Gröna Dalens plan mot diskriminering
och kränkande behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola, grundsärskola, förskoleklass och fritidshem
Läsår: 2014/2015
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Grundskola, grundsärskola, förskoleklass och fritidshem
Ansvariga för planen
Skolans ledning; rektor och biträdande rektorer samt personal från skola och fritidshem som är med i
kompisstödjargruppen.
Vår vision
På Gröna Dalen vill vi
-att skolan och skolmiljön ska vara trygg för alla som vistas där. Ingen ska utsättas för någon form av
diskriminering (på grund av könstillhörighet, etniskbakgrund, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning, funktionsnedsättning eller bristande tillgänglighet) eller annan kränkande
behandling, till exempel psykiska trakasserier, kränkande tillmälen (ärekränkning), hot om fysiskt våld
(olaga hot), ofredande eller uteslutning till utanförskap.
-att skolan ska ha en beredskap för att sätta in lämpliga åtgärder så att eventuell diskriminering eller
annan kränkande behandling snarast upphör.
-att elever, vårdnadshavare och personal gemensamt ska känna ansvar för att upptäcka och åtgärda
diskriminering eller annan kränkande behandling.
-att hemmet och vårdnadshavarnas betydelse ska betonas och klargöras i samråd mellan skola och
hem.
-att all personal aktivt ska motverka alla former av diskriminering och annan kränkande behandling.
-ha en god arbetsmiljö som skapar trygghet under hela dagen, i skolan och på fritids.
-stärka elevernas sociala kompetens (förståelse, tolerans, förmåga att kommunicera, samverka och
ta ansvar för sig själva och andra), samt överföra samhällets normer och värden som ett led i
förberedelsen inför vuxenlivet.
På följande sidor redovisar vi vår lokala plan mot diskriminering, kränkande behandling och
trakasserier, i fortsättningen kallad Likabehandlingsplanen/planen.
Planen gäller från
2014-08-11
Planen gäller till
2015-06-30
Läsår
2014/2015
Elevernas delaktighet
Vi strävar efter att alla elever känner trygghet och delaktighet i skolans arbete kring människors lika
värde.
Genom kartläggning med hjälp av enkäter, både centrala och lokala får vi
veta av eleverna på vilka platser de känner sig otrygga, samt viktig information om förekomsten av
kränkningar och på vilket sätt dessa sker.
Skolans Kompisstödjargrupp träffas under vårterminen en gång i veckan, uppdelad i två grupper en
för de yngre åldrarna med representation från fritids samt en för eleverna i åk 4-7 även denna med
representation från fritids. Kompisstödjargrupperna leds av vuxna skolrepresentanter samt kurator.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavare ges möjlighet till delaktighet i revidering av planen genom
visionsgruppen/föräldrarådet.
Personalens delaktighet
De vuxna som är representanter i kompisstödjargruppen samt en representant från grundsärskolan
är med vid utvärdering och revidering av planen. Planen tas även upp i skolans ledningsgrupp
där skolledning och arbetslagsledare är med. Både medlemmarna i kompisstödjargruppen och
ledningsgruppen tar med sig frågor till arbetslagen.
Elevhälsan, kurator och skolsköterskan är med då planen lyfts på EHT, elevhälsoteamsmöten.
Årshjulet som finns med uppdateras med veckor för temaaktiviteter. Temadagar planeras vid
terminsstart. Tid till arbete med värdegrundsfrågor ges genom skolansvalstid som är schemalagd.
Planen finns på skolans hemsida och digitala personalkonferens. Personalen har ett eget ansvar att
tillgodogöra sig informationen.
Förankring av planen
Likabehandlingsplanen ska finnas på skolans hemsida, de vårdnadshavare som önskar får ett
pappersexemplar hemskickad. Vid skolstart, första föräldramötet eller då revidering skett informeras
vårdnadshavare vi rektors månadsbrev.
Elevförankring sker genom planerade aktiviteter vid terminsstart. Kompisstödjargruppen har i
uppdrag att vara med vid revideringen av planen. Likabehandlingsplanen lämnas även till elevråden
på remiss. Likabehandlingsplanen lyfts på APT. Planen finns med på uppstarts- och
utvärderingsdagar.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Planen utvärderades i ledningsgruppen, EHT-teamet och på utvärderingsdagen med all personal.
Detta gjordes efter det att skolans elevenkäter samanställts.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Eleverna var delaktiga genom skolans lokala enkäter och kommunens centrala frågeformulär.
Personalen genom ledningsgruppen, utvärderingsdagen och EHT-teamet.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Utvärderingen visade att arbetet i Stödgruppen, (nuvarande kompisstödjargruppen) haltat då
organisationen förändrats. Skolsköterska och kurator var inte längre med och drev grupperna utan
blev vuxna deltagare. Planen måste bli ett mera levande dokument och kännedomen om den måste
öka.
Årets plan ska utvärderas senast
2015-06-26
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Utvärdering av planen genomförs i ledningsgruppen, på utvärderingsdagen, i EHT-teamet samt i
kompisstödjargruppen. Detta görs efter att de lokala enkäterna fyllts i av eleverna och utifrån de
samtal som förts i kompisstödjargruppen under våren.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Rektor, biträdande rektorer i samverkan med vuxenrepresentanterna i kompisstödjargruppen och
ledningsgruppen
Främjande insatser
Namn
Främjande likabehandling genom social och emotionell träning
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Social och emotionell kompetens är en stor tillgång för alla barn och ungdomar. Eleverna ska
utveckla sin konstruktiva förmåga
-att kunna hantera olika svårigheter som de ställs inför under sin uppväxt.
-att kunna samspela med sin omgivning för att nå både egna och gemensamma mål.
-att visa respekt för andra och sig själv. Detta för att kunna förstå alla människors lika värde.
Insats
Vi har valt att schemalägga arbetet med social och emotionell träning i skolan. Då arbetar vi med
att kunna hantera känslor, visa empati, ökad självkännedom och social kompetens. Exempelvis
träna konfliktlösning, träna att säga "nej" och kunna respektera ett "nej", träna på att förstå
kroppsspråk, ingripa eller berätta när någon utsätts, att visa respekt och omtanke om andra. Dessa
övningar varieras och återkommer regelbundet med ökad svårighetsgrad under alla år i
grundskolan och ger därför barnen och eleverna kontinuerlig och fördjupad träning i social och
emotionell förmåga. För utom de schemalagda aktiviteterna tillkommer t.ex. "Ombytta roller"
utifrån kön under tema dagar, föredrag, filmer, diskussioner, enkäter, rollspel, klassråd,
fungerande enhetsövergångar, fadderverksamhet och meningsfulla föräldramöten. Arbetet ska
intensifieras i grupper med relationsproblem. Som resurs i detta arbete ska elevhälsoteamet och
kompisstödjarna användas. För planering av särskilda samtalsgrupper ansvarar kurator i samråd
med kontaktlärare. Under våren 2015 startar ett elevsocialt team upp på skolan. Här
träffars rektor, biträdande rektor, kurator, representant från socialtjänsten och elevassistent för
att tidigt kunna följa upp ökad skolfrånvaro och rikta insatser så närvaron ökar.
Ansvarig
Rektor i samarbete med ledningsgrupp, elevhälsoteam, kompisstödjare och arbetslag.
Datum när det ska vara klart
Arbetet pågår under hela läsåret
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Kartläggningen görs utifrån resultatet på skolans enkäter som elever och föräldrarådet besvarat och
utifrån de samtal som förts i kompisstödjargruppen. Även diskussioner som förts på
elevhälsoteamsmöten ligger till grund för kartläggningen. Kurator är här en viktig länk. Elevernas
enkäter bearbetas och analyseras i respektive arbetslag och vid behov utarbetas åtgärder. Hela
arbetslaget inklusive fritids har ett gemensamt ansvar för arbetet med att förebygga kränkande
behandling samt främja likabehandlingsarbetet. Vårdnadshavare deltar genom besvarande av enkät i
visionsgruppen/föräldrarådet. Personalen rapporterar skriftligt kränkningar till rektor. Dessa
rapporter är en viktig tillgång vid kartläggning. Dessa rapporter ska huvudmannen informeras
om. Café personalens och kurators observationer är även dessa en viktig del i kartläggningen.
Vårdnadshavare vänder sig till skolan när de får kännedom om bland annat kränkningar.
Hur får vi reda på om kränkningar, diskriminering eller konflikter
förekommer?
Via:
-kompisstödjarna
-klassråd, elevråd
-elevhälsoteamet
-hälsosamtal med skolsköterska åk 4
-elevsocialt team
-de årliga enkäterna
-lednings- och arbetslagsmöten
-utvecklingssamtal
-samtal. enskilt eller i grupp
-information från elever, personal och vårdnadshavare
-information från kommunens fältassistenter, socialtjänsten, BUP, polis, ungdomsmottagning,
flyktingsamordnare med flera.
Om du som elev känner dig kränkt är det viktigt att du berättar för någon vuxen. Det kan vara
vårdnadshavare, en lärare, skolsköterska, kurator, rektor eller någon annan vuxen du känner
förtroende för.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan
trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Eleverna representeras i kompisstödjargruppen. Representation för de yngre eleverna med en elev
från vardera klass åk 2 och 3 samt en från vardera fritids. Möte en gång i veckan som leds av två
vuxna kompisstödjare. De äldre eleverna representeras av en från vardera 4.an och 5:an och
storfritids samt två elever från vardera klass åk 6 och 7. Möten en gång i veckan. Återkoppling från
möten sker i klassråd. De yngre klasserna har fadderverksamhet där åk 2 går till förskoleklasserna och
åk 3 går till ettorna för att föra information och göra aktiviteter. Vi strävar efter att, när det är
möjligt, ha representation från grundsärskolan. Kompisstödjarna är till för alla elever på skolan.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Elevernas enkäter bearbetas och analyseras av personalen i respektive arbetslag och vid behov
utarbetas åtgärder. Personalen ska alltid rapportera skriftligt till rektor då kränkningar förekommit.
Det "sociala klimatet" stäms varje vecka av på elevhälsoteamsmötet och lagledarmötet. På
dagordingen för arbetslagens veckomöten finns alltid punkten elevvård. Allas observationer spelar en
viktig roll i kartläggningen.
Resultat och analys
Diskriminering och annan kränkande behandling kan förekomma på arbetsplatser och skolor i olika
hög grad. Gröna Dalen är inget undantag. Diskriminering och annan kränkande behandling kan vara
svår att upptäcka. Därför är det viktigt att elever, personal och vårdnadshavare har en god
kommunikation med varandra.
Tidigare kartläggningar har visat att dessa är de utsatta platserna på vår skola:
-i klassrummet när ingen vuxen är närvarande
-vid elevskåpen
-i omklädningsrummen (idrott och simhall)
-på väg till och från idrottslektionerna
-på väg till och från skolan
-vid skolans entréer
-i skolans "hjärta"
-i matsalen
Förebyggande åtgärder
Namn
Trygghetsfrämjande åtgärder
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
-Alla elever ska känna sig sedda varje dag.
-Återkommande samtal om språkbruk.
-Ingen får fälla negativa kommentarer om någon säger/gör fel eller inte kan.
-All personal, alla elever och vårdnadshavare känner till Likabehandlingsplanen. Planen finns på
Gröna Dalens hemsida.
-Personalen undersöker och kartlägger årligen klimatet i skolan, samt
omfattningen av diskriminering och annan kränkande behandling.
-Arbetslaget med elevhälsoteamet och kompisstödjarna som resurs ansvarar för att det
förebyggande arbetet kommer till stånd. En positiv och tillitsfull stämning ska eftersträvas i alla
grupper
-Skolans elevsociala team följer varje vecka upp närvaron hos elever som har en hög frånvaro.
Detta för att få en ökad skolnärvaro.
Åtgärd
-Alla vuxna har ansvaret för att se och uppmärksamma eleverna.
-Likabehandlingsplanen finns på Gröna Dalens hemsida. De som inte har tillgång till internet kan
få en papperskopia av planen. Vårdnadshavarnas och hemmets roll för att förebygga
diskriminering och annan kränkande behandling ska betonas.
Likabehandlingsplanen är ett
dokument som är viktigt att alla känner till och lever upp till, därför ligger ansvaret på respektive
arbetsenhet att föra ut innehållet och att arbeta aktivt för att målen uppnås.
-Ingen får fälla negativa kommentarer om någon säger/gör fel eller inte kan. Om detta trots allt
sker, och personalen får vetskap om detta, måste händelsen utredas och åtgärder vidtas.
Händelser måste dokumenteras skriftligt, personal hjälper berörd elev att fylla i "Incidentrapport",
tar kopia och lämnar till skolledning som rapporterar till huvudman.
-Pedagogerna bestämmer elevernas placering i klassrumet/lokalerna. Även under fritidstid har
barnen fasta platser.
-De vuxna bestämer vilken grupp eller vilket lag eleverna ska tillhöra.
-Utdelning av inbjudningskort till privata fester sker utanför skoltid.
-Vi har slutna omröstningar.
-Rastvakter finns ute på raster tillsammans med vuxna rastfaddrar.
-De yngre eleverna har sällskap av en vuxen till och från idrotten.
Motivera åtgärd
Skolans "hjärta" har i tidigare enkäter visat sig vara en otrygg plats för många elever. Här arbetar
vi med att personal under caféts öppet tider även rör sig i lokalen. Personal följer med eleverna ut
till skåpen vid byte av lektioner.
Under rasterna förstärks vuxentätheten med rastfaddrar då skolanser vikten av att det är många
vuxna ute bland eleverna.
De yngre eleverna har sällskap av en vuxen till och ifrån idrotten då tidigare enkäter visat att
eleverna i dessa situationer känt sig otrygga. Vissa grupper har även stöd av en vuxen vid
förflyttning inom skolan av samma anledning.
Ansvarig
Rektor har ett övergripande ansvar för både fysisk och psykosocial arbetsmiljö för alla som vistas i
skolan. Rektor leder skolans arbetsmiljögrupp.
Datum när det ska vara klart
2015-06-26
Rutiner för akuta situationer
Policy
Diskriminering och alla andra former av kränkande behandling är allvarliga och oacceptabla
företeelser. Ingen elev ska behöva bli utsatt för sådan kränkande behandling under skoldagen att han
eller hon känner olust inför att komma till skolan. Det är barnet/eleven som avgör om beteendet
eller handlingen är kränkande. Den främsta orsaken till att diskriminering och kränkande behandling
uppstår är bristen på goda sociala relationer, trygghet och respekt för andras integritet. Konflikter
och motsättningar är ofta en första signal på att dåliga relationer råder och detta riskerar att leda till
diskriminering och annan kränkande behandling. Därför är det viktigt att hantera konflikter och
tydliggöra motsättningar, på så sätt kan vi förhindra att någon utsätts för diskriminering eller annan
kränkande behandling.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Arbetsgång vid misstanke om diskriminering eller annan kränkande behandling. Varje fall är unikt och
det går inte att detaljreglera arbetsgången. Oftast sker det dock i denna ordning:
•Faktainsamling genom - Enskilt samtal med den som upplever sig vara utsatt. - Enskilda samtal med
alla berörda.
•En bedömning görs om det handlar om upprepad kränkande behandling eller konflikter mellan
eleverna.
•Information till kontaktlärare.
•Eleven uppmanas att berätta om händelsen hemma.
•Kontaktlärare informerar vårdnadshavare.
•De inblandade kan få stöd av elever från kompisstödjargruppen.
•Kompisstödjargruppens vuxenteam ansvarar för åtgärderna som kompisstödjarna går in med.
•Det är viktigt att åtgärder vidtas omedelbart när ett fall inrapporteras!
Alla samtal rörande ett konkret fall av kränkning, pågående konflikt, diskriminering ska föras enskilt,
inte i klassen/gruppen. Anmäl direkt till skolledningen om det framkommer att den/de som utsatt
andra, utövat olaga hot eller att misshandel förekommit. Vid varje enskilt fall görs en bedömning om
en anmälan till annan myndighet bör göras.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Vi strävar efter att vårdnadshavare och elever ska kunna vända sig till all personal på skolan. I första
hand tas kontakten med klasslärare/kontaktlärare. Personalen tar vid behov kontakt med övrig
berörd personal.
Gröna Dalen exp: 0171-538 01, 538 02
Skolsköterska: 0171-538 05
Skolkurator: 0171-538 04
Rektor: 0171-538 06
Biträdande rektor 4-5 samt fritids: 0171-538 12
Biträdande rektor F-3 samt grundsärskolan: 0171-538 35
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
När barn/elever kränker/diskriminerar andra barn/elever
Moment 1
•Samla information om den kränkande handlingen. Detta görs av vuxenstödjare och/eller annan
vuxen i arbetslaget.
•Gör en bedömning om det handlar om upprepad kränkande handling eller konflikter mellan
barnen/eleverna.
•Om det handlar om upprepade kränkningar följs nedanstående plan mot kränkande behandling.
Moment 2
•Lyssna på den utsatte: Detta samtal kan ske enskilt eller via telefon. Tänk på att den utsatte alltid
måste skyddas. Plocka aldrig ut barnet/eleven ur gruppen/klassen för detta samtal.
•Berätta för barnet/eleven hur vi ska göra.
•Kontakt tas med den utsattes vårdnadshavare.
Moment 3
Lyssna på kompisstödjarna, personal på skolan och den utsattes vårdnadshavare.
Ställ gärna frågorna;
-Vad sa han/hon?
-Var hände det?
-När hände det?
-Undersök detaljerna.
När du agerar på detta sätt kan du som personal "stå på dig" när du pratar med den som har kränkt.
Eftersom kompisstödjarna, all personal och vuxenstödjarna utfrågats så kan ingen veta vem som
"skvallrat", något som barnet/eleven ofta är rädd för.
Moment 4
Samtal med den eller de som har kränkt: Två vuxna är med vid samtalet. En av dessa leder samtalet.
Tänk på att samtala med den eller de som har kränkt, en i taget. Börja med den som bedöms vara
ledare. Tänk också på att det är viktigt att man sitter i ett rum där man får vara ifred. Man hämtar
personen i hans/hennes avdelning/klassrum. Det får inte heller vara en rast mellan samtalen
eftersom de som har kränkt inte ska ha möjlighet att prata med varandra. Följ därefter med
barnet/eleven tillbaka till avdelningen/klassen och ta eventuellt med ytterligare barn/elev för samtal.
Vid eventuellt behov deltar kurator vid samtalet.
Samtalstips
-Det är viktigt att samtalet är allvarligt och bestämt.
-Samtalet ska vara ett samtal - inte ett förhör.
-Ställ inte frågor som: Varför gör du så här?
-Vet du varför vi har kallat på dig?
Vi vet vad du håller på med!
-Tala om vad skolan anser om kränkande handling.
-Tala om vad skolan tänker göra.
-Fråga den som har kränkt vad han/hon ska göra.
Uppföljning - om ett par dagar.
-Den/de som har kränkt någon uppmanas att berätta om det här samtalet hemma.
-Samtalsledararen tar därefter kontakt med hemmen.
Moment 5
Den ansvarige kontaktläraren/pedagogen dokumenterar att samtalet ägt rum. Dokumentationen ska
innehålla datum och en kort sammanfattning av samtalet. Dokumentet arkiveras i elevens akt.
Slutligen kontaktar kontaktläraren/pedagogen det kränkande barnets/elevens vårdnadshavare. Om
den kränkande behandlingen fortsätter efter det att arbetslaget försökt att lösa det på egen hand
kontaktas någon ur elevhälsoteamet. Kontinuerliga samtal hålls med de som utsätter andra
barn/elever för upprepade kränkande handlingar till dess att detta upphört helt.
Anmäl direkt till skolledningen om det framkommer att den/de som utsatt andra, utövat olaga hot
eller att misshandel förekommit. Vid varje enskilt fall görs en bedömning om en anmälan till annan
myndighet bör göras.
Om arbetslaget behöver disktutera eller känner sig osäker på något är de alltid välkomna att
kontakta elevhälsoteamet och/eller skolledningen.
En Incidentrapport ska alltid fyllas i vi kränkningar och lämnas till rektor. Huvudmannen underrättas.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
När vuxna kränker/diskriminerar barn/elever
Moment 1
-Samla information om den kränkande handlingen. Detta görs av de vuxna kompisstödjarna och/eller
annan vuxen i arbetslaget.
-Gör en bedömning om det handlar om upprepad kränkande handling eller konflikter mellan
eleven/barnet och den vuxne.
Om det handlar om upprepade kränkningar följs nedanstående plan mot kränkande behandling.
Moment 2
-Lyssna på kompisstödjarna, personal på skolan och den utsattes vårdnadshavare.
Ställ gärna frågorna;
-Vad sa han/hon?
-Var hände det?
-När hände det?
-Undersök detaljerna.
Moment 3
Samtal med den eller de som har kränkt: Två vuxna är med vid samtalet varav den ena bör vara en
skolledare. En av dessa leder samtalet.
Samtalstips
-Det är viktigt att samtalet är allvarligt och bestämt.
-Samtalet ska vara ett samtal - inte ett förhör.
-Tala om vad skolan/förskolan tänker göra.
-Fråga den som har kränkt vad han/hon ska göra.
-Uppföljning - om ett par dagar.
Moment 4
Den ansvarige skolledaren/samtalsledaren dokumenterar att samtalet ägt rum. Dokumentationen
ska innehålla datum och en kort sammanfattning av samtalet. Dokumentet arkiveras på
expeditionen. Anmäl direkt till skolledningen om det framkommer att den/de som utsatt andra,
utövat olaga hot eller att misshandel förekommit. Vid varje enskilt fall görs en bedömning om en
anmälan till annan myndighet bör göras.
En Incidentrapport ska alltid fyllas i vi kränkningar och lämnas till rektor. Huvudmannen underrättas.
Rutiner för uppföljning
Eleverna hålls under uppsikt. Kontaktlärarna ansvarar för uppföljande samtal med eleverna ca 1
vecka efter incidenten för att se om trakasserierna/kränkningarna har upphört. Om
trakasserierna/kränkningarna fortsätter eller det finns kännedom om att detta är en upprepad
handling kontaktas skolans elevhälsoteam eller skolledningen.
Håbo kommun håller på med ett arbete för kommungemensamma rutiner kring uppföljning.
Rutiner för dokumentation
Vuxen meddelar via ”Incidentrapporten” rektor vad som skett och vad som gjorts och när uppföljning
ska ske.
Rektorn gör en bedömning av situationen. Huvudmannen informeras.
Gemensamma rutiner för Håbo kommun är på gång.
Ansvarsförhållande
Anmäl direkt till skolledningen om det framkommer att den/de som utsatt andra, utövat olaga hot
eller att misshandel förekommit. Vid varje enskilt fall görs en bedömning om en anmälan till annan
myndighet bör göras. Om arbetslaget behöver diskutera eller känner sig osäkra på något är de alltid
välkomna att kontakta skolledningen.
