Grundsärskolan Stenportskolan Läsåret 14/15 1 Innehåll Ledord och övergripande mål Kamratstödjare på Grundsärskolan - Stenportskolan Vad är diskriminering och kränkning? 3 3 3 Diskriminering 4 Trakasserier 4 Kränkande behandling 4 Berördas delaktighet i utformandet av planen 4 Förankring av planen 5 Utvärdering av planen 5 Främjande insatser 5 Främja likabehandling oavsett kön 5 Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning 5 Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning 6 Främja likabehandling oavsett familjesammansättning, sexuell läggning eller könsidentitet 6 Motverka kränkande behandling 7 Kartläggning 7 Förebyggande arbete läsåret 2014-2015 8 Åtgärder och rutiner vid misstanke om kränkningar och diskriminering 9 Skolans policy 9 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 9 Åtgärder då elev kränkts av personal 9 Rutiner för uppföljning 9 Rutiner för dokumentation 9 Ansvarsförhållande 10 Bilaga 1 Uppgifter för Kamratstödjare 11 2 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2014/2015 Planen gäller från 2014-08-18 till 2015-08-31. Ledord och övergripande mål Ledorden på vår skola är: Lika – olika På vår skola är dessa ledord i extra fokus under läsåret: Egenvärde och gemenskap Kamratstödjare på Grundsärskolan - Stenportskolan Vi på Grundsärskolan - Stenportskolan arbetar för att skapa en bra skolmiljö med god kamratanda. På skolan har vi ett team som arbetar aktivt för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling. Teamet kallas Kamratstödjare. Kamratstödjargrupper På grundsärskolan finns två kamratstödjargrupper. De tillfrågas om deltagande av sina klasslärare och berörda föräldrar. På träffarna rapporterar och samtalar man om läget i klasserna. Under samtalen försöker de vuxna bland annat göra eleverna känslomässigt medvetna om andras situation och upplevelser. Gruppen får träning i att samtala och lyssna, stötta och uppmuntra varandra till att våga säga ifrån. Kamratstödjarna finns detta läsåret i två klasser på grundsärskolan. Möten är varannan vecka i respektive klass med elever och klasslärare. De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig i olika beslut genomsyrar dessa möten. Eleverna är med i diskussioner som tar upp till exempel mobbning, utanförskap, konflikter, vänskap och kamratskap. Det sociala samspelet tränas. Eleverna tittar ofta på en film som är relevant inom området. Därefter utvärderar eleverna filmen och hittar olika lösningar i de olika situationerna i filmen. Alla eleverna är detta läsår kamratstödjare i båda grupperna. Härigenom hoppas vi kunna bidra till att förebygga att någon elev utsätts för kränkande behandling av annan elev eller vuxen på vår skola. Vad är diskriminering och kränkning? Skolans arbete för likabehandling och mot kränkningar och diskriminering regleras i skollagen och diskrimineringslagen. 3 Diskriminering Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. (Ur: Skolverkets allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s.8) Trakasserier Kränkningar av någon med koppling till diskrimineringsgrunderna Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enlig diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. (6 kap. 3§ Skollagen) Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara - fysiska t.ex. knuffar och slag verbala t.ex. bli hotad eller kallad hora, bög psykosociala t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning text- och bildburna t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, sms och mms och på chatforum. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. (Ur: Skolverkets allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s. 9) Berördas delaktighet i utformandet av planen mot diskriminering och kränkande behandling Elevernas upplevelser av kränkningar och diskriminering fångas in genom kartläggning i form Av anpassade enkäter där det är genomförbart och genom samtal i andra fall. Eleverna på skolan får sedan i klasserna hjälpa till med den årliga planen mot diskriminering och kränkande behandling. Personalen deltar i arbetet med planen genom sammanställning och analyser av elevenkäterna och samtalen om trivseln på skolan. 4 Förankring av planen Likabehandlingsarbetet förankras genom att all personal, elever och föräldrar är delaktiga i kartläggningen. Detta ansvarar rektor samt berörd personal för. På skolan arbetar respektive klasslärare kontinuerligt med planen i det vardagliga klassrumsarbetet. Utvärdering av planen Årets plan kommer utvärderats i samband med resultatuppföljningen, där utvärdering ingår som en särskild del. Årets plan kommer att utvärderas senast 2015-06-20 genom samtal i skolans kamratstödjargrupper, på klassråd och i skolans ledningsgrupp. Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön Mål: Alla elever har samma rättigheter, och skyldigheter, oavsett kön. Insatser: Vi arbetar medvetet med att fördela ordet och tiden jämnt mellan pojkar och flickor. Vi är uppmärksamma på läromedel och vårt eget beteende för att upptäcka diskriminering och förutfattade meningar kopplade till kön. All personal ser till att vara förebilder för att stärka jämställdhet. Vi uppmuntrar våra elever att inte göra traditionellt könsbundna val. Ansvar: All personal Arbetet pågår under hela läsåret. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Mål: Alla har samma rättigheter oavsett kultur, etnicitet, religion eller trosuppfattning. Insatser: Vi arbetar med attityder och värderingar så eleverna får en förståelse för varandras likheter och olikheter. I undervisningen skapar vi förståelse för olika religioner. Vi ser till att viktig information kan förstås av alla föräldrar, genom att vi använder tolkar vid behov. Elever serveras mat förenlig med deras religion. Ansvar: All personal 5 Arbetet pågår hela läsåret. Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning. Mål: Alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning. Insatser: Personalen ska ges kunskap om såväl synliga som osynliga funktionsnedsättningar för att kunna bemöta dessa på bästa sätt. Den dagliga verksamheten planeras med hänsyn till elevers eventuella funktionsnedsättningar. Elever serveras mat förenlig med deras funktionshinder. Ansvar: All personal Arbetet pågår hela läsåret. Främja likabehandling oavsett familjesammansättning, sexuell läggning eller könsidentitet. Mål: Ingen ska känna sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av familjesammansättning, sexuell läggning eller könsidentitet. Insatser: Vi markerar och reagerar vid ord som anspelar på sexuell läggning. När vi diskuterar familjesammansättning, könsidentitet och sexualitet ingår information om homo-, bi- och transsexualitet. Ansvar: All personal Arbetet pågår hela läsåret. 6 Motverka kränkande behandling. Mål: Alla ska känna gemenskap och delaktighet i vår verksamhet, samtidigt som allas egenvärde respekteras. Insatser: Att alla på skolan är trygga med lokaler, personal och miljöer inne såväl som ute. Ansvar: Alla vuxna i skolan. Den årliga planen mot diskriminering och kränkande behandling finns på skolans hemsida, i klassrummen och på lärplattformen Tango. Den diskuteras på APT och nämns på föräldramöte en gång per läsår. Ansvar: Rektor En årlig uppföljning av förhandsbedömningar kring kränkande behandling och diskriminering görs. Ansvar: Rektor Analys /Utvärdering Läsåret 13/14 kom några nya elever, som var och fortfarande är resurskrävande. Det har inneburit stora utmaningar i arbetet med det sociala samspelet mellan eleverna. Vi efterfrågar en tydligare presentation av resultaten från föregående års likabehandlingsarbete för att öka kvalitén på vårt arbete detta läsår. Ansvar: Ny rektor på grundsärskolan 7 Förebyggande arbete läsåret 2014-2015 För att skapa gemenskap och respekt för varandras egenvärde vill vi på grundsärskolan arbeta för att skapa en bra skolmiljö med god kamratanda. Därigenom hoppas vi kunna förebygga och stoppa kränkningar. Mål: Att man kan respektera varandras egenvärde. Att skoldagens alla aktiviteter innebär att eleverna får vara den de är, samtidigt som respekten för varandras egenvärde är i fokus, barnkonventionen artikel nr 2 (Barns bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.) och artikel nr 24 (Varje barn har rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas.). Åtgärd: Att skoldagens alla aktiviteter utformas så att eleven/eleverna får vara den de är, samtidigt som respekten för varandras egenvärde är i fokus, barnkonventionen artikel nr 2 och artikel nr 24. Ansvariga: All personal När det ska ske: Under läsåret. Såhär utvärderar vi: Observationer av oss personal under läsåret. Utvärdera den enkät eleverna besvarat. 8 Åtgärder och rutiner vid misstanke om kränkningar och diskriminering Skolans policy På vår skola accepterar vi inga trakasserier och kränkningar. Skolans arbete för likabehandling och mot kränkningar och diskriminering regleras i skollagen och diskrimineringslagen. För att i ett tidigt skede upptäcka om elever blir utsatta har vi många vuxna ute under elevernas raster. Om man känner sig utsatt kan man vända sig till lärarna, de pedagogiska resurserna elevhälsoteamet, rektorn eller övrig personal som man har förtroende för. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever All personal som uppmärksammar eller blir informerad om att elev blivit kränkt skall skriva en blankett som heter ”Anmälan till rektor” (se bilaga 1) som lämnas till rektor. Rektor fattar beslut om handlingen skall utredas vidare. Arbetsgången ser ut på följande sätt: 1. Enskilda samtal, för att samla in fakta, med den utsatte eleven och den/de som utsatt eleven (klassföreståndare/handledare) Telefonkontakt med vårdnadshavare till de berörda eleverna (klf/ handledare). 2. Samtal med vårdnadshavare och barn som är berörda (klf/ handledare, ev. medverkan av rektor). Eventuella övriga åtgärder ansvarar rektor för. 3. Uppföljningssamtal med den utsatte eleven och den/de som utsatt eleven (vårdnadshavare, klf/ handledare) Om en elev eller vårdnadshavare uppmärksammar kränkning eller diskriminering i skolan tas kontakt med personal på Grundsärskolan - Stenportskolan. Personal följer då ovanstående arbetsgång. Åtgärder då elev kränkts av personal Händelsen rapporteras till rektor som ansvarar för samtal med berörd personal. Rektor ansvarar även för eventuell åtgärd. Rutiner för uppföljning En årlig uppföljning av förhandsbedömningar kränkande behandling och diskriminering görs av skolledare. Rutiner för dokumentation Om elev har utsatts för kränkande behandling fylls blanketten ”Anmälan till rektor” i av den personal som uppmärksammat händelsen. 9 Ansvarsförhållande När en Anmälan till rektor har inkommit gör rektor en bedömning om händelsen ska betraktas som trakasseri och har en grund i diskrimineringslagen eller om det är en kränkning. Rektor tar sedan beslut om att inleda eller inte inleda utredning, till exempel: -"Beslut att inleda utredning angående trakasserier/kränkande behandling då händelsens art är allvarlig. -Beslut att inleda utredning då händelsen tillsammans med tidigare kunskap tyder på ett upprepade kränkningar. -Beslut att inleda utredning då skolan inte har tillräcklig kunskap om händelsen och bakgrunden. -Beslut att inte inleda utredning, då händelsen ryms inom tidigare utredningsgrund. -Beslut att inte inleda utredning, då händelsen ryms inom det åtgärdsprogram som finns utifrån tidigare utredning om kränkande behandling. -Beslut om att inte inleda utredning, då händelsen inte var att betrakta som trakasserier eller kränkande behandling. -Beslut om att inte inleda utredning, då de åtgärder som redovisas av skolpersonal i själva händelserapporten täckte behovet, så kränkningen var en enstaka händelse och av ringa art." 10 Bilaga 1 – Anmälan till rektor 11