleven möjlighet att med hjälp av olika källor lyssna på,
läsa och med hjälp av läs- och lärstrategier tolka för hen betydelsefulla
lättbegripliga texter på standardspråk
379
Årskurs 3-6
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att tolka texter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå B1.1: Eleven förstår det
väsentliga och vissa detaljer i tydligt och
relativt långsamt allmänspråkligt tal eller
i lättfattlig skriven text. Förstår tal eller
skriven text som bygger på gemensam
erfarenhet eller allmän kunskap. Urskiljer även
oförberedd det centrala innehållet, nyckelord
och viktiga detaljer.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Innehållet väljs med beaktande av elevens dagliga omgivning. Teman som behandlas är t.ex. jag
själv, min familj, mina vänner, skolan, fritidsintressen och fritidssysslor. Teman skall också väljas
tillsammans. Eleven kommer i kontakt med olika typer av texter som t.ex. kortare berättelser,
dialoger, reklam, dikter, sångtexter, rim och ramsor. Eleven övar sig på att hitta textens centrala
innehåll, nyckelord och viktiga detaljer. Texterna väljs med beaktande av elevernas tvåspråkiga
bakgrund och dubbla kulturarv.
M10 handleda eleven att producera texter som hänför sig till hens vardag
och att med hjälp av strukturer på en grundläggande och något mer
krävande språkfärdighetsnivå öva sig att producera, dela och publicera
redan tolkade texter
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att producera texter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå A2.2: Eleven kan redogöra
för det väsentliga och även för vissa detaljer
angående vardagliga ämnen, verkliga eller
fiktiva, som intresserar hen. Använder sig av
ett ganska omfattande ordförråd och olika
strukturer samt en del allmänna fraser och
idiom. Kan tillämpa flera grundläggande
uttalsregler också i andra än inövade uttryck.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Årskurs 3-6
Eleven producerar texter utgående från sin dagliga omgivning. Teman som behandlas är t.ex.
jag själv, min familj, mina vänner, skolan, fritidsintressen och fritidssysslor. Teman väljs också
tillsammans. Eleven använder lämpligt ordförråd och korrekta strukturer i sina texter (t.ex. lång och
kort vokal/konsonant, räkneord, frågeord, personböjning, tidsuttryck). Eleven blir medveten om
skillnaderna mellan talspråk och standardfinska. Eleven kan producera texter på standardfinska.
380
Årskurs 4
Centralt innehåll
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Att bekanta sig med olika varianter av talad och skriven finska i klassen, skolan eller omgivningen
och att jämföra finska och svenska texter. Att fundera över sin egen tvåspråkiga kulturidentitet.
Att inhämta kunskap och diskutera om Finlands nationalspråk och minoritetsspråk och deras
betydelse för individen och samhället. Att fästa uppmärksamhet vid vad som är gemensamt för
alla språk inklusive finska och svenska och hur man kan utnyttja och utveckla den språkkunskap
man har. Att träna artigt språkbruk i olika kommunikationssituationer.
I2 Färdigheter för språkstudier
Att tillsammans lära sig planera arbetet, att ge och ta emot respons och att ta ansvar. Att
uppmuntra eleverna att lägga märke till och utnyttja det finska språket i omgivningen (t.ex. via
medier, nätet) för att utveckla sina kunskaper i finska. Att utveckla effektiva lärstrategier i språk,
t.ex. att aktivt ta i bruk nya ord eller strukturer i sitt eget sätt att uttrycka sig, öva sig att använda
olika minnesstrategier och härleda nya ords betydelse på basen av kontexten. Att vänja sig vid
att utvärdera sina språkkunskaper, t.ex. med hjälp av den Europeiska språkportfolion.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Att lära sig att lyssna, tala, läsa och skriva på finska och att behandla olika teman som bl.a. jag
själv, min familj, mina vänner, skolan, fritidsintressen och fritidssysslor och om livet i finskspråkiga
miljöer. Teman ska också väljas tillsammans. Innehållet ska väljas utifrån intresse och aktualitet
och perspektivet jag, vi och vårt samhälle. Att använda språket för olika syften. Att lära sig
ordförråd och strukturer i samband med olika typer av texter och att genom text- och ämnesval
främja elevernas språkliga utveckling med beaktande av elevernas tvåspråkiga bakgrund och
dubbla kulturarv. Att lära sig hitta finskspråkigt material i omgivningen, på nätet, i bibliotek osv. Att
ge eleverna möjlighet att träna mera krävande språksituationer.
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1
K2
M2
I1
K2
M3
I1
K1, K4
M4
I2
K1, K7
M5
I2
K6
M6
I3
K2, K4
M7
I3
K2, K4
M8
I3
K2
M9
I3
K4
M10
I3
K4
381
Årskurs 3-6
Undervisningens mål
Mål för undervisningen
M1 uppmuntra eleven att lägga märke till och intressera sig för
mångfalden och utbudet av finskspråkigt material som stödjer det egna
lärandet och att hjälpa eleven att bli förtrogen med karaktäristiska drag i
den finskspråkiga kulturen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att gestalta den språkliga miljön
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva karaktäristiska drag inom
den finskspråkiga kulturen och berätta var
hen kan finna för hen intressant finskspråkigt
material.
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Eleven bekantar sig med den språkliga miljön och kan nämna orsaker till varför man talar finska
och svenska i Finland. Eleven blir medveten om vad som är typiskt i den finskspråkiga kulturen.
Eleven kommer i kontakt med olika slags finskspråkigt material.
M2 motivera eleven att värdesätta sin egen och andras språkliga och
kulturella bakgrund, svenskans och finskans ställning som nationalspråk
samt att bemöta människorfördomsfritt
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Används inte som bedömningsgrund. Eleven
handleds att som en del av självbedömningen
reflektera över sina egna erfarenheter.
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Eleven övar sig i att reflektera över sina egna erfarenheter som en del av självbedömningen.
M3 vägleda eleven att lägga märke till likheter och olikheter i språk
och väcka hens nyfikenhet för sin två/flerspråkighet och sin dubbla
kulturbakgrund
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Årskurs 3-6
Språklig medvetenhet
382
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven uppfattar likheter och olikheter i t.ex.
strukturer, ordförråd och betydelser mellan
finskan och modersmålet eller andra språk
hen kan.
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Eleven övar sig i att uppfatta likheter och olikheter i t.ex. ordförråd och betydelser mellan finskan
och svenskan eller andra språk. Eleven blir medveten över sin dubbla kulturbakgrund.
M4 tillsammans gå igenom målen för undervisningen och skapa en
tillåtande studieatmosfär, som stöder och uppmuntrar eleverna att lära sig
och lära av varandra
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kännedom om målen för undervisningen och
om hur man arbetar som grupp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva målen för undervisningen
och deltar i gemensamma arbetsuppgifter.
I2 Färdigheter för språkstudier
Eleven görs uppmärksam på målen för undervisningen och deltar i gemensamma arbetsuppgifter.
M5 handleda eleven att också med hjälp av digitala verktyg ta ansvar för
sina språkstudier och mångsidigt och aktivt använda sina kunskaper
i både finska och svenska t.ex. genom att söka information på båda
språken
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att ställa upp mål för sina
språkstudier och att hitta väl fungerande
studiemetoder
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven ställer upp mål för sina språkstudier,
övar sig i olika sätt att lära sig språk också
med hjälp av digitala verktyg, utvecklar
och utvärderar sina kunskaper och finner
finskspråkigt material som stödjer det egna
lärandet.
I2 Färdigheter för språkstudier
Eleven ställer upp mål för sina studier i finska, övar sig i olika sätt att lära sig språk också med hjälp
av digitala verktyg. Eleven utvecklar och utvärderar sina kunskaper för att hitta välfungerande
studiemetoder utgående från sina egna förutsättningar. Eleven övar sig att söka information både
på finska och svenska.
M6 uppmuntra eleven att diskutera och debattera ämnen som lämpligen
angår och intresserar hens åldersgrupp i relation till livserfarenheten
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Förmåga att kommunicera i olika situationer
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå B1.1: Eleven kan relativt
obehindrat kommunicera, delta i diskussioner
och uttrycka sina åsikter i vardagliga
kommunikationssituationer.
383
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Eleven övar sig att delta i en konversation. Eleven övar sig att delta i diskussioner och uttrycka
sina åsikter i vardagliga situationer. Eleven blir medveten om skillnaderna mellan talspråk och
skriftspråk och övar sig att uttrycka sig på standardfinska.
M7 uppmuntra eleven att visa initiativförmåga i
kommunikationssituationer och att utveckla språkliga
kompensationsstrategier, t.ex. i samband med nya ord och begrepp
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda
kommunikationsstrategier
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå B1.1: Eleven kan i någon
mån ta initiativ i olika skeden av en
kommunikationssituation och försäkra sig om
att samtalspartnern har förstått budskapet.
Kan omskriva eller byta ut obekanta ord eller
omformulera sitt budskap. Kan diskutera
betydelsen av obekanta uttryck.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Eleven övar sig i att variera sitt språk och hitta nya sätt att uttrycka sig i olika
kommunikationssituationer. Eleven kan diskutera betydelsen av obekanta uttryck.
M8 hjälpa eleven att känna igen kulturella drag i interaktionen på
målspråket finska och på svenska och att stödja hens växande förmåga i
interkulturell kommunikation
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kulturellt lämpligt språkbruk
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå B1.1: Eleven visar att hen
behärskar de viktigaste artighetskutymerna.
Eleven kan i sin kommunikation ta hänsyn till
några viktiga kulturellt betingade aspekter.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Årskurs 3-6
Eleven övar sig att använda de vanligaste artiga hälsnings- och tilltalsfraserna. Eleven kan artigt
framföra t.ex. önskemål, invitationer, förslag och ursäkter och besvara sådana. Eleven märker
olika kulturella drag i kommunikationen.
M9 erbjuda eleven möjlighet att med hjälp av olika källor lyssna på,
läsa och med hjälp av läs- och lärstrategier tolka för hen betydelsefulla
lättbegripliga texter på standardspråk
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
384
Föremål för bedömningen
Förmåga att tolka texter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå B1.1: Eleven förstår det
väsentliga och vissa detaljer i tydligt och
relativt långsamt allmänspråkligt tal eller
i lättfattlig skriven text. Förstår tal eller
skriven text som bygger på gemensam
erfarenhet eller allmän kunskap. Urskiljer även
oförberedd det centrala innehållet, nyckelord
och viktiga detaljer.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Innehållet väljs med beaktande av elevens dagliga omgivning. Teman som behandlas är t.ex.
elevens vardag, kroppsdelar, mat och restaurangbesök, månader, årstider, resor. Teman väljs
också tillsammans. Eleven bekantar sig med olika typer av texter som t.ex. kortare berättelser,
dialoger, reklam, dikter, sångtexter, rim och ramsor. Eleven övar sig på att hitta textens centrala
innehåll, nyckelord och viktiga detaljer. Texterna väljs med beaktande av elevernas tvåspråkiga
bakgrund och dubbla kulturarv.
M10 handleda eleven att producera texter som hänför sig till hens vardag
och att med hjälp av strukturer på en grundläggande och något mer
krävande språkfärdighetsnivå öva sig att producera, dela och publicera
redan tolkade texter
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att producera texter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå A2.2: Eleven kan redogöra
för det väsentliga och även för vissa detaljer
angående vardagliga ämnen, verkliga eller
fiktiva, som intresserar hen. Använder sig av
ett ganska omfattande ordförråd och olika
strukturer samt en del allmänna fraser och
idiom. Kan tillämpa flera grundläggande
uttalsregler också i andra än inövade uttryck.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
385
Årskurs 3-6
Eleven producerar texter utgående från sin dagliga omgivning. Teman som behandlas är t.ex.
elevens vardag, kroppsdelar, mat och restaurangbesök, månader, årstider, resor. Teman väljs
också tillsammans. Eleven använder lämpligt ordförråd och korrekta strukturer i sina texter (t.ex.
lång och kort vokal/konsonant, diftong, adjektivens komparation, jakande och nekande presens
och imperfekt av verb, imperativ). Eleven blir medveten om skillnaderna mellan talspråk och
standardfinska. Eleven kan producera texter på standardfinska.
Årskurs 5
Centralt innehåll
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Att bekanta sig med olika varianter av talad och skriven finska i klassen, skolan eller omgivningen
och att jämföra finska och svenska texter. Att fundera över sin egen tvåspråkiga kulturidentitet.
Att inhämta kunskap och diskutera om Finlands nationalspråk och minoritetsspråk och deras
betydelse för individen och samhället. Att fästa uppmärksamhet vid vad som är gemensamt för
alla språk inklusive finska och svenska och hur man kan utnyttja och utveckla den språkkunskap
man har. Att träna artigt språkbruk i olika kommunikationssituationer.
I2 Färdigheter för språkstudier
Att tillsammans lära sig planera arbetet, att ge och ta emot respons och att ta ansvar. Att
uppmuntra eleverna att lägga märke till och utnyttja det finska språket i omgivningen (t.ex. via
medier, nätet) för att utveckla sina kunskaper i finska. Att utveckla effektiva lärstrategier i språk,
t.ex. att aktivt ta i bruk nya ord eller strukturer i sitt eget sätt att uttrycka sig, öva sig att använda
olika minnesstrategier och härleda nya ords betydelse på basen av kontexten. Att vänja sig vid
att utvärdera sina språkkunskaper, t.ex. med hjälp av den Europeiska språkportfolion.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Att lära sig att lyssna, tala, läsa och skriva på finska och att behandla olika teman som bl.a. jag
själv, min familj, mina vänner, skolan, fritidsintressen och fritidssysslor och om livet i finskspråkiga
miljöer. Teman ska också väljas tillsammans. Innehållet ska väljas utifrån intresse och aktualitet
och perspektivet jag, vi och vårt samhälle. Att använda språket för olika syften. Att lära sig
ordförråd och strukturer i samband med olika typer av texter och att genom text- och ämnesval
främja elevernas språkliga utveckling med beaktande av elevernas tvåspråkiga bakgrund och
dubbla kulturarv. Att lära sig hitta finskspråkigt material i omgivningen, på nätet, i bibliotek osv. Att
ge eleverna möjlighet att träna mera krävande språksituationer.
Årskurs 3-6
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1
K2
M2
I1
K2
M3
I1
K1, K4
M4
I2
K1, K7
M5
I2
K6
M6
I3
K2, K4
M7
I3
K2, K4
M8
I3
K2
M9
I3
K4
M10
I3
K4
386
Mål för undervisningen
M1 uppmuntra eleven att lägga märke till och intressera sig för
mångfalden och utbudet av finskspråkigt material som stödjer det egna
lärandet och att hjälpa eleven att bli förtrogen med karaktäristiska drag i
den finskspråkiga kulturen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att gestalta den språkliga miljön
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva karaktäristiska drag inom
den finskspråkiga kulturen och berätta var
hen kan finna för hen intressant finskspråkigt
material.
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Eleven lägger märke till den språkliga miljön och kan nämna orsaker till varför man talar finska
och svenska i Finland. Eleven är medveten om vad som är typiskt i den finskspråkiga kulturen.
Eleven kommer i kontakt med olika slags finskspråkigt material och handleds att hitta material
som stöder det egna lärandet.
M2 motivera eleven att värdesätta sin egen och andras språkliga och
kulturella bakgrund, svenskans och finskans ställning som nationalspråk
samt att bemöta människorfördomsfritt
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Används inte som bedömningsgrund. Eleven
handleds att som en del av självbedömningen
reflektera över sina egna erfarenheter.
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Eleven övar sig i att reflektera över sina egna erfarenheter som en del av självbedömningen.
M3 vägleda eleven att lägga märke till likheter och olikheter i språk
och väcka hens nyfikenhet för sin två/flerspråkighet och sin dubbla
kulturbakgrund
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Språklig medvetenhet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven uppfattar likheter och olikheter i t.ex.
strukturer, ordförråd och betydelser mellan
finskan och modersmålet eller andra språk
hen kan.
387
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Eleven övar sig i att uppfatta likheter och olikheter i t.ex. ordförråd och betydelser mellan finskan
och svenskan eller andra språk. Eleven reflekterar över sin dubbla kulturbakgrund.
M4 tillsammans gå igenom målen för undervisningen och skapa en
tillåtande studieatmosfär, som stöder och uppmuntrar eleverna att lära sig
och lära av varandra
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kännedom om målen för undervisningen och
om hur man arbetar som grupp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva målen för undervisningen
och deltar i gemensamma arbetsuppgifter.
I2 Färdigheter för språkstudier
Eleven är uppmärksam på målen för undervisningen och deltar i gemensamma arbetsuppgifter.
M5 handleda eleven att också med hjälp av digitala verktyg ta ansvar för
sina språkstudier och mångsidigt och aktivt använda sina kunskaper
i både finska och svenska t.ex. genom att söka information på båda
språken
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att ställa upp mål för sina
språkstudier och att hitta väl fungerande
studiemetoder
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven ställer upp mål för sina språkstudier,
övar sig i olika sätt att lära sig språk också
med hjälp av digitala verktyg, utvecklar
och utvärderar sina kunskaper och finner
finskspråkigt material som stödjer det egna
lärandet.
I2 Färdigheter för språkstudier
Eleven ställer upp mål för sina studier i finska, övar sig i olika sätt att lära sig språk också med hjälp
av digitala verktyg. Eleven utvecklar och utvärderar sina kunskaper för att hitta välfungerande
studiemetoder utgående från sina egna förutsättningar. Eleven övar sig att söka information både
på finska och svenska.
M6 uppmuntra eleven att diskutera och debattera ämnen som lämpligen
angår och intresserar hens åldersgrupp i relation till livserfarenheten
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
Förmåga att kommunicera i olika situationer
388
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå B1.1: Eleven kan relativt
obehindrat kommunicera, delta i diskussioner
och uttrycka sina åsikter i vardagliga
kommunikationssituationer.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Eleven diskuterar i olika sammanhang. Eleven deltar i diskussioner och uttrycker sina åsikter i olika
situationer. Eleven blir medveten om skillnaderna mellan talspråk och skriftspråk och uttrycker sig
på standardfinska.
M7 uppmuntra eleven att visa initiativförmåga i
kommunikationssituationer och att utveckla språkliga
kompensationsstrategier, t.ex. i samband med nya ord och begrepp
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda
kommunikationsstrategier
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå B1.1: Eleven kan i någon
mån ta initiativ i olika skeden av en
kommunikationssituation och försäkra sig om
att samtalspartnern har förstått budskapet.
Kan omskriva eller byta ut obekanta ord eller
omformulera sitt budskap. Kan diskutera
betydelsen av obekanta uttryck.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Eleven övar sig i att variera sitt språk och hitta nya sätt att uttrycka sig i olika
kommunikationssituationer. Eleven kan diskutera betydelsen av obekanta uttryck samt omskriva
och nyansera sitt budskap.
M8 hjälpa eleven att känna igen kulturella drag i interaktionen på
målspråket finska och på svenska och att stödja hens växande förmåga i
interkulturell kommunikation
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kulturellt lämpligt språkbruk
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå B1.1: Eleven visar att hen
behärskar de viktigaste artighetskutymerna.
Eleven kan i sin kommunikation ta hänsyn till
några viktiga kulturellt betingade aspekter.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
389
Årskurs 3-6
Eleven använder de vanligaste artiga hälsnings- och tilltalsfraserna. Eleven kan artigt framföra
t.ex. önskemål, invitationer, förslag och ursäkter och besvara sådana. Eleven kan ta hänsyn till
kulturella drag i kommunikationen.
M9 erbjuda eleven möjlighet att med hjälp av olika källor lyssna på,
läsa och med hjälp av läs- och lärstrategier tolka för hen betydelsefulla
lättbegripliga texter på standardspråk
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att tolka texter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå B1.1: Eleven förstår det
väsentliga och vissa detaljer i tydligt och
relativt långsamt allmänspråkligt tal eller
i lättfattlig skriven text. Förstår tal eller
skriven text som bygger på gemensam
erfarenhet eller allmän kunskap. Urskiljer även
oförberedd det centrala innehållet, nyckelord
och viktiga detaljer.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Innehållet väljs med beaktande av elevens dagliga omgivning, intressen och aktualitet. Teman
väljs också tillsammans. Eleven kommer i kontakt med olika typer av texter som t.ex. berättelser,
dialoger, serier, tidningstexter, nyheter, intervjuer och sångtexter. Eleven övar sig på att hitta
textens centrala innehåll och förstå dess budskap. Texterna väljs med beaktande av elevernas
tvåspråkiga bakgrund och dubbla kulturarv.
M10 handleda eleven att producera texter som hänför sig till hens vardag
och att med hjälp av strukturer på en grundläggande och något mer
krävande språkfärdighetsnivå öva sig att producera, dela och publicera
redan tolkade texter
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att producera texter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå A2.2: Eleven kan redogöra
för det väsentliga och även för vissa detaljer
angående vardagliga ämnen, verkliga eller
fiktiva, som intresserar hen. Använder sig av
ett ganska omfattande ordförråd och olika
strukturer samt en del allmänna fraser och
idiom. Kan tillämpa flera grundläggande
uttalsregler också i andra än inövade uttryck.
Årskurs 3-6
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Eleven producerar texter utgående från sina intressen och aktuella händelser utgående från
perspektivet jag, vi och vårt samhälle. Teman väljs också tillsammans. Eleven använder lämpligt
ordförråd och korrekta strukturer i sina texter (t.ex. grundtal, ordningstal, jakande och nekande
perfekt och pluskvamperfeskt av verb, translativ, essiv, kasusbörning, pronomer). Eleven är
medveten om skillnaderna mellan talspråk och standardfinska. Eleven kan producera texter på
standardfinska.
390
Årskurs 6
Centralt innehåll
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Att bekanta sig med olika varianter av talad och skriven finska i klassen, skolan eller omgivningen
och att jämföra finska och svenska texter. Att fundera över sin egen tvåspråkiga kulturidentitet.
Att inhämta kunskap och diskutera om Finlands nationalspråk och minoritetsspråk och deras
betydelse för individen och samhället. Att fästa uppmärksamhet vid vad som är gemensamt för
alla språk inklusive finska och svenska och hur man kan utnyttja och utveckla den språkkunskap
man har. Att träna artigt språkbruk i olika kommunikationssituationer.
I2 Färdigheter för språkstudier
Att tillsammans lära sig planera arbetet, att ge och ta emot respons och att ta ansvar. Att
uppmuntra eleverna att lägga märke till och utnyttja det finska språket i omgivningen (t.ex. via
medier, nätet) för att utveckla sina kunskaper i finska. Att utveckla effektiva lärstrategier i språk,
t.ex. att aktivt ta i bruk nya ord eller strukturer i sitt eget sätt att uttrycka sig, öva sig att använda
olika minnesstrategier och härleda nya ords betydelse på basen av kontexten. Att vänja sig vid
att utvärdera sina språkkunskaper, t.ex. med hjälp av den Europeiska språkportfolion.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Att lära sig att lyssna, tala, läsa och skriva på finska och att behandla olika teman som bl.a. jag
själv, min familj, mina vänner, skolan, fritidsintressen och fritidssysslor och om livet i finskspråkiga
miljöer. Teman ska också väljas tillsammans. Innehållet ska väljas utifrån intresse och aktualitet
och perspektivet jag, vi och vårt samhälle. Att använda språket för olika syften. Att lära sig
ordförråd och strukturer i samband med olika typer av texter och att genom text- och ämnesval
främja elevernas språkliga utveckling med beaktande av elevernas tvåspråkiga bakgrund och
dubbla kulturarv. Att lära sig hitta finskspråkigt material i omgivningen, på nätet, i bibliotek osv. Att
ge eleverna möjlighet att träna mera krävande språksituationer.
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1
K2
M2
I1
K2
M3
I1
K1, K4
M4
I2
K1, K7
M5
I2
K6
M6
I3
K2, K4
M7
I3
K2, K4
M8
I3
K2
M9
I3
K4
M10
I3
K4
391
Årskurs 3-6
Undervisningens mål
Mål för undervisningen
M1 uppmuntra eleven att lägga märke till och intressera sig för
mångfalden och utbudet av finskspråkigt material som stödjer det egna
lärandet och att hjälpa eleven att bli förtrogen med karaktäristiska drag i
den finskspråkiga kulturen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att gestalta den språkliga miljön
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva karaktäristiska drag inom
den finskspråkiga kulturen och berätta var
hen kan finna för hen intressant finskspråkigt
material.
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Eleven fäster uppmärksamhet vid den språkliga miljön och kan nämna orsaker till varför man
talar finska och svenska i Finland. Eleven är medveten om vad som är typiskt i den finskspråkiga
kulturen. Eleven bekantar sig med olika slags finskspråkigt material och handleds att hitta samt
själv välja sådant material som stöder det egna lärandet.
M2 motivera eleven att värdesätta sin egen och andras språkliga och
kulturella bakgrund, svenskans och finskans ställning som nationalspråk
samt att bemöta människorfördomsfritt
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Används inte som bedömningsgrund. Eleven
handleds att som en del av självbedömningen
reflektera över sina egna erfarenheter.
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Eleven övar sig i att reflektera över sina egna erfarenheter som en del av självbedömningen.
M3 vägleda eleven att lägga märke till likheter och olikheter i språk
och väcka hens nyfikenhet för sin två/flerspråkighet och sin dubbla
kulturbakgrund
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Årskurs 3-6
Språklig medvetenhet
392
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven uppfattar likheter och olikheter i t.ex.
strukturer, ordförråd och betydelser mellan
finskan och modersmålet eller andra språk
hen kan.
I1 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet
Eleven övar sig i att uppfatta likheter och olikheter i t.ex. ordförråd och betydelser mellan finskan
och svenskan eller andra språk. Eleven reflekterar över sin dubbla kulturbakgrund.
M4 tillsammans gå igenom målen för undervisningen och skapa en
tillåtande studieatmosfär, som stöder och uppmuntrar eleverna att lära sig
och lära av varandra
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kännedom om målen för undervisningen och
om hur man arbetar som grupp
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva målen för undervisningen
och deltar i gemensamma arbetsuppgifter.
I2 Färdigheter för språkstudier
Eleven känner till målen för undervisningen och deltar i gemensamma arbetsuppgifter.
M5 handleda eleven att också med hjälp av digitala verktyg ta ansvar för
sina språkstudier och mångsidigt och aktivt använda sina kunskaper
i både finska och svenska t.ex. genom att söka information på båda
språken
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att ställa upp mål för sina
språkstudier och att hitta väl fungerande
studiemetoder
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven ställer upp mål för sina språkstudier,
övar sig i olika sätt att lära sig språk också
med hjälp av digitala verktyg, utvecklar
och utvärderar sina kunskaper och finner
finskspråkigt material som stödjer det egna
lärandet.
I2 Färdigheter för språkstudier
Eleven ställer upp mål för sina studier i finska, övar sig i olika sätt att lära sig språk också med hjälp
av digitala verktyg. Eleven utvecklar och utvärderar sina kunskaper för att hitta välfungerande
studiemetoder utgående från sina egna förutsättningar. Eleven övar sig att söka och kritiskt
bearbeta information både på finska och svenska.
M6 uppmuntra eleven att diskutera och debattera ämnen som lämpligen
angår och intresserar hens åldersgrupp i relation till livserfarenheten
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Förmåga att kommunicera i olika situationer
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå B1.1: Eleven kan relativt
obehindrat kommunicera, delta i diskussioner
och uttrycka sina åsikter i vardagliga
kommunikationssituationer.
393
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Eleven diskuterar i olika sammanhang. Eleven deltar i diskussioner, uttrycker sina åsikter och övar
sig i att argumentera. Eleven är medveten om skillnaderna mellan talspråk och skriftspråk samt
känner till och använder olika nyanser gällande standardfinska.
M7 uppmuntra eleven att visa initiativförmåga i
kommunikationssituationer och att utveckla språkliga
kompensationsstrategier, t.ex. i samband med nya ord och begrepp
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda
kommunikationsstrategier
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå B1.1: Eleven kan i någon
mån ta initiativ i olika skeden av en
kommunikationssituation och försäkra sig om
att samtalspartnern har förstått budskapet.
Kan omskriva eller byta ut obekanta ord eller
omformulera sitt budskap. Kan diskutera
betydelsen av obekanta uttryck.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Eleven övar sig i att variera sitt språk och hitta nya sätt att uttrycka sig i olika
kommunikationssituationer. Eleven kan diskutera betydelsen av obekanta uttryck samt omskriva
och nyansera sitt budskap i olika krävande språksituationer.
M8 hjälpa eleven att känna igen kulturella drag i interaktionen på
målspråket finska och på svenska och att stödja hens växande förmåga i
interkulturell kommunikation
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kulturellt lämpligt språkbruk
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå B1.1: Eleven visar att hen
behärskar de viktigaste artighetskutymerna.
Eleven kan i sin kommunikation ta hänsyn till
några viktiga kulturellt betingade aspekter.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Årskurs 3-6
Eleven övar sig att använda de vanligaste artiga hälsnings- och tilltalsfraserna. Eleven kan artigt
framföra t.ex. önskemål, invitationer, förslag och ursäkter och besvara sådana. Eleven kan ta
hänsyn till och förklara kulturella drag i kommunikationen.
394
M9 erbjuda eleven möjlighet att med hjälp av olika källor lyssna på,
läsa och med hjälp av läs- och lärstrategier tolka för hen betydelsefulla
lättbegripliga texter på standardspråk
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att tolka texter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå B1.1: Eleven förstår det
väsentliga och vissa detaljer i tydligt och
relativt långsamt allmänspråkligt tal eller
i lättfattlig skriven text. Förstår tal eller
skriven text som bygger på gemensam
erfarenhet eller allmän kunskap. Urskiljer även
oförberedd det centrala innehållet, nyckelord
och viktiga detaljer.
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Innehållet väljs med beaktande av elevens dagliga omgivning, intressen och aktualitet. Teman
väljs också tillsammans. Eleven bekantar sig med olika typer av texter som t.ex. längre berättelser,
dialoger, serier, tidningstexter, nyheter, intervjuer och sångtexter. Eleven övar sig i att tolka texter
och förstå dess buss budskap. Texterna väljs med beaktande av elevernas tvåspråkiga bakgrund
och dubbla kulturarv.
M10 handleda eleven att producera texter som hänför sig till hens vardag
och att med hjälp av strukturer på en grundläggande och något mer
krävande språkfärdighetsnivå öva sig att producera, dela och publicera
redan tolkade texter
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att producera texter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapsnivå A2.2: Eleven kan redogöra
för det väsentliga och även för vissa detaljer
angående vardagliga ämnen, verkliga eller
fiktiva, som intresserar hen. Använder sig av
ett ganska omfattande ordförråd och olika
strukturer samt en del allmänna fraser och
idiom. Kan tillämpa flera grundläggande
uttalsregler också i andra än inövade uttryck.
Eleven producerar texter utgående från sina intressen och aktuella händelser utgående från
perspektivet jag, vi och vårt samhälle. Teman väljs också tillsammans. Eleven använder
lämpligt ordförråd och korrekta strukturer i sina texter (t.ex. possessivsuffix, sammansatta ord,
partiklar, aktiva vs. passiva verbformer). Eleven är medveten om skillnaderna mellan talspråk
standardfinska. Eleven kan producera texter på standardfinska.
395
Årskurs 3-6
I3 Växande språkkunskap: förmåga att kommunicera, förmåga att tolka texter, förmåga
att producera texter
Ruotsin kieli, B1-oppimäärä
Oppiaineen tehtävä
Oppimisympäristöt ja työtavat
Ohjaus ja tuki
Oppilaan oppimisen arviointi
Årskurs 6
Centralt innehåll
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
K1, K2, K4
K2
K1, K3, K5
K3, K5
K4
K4
K4
K4
K4
Mål för undervisningen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
I2 Social funktionsförmåga
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
396
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Lokal text:
Vårt solsystem
• Jorden
• Andra planeter
• Gravitation
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Lokal text:
Vårt solsystem
• Jorden
• Andra planeter
• Gravitation
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Läroämnets uppdrag
Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla
och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att iaktta demokratiska värden och
principer i ett pluralistiskt samhälle som har förståelse för olikhet och respekterar jämlikhet och
397
Årskurs 3-6
36.6.10. Samhällslära
mänskliga rättigheter. Läroämnets uppdrag är att ge teoretisk kunskap om hur samhället fungerar
och hur en medborgare kan påverka samt uppmuntra eleverna att utvecklas till handlingskraftiga
och initiativrika samhälleliga och ekonomiska aktörer.
I undervisningen i samhällslära ska eleverna handledas att följa med aktuella frågor och händelser
och att inse vilket samband de har med det egna livet. Det centrala är att eleverna lär sig att söka
och kritiskt bedöma information producerad av olika slags aktörer och att tillämpa informationen
i olika situationer. Eleverna ska uppmuntras att delta aktivt och konstruktivt i olika situationer och
grupper. Eleverna ska också lära sig förstå att samhälleliga beslut grundar sig på ett val mellan
alternativa möjligheter med målet att nå samförstånd.
Läroämnets uppdrag i årskurs 4-6
I årskurserna 4-6 ligger tyngdpunkten i undervisningen i samhällslära på att göra eleven
förtrogen med samhällslivet och med konstruktiv kommunikation. Eleverna ska uppmuntras att
lyssna på andra, uttrycka sina åsikter och motivera dem samt att hitta sina styrkor. Eleverna
ska både i skolan och med aktörer i sin närmiljö få träna sådana färdigheter som behövs vid
beslutsfattande och påverkan. Undervisningen ska stärka elevernas intresse för olika arbeten,
arbetsliv, företagsamhet och olika yrken. Eleverna ska även få grundläggande kunskaper om hur
de bör handskas med sin egen ekonomi och om ansvarsfull konsumtion.
Mål för lärmiljöer och arbetssätt i samhällslära i årskurs 4–6
För att uppnå målen i samhällslära är det viktigt att använda interaktiva, upplevelsebaserade och
konkreta arbetssätt då man förmedlar kunskap, till exempel simulering, diskussioner, debatter och
drama. På så sätt får eleverna möjlighet att öva sig att samverka, delta och påverka i närsamhället.
I synnerhet elevernas vardag inklusive hobbyer och egna erfarenheter samt den egna klassen,
skolan och elevkåren samt andra aktörer i närsamhället erbjuder goda möjligheter att öva sig att
delta. Med hjälp av digitala verktyg kan eleverna på ett naturligt sätt söka information om samhället
och ekonomin och engagera sig både självständigt och tillsammans med andra.
Handledning, differentiering och stöd i samhällslära i årskurs 4–6
Med tanke på läroämnets mål och karaktär är det viktigt att handleda eleverna att se sig själva som
medlemmar i samhället med såväl rättigheter som skyldigheter och att stödja elevernas utveckling
till handlingskraftiga medlemmar i olika grupper. Eleverna ska speciellt få stöd för att söka, förstå
och tillämpa sådan information om samhälle och ekonomi som har betydelse för deras liv och
framtid. De ska uppmuntras att delta och diskutera. Läroämnets abstrakta karaktär ska beaktas
genom att läraren förklarar och konkretiserar centrala begrepp som används.
Bedömning av elevens lärande i samhällslära i årskurs 4–6
Årskurs 3-6
I undervisningen i samhällslära ska man genom bedömning och feedback handleda och
uppmuntra eleverna att agera aktivt och konstruktivt i den egna närmiljön och att tillämpa sina
samhällskunskaper och-färdigheter i praktiken. I bedömningen ska läraren beakta olika sätt att
arbeta och producera. Det är viktigt att fästa uppmärksamhet vid hur väl eleven behärskar sina
samhällskunskaper.
Läraren ska ge en verbal bedömning eller ett siffervitsord i samhällslära genom att bedöma
elevernas kunskaper i relation till målen i den lokala läroplanen. För att definiera kunskapsnivån för
läsårsbetyget i årskurs 6 ska läraren använda de nationella bedömningskriterierna i samhällslära.
Med tanke på studieframgången är det viktigt att eleven har en uppfattning om hur det omgivande
samhället fungerar, ser sig själv som en del av medborgarsamhället och är medveten om sitt
ansvar och sina möjligheter att påverka.
398
Årskurs 4
Centralt innehåll
I1 Vardagskompetens och kontroll över det egna livet
Eleverna får insikt i hur samhället fungerar ur individens, familjens och närmiljöns synvinkel.
Man funderar på hur var och en själv kan påverka tryggheten och trivseln i närmiljön. Dessutom
fördjupar sig eleverna i arbete, yrken, egen penninganvändning och egen ekonomi samt
ansvarsfull konsumtion i vardagliga situationer.
I2 Ett demokratiskt samhälle
Eleverna bekantar sig med olika slag av samhällsgrupper i närmiljön och med deras rättigheter
och skyldigheter, och övar sig i att fatta gemensamma beslut. De får även kunskap om
demokratiska värden och grundprinciper, såsom mänskliga rättigheter, jämlikhet och jämställdhet.
Därtill behandlas olika kulturer och minoritetsgrupper i Finland.
I3 Aktivt medborgarskap och påverkan
Eleverna utforskar och tränar demokratisk kompetens och samhällsmedverkan i praktiken, det
vill säga sådan kompetens som behövs för att kunna delta i olika grupper, till exempel i klassen,
i skolan, på fritiden, inom ramen för olika fritidssysselsättningar och föreningar, i medier och i
ekonomiska sammanhang. De övar sig också i att samarbeta med aktörer i närmiljön.
I4 Ekonomisk verksamhet
Eleverna undersöker ekonomisk verksamhet och dess betydelse. De fördjupar sig i hur man
förtjänar, använder och sparar pengar och i hållbar konsumtion. Dessutom får de i praktiska
situationer kunskap om ekonomisk verksamhet i närmiljön via företag, arbetsplatser och
serviceproducenter.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3, I4
M2
I1, I2, I3, I4
M3
I1, I2, I3
K2, K3, K4, K7
M4
I1, I2, I3, I4
K2, K4, K5
M5
I1, I4
K3, K4, K6, K7
M6
I1, I2, I3
K1, K2, K4
M7
I1, I2, I3
K2, K6, K7
M8
I1, I4
K3
M9
I1, I3
K3, K4, K5, K7
M1 väcka elevens intresse för det omgivande samhället och för
samhällslära som vetenskap
Eleven handleds att iaktta närmiljön och det omgivande samhället.
399
Årskurs 3-6
Mål för undervisningen
• Eleven undersöker vilka vetenskapsområden och situationer i vardagslivet som anknyter till
samhällslära.
• Eleven iakttar samhället på olika sätt självständigt och i grupp, till exempel genom promenader,
besök eller med hjälp av nätbaserat lärande.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Motivationsfaktorer används inte som grund
för bedömningen. Eleverna uppmuntras att
reflektera över sina erfarenheter som en del
av självbedömningen.
M2 stödja eleven att träna sin etiska omdömesförmåga i olika mänskliga,
samhälleliga och ekonomiska frågor
Eleven handleds att undersöka faktorer som påverkar trygghet och trivsel i vardagen.
• Samtalsfärdigheter tränas parvis eller i små grupper.
• Man lyssnar på varandra, motiverar åsikter och argumenterar om aktuella frågor som berör
eleven.
• Eleven övar sig att bedöma sin åsikt och av motiverade skäl ändra åsikt.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Etisk förståelse och omdömesförmåga
används inte som grund för bedömningen.
Eleverna uppmuntras att reflektera över sina
erfarenheter som en del av självbedömningen.
M3 stödja eleven att uppfatta sig själv som en individ och medlem i olika
grupper och handleda eleven att förstå betydelsen av de mänskliga
rättigheterna och jämlikhet samt att känna till grunderna för rättssystemet
Eleven handleds att uppfatta sig själv som en individ och del av omgivande samhällsgrupper.
• Eleven lär sig lägga märke till hur olika kulturer, religioner och livsåskådningar påverkar elevens
vardag i skolan och hemma.
• Eleven handleds att förstå lagens betydelse i samhället utgående från skolans ordningsregler.
• Eleven undersöker frågor och situationer ur olika perspektiv i olika livssituationer.
• Den egna klassen och olika kulturer i skolan uppmärksammas i skolans vardag och fest.
Årskurs 3-6
• Eleven utforskar den egna åldersklassens rättigheter och skyldigheter (till exempel trafik,
ersättningsskyldighet, läroplikt och studier, självbestämmanderätt och yttrandefrihet).
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
400
Föremål för bedömningen
Förmåga att reflektera över gemensamma
spelregler och principen om lika värde
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven förstår betydelsen av gemensamma
spelregler och kan följa dem. Eleven kan
motivera varför de mänskliga rättigheterna
är betydelsefulla och varför ett rättsväsende
behövs i samhället.
M4 handleda eleven att analysera mediernas roll och betydelse i samhället
Eleven handleds att fundera över sin aktivitet i sociala medier och på internet.
• Eleven lär sig att förhålla sig kritiskt till information och analysera den ur olika perspektiv.
• Eleven gör iakttagelser om olika fenomen och söker information i flera olika källor.
• Eleven tränar nätetikett, att uttrycka sin åsikt och att skilja mellan åsikter och fakta.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att analysera mediernas roll
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ge exempel på hur olika medier
kan användas för att påverka.
M5 hjälpa eleven att inse betydelsen av arbete och entreprenörskap i
närmiljön
• Eleven ger akt på sina styrkor och sin inre företagsamhet, uppfinningsrikedom och flexibilitet.
Betydelsen av dessa egenskaper i det framtida arbetslivet betonas.
• Man lyfter fram skolan som elevens arbetsplats samt ansvar och skyldigheter som är förknippade
med den. Eleven bekantar sig med näringsgrenar, butiker, service och yrken i närsamhället.
• Man stiftar även bekantskap med vårdnadshavarnas yrken samt fackföreningars och företags
webbkommunikation.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att förstå betydelsen av arbete och
entreprenörskap
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ge exempel på betydelsen av
arbete och entreprenörskap för att säkra en
utkomst för familjen och för att garantera ett
fungerande samhälle.
• Eleven lär sig att dra slutsatser och göra tolkningar utifrån olika aktörers motiv.
• Eleven övar sig att lösa konflikter genom att lyssna på båda sidor eller parter.
• Eleven bekantar sig med olika kulturer och minoritetsgrupper i Finland.
401
Årskurs 3-6
M6 handleda eleven att förstå att information om samhällsfrågor som
produceras av olika aktörer förmedlar olika värden och perspektiv och har
olika syften
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att uppfatta olika perspektiv, syften
och värderingar
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva hur samhällsinformation
som produceras av olika aktörer förmedlar
olika värden och perspektiv och har olika
syften.
M7 uppmuntra eleven att träna grundläggande demokratisk kompetens
och att diskutera olika åsikter konstruktivt
Eleven handleds att träna sin förmåga att lyssna och uttrycka sin åsikt.
• Eleven övar sig att lyssna på andras åsikter och motivera sina egna åsikter i grupp samt övar
mötespraxis, röstning och beslutsfattande.
• Eleven undersöker ungas möjligheter att påverka och deltar i mån av möjlighet i till exempel
elevkårens verksamhet.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att tillämpa grundläggande
demokratisk kompetens samt
samhällskunskaper och -färdigheter i
praktiken
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan tillämpa demokratiska principer
och färdigheter, till exempel att lyssna, ta
ställning och anpassa sig till majoritetsbeslut
och vilken effekt de har i närsamhället.
M8 hjälpa eleven att förstå grunderna för sin egen penninganvändning
och sina egna konsumtionsval och öva färdigheter som anknyter till dem
• Eleven planerar och övar sig med hjälp av olika lekar, uppgifter och aktiviteter att använda och
förtjäna pengar.
• Eleven lär sig att göra förnuftiga och för åldern lämpliga val.
• Eleven reflekterar kring följderna av konsumtionsvanor med tanke på familjens ekonomi. Eleven
övar sparsamhet både hemma och i skolan.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Årskurs 3-6
Förmåga att tillämpa grun-derna
för penninganvänd-ning och egna
konsumtionsval
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan motivera sin penninganvändning
och sina konsumtionsval och berätta hur
konsumtionsvalen påverkar andra människor
och miljön. Eleven kan också bedöma
sambandet mellan konsumtion och sparande.
M9 uppmuntra eleven att delta i olika samhällsaktiviteter och träna sig i
medieanvändning på ett säkert och samhällsmedvetet sätt
Eleven uppmuntras att delta i olika samhällsaktiviteter och handleds att träna säker
internetanvändning.
402
• Eleven deltar självständigt och tillsammans med andra i gemensamma aktiviteter som ordnas
i klassen och skolan.
• Olika medier används kritiskt och med hänsyn till tidsåtgången.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Mediekunskap och mediekompetens
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan använda medier som verktyg
för att tänka och handla i samhällsfrågor
samt reflektera över medieanvändning och
säkerhet.
Årskurs 5
Centralt innehåll
I1 Vardagskompetens och kontroll över det egna livet
Eleverna får insikt i hur samhället fungerar ur individens, familjens och närmiljöns synvinkel.
Man funderar på hur var och en själv kan påverka tryggheten och trivseln i närmiljön. Dessutom
fördjupar sig eleverna i arbete, yrken, egen penninganvändning och egen ekonomi samt
ansvarsfull konsumtion i vardagliga situationer.
I2 Ett demokratiskt samhälle
Eleverna bekantar sig med olika slag av samhällsgrupper i närmiljön och med deras rättigheter
och skyldigheter, och övar sig i att fatta gemensamma beslut. De får även kunskap om
demokratiska värden och grundprinciper, såsom mänskliga rättigheter, jämlikhet och jämställdhet.
Därtill behandlas olika kulturer och minoritetsgrupper i Finland.
I3 Aktivt medborgarskap och påverkan
Eleverna utforskar och tränar demokratisk kompetens och samhällsmedverkan i praktiken, det
vill säga sådan kompetens som behövs för att kunna delta i olika grupper, till exempel i klassen,
i skolan, på fritiden, inom ramen för olika fritidssysselsättningar och föreningar, i medier och i
ekonomiska sammanhang. De övar sig också i att samarbeta med aktörer i närmiljön.
I4 Ekonomisk verksamhet
403
Årskurs 3-6
Eleverna undersöker ekonomisk verksamhet och dess betydelse. De fördjupar sig i hur man
förtjänar, använder och sparar pengar och i hållbar konsumtion. Dessutom får de i praktiska
situationer kunskap om ekonomisk verksamhet i närmiljön via företag, arbetsplatser och
serviceproducenter.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3, I4
M2
I1, I2, I3, I4
M3
I1, I2, I3
K2, K3, K4, K7
M4
I1, I2, I3, I4
K2, K4, K5
M5
I1, I4
K3, K4, K6, K7
M6
I1, I2, I3
K1, K2, K4
M7
I1, I2, I3
K2, K6, K7
M8
I1, I4
K3
M9
I1, I3
K3, K4, K5, K7
Mål för undervisningen
M1 väcka elevens intresse för det omgivande samhället och för
samhällslära som vetenskap
Eleven handleds att undersöka rättigheter och skyldigheter i närmiljön och närsamhället.
• Eleven ger akt på situationer i vardagen som anknyter till samhällslära.
• Eleven iakttar samhället på olika sätt självständigt och i grupp.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Motivationsfaktorer används inte som grund
för bedömningen. Eleverna uppmuntras att
reflektera över sina erfarenheter som en del
av självbedömningen.
M2 stödja eleven att träna sin etiska omdömesförmåga i olika mänskliga,
samhälleliga och ekonomiska frågor
Eleven vägleds att reflektera över etiska frågor.
• Samtalsfärdigheter tränas parvis eller i små grupper.
• Man lyssnar på varandra, motiverar åsikter och argumenterar om aktuella frågor som berör
eleven.
• Eleven övar sig att bedöma sin åsikt och av motiverade skäl ändra åsikt.
Årskurs 3-6
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
404
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Etisk förståelse och omdömesförmåga
används inte som grund för bedömningen.
Eleverna uppmuntras att reflektera över sina
erfarenheter som en del av självbedömningen.
M3 stödja eleven att uppfatta sig själv som en individ och medlem i olika
grupper och handleda eleven att förstå betydelsen av de mänskliga
rättigheterna och jämlikhet samt att känna till grunderna för rättssystemet
Eleven handleds att förstå betydelsen av mänskliga rättigheter och jämlikhet.
• De mänskliga rättigheterna och jämlikhet behandlas.
• Eleven undersöker frågor och situationer ur olika perspektiv i olika livssituationer.
• Eleven lär sig lägga märke till hur olika kulturer, religioner och livsåskådningar påverkar elevens
vardag i skolan och hemma.
• Eleven handleds att förstå lagens betydelse i samhället utgående från skolans ordningsregler.
• Eleven lär känna den egna åldersklassens rättigheter och skyldigheter (till exempel trafik,
ersättningsskyldighet, läroplikt och studier, självbestämmanderätt och yttrandefrihet).
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att reflektera över gemensamma
spelregler och principen om lika värde
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven förstår betydelsen av gemensamma
spelregler och kan följa dem. Eleven kan
motivera varför de mänskliga rättigheterna
är betydelsefulla och varför ett rättsväsende
behövs i samhället.
M4 handleda eleven att analysera mediernas roll och betydelse i samhället
Eleven handleds att fundera över mediernas betydelse i det egna livet.
• Eleven lär sig att förhålla sig kritiskt till information och analysera den ur olika perspektiv.
• Eleven tränar nätetikett, att uttrycka sin åsikt och att skilja mellan åsikter och fakta.
• Eleven vägleds att bilda sig en uppfattning om medierna som verktyg för påverkan.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Förmåga att analysera mediernas roll
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ge exempel på hur olika medier
kan användas för att påverka.
405
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
M5 hjälpa eleven att inse betydelsen av arbete och entreprenörskap i
närmiljön
• Eleven ger akt på sina styrkor och sin inre företagsamhet, uppfinningsrikedom och flexibilitet.
Betydelsen av dessa egenskaper i det framtida arbetslivet betonas.
• Man lyfter fram skolan som elevens arbetsplats samt ansvar och skyldigheter som är förknippade
med den. Eleven bekantar sig med näringsgrenar, butiker, service och yrken i närsamhället.
• Man stiftar även bekantskap med vårdnadshavarnas yrken samt fackföreningars och företags
webbkommunikation.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att förstå betydelsen av arbete och
entreprenörskap
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ge exempel på betydelsen av
arbete och entreprenörskap för att säkra en
utkomst för familjen och för att garantera ett
fungerande samhälle.
M6 handleda eleven att förstå att information om samhällsfrågor som
produceras av olika aktörer förmedlar olika värden och perspektiv och har
olika syften
• Eleven lär sig att dra slutsatser och göra tolkningar utifrån olika aktörers motiv.
• Eleven övar sig att lösa konflikter genom att lyssna på båda sidor eller parter.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att uppfatta olika perspektiv, syften
och värderingar
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva hur samhällsinformation
som produceras av olika aktörer förmedlar
olika värden och perspektiv och har olika
syften.
M7 uppmuntra eleven att träna grundläggande demokratisk kompetens
och att diskutera olika åsikter konstruktivt
Eleven uppmuntras att träna demokratisk påverkan i sin närmiljö.
• Eleven handleds att förstå betydelsen av sina val, levnadssätt och handlingar för eleven själv,
den närmaste omgivningen och naturen.
• Eleven lär sig att ta ansvar för sina handlingar.
• Mötespraxis, röstning och beslutsfattande tränas.
Årskurs 3-6
• Eleven bekantar sig med och deltar i mån av möjlighet i till exempel elevkårens verksamhet.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
406
Föremål för bedömningen
Förmåga att tillämpa grundläggande
demokratisk kompetens samt
samhällskunskaper och -färdigheter i
praktiken
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan tillämpa demokratiska principer
och färdigheter, till exempel att lyssna, ta
ställning och anpassa sig till majoritetsbeslut
och vilken effekt de har i närsamhället.
M8 hjälpa eleven att förstå grunderna för sin egen penninganvändning
och sina egna konsumtionsval och öva färdigheter som anknyter till dem
• Eleven planerar och övar sig med hjälp av olika lekar, uppgifter och aktiviteter att använda och
förtjäna pengar.
• Eleven lär sig att göra förnuftiga och för åldern lämpliga val.
• Eleven reflekterar kring följderna av konsumtionsvanor med tanke på familjens ekonomi. Eleven
övar sparsamhet både hemma och i skolan.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att tillämpa grun-derna
för penninganvänd-ning och egna
konsumtionsval
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan motivera sin penninganvändning
och sina konsumtionsval och berätta hur
konsumtionsvalen påverkar andra människor
och miljön. Eleven kan också bedöma
sambandet mellan konsumtion och sparande.
M9 uppmuntra eleven att delta i olika samhällsaktiviteter och träna sig i
medieanvändning på ett säkert och samhällsmedvetet sätt
Eleven handleds att träna säker internetanvändning.
• Eleven deltar självständigt och tillsammans med andra i gemensamma aktiviteter som ordnas
i klassen och skolan.
• Olika medier används kritiskt och med hänsyn till tidsåtgången.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Mediekunskap och mediekompetens
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan använda medier som verktyg
för att tänka och handla i samhällsfrågor
samt reflektera över medieanvändning och
säkerhet.
Centralt innehåll
I1 Vardagskompetens och kontroll över det egna livet
Eleverna får insikt i hur samhället fungerar ur individens, familjens och närmiljöns synvinkel.
Man funderar på hur var och en själv kan påverka tryggheten och trivseln i närmiljön. Dessutom
407
Årskurs 3-6
Årskurs 6
fördjupar sig eleverna i arbete, yrken, egen penninganvändning och egen ekonomi samt
ansvarsfull konsumtion i vardagliga situationer.
I2 Ett demokratiskt samhälle
Eleverna bekantar sig med olika slag av samhällsgrupper i närmiljön och med deras rättigheter
och skyldigheter, och övar sig i att fatta gemensamma beslut. De får även kunskap om
demokratiska värden och grundprinciper, såsom mänskliga rättigheter, jämlikhet och jämställdhet.
Därtill behandlas olika kulturer och minoritetsgrupper i Finland.
I3 Aktivt medborgarskap och påverkan
Eleverna utforskar och tränar demokratisk kompetens och samhällsmedverkan i praktiken, det
vill säga sådan kompetens som behövs för att kunna delta i olika grupper, till exempel i klassen,
i skolan, på fritiden, inom ramen för olika fritidssysselsättningar och föreningar, i medier och i
ekonomiska sammanhang. De övar sig också i att samarbeta med aktörer i närmiljön.
I4 Ekonomisk verksamhet
Eleverna undersöker ekonomisk verksamhet och dess betydelse. De fördjupar sig i hur man
förtjänar, använder och sparar pengar och i hållbar konsumtion. Dessutom får de i praktiska
situationer kunskap om ekonomisk verksamhet i närmiljön via företag, arbetsplatser och
serviceproducenter.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1, I2, I3, I4
M2
I1, I2, I3, I4
M3
I1, I2, I3
K2, K3, K4, K7
M4
I1, I2, I3, I4
K2, K4, K5
M5
I1, I4
K3, K4, K6, K7
M6
I1, I2, I3
K1, K2, K4
M7
I1, I2, I3
K2, K6, K7
M8
I1, I4
K3
M9
I1, I3
K3, K4, K5, K7
Mål för undervisningen
M1 väcka elevens intresse för det omgivande samhället och för
samhällslära som vetenskap
Eleven handleds att undersöka demokratiska värden och grundprinciper.
Årskurs 3-6
• Man diskuterar vardagsliv och livskompetens, ett demokratiskt samhälle, aktivt medborgarskap
och påverkan samt ekonomisk verksamhet.
• Eleven iakttar samhället på olika sätt självständigt och i grupp, till exempel genom promenader,
besök eller med hjälp av nätbaserat lärande.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
408
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Motivationsfaktorer används inte som grund
för bedömningen. Eleverna uppmuntras att
reflektera över sina erfarenheter som en del
av självbedömningen.
M2 stödja eleven att träna sin etiska omdömesförmåga i olika mänskliga,
samhälleliga och ekonomiska frågor
Eleven handleds att träna demokratisk kompetens samt reflektera över etiska frågor och
ansvarsfull konsumtion.
• Man övar sig parvis eller i grupp att samtala, motivera åsikter samt argumentera om aktuella
samhällsfrågor som berör eleverna.
• Eleven övar sig att ändra åsikt av motiverade skäl.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Etisk förståelse och omdömesförmåga
används inte som grund för bedömningen.
Eleverna uppmuntras att reflektera över sina
erfarenheter som en del av självbedömningen.
M3 stödja eleven att uppfatta sig själv som en individ och medlem i olika
grupper och handleda eleven att förstå betydelsen av de mänskliga
rättigheterna och jämlikhet samt att känna till grunderna för rättssystemet
Eleven handleds att förstå grunderna för rättssystemet och gruppens betydelse för individen.
• Eleven handleds att förstå lagens betydelse i samhället utgående från skolans ordningsregler.
• Eleven undersöker frågor och situationer ur olika perspektiv i olika livssituationer.
• Eleven lär sig lägga märke till hur olika kulturer, religioner och livsåskådningar påverkar elevens
vardag i skolan och hemma.
• Eleven känner till egna åldersklassens rättigheter och skyldigheter (till exempel trafik,
ersättningsskyldighet, läroplikt och studier, självbestämmanderätt och yttrandefrihet).
• Eleven förstår varför de mänskliga rättigheterna är viktiga och varför ett rättssystem behövs.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Förmåga att reflektera över gemensamma
spelregler och principen om lika värde
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven förstår betydelsen av gemensamma
spelregler och kan följa dem. Eleven kan
motivera varför de mänskliga rättigheterna
är betydelsefulla och varför ett rättsväsende
behövs i samhället.
409
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
M4 handleda eleven att analysera mediernas roll och betydelse i samhället
• Eleven vägleds att bilda sig en uppfattning om medierna som verktyg för påverkan.
• Eleven lär sig att förhålla sig kritiskt till information och analysera den ur olika perspektiv.
• Eleven tränar nätetikett, att uttrycka sin åsikt och att skilja mellan åsikter och fakta.
• Eleven undersöker under handledning skillnaden mellan kommersiella och offentliga medier.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att analysera mediernas roll
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ge exempel på hur olika medier
kan användas för att påverka.
M5 hjälpa eleven att inse betydelsen av arbete och entreprenörskap i
närmiljön
Eleven får insikt i arbete och entreprenörskap.
• Eleven ger akt på sina styrkor och sin inre företagsamhet, uppfinningsrikedom och flexibilitet.
Betydelsen av dessa egenskaper i det framtida arbetslivet betonas.
• Man lyfter fram skolan som elevens arbetsplats samt ansvar och skyldigheter som är förknippade
med den.
Eleven bekantar sig med näringsgrenar, butiker, service och yrken i närsamhället.
• I mån av möjlighet genomför man ett företagsbesök och bekantar sig med de yrken som
förekommer i företaget.
• Man stiftar även bekantskap med vårdnadshavarnas yrken samt fackföreningars och företags
webbkommunikation.
• Eleven deltar i programmet Företagsbyn, om ett sådant finns.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att förstå betydelsen av arbete och
entreprenörskap
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ge exempel på betydelsen av
arbete och entreprenörskap för att säkra en
utkomst för familjen och för att garantera ett
fungerande samhälle.
M6 handleda eleven att förstå att information om samhällsfrågor som
produceras av olika aktörer förmedlar olika värden och perspektiv och har
olika syften
Eleven undersöker information som producerats av olika aktörer och vägleds att förstå olika motiv.
Årskurs 3-6
• Eleven lär sig att dra slutsatser och göra tolkningar utifrån olika aktörers motiv.
• Eleven lär sig att säkerställa att informationen är objektiv och korrekt enligt principerna för
källkritik.
410
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att uppfatta olika perspektiv, syften
och värderingar
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva hur samhällsinformation
som produceras av olika aktörer förmedlar
olika värden och perspektiv och har olika
syften.
M7 uppmuntra eleven att träna grundläggande demokratisk kompetens
och att diskutera olika åsikter konstruktivt
Eleven uppmuntras att aktivt delta i beslutsfattande i sin närmiljö.
• Eleven lär sig att ta ansvar för sina handlingar.
• Mötespraxis, röstning och beslutsfattande tränas.
• Eleven bekantar sig med och deltar i elevkårens verksamhet.
• Eleven undersöker olika sätt att delta, och deltar i mån av möjlighet i beslutsfattande i sin närmiljö.
• Eleven handleds att förstå betydelsen av sina val, levnadssätt och handlingar för eleven själv,
den närmaste omgivningen, samhället, och naturen.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att tillämpa grundläggande
demokratisk kompetens samt
samhällskunskaper och -färdigheter i
praktiken
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan tillämpa demokratiska principer
och färdigheter, till exempel att lyssna, ta
ställning och anpassa sig till majoritetsbeslut
och vilken effekt de har i närsamhället.
M8 hjälpa eleven att förstå grunderna för sin egen penninganvändning
och sina egna konsumtionsval och öva färdigheter som anknyter till dem
Eleven handleds att ge akt på sin konsumtion och undersöka hur konsumtionsval påverkar miljön.
• Eleven lär sig att göra förnuftiga och för åldern lämpliga val.
• Eleven reflekterar över sin egen och familjens ekonomi samt familjens konsumtionsvanor. Eleven
övar sparsamhet både hemma och i skolan.
• Man reflekterar över förnuftig användning av vatten, elektricitet och övriga naturresurser.
Återvinning och lånande betonas.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Förmåga att tillämpa grun-derna
för penninganvänd-ning och egna
konsumtionsval
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan motivera sin penninganvändning
och sina konsumtionsval och berätta hur
konsumtionsvalen påverkar andra människor
och miljön. Eleven kan också bedöma
sambandet mellan konsumtion och sparande.
411
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
M9 uppmuntra eleven att delta i olika samhällsaktiviteter och träna sig i
medieanvändning på ett säkert och samhällsmedvetet sätt
Eleven handleds att använda medier som verktyg för samhälleligt tänkande och samhällelig
aktivitet.
• Eleven deltar i gemensamma aktiviteter och fria aktiviteter som ordnas i klassen och skolan.
• Eleven använder olika medier kritiskt på egen hand och tillsammans med andra med hänsyn
till tidsåtgången.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Mediekunskap och mediekompetens
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan använda medier som verktyg
för att tänka och handla i samhällsfrågor
samt reflektera över medieanvändning och
säkerhet.
36.6.11. Gymnastik
Läroämnets uppdrag
Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja
den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning till den egna
kroppen. Det är viktigt att de enskilda lektionerna i gymnastik ger eleverna positiva upplevelser och
stödjer en aktiv livsstil. I gymnastiken betonas kroppsuppfattning, fysisk aktivitet och samarbete.
Gymnastiken ska bidra till att främja jämlikhet, jämställdhet och gemenskap samt stödja kulturell
mångfald. Undervisningen ska vara trygg och utgå från de möjligheter som olika årstider och de
lokala förhållandena erbjuder. Skolans lokaler, idrottsplatser i närmiljön och naturen ska utnyttjas
mångsidigt i undervisningen. Eleverna ska handledas att främja ett tryggt och etiskt hållbart
arbetssätt och inlärningsklimat.
I gymnastiken får eleverna lära sig att röra på sig och samtidigt utvecklas de genom att röra på sig.
Att lära sig att röra på sig innebär fysisk aktivitet enligt elevernas ålder och utvecklingsnivå, träning
av motoriska basfärdigheter och fysiska egenskaper. Eleverna ska få kunskaper och färdigheter
för olika slags gymnastiksituationer. Att utvecklas genom att röra på sig innebär att man lär sig att
respektera andra, att vara ansvarsfull, att utveckla sig själv långsiktigt, att identifiera och reglera
känslor samt att utveckla en positiv självbild. Gymnastiken ska ge eleverna möjlighet att känna
glädje, uttrycka sig med kroppen, delta, vara social, koppla av, tävla och kämpa på ett lekfullt sätt
och att hjälpa andra. Eleverna ska också få beredskap att främja sin hälsa.
Läroämnets uppdrag i årskurs 3-6
Årskurs 3-6
"Vi rör på oss och tränar våra färdigheter tillsammans."
I årskurserna 3–6 ligger tyngdpunkten i undervisningen på att befästa och bredda de
grundläggande motoriska färdigheterna samt stärka de sociala färdigheterna. En mångsidig
undervisning som präglas av samspel och kommunikation stödjer lärandet, elevernas
välbefinnande, deras utveckling mot självständighet och delaktighet samt ger beredskap för en
aktiv livsstil. Eleverna deltar enligt sin utvecklingsnivå i att planera och genomföra aktiviteter på
ett ansvarsfullt sätt.
412
Mål för lärmiljöer och arbetssätt i gymnastik i årskurs 3–6
Gymnastikens uppdrag och mål genomförs genom trygg och mångsidig undervisning
i olika lärmiljöer inomhus och utomhus med betoning på elevernas delaktighet. I
gymnastikundervisningen beaktas på ett ändamålsenligt sätt årstiderna, de lokala förhållandena
samt de möjligheter som skolan och omgivningen erbjuder. I undervisningen betonas arbetssätt
som främjar fysisk aktivitet och gemenskap och ger möjlighet till uppmuntrande växelverkan och
att hjälpa andra samt att verksamheten är trygg både psykiskt och fysiskt. Det är viktigt att främja
säkert trafikbeteende, när man förflyttar sig till idrottsplatser utanför skolan.
Handledning, differentiering och stöd i gymnastik i årskurs 3–6
En uppmuntrande och accepterande atmosfär än en förutsättning för att målen för
gymnastikundervisningen ska nås. Undervisningen ska ge alla elever möjlighet att lyckas och
att delta samt stödja en tillräcklig funktionsförmåga med tanke på välbefinnandet. Det är
viktigt att beakta elevens individualitet, att arbetsklimatet är tryggt och att tydlighet präglar
undervisningsarrangemangen och kommunikationen i undervisningen. Upplevelsen av att kunna
och den sociala samhörigheten stöds genom elevorienterade och engagerande arbetssätt,
lämpliga uppgifter och uppmuntrande respons. I årskurs 3–6 ska särskild vikt fästas vid sådana
grundläggande färdigheter som inverkar på hur eleverna kan delta i gemensamma aktiviteter.
Bedömning av elevens lärande i gymnastik i årskurs 3–6
Eleverna ska genom uppmuntrande och handledande respons och bedömning motiveras att
röra på sig med hjälp av gymnastik. Responsen stödjer elevernas positiva uppfattning om sig
själva som motionsutövare. Bedömningen ska grunda sig på mångsidig information om elevernas
lärande och sätt att arbeta.
I responsen och bedömningen ska man fästa vikt vid elevernas individuella styrkor och
utvecklingsbehov samt stödja dem. Elevernas hälsotillstånd och specialbehov ska beaktas i
gymnastikundervisningen och bedömningen. Vid bedömningen observeras elevernas aktivitet
och arbete. Bedömningen i gymnastik ska grunda sig på målen för den fysiska, sociala och
psykiska funktionsförmågan. Föremål för bedömningen är elevernas lärande (målen 2–6) och sätt
att arbeta (målen 1 och 7–10). Elevernas fysiska konditionsnivå ska inte användas som grund
för bedömningen. Mätningar som gjorts med Move! används inte som grund för bedömningen.
Eleverna ska vägledas att utvärdera sig själva.
Läraren ska ge en verbal bedömning eller ett siffervitsord i gymnastik genom att bedöma
elevernas kunskaper i relation till målen i den lokala läroplanen. För att definiera kunskapsnivån
för läsårsbetyget i årskurs 6 ska läraren använda de nationella bedömningskriterierna i gymnastik.
Årskurs 3
Centralt innehåll
Undervisningen i gymnastik präglas i hög grad av fysisk aktivitet. I gymnastikundervisningen väljs
uppgifter som är lämpliga och trygga med tanke på elevernas utvecklingsstadium. Uppgifterna ska
ge eleverna möjlighet att öva sig att iaktta och välja lämpliga lösningar i olika gymnastiksituationer
(t.ex. gymnastik ute i naturen och bollspel) samt att stärka sin balans- och rörlighetsförmåga och
förmåga att hantera redskap med hjälp av mångsidiga motionsformer (t.ex. aktiviteter på is, i
snö, i naturen, basmotion, musik- och dansgymnastik samt bollspel och redskapsgymnastik) och
olika idrottsgrenar under olika årstider och i olika lärmiljöer. Gymnastikundervisningen ska omfatta
simning, rörelse i vatten och livräddning. Eleverna ska ges sådana kunskaper som förutsätts för
att utöva motion och idrott.
413
Årskurs 3-6
I1 Fysisk funktionsförmåga
I undervisningen väljs uppgifter där eleverna får träna snabbhet, rörlighet, uthållighet och styrka. I
undervisningen används mångsidigt lekar, övningar och spel, som ger eleverna möjlighet att delta
och uppleva att de kan, att arbeta självständigt, att uttrycka sig och att få estetiska erfarenheter.
I gymnastikundervisningen väljs också uppgifter där eleverna får lära sig att utvärdera den
egna funktionsförmågan. Mätningarna enligt det nationella uppföljningssystemet för fysisk
funktionsförmåga Move! ska genomföras så att de stödjer den omfattande hälsoundersökningen
som ordnas i årskurs 5.
I2 Social funktionsförmåga
I undervisningen väljs par- och gruppuppgifter, lekar, övningar och spel som ökar den positiva
gemenskapen och där eleverna lär sig att ta hänsyn till och hjälpa varandra, samt uppgifter där
eleverna lär sig att ta ansvar för de egna handlingarna, gemensamma aktiviteterna och reglerna.
I3 Psykisk funktionsförmåga
I undervisningen används uppgifter där eleverna lär sig att kämpa långsiktigt på egen hand och
tillsammans med andra för att uppnå ett mål. Genom gemensamma uppgifter får eleverna öva sig
att ta ansvar. Roliga och omväxlande gymnastikuppgifter framkallar positiva känslor som i sin tur
stärker elevernas upplevelse av att kunna och deras positiva självbild.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1
K1, K3
M2
I1
K1, K3, K4
M3
I1
K3
M4
I1
K3
M5
I1
K3
M6
I1
K3
M7
I1
K3, K6, K7
M8
I2
K2, K3, K6, K7
M9
I2
K2, K6, K7
M10
I3
K1, K2, K3
M11
I3
K1, K2
Mål för undervisningen
M1 uppmuntra eleven att röra på sig, att pröva på olika
gymnastikuppgifter och att träna enligt bästa förmåga
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
Aktivitet och vilja att försöka
414
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven är vanligtvis aktiv under
lektionerna och prövar och tränar olika
gymnastikuppgifter.
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven rör på sig aktivt och mångsidigt. Eleven prövar fördomsfritt nya gymnastikuppgifter både
självständigt och i grupp enligt bästa förmåga.
M2 handleda eleven att träna sina sensomotoriska färdigheter, d.v.s.
iaktta sig själv och sin omgivning med hjälp av olika sinnen och att välja
lämpliga lösningar i olika gymnastiksituationer
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att välja lösningar i olika
gymnastiksituationer
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven väljer oftast ändamålsenliga lösningar
i olika gymnastiksituationer, t.ex. i lekar och
spel.
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven ger akt på den egna kroppen, styrka, tid och det omgivande rummet i olika
gymnastiksituationer. Eleven övar sig att hitta lösningar (t.ex. i spel och lekar).
M3 handleda eleven att både stärka och anpassa sin balans- och
rörelseförmåga på ett mångsidigt sätt i olika lärmiljöer, under olika
årstider och i olika situationer
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda grundläggande
motoriska färdigheter (balans- och
rörelseförmåga) i olika gymnastikformer
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan balansera och röra på sig i olika
lärmiljöer.
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven tränar statisk och dynamisk balansförmåga; upprätt ställning, ställning med huvudet nedåt,
att böja sig, sträcka sig, rulla, snurra, gunga, stanna och väja. Eleven tränar rörelsefärdigheten; att
gå, springa, hoppa, hoppa i takt, hoppa på ett ben, galoppera, glida och klättra. Alla ovan nämnda
färdigheter tränas i olika situationer, olika miljöer och under olika årstider.
M4 handleda eleven att både stärka och anpassa sin förmåga att hantera
redskap på ett mångsidigt sätt genom att använda olika redskap i olika
lärmiljöer, under olika årstider och i olika situationer
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Förmåga att använda grundläggande
motoriska färdigheter (förmåga att hantera
redskap) i olika gymnastikformer
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan hantera redskap i olika lärmiljöer.
415
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven tränar förmågan att hantera redskap; att kasta, fånga, sparka, slå, studsa, rulla och skuffa.
Alla ovan nämnda färdigheter tränas i olika situationer, olika miljöer och under olika årstider.
M5 uppmuntra och vägleda eleven att utvärdera, upprätthålla och utveckla
sina fysiska egenskaper: snabbhet, rörlighet, uthållighet och styrka
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att träna sina fysiska egenskaper
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan utvärdera sina fysiska egenskaper
och träna snabbhet, rörlighet, uthållighet och
styrka.
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven utvärderar sina fysiska egenskaper tillsammans med läraren. Eleven lär sig förstå
betydelsen av att upprätthålla sina fysiska egenskaper för det egna välbefinnandet. De fysiska
egenskaperna utvecklas med fokus på snabbhet och rörlighet.
M6 lära ut simkunnighet så att eleven kan röra sig i och rädda sig ur
vattnet
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Simkunnighet och livräddningsfärdigheter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven har grundläggande simkunnighet (kan
simma 50 meter på två olika sätt och dyka 5
meter under vattnet).
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven tränar elementärt bröstsim/bröstsim. Eleven tränar ryggsim och mullvadssim/frisim. Eleven
övar sig att dyka, hoppa och trampa vatten på djupt vatten. Livräddning tränas (hoppa i, kasta
livboj, bogsera 50 m). Eleven genomför ett simtest (200 m, varav minst 20 m ryggsim).
M7 handleda eleven att agera tryggt och sakligt under
gymnastiklektionerna
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Årskurs 3-6
Aktivitet under gymnastiklektionerna
416
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ta hänsyn till eventuella faror
under gymnastiklektionerna och försöker
agera på ett säkert och sakligt sätt.
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven lär sig att lyssna och följa givna anvisningar. Eleven lär sig att följa gemensamt
överenskomna handlingssätt och beakta säkerhetsaspekter (t.ex. se till att ha ändamålsenlig
gymnastikutrustning, hantera och ta hand om gemensamma redskap på rätt sätt).
M8 handleda eleven att samarbeta med alla andra och reglera sina
handlingar och känslouttryck i gymnastiksituationer med hänsyn till andra
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Sociala färdigheter och arbetsfärdigheter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan agera i olika gymnastiksituationer
på överenskommet sätt.
I2 Social funktionsförmåga
Eleven lär sig att lyckas och misslyckas, förlora och vinna. Eleven övar sig att uttrycka sina känslor
med hänsyn till andra. Eleven övar sig att samarbeta med alla elever i gruppen. Eleven lär sig att
hjälpa och sporra sina klasskamrater.
M9 handleda eleven att delta i aktiviteterna enligt principen om rent spel
och bära ansvar för gemensamma aktiviteter
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Hur eleven deltar i gemensamma aktiviteter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven följer vanligen principerna om rent
spel och strävar efter att ta ansvar för
gemensamma aktiviteter.
I2 Social funktionsförmåga
Eleven övar sig att följa regler i olika spel och lekar och förstår principen om rent spel.
M10 uppmuntra eleven att ta ansvar för sina handlingar och stärka sin
förmåga att arbeta självständigt
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Sättet att arbeta
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan vanligtvis arbeta ansvarsfullt och
självständigt.
Eleven övar sig att självständigt planera och genomföra en enkel övning, lek eller ett spel enligt
lärarens anvisningar. Eleven övar sig att kämpa ihärdigt för att nå sitt mål.
417
Årskurs 3-6
I3 Psykisk funktionsförmåga
M11 se till att eleven får tillräckligt med positiva upplevelser av sin egen
kropp, av att kunna och av att vara en del av gemenskapen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Påverkar inte vitsordet. Eleven handleds att
reflektera över sina erfarenheter som en del
av självbedömningen.
I3 Psykisk funktionsförmåga
Eleven ger och får positiv respons för sin kropp, färdigheter och samarbetsförmåga av både
läraren och sina klasskamrater. Eleven prövar olika uppgifter som ger glädje och rekreation enligt
sin färdighetsnivå.
Årskurs 4
Centralt innehåll
I1 Fysisk funktionsförmåga
Undervisningen i gymnastik präglas i hög grad av fysisk aktivitet. I gymnastikundervisningen väljs
uppgifter som är lämpliga och trygga med tanke på elevernas utvecklingsstadium. Uppgifterna ska
ge eleverna möjlighet att öva sig att iaktta och välja lämpliga lösningar i olika gymnastiksituationer
(t.ex. gymnastik ute i naturen och bollspel) samt att stärka sin balans- och rörlighetsförmåga och
förmåga att hantera redskap med hjälp av mångsidiga motionsformer (t.ex. aktiviteter på is, i
snö, i naturen, basmotion, musik- och dansgymnastik samt bollspel och redskapsgymnastik) och
olika idrottsgrenar under olika årstider och i olika lärmiljöer. Gymnastikundervisningen ska omfatta
simning, rörelse i vatten och livräddning. Eleverna ska ges sådana kunskaper som förutsätts för
att utöva motion och idrott.
I undervisningen väljs uppgifter där eleverna får träna snabbhet, rörlighet, uthållighet och styrka. I
undervisningen används mångsidigt lekar, övningar och spel, som ger eleverna möjlighet att delta
och uppleva att de kan, att arbeta självständigt, att uttrycka sig och att få estetiska erfarenheter.
I gymnastikundervisningen väljs också uppgifter där eleverna får lära sig att utvärdera den
egna funktionsförmågan. Mätningarna enligt det nationella uppföljningssystemet för fysisk
funktionsförmåga Move! ska genomföras så att de stödjer den omfattande hälsoundersökningen
som ordnas i årskurs 5.
I2 Social funktionsförmåga
I undervisningen väljs par- och gruppuppgifter, lekar, övningar och spel som ökar den positiva
gemenskapen och där eleverna lär sig att ta hänsyn till och hjälpa varandra, samt uppgifter där
eleverna lär sig att ta ansvar för de egna handlingarna, gemensamma aktiviteterna och reglerna.
Årskurs 3-6
I3 Psykisk funktionsförmåga
I undervisningen används uppgifter där eleverna lär sig att kämpa långsiktigt på egen hand och
tillsammans med andra för att uppnå ett mål. Genom gemensamma uppgifter får eleverna öva sig
att ta ansvar. Roliga och omväxlande gymnastikuppgifter framkallar positiva känslor som i sin tur
stärker elevernas upplevelse av att kunna och deras positiva självbild.
418
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1
K1, K3
M2
I1
K1, K3, K4
M3
I1
K3
M4
I1
K3
M5
I1
K3
M6
I1
K3
M7
I1
K3, K6, K7
M8
I2
K2, K3, K6, K7
M9
I2
K2, K6, K7
M10
I3
K1, K2, K3
M11
I3
K1, K2
Mål för undervisningen
M1 uppmuntra eleven att röra på sig, att pröva på olika
gymnastikuppgifter och att träna enligt bästa förmåga
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Aktivitet och vilja att försöka
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven är vanligtvis aktiv under
lektionerna och prövar och tränar olika
gymnastikuppgifter.
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven rör på sig aktivt och mångsidigt. Eleven prövar fördomsfritt nya gymnastikuppgifter både
självständigt och i grupp enligt bästa förmåga.
M2 handleda eleven att träna sina sensomotoriska färdigheter, d.v.s.
iaktta sig själv och sin omgivning med hjälp av olika sinnen och att välja
lämpliga lösningar i olika gymnastiksituationer
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Förmåga att välja lösningar i olika
gymnastiksituationer
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven väljer oftast ändamålsenliga lösningar
i olika gymnastiksituationer, t.ex. i lekar och
spel.
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven ger akt på sin egen kropp, styrka, tid och det omgivande rummet i olika
gymnastiksituationer. Eleven övar sig att hitta lösningar (t.ex. i spel och lekar).
419
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
M3 handleda eleven att både stärka och anpassa sin balans- och
rörelseförmåga på ett mångsidigt sätt i olika lärmiljöer, under olika
årstider och i olika situationer
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda grundläggande
motoriska färdigheter (balans- och
rörelseförmåga) i olika gymnastikformer
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan balansera och röra på sig i olika
lärmiljöer.
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven tränar statisk och dynamisk balansförmåga; upprätt ställning, ställning med huvudet nedåt,
att böja sig, sträcka sig, rulla, snurra, gunga, stanna och väja. Eleven tränar rörelsefärdigheten; att
gå, springa, hoppa, hoppa i takt, hoppa på ett ben, galoppera, glida och klättra. Alla ovan nämnda
färdigheter tränas i olika situationer, olika miljöer och under olika årstider.
M4 handleda eleven att både stärka och anpassa sin förmåga att hantera
redskap på ett mångsidigt sätt genom att använda olika redskap i olika
lärmiljöer, under olika årstider och i olika situationer
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda grundläggande
motoriska färdigheter (förmåga att hantera
redskap) i olika gymnastikformer
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan hantera redskap i olika lärmiljöer.
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven tränar förmågan att hantera redskap; att kasta, fånga, sparka, slå, studsa, rulla och skuffa.
Alla ovan nämnda färdigheter tränas i olika situationer, olika miljöer och under olika årstider.
M5 uppmuntra och vägleda eleven att utvärdera, upprätthålla och utveckla
sina fysiska egenskaper: snabbhet, rörlighet, uthållighet och styrka
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att träna sina fysiska egenskaper
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan utvärdera sina fysiska egenskaper
och träna snabbhet, rörlighet, uthållighet och
styrka.
Årskurs 3-6
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven utvärderar sina fysiska egenskaper tillsammans med läraren. Eleven lär sig förstå
betydelsen av att upprätthålla sina fysiska egenskaper för det egna välbefinnandet. De fysiska
egenskaperna utvecklas med fokus på snabbhet och rörlighet.
420
M6 lära ut simkunnighet så att eleven kan röra sig i och rädda sig ur
vattnet
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Simkunnighet och livräddningsfärdigheter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven har grundläggande simkunnighet (kan
simma 50 meter på två olika sätt och dyka 5
meter under vattnet).
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven tränar frisim, ryggsim och bröstsim. Livräddning övas (hoppa i, bogsera). Eleven genomför
ett simtest (200 m, varav minst 20 m ryggsim).
M7 handleda eleven att agera tryggt och sakligt under
gymnastiklektionerna
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Aktivitet under gymnastiklektionerna
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ta hänsyn till eventuella faror
under gymnastiklektionerna och försöker
agera på ett säkert och sakligt sätt.
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven lär sig att lyssna och följa givna anvisningar. Eleven lär sig att följa gemensamt
överenskomna handlingssätt och beakta säkerhetsaspekter (t.ex. se till att ha ändamålsenlig
gymnastikutrustning, hantera och ta hand om gemensamma redskap på rätt sätt).
M8 handleda eleven att samarbeta med alla andra och reglera sina
handlingar och känslouttryck i gymnastiksituationer med hänsyn till andra
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Sociala färdigheter och arbetsfärdigheter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan agera i olika gymnastiksituationer
på överenskommet sätt.
I2 Social funktionsförmåga
M9 handleda eleven att delta i aktiviteterna enligt principen om rent spel
och bära ansvar för gemensamma aktiviteter
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
421
Årskurs 3-6
Eleven klarar av att lyckas och misslyckas, förlora och vinna. Eleven övar sig att uttrycka sina
känslor med hänsyn till andra. Eleven övar sig att samarbeta med alla elever i gruppen. Eleven
övar sig att hjälpa och sporra sina klasskamrater.
Föremål för bedömningen
Hur eleven deltar i gemensamma aktiviteter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven följer vanligen principerna om rent
spel och strävar efter att ta ansvar för
gemensamma aktiviteter.
I2 Social funktionsförmåga
Eleven följer reglerna i olika spel och lekar och förstår principen om rent spel.
M10 uppmuntra eleven att ta ansvar för sina handlingar och stärka sin
förmåga att arbeta självständigt
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Sättet att arbeta
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan vanligtvis arbeta ansvarsfullt och
självständigt.
I3 Psykisk funktionsförmåga
Eleven övar sig att självständigt planera och genomföra en enkel övning, lek eller ett spel enligt
lärarens anvisningar. Eleven övar sig att kämpa ihärdigt för att nå sitt mål.
M11 se till att eleven får tillräckligt med positiva upplevelser av sin egen
kropp, av att kunna och av att vara en del av gemenskapen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Påverkar inte vitsordet. Eleven handleds att
reflektera över sina erfarenheter som en del
av självbedömningen.
I3 Psykisk funktionsförmåga
Eleven ger och får positiv respons för sin kropp, färdigheter och samarbetsförmåga av både
läraren och sina klasskamrater. Eleven prövar olika uppgifter som ger glädje och rekreation enligt
sin färdighetsnivå.
Årskurs 5
Centralt innehåll
Årskurs 3-6
I1 Fysisk funktionsförmåga
Undervisningen i gymnastik präglas i hög grad av fysisk aktivitet. I gymnastikundervisningen väljs
uppgifter som är lämpliga och trygga med tanke på elevernas utvecklingsstadium. Uppgifterna ska
ge eleverna möjlighet att öva sig att iaktta och välja lämpliga lösningar i olika gymnastiksituationer
(t.ex. gymnastik ute i naturen och bollspel) samt att stärka sin balans- och rörlighetsförmåga och
förmåga att hantera redskap med hjälp av mångsidiga motionsformer (t.ex. aktiviteter på is, i
422
snö, i naturen, basmotion, musik- och dansgymnastik samt bollspel och redskapsgymnastik) och
olika idrottsgrenar under olika årstider och i olika lärmiljöer. Gymnastikundervisningen ska omfatta
simning, rörelse i vatten och livräddning. Eleverna ska ges sådana kunskaper som förutsätts för
att utöva motion och idrott.
I undervisningen väljs uppgifter där eleverna får träna snabbhet, rörlighet, uthållighet och styrka. I
undervisningen används mångsidigt lekar, övningar och spel, som ger eleverna möjlighet att delta
och uppleva att de kan, att arbeta självständigt, att uttrycka sig och att få estetiska erfarenheter.
I gymnastikundervisningen väljs också uppgifter där eleverna får lära sig att utvärdera den
egna funktionsförmågan. Mätningarna enligt det nationella uppföljningssystemet för fysisk
funktionsförmåga Move! ska genomföras så att de stödjer den omfattande hälsoundersökningen
som ordnas i årskurs 5.
I2 Social funktionsförmåga
I undervisningen väljs par- och gruppuppgifter, lekar, övningar och spel som ökar den positiva
gemenskapen och där eleverna lär sig att ta hänsyn till och hjälpa varandra, samt uppgifter där
eleverna lär sig att ta ansvar för de egna handlingarna, gemensamma aktiviteterna och reglerna.
I3 Psykisk funktionsförmåga
I undervisningen används uppgifter där eleverna lär sig att kämpa långsiktigt på egen hand och
tillsammans med andra för att uppnå ett mål. Genom gemensamma uppgifter får eleverna öva sig
att ta ansvar. Roliga och omväxlande gymnastikuppgifter framkallar positiva känslor som i sin tur
stärker elevernas upplevelse av att kunna och deras positiva självbild.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1
K1, K3
M2
I1
K1, K3, K4
M3
I1
K3
M4
I1
K3
M5
I1
K3
M6
I1
K3
M7
I1
K3, K6, K7
M8
I2
K2, K3, K6, K7
M9
I2
K2, K6, K7
M10
I3
K1, K2, K3
M11
I3
K1, K2
Mål för undervisningen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
423
Årskurs 3-6
M1 uppmuntra eleven att röra på sig, att pröva på olika
gymnastikuppgifter och att träna enligt bästa förmåga
Föremål för bedömningen
Aktivitet och vilja att försöka
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven är vanligtvis aktiv under
lektionerna och prövar och tränar olika
gymnastikuppgifter.
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven rör på sig aktivt och mångsidigt. Eleven prövar fördomsfritt nya gymnastikuppgifter både
självständigt och i grupp enligt bästa förmåga.
M2 handleda eleven att träna sina sensomotoriska färdigheter, d.v.s.
iaktta sig själv och sin omgivning med hjälp av olika sinnen och att välja
lämpliga lösningar i olika gymnastiksituationer
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att välja lösningar i olika
gymnastiksituationer
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven väljer oftast ändamålsenliga lösningar
i olika gymnastiksituationer, t.ex. i lekar och
spel.
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven ger akt på den egna kroppen, styrka, tid och det omgivande rummet i olika
gymnastiksituationer samt övar sig att observera och hitta lösningar i t.ex. olika spelsituationer.
M3 handleda eleven att både stärka och anpassa sin balans- och
rörelseförmåga på ett mångsidigt sätt i olika lärmiljöer, under olika
årstider och i olika situationer
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda grundläggande
motoriska färdigheter (balans- och
rörelseförmåga) i olika gymnastikformer
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan balansera och röra på sig i olika
lärmiljöer.
I1 Fysisk funktionsförmåga
Årskurs 3-6
Eleven tränar statisk och dynamisk balansförmåga; upprätt ställning, ställning med huvudet nedåt,
att böja sig, sträcka sig, rulla, snurra, gunga, stanna och väja. Eleven tränar rörelsefärdigheten; att
gå, springa, hoppa, hoppa i takt, hoppa på ett ben, galoppera, glida och klättra. Alla ovan nämnda
färdigheter tränas i olika situationer, olika miljöer och under olika årstider.
M4 handleda eleven att både stärka och anpassa sin förmåga att hantera
redskap på ett mångsidigt sätt genom att använda olika redskap i olika
lärmiljöer, under olika årstider och i olika situationer
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
424
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda grundläggande
motoriska färdigheter (förmåga att hantera
redskap) i olika gymnastikformer
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan hantera redskap i olika lärmiljöer.
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven tränar förmågan att hantera redskap; att kasta, fånga, sparka, slå, studsa, rulla och skuffa.
Alla ovan nämnda färdigheter tränas i olika situationer, olika miljöer och under olika årstider.
M5 uppmuntra och vägleda eleven att utvärdera, upprätthålla och utveckla
sina fysiska egenskaper: snabbhet, rörlighet, uthållighet och styrka
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att träna sina fysiska egenskaper
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan utvärdera sina fysiska egenskaper
och träna snabbhet, rörlighet, uthållighet och
styrka.
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven övar sig att självständigt utvärdera sin funktionsförmåga. Eleven lär sig förstå betydelsen
av att upprätthålla sina fysiska egenskaper för det egna välbefinnandet. De fysiska egenskaperna
(snabbhet, rörlighet, styrka och uthållighet) utvecklas mångsidigt.
M6 lära ut simkunnighet så att eleven kan röra sig i och rädda sig ur
vattnet
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Simkunnighet och livräddningsfärdigheter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven har grundläggande simkunnighet (kan
simma 50 meter på två olika sätt och dyka 5
meter under vattnet).
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven tränar bröstsim, ryggsim och frisim. Tidtagning (25 m). Livräddning övas (hoppa i, simma
på sida, bogsera).
M7 handleda eleven att agera tryggt och sakligt under
gymnastiklektionerna
425
Årskurs 3-6
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Aktivitet under gymnastiklektionerna
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ta hänsyn till eventuella faror
under gymnastiklektionerna och försöker
agera på ett säkert och sakligt sätt.
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven lär sig att lyssna och följa givna anvisningar. Eleven lär sig att följa gemensamt
överenskomna handlingssätt och beakta säkerhetsaspekter (t.ex. se till att ha ändamålsenlig
gymnastikutrustning, hantera och ta hand om gemensamma redskap på rätt sätt, sköta sin
hygien).
M8 handleda eleven att samarbeta med alla andra och reglera sina
handlingar och känslouttryck i gymnastiksituationer med hänsyn till andra
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Sociala färdigheter och arbetsfärdigheter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan agera i olika gymnastiksituationer
på överenskommet sätt.
I2 Social funktionsförmåga
Eleven lär sig att uttrycka sina känslor med hänsyn till andra. Eleven övar sig att samarbeta med
alla elever i gruppen. Eleven lär sig att hjälpa och sporra sina klasskamrater.
M9 handleda eleven att delta i aktiviteterna enligt principen om rent spel
och bära ansvar för gemensamma aktiviteter
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Hur eleven deltar i gemensamma aktiviteter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven följer vanligen principerna om rent
spel och strävar efter att ta ansvar för
gemensamma aktiviteter.
I2 Social funktionsförmåga
Eleven övar sig att tillämpa principen om rent spel i olika situationer. Eleven lär sig att ta ansvar
för att nå ett gemensamt mål.
M10 uppmuntra eleven att ta ansvar för sina handlingar och stärka sin
förmåga att arbeta självständigt
Årskurs 3-6
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Sättet att arbeta
426
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan vanligtvis arbeta ansvarsfullt och
självständigt.
I3 Psykisk funktionsförmåga
Eleven lär sig att självständigt planera och genomföra en övning, lek eller ett spel enligt lärarens
anvisningar. Eleven övar sig att kämpa ihärdigt för att nå sitt mål.
M11 se till att eleven får tillräckligt med positiva upplevelser av sin egen
kropp, av att kunna och av att vara en del av gemenskapen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Påverkar inte vitsordet. Eleven handleds att
reflektera över sina erfarenheter som en del
av självbedömningen.
I3 Psykisk funktionsförmåga
Eleven ger och får positiv respons för sin kropp, färdigheter och samarbetsförmåga av både
läraren och sina klasskamrater. Eleven prövar olika uppgifter som ger glädje och rekreation enligt
sin färdighetsnivå. Eleven utvärderar sina upplevelser och sin aktivitet i gymnastiken.
Årskurs 6
Centralt innehåll
I1 Fysisk funktionsförmåga
Undervisningen i gymnastik präglas i hög grad av fysisk aktivitet. I gymnastikundervisningen väljs
uppgifter som är lämpliga och trygga med tanke på elevernas utvecklingsstadium. Uppgifterna ska
ge eleverna möjlighet att öva sig att iaktta och välja lämpliga lösningar i olika gymnastiksituationer
(t.ex. gymnastik ute i naturen och bollspel) samt att stärka sin balans- och rörlighetsförmåga och
förmåga att hantera redskap med hjälp av mångsidiga motionsformer (t.ex. aktiviteter på is, i
snö, i naturen, basmotion, musik- och dansgymnastik samt bollspel och redskapsgymnastik) och
olika idrottsgrenar under olika årstider och i olika lärmiljöer. Gymnastikundervisningen ska omfatta
simning, rörelse i vatten och livräddning. Eleverna ska ges sådana kunskaper som förutsätts för
att utöva motion och idrott.
I undervisningen väljs uppgifter där eleverna får träna snabbhet, rörlighet, uthållighet och styrka. I
undervisningen används mångsidigt lekar, övningar och spel, som ger eleverna möjlighet att delta
och uppleva att de kan, att arbeta självständigt, att uttrycka sig och att få estetiska erfarenheter.
I gymnastikundervisningen väljs också uppgifter där eleverna får lära sig att utvärdera den
egna funktionsförmågan. Mätningarna enligt det nationella uppföljningssystemet för fysisk
funktionsförmåga Move! ska genomföras så att de stödjer den omfattande hälsoundersökningen
som ordnas i årskurs 5.
I2 Social funktionsförmåga
427
Årskurs 3-6
I undervisningen väljs par- och gruppuppgifter, lekar, övningar och spel som ökar den positiva
gemenskapen och där eleverna lär sig att ta hänsyn till och hjälpa varandra, samt uppgifter där
eleverna lär sig att ta ansvar för de egna handlingarna, gemensamma aktiviteterna och reglerna.
I3 Psykisk funktionsförmåga
I undervisningen används uppgifter där eleverna lär sig att kämpa långsiktigt på egen hand och
tillsammans med andra för att uppnå ett mål. Genom gemensamma uppgifter får eleverna öva sig
att ta ansvar. Roliga och omväxlande gymnastikuppgifter framkallar positiva känslor som i sin tur
stärker elevernas upplevelse av att kunna och deras positiva självbild.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1
K1, K3
M2
I1
K1, K3, K4
M3
I1
K3
M4
I1
K3
M5
I1
K3
M6
I1
K3
M7
I1
K3, K6, K7
M8
I2
K2, K3, K6, K7
M9
I2
K2, K6, K7
M10
I3
K1, K2, K3
M11
I3
K1, K2
Mål för undervisningen
M1 uppmuntra eleven att röra på sig, att pröva på olika
gymnastikuppgifter och att träna enligt bästa förmåga
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Aktivitet och vilja att försöka
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven är vanligtvis aktiv under
lektionerna och prövar och tränar olika
gymnastikuppgifter.
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven rör på sig aktivt och mångsidigt. Eleven prövar fördomsfritt nya gymnastikuppgifter och grenar både självständigt och i grupp enligt bästa förmåga.
Årskurs 3-6
M2 handleda eleven att träna sina sensomotoriska färdigheter, d.v.s.
iaktta sig själv och sin omgivning med hjälp av olika sinnen och att välja
lämpliga lösningar i olika gymnastiksituationer
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
428
Föremål för bedömningen
Förmåga att välja lösningar i olika
gymnastiksituationer
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven väljer oftast ändamålsenliga lösningar
i olika gymnastiksituationer, t.ex. i lekar och
spel.
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven ger akt på den egna kroppen, styrka, tid och det omgivande rummet och väljer oftast
ändamålsenliga lösningar i olika gymnastiksituationer.
M3 handleda eleven att både stärka och anpassa sin balans- och
rörelseförmåga på ett mångsidigt sätt i olika lärmiljöer, under olika
årstider och i olika situationer
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda grundläggande
motoriska färdigheter (balans- och
rörelseförmåga) i olika gymnastikformer
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan balansera och röra på sig i olika
lärmiljöer.
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven stärker sin statiska och dynamiska balansförmåga; upprätt ställning, ställning med
huvudet nedåt, att böja sig, sträcka sig, rulla, snurra, gunga, stanna och väja. Eleven stärker
rörelsefärdigheten; att gå, springa, hoppa, hoppa i takt, hoppa på ett ben, galoppera, glida och
klättra. Ovan nämnda färdigheter tillämpas i olika situationer, olika miljöer och under olika årstider.
M4 handleda eleven att både stärka och anpassa sin förmåga att hantera
redskap på ett mångsidigt sätt genom att använda olika redskap i olika
lärmiljöer, under olika årstider och i olika situationer
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att använda grundläggande
motoriska färdigheter (förmåga att hantera
redskap) i olika gymnastikformer
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan hantera redskap i olika lärmiljöer.
I1 Fysisk funktionsförmåga
M5 uppmuntra och vägleda eleven att utvärdera, upprätthålla och utveckla
sina fysiska egenskaper: snabbhet, rörlighet, uthållighet och styrka
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
429
Årskurs 3-6
Eleven stärker förmågan att hantera redskap; att kasta, fånga, sparka, slå, studsa, rulla och skuffa.
Ovan nämnda färdigheter tillämpas i olika situationer, olika miljöer och under olika årstider.
Föremål för bedömningen
Förmåga att träna sina fysiska egenskaper
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan utvärdera sina fysiska egenskaper
och träna snabbhet, rörlighet, uthållighet och
styrka.
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven lär sig att utvärdera sin fysiska funktionsförmåga under handledning. Eleven lär sig förstå
betydelsen av att upprätthålla sina fysiska egenskaper för det egna välbefinnandet. De fysiska
egenskaperna (snabbhet, rörlighet, styrka och uthållighet) tränas mångsidigt under handledning.
M6 lära ut simkunnighet så att eleven kan röra sig i och rädda sig ur
vattnet
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Simkunnighet och livräddningsfärdigheter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven har grundläggande simkunnighet (kan
simma 50 meter på två olika sätt och dyka 5
meter under vattnet).
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven prövar vattengymnastik, vattenlöpning eller vattenspel. Livräddning övas (hoppa i, simma
på sida, bogsera). Eleven simmar ett Coopertest (12 min.).
M7 handleda eleven att agera tryggt och sakligt under
gymnastiklektionerna
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Aktivitet under gymnastiklektionerna
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ta hänsyn till eventuella faror
under gymnastiklektionerna och försöker
agera på ett säkert och sakligt sätt.
I1 Fysisk funktionsförmåga
Eleven lär sig att lyssna och följa givna anvisningar. Eleven övar sig att följa gemensamt
överenskomna handlingssätt och beakta säkerhetsaspekter (t.ex. se till att ha ändamålsenlig
gymnastikutrustning, hantera och ta hand om gemensamma redskap på rätt sätt, sköta sin
hygien).
Årskurs 3-6
M8 handleda eleven att samarbeta med alla andra och reglera sina
handlingar och känslouttryck i gymnastiksituationer med hänsyn till andra
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
430
Föremål för bedömningen
Sociala färdigheter och arbetsfärdigheter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan agera i olika gymnastiksituationer
på överenskommet sätt.
I2 Social funktionsförmåga
Eleven lär sig att uttrycka sina känslor med hänsyn till andra. Eleven övar sig att samarbeta med
alla elever i gruppen. Eleven lär sig att hjälpa och sporra sina klasskamrater.
M9 handleda eleven att delta i aktiviteterna enligt principen om rent spel
och bära ansvar för gemensamma aktiviteter
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Hur eleven deltar i gemensamma aktiviteter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven följer vanligen principerna om rent
spel och strävar efter att ta ansvar för
gemensamma aktiviteter.
I2 Social funktionsförmåga
Eleven lär sig att tillämpa principen om rent spel i olika situationer. Eleven övar sig att ta ansvar
för att nå ett gemensamt mål.
M10 uppmuntra eleven att ta ansvar för sina handlingar och stärka sin
förmåga att arbeta självständigt
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Sättet att arbeta
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan vanligtvis arbeta ansvarsfullt och
självständigt.
I3 Psykisk funktionsförmåga
Eleven övar sig att självständigt planera och genomföra en övning, lek eller ett spel enligt lärarens
anvisningar. Eleven övar sig att kämpa ihärdigt för att nå sitt eget och ett gemensamt mål.
M11 se till att eleven får tillräckligt med positiva upplevelser av sin egen
kropp, av att kunna och av att vara en del av gemenskapen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Påverkar inte vitsordet. Eleven handleds att
reflektera över sina erfarenheter som en del
av självbedömningen.
431
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
I3 Psykisk funktionsförmåga
Eleven ger och får positiv respons för sin kropp, färdigheter och samarbetsförmåga av både
läraren och sina klasskamrater. Eleven prövar olika uppgifter som ger glädje och rekreation enligt
sin färdighetsnivå. Eleven utvärderar sina upplevelser och sin aktivitet i gymnastiken som en del
av självbedömningen.
36.6.12. Religion
Läroämnets uppdrag
Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning.
Undervisningen ska göra eleverna förtrogna med den religion som studeras och dess mångfald.
Eleverna ska få insikt i religiösa och konfessionella traditioner i Finland och i religioner och
livsåskådningar på andra håll i världen. Läroämnet ska främja förståelse för förhållandet mellan
religion och kultur samt multilitteracitet i fråga om religioner och livsåskådningar. Undervisningen
ska ge mångsidig kunskap om religioner och hjälpa eleverna att förstå diskussioner som gäller
religion. Eleverna ska vägledas att tänka kritiskt och att studera religioner och livsåskådningar
ur olika perspektiv. I undervisningen behandlas förhållandet mellan religion och kunskap samt
språk, symbolik och begrepp som är kännetecknande för religioner. Religionsundervisningen ska
ge eleverna beredskap att ta del av den dialog som förs både inom och mellan olika religioner
och livsåskådningar. Undervisningen ska handleda eleverna att respektera livet, människovärdet
och det som är heligt för en själv och andra.
Undervisningen ska ge eleverna insikt i etiskt tänkande inom den religion som studeras och
inom andra religioner och livsåskådningar, och uppmuntra eleverna att själva fundera över
etiska frågor. Undervisningen ska stödja elevens självkännedom, självaktning och utveckla
elevens livskompetens under hela den grundläggande utbildningen. Undervisningen ska
hjälpa eleven att forma och bedöma sin identitet, sin livsåskådning och sin världsåskådning.
Religionsundervisningen ska stödja att eleven utvecklas till en ansvarsfull medlem i sin grupp och
i det demokratiska samhället och till en ansvarsfull världsmedborgare.
Läroämnets uppdrag i årskurs 3-6
I årskurserna 3–6 ska undervisningen i religion bredda och fördjupa elevens baskunskaper i hens
egen religion. Eleven får insikt i religionens heliga skrifter och berättelser samt centrala lära, etiska
principer, ritualer och seder. Eleverna uppmuntras att undra och fråga. I undervisningen granskas
de religiösa rötterna i Finland och Europa samt det religiösa livet och livsåskådningarna i dagens
Finland och Europa. Eleverna ska utveckla sin mediekunskap och handledas att bedöma och
använda olika källor för att söka information och utnyttja den i olika situationer.
Undervisningen behandlar barnets rättigheter och individens ansvar för sina handlingar. Eleverna
får träna sina emotionella och sociala färdigheter och lär sig att formulera egna åsikter och
motivera dem. Eleverna uppmuntras att utveckla vänskap, att bidra till en positiv gemenskap i
klassen och skolan och att motarbeta diskriminering.
De olika lärokurserna i religion i årskurs 3–6
Årskurs 3-6
Enligt 11 § i lagen om grundläggande utbildning studerar eleverna i den grundläggande
utbildningen religion eller livsåskådningskunskap. Religionsundervisningen genomförs dock enligt
13 § i samma förordning i enlighet med elevernas religionssamfund som undervisning i den egna
religionen enligt särskilda lärokurser. För att trygga läroämnets enhetlighet har för alla former av
undervisning i den egna religionen utarbetats gemensamma mål och centralt innehåll.
I läroämnesbeskrivningarna för de olika religionerna preciseras de för alla gemensamma
innehållen i enlighet med den egna religionens särart. De lokala läroplanerna utarbetas på basis av
de gemensamma målen, innehållsbeskrivningarna och de preciserade lärokursbeskrivningarna
för de olika religionerna i grunderna för läroplanen.
432
Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3–6
Innehållet behandlas med hjälp av berättelser och drama samt genom erfarenhetsbaserat,
konkret och gemensamt lärande. Det är viktigt att börja introducera begrepp. Olika digitala
verktyg används i religionsundervisningen för att främja lärandet och öka elevernas aktivitet
och interaktion. I undervisningen betonas rofylldhet och diskussion. I mån av möjlighet kan
studiebesök och gäster utnyttjas i undervisningen. Undervisningen kan innehålla individuella eller
gemensamma projekt som omfattar flera lärokurser eller överskrider läroämnesgränserna. Målet
är att visa respekt för alla religioner och livsåskådningar som finns representerade i skolan.
Handledning, differentiering och stöd i religion i årskurs 3–6
Lärokurserna genomförs så att elevernas olika religiösa och konfessionella bakgrund och
språkkunskaper beaktas i undervisningen och arbetet. Eleverna ska få stöd för att förstå centrala
begrepp. I undervisningen skapas gemensamma situationer som främjar lärande och delaktighet
och eleven handleds att stärka sin studiefärdighet och initiativförmåga.
Bedömning av elevens lärande i religion i årskurs 3–6
Bedömningen i religion ska vara handledande och uppmuntrande. Responsen ska uppmuntra
eleven att studera och undersöka religiösa källor och deras särdrag och att själv tolka dem. I
bedömningen ska man beakta olika former av skriftlig och muntlig framställning samt kunskaper
som visas med hjälp av andra uttrycksformer. Det centrala är elevens förmåga att uttrycka sig
själv och sina tankar. I stället för att fästa uppmärksamheten vid memorering av detaljer ska man
i bedömningen uppmärksamma elevens förmåga att förstå och kunna tillämpa sin kunskap och
utveckla sitt tänkande.
Läraren ska ge en verbal bedömning eller ett siffervitsord i religion genom att bedöma elevernas
kunskaper i relation till målen i den lokala läroplanen. För att definiera kunskapsnivån för
läsårsbetyget i årskurs 6 ska läraren använda de nationella bedömningskriterierna i religion.
Ortodox tro
Lärokursens uppdrag i årskurs 3-6
I årskurserna 3–6 ska undervisningen i religion bredda och fördjupa elevens baskunskaper i hens
egen religion. Eleven får insikt i religionens heliga skrifter och berättelser samt centrala lära, etiska
principer, ritualer och seder. Eleverna uppmuntras att undra och fråga. I undervisningen granskas
de religiösa rötterna i Finland och Europa samt det religiösa livet och livsåskådningarna i dagens
Finland och Europa. Eleverna ska utveckla sin mediekunskap och handledas att bedöma och
använda olika källor för att söka information och utnyttja den i olika situationer.
Undervisningen behandlar barnets rättigheter och individens ansvar för sina handlingar. Eleverna
får träna sina emotionella och sociala färdigheter och lär sig att formulera egna åsikter och
motivera dem. Eleverna uppmuntras att utveckla vänskap, att bidra till en positiv gemenskap i
klassen och skolan och att motarbeta diskriminering.
Enligt 11 § i lagen om grundläggande utbildning studerar eleverna i den grundläggande
utbildningen religion eller livsåskådningskunskap. Religionsundervisningen genomförs dock enligt
13 § i samma förordning i enlighet med elevernas religionssamfund som undervisning i den egna
religionen enligt särskilda lärokurser. För att trygga läroämnets enhetlighet har för alla former av
undervisning i den egna religionen utarbetats gemensamma mål och centralt innehåll.
I läroämnesbeskrivningarna för de olika religionerna preciseras de för alla gemensamma
innehållen i enlighet med den egna religionens särart. De lokala läroplanerna utarbetas på basis av
433
Årskurs 3-6
De olika lärokurserna i religion i årskurs 3–6
de gemensamma målen, innehållsbeskrivningarna och de preciserade lärokursbeskrivningarna
för de olika religionerna i grunderna för läroplanen.
Årskurs 3
Centralt innehåll
I1 Förhållandet till den egna religionen
I undervisningen bekantar man sig med den ortodoxa lärans källor och grundläggande begrepp.
Centralt innehåll är det liturgiska livet i huvuddrag, de heliga mysterierna och kyrkliga förrättningar
i vardag och fest. Man bekantar sig med Gamla Testamentets skrifter ur ortodoxt perspektiv samt
Jesu liv och lära i evangelierna och i relation till kyrkoårets händelser. I undervisningen behandlas
kyrkans uppkomst och Paulus och de andra apostlarnas gärningar. Man studerar särdrag för den
ortodoxa kyrkan i Finland, kyrkan som religiös byggnad, kyrkoarkitektur och symbolik som hör
samman med den. Man bekantar sig med kyrkomusik och den ortodoxa lärans inflytande och
synlighet i inhemska och utländska medier.
I2 Religionernas värld
I undervisningen granskas vad som avses med helighet, man bekantar sig med högtider och olika
seder och lär sig att uppskatta dem både i den egna och i andra religiösa kulturer. Man studerar
den ortodoxa kyrkan som en katolsk och apostolisk, global gemenskap. Man bekantar sig med
centrala religionerna i Europa och den europeiska religionskartan. Man studerar likheter mellan
islam och judendomen och den ortodoxa kristendomen. Man bekantar sig med religiösa samfund
i skolans närhet och med irreligiositet som livsåskådning. Man behandlar inledningsvis ekumenik
och religionsdialog samt förhållandet mellan mänskliga rättigheter och religion.
I3 Ett gott liv
Årskurs 3-6
Centralt innehåll i undervisningen är den ortodoxa läran och Nya Testamentets budskap som
etiskt rättesnöre och stöd i det egna livet och i mänskliga relationer. Man bekantar sig med De
tio budorden och funderar över egna etiska val, konsekvenser av dem och hur de bidrar till
självkännedom, livskompetens och en positiv syn på livet. I undervisningen betonas vikten av att
värdesätta andra människor, att ha omsorg om miljön och naturen samt att respektera livet och
en hållbar framtid. Man reflekterar över det globala ansvaret i kyrkans och individens liv. Man
bekantar sig med likheter mellan etiska principer i olika religioner och med likheter mellan den
europeiska människorättsuppfattningen och kristna värderingar samt med betydelsen av FN:s
konvention om barnets rättigheter.
434
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1
K1
M2
I1
K1, K2
M3
I1, I2
K2, K3, K4
M4
I1, I2, I3
K4, K5, K6
M7
I1, I2, I3
K2, K5, K6
M8
I1, I2, I3
K7
M9
I2, I3
K2
M10
I2, I3
K1, K3, K6
M11
I1, I2, I3
K1, K4, K6, K7
M12
I3
K1
Mål för undervisningen
M1 handleda eleven att fördjupa sig i religionens heliga skrifter och
berättelser samt den centrala läran
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att hantera information om religion,
religiös multilitteracitet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan nämna källor och texter inom
religionen i fråga samt beskriva det centrala
innehållet i dem.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven utforskar Gamla Testamentets berättelser. Eleven lär sig att se människan som Guds avbild
och honom lik. Eleven bekantar sig med kyrkans syn på vilodagen och helgdagen och hur de firas.
M2 handleda eleven att bekanta sig med ritualer och seder samt heliga
platser och byggnader inom religionen i fråga
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att hantera information om religion,
religiös multilitteracitet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan med hjälp av exempel redogöra
för viktiga ritualer, seder och heliga platser
inom religionen i fråga och beskriva deras
innebörd.
Eleven bekantar sig med tanken om helgandet av tiden. Eleven undersöker ortodoxa högtider
samt seder och bruk som anknyter till dem: Herrens möte i templet, Kristi förklaring och Korsets
upphöjelse. Eleven bekantar sig med olika böner (till exempel begynnelsebönerna, Sannerligen
är det tillbörligt och Guds moder och jungfru, gläd dig, Maria). Eleven övar sig att känna igen
435
Årskurs 3-6
I1 Förhållandet till den egna religionen
ikoner som anknyter till högtider. Eleven undersöker olika kyrkobyggnader och bönehus (till
exempel tsasouna). Eleven bekantar sig med olika sakramentalier inom kyrkan: hemvälsignelse,
tacksägelseböner och panihida. Eleven bekantar sig med församlingens verksamhet i teori och
praktik, till exempel genom att delta i skolgudstjänster.
M3 hjälpa eleven att känna igen karaktäristiska drag och symbolik i
religiöst språk
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att analysera religiöst språk och
symboler
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ge exempel på religiöst språk och
religiös symbolik.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Man diskuterar de bibliska berättelsernas symboliska karaktär.
M4 vägleda eleven att söka information om religionen i olika källor samt
bedöma och använda informationen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Förmåga att lära sig i religionsundervisningen
Eleven kan söka information i flera källor.
Eleven övar sig att bedöma tillförlitligheten
och objektiviteten i den information hen hittar.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven övar sig att använda Bibeln.
M7 uppmuntra eleven att respektera det som är heligt för en själv och
för andra samt att agera lämpligt i olika religiösa sammanhang och
situationer
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Religiös multilitteracitet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven vet hur man ska agera och strävar
efter att agera på ett lämpligt och respektfullt
sätt i olika religiösa situationer och på
religiösa platser.
Årskurs 3-6
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven övar sig att ta hänsyn till hur man förväntas uppföra sig i kyrkan och i religiösa
sammanhang.
436
I3 Ett gott liv
Eleven övar sig att ta hänsyn till andra människor och förstå sin egen roll i socialt samspel.
M8 handleda eleven i att utforska etiska normer i religionen i fråga och
etiska principer som förenar olika religioner
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskap om etik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven känner igen och kan nämna etiska
normer i den religion som studeras samt
etiska principer som förenar religioner och
livsåskådningar.
I3 Ett gott liv
Eleven fördjupar sig i kristendomens etik med hjälp av berättelser ur Bibeln.
M9 vägleda eleven att förstå värdena i de mänskliga rättigheterna och i
synnerhet i FN:s konvention om barnets rättigheter ur individuellt och
kollektivt perspektiv
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskap om människorättsetik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan det centrala innehållet i FN:s
konvention om barnets rättigheter och kan ge
exempel på mänskliga rättigheter.
I3 Ett gott liv
Eleven funderar över mänskliga rättigheter och människovärdets betydelse. Eleven reflekterar
över inställningen till olikheter ur ett människorättsperspektiv.
M10 vägleda eleven att bedöma sina val och reflektera kring de värden
som påverkar dem ur ett etiskt perspektiv och med tanke på en hållbar
framtid
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Förmåga att reflektera över etiska frågor
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ge exempel på hur man skapar en
hållbar framtid. Eleven kan tillämpa de etiska
principerna i religionen i fråga i sina exempel.
I3 Ett gott liv
Eleven övar sig att tänka miljövänligt och att ta hand om sig själv och sin hälsa. Jämlikhet
diskuteras.
437
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
M11 ge eleven möjligheter att diskutera etiska frågor, uttrycka sina
tankar och känslor på ett konstruktivt sätt samt öva sig att motivera sina
synpunkter
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Tankeförmåga, kommunikativa färdigheter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven deltar i gemensamma diskussioner,
kan lyssna på andra och uttrycka sig.
I3 Ett gott liv
Man diskuterar känslor och värderingar, rätt och fel samt vad som kännetecknar ett gott liv (till
exempel utgående från berättelser ur Bibeln). Eleven övar sig att motivera sina åsikter.
M12 hjälpa och stödja eleven att utveckla och stärka en positiv syn på
världen, en positiv självkänsla och tro på livet
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Används inte som grund för bedömningen.
Eleverna handleds att som en del av
självbedömningen reflektera över sina
upplevelser.
I3 Ett gott liv
Man diskuterar vikten av en positiv självbild och av att respektera sig själv. Man diskuterar teman
som anknyter till livskompetens och emotionella färdigheter.
Årskurs 4
Centralt innehåll
I1 Förhållandet till den egna religionen
I undervisningen bekantar man sig med den ortodoxa lärans källor och grundläggande begrepp.
Centralt innehåll är det liturgiska livet i huvuddrag, de heliga mysterierna och kyrkliga förrättningar
i vardag och fest. Man bekantar sig med Gamla Testamentets skrifter ur ortodoxt perspektiv samt
Jesu liv och lära i evangelierna och i relation till kyrkoårets händelser. I undervisningen behandlas
kyrkans uppkomst och Paulus och de andra apostlarnas gärningar. Man studerar särdrag för den
ortodoxa kyrkan i Finland, kyrkan som religiös byggnad, kyrkoarkitektur och symbolik som hör
samman med den. Man bekantar sig med kyrkomusik och den ortodoxa lärans inflytande och
synlighet i inhemska och utländska medier.
Årskurs 3-6
I2 Religionernas värld
I undervisningen granskas vad som avses med helighet, man bekantar sig med högtider och olika
seder och lär sig att uppskatta dem både i den egna och i andra religiösa kulturer. Man studerar
den ortodoxa kyrkan som en katolsk och apostolisk, global gemenskap. Man bekantar sig med
centrala religionerna i Europa och den europeiska religionskartan. Man studerar likheter mellan
islam och judendomen och den ortodoxa kristendomen. Man bekantar sig med religiösa samfund
438
i skolans närhet och med irreligiositet som livsåskådning. Man behandlar inledningsvis ekumenik
och religionsdialog samt förhållandet mellan mänskliga rättigheter och religion.
I3 Ett gott liv
Centralt innehåll i undervisningen är den ortodoxa läran och Nya Testamentets budskap som
etiskt rättesnöre och stöd i det egna livet och i mänskliga relationer. Man bekantar sig med De
tio budorden och funderar över egna etiska val, konsekvenser av dem och hur de bidrar till
självkännedom, livskompetens och en positiv syn på livet. I undervisningen betonas vikten av att
värdesätta andra människor, att ha omsorg om miljön och naturen samt att respektera livet och
en hållbar framtid. Man reflekterar över det globala ansvaret i kyrkans och individens liv. Man
bekantar sig med likheter mellan etiska principer i olika religioner och med likheter mellan den
europeiska människorättsuppfattningen och kristna värderingar samt med betydelsen av FN:s
konvention om barnets rättigheter.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1
K1
M2
I1
K1, K2
M3
I1, I2
K2, K3, K4
M4
I1, I2, I3
K4, K5, K6
M5
I1, I2
K1, K2
M7
I1, I2, I3
K2, K5, K6
M8
I1, I2, I3
K7
M9
I2, I3
K2
M10
I2, I3
K1, K3, K6
M11
I1, I2, I3
K1, K4, K6, K7
M12
I3
K1
Mål för undervisningen
M1 handleda eleven att fördjupa sig i religionens heliga skrifter och
berättelser samt den centrala läran
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att hantera information om religion,
religiös multilitteracitet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan nämna källor och texter inom
religionen i fråga samt beskriva det centrala
innehållet i dem.
Eleven utforskar evangelierna i Nya Testamentet: Jesu underverk, liknelser och lära. Eleven
bekantar sig med trosbekännelsen och den ortodoxa läran om den Heliga Treenigheten.
439
Årskurs 3-6
I1 Förhållandet till den egna religionen
M2 handleda eleven att bekanta sig med ritualer och seder samt heliga
platser och byggnader inom religionen i fråga
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att hantera information om religion,
religiös multilitteracitet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan med hjälp av exempel redogöra
för viktiga ritualer, seder och heliga platser
inom religionen i fråga och beskriva deras
innebörd.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven bekantar sig med kyrkans högtider: Guds moders födelse, Guds moders tempelgång,
Marie bebådelse samt med påskens händelser och stilla veckan. Eleven får kunskap om
sakramenten. Eleven bekantar sig med andra heliga platser utöver kyrkan (till exempel
begravningsplatsen). Eleven övar sig att känna igen fastebönen. Eleven bekantar sig med
gudstjänsten till exempel genom att delta i skolgudstjänster.
M3 hjälpa eleven att känna igen karaktäristiska drag och symbolik i
religiöst språk
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att analysera religiöst språk och
symboler
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ge exempel på religiöst språk och
religiös symbolik.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Man diskuterar de bibliska berättelsernas symboliska karaktär.
M4 vägleda eleven att söka information om religionen i olika källor samt
bedöma och använda informationen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Förmåga att lära sig i religionsundervisningen
Eleven kan söka information i flera källor.
Eleven övar sig att bedöma tillförlitligheten
och objektiviteten i den information hen hittar.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Årskurs 3-6
Eleven övar sig att använda Bibeln både i tryckt form och på internet.
M5 handleda eleven att utforska Finlands och Europas religiösa och
konfessionella rötter och situationen i dag
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
440
Föremål för bedömningen
Kunskap om religion och kultur
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven känner till hur religionerna har
påverkat samhällenas utveckling, kultur och
medier och kan ge exempel. Eleven kan i
huvuddrag beskriva Finlands och Europas
religiösa rötter.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven undersöker den egna religionens uppkomst.
M7 uppmuntra eleven att respektera det som är heligt för en själv och
för andra samt att agera lämpligt i olika religiösa sammanhang och
situationer
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Religiös multilitteracitet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven vet hur man ska agera och strävar
efter att agera på ett lämpligt och respektfullt
sätt i olika religiösa situationer och på
religiösa platser.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven övar sig att uppföra sig väl under skolgudstjänster och i andra religiösa sammanhang.
M8 handleda eleven i att utforska etiska normer i religionen i fråga och
etiska principer som förenar olika religioner
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskap om etik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven känner igen och kan nämna etiska
normer i den religion som studeras samt
etiska principer som förenar religioner och
livsåskådningar.
I3 Ett gott liv
M9 vägleda eleven att förstå värdena i de mänskliga rättigheterna och i
synnerhet i FN:s konvention om barnets rättigheter ur individuellt och
kollektivt perspektiv
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
441
Årskurs 3-6
Eleven studerar den gyllene regeln. Eleven fördjupar sig i kristendomens etik med hjälp av
berättelser ur Bibeln.
Föremål för bedömningen
Kunskap om människorättsetik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan det centrala innehållet i FN:s
konvention om barnets rättigheter och kan ge
exempel på mänskliga rättigheter.
I3 Ett gott liv
Eleven bekantar sig med FN:s konvention om barnets rättigheter. Eleven reflekterar över
rättigheter och skyldigheter och balansen mellan dem i en grupp eller ett samhälle.
M10 vägleda eleven att bedöma sina val och reflektera kring de värden
som påverkar dem ur ett etiskt perspektiv och med tanke på en hållbar
framtid
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att reflektera över etiska frågor
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ge exempel på hur man skapar en
hållbar framtid. Eleven kan tillämpa de etiska
principerna i religionen i fråga i sina exempel.
I3 Ett gott liv
Miljövänligt tänkande behandlas. Man diskuterar om att avstå från det egna.
M11 ge eleven möjligheter att diskutera etiska frågor, uttrycka sina
tankar och känslor på ett konstruktivt sätt samt öva sig att motivera sina
synpunkter
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Tankeförmåga, kommunikativa färdigheter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven deltar i gemensamma diskussioner,
kan lyssna på andra och uttrycka sig.
I3 Ett gott liv
Man diskuterar känslor och värderingar, rätt och fel samt vad som kännetecknar ett gott liv (till
exempel utgående från berättelser ur Bibeln). Eleven övar sig att motivera sina åsikter. Eleven
bekantar sig med kyrkans etiska lärare: biktfader och andlig handledning. Man diskuterar om att
ta hänsyn till andra människor och om sin egen roll i socialt samspel.
Årskurs 3-6
M12 hjälpa och stödja eleven att utveckla och stärka en positiv syn på
världen, en positiv självkänsla och tro på livet
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
442
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Används inte som grund för bedömningen.
Eleverna handleds att som en del av
självbedömningen reflektera över sina
upplevelser.
I3 Ett gott liv
Man diskuterar vikten av en positiv självbild och av att respektera sig själv. Man diskuterar teman
som anknyter till livskompetens och emotionella färdigheter.
Årskurs 5
Centralt innehåll
I1 Förhållandet till den egna religionen
I undervisningen bekantar man sig med den ortodoxa lärans källor och grundläggande begrepp.
Centralt innehåll är det liturgiska livet i huvuddrag, de heliga mysterierna och kyrkliga förrättningar
i vardag och fest. Man bekantar sig med Gamla Testamentets skrifter ur ortodoxt perspektiv samt
Jesu liv och lära i evangelierna och i relation till kyrkoårets händelser. I undervisningen behandlas
kyrkans uppkomst och Paulus och de andra apostlarnas gärningar. Man studerar särdrag för den
ortodoxa kyrkan i Finland, kyrkan som religiös byggnad, kyrkoarkitektur och symbolik som hör
samman med den. Man bekantar sig med kyrkomusik och den ortodoxa lärans inflytande och
synlighet i inhemska och utländska medier.
I2 Religionernas värld
I undervisningen granskas vad som avses med helighet, man bekantar sig med högtider och olika
seder och lär sig att uppskatta dem både i den egna och i andra religiösa kulturer. Man studerar
den ortodoxa kyrkan som en katolsk och apostolisk, global gemenskap. Man bekantar sig med
centrala religionerna i Europa och den europeiska religionskartan. Man studerar likheter mellan
islam och judendomen och den ortodoxa kristendomen. Man bekantar sig med religiösa samfund
i skolans närhet och med irreligiositet som livsåskådning. Man behandlar inledningsvis ekumenik
och religionsdialog samt förhållandet mellan mänskliga rättigheter och religion.
I3 Ett gott liv
443
Årskurs 3-6
Centralt innehåll i undervisningen är den ortodoxa läran och Nya Testamentets budskap som
etiskt rättesnöre och stöd i det egna livet och i mänskliga relationer. Man bekantar sig med De
tio budorden och funderar över egna etiska val, konsekvenser av dem och hur de bidrar till
självkännedom, livskompetens och en positiv syn på livet. I undervisningen betonas vikten av att
värdesätta andra människor, att ha omsorg om miljön och naturen samt att respektera livet och
en hållbar framtid. Man reflekterar över det globala ansvaret i kyrkans och individens liv. Man
bekantar sig med likheter mellan etiska principer i olika religioner och med likheter mellan den
europeiska människorättsuppfattningen och kristna värderingar samt med betydelsen av FN:s
konvention om barnets rättigheter.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1
K1
M2
I1
K1, K2
M4
I1, I2, I3
K4, K5, K6
M5
I1, I2
K1, K2
M6
I2, I3
K2
M7
I1, I2, I3
K2, K5, K6
M8
I1, I2, I3
K7
M9
I2, I3
K2
M10
I2, I3
K1, K3, K6
M11
I1, I2, I3
K1, K4, K6, K7
M12
I3
K1
Mål för undervisningen
M1 handleda eleven att fördjupa sig i religionens heliga skrifter och
berättelser samt den centrala läran
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att hantera information om religion,
religiös multilitteracitet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan nämna källor och texter inom
religionen i fråga samt beskriva det centrala
innehållet i dem.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven bekantar sig med Apostlagärningarna och apostlabreven i Nya Testamentet. Eleven
undersöker apostlarnas missionsresor och livet i urförsamlingen. Eleven fördjupar sig i den
ortodoxa människosynen. Eleven utforskar begreppet frälsning. Eleven får insikt i begreppet evigt
liv.
M2 handleda eleven att bekanta sig med ritualer och seder samt heliga
platser och byggnader inom religionen i fråga
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Årskurs 3-6
Förmåga att hantera information om religion,
religiös multilitteracitet
444
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan med hjälp av exempel redogöra
för viktiga ritualer, seder och heliga platser
inom religionen i fråga och beskriva deras
innebörd.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven bekantar sig med kyrkans högtider. Eleven bekantar sig med klostrens historia och kända
ortodoxa kloster i världen och i Finland. Eleven får kunskap om pilgrimsresor. Eleven får kunskap
om missionsarbetet inom den ortodoxa kyrkan. Eleven utforskar liturgin och fasteliturgin. Eleven
bekantar sig med andra heliga förrättningar (till exempel munk- eller nunnevigning). Eleven
bekantar sig med gudstjänsten till exempel genom att delta i skolgudstjänster.
M4 vägleda eleven att söka information om religionen i olika källor samt
bedöma och använda informationen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Förmåga att lära sig i religionsundervisningen
Eleven kan söka information i flera källor.
Eleven övar sig att bedöma tillförlitligheten
och objektiviteten i den information hen hittar.
I2 Religionernas värld
Eleven övar sig att lägga märke till religionernas närvaro i medierna.
M5 handleda eleven att utforska Finlands och Europas religiösa och
konfessionella rötter och situationen i dag
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskap om religion och kultur
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven känner till hur religionerna har
påverkat samhällenas utveckling, kultur och
medier och kan ge exempel. Eleven kan i
huvuddrag beskriva Finlands och Europas
religiösa rötter.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven fördjupar sig i Abrahams religioner. Eleven övar sig att diskutera irreligiositet.
M6 handleda eleven att få insikt i judendomen, kristendomen och islam
och deras inflytande och historia i Europa
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Kunskap om religion och kultur
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva huvuddragen i
judendomen, kristendomen och islam och
deras inbördes relationer.
445
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
I2 Religionernas värld
Eleven bekantar sig med judendomens, kristendomens och islams läror, ritualer, heliga skrifter
och uppkomst samt vilket inflytande de haft i Europa. Judendomens, islams och kristendomens
syn på Jesus jämförs.
M7 uppmuntra eleven att respektera det som är heligt för en själv och
för andra samt att agera lämpligt i olika religiösa sammanhang och
situationer
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Religiös multilitteracitet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven vet hur man ska agera och strävar
efter att agera på ett lämpligt och respektfullt
sätt i olika religiösa situationer och på
religiösa platser.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven lär sig att uppföra sig korrekt i kyrkan och i religiösa sammanhang.
I3 Ett gott liv
Man samtalar om generositet och att avstå från det egna. Eleven lär sig att bemöta andra med
tolerans.
M8 handleda eleven i att utforska etiska normer i religionen i fråga och
etiska principer som förenar olika religioner
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskap om etik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven känner igen och kan nämna etiska
normer i den religion som studeras samt
etiska principer som förenar religioner och
livsåskådningar.
I3 Ett gott liv
Eleven bekantar sig med det dubbla kärleksbudet. Eleven fördjupar sig i den ortodoxa
människosynen. Eleven lär sig förstå vikten av respekt mellan olika religioner.
Årskurs 3-6
M9 vägleda eleven att förstå värdena i de mänskliga rättigheterna och i
synnerhet i FN:s konvention om barnets rättigheter ur individuellt och
kollektivt perspektiv
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
446
Föremål för bedömningen
Kunskap om människorättsetik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan det centrala innehållet i FN:s
konvention om barnets rättigheter och kan ge
exempel på mänskliga rättigheter.
I3 Ett gott liv
Eleven funderar över varför mänskliga rättigheter behövs. Eleven reflekterar över spelregler som
behövs när man lever tillsammans.
M10 vägleda eleven att bedöma sina val och reflektera kring de värden
som påverkar dem ur ett etiskt perspektiv och med tanke på en hållbar
framtid
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att reflektera över etiska frågor
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ge exempel på hur man skapar en
hållbar framtid. Eleven kan tillämpa de etiska
principerna i religionen i fråga i sina exempel.
I3 Ett gott liv
Eleven lär sig miljövänligt tänkande, ekosocialt tänkande och betydelsen av en hållbar utveckling.
Eleven lär sig att ta hand om sig själv. Man diskuterar vikten av goda gärningar.
M11 ge eleven möjligheter att diskutera etiska frågor, uttrycka sina
tankar och känslor på ett konstruktivt sätt samt öva sig att motivera sina
synpunkter
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Tankeförmåga, kommunikativa färdigheter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven deltar i gemensamma diskussioner,
kan lyssna på andra och uttrycka sig.
I3 Ett gott liv
M12 hjälpa och stödja eleven att utveckla och stärka en positiv syn på
världen, en positiv självkänsla och tro på livet
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Används inte som grund för bedömningen.
Eleverna handleds att som en del av
självbedömningen reflektera över sina
upplevelser.
447
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
I3 Ett gott liv
Man diskuterar vikten av en positiv självbild och av att respektera sig själv. Man diskuterar teman
som anknyter till livskompetens och emotionella färdigheter.
Årskurs 6
Centralt innehåll
I1 Förhållandet till den egna religionen
I undervisningen bekantar man sig med den ortodoxa lärans källor och grundläggande begrepp.
Centralt innehåll är det liturgiska livet i huvuddrag, de heliga mysterierna och kyrkliga förrättningar
i vardag och fest. Man bekantar sig med Gamla Testamentets skrifter ur ortodoxt perspektiv samt
Jesu liv och lära i evangelierna och i relation till kyrkoårets händelser. I undervisningen behandlas
kyrkans uppkomst och Paulus och de andra apostlarnas gärningar. Man studerar särdrag för den
ortodoxa kyrkan i Finland, kyrkan som religiös byggnad, kyrkoarkitektur och symbolik som hör
samman med den. Man bekantar sig med kyrkomusik och den ortodoxa lärans inflytande och
synlighet i inhemska och utländska medier.
I2 Religionernas värld
I undervisningen granskas vad som avses med helighet, man bekantar sig med högtider och olika
seder och lär sig att uppskatta dem både i den egna och i andra religiösa kulturer. Man studerar
den ortodoxa kyrkan som en katolsk och apostolisk, global gemenskap. Man bekantar sig med
centrala religionerna i Europa och den europeiska religionskartan. Man studerar likheter mellan
islam och judendomen och den ortodoxa kristendomen. Man bekantar sig med religiösa samfund
i skolans närhet och med irreligiositet som livsåskådning. Man behandlar inledningsvis ekumenik
och religionsdialog samt förhållandet mellan mänskliga rättigheter och religion.
I3 Ett gott liv
Årskurs 3-6
Centralt innehåll i undervisningen är den ortodoxa läran och Nya Testamentets budskap som
etiskt rättesnöre och stöd i det egna livet och i mänskliga relationer. Man bekantar sig med De
tio budorden och funderar över egna etiska val, konsekvenser av dem och hur de bidrar till
självkännedom, livskompetens och en positiv syn på livet. I undervisningen betonas vikten av att
värdesätta andra människor, att ha omsorg om miljön och naturen samt att respektera livet och
en hållbar framtid. Man reflekterar över det globala ansvaret i kyrkans och individens liv. Man
bekantar sig med likheter mellan etiska principer i olika religioner och med likheter mellan den
europeiska människorättsuppfattningen och kristna värderingar samt med betydelsen av FN:s
konvention om barnets rättigheter.
448
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1
K1
M2
I1
K1, K2
M3
I1, I2
K2, K3, K4
M4
I1, I2, I3
K4, K5, K6
M5
I1, I2
K1, K2
M6
I2, I3
K2
M7
I1, I2, I3
K2, K5, K6
M8
I1, I2, I3
K7
M9
I2, I3
K2
M10
I2, I3
K1, K3, K6
M11
I1, I2, I3
K1, K4, K6, K7
M12
I3
K1
Mål för undervisningen
M1 handleda eleven att fördjupa sig i religionens heliga skrifter och
berättelser samt den centrala läran
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att hantera information om religion,
religiös multilitteracitet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan nämna källor och texter inom
religionen i fråga samt beskriva det centrala
innehållet i dem.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven undersöker de historiska böckerna, profeternas skrifter och vishetslitteraturen i Gamla
Testamentet. Eleven bekantar sig med de deuterokanoniska skrifterna. Eleven utforskar
begreppet liturgik. Eleven studerar gudstjänstens symbolik och liturgiska färger.
M2 handleda eleven att bekanta sig med ritualer och seder samt heliga
platser och byggnader inom religionen i fråga
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Förmåga att hantera information om religion,
religiös multilitteracitet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan med hjälp av exempel redogöra
för viktiga ritualer, seder och heliga platser
inom religionen i fråga och beskriva deras
innebörd.
449
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven bekantar sig med helgandet av tiden samt kyrkoåret och dess fastetider. Eleven får
kunskap om rörliga högtider som hänger samman med påsken. Eleven bekantar sig med vigilia.
Eleven får kunskap om sakramenten. Eleven bekantar sig med kyrkan som plats för gudstjänster
och andra förrättningar till exempel genom att delta i skolgudstjänster. Eleven bekantar sig med
kyrkomusik och ikonkonst som källor till tro.
M3 hjälpa eleven att känna igen karaktäristiska drag och symbolik i
religiöst språk
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att analysera religiöst språk och
symboler
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ge exempel på religiöst språk och
religiös symbolik.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven lär sig att känna igen martyrer och andra helgon. Eleven lär sig att känna igen termer
inom liturgik.
M4 vägleda eleven att söka information om religionen i olika källor samt
bedöma och använda informationen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Förmåga att lära sig i religionsundervisningen
Eleven kan söka information i flera källor.
Eleven övar sig att bedöma tillförlitligheten
och objektiviteten i den information hen hittar.
I2 Religionernas värld
Eleven övar sig att samtala om aktuella religionsrelaterade frågor som förekommer i medierna.
Eleven övar sig att lägga märke till religionernas närvaro inom konst och vetenskap.
M5 handleda eleven att utforska Finlands och Europas religiösa och
konfessionella rötter och situationen i dag
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Årskurs 3-6
Kunskap om religion och kultur
450
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven känner till hur religionerna har
påverkat samhällenas utveckling, kultur och
medier och kan ge exempel. Eleven kan i
huvuddrag beskriva Finlands och Europas
religiösa rötter.
I2 Religionernas värld
Eleven undersöker nya religioner i Finland och i Europa samt ateism.
M6 handleda eleven att få insikt i judendomen, kristendomen och islam
och deras inflytande och historia i Europa
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskap om religion och kultur
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva huvuddragen i
judendomen, kristendomen och islam och
deras inbördes relationer.
I2 Religionernas värld
Eleven utforskar Europas religiösa karta. Eleven bekantar sig med ekumenik.
M7 uppmuntra eleven att respektera det som är heligt för en själv och
för andra samt att agera lämpligt i olika religiösa sammanhang och
situationer
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Religiös multilitteracitet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven vet hur man ska agera och strävar
efter att agera på ett lämpligt och respektfullt
sätt i olika religiösa situationer och på
religiösa platser.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven lär sig att uppföra sig korrekt i religiösa och i andra sammanhang.
I3 Ett gott liv
Eleven övar sig att respektera och ta hänsyn till andra.
M8 handleda eleven i att utforska etiska normer i religionen i fråga och
etiska principer som förenar olika religioner
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Kunskap om etik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven känner igen och kan nämna etiska
normer i den religion som studeras samt
etiska principer som förenar religioner och
livsåskådningar.
451
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
I3 Ett gott liv
Eleven får insikt i bergspredikans budskap. Eleven fördjupar sig i de mänskliga rättigheterna. Man
diskuterar regional ojämlikhet (till exempel rika–fattiga, rasism, diskriminering).
M9 vägleda eleven att förstå värdena i de mänskliga rättigheterna och i
synnerhet i FN:s konvention om barnets rättigheter ur individuellt och
kollektivt perspektiv
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskap om människorättsetik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan det centrala innehållet i FN:s
konvention om barnets rättigheter och kan ge
exempel på mänskliga rättigheter.
I3 Ett gott liv
Eleven bekantar sig med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och värderingarna i dem
diskuteras. Eleven funderar över om det existerar universella värderingar som är gemensamma
för alla människor.
M10 vägleda eleven att bedöma sina val och reflektera kring de värden
som påverkar dem ur ett etiskt perspektiv och med tanke på en hållbar
framtid
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att reflektera över etiska frågor
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ge exempel på hur man skapar en
hållbar framtid. Eleven kan tillämpa de etiska
principerna i religionen i fråga i sina exempel.
I3 Ett gott liv
Eleven lär sig miljövänligt tänkande (ekosocialt tänkande och betydelsen av en hållbar utveckling).
Man diskuterar flyktingfrågan och globalt ansvar.
M11 ge eleven möjligheter att diskutera etiska frågor, uttrycka sina
tankar och känslor på ett konstruktivt sätt samt öva sig att motivera sina
synpunkter
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Årskurs 3-6
Tankeförmåga, kommunikativa färdigheter
452
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven deltar i gemensamma diskussioner,
kan lyssna på andra och uttrycka sig.
I3 Ett gott liv
Man diskuterar känslor och värderingar, rätt och fel samt vad som kännetecknar ett gott liv.
Eleven övar sig att motivera sina åsikter. Man samtalar om att ta hänsyn till andra människor och
om sin egen roll i socialt samspel. Samtalsfärdigheterna tränas. Eleven övar sig att känna igen
underhållningsberoende.
M12 hjälpa och stödja eleven att utveckla och stärka en positiv syn på
världen, en positiv självkänsla och tro på livet
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Används inte som grund för bedömningen.
Eleverna handleds att som en del av
självbedömningen reflektera över sina
upplevelser.
I3 Ett gott liv
Man diskuterar vikten av en positiv självbild och av att respektera sig själv. Man diskuterar teman
som anknyter till livskompetens och emotionella färdigheter.
Katolsk tro
Lärokursens uppdrag i årskurs 3-6
I årskurserna 3–6 ska undervisningen i religion bredda och fördjupa elevens baskunskaper i hens
egen religion. Eleven får insikt i religionens heliga skrifter och berättelser samt centrala lära, etiska
principer, ritualer och seder. Eleverna uppmuntras att undra och fråga. I undervisningen granskas
de religiösa rötterna i Finland och Europa samt det religiösa livet och livsåskådningarna i dagens
Finland och Europa. Eleverna ska utveckla sin mediekunskap och handledas att bedöma och
använda olika källor för att söka information och utnyttja den i olika situationer.
Undervisningen behandlar barnets rättigheter och individens ansvar för sina handlingar. Eleverna
får träna sina emotionella och sociala färdigheter och lär sig att formulera egna åsikter och
motivera dem. Eleverna uppmuntras att utveckla vänskap, att bidra till en positiv gemenskap i
klassen och skolan och att motarbeta diskriminering.
De olika lärokurserna i religion i årskurs 3–6
Enligt 11 § i lagen om grundläggande utbildning studerar eleverna i den grundläggande
utbildningen religion eller livsåskådningskunskap. Religionsundervisningen genomförs dock enligt
13 § i samma förordning i enlighet med elevernas religionssamfund som undervisning i den egna
religionen enligt särskilda lärokurser. För att trygga läroämnets enhetlighet har för alla former av
undervisning i den egna religionen utarbetats gemensamma mål och centralt innehåll.
453
Årskurs 3-6
I läroämnesbeskrivningarna för de olika religionerna preciseras de för alla gemensamma
innehållen i enlighet med den egna religionens särart. De lokala läroplanerna utarbetas på basis av
de gemensamma målen, innehållsbeskrivningarna och de preciserade lärokursbeskrivningarna
för de olika religionerna i grunderna för läroplanen.
Årskurs 3
Centralt innehåll
I1 Förhållandet till den egna religionen
I undervisningen fördjupar man sig i den katolska kyrkans källor och grundläggande begrepp.
Man bekantar sig med livet i den egna församlingen, mässan och sakramenten samt parament
och sakrala föremål som används i den katolska liturgin. Kyrkomusik och kyrkokonst behandlas i
undervisningen. Man bekantar sig med viktiga händelser i Gamla och Nya Testamentet och med
andra olika typer av religiös litteratur och hur de används i det kyrkliga livet. I undervisningen
behandlas exempel på möten mellan Jesus och människor. Man bekantar sig med sitt eget
skyddshelgon och med församlingens skyddshelgon och studerar några heliga människors liv.
I2 Religionernas värld
I undervisningen studeras de kristna kyrkorna och mötet mellan den katolska kyrkan och andra
kristna under olika tider. Även irreligiositet behandlas. Centralt innehåll är helighet, högtider och
olika sätt att utöva religion i kyrkorna i den närmaste omgivningen, i religiösa samfund och i
olika religioner. Man bekantar sig med judendom, islam och kristendom och likheter mellan dem.
Man reflekterar över hur religionsfrihetslagen påverkar religionernas och kyrkornas ställning i
Finland. Man bekantar sig med de mänskliga rättigheterna i religioner, ekumeniskt tänkande och
religionsdialog samt med Kyrkornas världsråd och Ekumeniska rådet i Finland och den katolska
kyrkans relation till dem.
I3 Ett gott liv
I undervisningen studeras den katolska människobilden och de mänskliga rättigheterna. Man
bekantar sig med grunderna i den katolska kyrkans morallära i sammanhang som gäller individens
moral och samhällsmoral i elevernas livsmiljö. Man fördjupar sig i De tio budorden, Bergspredikan,
Det dubbla kärleksbudskapet och den katolska kyrkans bud. Man reflekterar över buden som
grund för den moraliska utvecklingen, samvetsrannsakan och botgöring samt följderna av dem. I
undervisningen betonas respekt för livet, egna val och ansvar samt omsorg om naturen. Centralt
är att studera likheter mellan etiska principer i olika religioner.
Årskurs 3-6
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1
K1
M2
I1
K1, K2
M3
I1, I2
K2, K3, K4
M4
I1, I2, I3
K4, K5, K6
M7
I1, I2, I3
K2, K5, K6
M8
I1, I2, I3
K7
M9
I2, I3
K2
M10
I2, I3
K1, K3, K6
M11
I1, I2, I3
K1, K4, K6, K7
M12
I3
K1
454
Mål för undervisningen
M1 handleda eleven att fördjupa sig i religionens heliga skrifter och
berättelser samt den centrala läran
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att hantera information om religion,
religiös multilitteracitet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan nämna källor och texter inom
religionen i fråga samt beskriva det centrala
innehållet i dem.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven bekantar sig med Nya Testamentet och kyrkans första skeden: pingstens händelser,
kyrkans födelsedag, kyrkans mission samt aposteln Paulus liv och missionsarbete. Eleven övar
sig att använda Bibeln med hjälp av digitala verktyg.
M2 handleda eleven att bekanta sig med ritualer och seder samt heliga
platser och byggnader inom religionen i fråga
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att hantera information om religion,
religiös multilitteracitet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan med hjälp av exempel redogöra
för viktiga ritualer, seder och heliga platser
inom religionen i fråga och beskriva deras
innebörd.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven utforskar kyrkobyggnaden och det katolska församlingslivet. Eleven bekantar sig med
firandet av liturgin, dvs. eukaristin. Eleven lär sig den heliga mässans moment och svar. Eleven
fördjupar sig i botgöring.
M3 hjälpa eleven att känna igen karaktäristiska drag och symbolik i
religiöst språk
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att analysera religiöst språk och
symboler
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ge exempel på religiöst språk och
religiös symbolik.
Eleven utforskar det religiösa språket i Bibeln.
455
Årskurs 3-6
I1 Förhållandet till den egna religionen
M4 vägleda eleven att söka information om religionen i olika källor samt
bedöma och använda informationen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Förmåga att lära sig i religionsundervisningen
Eleven kan söka information i flera källor.
Eleven övar sig att bedöma tillförlitligheten
och objektiviteten i den information hen hittar.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven får kunskap om hur man använder Bibeln på internet och övar sig att söka, använda och
bedöma katolska källor.
M7 uppmuntra eleven att respektera det som är heligt för en själv och
för andra samt att agera lämpligt i olika religiösa sammanhang och
situationer
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Religiös multilitteracitet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven vet hur man ska agera och strävar
efter att agera på ett lämpligt och respektfullt
sätt i olika religiösa situationer och på
religiösa platser.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Man diskuterar hur man uppför sig i kyrkan och i religiösa sammanhang. Eleven bekantar sig med
begreppet helig till exempel genom att fundera över vad som är heligt i det egna livet. Eleven
utforskar vad som är heligt i det egna livet och i samhället och funderar över temat med hjälp av
exempel ur Bibeln.
M8 handleda eleven i att utforska etiska normer i religionen i fråga och
etiska principer som förenar olika religioner
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskap om etik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven känner igen och kan nämna etiska
normer i den religion som studeras samt
etiska principer som förenar religioner och
livsåskådningar.
Årskurs 3-6
I2 Religionernas värld
Eleven funderar över likheter och skillnader mellan olika religioners etik.
456
I3 Ett gott liv
Eleven bekantar sig med de tio budorden, det dubbla kärleksbudet och katolska kyrkans bud samt
bergspredikan. Man reflekterar över livsval som baserar sig på budorden. Eleven studerar den
katolska kyrkans morallära ur individens och samhällets synvinkel. Eleven lär känna den katolska
människosynen, botens sakrament och samvetsrannsakan.
M9 vägleda eleven att förstå värdena i de mänskliga rättigheterna och i
synnerhet i FN:s konvention om barnets rättigheter ur individuellt och
kollektivt perspektiv
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskap om människorättsetik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan det centrala innehållet i FN:s
konvention om barnets rättigheter och kan ge
exempel på mänskliga rättigheter.
I3 Ett gott liv
Eleven bekantar sig med FN:s konvention om barnets rättigheter. Man funderar över
människovärdet ur katolskt perspektiv ur såväl individens som samhällets synvinkel. Man
diskuterar hur de mänskliga rättigheterna förverkligas i dagens värld.
M10 vägleda eleven att bedöma sina val och reflektera kring de värden
som påverkar dem ur ett etiskt perspektiv och med tanke på en hållbar
framtid
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att reflektera över etiska frågor
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ge exempel på hur man skapar en
hållbar framtid. Eleven kan tillämpa de etiska
principerna i religionen i fråga i sina exempel.
I3 Ett gott liv
Man diskuterar etiska frågor som uppstår i elevernas liv och konsekvenserna av olika lösningar.
M11 ge eleven möjligheter att diskutera etiska frågor, uttrycka sina
tankar och känslor på ett konstruktivt sätt samt öva sig att motivera sina
synpunkter
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Tankeförmåga, kommunikativa färdigheter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven deltar i gemensamma diskussioner,
kan lyssna på andra och uttrycka sig.
457
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
I3 Ett gott liv
Man diskuterar känslor och värderingar, rätt och fel samt vad som kännetecknar ett gott liv till
exempel utgående från berättelser ur Bibeln. Eleven övar sig att motivera sina åsikter.
M12 hjälpa och stödja eleven att utveckla och stärka en positiv syn på
världen, en positiv självkänsla och tro på livet
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Används inte som grund för bedömningen.
Eleverna handleds att som en del av
självbedömningen reflektera över sina
upplevelser.
I3 Ett gott liv
Eleven utvecklar och stärker en positiv syn på världen, en positiv självkänsla och tro på livet.
Årskurs 4
Centralt innehåll
I1 Förhållandet till den egna religionen
I undervisningen fördjupar man sig i den katolska kyrkans källor och grundläggande begrepp.
Man bekantar sig med livet i den egna församlingen, mässan och sakramenten samt parament
och sakrala föremål som används i den katolska liturgin. Kyrkomusik och kyrkokonst behandlas i
undervisningen. Man bekantar sig med viktiga händelser i Gamla och Nya Testamentet och med
andra olika typer av religiös litteratur och hur de används i det kyrkliga livet. I undervisningen
behandlas exempel på möten mellan Jesus och människor. Man bekantar sig med sitt eget
skyddshelgon och med församlingens skyddshelgon och studerar några heliga människors liv.
I2 Religionernas värld
I undervisningen studeras de kristna kyrkorna och mötet mellan den katolska kyrkan och andra
kristna under olika tider. Även irreligiositet behandlas. Centralt innehåll är helighet, högtider och
olika sätt att utöva religion i kyrkorna i den närmaste omgivningen, i religiösa samfund och i
olika religioner. Man bekantar sig med judendom, islam och kristendom och likheter mellan dem.
Man reflekterar över hur religionsfrihetslagen påverkar religionernas och kyrkornas ställning i
Finland. Man bekantar sig med de mänskliga rättigheterna i religioner, ekumeniskt tänkande och
religionsdialog samt med Kyrkornas världsråd och Ekumeniska rådet i Finland och den katolska
kyrkans relation till dem.
Årskurs 3-6
I3 Ett gott liv
I undervisningen studeras den katolska människobilden och de mänskliga rättigheterna. Man
bekantar sig med grunderna i den katolska kyrkans morallära i sammanhang som gäller individens
moral och samhällsmoral i elevernas livsmiljö. Man fördjupar sig i De tio budorden, Bergspredikan,
Det dubbla kärleksbudskapet och den katolska kyrkans bud. Man reflekterar över buden som
grund för den moraliska utvecklingen, samvetsrannsakan och botgöring samt följderna av dem. I
undervisningen betonas respekt för livet, egna val och ansvar samt omsorg om naturen. Centralt
är att studera likheter mellan etiska principer i olika religioner.
458
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1
K1
M2
I1
K1, K2
M3
I1, I2
K2, K3, K4
M4
I1, I2, I3
K4, K5, K6
M5
I1, I2
K1, K2
M7
I1, I2, I3
K2, K5, K6
M8
I1, I2, I3
K7
M9
I2, I3
K2
M10
I2, I3
K1, K3, K6
M11
I1, I2, I3
K1, K4, K6, K7
M12
I3
K1
Mål för undervisningen
M1 handleda eleven att fördjupa sig i religionens heliga skrifter och
berättelser samt den centrala läran
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att hantera information om religion,
religiös multilitteracitet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan nämna källor och texter inom
religionen i fråga samt beskriva det centrala
innehållet i dem.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven bekantar sig med ecklesiologi. Eleven får kunskap om viktiga personer i Bibeln.
M2 handleda eleven att bekanta sig med ritualer och seder samt heliga
platser och byggnader inom religionen i fråga
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Förmåga att hantera information om religion,
religiös multilitteracitet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan med hjälp av exempel redogöra
för viktiga ritualer, seder och heliga platser
inom religionen i fråga och beskriva deras
innebörd.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven undersöker kyrkans heliga föremål, hur de används och vad de har för betydelse.
459
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
M3 hjälpa eleven att känna igen karaktäristiska drag och symbolik i
religiöst språk
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att analysera religiöst språk och
symboler
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ge exempel på religiöst språk och
religiös symbolik.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven studerar Bibelns berättelser och symboliken i dem. Eleven utforskar sakramentens
symbolik.
M4 vägleda eleven att söka information om religionen i olika källor samt
bedöma och använda informationen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Förmåga att lära sig i religionsundervisningen
Eleven kan söka information i flera källor.
Eleven övar sig att bedöma tillförlitligheten
och objektiviteten i den information hen hittar.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven övar sig att läsa Bibeln (på internet och i tryckt form). Eleven övar sig att söka information
i olika katolska källor.
M5 handleda eleven att utforska Finlands och Europas religiösa och
konfessionella rötter och situationen i dag
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskap om religion och kultur
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven känner till hur religionerna har
påverkat samhällenas utveckling, kultur och
medier och kan ge exempel. Eleven kan i
huvuddrag beskriva Finlands och Europas
religiösa rötter.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Årskurs 3-6
Eleven bekantar sig med heliga personer i kyrkans historia och den katolska trons kontinuitet från
lärjungarnas tid till i dag. Eleven lär känna helgon i den katolska kyrkans historia som har påverkat
utvecklingen i Finland och Europa.
460
M7 uppmuntra eleven att respektera det som är heligt för en själv och
för andra samt att agera lämpligt i olika religiösa sammanhang och
situationer
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Religiös multilitteracitet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven vet hur man ska agera och strävar
efter att agera på ett lämpligt och respektfullt
sätt i olika religiösa situationer och på
religiösa platser.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Man diskuterar hur man uppför sig i kyrkan och i religiösa sammanhang. Eleven funderar över
hur man respekterar det som är heligt för en själv och för andra. Eleven reflekterar över vad helig
innebär inom kyrkan men också i den egna vardagen.
I2 Religionernas värld
Man diskuterar betydelsen av tolerans i ett mångkulturellt samhälle.
M8 handleda eleven i att utforska etiska normer i religionen i fråga och
etiska principer som förenar olika religioner
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskap om etik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven känner igen och kan nämna etiska
normer i den religion som studeras samt
etiska principer som förenar religioner och
livsåskådningar.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven får kunskap om biktspegeln och biktens betydelse, samvetsrannsakan och botens
sakrament.
I2 Religionernas värld
Eleven reflekterar över likheter mellan olika religioners moralläror, till exempel när det gäller
mobbning och att ta ansvar för andra.
I3 Ett gott liv
461
Årskurs 3-6
Eleven funderar över betydelsen av barmhärtiga gärningar i livet. Eleven undersöker Jesu
missionsbefallning som utgångspunkt för etiskt handlande.
M9 vägleda eleven att förstå värdena i de mänskliga rättigheterna och i
synnerhet i FN:s konvention om barnets rättigheter ur individuellt och
kollektivt perspektiv
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskap om människorättsetik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan det centrala innehållet i FN:s
konvention om barnets rättigheter och kan ge
exempel på mänskliga rättigheter.
I3 Ett gott liv
Eleven bekantar sig med FN: s konvention om barnets rättigheter och FN:s deklaration om de
mänskliga rättigheterna. Man reflekterar över barnets rättigheter och skyldigheter i samhället ur
katolskt perspektiv.
M10 vägleda eleven att bedöma sina val och reflektera kring de värden
som påverkar dem ur ett etiskt perspektiv och med tanke på en hållbar
framtid
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att reflektera över etiska frågor
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ge exempel på hur man skapar en
hållbar framtid. Eleven kan tillämpa de etiska
principerna i religionen i fråga i sina exempel.
I3 Ett gott liv
Man diskuterar etiska frågor som uppstår i elevernas liv och konsekvenserna av olika lösningar.
M11 ge eleven möjligheter att diskutera etiska frågor, uttrycka sina
tankar och känslor på ett konstruktivt sätt samt öva sig att motivera sina
synpunkter
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Tankeförmåga, kommunikativa färdigheter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven deltar i gemensamma diskussioner,
kan lyssna på andra och uttrycka sig.
I3 Ett gott liv
Årskurs 3-6
Man diskuterar känslor och värderingar, rätt och fel samt vad som kännetecknar ett gott liv till
exempel utgående från berättelser ur Bibeln. Eleven övar sig att motivera sina åsikter.
462
M12 hjälpa och stödja eleven att utveckla och stärka en positiv syn på
världen, en positiv självkänsla och tro på livet
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Används inte som grund för bedömningen.
Eleverna handleds att som en del av
självbedömningen reflektera över sina
upplevelser.
I3 Ett gott liv
Eleven utvecklar och stärker en positiv syn på världen, en positiv självkänsla och tro på livet.
Årskurs 5
Centralt innehåll
I1 Förhållandet till den egna religionen
I undervisningen fördjupar man sig i den katolska kyrkans källor och grundläggande begrepp.
Man bekantar sig med livet i den egna församlingen, mässan och sakramenten samt parament
och sakrala föremål som används i den katolska liturgin. Kyrkomusik och kyrkokonst behandlas i
undervisningen. Man bekantar sig med viktiga händelser i Gamla och Nya Testamentet och med
andra olika typer av religiös litteratur och hur de används i det kyrkliga livet. I undervisningen
behandlas exempel på möten mellan Jesus och människor. Man bekantar sig med sitt eget
skyddshelgon och med församlingens skyddshelgon och studerar några heliga människors liv.
I2 Religionernas värld
I undervisningen studeras de kristna kyrkorna och mötet mellan den katolska kyrkan och andra
kristna under olika tider. Även irreligiositet behandlas. Centralt innehåll är helighet, högtider och
olika sätt att utöva religion i kyrkorna i den närmaste omgivningen, i religiösa samfund och i
olika religioner. Man bekantar sig med judendom, islam och kristendom och likheter mellan dem.
Man reflekterar över hur religionsfrihetslagen påverkar religionernas och kyrkornas ställning i
Finland. Man bekantar sig med de mänskliga rättigheterna i religioner, ekumeniskt tänkande och
religionsdialog samt med Kyrkornas världsråd och Ekumeniska rådet i Finland och den katolska
kyrkans relation till dem.
I3 Ett gott liv
463
Årskurs 3-6
I undervisningen studeras den katolska människobilden och de mänskliga rättigheterna. Man
bekantar sig med grunderna i den katolska kyrkans morallära i sammanhang som gäller individens
moral och samhällsmoral i elevernas livsmiljö. Man fördjupar sig i De tio budorden, Bergspredikan,
Det dubbla kärleksbudskapet och den katolska kyrkans bud. Man reflekterar över buden som
grund för den moraliska utvecklingen, samvetsrannsakan och botgöring samt följderna av dem. I
undervisningen betonas respekt för livet, egna val och ansvar samt omsorg om naturen. Centralt
är att studera likheter mellan etiska principer i olika religioner.
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1
K1
M2
I1
K1, K2
M4
I1, I2, I3
K4, K5, K6
M5
I1, I2
K1, K2
M6
I2, I3
K2
M7
I1, I2, I3
K2, K5, K6
M8
I1, I2, I3
K7
M9
I2, I3
K2
M10
I2, I3
K1, K3, K6
M11
I1, I2, I3
K1, K4, K6, K7
M12
I3
K1
Mål för undervisningen
M1 handleda eleven att fördjupa sig i religionens heliga skrifter och
berättelser samt den centrala läran
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att hantera information om religion,
religiös multilitteracitet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan nämna källor och texter inom
religionen i fråga samt beskriva det centrala
innehållet i dem.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven bekantar sig med den katolska Bibeln och dess kanon. Eleven får kunskap om katolsk
bibeltolkning. Eleven fördjupar sig i Gamla Testamentets viktigaste händelser.
M2 handleda eleven att bekanta sig med ritualer och seder samt heliga
platser och byggnader inom religionen i fråga
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Årskurs 3-6
Förmåga att hantera information om religion,
religiös multilitteracitet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan med hjälp av exempel redogöra
för viktiga ritualer, seder och heliga platser
inom religionen i fråga och beskriva deras
innebörd.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven utforskar det liturgiska året. Eleven följer med adventskalendern och fastekalendern.
Eleven jämför det vanliga året och det liturgiska kyrkoåret med varandra.
464
M4 vägleda eleven att söka information om religionen i olika källor samt
bedöma och använda informationen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Förmåga att lära sig i religionsundervisningen
Eleven kan söka information i flera källor.
Eleven övar sig att bedöma tillförlitligheten
och objektiviteten i den information hen hittar.
I2 Religionernas värld
Eleven övar sig att söka religiös information i olika källor och funderar över hur informationen
används och bedöms. Eleven undersöker religionens synlighet i medierna och övar sig att bedöma
information kritiskt.
M5 handleda eleven att utforska Finlands och Europas religiösa och
konfessionella rötter och situationen i dag
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskap om religion och kultur
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven känner till hur religionerna har
påverkat samhällenas utveckling, kultur och
medier och kan ge exempel. Eleven kan i
huvuddrag beskriva Finlands och Europas
religiösa rötter.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven utforskar de religiösa rötterna i Finland och Europa. Eleven fördjupar sig i den katolska
trons ankomst till Finland under medeltiden. Eleven undersöker och funderar över hur den katolska
tron spred sig över hela världen.
I2 Religionernas värld
Eleven bekantar sig med irreligiositet.
M6 handleda eleven att få insikt i judendomen, kristendomen och islam
och deras inflytande och historia i Europa
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Kunskap om religion och kultur
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva huvuddragen i
judendomen, kristendomen och islam och
deras inbördes relationer.
465
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
I2 Religionernas värld
Eleven bekantar sig med judendomens, kristendomens och islams läror, ritualer, heliga skrifter
och uppkomst samt vilket inflytande de haft i Europa. Judendomens, islams och kristendomens
syn på Jesus jämförs. Eleven bekantar sig med ERF:s verksamhet och publikationer (till exempel
Abrahams barn).
M7 uppmuntra eleven att respektera det som är heligt för en själv och
för andra samt att agera lämpligt i olika religiösa sammanhang och
situationer
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Religiös multilitteracitet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven vet hur man ska agera och strävar
efter att agera på ett lämpligt och respektfullt
sätt i olika religiösa situationer och på
religiösa platser.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Man diskuterar hur man uppför sig i kyrkan och i religiösa sammanhang. Man reflekterar över
Guds helighet i den katolska tron.
I2 Religionernas värld
Eleven funderar över hur man respekterar det som är heligt för en själv och för andra.
I3 Ett gott liv
Man diskuterar betydelsen av tolerans i ett mångkulturellt samhälle.
M8 handleda eleven i att utforska etiska normer i religionen i fråga och
etiska principer som förenar olika religioner
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskap om etik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven känner igen och kan nämna etiska
normer i den religion som studeras samt
etiska principer som förenar religioner och
livsåskådningar.
Årskurs 3-6
I3 Ett gott liv
Eleven undersöker etiska principer inom olika religioner. Man diskuterar synen på rättvisa och
människors val i Gamla Testamentet. Eleven funderar över likheter mellan olika religioner och
livsåskådningar.
466
M9 vägleda eleven att förstå värdena i de mänskliga rättigheterna och i
synnerhet i FN:s konvention om barnets rättigheter ur individuellt och
kollektivt perspektiv
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskap om människorättsetik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan det centrala innehållet i FN:s
konvention om barnets rättigheter och kan ge
exempel på mänskliga rättigheter.
I3 Ett gott liv
Eleven får insikt i de mänskliga rättigheterna. Eleven fördjupar sig i de mänskliga rättigheterna,
FN:s konvention om barnets rättigheter och de värderingar som avtalen innehåller ur individuellt
och kollektivt perspektiv.
M10 vägleda eleven att bedöma sina val och reflektera kring de värden
som påverkar dem ur ett etiskt perspektiv och med tanke på en hållbar
framtid
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att reflektera över etiska frågor
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ge exempel på hur man skapar en
hållbar framtid. Eleven kan tillämpa de etiska
principerna i religionen i fråga i sina exempel.
I3 Ett gott liv
Eleven funderar över bedömningen av olika situationer, val och konsekvenser av val. Man
diskuterar hur människors val påverkar framtiden och en hållbar utveckling.
M11 ge eleven möjligheter att diskutera etiska frågor, uttrycka sina
tankar och känslor på ett konstruktivt sätt samt öva sig att motivera sina
synpunkter
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Tankeförmåga, kommunikativa färdigheter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven deltar i gemensamma diskussioner,
kan lyssna på andra och uttrycka sig.
Man diskuterar känslor och värderingar, rätt och fel samt vad som kännetecknar ett gott liv. Eleven
övar sig att motivera sina åsikter. Etiska och moraliska exempel studeras utgående från Bibeln och
kyrkans lära. Eleven reflekterar över hur tankar och känslor utvecklas och vad som kan påverka
utvecklingen negativt respektive positivt.
467
Årskurs 3-6
I3 Ett gott liv
M12 hjälpa och stödja eleven att utveckla och stärka en positiv syn på
världen, en positiv självkänsla och tro på livet
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Används inte som grund för bedömningen.
Eleverna handleds att som en del av
självbedömningen reflektera över sina
upplevelser.
I3 Ett gott liv
Eleven övar och stärker (till exempel med hjälp av berättelser ur Gamla Testamentet) en positiv
syn på världen, en positiv självkänsla och tro på livet.
Årskurs 6
Centralt innehåll
I1 Förhållandet till den egna religionen
I undervisningen fördjupar man sig i den katolska kyrkans källor och grundläggande begrepp.
Man bekantar sig med livet i den egna församlingen, mässan och sakramenten samt parament
och sakrala föremål som används i den katolska liturgin. Kyrkomusik och kyrkokonst behandlas i
undervisningen. Man bekantar sig med viktiga händelser i Gamla och Nya Testamentet och med
andra olika typer av religiös litteratur och hur de används i det kyrkliga livet. I undervisningen
behandlas exempel på möten mellan Jesus och människor. Man bekantar sig med sitt eget
skyddshelgon och med församlingens skyddshelgon och studerar några heliga människors liv.
I2 Religionernas värld
I undervisningen studeras de kristna kyrkorna och mötet mellan den katolska kyrkan och andra
kristna under olika tider. Även irreligiositet behandlas. Centralt innehåll är helighet, högtider och
olika sätt att utöva religion i kyrkorna i den närmaste omgivningen, i religiösa samfund och i
olika religioner. Man bekantar sig med judendom, islam och kristendom och likheter mellan dem.
Man reflekterar över hur religionsfrihetslagen påverkar religionernas och kyrkornas ställning i
Finland. Man bekantar sig med de mänskliga rättigheterna i religioner, ekumeniskt tänkande och
religionsdialog samt med Kyrkornas världsråd och Ekumeniska rådet i Finland och den katolska
kyrkans relation till dem.
I3 Ett gott liv
Årskurs 3-6
I undervisningen studeras den katolska människobilden och de mänskliga rättigheterna. Man
bekantar sig med grunderna i den katolska kyrkans morallära i sammanhang som gäller individens
moral och samhällsmoral i elevernas livsmiljö. Man fördjupar sig i De tio budorden, Bergspredikan,
Det dubbla kärleksbudskapet och den katolska kyrkans bud. Man reflekterar över buden som
grund för den moraliska utvecklingen, samvetsrannsakan och botgöring samt följderna av dem. I
undervisningen betonas respekt för livet, egna val och ansvar samt omsorg om naturen. Centralt
är att studera likheter mellan etiska principer i olika religioner.
468
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1
K1
M2
I1
K1, K2
M3
I1, I2
K2, K3, K4
M4
I1, I2, I3
K4, K5, K6
M5
I1, I2
K1, K2
M6
I2, I3
K2
M7
I1, I2, I3
K2, K5, K6
M8
I1, I2, I3
K7
M9
I2, I3
K2
M10
I2, I3
K1, K3, K6
M11
I1, I2, I3
K1, K4, K6, K7
M12
I3
K1
Mål för undervisningen
M1 handleda eleven att fördjupa sig i religionens heliga skrifter och
berättelser samt den centrala läran
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att hantera information om religion,
religiös multilitteracitet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan nämna källor och texter inom
religionen i fråga samt beskriva det centrala
innehållet i dem.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven undersöker heliga platser i Nya Testamentet. Eleven bekantar sig med Nya Testamentets
viktigaste händelser och det centrala i Jesu lära.
M2 handleda eleven att bekanta sig med ritualer och seder samt heliga
platser och byggnader inom religionen i fråga
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Förmåga att hantera information om religion,
religiös multilitteracitet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan med hjälp av exempel redogöra
för viktiga ritualer, seder och heliga platser
inom religionen i fråga och beskriva deras
innebörd.
469
Årskurs 3-6
Föremål för bedömningen
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven bekantar sig med heliga katolska byggnader i världen. Eleven bekantar sig med
katolska kyrkor i Finland. Eleven fördjupar sig i dopets och konfirmationens sakrament. Eleven
undersöker sakramentens betydelse och användning inom katolicismen. Eleven bekantar sig med
pilgrimsresor i Finland och på andra håll i världen. Eleven lär sig den heliga mässans böner. Eleven
bekantar sig med katolska böner och andakter (till exempel rosenkransen och korsvägsandakten).
M3 hjälpa eleven att känna igen karaktäristiska drag och symbolik i
religiöst språk
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att analysera religiöst språk och
symboler
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ge exempel på religiöst språk och
religiös symbolik.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven fördjupar sig i Jesu lära och liknelser. Eleven stiftar bekantskap med bibeltolkning enligt
den katolska kyrkans lära.
M4 vägleda eleven att söka information om religionen i olika källor samt
bedöma och använda informationen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Förmåga att lära sig i religionsundervisningen
Eleven kan söka information i flera källor.
Eleven övar sig att bedöma tillförlitligheten
och objektiviteten i den information hen hittar.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven övar sig att söka religiös information i olika källor och funderar över hur informationen
används och bedöms. Eleven övar sig i mediekritik.
M5 handleda eleven att utforska Finlands och Europas religiösa och
konfessionella rötter och situationen i dag
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Årskurs 3-6
Kunskap om religion och kultur
470
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven känner till hur religionerna har
påverkat samhällenas utveckling, kultur och
medier och kan ge exempel. Eleven kan i
huvuddrag beskriva Finlands och Europas
religiösa rötter.
I2 Religionernas värld
Eleven utforskar kyrkans judisk-kristna rötter. Eleven studerar den kristna kyrkans historia i
Finland. Man undersöker tillsammans elevernas religiösa kulturer och historia. Eleven utforskar
Europas religiösa karta.
M6 handleda eleven att få insikt i judendomen, kristendomen och islam
och deras inflytande och historia i Europa
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskap om religion och kultur
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan beskriva huvuddragen i
judendomen, kristendomen och islam och
deras inbördes relationer.
I2 Religionernas värld
Eleven reflekterar över religionernas inflytande i Finland och i Europa.
M7 uppmuntra eleven att respektera det som är heligt för en själv och
för andra samt att agera lämpligt i olika religiösa sammanhang och
situationer
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Religiös multilitteracitet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven vet hur man ska agera och strävar
efter att agera på ett lämpligt och respektfullt
sätt i olika religiösa situationer och på
religiösa platser.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Man diskuterar hur man uppför sig i kyrkan och i religiösa sammanhang.
I2 Religionernas värld
Eleven funderar över hur man respekterar det som är heligt för en själv och för andra.
I3 Ett gott liv
Man diskuterar betydelsen av tolerans i ett mångkulturellt samhälle.
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
471
Årskurs 3-6
M8 handleda eleven i att utforska etiska normer i religionen i fråga och
etiska principer som förenar olika religioner
Föremål för bedömningen
Kunskap om etik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven känner igen och kan nämna etiska
normer i den religion som studeras samt
etiska principer som förenar religioner och
livsåskådningar.
I3 Ett gott liv
Eleven fördjupar sin kunskap om kärlekens lagar, barmhärtighet och problemet med det onda.
M9 vägleda eleven att förstå värdena i de mänskliga rättigheterna och i
synnerhet i FN:s konvention om barnets rättigheter ur individuellt och
kollektivt perspektiv
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskap om människorättsetik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan det centrala innehållet i FN:s
konvention om barnets rättigheter och kan ge
exempel på mänskliga rättigheter.
I3 Ett gott liv
Eleven fördjupar sig i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Man diskuterar
förhållningssättet till barn i olika kulturer och under olika tider. Man diskuterar hur FN:s konvention
om barnets rättigheter förverkligas i elevernas liv utifrån deras egna erfarenheter.
M10 vägleda eleven att bedöma sina val och reflektera kring de värden
som påverkar dem ur ett etiskt perspektiv och med tanke på en hållbar
framtid
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att reflektera över etiska frågor
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ge exempel på hur man skapar en
hållbar framtid. Eleven kan tillämpa de etiska
principerna i religionen i fråga i sina exempel.
I3 Ett gott liv
Årskurs 3-6
Eleven funderar över bedömningen av olika situationer, val och konsekvenser av val. Man
diskuterar hur människors val påverkar framtiden och en hållbar utveckling.
M11 ge eleven möjligheter att diskutera etiska frågor, uttrycka sina
tankar och känslor på ett konstruktivt sätt samt öva sig att motivera sina
synpunkter
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
472
Föremål för bedömningen
Tankeförmåga, kommunikativa färdigheter
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven deltar i gemensamma diskussioner,
kan lyssna på andra och uttrycka sig.
I3 Ett gott liv
Man diskuterar känslor och värderingar, rätt och fel samt vad som kännetecknar ett gott liv. Eleven
övar sig att motivera sina åsikter. Etiska och moraliska exempel studeras utgående från Bibeln och
kyrkans lära. Eleven reflekterar över hur tankar och känslor utvecklas och vad som kan påverka
utvecklingen negativt respektive positivt.
M12 hjälpa och stödja eleven att utveckla och stärka en positiv syn på
världen, en positiv självkänsla och tro på livet
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Används inte som grund för bedömningen.
Eleverna handleds att som en del av
självbedömningen reflektera över sina
upplevelser.
I3 Ett gott liv
Eleven utvecklar och stärker en positiv syn på världen, en positiv självkänsla och tro på livet.
Islam
Lärokursens uppdrag i årskurs 3-6
I årskurserna 3–6 ska undervisningen i religion bredda och fördjupa elevens baskunskaper i hens
egen religion. Eleven får insikt i religionens heliga skrifter och berättelser samt centrala lära, etiska
principer, ritualer och seder. Eleverna uppmuntras att undra och fråga. I undervisningen granskas
de religiösa rötterna i Finland och Europa samt det religiösa livet och livsåskådningarna i dagens
Finland och Europa. Eleverna ska utveckla sin mediekunskap och handledas att bedöma och
använda olika källor för att söka information och utnyttja den i olika situationer.
Undervisningen behandlar barnets rättigheter och individens ansvar för sina handlingar. Eleverna
får träna sina emotionella och sociala färdigheter och lär sig att formulera egna åsikter och
motivera dem. Eleverna uppmuntras att utveckla vänskap, att bidra till en positiv gemenskap i
klassen och skolan och att motarbeta diskriminering.
De olika lärokurserna i religion i årskurs 3–6
I läroämnesbeskrivningarna för de olika religionerna preciseras de för alla gemensamma
innehållen i enlighet med den egna religionens särart. De lokala läroplanerna utarbetas på basis av
de gemensamma målen, innehållsbeskrivningarna och de preciserade lärokursbeskrivningarna
för de olika religionerna i grunderna för läroplanen.
473
Årskurs 3-6
Enligt 11 § i lagen om grundläggande utbildning studerar eleverna i den grundläggande
utbildningen religion eller livsåskådningskunskap. Religionsundervisningen genomförs dock enligt
13 § i samma förordning i enlighet med elevernas religionssamfund som undervisning i den egna
religionen enligt särskilda lärokurser. För att trygga läroämnets enhetlighet har för alla former av
undervisning i den egna religionen utarbetats gemensamma mål och centralt innehåll.
Årskurs 3
Centralt innehåll
I1 Förhållandet till den egna religionen
Centralt innehåll i undervisningen är Koranen, den nedtecknade islamiska traditionen och grunden
för den islamiska läran. Den islamiska traditionens inflytande på kulturen, arkitekturen och islamisk
konst studeras. Man bekantar sig med islams globala inflytande via antikens litteratur och dess
kommentatorer. Man behandlar de heliga platserna och deras betydelse. Vid val av innehåll är
för åldern lämpliga religiösa regler och berättelser enligt islamisk tradition viktiga. Man bekantar
sig med religiösa symboler, högtider och den islamiska kalendern. Vid val av innehåll beaktas det
religiösa språkets särdrag, islamisk terminologi och dess förenande effekt i den islamiska världen.
Man bekantar sig med islams mångfald och granskar berättelser om profeterna med tanke på
hur den islamska läran utvecklats. I undervisningen studeras islams historia i Europa och islam
i Finland.
I2 Religionernas värld
Centralt innehåll i undervisningen är judendomen, kristendomen och islam. Gemensamma
profeter, heliga platser och skrifter studeras. Man bekantar sig med judendomens, kristendomens
och islams inflytande på europeisk kultur. Man behandlar religiösa samfund i Finland och
betydelsen av en religiös dialog, religioner i medier och inom populärkulturen och religionernas
betydelse för världsfreden.
I3 Ett gott liv
I undervisningen granskas de etiska principerna och livets värde inom islam. Man studerar
uppfattningen om det förbjudna och tillåtna inom islam samt syndabegreppet. Man reflekterar över
människan och naturen och globalt ansvar. Viktigt innehåll är människans rätt till liv och FN:s
konvention om barnets rättigheter. Man reflekterar över förhållandet mellan tro och handlingar,
islamiska seder och bruk, empati och etiska frågor som uppstår i elevernas liv.
Årskurs 3-6
Undervisningens mål
Innehåll som
anknyter till målen
Mångsidig kompetens
M1
I1
K1
M2
I1
K1, K2
M3
I1, I2
K2, K3, K4
M4
I1, I2, I3
K4, K5, K6
M7
I1, I2, I3
K2, K5, K6
M8
I1, I2, I3
K7
M9
I2, I3
K2
M10
I2, I3
K1, K3, K6
M11
I1, I2, I3
K1, K4, K6, K7
M12
I3
K1
474
Mål för undervisningen
M1 handleda eleven att fördjupa sig i religionens heliga skrifter och
berättelser samt den centrala läran
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att hantera information om religion,
religiös multilitteracitet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan nämna källor och texter inom
religionen i fråga samt beskriva det centrala
innehållet i dem.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven får kunskap om profeten Muhammeds liv och historien bakom islams uppkomst. Eleven
lär känna den centrala läran, såsom trospelarna, nåden, Guds kärlek och Guds egenskaper.
M2 handleda eleven att bekanta sig med ritualer och seder samt heliga
platser och byggnader inom religionen i fråga
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att hantera information om religion,
religiös multilitteracitet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan med hjälp av exempel redogöra
för viktiga ritualer, seder och heliga platser
inom religionen i fråga och beskriva deras
innebörd.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven undersöker högtider som är förknippade med det muslimska livet. Eleven får kunskap om
månskäran som en central islamisk symbol.
M3 hjälpa eleven att känna igen karaktäristiska drag och symbolik i
religiöst språk
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att analysera religiöst språk och
symboler
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ge exempel på religiöst språk och
religiös symbolik.
I1 Förhållandet till den egna religionen
M4 vägleda eleven att söka information om religionen i olika källor samt
bedöma och använda informationen
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
475
Årskurs 3-6
Man diskuterar språkliga särdrag och symboliken i Koranens berättelser. Eleven bekantar sig med
viktiga religiösa begrepp inom islam (till exempel tawhid och shirk).
Föremål för bedömningen
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Förmåga att lära sig i religionsundervisningen
Eleven kan söka information i flera källor.
Eleven övar sig att bedöma tillförlitligheten
och objektiviteten i den information hen hittar.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven övar sig att använda Koranen. Man diskuterar Koranens auktoritativa ställning som källa
till den religiösa lagen. Eleven bekantar sig med Koranverser som talar om islams trospelare.
M7 uppmuntra eleven att respektera det som är heligt för en själv och
för andra samt att agera lämpligt i olika religiösa sammanhang och
situationer
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Religiös multilitteracitet
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven vet hur man ska agera och strävar
efter att agera på ett lämpligt och respektfullt
sätt i olika religiösa situationer och på
religiösa platser.
I1 Förhållandet till den egna religionen
Eleven handleds att utforska begreppet helig. Eleven uppmuntras att reflektera över vad helig
innebär i såväl det individuella som det kollektiva livet.
I3 Ett gott liv
Eleven funderar över betydelsen av tolerans.
M8 handleda eleven i att utforska etiska normer i religionen i fråga och
etiska principer som förenar olika religioner
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskap om etik
I1 Förhållandet till den egna religionen
Årskurs 3-6
Eleven lär känna islamiska seder och bruk.
I3 Ett gott liv
Eleven funderar över begreppet synd.
476
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven känner igen och kan nämna etiska
normer i den religion som studeras samt
etiska principer som förenar religioner och
livsåskådningar.
M9 vägleda eleven att förstå värdena i de mänskliga rättigheterna och i
synnerhet i FN:s konvention om barnets rättigheter ur individuellt och
kollektivt perspektiv
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Kunskap om människorättsetik
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan det centrala innehållet i FN:s
konvention om barnets rättigheter och kan ge
exempel på mänskliga rättigheter.
I3 Ett gott liv
Eleven reflekterar över mänskliga rättigheter och människovärdets betydelse. Eleven reflekterar
över inställningen till olikheter ur ett människorättsperspektiv.
M10 vägleda eleven att bedöma sina val och reflektera kring de värden
som påverkar dem ur ett etiskt perspektiv och med tanke på en hållbar
framtid
Bedömningskriterier i slutet av årskurshelheten
Föremål för bedömningen
Förmåga att reflektera över etiska frågor
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Eleven kan ge exempel på hur man skapar en
hållbar framtid. Eleven kan tillämpa de etiska
principerna i religionen i fråga i sina exempel
I3 Ett gott liv
Man behandlar teman som påverkar såväl de
