Detta vet vi…
Allt runt omkring oss är gjort av olika ämnen. Vissa ämnen är i ren form, som guld och
silver, andra ämnen är blandningar, som plast eller sockerkaka.
Atomer kallas de små byggstenar som hela universum är uppbyggt av. Om man
Zoomar in på till exempel ett metallhjul och zoomar in så långt man kan, då kommer
man tillslut till atomerna. Atomerna är alltså pyttesmå byggstenar som allting är
uppbyggt av. Atomer kan vara olika stora och olika tunga. Atomerna består av
protoner och neutroner och har elektroner som snurrar runt dem. (Se bild)
Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till
molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.
Molekyler är två eller flera atomer som sitter ihop. Vatten är ett bra exempel. Ibland
är det jätte många atomer som sitter ihop. Ibland är det bara några få.
Grundämne kallas de ämnen som består av en enda sorts atomer. Typ guld, silver,
diamanter, helium, kvicksilver och bly.
Kemisk förening är ett ämne som består av olika sorters atomer, t ex vatten (H2O).
De tre faserna - Nästan alla ämnen finns i tre tillstånd, eller former som man också
kan säga. Ett vetenskapligt ord för de tre faserna är aggregationsformerna. De tre
formerna är:
Fast - Molekylerna i ämnet sitter fast mot varandra och kan inte byta plats. Ämnet
känns fast och hårt.
Flytande - När ämnet blir varmare börjar molekylerna röra på sig, men de har
fortfarande kontakt med varandra.
Gas - När det blir ännu varmare släpper molekylerna taget om varandra och ger sig ut
i luften. Där blandas de med andra gaser.
Luften Luften du andas är inte bara rent syre. Luften innehåller massa olika gaser. Det
finns mest kväve (78%) och näst mest syre (21%). Resten (1%) består mest av
ädelgaser, koldioxid och vattenånga.
Periodiska systemet är en tabell över alla världens grundämne. Varje rent
grundämne har en bokstav. Väte har bokstaven (H), Silver har bokstaven (Ag). Man
kan också se hur många elektroner och hur tunga atomerna är.
I ett periodiskt system har varje atomslag tilldelats en ruta i tabellen. För kol skulle
den kunna se ut så här:
Varningsmärken Kemi
Ett väl genomtänkt system- återvinning
Återvinningssystemet innehåller flera led och bygger på att vi hela tiden gör rätt val.
Det första, och kanske viktigaste, beslutet tar vi redan i butiken. En hållbar livsstil
kräver att vi tänker klimatsmart varje gång vi handlar – om vi nu verkligen behöver
handla? Klokast är att välja grejer med kvalitet och som inte ger onödigt mycket och
krångligt avfall.
Men hur smarta vi än är så kommer det att uppstå avfall. Nästa viktiga steg är därför
att sopsortera rätt och hjälpa till att hålla isär de olika typerna av avfall. En stor del av
avfallet slänger vi i soppåsen. Denna hämtas och körs till en förbränningsanläggning,
där innehållet används som bränsle i el- och fjärrvärmeproduktion.
Elavfall, glas, kartong, papper och plast är exempel på material som kan återvinnas.
Plast- Ett av problemen är att plastens byggstenar och tillsatsämnen kan vara farliga
och ofta ”svettas ut” under plastens livstid och sprids. Det finns tusentals
tillsatsämnen som ger våra plaster alla olika egenskaper. Problemen med
tillsatsämnena är alltså tyvärr att flera kan vara farliga.
Man måste tillsätta ny plast till återvunnen plast för att tex flaskan ska vara hållbar.
Färgad plast går inte att återvinna.
Glas- Det glas vi mest använder till dricksglas, flaskor och fönster kallas sodaglas och
innehåller kvartssand, soda och kalk. Det går åt omkring 20 procent mindre energi att
göra nytt glas av återvunnet, än att göra hela glasprocessen från början. Glas kan
återvinnas hur många gånger som helst.
Papper- Papper görs av trädets cellulosa. Det tillsätts olika kemiska ämnen för att
pappret ska få olika egenskaper. Tidningar och papper kan återvinnas på flera olika
sätt. Därför måste du lämna ditt avfall på rätt ställe. Du har normalt tre alternativ:
SOPPÅSEN
ÅTERVINNINGSSTATIONEN
ÅTERVINNINGSCENTRALEN
Kuvert, Inbundna böcker i mindre antal
Tidningar, broschyrer, reklamblad, kontorspapper,
pocketböcker
Inbundna böcker i större antal
Elavfall- Elektriska och elektroniska produkter kan innehålla freoner, metaller som
kvicksilver, kadmium och bly och andra ämnen som är skadliga för människor och
miljön. Alla produkter med sladd eller batteri ska lämnas som el-avfall när de är
förbrukade. Det kan finnas inbyggda batterier i många produkter. Hela produkten ska
då lämnas in. Även lysrör och glödlampor räknas som elavfall. Elavfallet sorteras och
delas upp för att man sedan ska kunna återvinna de olika delarna på rätt sätt. Det
som inte kan återvinnas kan bli energi tex fjärrvärme.
Energi
Icke förnybar energi
Icke förnybar energi kommer från jordens lager och är antingen fossila bränslen eller
kärnkraft.
Till de fossila bränslena räknas olja, kol och naturgas. När man förbränner fossila
bränslen bildas koldioxidutsläpp som bidrar till växthuseffekten. Förbränning av kol
släpper ut mest koldioxid, naturgas minst.
De fossila bränslena bildades för miljoner år sedan av döda växt- och djurdelar.
Processen pågår hela tiden, men det går så långsamt att bränslena ändå räknas som
icke förnybara.
Uran, bränslet för kärnkraft, är också en lagerresurs från jordens inre, men är inte
fossil energi. Här är problemet istället radioaktivitet: vid brytningen i urangruvorna,
från kärnkraftverken vid en kärnkraftsolycka eller från det utbrända avfallet.
Förnybara energikällor
Förnybara energikällor kan delas upp i flödesresurser och fondresurser.
Flödesresurser kommer till jorden oavsett vad vi gör, som vind, sol och vatten, och
det är bara att ta tillvara.
Fondresurser däremot är bioenergi från åker och skog, som drivs av solen och kan
vara väldigt länge om de inte används för mycket.
När man eldar biobränslen (ved, energiskog eller biogas) släpps koldioxid ut, men det
är koldioxid som legat lagrad en kortare tid i växterna och som tas upp av andra
växter.
Lösningar och blandningar
Lösningar
Saft och läsk samt många andra drycker är typiska lösningar. Blod och saliv är viktiga
lösningar inom biologin. Alla haven och luften är faktiskt lösningar i jätteformat.
Ett exempel: Blandar du socker med vatten kommer du att märka att sockret delar
upp sig i mindre bitar för att till sist ”försvinna” i vattnet. Egentligen försvinner det
dock inte på riktigt, om du smakar på blandningen kommer du fortfarande kunna
smaka sockret. Det som händer är i stället att vattnets molekyler krockar med sockret
och griper tag i det så att det delar sig i sockermolekyler, som är så små att de inte
syns. Detta kallar man för att sockret löser upp sig. Det vi får då är ett exempel på en
lösning.
Blandningar
Ämnen som blandats ihop, men som inte sitter ihop rent kemiskt är en blandning.
Ofta kan man se de olika ämnena eller ingredienserna i blandningen.
Tillsatser
En tillsats är en produkt som tillsätts i den producerade maten. Det finns ett antal
olika anledningar till att mat innehåller tillsatser. Våra krav på att maten ska se trevlig
och fin ut och ha lång hållbarhetstid har betytt mycket för utvecklingen och
framställningen av tillsatserna. Det har även lett till att det idag finns livsmedel som
inte går att tillverka utan tillsatser. Andra anledningar är att tillverkarna av maten vill
effektivisera och sänka kostnader, eller att den är viktig för hanteringen av livsmedlet.
Tillsatser som är tillåtna i EU kallas för E-nummer.
Det finns två typer av tillsatser.
Berikningsmedel förbättrar näringsvärdet i livsmedlet. Ett exempel är vitaminer i
mjöl, margarin, lättmjölksprodukter och välling. Ett annat är jod i hushållssalt.
Margarin och lättmargarin ska berikas med vitamin A och D. Övriga livsmedel berikas
efter tillstånd från Livsmedelsverket. Det är förbjudet att sälja berikade livsmedel
utan tillstånd från Livsmedelsverket. Företag får inte lura konsumenter att chips,
godis eller läsk är speciellt nyttigt genom att berika dem med vitaminer.
Teknologiska tillsatser påverkar hållbarhet, konsistens, färg, smak eller lukt. De
används både hemma och i industrin.
Färgämnen kan vara naturliga eller syntetiska (konstgjorda). De får användas i ganska
många livsmedel. Produkter som färgas ofta är t ex läsk, konditorivaror och godis.
Färgämnen får inte användas för att lura konsumenten.
Konserveringsmedel används i livsmedel som ska lagras. Jäsning, mögelbildning och
förruttnelse hejdas. Näringsämnen och smak bevaras.
Antioxidationsmedel används för att hindra fett från att bli dåligt eller fruktprodukter
från att få en ful färg.
Förtjocknings-, emulgerings- och stabiliseringsmedel tillsätts för att påverka
konsistensen.
Sötningsmedel kan vara naturliga eller syntetiska. Vanligt socker, fruktsocker,
druvsocker och mjölksocker används för att söta eller konservera.
Sockeralkoholer är mindre söta än vanligt socker.
Syntetiska sötningsmedel ger ingen energi.
Sockerfria livsmedel får inte innehålla någon av sockerarterna, däremot får de
innehålla sockeralkohol eller syntetiska sötningsmedel.
Osötade livsmedel ska vara helt utan sötningsmedel.
Aromämnen och smakämnen tillsätts för att ge lukt och smak eller för att framhäva
produktens egen smak. Smakämnena känner du med tungan, aromämnena med
näsan.
Exempel på andra tillsatser är:
surhetsreglerande medel
mjölbehandlingsmedel
konsistenspåverkande ämnen
smakförstärkare (t ex glutamat)
Ordlista
Atomer
Kallas de små byggstenar som hela universum är uppbyggt av.
Grundämne
Ett ämne som inte är en blandning av flera ämnen, utan
består uteslutande av atomer med samma antal protoner i
atomkärnan. Grundämnen kallar också för element.
Molekyler
Är två eller flera atomer som sitter ihop.
Kemisk förening
Ett grundämne som är sammanbundet med ett annat grundämne.
Periodiska systemet
En tabell över alla världens grundämne.
Hållbar utveckling
Hållbar utveckling är utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande
generationers möjligheter att tillgodose sina behov.
Blandning
Materia som består av två eller flera substanser, som blandats
ihop, men som inte sitter ihop rent kemiskt.
Heterogen blandning
En blandning som inte är likadan i hela materian.
Homogen blandning
Blandning som ser likadan ut rakt igenom.
Lösning
En lösning är en blandning av flera ämnen. Den är alldeles jämn så att den ser ut som ett
enda ämne. Det ämne som det finns mest av kallas lösningsmedel.
Mättad lösning
En lösning som innehåller så mycket av något ämne tex socker att det inte kan lösas upp
mer.
Ta fram ditt periodiska system, ”kemiprovet”, kemiläxan om varningsmärken och
anteckningar från våra experiment. Dessa kommer Du också behöva när Du tränar inför
bedömningsuppgiften.
Bedömningsuppgiften kommer vara på måndag 7 december. (jag vet att det egentligen är
ett engelskapass men vi ändrar om lite)
Ta nu tillvara på tiden och fråga om det är något Du inte förstår.
Jag tror på dig!
Jessica
