24 OKTOBER 2011
Landstingsplan
2012 – 2014
Revidering till styrelsen 27 oktober 2011
1
24 OKTOBER 2011
Omvärlden - landstinget framtiden
Svensk ekonomi
Exporten och tillverkningsindustrin har en förhållandevis stor betydelse för
den svenska ekonomin. Därför drabbades Sverige hårdare än andra länder av
den finansiella oron och nedgången i världshandeln 2008-2009. När
konjunkturen sedan stärktes och världshandeln svängde upp igen växte den
svenska ekonomin snabbare än ekonomin i andra länder. De offentliga
finanserna var i god ordning, hushållens ekonomi stark, banksektorn hade
relativt stabil ekonomi och bostadsbyggandet var inte så högt. Sverige delade
med andra ord inte de problem som många andra länder hade.
De senaste veckornas turbulens på de finansiella marknaderna har
tillsammans med oväntat svag statistik från bland annat USA medfört att
bilden av den svenska ekonomins utveckling justerats ned. Sveriges
Kommuner och Landsting (SKL) bedömer att tillväxttakten för
bruttonationalprodukten (BNP) i år blir 4,4 procent att jämföra med 5,6
procent 2010. De bedömer dock att ökningen 2012 blir endast 1,8 procent på
grund av oron i världen. De bedömer även att skuldkrisen begränsas till år
2012, varför ökningstakten blir högre åren framöver.
SKL:s bedömning bygger på att den nuvarande oron inte övergår i en ännu
allvarligare kris och recession, även om det senare är en uppenbar risk.
Nyckeltal för den svenska ekonomin enligt SKL oktober 2011
Procentuell förändring om inte annat anges
2009
2010
2011
2012
BNP*
-5,3
5,6
4,4
1,8
Sysselsättning, timmar*
-2,4
1,9
1,7
0,2
Öppen arbetslöshet, nivå
8,4
8,4
7,6
7,7
Timlön,
2,8
1,1
3,5
2,9
nationalräkenskaperna
Konsumentpris (KPI)
-0,5
1,2
2,9
1,4
* Kalenderkorrigerad utveckling.
2013
2,7
0,3
7,6
2,9
2014
3,8
1,2
6,9
3,4
2015
4,0
1,4
6,0
3,8
1,7
2,1
2,5
Skatteunderlagstillväxt
Skatteunderlagsprognosen bygger på den samhällsekonomiska bild som
sammanfattas ovan.
Återhämtningen på arbetsmarknaden innebär att arbetade timmar ger ett
relativt stort positivt bidrag till skatteunderlaget åren 2010 och 2011, se
tabell nedan. En stor del av skillnaden i arbetade timmar mellan helåren
2010 och 2011 beror på att den uppgång som skedde under senare delen av
2010 ger stort ”överhäng” in i 2011. Åren 2012 och 2013 beräknar SKL att
antalet arbetade timmar ligger kvar på i stort sett samma nivå som 2011 och
löneökningstakten väntas avta. När den automatiska balanseringen av det
allmänna pensionssystemet i stort sett upphör att hålla tillbaka
pensionsinkomsterna efter 2011 ger ökade pensioner ett positivt bidrag till
skatteunderlaget.
2
24 OKTOBER 2011
Skatteunderlagstillväxt i procent 2010-2015 samt bidrag från olika komponenter i
procentenheter
2010
2011
2012
2013
2014
SKL, oktober 2011, %
2,1
2,6
3,5
3,2
4,1
BP, september 2011, %
2,3
2,3
3,3
3,8
4,8
Källa: Sveriges Kommuner och Landsting oktober 2011
2015
4,7
4,4
Höjningen av grundavdraget för personer som fyllt 65 år håller tillbaka
skatteunderlagstillväxten 2010, men framförallt 2011. Landstingen
kompenseras för detta i regleringsbidraget.
I reala termer växer skatteunderlaget ändå under hela perioden, men
prognosen från SKL i oktober är en lägre utveckling än i tidigare prognoser.
Regeringens skatteunderlagsprognos är mer optimistisk än den från SKL för
åren 2013-2015. Regeringen är mer optimistisk avseende ökad sysselsättning
och högre löneökningar.
Landstingens och kommunernas ekonomi
Trots att svensk ekonomi var på väg upp ur en djup svacka blev 2009 och
2010 två av de resultatmässigt bästa åren någonsin för kommuner och
landsting. Förklaringen är främst tillfälligt höjda statsbidrag, sänkta
arbetsgivaravgifter och en återhållsam kostnadsutveckling.
År 2011 försämras sektorns resultat från +18 till +2 miljarder kronor.
Förklaringen är dels att prognosen för skattintäkterna reviderats ner något,
dels att den låga svenska räntan höjer kommunsektorns nuvärdesberäknade
pensionsskuld vilket försämrar resultatet.
Den ökade pensionsskulden påverkar resultaten i landstingen mest på grund
av fler anställda med högre inkomst. Det gör att landstingen beräknas få
underkott på 3 miljarder kronor 2011.
År 2012, när statens hela konjunkturstöd avvecklas beräknas sektorns
resultat bli + 5 miljarder kronor, varav +1 miljard kronor för landstingen.
Landstingen är inne i en period där de demografiskt betingade behoven ökar
kraftigt vilket gör det svårt att klara en ekonomi i balans fram till 2015 utan
att se över verksamhet och finansiering.
3
24 OKTOBER 2011
Landstingets mål
Attraktiv region
Delmål
Hållbar utveckling och inomregional balans
Mått
Sysselsättning (16-64 år),
Norrbotten
- Förändring öppet arbetslösa
Mål
Nuläge
Minskni
ng
Kvinnor
2010/2009: -17,7 %
2009/2008: 20,1 %
- Förändring sökande i
program med aktivitetsstöd
Ungdomsarbetslöshet
(18-24 år)
Minskni
ng
Minskan
de
Andel som avslutar
gymnasium inom 4 år
Ökande
och
minst
som
riket.
Ökande
och
minst
som
riket.
116
kWh/m2
år 2014
95
kWh/m2
år 2014
Minska
5 % till
2014
20 % år
2014
Eftergymnasial utbildning 3 år
eller längre
Landstingets
värmeförbrukning jämfört
med 2009
Landstingets elförbrukning
kWh/m2 jämfört med 2009
Tjänsteresor med bil jämfört
med 2009, km
Landstingets andel
certifierade ekologiska
livsmedel
Avfall kg/vårdtillfälle jämfört
med 2010
Minska
5 % till
2014
Män
-24,2 %
11,5 %
2010/2009: 20,8 %
9,3 %
2009/2008: 68,2 %
75,0 %
Utveckling andel arbetslösa mellan två år och
antal öppet arbetslösa vid senaste årsskifte:
2010/2009: Kvinnor -18,0 % och 493 st
Män
-25,4 % och 756 st
2009/2008: Kvinnor +9,3 % och 601 st
Män
-8,3 % och 1 013 st
2008/2007: Kvinnor +6,2 % och 550 st
Män
+32 % och 1 105 st
Norrbotten Riket
2010: 75 %
76 %
2009: 77 %
76 %
2008: 73 %
76 %
Norrbotten
2009: Kvinnor 23 %, Män 14 %
Riket
2009: Kvinnor 26 %, Män 18 %
2009: 125 kWh/m2
2009: 99 kWh/m2
2009 864 004 km
2011: 16 % (prognos)
2010: 6 %
2010: 46,2 kg/viktat vårdtillfälle
Infrastruktur
En väl fungerande infrastruktur där sjöfart, flyg, vägar, järnvägar och ITkommunikation tillsammans bildar ett samverkande transportsystem har
grundläggande betydelse för regional utveckling och tillväxt. De långa
avstånden inom länet och avstånden till viktiga marknader både inom och
4
24 OKTOBER 2011
utanför Sverige ställer höga krav på transportsystemet, bl a hög vägstandard,
för såväl personer som varor.
Det europeiska arbetet med att peka ut de viktigaste gränsöverskridande
korridorerna är viktigt för att skapa ett fungerande transportnät för
kommunikation inom EU och med EU:s grannländer. Därmed blir det
möjligt för hela Europa att ta del av de mervärden Barentsområdet kan
erbjuda.
Norrbotniabanan, kopplad till Haparandabanan är en nödvändig långsiktig
investering som en del i en europeisk transportkorridor, men även för
regional och interregional förstoring av industri- och arbetsmarknad.
I en allt mer globaliserad värld är tillgången till goda flygtransporter direkt
avgörande för näringslivets möjlighet att kunna utveckla affärskontakter på
nya marknader. För inlandet som saknar alternativa transportmöjligheter
med rimliga restider är flyget direkt avgörande för näringslivet och dess
tillväxt. Även för länets sjuktransporter är flyget och dygnetruntöppna
flygplatser i Kiruna och Gällivare viktigt.
Den nystartade norrtågsverksamheten innebär en förbättring för tågtrafiken i
form av modernare vagnbestånd och fler turer mellan Umeå-Luleå-Narvik.
Den nya kollektivtrafiklagen som träder i kraft 1 januari 2012 innebär att
kommunerna och landstinget inom respektive län gemensamt är ansvariga
för den regionala kollektivtrafiken. Den regionala
kollektivtrafikmyndigheten ska upprätta och fastställa ett
trafikförsörjningsprogram som anger målen för den regionala
kollektivtrafiken. Myndigheten ska organiseras som ett kommunalförbund
med länets samtliga kommuner och landstinget. Landstingets aktier i
Länstrafiken i Norrbotten AB överlåts till kollektivtrafikmyndigheten.
Strategi
Säker, miljöanpassad och kostnadseffektiv kollektiv trafikförsörjning och
ökade möjligheter till arbetspendling inom och utanför länet; bl a genom
utvecklade interregionala förbindelser och regionförstoring.
Förverkligandet av viktiga europeiska transportkorridorer, i första hand
Northern axis och Botniska korridoren.
Fortsatt utveckling av flygplatser och effektiv flygtrafik.
Mått
Invånare i länet som
använder sig av Länstrafiken
Passagerare från länets
flygplatser
Mål
Ökande
Nuläge
2009: 23 %
Ökande
2007: 1 226 500
2008: 1 301 803
2009: 1 221 788
5
24 OKTOBER 2011
Stark ekonomi
Delmål
Mått
Resultat före finansiell
poster, mkr
Mål
2 % av nettokostnaden
130 mkr
Verksamhetens
nettokostnadsandel av
skatt och statsbidrag, %
Likviditet, 10 % av
nettokostnaderna, mkr
98 %
631 mkr
6
Nuläge
2011: -20 mkr prognos oktober
2010: 186 mkr
2009: 56 mkr
2011: 100 % prognos oktober
2010: 97 %
2009: 99 %
2011: 1 290 mkr prognos oktober
2010: 1 380 mkr
2009: 1 261 mkr
24 OKTOBER 2011
Budget och resultatprognos
Hur landstingets ekonomi kommer att utvecklas och vilka ekonomiska
förutsättningar landstinget har för att tillgodose medborgarnas behov beror i
huvudsak på befolkningsutvecklingen i länet, samhällsekonomins tillväxt,
statens transfereringar i form av statsbidrag och utjämningssystem och
landstingets förmåga att anpassa verksamheten till de ekonomiska
förutsättningarna.
Skatter, statsbidrag och utjämning
Skatteutjämning
Nuvarande utjämningssystem som trädde ikraft fr o m 2005 innebar att
landstinget fick en intäktsförlust på 125 mkr per år med helårseffekt fr o m
2011.
Landstingets kostnadsutjämning förändrades från och med 2008 med dels en
ny modell för strukturellt betingade löneskillnader, dels genom att modellen
för hälso- och sjukvård uppdaterades årligen. När hälso- och
sjukvårdsmodellen uppdateras inför 2012 ökar kostnadsutjämningen med
317 kr per invånare till 1 585 kr per invånare, främst inom området
vårdtunga grupper.
Regleringsbidraget påverkas av de eventuella satsningar regeringen gör samt
effekter av finansieringsprincipen mellan staten och landstingen. Om inga
obundna medel tillförs landstingen innebär det att en större andel av anslaget
tas i anspråk av inkomstutjämningen.
Landstingens ersättning för pneumokockvaccination upphör 2013 och
minskar regleringsbidraget.
Konjunkturstödet som landstinget fick 2010 upphörde 2011. Däremot erhålls
24 mkr i ett tillfälligt stöd 2011 som ingår i regleringsbidraget.
Regeringen tillsatte 2008 en parlamentarisk utredning som skulle se över
utjämningssystemet. När det gäller inkomstutjämningssystemet har beslut
tagits av riksdagen som ska gälla fr o m 2012 där garantinivån för
landstingen höjs och finansieras via den s k regleringsposten. För
Norrbottens läns landsting innebär detta en ökning av intäkterna 2012 med 8
mkr och en minskning 12 mkr 2013 och framåt.
När det gäller övriga delar har utredningen lämnat ett förslag den 27 april
2011 som föreslås träda i kraft 2013. Utredningen föreslår följande
förändringar:
I kostnadsutjämningen ändras den s k hälso- och sjukvårdsmodellen,
vilket för Norrbotten innebär ett minskad intäkt på 125 kr/invånare eller
31 mkr.
Strukturbidraget minskas med högst 0,11 procent av det egna uppräknade
skatteunderlaget, vilket för Norrbotten innebär en minskad intäkt på 194
kr/invånare eller 48 mkr.
7
24 OKTOBER 2011
Ett införandebidrag införs så att inget landsting förlorar mer än
250 kr/invånare och år.
Förändringen fr o m 2013 innebär minskad utjämning med 79 mkr.
Landstinget får ett införandebidrag på 17 mkr det första året, men ska
tillsammans med övriga landsting betala för finansiering av
införandebidraget åren 2013 till 2016. Dessa förändringar finns med i
prognosen 2013 och framåt.
Dessutom har en av regeringen utsedd särskild utredare lämnat förslag till
hur kommuner och landsting kan ges stabilare planeringsförutsättningar med
hänsyn till konjunkturvariationer.
Prestationsbaserade ersättningar
Inom ett ökande antal områden avsätter regeringen prestationsbaserade
ersättningar till landsting och kommuner i syfte att stimulera huvudmännen
att vidta utvecklings- och förbättringsåtgärder inom områden som regeringen
bedömer angelägna inom hälso- och sjukvården. För att få del av tillgängliga
medel krävs att huvudmännen uppfyller vissa grundläggande gemensamma
krav och därutöver uppnår uppställda resultatkrav för identifierade
indikatorer. För år 2012 förväntas prestationsbaserade ersättningar bli
aktuella inom följande områden:
Förbättrad tillgänglighet inom hälso- och sjukvården (kömiljarden).
Nationella patientsäkerhetssatsningen.
Insatser för de mest sjuka äldre.
Genomförandestrategin för nationell e-hälsa.
Åtgärder ska vidtas så att landstinget får del av sin andel av tillgängliga
stimulansmedel.
Sammanfattning av intäktsförändringar
Procentuell förändring från föregående år om inte annat anges.
2010
2011
Utdebitering kr/skattekrona
10,40
10,40
Skatteunderlagsutveckling, riket enligt
2,1
2,6
Sveriges kommuner och oktober 2011
Antal invånare per 1 november året innan
249 207
248 635
2012
10,40
3,5
2013
10,40
3,2
2014
10,40
4,1
248 272
247 208
246 096
Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognos är underlag för
bedömning av nivån på skatteintäkter, statsbidrag och utjämningsbidrag.
8
24 OKTOBER 2011
Generella statsbidrag och utjämning
Utfall Prognos
Plan
2010
2011
2012
2013
Landstingsskatt
4 447
4 552
4 796
4 891
Del- och slutavräkning
69
103
Summa skatt
4 516
4 655
4 796
4 891
Inkomstutjämning
Kostnadsutjämningsbidrag
Strukturbidrag
Förslag från
utjämningskommittén:
Kostnadsutjämningsbidrag
Strukturbidrag
Införandebidrag
Regleringsavgift/bidrag
Tillfälligt konjunkturstöd
Bidrag för
läkemedelsförmånen
Statsbidrag för minskning av
sjukfrånvaro
HPV vaccin
Statsbidrag pandemi
Summa statsbidrag och
utjämning
Summa skatt, statsbidrag
och utjämning
Förändring, procent
451
248
217
427
315
216
16
109
104
653
2014
5 042
5 042
609
394
216
624
403
215
637
410
214
-31
-48
200
-48
-31
-48
17
-57
642
635
626
626
-83
15
18
-3
3
1 813
-3
1 815
1 806
1 749
1 725
6 171
6 470
6 602
6 640
6 767
2,6
2,2
2,1
0,6
1,9
Ekonomi i balans
Landstinget ska enligt kommunallagen ha en ekonomi i balans, d v s
intäkterna ska överstiga kostnaderna. Uppkommet underskott ska regleras
senast tredje året efter det att underskottet uppkommit. Om det finns
synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att sådan reglering inte ska göras.
Landstinget har inget oreglerat resultat från åren 2010 och tidigare.
Prognosen för det justerade resultatet 2011 är ett underskott på 23 mkr, som
ska återställas senast 2014.
Avstämning mot kommunallagens balanskrav, mkr:
Balanskravsresultat
2009 2010 Prognos
2011
Ingående resultat
-193
0
0
Resultat enligt resultaträkningen
179
193
-192
Avgår realisationsvinster
-1
-2
Synnerliga skäl,
56
omstruktureringskostnader
Synnerliga skäl, ändrad ränta på
169
pensionsavsättning
Justerat resultat
41
191
-23
Utgående resultat
0
0
-23
9
24 OKTOBER 2011
Finansiella mål
Ekonomi i balans, d v s ett nollresultat, är inte detsamma som god
ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning innebär att leva upp till
kommunallagens krav och för detta krävs ett positivt resultat som är
tillräckligt stort för att långsiktigt konsolidera ekonomin. Det s k
balanskravet anger endast en lägsta godtagbar nivå för resultatet ett enskilt
år.
De finansiella målen som fastställts gäller resultatet före finansiella poster,
nettokostnadsandelen av skatter, statsbidrag och utjämning och storlek på
likviditeten.
Finansiella mål och utfall de två senaste åren samt prognos 2011.
Finansiella mått och mål
2009
2010
Prognos
2011
Positivt resultat före finansiella
+56
+186
-20 *)
poster, minst 2 procent av
verksamhetens nettokostnad
Mål 122
Mål 0
Mål 130
Verksamhetens
99
97
100 ’)
nettokostnadsandel av skatt och
statsbidrag, mål 98 procent
Likviditet, 10 procent av
1 261
1 380
1 290 ’)
nettokostnaden, mkr
Mål 612
Mål 637
Mål 631
*) Prognos per oktober
Positivt resultat
Vid bedömning av en rimlig resultatnivå tas hänsyn till följande:
Avskrivningar på historiska anskaffningsvärden säkerställer inte
möjligheten till reinvesteringar, därför bör en beräkning göras av
återanskaffningsvärden för att kunna beräkna en långsiktig nivå.
Det egna kapitalet behöver inflationssäkras.
Resultatet bör täcka ökningen av hela pensionsåtagandet, d v s även för
den del som är intjänad t o m 1997 och redovisas som ansvarsförbindelse.
Med ovanstående som grund samt tumregeln att 2 procent av skatt och
statsbidrag ska redovisas som överskott borde landstingets långsiktiga
resultatmål vara ett resultat på cirka 130 mkr.
Likviditet
För att klara tillfälliga svängningar i ekonomin ska landstinget ha en
likviditetsreserv på lägst 10 procent av nettokostnaderna. Med likviditet
avses i huvudsak behållningen på landstingets koncernkonton. I likviditeten
exkluderas de långsiktiga placeringarna vars främsta syfte är att reservera
medel för framtida pensionsutbetalningar.
År 1997 avsattes 650 mkr och 2005 avsattes 100 mkr för pensioner. Dessa
medel har ökat i värde och hade vid månadsskiftet augusti/september 2011
ett marknadsvärde på 1 538 mkr. Landstingets pensionsskuld uppgår till
ca 6 700 mkr, inklusive förändring p g a ändrad ränta, och växer fortlöpande.
10
24 OKTOBER 2011
Landstingets ekonomi 2011
Årsprognosen per augusti pekar på ett nollresultat, vilket är 57 mkr under
budget. Prognosen före finansiella poster visar ett plus på 3 mkr, vilket är
183 mkr sämre än föregående år.
En reviderad prognos per oktober pekar på ett underskott på 192 mkr.
Försämringen av resultatet förklaras av sänkta skatteintäkter 9 mkr,
uppdaterad pensionsskuldsberäkning 14 mkr samt sänkning av
diskonteringsränta som ger en engångseffekt med 169 mkr.
Prognosen i augusti visar att den totala nettokostnaden ökar med 5,4 procent
jämfört med 2010 samtidigt som skatteintäkter, generella statsbidrag och
utjämning bedöms öka med 2,4 procent. Detta förhållande visar på en
utvecklingstakt där kostnaderna ökar mer än intäkterna vilket inte är hållbart
över tid.
Prognoser från landstingets divisioner pekar på ett underskott på 203 mkr,
vilket är 218 sämre än budget. Jämfört med bokslutet 2010 är det en
försämring med 115 mkr. Det prognostiserade negativa resultatet kan delvis
förklaras av ökade kostnader för läkemedel, riks- och regionsjukvård,
inhyrda läkare och sjukresor. Hög tillgänglighet, nyinrättade vårdplatser
inom psykiatrin samt minskat elevantal vid naturbruksskolorna påverkar
också det prognostiserade resultatet. Verksamheterna har krav på
kostnadsminskningar med 68 mkr varav 26 mkr bedöms genomföras under
året.
Ersättningen i vårdvalet har minskat med 2 procent 2011, motsvarande 19
mkr, vilket påverkar prognosen negativt på grund av att kostnaderna i
verksamheten inte fullt ut anpassats till minskningen av intäkter. Att
landstinget ännu inte helt kunnat anpassa sina kostnader efter det att nya
privata vårdcentraler öppnats belastar också årets prognos. Förutom
ersättningen i vårdvalet så är ramarna för året oförändrade.
I prognosen för året har intäkterna för Kömiljarden beräknats till 34 mkr.
Eftersom intäkterna från Kömiljarden påverkas av hur många landsting som
varje månad uppfyller de uppsatta kraven för ersättning har prognosen
beräknats utifrån landstingets utfall för januari till augusti samt en försiktig
bedömning för resterande månader.
Principer för ramfördelning
Landstingsfullmäktige fördelar skatteintäkter och statsbidrag och utjämning
till divisionerna samt till landstingsstyrelsen för de gemensamma
kostnaderna. Under målavsnittet beskrivs vilka krav som ställs på
verksamheten under perioden. De ekonomiska ramarna är den yttersta
begränsningen för vilken verksamhet som kan bedrivas.
I divisionsplaner konkretiseras målen och verksamheternas åtaganden.
Divisionsplanerna fastställs av biträdande landstingsdirektör.
Utgångspunkten för divisionernas resurser år 2012 är divisionsbudgetarna
för 2011. Dessa förändras enligt principerna i följande avsnitt.
11
24 OKTOBER 2011
Förändring av ramar
Ramen för kapiteringen i Vårdval Norrbotten minskas med 2 procent 2012.
Sammantaget bedöms det föreligga ett behov av kostnadsminskningar på ca
400 mkr framöver p g a divisionernas underskott 2011 och föreliggande
prognos 2012-2014. Kostnadsminskningarna ska uppnås löpande med
effekter redan år 2012, men framför allt under år 2013 och 2014.
Löne- och priskompensation
Verksamheten kompenseras för kostnadsökningar till följd av löneavtal när
löneöversynen är klar. Reserv för kommande löneavtalsökningar finns bland
gemensamma intäkter och kostnader. Detta gäller inte verksamheter som
finansieras med intäkter eftersom de har sin intäkt som ram.
Kompensation för förväntade prisökningar tillförs divisionerna i samband
med landstingsplanen. Detta gäller inte verksamheter som finansieras med
intäkter.
Effekter av avtalsförändringar med större ekonomiska konsekvenser under
perioden ska behandlas av landstingsstyrelsen.
Landstingsinterna intäkter och kostnader för laboratorieanalyser samt lokaler
uppräknas inte inför 2012.
Procentuell uppräkning av anslag enligt nedan:
2010
Prisindex LPI, enl SKL oktober 2011
Inklusive läkemedel
2,0
Exklusive läkemedel
2,4
2011
2012
2013
2014
2,1
2,6
2,1
2,7
2,0
2,6
2,5
3,0
Läkemedel
I juni 2011 godkände Sveriges Kommuner och Landsting en ny
överenskommelse om statens ersättning till landstingen för
läkemedelskostnaderna. Överenskommelsen gäller för 2011 och landstingen
erhåller 22,9 miljarder kronor. För 2010 uppgick statsbidraget till 23,2
miljarder kronor, men blev lägre till följd av vinst och
förlustdelningsmodellen.
Statsbidraget fördelas till landstingen enligt en behovsmodell som är baserad
på befolkningsstruktur och socioekonomi. Vidare finansieras
läkemedelsbehandlingar för vissa sjukdomar där behoven är ojämnt
fördelade mellan landstingen, delvis solidariskt mellan landstingen.
Norrbottens läns landsting får 31 kronor/invånare eller 7,7 mkr i den
solidariska modellen. Men beräknas 2011 ha en kostnad på 73 mkr.
Prisnivån på befintliga läkemedel bedöms enligt Sveriges Kommuner och
Landsting sjunka, men kostnaderna ökar dock vilket beror på ökade
volymer, nya dyra läkemedel och nya behandlingsprinciper. Det gäller både
för läkemedel på recept och för läkemedel i verksamheten.
Per augusti har kostnaderna för läkemedel totalt har ökat med 45 mkr
jämfört med 2010, en ökning med 8 procent. Både receptläkemedel och
läkemedel i verksamheten har ökat, med 34 mkr respektive 11 mkr.
Kostnadsökningen beror till stor del på ökad förskrivning av ett fåtal dyra
läkemedel samt nya läkemedel med utökade användningsområden.
12
24 OKTOBER 2011
Prognosen bedöms läkemedelskostnaderna öka med 8 procent jämfört med
2010, vilket motsvarar 66 mkr.
I budget för 2012 avsätts en del av läkemedelsbudgeten till nya läkemedel.
Riks- och regionsjukvård
Landstinget köper högspecialiserade sjukvårdsinsatser utanför länet
framförallt vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Vård utanför regionen
köps
bl a från Akademiska sjukhuset, Sahlgrenska sjukhuset och Karolinska
universitetssjukhuset.
Kostnaden för riks- och regionsjukvården har totalt t o m augusti ökat med
23 mkr eller 8 procent jämfört med samma period föregående år. I
årsprognosen antas kostnaden öka med 5 procent jämfört med 2010.
Enligt avtalet för regionsjukvården beräknas prisökningen enligt
landstingsprisindex exklusive läkemedel plus 0,1 procent.
Landstingsprisindex för 2012 beräknas till 2,7 procent. Slutliga indexet för
2010 blev 0,2 procentenheter högre än vad som beräknades i regionavtalet
för 2010, varför differensen ökar uppräkningen för 2012. Ökningen blir
därför 3,0 procent, vilket ramarna till divisionerna räknas upp med för 2012
jämfört med budget 2011.
Tandvård
För tandvårdsföretagen råder fri etableringsrätt och fri prissättning. Det
innebär att landstinget endast kan vara kravställare när det gäller den
tandvård som landstinget är ålagd att svara för, eller bedriver i egen regi.
Landstingets verksamhet ska vara konkurrensneutral. Samtidigt har
landstinget ett ansvar för att, i områden där privata etableringar saknas eller
är otillräckliga, säkerställa att invånarna erbjuds allmän tandvård.
Landstinget ska svara för:
Att regelbunden och fullständig tandvård erbjuds barn och ungdomar till
och med det år de fyller 19 år. Landstinget ska också tillgodose
vårdbehovet hos de barn/ungdomar som inte själva efterfrågar tandvård.
Uppsökande tandvård till äldre och funktionshindrade.
Tandvård som ett led i en kortare sjukdomsbehandling samt nödvändig
tandvård till de patienter med särskilda behov som omfattas av
uppsökande tandvård.
Specialisttandvård för vuxna, akuttandvård till vuxna asylsökande samt
allmän tandvård för vuxna.
För finansiering av Folktandvårdens och den privata tandvårdens åtaganden
anslås till landstingsstyrelsen:
Barn- och ungdomstandvård 59,3 mkr. Det är 1,3 mkr lägre än 2011 på
grund av färre antal barn och ungdomar.
Ersättning per barn och år för 3–19 år är 1 350 kr till både division
Folktandvård och privata tandläkare, vilket är oförändrat jämfört med
2011.
Uppsökande tandvård 24,4 mkr.
13
24 OKTOBER 2011
Specialisttandvård, barn 0-2 år och övriga landstingsspecifika uppgifter
till division Folktandvård 82 mkr, vilket är 15 mkr lägre än 2011 p g a
justering av resultatkrav.
Beslut om tandvårdstaxa tas av landstingsfullmäktige i november 2011.
Vårdval
Ersättningssystemet har följande principiella struktur:
Fast ersättning i form av vårdpeng är den huvudsakliga inkomsten för
vårdgivarna och utbetalas månadsvis i form av vårdpeng respektive
läkemedelspeng.
Prestationsbaserad ersättning för sjukdomsförebyggande verksamhet, en
procent av vårdpengen omfördelas till detta efter beslut i
landstingsstyrelsen.
Avdrag p g a för låg täckningsgrad på respektive vårdcentral.
Rörlig ersättning i form av besöksavgifter tillfaller respektive leverantör.
Kompensation för avgiftsfria besök kan utgå enligt de villkor som
fastställs av landstingsstyrelsen.
Särskilda tillägg ska kompensera för socioekonomiska förhållanden samt
högre kostnad p g a glesbygd respektive långa avstånd enligt de villkor
som fastställs av landstingsstyrelsen.
Leverantör hos vilken patienten är listad svarar för kostnaden för besök
som görs vid andra enheter inom primärvården samt hos
privatpraktiserande sjukgymnaster och läkare. Ersättningsnivåerna
fastställs av landstingsstyrelsen.
Ersättningsnivåer
Tabell 1. Ersättningsmodell 2012 (i miljoner kr)
Totalbelopp (helår 2012)
Förändring jämfört
med LP 2011 inkl
förändring av ändrat
kostnadsansvar
Kapitering
varav Vårdpeng
683,9
12,3 *
varav Läkemedelspeng
286,9
-9,2 *
Socioekonomisk ersättning
31,3
0,9
Glesbygds- och avståndsersättning
30,5
3,1
Kompensation för avgiftsfria besök
44,3
Avdrag mödra- och barnavård Kiruna
-2,0
Summa vårdval
1 076,9
5,1
* Förändringen avser en neddragning p g a minskad befolkning samt besparing på 2 procent,
glesbygds- och avståndsersättning, laboratorieprover, ändrat kostnadsansvar för läkemedel,
sjukvårdsrådgivning i Luleå samt ökning för prisökning, delegerad sjukvård, utomläns vård
och merkostnader för vaccinering Hepatit B.
Kapitering
Kapitering är det belopp som utbetalas månadsvis i förhållande till hur
många invånare som är listade vid respektive vårdcentral. Ersättningen
består av vårdpeng respektive läkemedelspeng. Ersättningen varierar med
invånarnas ålder och baseras på retrospektiva uppgifter om vård- och
läkemedelskonsumtionens fördelning i olika åldersgrupper. I fråga om
läkemedel tas även hänsyn till skillnaden mellan könen.
14
24 OKTOBER 2011
Beloppet för kapitering är preliminärt beräknat. Det faktiska utfallet avgörs
av befolkningsutvecklingen under året.
Vårdpeng
Vårdpeng utbetalas per listad medborgare med viktning i de åldersgrupper
enligt vad som framgår av tabell 2. Under år 2012 är ersättningen 2 786 kr
(helår) vid 1,0 poäng.
Tabell 2
Ålder
0-6
7-39
40-64
65-74
75-84
>85
Poäng
1,15
0,57
0,91
1,44
2,24
2,76
Ersättning per individ, kr
3 213
1 584
2 512
4 014
6 248
7 693
Om inte landstinget beslutar annat uppgår helårsersättningen för 1,0 poäng
till följande belopp under perioden 2012-2013:
År 2013 2 730 kr vid 1,0 poäng.
År 2014 2 675 kr vid 1,0 poäng.
Enligt gällande lagstiftning har landstingets vårdcentraler avdragsrätt för
ingående moms. Motsvarande gäller inte för privata vårdcentraler som
istället måste kostnadsföra ingående moms. De belopp som anges för
vårdpengen i tabell 2 räknas därför upp med 3 procent för leverantörer som
tecknat kontrakt med landstinget om att ingå i Vårdval Norrbotten.
Läkemedelspeng
Läkemedelspeng utbetalas per listad medborgare enligt vad som framgår av
tabell 3. Under år 2012 är ersättningen 1 168 kr (helår) vid 1,0 poäng.
Tabell 3
Ålder
0- 4
5- 9
10 - 14
15 - 19
20 - 24
25 - 29
30 - 34
35 - 39
40 - 44
45 - 49
50 - 54
55 - 59
60 - 64
65 - 69
70 - 74
75 - 79
80 - 84
85 - 89
90-94
Män
0,18
0,17
0,22
0,32
0,24
0,33
0,38
0,43
0,51
0,64
0,86
1,12
1,48
1,84
2,16
2,47
2,67
2,83
2,78
Poäng
Kvinnor
0,17
0,11
0,21
0,42
0,31
0,38
0,43
0,49
0,70
0,90
1,13
1,42
1,68
1,95
2,32
2,64
2,87
3,07
2,93
Ersättning per individ, kr
Män
Kvinnor
210
204
204
128
261
245
376
495
280
360
384
446
445
498
498
575
600
822
742
1 047
1 009
1 320
1 305
1 660
1 733
1 957
2 144
2 275
2 525
2 706
2 885
3 086
3 122
3 356
3 311
3 585
3 250
3 418
15
24 OKTOBER 2011
95+
2,99
2,85
3 498
3 325
Om inte landstinget beslutar annat uppgår helårsersättningen för 1,0 poäng
till följande belopp under perioden 2013-2014:
År 2013 1 145 kr vid poäng 1,0.
År 2014 1 122 kr vid poäng 1,0.
Socioekonomisk ersättning
Invånare med socioekonomisk belastning har ofta större vårdbehov än andra.
Ersättningen varierar beroende på socioekonomisk belastning enligt
variabler i CNI (Care Need Index) för respektive vårdcentrals listade
patienter som beräknas av SCB. För CNI-ersättning anvisas 31,3 mkr för
2012.
Glesbygds- och avståndsersättning
Vårdcentraler i glesbygd har ett större ansvar för tillgänglighet dygnet runt
samt har ett annat patientflöde dagtid. Glesbygds- och avståndsersättningen
ska täcka de merkostnader som uppstår på grund av detta bredare uppdrag.
Ersättningen uppgår till 30,5 mkr, vilket är en ökning med 3,1 mkr jämfört
med 2011 och fördelas enligt principer som fastställs av landstingsstyrelsen.
Kompensation för avgiftsfria besök
Vårdcentralen är skyldig att ta ut de patientavgifter som fastställts av
landstinget. Patientavgifterna tillfaller leverantören. Vissa besök är
avgiftsfria enligt fullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsen får fastställa regler
som kompenserar leverantörer för avgiftsfria besök. För detta ändamål
anvisas 44,3 mkr. Ersättningen upphör när detta belopp uppnåtts
(kostnadstak).
Besök hos vissa läkare respektive sjukgymnaster
För vid vårdcentralen listade patienters besök hos privatpraktiserande läkare
med allmänmedicinsk kompetens verksamma enligt lagen om
läkarvårdersättning (LOL) görs ett avdrag från vårdpengen som är
schablonmässigt beräknat att täcka 50 procent av landstingets kostnad.
Motsvarande gäller för besök hos privatpraktiserande sjukgymnaster
verksamma enligt lagen om ersättning för sjukgymnastik (LOS). För
finansiering av den del av kostnaden som inte belastar leverantör anvisas
42,7 mkr.
Anvisat belopp är preliminärt eftersom det faktiska utfallet baseras på antalet
besök under året.
Verksamheter som inte omfattas av basuppdraget och gemensamma
funktioner
Vid vissa vårdcentraler i länet bedrivs verksamheter som inte omfattas av
basuppdraget. Ambulans-, bassäng-, bårhusverksamhet, observationsplatser,
radiologi (bild- och funktionsdiagnostik) samt lönekostnader för ST-läkare
är exempel på detta förhållande. Vissa läkemedelskostnader omfattas inte av
leverantörs kostnadsansvar, det gäller bl a hanteringskostnad för Apo-dos,
läkemedel som förskrivs enligt smittskyddslagen samt subventionerade ppiller. Inte heller LSS-verksamhet inklusive vuxenhabilitering och NEPteam ingår i vårdcentralernas kostnadsansvar.
16
24 OKTOBER 2011
Landstiget har under 2011 etablerat en beställarorganisation i
landstingsdirektörens stab för att hantera landstingets beställarroll gentemot
samtliga leverantörer i vårdvalet.
Under 2012 kommer fortsättningsvis ett antal primärvårdsgemensamma
funktioner, som kommer alla leverantörer till godo, att finnas i division
Primärvård. Framförallt handlar det om resurser för ST-läkare samt
gemensamt utvecklingsarbete.
Landstingsstyrelsen får i uppdrag att för 2012 fördela högst 201,8 mkr för
sådana ändamål.
Utbetalning av vårdpeng
Vårdpengen utbetalas månadsvis. Läkemedelspengen betalas ut månadsvis i
efterskott.
Driftkostnad för Vittangi vårdcentral
Verksamheten vid Vittangi vårdcentral drivs av Praktikertjänst AB till och
med april 2013. Ersättningen är anslagsfinansierad under
beställarorganisationen och utbetalas enligt det driftavtal som tecknats med
stöd av lagen om offentlig upphandling.
Landstingsstyrelsen ges i uppdrag att fastställa nödvändiga regler i övrigt för
ersättning till leverantörer inom de ramar som landstingsfullmäktige
fastställt.
Ramar
Politisk verksamhet
Ramar för 2012 (mkr):
Utfall 2010
Verksamhet
Landstingsfullmäktige
Demokratiutskottet
Landstingsrevisionen
Programberedningen *
Regionala
beredningen *
Hälso- och
sjukvårdsberedningar;
- Nord *
- Öst *
- Mitt *
- Syd *
Landstingsstyrelsen
Norrstyrelsen
Patientnämnden
Partistöd
Politisk verksamhet
Budget
avv
Nettokostnad
0,2
0,1
0,0
0,7
0,3
4,7
0,1
7,3
0,3
0,5
0,5
0,5
0,4
0,5
-0,3
0,9
0,0
0,2
4,0
0,3
0,3
0,6
0,4
10,1
0,1
0,2
10,0
34,9
2011 prognos
augusti
2012
Budget Nettoko
avvikel
stnad
se
-0,2
5,0
0,0
0,0
0,0
7,6
0,6
0,5
0,3
0,6
Ram
0,4
0,4
0,4
0,2
0,3
0,0
0,0
0,0
2,4
17
0,5
0,5
0,7
0,8
10,3
0,0
0,2
11,4
38,1
Förändring exkl
prisförändring jämfört med
2010
2012
2013
2014
5,2
0,0
7,8
1,1
1,0
1,0
1,0
1,2
1,1
10,4
0
0,3
11,6
41,7
-0,6
-0,6
-0,6
-0,6
-0,6
-0,6
24 OKTOBER 2011
* varav 0,150 mkr i omkostnadsram, i ramen för programberedningen ingår också
0,3 mkr för verksamhetsgruppen. Beredningarnas budgetar förutsätter att alla
ledamöter är yrkesverksamma.
Minskning på Landstingsstyrelsen avser omkostnadsram för
oppositionsråd för ny mandatperiod som gavs 2011.
18
24 OKTOBER 2011
Landstinget totalt
Ramar för 2012 (mkr):
Utfall 2010
Verksamhet
Primärvård
Opererande specialiteter
Medicinska specialiteter
Vuxenpsykiatri
Diagnostik
Folktandvård
Kultur och utbildning
Service
Länsteknik
Summa divisioner
Politisk verksamhet
Kommunikationer
Näringspolitik
Landstingsgemensamt **
Varav förändringar:
- Vårdval, kapitering
- Privatvård inom
primärvård och
beställarfunktion
- Barntandvård
- Forskning,
förbättringsarbete
- Framnäs hälsokälla
- Projekt skanning av
journaler
- Läkarutbildning
- Navelsträngsblod
- LÖF, sänkt premie
- Närsjukvård
Landstingsgemensamt,
personal
LD med stab och
sekretariat
Gemensamma
avskrivningar
Gemensamma intäkter
och kostnader
Verksamhetens
nettokostnad
Budget Nettoavv
kostnad
-12,0
278,6
-42,0 1 393,5
-42,0
-3,0
-2,0
7,0
-2,0
1,0
1,0
-94,0
4,0
0,0
0,0
28,9
1 730,2
344,2
229,1
86,2
96,3
259,3
121,4
4 538,8
34,9
63,0
54,0
1 312,5
2011 prognos
augusti
Budget
Nettokos
avvikelse
tnad
-38,4
238,2
-61,2
1 441,2
2012
Ram*
Förändring exkl prisförändring
jämfört med 2011 LP
2012
2013
2014
201,8
1 403,0
-74,3
7,4
-74,3
7,4
-74,3
7,4
-105,2
-18,1
0,3
0,7
-1,0
4,1
0,0
-218,8
2,4
0,0
0,0
34,7
1 832,0
366,6
228,9
93,7
98,3
260,4
124,3
4 683,6
38,1
73,5
67,0
1 381,1
1 761,4
365,8
231,9
81,8
107,0
269,4
123,4
4 545,5
41,7
79,0
73,2
1 422,7
11,7
13,9
2,2
-14,9
8,0
-0,1
-3,8
-49,9
-0,6
5,5
5,5
38,5
11,7
13,9
2,2
-14,9
7,1
-0,1
-3,8
-50,8
-0,6
5,5
5,5
20,6
11,7
13,9
2,2
-14,9
5,1
-0,1
-3,8
-52,8
-0,6
5,5
5,5
1,3
-1,3
1 069,2
65,3
1 076,9
65,3
-15,6
65,3
-34,9
65,3
-54,2
65,30
0,1
60,5
1,0
59,3
3,0
-1,3
2,0
-1,3
2,0
-1,3
2,0
3,6
8,0
0,8
0,0
-2,9
-8,0
-3,6
-8,0
-3,6
-8,0
12,6
0,4
16,8
0,4
23,8
0,0
20,1
4,2
-4,0
-1,2
0,1
6,7
-0,4
-4,0
-1,2
0,1
6,7
-0,4
-4,0
-1,2
0,1
2,9
17,9
1,8
1,2
18,1
0,4
44,0
-0,2
49,6
49,7
2,8
2,8
2,8
5,0
56,7
1,4
60,3
82,6
20,9
20,9
20,9
55,0
21,4
4,9
119,1
229,4
-12,1
-12,1
-12,1
2,2
6 143,2
-173,8
6 490,4
***
6 543,9
10,8
-8,0
-29,3
*Ram betyder budget för nettokostnaden (landstingsbidrag) per division/verksamhet.
** Inklusive ram för folkhälsa 2 mkr, jämställdhet 1 mkr och samordningsförbund 1 mkr
*** Inklusive uppdaterad pensionsskuldsberäkning 14 mkr
19
24 OKTOBER 2011
Landstingsstyrelsen bemyndigas att fördela anslaget till kommunikationer,
näringspolitik och landstingsgemensamt övrigt samt att besluta om
budgettekniska förändringar.
Specifikation av förändring av landstingsbidrag exklusive prisförändringar:
Division Primärvård; Minskning för 50 procent privatvård enligt taxa
43 mkr, Vittangi vårdcentral 22,3 mkr, dag- och hemrehablitering i Luleå
och Boden 4,4 mkr, beställarfunktion 2,5 mkr, utomlänsvård 6,1 mkr,
samt VIS 0,3 mkr. Ökning för sjukvårdsrådgrivning 3,6 mkr och
arbetsgivaravgifter 0,7 mkr.
Division Opererande specialiteter; Minskning för VIS 0,4 mkr. Ökning
för helikopter- och flygambulansavtal 1,6 mkr, arbetsgivaravgifter 5,0
mkr samt läkemedel 1,2 mkr.
Division Medicinska specialiteter; Minskning för VIS 0,4 mkr. Ökning
för dag- och hemrehabilitering i Luleå och Boden 4,4 mkr, läkemedel 2,5
mkr och arbetsgivaravgifter 5,2 mkr.
Division Vuxenpsykiatri; Minskning för VIS 0,2 mkr. Ökning för ökat
antal vårdplatser och lagkrav 12,4 mkr samt arbetsgivaravgifter 1,7 mkr.
Division Diagnostik; Minskning för VIS 0,2 mkr. Ökning för strålskydd
0,9 mkr och arbetsgivaravgifter 1,5 mkr.
Division Folktandvård; Minskning 15,0 mkr för justering av resultatkrav,
VIS 0,1 mkr och labpriser 0,2 mkr. Ökning för arbetsgivaravgifter 0,4
mkr.
Division Kultur och utbildning: Minskning för VIS 0,1 mkr. Ökning
teater 0,5 mkr, bidragsmedel m m 1,2 mkr, projektmedel 4,9 mkr,
engångsmedel för digitalisering 1,2 mkr samt arbetsgivaravgifter 0,3 mkr.
Division Service; Minskning för VIS 0,1 mkr, sjukresor 2,5 mkr och
ökning 0,3 mkr städ p g a dialys Kiruna år 2013, halvårseffekt 2012.
Ökning för arbetsgivaravgifter 1,1 mkr.
Division Länsteknik; Ökning för VIS 1,9 mkr samt arbetsgivaravgifter
0,4 mkr, minskning strålskydd 0,9 mkr samt 5,2 mkr p g a ökade intäkter
för IT-verksamhet.
Kommunikationer; Ökning för tågtrafik 5,5 mkr.
Näringspolitik; Minskning för projekten utveckling av IKT-sektorn
1,4 mkr, Attraktiv region 1,0 mkr, Invest in Norrbotten 0,8 mkr. Ökning
för verksamhets-/ägarbidrag och projekt 8,7 mkr.
Landstingsgemensamt övrigt, förändringarna specificeras i tabellen ovan.
20
24 OKTOBER 2011
Resultatprognos
Resultatprognosen grundar sig på antagandena ovan och SKL:s uppräkningsfaktorer
mkr
Utfall Prognos
Budget
2010
2011
2012
2013
2014
Verksamhetens intäkter
910
950
944
944
944
Verksamhetens kostnader
-6 814
-7 208
-7 240
-7 422
-7 623
Avskrivningar
-239
-232
-247
-267
-267
Verksamhetens nettokostnad
-6 143
-6 490
-6 543
-6 745
-6 946
Skatteintäkter
4 516
4 655
4 796
4 891
5 042
Generella statsbidrag och utjämning
1 813
1 815
1 806
1 749
1 725
Resultat före finansiella poster
186
-20
59
-106
-179
Finansiella intäkter
34
50
50
52
52
Finansiella kostnader
-27
-222
-95
-81
-94
Varav ändrad ränta pensionsskuld
-169
Årets resultat *
193
-192
14
-134
-221
Underskott på divisionerna
(-203)
-120
-87
0
Resultat inklusive divisionernas
-106
-221
-221
underskott
Behov av åtgärder för att nå
236
351
351
fullmäktiges mål
Resultatmål
130
130
130
*) I årets resultat -192 mkr år 2011 ingår divisionernas underskott 203 mkr enligt prognosen i
augusti, samt engångskostnad för ökad pensionsavsättning p g a ändrad ränta 169 mkr
beslutad i oktober 2011. I åren framöver ingår inte divisionernas underskott i årets resultat.
Utjämningsutredningens förslag fr o m 2013 ingår.
Utveckling av nettokostnader respektive skatt, statsbidrag och utjämning:
procent
2010
2011
2012
2013
Nettokostnadsutveckling, procent *
0,5
5,7
2,7
2,5
Utveckling skatt, statsbidrag och
2,6
2,2
2,1
0,6
utjämning, procent
- Varav skatt
1,5
3,1
3,0
2,0
- Varav utjämning och statsbidrag
5,3
0,1
-0,5
-3,2
*) I nettokostnadsutvecklingen 2012- 2014 ingår divisionernas bedömda underskott.
Engångskostnaden för ökad pensionsavsättning ingår inte.
21
2014
1,7
1,9
3,1
-1,4
24 OKTOBER 2011
Investeringar
För planperioden 2012-2013 ökas investeringsnivån, ökningen avser främst
investeringar i Sunderby sjukhus. (mkr)
mkr
2010
2011
Ram:
Överföring från tidigare år
31
Investeringsnivå, inkl investeringar för
314
415
externa hyresgäster, exkl finansiella
investeringar
Investeringsnivå, finansiella
1
investeringar
Total ram exkl finansiella
314
447
investeringar
Beslutat av Landstingsstyrelsen:
283
265 *)
*) beslutat av Landstingsstyrelsen t o m september 2011
2012
2013
2014
182
355
447
367
1
1
1
538
448
368
Landstingsstyrelsen bemyndigas att besluta om investeringar upp till denna
nivå.
Upplåning
Landstingsstyrelsen bemyndigas att uppta långfristiga lån upp till 500 mkr
under perioden.
Budget
Utdebitering
Utdebiteringen för 2012 är 10,40 kr per skattekrona.
Resultatbudget 2012
De totala intäkterna och kostnaderna ger följande resultatbudget för landstinget (mkr):
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnad
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
Resultat före finansiella poster
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Årets resultat
Divisionernas underskott 2012
Resultat
944
-7 240
-247
-6 543
4 796
1 806
59
50
-95
14
-120
-106
22
24 OKTOBER 2011
Finansieringsbudget
Finansieringsbudget för landstinget med utfall 2010 samt prognos 2011-2014 (mkr):
Resultatet 2012 – ej hänsyn taget till behov av ytterligare åtgärder
2010 2011 2012 2013 2014
Den löpande verksamheten
Årets resultat
193 -192
14
-134 -221
Bedömt resultat 2012-2014, divisioner
-120
-87
0
Justering för
- Avskrivningar
239 232 247
267
267
- Gjorda avsättningar och långfristiga skulder
121 282
99
101
92
- Ianspråktagna avsättningar/långfristiga skulder
-14 -17
-16
-15
-15
- Pensionsfond (Kortfristiga placeringar)
-89 -22
-23
-24
-25
- Ökn/minskn kortfristiga fordringar och skulder
-142 -113 112
Verksamhetsnetto
308 170 313
108
98
Investeringar
Inköp av materiella anläggningstillgångar
Inköp av finansiella anläggningstillgångar
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Investeringsnetto
Ökning långfristiga fordringar
Förändring av likvida medel
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
-225 -250
-537
-1
-447
-1
-367
-1
93
-132 -250 -538
-113
4
3
63 -76 -222
1 371 1 434 1 358
1 434 1 358 1 136
-448
3
-337
1 136
799
-368
3
-267
799
532
Balansbudget
Balansbudget för landstinget 2012 inkl divisionernas bedömda underskott och om inga
åtgärder vidtas, samt årsprognos 2011, utfall 2010 (mkr):
2010-12-31 2011-12-31 2012-12-31
Tillgångar
Anläggningstillgångar
2 014
2 043
2 331
Omsättningstillgångar
3 283
3 214
3 016
Summa tillgångar
5 297
5 257
5 347
Skulder och eget kapital
Eget kapital
Justering av tidigare års resultat
Årets resultat
Avsättningar
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa skulder och eget kapital
Soliditet enligt blandmodellen, procent
2 342
-13
193
1 324
44
1 407
5 297
48
23
2 522
2 330
-192
1 605
41
1 277
5 257
44
-106
1 693
36
1 394
5 268
42
