Dom Stockholms tingsrätt Spy bar homo ANM 2005/494

Sid 1 (11)
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 3
Enhet 32
DOM
2009-06-12
Meddelad i
Stockholm
Mål nr
T 4652-07
PARTER
Kärande
Diskrimineringsombudsmannen, 202100-6073
Box 3327
103 66 Stockholm
Ställföreträdare:
Ställföreträdare:
Ombud: Marie Nordström och Carin Lundin
DO
Box 3327
103 66 Stockholm
Svarande
Stureplans Nattklubb Aktiebolag, 556470-7643
Box 55719
114 83 Stockholm
Ställföreträdare:
Stureplans Nattklubb Aktiebolag
Box 55719
114 83 Stockholm
Ombud: Advokat Pia Wiséen Wernblom
Jupitervägen 10 A
181 63 Lidingö
___________________
Dok.Id 697647
Postadress
Box 8307
104 20 Stockholm
Besöksadress
Fleminggatan 14
Telefon
Telefax
08-561 652 70
08-561 650 03
E-post:
[email protected]
www.stockholmstingsratt.se
Expeditionstid
måndag – fredag
09:00-12:00
13:00-15:00
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 3
Sid 2
T 4652-07
DOM
2009-06-12
DOMSLUT
1. Stureplans Nattklubb Aktiebolag ska till var och en av
och
betala 10 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 19 mars 2007 till
dess betalning sker.
2. Stureplans Nattklubb Aktiebolag ska ersätta Diskrimineringsombudsmannens
rättegångskostnader i målet med 54 351 kr och 50 öre jämte ränta enligt 6 § räntelagen
från denna dag till dess betalning sker.
___________________
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 3
Sid 3
T 4652-07
DOM
2009-06-12
YRKANDE M.M.
Diskrimineringsombudsmannen (DO), som i enlighet med regleringen i
övergångsbestämmelserna till diskrimineringslagen (2008:567) övertagit
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggnings (HomO) talan har
yrkat att Stureplans Nattklubb Aktiebolag (Bolaget) som skadestånd till var och en av
och
ska betala 30 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 19 mars 2007 till dess betalning sker.
Inställning
Bolaget har bestritt käromålet. Parterna har begärt ersättning för sina rättegångskostnader. GRUNDER
DO
och
har vid ett besök på nattklubben The Spy Bar (Spy
Bar) blivit tillsagda att upphöra med att pussa varandra. Tillsägelsen gjordes av en av
Bolaget anlitad ordningsvakt alternativt en av Bolagets anställda eller någon annan
person som haft Bolagets uppdrag att upprätthålla ordningsregler som gäller för Spy
Bars gäster.
och
har genom tillsägelsen missgynnats, genom att ha behandlats sämre än vad ett heterosexuellt par som visat varandra samma
ömhetsbetygelser som
och
gjorde, skulle ha blivit
behandlade. Missgynnandet har haft samband med sexuell läggning.
respektive
har härigenom utsatts för diskriminering i strid med 3 § p 1
jämfört med 9 § lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering (DFL). STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 3
Sid 4
T 4652-07
DOM
2009-06-12
Diskrimineringen är skadeståndsgrundande. Bolaget ansvarar för nattklubbverksamhet
vid Spy Bar. Bolaget ansvarar i skadeståndsrättsligt hänseende för den kränkning som
diskrimineringen inneburit i enlighet med 16 § DFL.
Bolaget
Bolaget har i första hand gjort gällande att det inte är visat att någon ordningsvakt
eller någon företrädare för Bolaget fällt det påstådda yttrandet. Det kan inte heller
uteslutas att en gäst fällt det påstådda yttrandet.
För det fall tingsrätten skulle finna att yttrande av det slag som DO påstått har fällts
görs i andra hand gällande att det har skett under iakttagande av normalt hänsynsfullt
uppträdande som krävs av en ordningsvakt. Tillsägelsen har då skett för att Bolaget ska
uppfylla sina skyldigheter enligt för verksamheten gällande lagstiftning för
ordningshållning och servering. Yttrandet har inte skett i syfte att diskriminera
och
utan för att säkerställa ordningen. Det har inte skett något
missgynnande. Under alla förhållanden har ett eventuellt missgynnande inte haft samband med och
sexuella läggning.
För det fall tingsrätten finner att ordningsvakterna agerat felaktigt har detta skett inom
ramen för deras förordnande som ordningsvakt för vilket Bolaget inte kan göras
ansvarigt.
UTVECKLING AV TALAN
DO
Natten mellan den 24 och den 25 februari 2005 omkring klockan 03.00 besökte
och
i sällskap av en vän,
Spy Bar.
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 3
Sid 5
T 4652-07
DOM
2009-06-12
Vid ett tillfälle under deras besök på nattklubben, som varade i ca 30 minuter, satte sig
i
gick fram till
knä varvid de pussade varandra. En ordningsvakt
och
och uppmanade de att upphöra att
pussas samt tillade ”så säger vi till killarna också”. I nära anslutning till
och
halvlåg ett heterosexuellt par och hånglade med varandra
utan att få någon tillrättavisning.
och
kände sig kränkta
av det inträffade och lämnade nattklubben efter händelsen.
Vakthållningen på Spy Bar sköttes vid tillfället av ett utomstående vaktbolag, vilket
sedermera försattes i konkurs. Bolaget är ansvarigt för den diskriminering som
förekommit inom Bolagets verksamhet.
Bolaget
Bolaget bestrider att någon ordningsvakt eller någon företrädare för Bolaget fällt det
påstådda yttrandet. Av DO:s uppgifter framgår det inte om det överhuvudtaget var en
ordningsvakt som fällde det påstådda yttrandet.
Besöket ägde rum under nattetid och i en nöjeslokal med musik samt dansande
människor som trängdes vid baren och rörde sig mellan nattklubbens olika
avdelningar. Miljön var svår att överblicka och bedömningar av hur personer uppträder
måste ske snabbt och utan någon längre tids observation. Vakterna gör under en kväll
vid sina ronder inne i lokalerna många påpekanden och uppmanar gäster att skärpa sitt
beteende. Det är den typen av tillsägelse som
och
kan
ha råkat ut för, men det kan inte uteslutas att yttrandet fällts av en annan gäst. Om
yttrandet skett har det inte fällts i avsikt att diskriminera någon. Inte heller har det
funnits någon insikt om att tillsägelsen kunde uppfattas som diskriminerande.
Tillsägelsen, om den fällts, har varit berättigad med hänsyn till omständigheterna då
den skedde. Det har inte skett något missgynnande.
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 3
Sid 6
T 4652-07
DOM
2009-06-12
Ordningsvakters uppdrag regleras dels i ordningslagen och dels i alkohollagen. Det
åligger en ordningsvakt att efter en självständig bedömning av uppkomna situationer
besluta om hur de ska agera för att upprätthålla ordning på serveringsställen. En viktig
del i deras arbete är att förebygga störningar, vilket bl.a. sker genom att de går runt i
lokalerna och gör påpekanden till de personer som uppvisar ett beteende som kan
uppfattas som störande av ordningen eller innebära risk för störning. En ordningsvakt
har god kännedom om diskrimineringslagstiftningen. Om en tillsägelse skett har det
skett för att ordningsvakten ska leva upp till de krav som lagstiftaren ställer.
Ordningsvakten har därmed agerat inom ramen för sina av myndigheterna givna
befogenheter. Bolaget har i dessa avseenden inget inflytande över hur uppdraget ska
fullgöras. Det är ordningsvakten själv eller det bevakningsföretag som Bolaget anlitat
som svarar för följderna av en eventuell överträdelse av diskrimineringslagstiftningen.
BEVISNING
DO har som muntlig bevisning åberopat förhör under sanningsförsäkran med
och
samt vittnesförhör med
Bolaget har som muntlig bevisning åberopat partsförhör med
vittnesförhör med
och
och
Bolaget har som
skriftlig bevisning åberopat tillståndshandlingar från Stockholms stad och anteckningar
från möte den 31 mars 2006 i HomO:s lokaler.
DOMSKÄL
Tingsrätten noterar inledningsvis att en ny diskrimineringslag (2008:567) trätt i kraft
den 1 januari 2009, men att prövningen i detta mål, enligt övergångsbestämmelserna
till den nya lagen, ska ske enligt den tidigare diskrimineringslagen (2003:307), som
fortfarande gäller i fråga om diskriminering som ägt rum före den nya lagens
ikraftträdande.
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 3
Sid 7
T 4652-07
DOM
2009-06-12
Enligt 9 § DFL är diskriminering som har samband med, såvitt nu är av intresse,
sexuell läggning förbjuden vid yrkesmässigt tillhandahållande av tjänster. DO har gjort
gällande att
och
utsatts för direkt diskriminering. Enligt 3 § 1 DFL avses med direkt diskriminering att en enskild person missgynnas
genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha
behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med sexuell
läggning. Av 16 § DFL framgår det att den som diskriminerar någon på ett sätt som är
förbjudet enligt DFL ska betala skadestånd för den kränkning som diskrimineringen
innebär. I samma paragraf föreskrivs att om en arbetstagare diskriminerar någon ska
skadeståndet betalas av den som har arbetstagaren i sin tjänst.
Tvisten rör till en början frågan om sådan tillrättavisning åtföljd av påstått yttrande
som DO gjort gällande har uttalats av en ordningsvakt alternativt en av Bolagets
anställda eller någon annan person som haft Bolagets uppdrag att upprätthålla
ordningsregler på Spy Bar. Om tingsrätten finner att så är fallet ska rätten ta ställning
till om yttrandet har haft samband med och
sexuella
läggning i DFL:s mening. Om det skulle visa sig att sådant samband är för handen ska
rätten slutligen bedöma om Bolaget kan hållas ansvarigt för agerandet.
Har yttrandet fällts?
DO har gjort gällande att
och
vid besöket på
nattklubben Spy Bar av en ordningsvakt blivit tillsagda att sluta pussas varvid
ordningsvakten tillagt ”så säger vi till killarna också”. Bolaget har bestritt att sådant
yttrande har fällts av någon ordningsvakt eller annan av deras anställda.
och
berättelser om sin vistelse på Spy Bar och hur de
blev uppmanade att sluta pussas är klara och rediga med inbördes sammanhängande
uppgifter präglad av detaljer och känslor av det slag som gör att uppgifterna framstår
som självupplevda. De har också berättat att den person som tillrättavisade dem även
tillade ”så säger vi till killarna också”. Därutöver har de samstämmigt uppgett att
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 3
Sid 8
T 4652-07
DOM
2009-06-12
samtidigt som de blev tillrättavisade befann sig i samma rum mittemot dem ett
heterosexuellt par som i halvliggande ställning hånglade med varandra utan att bli
tillsagda. Den person som tillrättavisade dem var, enligt
och
att döma av klädsel, attityd och det sätt han talade på en ordningsvakt.
och
uppgifter stöds av
vittnesmål. Även
har berättat att utifrån mannens klädsel, uppförande och auktoritära
stämma framstod det som klart för henne att det rörde sig om en ordningsvakt som
tillrättavisade
och
Deras uppgifter har framstått som
trovärdiga och uppriktiga. Vad som i övrigt framkommit i målet motsäger inte på
något sätt
och
Sammanfattningsvis är det visat att
uppgifter.
och
blev
uppmanade att sluta pussas av en ordningsvakt som även fällde ett yttrande i stil med
”så säger vi till killarna också”. Det är vidare utrett att tillrättavisningen och yttrandet
ägde rum samtidigt som ett heterosexuellt par visade varandra ömhetsbetygelser utan
att bli tillsagda av ordningsvakten som inte kan ha undgått lägga märke till paret.
Har diskriminering förekommit?
DO har gjort gällande att ordningsvaktens agerande och yttrande inneburit att
och
diskriminerats. Bolaget har bestritt att diskriminering skett
under invändningarna att yttrandet inte skett i syfte att diskriminera någon utan endast
för att säkerställa ordningen och att ett eventuellt missgynnande inte haft samband med och
sexuella läggning.
I 21 § DFL finns en särskild bestämmelse om bevisbördan i mål om diskriminering.
Av bestämmelsen framgår att om den som anser sig ha blivit diskriminerad visar
omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon blivit diskriminerad, är det
svaranden som ska visa att diskriminering inte förekommit. Bestämmelsen är ett
undantag från huvudregeln om att den som påstår sig ha blivit utsatt för en
skadeståndsgrundande handling har att styrka detta och den ska tolkas som en
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 3
Sid 9
T 4652-07
DOM
2009-06-12
presumtionsregel. Vilka omständigheter som är presumerande får bestämmas vid
rättstillämpning i det enskilda fallet (NJA 2006 s. 170).
Det är allmänt känt att personer som gästar nattklubbar och där visar varandra
ömhetsbetygelser i form av pussar och kramar normalt inte blir tillsagda att upphöra
med det. Tingsrätten har funnit att
och
vilka visade
varandra ömhetsbetygelser i form av en puss, av en ordningsvakt blev tillsagda att
upphöra med det samtidigt som ett heterosexuellt par som också pussades i samma
rum inte blev tillrättavisade.
DO får mot den bakgrunden anses ha visat sådana omständigheter som ger anledning
att anta att
och
blivit utsatta för diskriminering på
grund av sin sexuella läggning. Vid sådant förhållande är det Bolaget som ska visa att
diskriminering inte förekommit utan att anledningen till att
och
tillrättavisades var en annan än deras sexuella läggning. Bolaget har inte presenterat någon bevisning som på något sätt visar att diskriminering
inte förekommit. Bolaget har däremot invänt att ett eventuellt missgynnande inte haft
samband med
och
sexuella läggning. Härvidlag gör
tingsrätten följande bedömning.
Med direkt diskriminering, vilken är den diskrimineringsgrund som DO gjort gällande
i målet, avses enligt 3 § 1 DFL att en person missgynnas genom att behandlas sämre än
någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar
situation, om missgynnandet har samband med bl.a. sexuell läggning. Det som typiskt
sett innebär ett obehag eller liknande för den enskilde anses som ett missgynnande.
Diskrimineringsbegreppet förutsätter inte en avsikt att diskriminera. Även en
oavsiktlig diskriminering är förbjuden och det krävs inte heller att vårdslöshet kan
påvisas. Begreppet direkt diskriminering är uppbyggt kring uttrycken missgynnande,
jämförelse och orsakssamband, vilka alla är nödvändiga för att en direkt
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 3
Sid 10
T 4652-07
DOM
2009-06-12
diskriminering ska vara för handen. Som det framgår förutsätter direkt diskriminering
ett orsakssamband mellan missgynnandet och diskrimineringsgrunden. Sambandet kan
vara starkt eller svagt. Sambandet är starkast om det finns en avsikt att missgynna en
viss person på grund av t.ex. sexuell läggning, men en diskriminerande avsikt är inte
nödvändig. Om t.ex. den sexuella läggningen är en av flera orsaker till handlandet är
det tillräckligt i DFL:s mening. Den aktuella diskrimineringsgrunden behöver alltså
inte vara det enda eller det avgörande skälet för beslutet. Orsakssamband föreligger
även när diskrimineringsgrunden är en av flera faktorer som utgör orsaken till den
missgynnande behandlingen.
Det nämnda innebär att den missgynnande måste ha insett eller antagit att de
missgynnade hade en annan sexuell läggning för att direkt diskriminering ska anses ha
skett. I detta fall kan det inte ha undgått ordningsvakten att
och
hade en icke heterosexuell läggning. I målet är ostridigt att det är
tillåtet att kramas och pussas på Spy Bar utan att gästerna blir tillrättavisade. Det är
också visat att
och
blev tillsagda att sluta pussas utan att det heterosexuella par som också pussades och befann sig i deras närhet blev tillrättavisade. Tingsrätten finner således att
och
genom ordningsvaktens tillrättavisning blev missgynnande på grund av sin sexuella
läggning. En diskriminering i DFL:s mening föreligger.
Kan Bolaget hållas ansvarigt för diskrimineringen?
I 16 § DFL stadgas att den som diskriminerar någon på ett sätt som är förbjudet enligt
lagen ska betala skadestånd för den kränkning som diskrimineringen innebär. Om en
arbetstagare diskriminerar någon ska skadeståndet betalas av den som har
arbetstagaren i sin tjänst.
Den juridiska eller enskilda person som driver en verksamhet som tillhandahåller en
tjänst, exempelvis driver en restaurang eller nattklubb, är ansvarig för alla medhjälpare
som anlitas i verksamheten. Om en vakt diskriminerar någon är således restaurang­
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 3
Sid 11
T 4652-07
DOM
2009-06-12
eller nattklubbsägaren ansvarig oavsett om vakten är anställd av ägaren eller av ett
separat vaktbolag. Bolaget ska därför hållas ansvarigt för den diskriminering som
och
utsatts för.
Storleken på skadeståndet
Ersättningens storlek måste bestämmas utifrån kränkningens art och omfattning samt
andra omständigheter i det enskilda fallet. I detta fall har de diskriminerande åtgärder
som
och
utsatts för begränsats till att de fått en tillsägelse att sluta pussas. Åtgärderna har inte medfört några bestående praktiska
effekter.
Med hänsyn till omständigheterna i målet är 10 000 kr till var och en av
och
en skälig ersättning för den kränkning som
diskrimineringen inneburit.
Rättegångskostnader
Part som tappar målet ska ersätta motpartens rättegångskostnader. Bolaget är tappande
part i målet och ska således ersätta DO:s kostnader i målet med begärd ersättning. Om
yrkat belopp råder inte någon tvist. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se domsbilaga (DV 401)
Överklagande ställt till Svea hovrätt, inges till tingsrätten senast den 3 juli 2009. Prövningstillstånd krävs. Karin Moberg
Hans Cederberg
Kian Moazzez