Esbo, 27.11.2012
PROV I HISTORIA, K.03
BESVARA 2 AV FÖLJANDE UPPGIFTER (1-9);
1)
Vilka faktorer ledde till att kalla kriget upphörde? (h.-12)
2)Sommaren 1938 krävde Hitler att det så kallade 'sudet' området i
Tjeckoslovakien skulle överlåtas till Tyskland. Skämttecknaren David Low
kritiserade den engelsk-franska eftergifts (appeasement)politiken. Förklara
bildernas (se nedan) budskap och redogör för hur sudetfrågan löstes.
3)Definiera eller förklara kort;
a. NEP-politik
b. Maginot linjen
c. Perestrojka
d. SS
e. Molotov-Ribbentrop pakten
f. Dawesplanen
4) Vad berättar nedanstående bilder om ’det vilda 20-talet’ i USA. Varför
kraschade den amerikanska ekonomin?
5)
6) Här nedan två kartor. Jämför skillnaderna och förklara på vilka sätt
Europas karta förändrades och vilka utmaningar detta förde med sig?
1914
7)
1920
8) I denna sovjetiska skämtteckning jämförs Hitler med Napoleon.
Diskutera jämförelsen. Förlorade bägge två allt i och med att de angrep
Ryssland? Vilka misstag begick bägge två under angreppen?
9) År 1919 grundades Nationernas Förbund med målsättningen att
förhindra ett nytt Världskrig. Förbundet upplöstes officiellt 1946 i och
medd grundandet av Förenta Nationerna. Varför misslyckades
Nationernas Förbund?
BESVARA EN AV FÖLJANDE JOKERFRÅGOR (10-14)
10)
V.-08
11)
v.-07
12)
13)
h.-10
14)
h.-07
LYCKA TILL!!!!!!!!!!!
1)
3–4 p: Kalla kriget definieras som två vidsträckta, motsatta läger, med militära,
ideologiska och ekonomiska dimensioner, som leddes av Förenta staterna och
Sovjetunionen. Kalla kriget upphörde vid brytningen av 1980- och 1990-talen.
Svaret nämner några av de orsaker som ledde till att motsättningarna upphörde,
såsom de ekonomiska svårigheterna i Sovjetunionen och invånarnas låga
levnadsstandard jämfört med länderna med marknadsekonomi, kapprustningen med
Förenta staterna och dess konsekvenser, misslyckandet av förnyelserna som inleddes
under mitten av 1980-talet, socialistländernas medborgerliga mobilisering och
reformkrav, t.ex. Berlinmurens fall.
5–6 p: Svaret innehåller en närmare redogörelse för orsakerna till att kalla kriget
upphörde och begrundande om dess betydelse.
Några händelsers inverkan behandlas: Stjärnornas krig-initiativet under Ronald
Reagan-perioden och dess inverkan på kapprustningen, framstegen av
förhandlingarna om vapenbegränsning och avspänning, Sovjetunionens mera
försonliga utrikespolitik under Gorbatshovs tid, oliktänkarnas roll i socialistländerna
och omstörtningarna år 1989, återförenandet av Tyskland och Sovjetunionens
sönderfall 1991.
2)
Bildernas budskap:
1. What's Czechoslovakia to me, anyway-den sista stenen som förhindrar hela
klippan att rämna och krossa den tidningsläsande appeasement europeen
18.7.38
2. Julgubben Hitler som samlar de små barnen i en stor säck (Ö:rike,
Tjeckoslovakien, Polen osv) medan Hitler utlovar en fredlig jul. 10.10.38.
Tidpunkten är Münchenavtalet.
Sudetfrågan löstes genom Münchenöverenskommelsen som innebar att
Tyskland tilldelades Sudetområdet utan att Tjeckoslovakien eller SU
konsulterades. Kulminationen på eftergiftspolitiken.
3)
Ny Ekonomisk Politik=Lenins lösning på Sovjetunionens misär efter inbördeskriget.
Socialism emd en gnutta marknadsekonomiMaginot-linjen=Frankrikes försvarsstrategi under mellankrigsperioden
Perestrojka=Gorbatshovs nya ekonomi som innebar att skära der på de militära
utgifterna och investera i en högre välfärd för den sovjetiska befolkningen.
SS=Hitlers livgarde. Utvecklades till en spet av de tyska militära enheterna.
Molotov-Ribbentrop pakten= Neutralitetspakten mellan SU och Tyskland 23.8.1939. I
ett hemligt tilläggsprotokoll delades östra Europa i intresseområden mellan länderna.
Dawesplanen=Den politisk-ekonomiska strategi som fr.o.m 1924 skulle lyfta Tyskland
på benen igen.
4) Bildanalys-Från hype till arbetslöshet och misär.
Ekonomin kraschade;
-överproduktion
-protektionism
-Girighet (kartell och trustverksamhet)
-konjunkturkänslig statusindustri
-spekulation
-ojämn inkomstfördelning
-överoptimism
5) Egentligen så kan skribenten välja vilken kris som helst, bara man kan
motivera att stormakterna varit inblandade och att den utgjort ett globalt hot.
Det viktiga i svaret är ju BAKGRUND, HÄNDELSER OCH KONSEKVENSER, alltså
insikten att det finns tre klart avskilda frågeställningar som skall behandlas.
Det svåra är ju här också att begränsa bakgrunderna och
konsekvenserna. Personligen anser jag att begreppet indirekt är mycket
misslyckat eftersom det enbart krånglar till det hela. Bägge stormakterna har
ju varit mycket direkt involverade i alla konflikter.
Några huvudpunkter
1. Koreakriget, Kubakrisen, Vietnamkriget, Berlin, Afghanistan m.m.
2. Hot om kärnvapenkrig, särskilt i Koreakriget och i Kubakrisen. Kalla kriget
och bägge parternas motiv och handlingar skulle analyseras.
3. Indirekt inblandning: enligt Heikki Mikkeli kunde det handla om att USA och
Sovjetunionen skickade sina trupper utanför sina gränser till främmande
länder. I Koreakriget stred USA och dess allierade som ”FN-styrkor”. Sålunda
försökte man undvika att blanda sig direkt i konfliktområdena.
Man försökte använda olika täckmantel för att ge bilden av att man inte var
direkt inblandad i konflikterna.
4. Fastän trupper inte deltog i krigen kunde vapenleveranser ges.
Sovjettrupper deltog inte ”direkt” i striderna i Korea men Sovjetunionen försåg
Nordkorea med vapen.
5. Också mindre konflikter kunde hota världsfreden, som de kriser som
handlade om Berlin.
6. I Afghanistan deltog sovjetiska trupper, medan USA stödde
gerillasoldater som stred mot Sovjetunionen. I Vietnam var det andra
vägen: USA förde krig medan Sovjetunionen stödde Nordvietnam och
gerillarörelserna i Sydvietnam.
6) De nya gränsdragningarna efter det första världskriget med alla problem
som detta medförde såsom 'den polska korridoren' eller demokratins
balansgång i de nya europeiska nationerna.
7) Några huvudpunkter
1. I teckningen ser man brittiska ministern Chamberlain med en lapp i handen
medan Hitler och Mussolini marscherar framåt med sina arméer.
2. I bilden kan man se kritik mot Chamberlains undfallenhetspolitik som gick ut
på diplomati och förhandlingar (appeasement) i stället för kraftigare åtgärder.
3. Nazityskland började göra anspråk på Österrike, Sudetområdet,
Tjeckoslovakien m.m. från och med 1938.
Tyskland och Italien bildade axelmakterna under slutet av 1930-talet (Japan
kom också med).
4. Hitler och Chamberlain i München 1938: Hitler får sin vilja igenom med
villkor om att låta bli med övriga krav. Sovjetunionen var inte med i München.
5. 1939: Tyskland erövrade först Tjeckoslovakien och anföll senare Polen. Efter
anfallet mot Polen deklarerade Storbritannien och Frankrike krig mot Tyskland:
andra världskriget började.
6. I förberedelserna till anfallet mot Polen nedtecknades Molotov-Ribbentroppakten mellan Tyskland och Sovjetunionen som var en nonaggressionspakt.
Tyskland fick västra Polen, Sovjetunionen östra.
(Sovjetunionen fick Baltikum och Finland som intressesfär.) Sovjetunionen
hade inte särskilt goda förhållanden till västmakterna och genom pakten
försäkrade Sovjetunionen och Tyskland att dessa inte
skulle råka ut i krig med varandra på grund av Polen.
8)
Likheter:
• Undervärderade sin motståndare
• Hybris
• Vinterns betydelse
• Rysslands kvantiteter
• Den ryska nationalismen
• Angriparnas envishet samt brist att inse motgångar
Skillnader:
• Tysklands angrepp och invasion pågick i 3 år, Napoleon tvingades retirera
den första vintern
• Operation Barbarossa oerhört brutal. Nazismens förintelse ett inslag
9) NF:s
•
•
•
•
•
misslyckande:
USA anslöt sig inte
Inga militära medel att utöva påtryckningar
Inga effektiva repressalier mot de som bröt mot NF:s stadgar
En segrarklubb. Tyskland och SU lämnade utanför.
Efter misslyckandena i Manchuriet och Abyssinien förlorade NF i
anseende och medlemsländerna förlorade tilliten till idén om
kollektiv säkerhet
• Den kollapsande världsekonomin som förorsakade demokratins kris
och totalitära regenters möjligheter att komma till makten
• radikalnationalismen
10)
a) Eftersom det här är en dokumentfråga anser jag att man kunde citera från
”De kommunistiska partierna” (rad 4) till ”totalitär kontroll” (rad 7). Den stora
vattendelaren i fråga om östeuropeiska socialister gick mellan
socialdemokraterna (som av Stalin betraktades som minst lika opålitliga som
borgare) och kommunister (vilka var Moskvaskolade och -lojala). Ofta
oskadliggjordes ju socialdemokraterna genom att man skapade gemensamma
”socialistpartier” som kontrollerades av kommunisterna.
b) En besvärlig ”jämför”-fråga eftersom det är ganska svårt att hitta likheter i
citaten men om man utgår ifrån uppfattningarna, och inte enbart citaten så
enades ju dessa två om det s.k. procentavtalet i
vilket Europa delades i intressezoner där antingen Sovjetunionen (t.ex.
östblocksländerna och Finland) dominerade eller västländerna (Västeuropa och
Grekland). Bägge två har ju på något sätt också accepterat Stalins
”stötdämparidé” om att länder som omger Sovjetunionen skall vara
”Sovjetvänliga”.
Då man talar om skillnaderna i uppfattningarna så förhåller de ju sig mycket
olika till de ”axelmakterna” som allierade sig med Nazityskland under det andra
världskriget. Churchill tolkar Stalins strävanden som expansionistiska medan
Stalin uppfattar det som berättigad säkerhetspolitik.
c) Det här är ju en omfattande fråga vilket man också kan konstatera då man
läser kommentarerna. Men man skall komma ihåg att vi spelar med futtiga 3
poäng. Det viktigaste att notera är tidsaxeln (1945-56) och den politiska
utvecklingen i Östeuropa. Man bör kommentera:
�Tysklands och Österrikes tudelning
� VSB-avtalen
� Berlinkrisen (1948-49)
� Trumandoktrinen
� Marshallplanen
� Nato (1949) vs. Warszawapakten (1955)
� Stalins död -53
� Avspänning (Porkala och Wien)
� Chrusjtjov och Ungernrevolten
Några huvudpunkter
1. Churchill bedömde de kommunistiska partiernas verksamhet i Östeuropa
som illegitimt mot demokratin i dessa länder.
2. Churchill tänkte också att de kommunistiska partiernas verksamhet var
dikterat från Moskva och av Stalin.
3. Churchill bedömde att Sovjetunionen körde med hård militär maktpolitik
utan hänsyn till demokratiska principer. På grund av att Sovjetunionen inte
hotades militärt kunde Stalin använda sig av maktpolitik enligt Churchill.
4. Stalin försvarade Sovjetunionens position genom att påpeka att
Sovjetunionen hade anfallits av Tyskland genom dessa länder och flera av
dessa länder hade varit allierade med Tyskland.
5. Stalin ansåg att Sovjetunionen som hade stått för de största förlusterna i
andra världskriget hade rätt att bestämma över de ockuperade områdena.
6. Stalin ville skapa enpartidiktaturer eller ”folkdemokratier” i östblocket som
var Sovjetunionens satellitstater.
7. Efter andra världskriget delades Europa itu av ”järnridån”. USA (och
västmakterna) hade inflytande över Västeuropa, medan Sovjetunionen hade
inflytande över Östeuropa. Dessutom fanns vissa ”gråa” zoner som
Jugoslavien, Finland m.m.
8. USA gav ekonomiskt stöd genom Marshallplanen i väst, medan
Sovjetunionen stödde öststaterna och grundade SEV år 1949. Warszawapakten
(1955) var en militär allians i öst, Nato (1949) var en likadan i väst.
9. Efter Stalins död år 1953 uppstod några upprorsförsök i öst, som
kulminerade i upproret i Budapest år 1956 som besegrades av
Sovjetunionen och Warszawapakten. Avstaliniseringen från och med
mitten av 1950-talet i den sovjetiska zonen påverkade utgången.
11)
a. Notera att citatet av Bismarck är från 1877 (27 år innan Entente Cordiale).
Bismarck eftrersträvade att isolera Frankrike och genom trekejsarförbundet
upprätthålla goda relationer till Ryssland och Österrike-Ungern. Wilhelm ville
expandera Tysklands inflytande (Bismarck var inte intresserad av detta utan
nöjd med kejsardömet såsom det uppkommit 1871). Han skrotade
förbundet med Ryssland och trodde sig kunna hota britterna till en allians.
b. Detta var en del av kapplöpningen om haven. Wilhelm utmanade britternas
hegemoni till havs (dreadnoughts) vilket skapade ett ramaskri i England.
Friktionen mellan länderna ökade och Wilhelm II uppfattades som en arrogant
provokatör.
c. Här kunde essän t.o.m ha varit lite längre. Den tyska utrikespolitiken efter att
Bismarck tvingades avgå (1890) kunde analyseras detaljerat i
långtidsperspektiv(Schlieffenplanen, de koloniala bråken) och kortidsperspektiv
(reaktionerna efter Sarajevo och Wilhelms paranoia).
Märk att det är ett påstående vilket innebär att man nog borde nämna något av
orsakerna som inte kan skyllas på Tyskland så som att kriget ju inleddes mellan
Österrike och Serbien.
Några huvudpunkter
1. Otto von Bismarck var mera pragmatisk än kejsar Wilhelm II och ville
behålla Tysklands europeiska maktställning i stället för att börja grunda nya
kolonier.
2. Kejsar Wilhelm II var mera storslagen i fråga om kolonier i Afrika och Asien
samt hur Tyskland borde bete sig utrikespolitiskt i Europa. Byggandet av en
flotta var en del av denna expansion.
3. Under slutet av 1800- och början av 1900-talet bedrev Tyskland en expansiv
politik ekonomiskt, politiskt och militärt. Landet skaffade kolonier i Afrika och
Asien samt rustade upp sin militär och flotta.
4. Antagligen var det svårt för britter att smälta att Tyskland hade blivit
Europas största industriella, ekonomiska och militära makt framom
Storbritannien. Den tyska flottan började konkurrera med Storbritanniens.
5. Dessutom sade kejsaren ganska självsäkert om hur Tyskland hade
utvecklats, vilket kan ha orsakat rädsla och rivalitet mellan Storbritannien och
Tyskland. Allianspolitiken i Europa blev viktig och ledde till olika block.
6. Det är orimligt att påstå att Tyskland ensam bär skulden till utbrottet av
första världskriget, men kejsar Wilhelm II:s och tyska militärledningens
expansiva politik bidrog säkert till att kriget bröt ut efter skotten i Sarajevo.
7. Å andra sidan handlade konflikten till att börja med om Österrike-Ungern
och Serbien, men på grund av kriget mellan dessa två länder drogs
andra allierade med i konflikten. Storbritannien, Frankrike och Ryssland
var också stormaktsimperier med liknande ambitioner som Tyskland och
sålunda spelade dessa länder också en roll i att kriget bröt ut.
12)
a) Återigen en jämför fråga i vilken essän tar upp de divergerande tolkningarna
av USA:s verksamhet i Europa. Likheterna är ju Europa och den ekonomiskt
politiska terminologin. Källvärdet är att bägge uttalandena avspeglar den
politiska terminologin samt hur det kalla kriget med dess misstroende krupit
fram i uttalandena. I sina befattningar representerade ju bägge två den
officiella politiska linjedragning man valt att följa.
b)En kronologisk genomgång av det kalla kriget i Europa från 1946 till t.ex.
1956 (Ungern). Trumandoktrinen, Berlinkrisen, NATO, Stalins död,
Warszawapakten, två tyska stater o.s.v. Jag skulle inte ge kampen mellan Tito
och Stalin utrymme eftersom det är frågan om hur stormaktsrelationerna
påverkade den ekonomiska och politiska organiseringen.
Några huvudpunkter
1. I Marshalls fall betonades liberalismen.
2. Zjdanov beskyllde USA för att vara kapitalistiskt och imperialistiskt.
3. Då man betraktar ett uttalandes källvärde för historieforskningen skall man
tänka på vem som talar, till vem man talar och med vilka motiv.
4. De här uttalandena handlade om Marshall-planen och det ekonomiska stöd
som USA gav åt västblocket. Marshall och Zjdanov uttryckte två olika synsätt
om Marshall-planen och om stormaktspolitik.
5. Kalla kriget började efter andra världskriget och Europa delades i två läger:
västeuropeiska USA-stödda och östeuropeiska Sovjetstödda länder.
6. Tyskland delades i väst- och östzoner.
7. Militäralliansen Nato grundades i väst, Warszawa-pakten i öst.
8. Inom ekonomiska hjälpen kom Marshall-planen ut i väst, medan SEV
kom ut i öst.
13)
14)
Några huvudpunkter
1. Enligt Durnovos tolkning kunde ett krig mot Tyskland orsaka samma
problem som hade uppstått år 1905 då ryska arbetare hade börjat strejka och
göra uppror mot kejsarmakten på grund av det Rysk-japanska kriget.
2. Durnovo tyckte att ett krig mot Tyskland skulle kunna uppvigla den ryska
befolkningen till uppror. Kriget skulle också enligt honom orsaka stora förluster.
3. Kejsar Nikolaj II tyckte att arbetarna som protesterade mot kriget bara var
en liten del av den ryska befolkningen och att deras krav inte hade stöd bland
majoriteten. Moskva och Petrograd var undantag för honom.
4. Lenin tyckte att han hade en möjlighet att med hjälp av bolsjeviker ta
makten i Petrograd och sålunda ta makten i Ryssland och sluta fred med
Tyskland. Moskva och Petrograd var viktiga för Lenin.
5. Det första världskriget blev utdraget och det utarmade den ryska ekonomin.
Ryssland hade redan haft problem år 1905 då en stor del av befolkningen
ordnade strejker och uppror i samband med det Rysk-japanska kriget.
6. Under början av året 1917 ägde en borgerlig revolution eller statskupp rum i
Petrograd då kejsaren åsidosattes från makten och en provisorisk borgerlig
regering under Alexander Kerenskij tog makten i landet. Fred med Tyskland
slöts inte. Man kunde kanske påstå att marsrevolutionen var ”borgerlig”,
medan oktoberrevolutionen var ”bolsjevikisk”. Å andra sidan kan man också
säga att den första var en revolution, medan den andra var en maktkupp.
7. Eftersom kriget fortsattes med dålig framgång och befolkningen led av
hunger ansåg Lenin att tidpunkten var god för en bolsjevikisk revolution i
huvudstaden. Planen var att med en förhållandevis liten beväpnad trupp ta
makten av de centrala delarna i Petrograd och sålunda ta makten i hela landet.
Soldaterna, arbetarna och deras ”råd” eller sovjeter spelade en viktig roll i
revolutionen i Petrograd.
8. Efter att ha tagit makten strävade bolsjevikerna efter att skapa fred med
Tyskland och ”ge bröd” till folket. Fred slöts med Tyskland i Brest-Litovsk efter
att Rådsryssland gick med på att ge stora landområden bort åt nya stater (som
Finland), däremot lyckades man inte med att pacificera hemmafronten,
eftersom ett utdraget inbördeskrig bröt ut där utländska makter också var
inblandade i.
9. Även om arbetarrevolutionen hade lyckats i Petrograd levde majoriteten av
befolkningen på landsbygden och i andra städer och sålunda var det svårt att
genomföra revolutionen i hela det stora ryska riket. Bolsjevikerna hade inte
heller något stort stöd bland den ryska befolkningen.
