Real BNP

Marknadsekonomins grunder
Föreläsning 2 – Makroekonomi och konjunkturläge
Mattias Önnegren
Agenda
• Vad är makroekonomi?
• Viktiga variabler
•
BNP (nationalräkneskaper)
•
Inflation
•
Arbetslöshet
• Internationell ekonomi
2
•
Bytesbalans
•
Sparande
Vad är makroekonomi?
• Makro = Stor
• Vad de flesta förknippar med nationalekonomi
•
Mycket nyheter om BNP och konjunkturläge
• Inom makroekonomi studeras ekonomin som en helhet
•
Exempelvis hela varu- och tjänstemarknaden, landets totala produktion
av varor och tjänster.
• Aggregerade variabler
Aggregerad = Sammanslagen
• Samspelet mellan företag och hushåll (bild på tavlan)
3
Exempel på frågeställningar inom makroekonomi
• Vad orsakar ekonomiska kriser? Hur förhindrar vi nya sådana?
• Varför finns det tendenser till att arbetslösheten ligger kvar på
höga nivåer efter ekonomiska kriser?
• Vad kan ett land göra för att sänka arbetslösheten?
• Varför har vissa länder hög tillväxt medan andra har en låg?
• Hur skulle ett EMU-medlemskap påverka den svenska
ekonomin?
• Och mycket mer
4
3 viktiga variabler
• BNP, Bruttonationalprodukten: Värdet av all produktion av
varor och tjänster under ett år.
• π, Inflation: Förändring i den allmänna prisnivån
• Arbetslöshet och sysselsättning: Andelen av befolkningen
som arbetar
5
Bruttonationalprodukten, BNP
(i boken: GDP, gross domestic product)
• Ett mått på ett lands ekonomiska aktivitet. Används ofta som ett
mått på välfärd
•
Ger en antydan om ekonomisk makt
•
Det är framförallt utvecklingen av BNP man kollar på
•
Bra mått för att jämföra mellan länder
•
Måttstock
• Önskade mål:
6
•
Hållbar ekonomisk tillväxt (lång sikt)
•
Stabil utveckling, minimera svängningar i konjunkturen (kort sikt)
Bruttonationalprodukt, BNP
• Nackdelar:
•
Säger inget om levnadsstandarden (materiell standard i ett land)
•
•
Säger inte hur mycket utländska företag producerar i vårt land eller
hur mycket ”våra” företag producerar i utlandet
•
•
Korrigeras via BNI (mer senare)
Tar inte hänsyn till kapitalförslitning
•
7
Korrigeras genom att dela med befolkningen
Tar endast hänsyn till det som tillkommer, inte det som försvinner
•
Tar inte med hemarbete
•
Miljöförstöring
•
Värdet av ledig tid
•
Genomsnitt (missvisande vid stora inkomstskillnader)
Utvecklingen av Sveriges BNP de senaste 53 åren
Sveriges BNP 2013:
Sveriges BNP tillväxt
8
558,9 miljarder USD
2,1%
Faktorer som påverkar BNP
(användningssidan)
• Konsumtion, C
: 49%
• Statliga utgifter, G
:27%
• Investeringar, I
:18%
• Nettoexport, NX
:6%
• BNP= C + I + G + NX
9
C
I
G
NX
• Konsumtion
• En ökad konsumtion leder till högre BNP
• Konsumtionen beror på hur mycket vi tjänar (lön – skatt) &
• hur mycket vi väljer att spara (hur mycket av lönen sparar
vi?)
• Investeringar
• Fler investeringar ökar BNP
• Investeringarna beror på räntan och hur villiga vi är att spara
• Det kapital som inte konsumeras går till investeringar
•
Exempelvis aktier, obligationer eller via bankutlåning
• Ibland skrivs lagerinvesteringar till separat (Y=C+I+IL+G+NX)
10
• Offentliga utgifter
• Statens utgifter, underhåll av infrastruktur och bidrag
• Statens utgifter måste vara lika stora som mängden skatt de
får in. Får staten in mer i skatt än vad de spenderar kallas
det för budgetöverskott
• Nettoexporten
• Export minus import
• En positiv nettoexport innebär att vi exporterar mer än vi
importerar, alltså att vi producerar mer än vad vi konsumerar
i landet.
11
Exempel BNP
• Ett land har ett BNP på 5 000 mdr.
•
Det har offentliga utgifter på 1000 mdr
•
Investeringarna kan beskrivas med funktionen 1000-50r
•
Räntan är 4%
•
Landet har en import på 2500 mdr
•
Landet har en export på 3200 mdr
• Hur stor är den inhemska konsumtionen i landet?
12
Exempel BNP
• Beräkna BNP för ett land med:
13
•
Konsumtionsfunktionen C=250+0,75(Y-T)
•
Offentliga utgifter = 750
•
Investeringarna = 500
•
Nettoexporten = 350
•
Skatterna, T = 1000
Försörjningsbalansen
• Uppställning i en tillgångs- och en användningssida.
Y + IM = C + G + I + X
• Tillgångar = Y + IM = Det vi har producerat + det som andra
länder har producerat åt oss.
• Användning = C + G + I + X = Vad vi har använt våra tillgångar
till.
14
Nominell vs Real BNP
• BNP kan anges på två sätt
•
Nominell BNP – löpande pris, dvs inklusive inflation
•
Real BNP – fast pris, räknat i ett basårs priset, dvs exklusive
inflation
• När vi studerar tillväxt är vi intresserade av hur mycket
produktionen har ökat, hur stor volymförändringen är → räkna
inte med inflation!
• Tillväxt beräknas genom förändring i real BNP:
•
15
𝐵𝑁𝑃 𝑡𝑖𝑙𝑙𝑣ä𝑥𝑡 =
𝑅𝑒𝑎𝑙 𝐵𝑁𝑃 å𝑟 𝑡−𝑅𝑒𝑎𝑙 𝐵𝑁𝑃 å𝑟 𝑡−1
𝑅𝑒𝑎𝑙 𝐵𝑁𝑃 å𝑟 𝑡−1
Exempel Real och Nominell BNP
• Om vi tänker oss tre olika tidpunkter
•
2013, 2015 & 2017
• Vi har en ekonomi med endast en vara, lakritsremmar.
•
En lakritsrem kostade 13 kr år 2013, 15kr 2015 och 17 kr år 2017
• År 2013 såldes 10 000st lakritsremmar i landet
• År 2015 såldes 12 000st lakritsremmar i landet
• År 2017 såldes 10 000st lakritsremmar i landet
• Vad är real BNP uttryckt i 2013 års prisnivå?
• Vad är nominella BNP för de olika åren?
16
BNP-Deflatorn
• BNP-deflatorn: Genomsnittlig prisnivå på samtliga varor och
tjänster som ingår i BNP relativt ett basår.
• 𝐵𝑁𝑃 𝑑𝑒𝑓𝑙𝑎𝑡𝑜𝑟𝑛 =
17
𝑁𝑜𝑚𝑖𝑛𝑒𝑙𝑙 𝐵𝑁𝑃
𝑅𝑒𝑎𝑙 𝐵𝑁𝑃
𝑁𝑜𝑚𝑖𝑛𝑒𝑙𝑙 𝐵𝑁𝑃
𝑅𝑒𝑎𝑙 𝐵𝑁𝑃 =𝐵𝑁𝑃 𝑑𝑒𝑓𝑙𝑎𝑡𝑜𝑟𝑛 och 𝑁𝑜𝑚𝑖𝑛𝑒𝑙𝑙 𝐵𝑁𝑃=𝑅𝑒𝑎𝑙 𝐵𝑁𝑃∗𝐵𝑁𝑃 𝑑𝑒𝑓𝑙𝑎𝑡𝑜𝑟𝑛
•
→
•
Tillväxt i BNP-deflatorn = inflation
•
𝐼𝑛𝑓𝑙𝑎𝑡𝑖𝑜𝑛 =
𝐵𝑁𝑃 𝑑𝑒𝑓𝑙𝑎𝑡𝑜𝑟𝑛 å𝑟 𝑡 −𝐵𝑁𝑃 𝑑𝑒𝑓𝑙𝑎𝑡𝑜𝑟𝑛 å𝑟 𝑡−1
𝐵𝑁𝑃 𝑑𝑒𝑓𝑙𝑎𝑡𝑜𝑟𝑛 å𝑟 𝑡−1
Exempel BNP
År
Real BNP
Nominell BNP
2013
2550
2550
2014
2661
2901
2015
2729
3061
a) Vilket år är basår?
b) Hur stor var BNP-tillväxten år 2014 och 2015?
c) Hur stor var inflationen år 2014 och 2015?
d) Hur mycket har prisnivån stigit från år 2013 till år 2015?
18
Andra sätt att beräkna BNP
• Från produktionssidan:
•
BNP = summan av alla förädlingsvärden i en ekonomi
•
Förädlingsvärdet = produktvärdet – förbrukningen
(värdet av det som produceras – kostnad för produktion)
• Från inkomstsidan
19
•
BNP = Löner + vinster
•
Löner inkluderar sociala avgifter (arbetsgivaravgifter)
•
Vinster inkluderar kapitalvinster och företagens vinster
(enligt boken driftöverskott och sammansatt förvärvsinkomst)
Andra mått på ekonomisk utveckling
kap 11 i marknad och politik
• BNP per capita
• Bruttonationalinkomst, BNI
• Nettonationalprodukt, NNP
• Nettonationalinkomst, NNI
• Disponibel nationalinkomst
• Potentiellt BNP & BNP-Gap
20
BNP per capita
• Dela BNP med antalet invånare
• Säger något om den materiella levnadsstandarden i ett land
• Förenklar jämförelser mellan länder (vanligtvis i $ eller €)
• Sveriges BNP utgör endast drygt 2 % av EU’s totala BNP
• Sverige har ett av de högsta BNP per captia inom EU
•
21
Få invånare men de som finns tjänar mycket
Utvecklingen av BNP/capita i Sverige 1550-2010
Sveriges BNP/capita 2013:
22
58 269,03 USD
• Bruttonationalinkomst, BNI
•
BNI = BNP + primära inkomster från utlandet (netto)
•
BNP mäter vad som produceras i hemlandet medan BNI mäter vad
som produceras av personerna som bor i hemlandet.
•
Exempelvis om en svensk person hyr ut en lägenhet i London.
Hyresintäkterna räknas till Englands BNP men till Sveriges BNI
eftersom det är en svensk person som genererar intäkterna.
•
Inkomster som genereras av svenska medborgare eller företag
• Nettonationalinkomst, NNI
•
NNI = BNI – kaptalförslitning
•
Visar den totala ekonomiska aktiviteten som sker på grund av
invånarna i ett land.
• Eftersom makroekonomi oftast berör hur mycket som kan
produceras i ett land så används BNP betydligt oftare än BNI.
23
• Nettonationalprodukt, NNP
•
NNP = BNP – kapitalförslitning
•
BNP med avdrag för kapitalförslitningar, det vill säga kostnaderna
av att byggnader, maskiner m.m. slits ut med åren och måste
repareras eller ersättas. Kapitalförslitningar anses relativt svårt att
beräkna
•
Kapitalförslitning är en kostnad som ofta ”glöms bort”, genom att ta
med förslitningen så får vi det totala resultatet av ett lands
ekonomiska aktivitet
•
Långsiktigt hållbar produktionsnivå
• Disponibel nationalinkomst
24
•
BNI + löpande transfereringar från utlandet, netto
•
Exempelvis bistånd eller in- och utbetalningar från EU
•
Sverige har negativa löpande transfereringar från utlandet
• Potentiell BNP
•
Den långsiktiga trend som BNP följer (positiv lutning)
•
BNP vid full sysselsättning (naturlig arbetslöshet)
•
Tillgängliga produktionsresurser utnyttjas optimalt
• BNP-Gap
•
Avvikelsen från potentiell BNP
•
Högkonjunktur: Faktisk BNP ligger över BNP-trenden
•
Lågkonjunktur: Faktisk BNP ligger under BNP-trenden
𝐵𝑁𝑃 𝑔𝑎𝑝 =
𝐹𝑎𝑘𝑡𝑖𝑠𝑘 𝐵𝑁𝑃 − 𝑃𝑜𝑡𝑒𝑛𝑡𝑖𝑒𝑙𝑙 𝐵𝑁𝑃
𝑃𝑜𝑡𝑒𝑛𝑡𝑖𝑒𝑙𝑙 𝐵𝑁𝑃
• Bild av potentiell BNP och BNP-gap på tavlan
25
Inflation
Inflationen/deflationen: Förändring i den allmänna prisnivån
• Inflation = genomsnittlig relativ ökning i den allmänna prisnivån
över en viss period
•
Försvagar konkurrenskraften
•
Omfördelar välfärd, delvis godtyckligt
•
Långivare-låntagare (realränta), arbetsgivare-arbetstagare (reallön)
•
Försvårar planering, skapar osäkerhet, dämpar utveckling
• Deflation = genomsnittlig relativ minskning i den allmänna
prisnivån över en viss period
Önskat mål:
• Låg inflation, (preciserat i Sverige sedan 1995 som 2 % inflation
± 1 %).
26
Konsumentprisindex, CPI
• Det vanligaste måttet på inflation
• En ”korg” av varor
• Mäter prisnivån i landet
• Utvecklingen av CPI =Inflationen
• Problem
27
•
Fast korg med varor(alltid samma varor i korgen)
•
Nya varor och förändrat konsumentbeteende
Inflation Sverige åren 1956-2013
Inflationen i November 2014 var -0,2 %
28
Arbetslöshet
• Hur många procent av arbetskraften som står utan arbete
• Arbetskraften = Personer med arbete + Arbetslösa
•
Studenter, sjuka, föräldralediga, m.fl. räknas inte med i
arbetskraften
•
Barn och pensionärer räknas inte heller till arbetskraften
• Sysselsättning
•
29
Ca 2/3 av Sveriges befolkning klassas som sysselsatta
Arbetslösheten i Sverige åren 1969-2008
Arbetslösheten November 2014 var 7,9% (säsongsrensad)
30
Internationell handel
• Anledningar
• Sparande
• Betalningsbalansen
31
Anledningar
• Köper varaor från utlandet då (Importerar)
•
Den är billigare i utlandet
•
Den finns inte i hemlandet
• Säljer varor till utlandet om (exporterar)
32
•
Om priset är högre i utlandet
•
Om priset i utlandet är högre än marginalkostnaden
Privat sparande
• Den del av den disponibla inkomsten som inte går till
konsumtion går till sparande. Kompensation för att inte
konsumera direkt erhålls genom ränta (avkastning)
•
•
Positivt sparande konsumera senare
•
Negativt sparande konsumera i förtid (Låna)
Realt sparande = investeringar
•
Det vi sparar kommer användas av företag till investeringar
•
Exempelvis: Aktier, obligationer, bankkonto
Individens förmögenhet = Real förmögenhet + Finansiell förmögenhet
33
Nationens sparande
• På samma sätt är nationens sparande lika med nationens
investeringar
•
Realt sparande:
•
•
Nytt realkapital – Kapitalförslitning = Nettoinvesteringar
Finansiellt sparande
•
Nationens totala inkomster – nationens totala utgifter
• Nationens förmögenhet= Naturtillgångar, realkapital, fordringar
på utlandet …
34
Betalningsbalansen
Betalningsbalansen= Bytesbalansen + Kapitalbalansen
Bytesbalansen = Export – Import – räntebetalningar + Internationella överföringar
•
Hur mycket vi producerar i förhållande till hur mycket vi konsumerar
•
Netto av löpande transaktioner med omvärlden
Kapitalbalansen = Kapitalimport – Kapitalexport
•
•
Hur mycket pengar utländska investerare placerar i vårt land i förhållande till hur
mycket vi placerar i utlandet
•
Finansiellt sparande
Betalningsbalansen = 0
•
35
En positiv bytesbalans leder till ett positivt finansiellt sparande
Exempel:
36
År 2009
År 2010
Hushållens konsumtion
2500
2600
Privata investeringar
1200
1250
Offentlig konsumtion och investering
1500
1500
Export, varor och tjänster
2700
2800
Import, varor och tjänster
2650
2850
BNP till marknadspris
5250
5355
a)
Beräkna lagerinvesteringarnas storlek 2009.
b)
Antag att inflationen under 2010 är lika med noll. Beräkna tillväxten i BNP
för 2010.
c)
Ange värdet på följande mått, alternativt ange vad man mer skulle
behöva veta för att ange värdet:
•
Nettoexporten 2009
•
Nettonationalprodukten 2009
•
Bruttonationalinkomsten 2009
•
Bytesbalansens saldo 2009
•
BNP per capita
•
Offentliga sektorns totala utgifter
•
BNP-tillväxten 2009
www.liu.se