SÄL:3: 2
KOST
Mikael Ekman
Elevers kostkunskap
En undersökning av skolelevers kostkunskap
Examensarbete 15 p
Säl:3:2
Datum:
2008-01-20
Handledare:
Ulla Högberg
1. SAMMANFATTNING ..................................................................................................................................... 3
ABSTRACT ........................................................................................................................................................... 3
1.INLEDNING....................................................................................................................................................... 4
1:1 BAKGRUND .................................................................................................................................................... 4
1.2 PROBLEMFORMULERING ................................................................................................................................ 4
1.3 SYFTE ............................................................................................................................................................ 4
2. LITTERATURGENOMGÅNG ....................................................................................................................... 5
2:1 MAT, HÄLSA OCH HÅRT ARBETE .................................................................................................................... 5
2:3 NÄRINGSÄMNEN ......................................................................................................................................... 6
2.3.1 PROTEINER .................................................................................................................................................. 6
2.3.2 FETT ........................................................................................................................................ 6
MÄTTAT FETT ...................................................................................................................................................... 7
ENKELOMÄTTAT FETT ......................................................................................................................................... 7
FLEROMÄTTAT FETT ............................................................................................................................................ 7
2.3.3 KOLHYDRATER...................................................................................................................................... 7
2.3.4 VITAMINER ............................................................................................................................................. 8
2.4 VÄTSKA ...................................................................................................................................... 9
2.5 MOTION OCH FYSISK AKTIVITET ....................................................................................................... 10
2.5.1 MERA RÖRELSE......................................................................................................................................... 10
2.6 SAMHÄLLSKOSTNADER ......................................................................................................................... 10
3. METOD ........................................................................................................................................................... 11
3.1 DATAINSAMLINGSMETOD ..................................................................................................................... 11
3.2 URVAL .......................................................................................................................................................... 11
3.3 GENOMFÖRANDE ..................................................................................................................................... 11
3.4 BORTFALL ................................................................................................................................................... 12
3.5 VALIDITET OCH RELIABILITET .......................................................................................................... 12
4. RESULTAT ..................................................................................................................................................... 12
4.1 SYSTEMATISERING OCH ANALYS....................................................................................................... 13
4.2 RESULTATSAMMANFATTNING ............................................................................................................ 14
4.3 DISKUSSION ................................................................................................................................................ 14
5. KRITISK GRANSKNING ............................................................................................................................. 16
6. REFERENSFÖRTECKNING ....................................................................................................................... 17
2
1. SAMMANFATTNING
Arbetet handlar om elevers kostkunskap i grundskolan åk8 och gymnasiet åk3, om det finns
skillnad mellan de olika klasserna i kostvanor, samt att samla fakta i grundkost, för att
pedagogiskt bredda kunskapen, i kost och vätska för elever som läser på byggprogrammet.
Jag har med min studie försökt att ta reda på vad de vet om vår grundkost i kostcirkeln och
om de äter frukost innan de går till skolan. I arbetet har jag även tagit reda på om det finns
skillnader i kunskaper i kost mellan grundskole- och gymnasieelever. Metoden för
undersökningen är enkätfrågor med bundna svarsalternativ. Resultatet påvisar att de flesta äter
frukost innan de går till skolan samt att de som tränar regelbundet äter lagad mat efter skolan.
Nyckelord: kost, energiobalans, kroppsarbete.
Abstract
The work acts about students' cost knowledge in compulsory education åk8 and Gymnasie
åk3. If there is a difference between the different classes in cost habits? And over all facts in
balanced diet chart, in order to pedagogically spread the knowledge in balanced diet chart and
fluid for students that read on the construction programme. What I want with my study is to
try to find out what they know about our balanced diet chart in the cost circle and if they eat
breakfast before they go to the school. And allthough there are differences in knowledge in
balanced diet chart, between pupils in åk 8 and Gymnasie åk.3. The method for the survey is
quantitative questionnaire questions. The result demonstrates that most pupils eat breakfast
before they go to the school and that they accustoms regularly eat prepared food after the
school. What I want with my study is to try to find out on what they know about our balanced
diet chart in the cost circle and if they eat breakfast before they go to the school. And although
there are differences in knowledge in balanced diet chart most of the students have knowledge
in how they should eat.
Keywords: balanced diet chart, bodywork
3
1.Inledning
1:1 Bakgrund
Kosten för våra växande ungdomar som studerar i skolan är viktig. Jag har lyssnat på elevers
diskussioner och förstått att de inte lägger så mycket energi på sina kostvanor och motion.
Kost och motion är viktigt för dessa ungdomar i uppbyggnadsfasen till en vuxen kropp
Tanken är att få en analys genom enkätundersökning vid ett gymnasium och vid en
grundskola om elever har kunskap om de äter nyttig mat under skoltid. Samt en
sammanställning av våra näringsämnens uppbyggnad där undertecknad har tankar om att på
pedagogiskt vis förankra kostkunskapen för eleven under lektionstid, där kost och för
motion/arbetsprestation bearbetas för en positiv betraktelse i studieform. Sambandet med att
äta (rätt) och utföra goda prestationer både i skolan och i det kommande arbetslivet är mycket
viktigt för alla.
Jag vill betona att de som använder kroppen för att prestera goda arbetsresultat, så som
byggnadsarbetare, är beroende av en god kosthållning då deras arbete sker i kanske hård vind,
högsommarvärme och vinterarbete, ibland i sträng kyla. Hårt kroppsarbete medför, att om inte
kroppen är i balans med vätska och bra kost så kommer vi inte att kunna prestera till fullo.
Framförallt så kommer kroppen inte att må bra av detta i längden
1.2 Problemformulering
Arbetet handlar om elevers kostkunskap i grundskolan åk 8 och gymnasiet åk3. Jag vill ta
reda på om det finns skillnader mellan de olika klasserna i kostvanor. Dessutom har jag
samlat fakta i grundkost, för att pedagogiskt bredda kunskapen i kost och vätska för elever
som läser på byggprogrammet. Eftersom goda kostvanor är viktiga för att orka med ett fysiskt
ansträngande arbete är elevernas kunskaper om goda kostvanor viktiga! Därför undrar jag och
vill undersöka:
Vilken uppfattning har elever om kostcirkeln och vad som är goda kostvanor?
Äter eleverna frukost innan de går till skolan?
Finns det skillnader i kostkunskaper mellan elever i grundskolan och elever på
gymnasiet?
.
1.3 Syfte
Utav två anledningar handlar mitt examensarbete om kost, dels att ungdomar som växer och
samtidigt studera ska prestera goda resultat i skolarbetet, och dels att jag har 25 års
yrkeserfarenhet i byggbranschen. I byggnadsbranschen är kosten en mycket viktig del för att
kunna utföra en yrkesmässigt bra prestation, och att livet efter arbetstidens slut måste vara
uthärdligt och tillfredsställande, både för mig själv och mina närstående. Kosten har en
mycket avgörande roll för att leva ett gott liv. För att kunna hjälpa gymnasieelever att förstå
betydelsen av bra kostvanor för att prestera ett bra arbete är det viktigt att veta hur de tänker
om detta.
4
2. Litteraturgenomgång
2:1 Mat, hälsa och hårt arbete
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett mått på hur vi mår psykiskt, fysiskt och
socialt. Det är ett mått på hur vi upplever vår hälsa i vår egen livssituation. Att äta näringsrik
mat och motionera har ett stort inflytande på hur vi mår. Sambandet mellan mat och motion
uppmärksammas allt mer i samhället. Vi vet att felaktiga matvanor orsakar både hjärt- och
kärlsjukdomar samt cancersjukdomar. Skolan har ett stort ansvar att påverka elever med
pedagogiska medel, och försöka att lägga en god grund i kost och vätska och vägleda dem
innan de kommer ut i samhället. Det är många ungdomar som inte funderar på sina
hälsobeslut som kan vara livsavgörande (rökning , alkoholvanor och motion) i deras framtid.
Kan skolan lägga en bra grund för eleverna, så är de bättre förberedda för god livsstil och
hälsa i deras liv i samhället, men det är i hög grad vi själva som bestämmer vilka risker vi vill
ta med vår hälsa.
De flesta arbeten har förändrats mycket på de sista 50 åren. Vi har mycket stillasittande jobb
och i samband med detta för lite motion, som ledar till ett minskat energibehovet. Men inom
byggbranschen är inte förändringarna så stora, arbetet är fortfarande tungt. Trots många nya
bra hjälpmedel så måste det mesta av arbetet utföras av byggnadsarbetaren själv och där
spelar kosten en viktig roll för det är den som gör att man orkar utföra ett tungt arbete. Det är
för oss som lever i dagens samhälle, viktigt att försöka att anpassa oss till de ändrade
levnadsvanorna. Enligt Christenson(2000) så har 85% av det svenska folket ett arbete som
kräver lite energi. Samtidigt dyker det upp nya produkter s k junk food (skräpmat) med
mycket fett och socker och i övrigt är näringsfattiga. I vår välfärd är det viktigt att inte bli
felnärda, så vi bör öka vår kunskap när det gäller sambandet mellan kost, livsstil, och hälsa.
Vi människor bör äta livsmedel som bland annat innehåller näringsämnen kolhydrater, fetter,
proteiner, vitaminer, mineralämnen och vatten. Det är samma ämnen som kroppen är
sammansatt av. För att vi ska kunna leva, arbeta och må bra så är det viktigt att vi äter
näringsrik mat, detta gäller alla människor, påtagligt viktigt för de som växer. Kroppen
behöver energi behövs för att hålla rätt kroppstemperatur, matsmältning, andning, hjärtat,
mm, och kunna utföra arbete. För de flesta människor går mer än hälften av energin åt till att
hålla rätt kroppstemperatur och driva de inre organen. Resten används till arbete, lek, och
motion. Mängden energi som en person behöver varierar, förbrukningen beror på t. ex ålder,
kön, kroppsstorlek, arbete, motionsvanor och klimatet. Det är mycket viktigt att
energibalansen är rätt, särskilt under hårda arbetsförhållanden.
Under kroppsansträngning som tillexempel när du joggar, cyklar, simmar eller i hårt
arbetetsförhållande, då förbrukas i första hand kolhydrater och fett. När kroppen regelbundet
utsätts för någon form av stress t ex fysisk träning eller ansträngande arbete, brukar alltid
någon form av anpassning ske. Ett uppenbart exempel på en sådan anpassning är att din
kondition förbättras när du tränar regelbundet.
5
2:3 NÄRINGSÄMNEN
2.3.1 proteiner
Enligt fakta från Livsmedelsverket(2006) så är protein ett mycket viktigt näringsämne, det
förekommer i alla våra celler. Utan protein skulle vår kropp inte fungera. Protein används för
uppbyggnad och reparation av celler. I vår kropp pågår det hela tiden tusentals kemiska
reaktioner som styrs av enzymer. Alla dessa enzymer är uppbyggda av proteiner, liksom de
hormoner som reglerar en mängd kroppsliga funktioner.
Protein används när ditt hår och dina naglar växter och när gamla hudceller ersätts med nya.
Antikroppar – som spelar en mycket betydelsefull roll i immunförsvarets roll – är också
uppbyggda av protein. För att få en bra uppbyggnad av proteiner bör vi äta av proteiner som
förekommer i både animaliska(djurriket)och vegetabiliska(växtriket) livsmedel. Animaliska
livsmedel är tillexempel- fisk, fågel, ägg, mjölk, kött, mm. Vegetabiliska livsmedel är
tillexempel- ärtor, bönor, linser, korn, soja, nötter, mm.
Många andra livsmedel som ris, pasta och bröd innehåller också mindre mängder protein. Det
är relativt enkelt att få i sig proteiner från vanlig mat. En person som väger 70 kilo och äter
3000 kcal per dag av vilka 15 % kommer från protein, rekommendation från livsmedelveket.
Protein kan kroppen inte ”lagra” på samma sätt som kolhydrater eller fett. Proteinöverskott
används som energikälla eller omvandlas till fett. Barn som växer har ett extra stort behov av
protein. Det är åter igen viktigt att de äter den mat som skolan serverar, eftersom deras
kroppar är i växstfas i skolåldern. Det kan tyckas motsägelsefullt att personer som försöker gå
ner i vikt bör äta mycket protein, dels för att protein är muskelbesparande, dels för att protein
mättar bra samtidigt som folk som styrketränar också i allmänhet bör äta mycket protein,
eftersom resultaten tycks bli bättre då än när proteinintaget är lågt. Muskler bränner mer fett
och de ökar ämnesomsättningen så att förbränning blir högre, samtidigt som kroppen behöver
protein för att bygga muskler. I ett arbete som byggnadsarbetare, där du ständigt är utsatt för
tungt arbete, kräver din kropp och framförallt dina muskler ett bra och regelbundet intag av
protein i form av kyckling, fisk, nötter och kött.
2.3.2 FETT
Kroppens viktigaste energikälla för våra kroppar är fett, och rätt sorts fett och rätt mängd är
avgörande om vi ska må bra. Enligt livsmedelsverket skulle många må bättre av att äta mindre
fett. Mängden fett beror givetvis på kroppsprestionen (idrott, hårt arbete, mm) Men vi behöver
även fett till vår fettvävnad, som dessutom är värmeisolerande och ger skydd åt de inre
organen. Kroppen behöver fett för att kunna bygga och reparera celler, och tillverka hormoner
Det knepigaste är att det finns flera sorts fett att ha koll på. Mättat fett – enkel mättat fettfleromättat fett. Äter man för mycket av exempel mättat fett- riskerar kroppen att få ökade
kolesterolvärden i blodet, vilket i sin tur ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Vårt sätt att
leva har förändrats de senaste 50 åren. Vi har många stillasittande arbete och i kombination
med för lite motion, lagrar kroppen fettreserver. För mycket fett kan leda till övervikt och
mycket mättat fett kan leda till hjärt- och kärlsjukdom. Som jag tidigare nämnt ovan är det
dock viktig att vi tillför kroppen en viss mängd fett/dag för att kunna genomföra ett arbete och
då de som arbetar inom byggbranschen har ett tyngre och aktivt arbete är deras behov av fett
större än hos en person med stillasittande arbete. Frågan är om ungdomar får rätt fett och rätt
mängd? Enligt Samuelson(1997) har ungdomar en relativt liten del fett i sitt dagliga intag då
de är medvetna om det allmänna råd som de möter i tidningar och på tv. Men är våra blivande
byggelever insatta i den egna kroppens behov av fett i förhållande till tungt arbete?
6
(Arvidsson, Hedelin, Olofsson & Sjöholm,1994)
Enligt Livsmedelsverket(1998) kan fetter delas upp i följande kategorier:
Mättat fett
Mättat fett finns i animaliska livsmedel och en del vegetabiliska oljor. Enligt
Livsmedelsverket lista som innehåller mycket mättat fett är till exempel: fet mjölk och fil,
smör, ost, fett kött, charkprodukter som korv och bacon, grädde, glass, bakverk, choklad.
Enkelomättat fett
Enkelomättat fett finns till exempel i olivolja, rapsolja, mandel, hasselnötter, cashewnötter,
jordnötter, avokado, kyckling.
Fleromättat fett
De viktigaste fleromättade fetterna är omega 3 och omega 6. De finns i till exempel fet fisk
som lax, makrill, sill, strömming och sardiner, solros och majsolja, olja från dådra som finns i
många matfetter, sesamfrö/olja, linfrö/olja.
För att ungdomars kost ska bli så allsidigt och bra behövs goda kunskaper i om vad som är bra
och dåliga fetter. I dagens samhälle är många medvetna om faran med fett men det är ytterst
viktigt att kroppen tillförs rätt mängd och rätt sorts fett. Undersökningar visar att många
ersätter fett med snabba kolhydrater. Då skapas en energiobalans i kroppen.
Fakta är hämtad från livsmedelsverket och innehåller exempel på: mättat fett, enkelmättat fett
och fleromättat fett:
2.3.3 KOLHYDRATER
Kolhydrater som kommer från växtriket är en stor energikälla för kroppen. Kolhydrater som
kommer från växtriket är tillexempel potatis, bröd, grönsaker, och frukt. När vi använder våra
muskler, så ökar Glykogenförbrukningen (lagrade kolhydrater) och vi orkar arbeta hårt eller
idrotta. Det gäller att inte överkonsumera kolhydrater, då får kroppen prioritera förbränning
av kolhydrater, vilket leder till att fettförbränningen sjunker, och nästan allt fett du äter
hamnar i din fettlager. Ett lågt intag av kolhydrater leder till att nivåerna av
glykogen(reservnäring för att hålla blodets glukoshalt konstant) i musklerna sjunker. Det
försämrar prestationsförmågan. När du äter kolhydrater omvandlar kroppen det till
glykos(blodsocker) som sedan förbrukas av celler. Kroppen har mekanismer för att hålla
blodsockret på jämn nivå. Vid hög nivå av blodsocker utsöndrar kroppen ett hormon som
heter insulin. Vid låg blodsockerhalt är det många som fuskar (inte äter näringsrik mat =
energiobalans) Energiobalansen bemöts oftast med sockerhaltiga produkter(godis, fika, mm)
för att häva det låga blodsockervärdet (energiobalans). Problemet är om man väljer mycket av
den typen (tomma kalorier) så ökar risken med att det tar för stort utrymme på bekostnad av
den näringstäta maten (max 10% av dagligt intag av socker) Blodsocker kurvan kommer att
pendla oavbrutet dagen ut, upp och ner, som egentligen är lågt blodsocker, eller
vätskebrist.(energiobalans). Kolhydrater som upptas snabbt höjer också blodsockret snabbt.
som bland annat finns i läsk och godis, kallas för ”snabba”. De kolhydrater som inte förbrukas
direkt, lagras som glykogen i levern och musklerna. När du inte har ätit på ett tag börjar ditt
7
blodsocker sjunka. Då frigörs glykogen från levern, och blodsockret höjs. Många elever i dag
har ett felaktigt intag av kolhydrater, man väljer till stor del att äta snabba, sockerrika
kolhydrater. Enligt undersökningen ”Ungdom mot år 2000” (1997) påvisas det att
ungdomarna har ett lågt intag av nyttiga långsamma kolhydrater så som rotfrukter och
grönsaker och väljer vit pasta(snabbpasta) och vitt bröd samt har ett ganska stort intag av
sockerrika, snabba kolhydrater då främst i form av snacks, fika och söta dricker. En sådan
kost för en byggnadsarbetare är förödande i längden. En kropp som nästan bara äter sina
kolhydrater i form av snabba, sockerrika kolhydrater kommer att lagra en hel del fett men
kommer att köra slut på kroppen. Våra byggelever behöver ha god kunskap i vad för
kolhydrater som kroppen kräver. En bra, balanserat regelbundet intag av bra, långsamma
kolhydrater behövs i det dagliga arbetet som byggnadsarbetare.
2.3.4 VITAMINER
Vi känner i dag till 13 vitaminer som är livsnödvändiga för människan. Fyra av dessa är
fettlösliga (A, D, E och K) och nio är vattenlösliga enligt Livsmedelsverket
A och B vitaminer får vi ifrån rotfrukter, grönsaker, kött, mjölk, frukt, matbröd, mm.
C vitaminer får vi från frukt, bär, potatis. D och E vitaminer från kött, fågel, ägg, matfett,
mjölk, skaldjur, korv. K vitaminer från bladgrönsaker
Äter alla elever utav det som skolbespisningen serverar, så får de en väl sammansatt kost.
Detta vill jag påvisa med mitt arbete och på så sätt lyfta fram vikten av en god kosthållning.
Jag uppmanar alltid mina byggelever att äta av skolans mat för att på så sätt orka dagens
lektioner och arbete. Tyvärr är jag medveten om att skolans mat inte alltid passar eleverna
men förhoppningsvis är det inte lika illa ställt med mina elever som med de elever som deltog
i ”Göta-Älvstudien” (1996) där stora delar av eleverna inte åt någon skolmat. I min
undersökning däremot åt de flesta av skolans mat. Stoppar vi i oss alla delar av kostcirkel
dagligen så kommer vi inte att ligga i riskzonen för bristsjukdomar. Även här finns det
rekommendationer från livsmedelsverket. Kroppen byggs upp mer än 20 olika grundämnen.
Får vi inte i oss tillräckligt av ett grundämne störs kroppens funktioner genom att inte allt kan
tillverkas eller fel grundämnen används. Vitaminbrist är sällsynt i dagens samhälle. Små barn
kan få vitamin tillskott av D-vitamin för att reglera kalkbalansen i skelett och tänder. Skolbarn
som är ute i solen och rör på kroppen och sedan äter av kostcirkeln alla delar dagligen, så
kommer alla med stor del att må bra.
8
2.4 VÄTSKA
(energiobalans). Av detta kan vi se på tabellen nedan. Människokroppen utgörs av 60 %
vatten (eller ca 50 liter för en person à 80 kg). Av detta finns 2/3 inuti cellerna och 1/3 utanför
och i blodbanan. En person i vila med Vätska är oerhört viktigt för kroppen . Prestationen i
arbetsförmåga försämras snabbast om vi lider av vätskebrist normal kroppsvikt omsätter ca
2,5 liter vätska/dygn. Vattenförluster sker via andning och genom huden, avföringen och
urinen.. Natrium finns det mer av utanför cellen och kalium inuti.
Dehydreringssymtom (uttorkning) uppkommer vid en förlust av ca 5% av kroppsvikten (ca 4
liter för en person på 80kg). Symtomen är följande: törst, huvudvärk, torra slemhinnor,
nedsatt hudelasticitet, omtöckning, feber, minskad urinproduktion, urinen mera koncentrerad,
lågt blodtryck, den drabbade hör sin egen puls, illamående. Dehydrering kan även leda till
elektrolytrubbningar. Symtomen är: nedsatt muskelfunktion, muskelsvaghet, hjärtrubbningar,
orkeslöshet, kramper. (Källa: Regionalt elitidrottscentrum Svealand. Studiekurs i kost och
återhämtning. Brev 4). I tabellen nedan ser vi sambandet mellan vätskeförlust och nedsatt
arbetsförmåga. Jag har tidigare skrivit om byggnadsarbetarens tunga arbete. Här vill jag visa
på hur arbetsförmågan kan försämras då man slarvar med vätskeintaget. Faran med att
glömma att dricka regelbundet är stor, speciellt då du utför byggjobb på varma sommardagar
då du t.ex kan befinna dig på ett svart plåttak där värmen står still. Det är viktigt som
byggnadsarbetare att vara medveten om vätskans betydelse för det kan få oerhörda
konsekvenser om du inte vet detta.
Vätskeförlust tabell är hämtad från faktahäfftet (uppladdningen/vätska)professor B. Saltin(2007)
9
2.5 MOTION OCH FYSISK AKTIVITET
Här kan skolan skapa en pedagogisk grund att påvisa att regelbunden fysisk aktivitet
förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar i sitt vuxna liv
som bland annat enligt Sjukvårdsrådgivningen(2008) hjärtinfarkt, högt blodtryck, övervikt,
benskörhet och åldersdiabetes. Regelbunden fysisk aktivitet leder också till att man mår bättre
genom att man blir avstressad samtidigt som man får mer ork och energi. För att hälsan ska
bli bättre behöver man inte träna hårt, utan det räcker med 30 minuters promenad fem till sex
gånger i veckan. De som är fysiskt inaktiva har mest att vinna på att börja motionera, eftersom
hälsan förbättras mest om man är otränad.
2.5.1 Mera rörelse
Vi har blivit mera stillasittande befolkning idag, mycket beroende på att vi ägnar vår fritid
med att titta på tv, Internet, mm. Bildmedia tycks ha tagit större plats i vårt utbud av vår fritid.
Även tekniken har haft framgång vilket leder till en annan typ av arbete, än som var för 20-30
år sedan. Dagens arbete består mycket av datoriserade robotar som underlättar arbetet, men
vår bransch är ett undantag, då arbetet fortfarande är mycket fysiskt tungt. Enligt
Sjukvårdsrådgivningen(2008) dör närmare 10 000 svenskar varje år till följd av för lite fysisk
aktivitet, och ungefär vart tredje person väger för mycket. Femtioåringen idag väger åtta kilo
mer än för 40 år sedan, vilket framför allt beror på att de flesta rör på sig mindre nu för tiden
En särskilt stor hälsorisk är att ha en så kallad "kalaskula" med fettansamling runt buken. För
att minska problemen med övervikt, så väger skolans pedagogiska grunder i kost och motion
stor vikt, eftersom vanor skapas tidigt i livet. Trots att byggnadsarbete är kroppsligt och tungt
så är det viktigt att våra elever är medvetna om vikten av att träna i någon form, arbetet i säg
räcker inte till som motion. En tränad kropp klarar arbetsbelastningarna mycket bättre än en
otränad, vilket kan göra att vissa arbetsskaderisker eventuellt kan minskas.
Skelettets mognad och uppbyggnad sker under de tidiga tonåren. Därför är det särskilt viktigt
med fysisk aktivitet i den åldern. Ungdomar behöver någon form av fysisk aktivitet varje dag.
Idag finns det vanligen bara två schemalagda timmar med “idrott och hälsa” i veckan i den
svenska skolan. Att gå eller cykla till skolan om man har möjlighet är därför extra värdefullt
eftersom övervikt är ett växande problem bland barn och ungdomar. Mer att läsa finns på:
sjukvårdsrådgivningen
2.6 Samhällskostnader
Undersökningar(enligt sjukvårdsrådgivningen) har visat att företag som satsar på fysisk
aktivitet för sina anställda kan få igen fem till nio kronor per satsad krona i form av minskade
kostnader för sjukfrånvaro, även skolan kan minska sjukfrånvaron bland elever genom mera
idrott i schemat. Om man är vältränad ökar prestationsförmågan även om man har ett
stillasittande skolarbete eller kontorsarbete. Detta kan bero på att syreupptagningen som
påverkan hjärnans arbetskapacitet och förmågan att lösa problem förbättras av regelbunden
fysisk aktivitet.
Att komma ut i arbetslivet och prestera 40 tim/v kan vara lika påfrestande på kroppen som
avancerade träningar 2-5gg/v . och lika som en idrottsman/kvinna som vill uppnå goda
resultat så måste naturligtvis en arbetare ha samma förutsättningar till att uppnå goda resultat i
sitt yrkesmässiga kunnande. Kosten i skolan har stor betydelse för elever som växer. När de
10
väljer att läsa på gymnasiet med inriktning på sitt yrkesval så tycker jag att det är viktigt att
skapa en kostkunskap för eleverna på ett pedagogiskt sätt. Jag vill förtydliga att kosten vi får i
oss är viktig, om vi vill prestera ett gott resultat i samhället.
3. Metod
Den undersökningsmetod som valdes var enkätfrågor med bundna svarsalternativ.
Undersökningen genomfördes i grundskolan år 8 och gymnasiet åk 3. Syftet med
undersökningen var att synliggöra om det finns mer kunskap i kostfrågor hos gymnasieelever
i åk 3 än hos elever i åk 8. Undersökningen vill också ge en inblick i, om de som sportar, äter
ett lagat mål efter skolan slut.
Kosten i skolan har stor betydelse för elever som växer, och när de flesta som väljer att
komma upp till gymnasienivå och därmed börjar sin inriktning till sitt yrkessval, är det viktigt
att skapa en kostkunskap till eleverna på ett pedagogiskt sätt, att kosten vi får i oss är viktigt
om vi vill prestera ett gott resultat i samhället
.
3.1 Datainsamlingsmetod
Metoden som användes var en enkätundersökning med fasta svarsalternativ med 8st frågor
om elevers kostkunskap där 5 svarsalternativ fanns att välja mellan. Alternativen att välja
mellan var följande: stämmer mycket väl, stämmer väl, stämmer bra, stämmer delvis samt
stämmer inte alls. Enkätfrågorna utgår från de frågeställningar som examensarbetet bygger på.
Enkätundersökningen med fasta frågor förespråkades då det för elevernas del upplevs som
tydligare om det är fasta svarsalternativ att välja utav.
3.2 Urval
Undersökningen grundar sig på en enkätundersökning genomförd i grundskolan år 8 samt år 3
på gymnasiet. Totalt så har 61 elever besvarat enkäten. Fördelningen blev följande, i åk8 så
besvarade 37 elever enkäten, och i åk 3 besvarade 24 elever enkäten. Antalet deltagare i
undersökningen anses relevant för att skapa en trovärdighet till undersökningens resultat.
Urvalskriterierna för undersökningen är både ett riktat val och ett slumpvis val. Urvalet är
delvis riktat genom valet av deltagarnas årsgrupp samt deltagandet av byggprogrammet.
Däremot vilka klasser, i årskurs 8 samt vilket gymnasieprogram som deltar, är slumpvis
utvalt.
3.3 Genomförande
Enkätundersökningen med bundna svarsalternativ har skett på ortens högstadieskola (åk8)
samt ortens gymnasie skola (samhällsprogrammet 13st, och byggprogrammet 11st). Kontakt
togs via telefon med 4 klassföreståndare, 2 för åk 8 i grundskolan och 2 för åk 3 på gymnasiet.
Enkätundersökningen presenterades för eleverna av respektive klassföreståndare och
genomfördes under lektionstid. Innan undersökningen genomfördes så informerades eleverna
om att undersökningen var konfidentiell. Samtliga enkäter insamlades och skickades till mig.
11
3.4 Bortfall
Av samtliga klassföreståndare hade jag fått uppgift om elevantal för att på så sätt veta hur
många undersökningar jag skickat ut och därmed veta eventuella bortfall. Bortfallet i
undersökningen var 11 st. totalt. Vilket jag inte tror påverkar trovärdigheten för
undersökningens syfte. Bortfallet beror enbart på frånvaro av dessa 11 elever, i form av
ledighet eller sjukdom.
3.5 Validitet och reliabilitet
Jag anser att jag har undersökt det som är relevant för uppsatsens syfte och att tillförlitligheten
i min undersökning är ganska hög då jag ställt frågorna till en större mängd elever. Jag tror att
liknande resultat skulle uppnås vid en upprepning av undersökningen. Jag tycker att jag
genom att hålla mig till enkätundersökningens struktur har hållit mig till undersökningens
syfte.
4. Resultat
Resultatet av den första frågan är som de flesta andra frågorna, lite spridda svar, men 41 utav
61 av eleverna tar sig tid att få i sig en bra grund på morgonen, startenergi är nyttigt på
morgonen. 10 utav 61 elever har inte någon rutin för att ladda kroppen på morgonen, eller så
tar de sig inte tid för denna viktiga rutin.
Kunskapen om vad som är rätt skolmat finns. Drygt hälften, 32 av 61 elever tycker att skolans
mat innehåller rätt mat, med rätt mat menas näringsrik mat för att täcka 1/3 av kroppens
behov av näring under en dag. Det är ett bra resultat för de 2 skolbespisningar som
undersökts. Kunskapen om kostcirkeln är enligt undersökningen ganska bred, 56 av de 61
tillfrågade eleverna anser att de kan kostcirkeln. Det innebär att den pedagogiska kunskapen
som har rotat sig från grundskolans näringslära i såväl idrott och hälsa, biologi samt
hemkunskap, finns kvar. Detta anser jag vara ett bra ämne, näringslära, att få in under hela
skolgången även under gymnasietiden.
Tittar vi på resultaten ”om de tycker att det är viktigt med matkunskap” så noterar vi att de
flesta utav eleverna, 54 av 61, tycker att det är viktigt med kunskap i kost, samt att de också
vill få en bredare syn på kostkunskap. Åk8 elever tycks vilja ha lite mera kunskap i kost, om
de förstår kostens innebörd är svårt att fastställa, men de tycks vilja ha mer kostkunskap, de
äldre ungdomarna (gymnasie åk3) verkar anamma det som serveras.
Många utav eleverna tränar regelbundet och i många fall så tränar de ganska mycket, upp till
5gg/v, vilket betyder att de måste ladda kroppen med rätt mat. Där av resultatet att många äter
ett lagat mål efter skoldagens slut. Ett positiv resultat är att de som tränar regelbundet har
noterat sambandet mellan bra kost och prestationsförmåga. Sambandet med att äta rätt gynnar
även skolarbetet och prestationen på den pedagogiska inlärningen på ett värdefullt sätt för
eleverna. Kostkunskap behöver synliggöras tydligare i skolans ämne för att öka den
pedagogiska utvecklingen för eleven. Rätt kost är viktigt.
12
4.1 Systematisering och analys
kille
tjej
Äter du en ordentlig
frukost ?
Tycker du att du får
rätt skolmat ?
Stämmer
mycket väl
Stämmer
väl
5
3 3
3
2
0
0
1
Vet du vad som är
rätt skolmat ?
1
Äter du ett lagat mål
efter skoldagen ?
5
Tycker du det är
viktigt med
matkunskap
8
Behöver skolan ha
mera kostupplysning
1
4
3
2
6
Kan du kostcirkeln
Tränar du
regelbundet
3
0
1
0
3
2
5
8
7
10
6
7
3
4
3
3
7
5
3
5
Mer än
5ggr/v
7
1
3
5
1
3
2
2
10
2
8
3
3
5
3
6
7
4
1
6
5
4
4
4
4
7
4
4
6
1
2
Mer än
2ggr/v
6
6
Stämmer
bra
8
5
5
5
2
1
2
4
3
1
7
0
4
5
3
2
3
1
0
3
1
0
0
2
1
1
2
0
1
2
1
0
6
5
3
8
2
1
1
3
1
4
3
2
5
3
4
4
5
1
2
0
1
1
1
1
1
0
sällan
2
1
Stämmer
inte alls
1
0
2
Mer än
1ggr/v
3
Stämmer
delvis
3
3
0
1
0
0
1
2
3
3
2
0
2
0
1
0
0
0
4
1
0
4
0
aldrig
1
1
1
2
SIFFROR I RUTORNAS BETYDELSE=
Tjej-åk8/grundskola=överst/vänster
Kille-åk8/grundskola=överst/höger
Tjej-åk3/gymn=
nederst/vänster
Kille_åk3/gymn=
nederst/höger
13
4.2 Resultatsammanfattning
Undersökningens syfte var att ta reda på om det skiljer något i kunskaperna om bra kostvanor
i grundskolans åk.8 samt gymnasiet åk.3. Resultatet visar på att de elever som går i
grundskolans åk. 8 väljer bättre alternativ i kosthållning av det som finns att tillgå medan
eleverna i åk.3 på gymnasiet väljer det som de tycker är enklast och godast att äta. Däremot
besitter eleverna över lag goda kunskaper i vad som är rätt mat och vad som kroppen behöver
tillgodose sig. I undersökningen ingick även frågor om elevens motionsvanor. Det var tydligt
att de elever som idrottar regelbundet även hade tillgång till ett lagat mål mat efter skolan
innan träningen. Det visar på att de har goda kunskaper i vad som kroppen behöver för att
orka idrotta/kroppsarbeta.
4.3 Diskussion
Med glädje och stöd av undersökningen, så ser vi att många idrottar på sin fritid. Detta höjer
den egna prestationsförmågan, inte bara i skolan utan också i det kommande vuxenlivet,
kanske som byggnadsarbetare. Därför tycker jag att kunskapen bör grundas så tidigt som
möjligt, kanske redan i grundskolan tidigare åldrar, med näringslära på schemat. Prestationen
avgörs inte bara utav vilken kost du äter utan också utav behovet av vätska.
Att hålla en jämn vätskebalans är viktigt för alla. Om vätskebalansen av någon anledning
rubbas, så drabbar det dig både fysiskt och psykiskt. Du tappar orken och har svårt att
koncentrera dig under dagen, skoldag som arbetsdag. Av tabellen på sidan där vätska
avhandlas, kan vi läsa att arbetsförmågan minskar vid vätskeförlust ganska fort. Denna
åkomma tror jag bestämt att våra skolungdomar inte uppmärksammar så tydligt som de bör
göra. Exakt hur mycket vätska som behövs är svårt att ange. Det beror dels på personens
kroppsstorlek och dels på de yttre omständigheter som till exempel klimat och luftfuktigheten.
En vuxen person bör per dygn få i sig 2-3 liter vätska från mat och dryck. Törst är inget mått
på hur mycket vätska du behöver, det är en kunskap som bör grundas i skolan innan eleverna
kommer ut i arbetslivets bana. Vätskebrist är det som snabbast försämrar din
prestationsförmåga
Även frågan om du äter en ordentlig frukost innan skoldagens början, gav enkäten glädjande
besked. De flesta startar med att fylla på energi till kroppen på morgonen. Precis som bilar
och andra maskiner, behöver människokroppen bränsle för att fungera. Varje fysiologisk
process som sker i kroppen, både i vila och vid fysik aktivitet, kräver energi.
Målen för betyg i kostkunskap börjar i åk8, men även i timplanen för åk 5 finns det timmar att
förmedla kostkunskap på, men det krävs inte en behörig kostlärare. Enligt samtal, med rektorn
på den berörda grundskola som enkäten genomfördes på, bör det åligga skolan att bedriva en
mera pedagogisk inlärning redan i de yngre åldrarna. Rektorn på den berörda skolan vet att
det arbetas omfattande redan nu i skolorna runt om i landet. Men för att få en bredare
kunskap, bör det vara behöriga kostvetare som pedagogiskt jobbar in grunden för att motverka
energiobalans, till de som växer upp i samhället och senare ska ta över styret i samhället.
Människans totala energibehov är summan av energiförbrukningen för besalmetabolismen
(kroppens energiomsättning) och för fysisk aktivitet, samt för matens termogena effekt
14
(kroppens energiförbrukning direkt efter en måltid) Hur många elever är upplysta om dessa
värden?
Det är många av eleverna som går med energiobalans i skolans korridorer enligt den lokala
skolhälsan. Dessa elever skulle kunna prestera högre nivå på sin kunskap och där med att göra
sig själva en tjänst, om de åt bättre. Naturligtvis så är det mera faktorer som spelar in varför
en elevs kropp befinner sig i energiobalansen. Faktorer som påverkar detta är, starten på
morgonen, familjeförhållandet, tiden på morgonen och kunskapen till vad som är rätt
mat/nyttig. Dessutom så har vi alla naturligtvis olika beteenden i livet
Av enkätens svar, så kan vi glädja oss åt att de flesta elever får en bra grund att starta dagen
på, med någon typ av energi på morgonen då kroppen behöver energi efter nattens fasta.
Resultatet var bättre än väntat för undertecknad. Även resultatet att de äter ett lagat mål mat
efter skolans slut var bra. Detta är viktigt, då det framgick av enkäten att det är många som
träna regelbundet i undersökningsgruppen. Att träna regelbundet är mycket nyttigt för de
växande ungdomarna. Åk8 elever tycks ha en bättre start på morgonen än gymn. elever,
kanske för att föräldrarna fortfarande styr över de yngre med hårdare grepp. Gymnasieelever
försöker att skapa sin egen identitet till sitt vuxnare liv. Vissa ungdomar lever i nuet, vilket
gör att de kan tappa basen för bra kosttillförsel (kostobalans) (Ungdomsgrupper teori och
praktik(Lalnder/Johansson sid 58) Upplysning om sömn och vila som är mycket viktigt
information för eleverna.
Skolan bör ta ett större ansvar menar undertecknad, i de kostgrundande kunskaper som
grundlägger det kommande generationens välmående i samhället. Kan vi påverka till en
bredare insikt om vad som är nyttigt och mindre nyttiga i våra matprodukter i de lägre
åldrarna, så kan vi minska energiobalansen och öka prestationen hos eleverna. Upplysning om
vikten av sömn och vila, bör ingå i kostkunskap. Även idrott på skolschemat ökar prestationen
hos eleven. Samhället kan också dra stor nytta av att den kommande generationen har goda
kunskaper i kostbalans. Kroppsövervikten för många samhällsmedborgare skulle reduceras,
mera motion skulle spara sjukskrivningsdagar och mer skattepengar kommer tillbaka till barnoch utbildningsprogrammen i de lokala samhällena. Vilket i sin tur kan leda till att frågor
kring kost och motion lyfts fram mer för skolans del och att resurser till detta skapas. Åk3
gymnasieelever har inte några idrottstimmar alls på schemat, varför? Denna fråga skulle
kunna ligga till grund för ett kommande examensarbete.
Frågan om elevernas matkultur och vår husmanskost, kan naturligtvis vara svårt att tolka i
svaret, men vi har indikation på att eleverna besitter kunskaper i baskosttcirkel, att de förstår
och kan behovet av en näringsrik kost som innehåller kolhydrater, proteiner, grönsaker,
vitaminer, och vätska. Använder vi det i rätt sammansättningar (i proportioner till hur vi
lever) så kan vi anse att det finns en matkultur att värna om. Så även om det dyker upp nya
produkter från andra länder, så är kostcirkeln ett facit att ha som grundstenar i vår kost.
Det vore bra att förmedla och fördjupa kunskapen hur Sveriges invånare använder kostcirkeln,
och samtidigt förmedla en pedagogisk kunskap till skolelever där grunder i kost, vätska och
motion uppmärksammas. Vi bör ha en större bredare arena att förmedla kostkunskapen på.
Även skolan kan driva teman, tillexempel om livsstil och hälsa, eller om elevers kost, sov och
motionsvanor. Prestationen kommer att öka i skola och samhället. Detta kommer att gynna de
flesta i vår omgivning om de besitter goda kunskaper i dessa områden.
15
5. Kritisk granskning
Det finns svårigheter att ställa frågor i en enkätundersökning, så att frågorna tydligt lyfter
fram det som undersökningen har till syfte. Jag är väl medveten om att vissa frågor skulle ha
formulerats på ett mer specificerat sätt för att få bättre tydlighet av det som efterfrågats. Att
redovisa enkätundersökningen i form av ett stapel- eller cirkeldiagram hade kanske underlättat
för läsaren att tyda de olika svaren. I undersökningen fick eleven svara på vilket kön den
tillhör, om min undersökning hade presenterats i ett diagram så hade det tydligare framgått
vad flickor respektive pojkar svarat på undersökningen, utifall man vill lägga större vikt på
genusperspektivet. Jag är medveten om att jag inte i frågeställning har lyft fram frågan om
genus. Rannsakar jag resultatet av undersökningen så spelar könstillhörigheten ingen som
helst roll för resultatet. I efterhand kan jag tycka att det inte var relevant att ställa denna fråga,
om könstillhörighet. Jag tycker som jag tidigare nämnt i punkt 3.5 att min enkät har mätt det
jag velat mäta med denna undersökning. Självklart är det lätt att självkritiskt granska arbetet
och se att om jag bara hade gjort på detta sätt i stället så hade svaren framgått tydligare, men
med tanke på att jag har mindre kunskap på detta område, så tycker jag att undersökningens
validitet är hög. I undersökning ställdes frågan om eleven besitter kunskaper om kostcirkeln. I
denna fråga utgick jag ifrån att eleverna hade kunskaper i detta eftersom de har hemkunskap
och maten biologi på kursplanen. Självklart kan jag ju inte veta om de verkligen besitter dessa
kunskaper, men de har svarat att så är fallet och då måste jag utgå ifrån att de behärskar detta.
16
6. REFERENSFÖRTECKNING
Hem- och konsumentkunskap (Astrid Hedelin, Margareta Olofsson, Eva Sjöholm, Kenneth
Arvidsson)- Interskol-1994
http://www.slv.se/templates/SLV_MiddlePage.aspx?id=680&epslanguage=SV ( 2007-12-13)
. http://www.nyfikenvital.org/ (2007-12-14)
Idrottarens matbok(Christine Helle) SISU Idrottsböckeridrottensförlag(2003)(info@sisuidrottsböcker.se)
Uppladdningen (Viola Adamsson, professor Leif Hambraeus -uppsala universitet (-2000
http://www.bygg.org/Uppladdningen.asp (2008-05-10)
Studie i kost och återhämtning för elitaktiva idrottare (Regionalt Elitidrottscentrum Svealand)
(www.rf.se/eic/svealand) (2007-12-10)
Ungdomsgrupper teori och praktik (Lalander/Johansson sid 58),
http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=18686 (2008-05-20)
Näringslära Ingrid Christenson Ing- Marie Sundling (Liber AB 2000)
http://www.snf.ideon.se/sjn/temanr/pdf-filer/198skandungdom.pdf (2009-01-10)
http://www.perspektiv.nu/perspektiv/magazine/perspektiv0001_svensk.pdf (2009-01-10)
Höglund D. m fl (1996): Göte Älvstudien. En studie av kostvanor bland ungdomar i
årskurs 8. Folkhälsosekretariatet, Göteborg 1996.
http://www.snf.ideon.se/sjn/temanr/pdf-filer/198skandungdom.pdf
Kvale. S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
17
18
