Kemins grunder

Kemins grunder
Föreläsning nr 1
Sid 6-15
Vad är kemi?




Runt omkring oss finns mängder av
kemiska ämnen.
Hur påverkar de oss?
Vad händer när de blandas?
Hur reagerar de med varandra?
Att förstå kemi är viktigt



Om vi ska kunna påverka de lagar och
regler som finns kring kemikalier måste vi
lära oss mer om vad kemi är och hur
dessa ämnen fungerar.
Det är en demokratisk rättighet
Men även en skyldighet
Alla ämnen är uppbyggda av
atomer




Demokritos
(grekisk filosof under antiken)
Menade att hela världen är upbyggd av små
byggstenar.
Han kallade dem ”atomos” vilket är det grekiska
ordet för odelbar.
Senare kan vi diskutera om atomen verkligen är
odelbar.
Demokritos och Dalton



Demokritos var en naturforskare som
ägnade mycket tid åt att tänka.
John Dalton gjorde experiment för att ta
reda på hur det förhåller sig.
1801 lyckades Dalton bevisa atomens
existens när han undersökte hur olika
gaser löste sig i vatten.
Dalton

Dalton insåg genom sina experiment att
gaserna hade olika vikter beroende på
vad gasen bestod av för slags atomer.
H



Den lättaste av alla atomer är
väteatomen.
Väteatomen har atomnummer 1
Väte har bara en proton.
Atomer och atomkärnor




I atomens kärna finns protoner
Protonen är positivt laddad
Symbol för protoner
p+
Atomnummer




I periodiska systemet
En karta över alla kända grundämnen
Alla atomer har ett atomnummer
Atomnumret talar om hur många
protoner det finns i atomkärnan
Periodiska systemet




I periodiska systemet, längst bak i vår
kemibok
Finns 116 grundämnen
Det lättaste har en proton
Det tyngsta har 116 protoner
Några av de vanligaste
grundämnena








H
O
N
C
Cl
S
Fe
Hg








Väte
Syre
Kväve
Kol
Klor
Svavel
Järn
kvicksilver
Kan man se atomer?
De vanligaste atomerna i våra
kroppar







De vanligaste atomslagen i våra kroppar är:
H
Väte
O
Syre
C
Kol
Molekyler



Molekyler är atomer som sitter ihop
Det kan vara två atomer som sitter ihop
Det kan vara hundratals atomer som
sitter ihop
Väte



Väte är en gas
Väte förekommer alltid i par (när det är i
gasform)
H2
molekyler

Kan vara jättestora
Molekylmodeller
Molekylmodeller


Kalottmodell
Kulmodell
Molekyler sitter ihop


”Klistret” som håller ihop molekylerna
kallas
molekylbindning
H2O

Två väte atomer och en syreatom
Grundämne






Atomer som bara består av en sort
Ett enda atomslag
Rena grundämnen
Au är ett dyrt grundämne
Guld
Guld består bara av guldatomer
Metaller





De flesta grundämnen är metaller
Metaller är blanka
Leder ström
Leder värme
De är starka och går att forma
Metaller






Fe
Ni
Au
Ag
Cu
Zn






Järn
Nickel
Guld
Silver
Koppar
Zink
Icke- metaller


Har inte liknande egenskaper
Kan vara väldigt olika
Icke-metaller





O
H
C
Cl
S





Syre
Väte
Kol
Klor
Svavel
Nästan alla icke-atomer





Nästan alla icke-atomer finns till höger i
periodiska systemet
Alla utom en.
Vilken?
H
Väte
Jacob Berzelius 1779-1848

Den svenska vetenskapsmannen Jacob
Berzelius införde beteckningar på
atomerna
Alkemi
Berzelius




Använde det latinska namnet när han
skapade de kemiska tecknen
Hydrogenium H
Oxygenium
O
Carbo
C
Kemisk förening




När två atomslag sätts ihop och bildar en
enhet.
Man kan inte se skillnad på de olika
sorterna
De har förenats
Vatten är en kemisk förening
Kemisk förening



Ämnen som är sammansatta av flera
atomslag
Atomerna i en kemisk förening kan få nya
egenskaper
Två eller flera atomer slår ihop sig och
bildar ett nytt ämne
Kemisk förening





Natrium och klor
Metall och icke metall
Bildar NaCl
Natriumklorid
Vanligt bordssalt
Blandning



Motsats till kemisk förening
I en blandning går atomerna att skilja åt
T.ex. sand och järnfilsspån
Studera


Gör testa dig själv uppgifterna
1: 1- 1:3