ÅRSREDOVISNING 2004
REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN
VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Inledning
I årsredovisningen behandlas 2004 års verksamhet dels för regionutvecklingsnämnden (RUN),
dels för beredningsgruppen för regionutveckling (BRU).
RUN:s uppdrag är att besluta om fördelning av de ekonomiska resurser som regionfullmäktige
och regionstyrelsen ställt till nämndens förfogande, av regionens egna och av statens medel för
regional utveckling. RUN svarar även för uppdrag till utförarverksamheterna samt för
uppföljning och utvärdering av uppdragen. BRU:s uppdrag är att ta fram underlag inför
regionstyrelsens och regionfullmäktiges beslut i strategiska utvecklingsfrågor. BRU har
huvudansvaret inom Västra Götalandsregionen för samordningen av genomförandet av den
regionala utvecklingsstrategin, tillväxtavtalen och investeringsplanen för transportinfrastruktur.
Ekonomiska medel för genomförandet hanteras av RUN.
Fortsatt stark ekonomisk tillväxt
Utvecklingen i Västra Götaland har de senaste åren gynnats av en stark ekonomisk tillväxt.
Regionen, med Göteborgsregionen som dragmotor ligger fortfarande i en nationell tätposition.
Bakom styrkan i tillväxten ligger främst tillverkningsindustrin, transportmedelsindustrin och
livsmedelsindustrin. I de senaste mätningarna av konjunkturbedömningar från näringslivet lyfts
Göteborgsregionen tillsammans med Skaraborg fram som de som bedöms ha den starkaste
konjunkturen det närmaste halvåret.
Trots en positiv bedömning av tillväxten bedöms inte sysselsättningen öka annat än i enstaka
branscher. Däremot beräknas sysselsättningsminskningen avstanna.
Strategiska insatser för fordonsindustrin i Västsverige
Under året har Västra Götalands och Sveriges beroende av fordonsindustrin kommit i
blickpunkten i samband med GM:s aviserade strukturförändringar i Europa. Bl. a kommer
beslut att fattas om plats för produktion av nästa generation SAAB 9-3 och Opel Vectra. Den
skall koncentreras till antingen Trollhättan eller Russelsheim. Framtiden för SAAB och
anläggningen i Trollhättan kommer att avgöras under första kvartalet 2005. Västra
Götalandsregionen var under hösten tillsammans med Trollhättans Stad och SAAB aktiva i en
dialog med regeringen om insatser för att stärka förutsättningarna för en utökad produktion i
Trollhättan och för att stärka fordonsindustrins utvecklingsförutsättningar i Västra Götaland.
Resultatet blev en kraftfull satsning på FoU och utbyggnad av Rv 45 mellan Trollhättan och
Älvängen. Regionen har förbundit sig att medverka i genomförandet av FoU programmen.
Utvärdering av utvecklingsuppdraget
I slutet av året presenterades de två utvärderingar som regeringen initierat för att undersöka hur
utvecklingsuppdraget som överförts till regionerna i Västra Götaland resp. Skåne fungerat dels
avseende effektivitet vilket undersökts av Statskontoret dels ur demokratiperspektivet vilket
undersökts av Högskolan i Halmstad.
2
RUN 14-0727-04
Resultaten visar överlag att utvecklingsfrågorna lyfts fram tydligare i de två regionerna, att en
bättre helhetssyn skapats, att ett större engagemang skapats i kommunerna och att mer resurser
satsats på utvecklingsinsatser. Man konstaterar även att ett tydligare fokus lagts på
tillväxtfrämjande insatser än tidigare och att regionen uppfattas som en tydligare företrädare för
Västra Götaland än de tidigare länsstyrelserna.
Regionutvecklingsstrategi blir Vision Västra Götaland
Våren 2004 påbörjades en revidering av den regionala utvecklingsstrategin för Västra Götaland
(RUS), som regionfullmäktige antog 1999. Underlaget var bl.a. ett brett utredningsarbete kring
hållbar tillväxt, som utmynnade i åtta utmaningar för en hållbar framtid i Västra Götaland.
Revideringsarbetet leds av Beredningsgruppen för regionutveckling (BRU, som består av
företrädare för Västra Götalandsregionen och de fyra kommunförbunden). Det är en markering
av vikten av samverkan mellan regionen och kommunerna när det gäller Västra Götalands
utveckling på lång sikt.
I april 2004 lade en politisk arbetsgrupp, som utsetts av BRU, fram ett förslag till vision för
Västra Götaland. Avsikten är att nu gå fram stegvis, där första steget är att utforma visionen.
Visionsförslaget baseras på visionen om ”Det goda livet”, och inramas av hållbar utveckling i
dess tre dimensioner, den ekonomiska, sociala och ekologiska. Visionen innehåller fyra
generella perspektiv, som ska genomsyra allt utvecklingsarbete – den gemensamma regionen,
jämställdhet, integration och internationalisering – och fem fokusområden, dit huvuddelen av
utvecklingsarbetet koncentreras. Fokusområdena är Ett livskraftigt näringsliv, Ledande i
kompetens och kunskapsutveckling, Infrastruktur och kommunikationer av hög standard, En
ledande kulturregion och God hälsa.
Förslaget var föremål för en omfattande remissprocess under hösten 2004. Regionfullmäktige
kommer att besluta om visionen våren 2005.
Strategiska näringspolitiska insatser
Mål och inriktning
Västra Götalandsregionen ska medverka till att skapa en hållbar utveckling i hela regionen. Med
detta avses en positiv utveckling för ekonomi, miljö och för de sociala förhållandena i regionen.
Dessa tre komponenter måste alltid finnas med i arbetet med den regionala utvecklingen.
De viktigaste insatserna för att stärka den ekonomiska utvecklingen är att skapa en effektiv
transportinfrastruktur, goda utbildningsmöjligheter, effektiva system för att ta hand om
innovationer och stimulera nyföretagande m.m. Regionen förfogar bara över en liten del av de
resurser som behöver sättas in. En viktig strategi är därför att fördjupa samverkan med andra
aktörer. Arbetet med utvecklingsstrategin, tillväxtprogrammen och EU-programmen är viktiga
komponenter i en sådan fördjupad samverkan.
Västra Götaland är en attraktiv region för boende, besökare och för näringslivets investeringar.
Folkmängden ökar i jämn takt och har under året passerat 1 520 000 invånare. För tredje året i
rad ökar Göteborgsregionen, Sjuhärad, Fyrbodal och Skaraborg sin befolkning.
3
RUN 14-0727-04
Den ekonomiska tillväxten är relativt god och konjunkturen för det Västsvenska näringslivet är
stabilt normal, bättre än i riket som helhet. En snabb produktivitetsutveckling medför samtidigt
att få nya jobb skapas. Antalet personer som står utanför arbetsmarknaden växer och
ohälsotalen är höga, framförallt för kvinnor. Många utrikes födda har fortsatt svårt att få
tillträde till arbetsmarknaden som fortfarande är mycket könsuppdelad. Allt fler signaler pekar
nu också mot att globalisering och hårdnande internationell konkurrens kan ge avsevärda
omställningsproblem på flera av de lokala arbetsmarknaderna utanför Göteborgsregionen.
Medel för regionala utvecklingsinsatser
De medel regionen har tillgång till för konkreta utvecklingsinsatser är i första hand EU:s
strukturfonder, de statliga regionalpolitiska medlen samt regionens egna projektmedel.
Användningen av medlen bestäms i nära samverkan mellan nämnderna och sekretariaten för
regionutveckling, miljö och kultur och det regionala partnerskapet. Inriktningen på nämndens
medfinansiering av tillväxtprogrammen har stämts av med beredningen för regional utveckling
(BRU).
Sammanlagt har Regionutvecklingsnämnden använt 245,5 mkr för regionala utvecklingsinsatser.
Av dessa utgör det statliga medlen 67 mkr varav 23 mkr har använts för företagsstöd och 44 mkr
för projektbeslut (Projektbesluten redovisas i Bilaga 1). Härutöver har även medel används inom
ramen för den särskilda infrastruktursatsningen på 29 mkr.
Insatsområden och utvecklingsprojekt
Klusterutveckling
Hållbart ekonomiskt nyskapande inom nio internationellt konkurrenskraftiga kluster är ett
prioriterat mål i Västra Götalands tillväxtprogram. Med kluster i detta sammanhang avses en
ansamling av företag vars kompetenser och utbud av tjänster och produkter kompletterar och
förstärker varandra. Under 2004 avsatte Regionutvecklingsnämnden 29 mkr för satsningar på
klusterutveckling. Insatserna har koncentrerats till de regionala styrkeområdena biomedicin och
hälsa, fordon, IT, livsmedel, petrokemi, textil, trä och upplevelsenäring. Design, logistik och
den marina sektorn har även prioriterats.
Fokus har legat på att långsiktigt skapa goda utvecklingsförutsättningar och stimulera till
förnyelse i dessa kluster, bl.a. genom att stärka länkarna mellan företag och forskning samt
stimulera till samarbete mellan kluster. Västra Götalandsregionens insatser har koncentrerats
till de klustersatsningar som har en stor uppskattad effekt på den regionala ekonomin och där
företag och forskningsaktörers verksamhet sträcker sig över lokala och delregionala
administrativa gränser.
Karakteristiskt för satsningar på klusterutveckling är att företag, forskning och offentliga
aktörer gemensamt identifierar och medfinansierar prioriterade insatser. De nationella
aktörerna medverkar även genom Vinnova (verket för innovationssystem), Nutek (verket för
näringslivsutveckling) och ISA (Invest in Sweden Agency). Exempel på insatser är arenor
för utvecklingsprojekt mellan forskning och företag (fordon/IT), kompetenscenter
(plast/petrokemi), utvecklingsprojekt (mikrovågsteknologi, miljöteknik), utveckling av
forskningscenter (livsmedel och hälsa) samt inward investments (trä, IT), se faktaruta.
Biomedicinsk utveckling i Västsverige, är ett starkt klusterinitiativ som utsetts till en av fem
vinnare i Vinnova:s s.k. VINNVÄXT-tävling. Det innebär att initiativet får 6 mkr per år
under tio år, förutsatt en motsvarande regional medfinansiering. Ett annat starkt
4
RUN 14-0727-04
klusterinitiativ är det inom fordonstelematik. Regeringens dialog med regionala aktörer i
Västra Götaland, med anledning av utveckling inom fordonsindustrin, har bl.a. resulterat i
beslut om kraftfulla satsningar på forskning och utveckling inom produktionsteknik och
fordonstelematik under de fyra kommande åren.
I november 2004 invigdes Arvid Carlsson Institutet. Det är ett tydligt exempel på ökade
insatser för att stärka hälso-sjukvårdens möjligheter att bidra till ökat entreprenörskap och
tillväxt. Satsningar har även gjorts för att stärka samverkan mellan kultur och näringsliv genom
en medfinansiering av Föreningen Kultur och Näringslivs verksamhet i Västra Götaland.
Exempel på satsningar inom starka regionala kluster
Biomedicin och hälsa
Arvid Carlsson Institutet
Biomedicinsk utveckling i Västsverige
ISA Life Science
IT
Livsmedel
Food and Health Concept Center
Petrokemi
Plast för ett uthålligt samhälle
Fordon
Automotive Sweden
Open Arena Lindholmen (Lindholmen
Science Park)
Trä
ISA Wood
Microwave Road
ISA IT Sweden, ISA Hub
Upplevelsenäring
Film i Väst
Mötesmarknaden
Föreningen KulturNäringsliv
Textil
Sweden Technical Textile
Fler innovativa och kunskapsintensiva företag
I internationell jämförelse startas få företag i Sverige. Nyföretagandet i Västra
Götalandsregionen ligger något under riksgenomsnittet. För att nyföretagandet skall bidra till
ökad konkurrenskraft och regional tillväxt krävs det att de nya företagen utvecklar nya
produkter, processer och koncept som kan konkurrera på världsmarknaden. Regionens insatser
syftar till att generera fler innovativa och kunskapsintensiva företag med tillväxtpotential som
bidrar till ett nyskapande näringsliv. Det sker bl.a. genom att stärka länkarna i innovationskedjan
genom attitydpåverkande insatser, entreprenörsskolor, inkubatorer och såddfinansiering dvs.
finansiering av nystartade företag.
Västra Götalandsregionen har bidragit till att det idag finns tio inkubatorer, med nära koppling
till universitet och högskolor runt om i regionen. En inkubator är en stödjande miljö för unga
företag som erbjuder tillgång till kontor, kompetens, kontakter och kapital. Regionen ger dels
direkta bidrag till var och en av inkubatorerna och dels till ett gemensamt kompetensnätverk.
Totalt har ca 130 nya företag som sysselsätter 400 personer med en omsättning på 132 mkr
vuxit fram i detta system.
Tio inkubatorer i Västra Götaland
Göteborg
Sahlgrenska Science Park
Chalmers Innovation
Framtidens Företag
Brew House
GU Holding
Skövde
Gothia Science Park
Dals Långed Steneby kunskapspark
Trollhättan Innovatum
Skara
Liveum
Borås
Espira Inkubator
Forskningsbaserade företag, medicinska området
Teknikbaserade företag
Kunskapsföretag, bl.a. tjänsteföretag
Musik- och filmproduktion
Forskningsbaserade företag
Kunskapsföretag, teknik
Design/konst och animation
Film och media, teknik
Livsmedel, bioteknik
Kunskapsföretag
5
RUN 14-0727-04
De nya företagen är beroende av riskvilligt kapital i tidiga skeden. Västra
Götalandsregionen har under de senaste fem åren beviljat närmare 50 mkr till totalt
135 företag varav flertalet med koppling till inkubatorerna.
Samverkan med Hälso- och sjukvården för tillväxt
Satsningen på Arvid Carlsson Institutet fortsatte under året. Detta är den första större satsningen
som görs gemensamt mellan olika parter inom hälso- och sjukvården, akademin,
regionutvecklingsnämnden och privata intressenter. Satsningen skall stärka utvecklingen inom ett
område med tillväxtpotential och som ligger på en internationellt hög nivå. Syftet är att resultatet
skall bli ökad tillväxt av företag inom biomedicin och rehabilitering och en förbättrad sjukvård
inom vissa områden. För regionutvecklingsnämndens del är satsningen femårig och för 2005 har 17
mkr beslutats.
.
Företagsstöd
Under 2004 beviljade regionen företagsstöd med 25,8 mkr varav 23,2 mkr finansierats av regionen
och 2,6 mkr finansierats av EUs Mål 2. Regionutvecklingsnämnden prioriterar så kallade mjuka
åtgärder, det vill säga konsultcheckar, samverkansprojekt och såddfinansiering. Under året har inte
något beslut om sysselsättningsstöd fattats.
Satsningen på såddfinansiering har breddats ytterligare. En del av medlen har disponerats av
Innovation Västra Götaland för insatser i mycket tidiga skeden. Anledningen är att de nationella
medel som Stiftelsen Innovationscentrum förfogat över tagit slut och ännu inte ersatts med någon
ny finansieringsform. Regionen har också tagit beslut om att medverka i uppbyggnaden av en
regional riskkapitalfond som teknikbrostiftelsen tagit initiativ till. Målet är att skapa en fond med
minst 100 mkr i kapital.
Fördelningen av beviljade stöd på olika stödformer framgår av tabellen nedan:
Företagsstöd
Investeringsstöd
Såddfinansiering
Konsultcheckar/
Samverkansprojekt
Kommersiell Service
Mkr
3,9
16,8
3,7
%
15
65
14
1,4
6
Totalt
25,8
100
Framtiden
Under de närmaste åren kommer frågan om fordonsindustrin utveckling att stå i fokus. Regionen
medverkar i de program för Fordons-IT och produktionsteknik som regeringen gett VINNOVA i
uppdrag att ta fram i samband med ”SAAB-paketet”. Satsningen på att stimulera innovationer och
nyföretagande kommer att fortsätta under de närmaste åren. Ambitionen är att stimulera till en
snabbare utveckling av nya konkurrenskraftiga produkter och tjänster. Samverkan med hälso- och
sjukvården fördjupas för att skapa nya möjligheter till tillväxt.
6
RUN 14-0727-04
Tillväxtavtal – tillväxtprogram
År 2004 var det första året för genomförande av det nya tillväxtprogrammet som skall
genomföras under perioden 2004-2007. Tillväxtprogrammet i Västra Götaland utgår ifrån
länets speciella förutsättningar och behov. Det drivs dels regionövergripande och dels i de fyra
delregionerna Fyrbodal, Göteborgsregionen, Sjuhärad och Skaraborg. Programmets strategi är
att stärka Västra Götalands attraktivitet och konkurrenskraft genom att fokusera på tre
programområden med tio teman – stimulera nyskapande, ta tillvara och utveckla mänskliga
resurser samt utveckla infrastrukturen. Jämställdhetsperspektivet skall genomsyra
programmets alla delar.
För att nå målen i tillväxtprogrammet måste en mängd olika aktörer och intressenter engageras.
En viktig uppgift med tillväxtprogrammet är att knyta ihop aktörer och insatser i regionen och
dra nytta av regionens storlek och resurser. Västra Götalandsregionens tre nämnder inom
Tillväxt och Utveckling har deltagit med sina resurser och verksamheter till programmets
genomförande. För år 2004 avsatte Regionutvecklingsnämnden totalt 134 mkr till finansiering
av programmet varav 35 mkr fördelades till de fyra delregionala tillväxtprogrammen.
Användningen av dessa medel har decentraliserats till kommunförbunden. Även Miljönämnden
har under år 2004 beslutat att avsätta särskilda medel till de delregionala programmens
genomförande.
Ett arbete har pågått under året med att precisera vilka frågor som hanteras på delregional
respektive regional nivå. Det har bl.a. resulterat i särskilda överenskommelser om samverkan
inom ramen för tillväxtprogrammet.
Tyngdpunkten på Regionutvecklingsnämndens finansiering av programmet har varit på kluster
och innovationssystem, innovationer och nyföretagande, livslångt lärande, integration och
infrastruktur. Särskilda handlingsprogram har tagits fram för klusterutveckling och integration.
Inom området aktiva invånare slutförs nu arbetet med att ta fram ett strategiskt program för
social ekonomi. Jämställdhetsperspektivet har också uppmärksammats bl.a. genom en studie av
kvinnor och män i det högskolenära innovationssystemet i Västra Götaland. Studien pekar på
viktiga förhållanden och föreslår åtgärder för att stärka både kvinnors och mäns ”högskolenära”
företagande. I syfte att öka antalet kvinnor i inkubatorer, teknikparker och
såddfinansieringsprojekt samt påverka kulturerna i stödorganisationerna har projektet Quality
dragits igång.
Totalt har 33,9 mkr av de avsatta 35 mkr tagits i anspråk för delregionala projekt. Dessa
insatser förstärker och kompletterar de regionövergripande projekten. Exempel på större
satsningar är arbetet med att utveckla delregionala turistiska profilområden tillsammans med
Västsvenska Turistrådet (båt och hav, medeltidsturism, textil och shopping etc.), diverse
klusterinitiativ, designsatsningar inför Designåret 2005 samt insatser för ökat nyföretagande
och attityder till entreprenörskap m.m.
En första avstämning av tillväxtprogrammets mål och arbetsmetoder kommer att göras under
våren 2005 och presenteras i en särskild uppföljningsrapport. Där skall även ingå en analys av
hur jämställdhetsperspektivet hanterats i genomförandet. Syftet med uppföljningen är att få en
lärande utvecklingspolitik med ett resultatfokus. De olika aktörerna som deltar skall också
bidra till den årliga uppföljningen genom att rapportera hur man verkat för de gemensamma
målen. Uppföljningen utgör sedan underlag för kommande års inriktningsbeslut.
7
RUN 14-0727-04
EU-programmen
Genomförandet av EU-programmen, som löper under perioden 2000-2006, har under året
fortgått enligt planerna. Genom beslut är flertalet program intecknade till mellan 90 och 95 %.
Inom Västra Götalandsregionen är genomförandet av EU-program och Regionala
tillväxtprogram nära samordnade. Västra Götalandsregionen är tillsammans med kommunerna
den störste medfinansiären. Totalt har Västra Götalandsregionen under år 2004 i beslut avsatt
27 mkr för medfinansiering av EU-projekt, vilket innebär att hela den avsatta budgetramen har
tagits i anspråk.
Under året har halvtidsutvärderingarna godkänts av respektive övervakningskommitté och av
kommissionen. Utvärderingarna har bl a visat på att programmen har effektiv
resursanvändning, god administrativ kontroll och kommer att nå sina resultatmål. Programmen
har därför tillförts ytterligare EU-medel, totalt ca 30 mkr för Västra Götalands del.
Förbättringar har påbörjats när det gäller beaktande av de horisontella målen för jämställdhet,
integration och miljö.
Kommissionen har under året lagt förslag om utformningen av sammanhållningspolitiken
2007-2013. Under hösten startade förhandlingarna i Europeiska rådet. Regionen deltar i arbetet
genom att politiker och tjänstemän är aktiva i internationella organisationer och i nationella
arbetsgrupper.
Infrastruktur - kommunikationer
Investeringsplanering
Regeringen har genom olika beslut under 2004 bestämt att drygt 32 miljarder kronor ska
användas för att bygga ut infrastrukturen i Västra Götaland fram till 2015. Häri ingår nyligen
beslutade åtgärder för att förbättra infrastrukturen till Trollhättan bl a enligt förslag från
regionen. Sammantaget innebär besluten om infrastrukturutbyggnaden när de verkställts att ett
stort steg för att uppfylla målsättningen i den regionala utvecklingsstrategin har tagits. Till
bilden hör att en stor del av investeringarna i Västra Götaland ska finansieras med särskilt lån i
Riksgälden vilket stärker genomförandemöjligheterna.
Flera strategiskt viktiga projekt har ändå inte kunnat inrymmas i planerna. Hit hör bl a
utbyggnader på E20 och norra delen av väg 45, Västlänken i Göteborg och större delen av
Götalandsbanan. De senare har dock omnämnts på sätt som gör det möjligt att driva ett
förberedelsearbete med förstudier och järnvägsutredningar. Den regionala planen – där
regionfullmäktige beslutat om innehållet – omfattar drygt 4 miljarder till investeringar i vägar,
kollektivtrafikanläggningar mm. Investeringarna i infrastruktur stödjer de målsättningar som
angetts i den regionala utvecklingsstrategin; bättre förbindelser till omgivande
huvudstadsregioner, ökad tillgänglighet till Göteborgs Hamn och till Landvetter flygplats samt
en rundare region och vidgade arbetsmarknadsregioner.
Regionen har tillsammans med kommunerna utvecklat en planerings- och beslutssamverkan
som väckt stort intresse runt om i landet och som haft avgörande betydelse för möjligheten att
forma en politisk enighet kring ställningstagandena om infrastrukturen. Denna samverkan
innebär att företrädare för regionen och kommunerna i Beredningsgruppen för regionutveckling
(BRU) diskuterar fram ett gemensamt ställningstagande i strategiska utvecklingsfrågor, bl a
vad gäller infrastrukturen.
8
RUN 14-0727-04
Medel för strategiska insatser
De 200 mkr som Regionfullmäktige år 2002 anslog till strategiska insatser på
infrastrukturområdet har gjort stor nytta både för att höja planeringsberedskapen och
tidigarelägga vissa utbyggnader. Några exempel på strategisk användning är medfinansiering
av förberedande planeringsarbete för Västlänken i Göteborg samt tidigarelagda utbyggnader av
etapper på Norge/Vänerbanan samt ett antal vägobjekt.
Regionutvecklingsnämnden har hittills fattat beslut om ianspråktagande av drygt 190 mkr av
anslagna 200 mkr. Regionens åtagande vad gäller Norge/Vänerbanan har väsentligt kunnat
reduceras genom ovan nämnda regeringsbeslut. Flertalet förskotterade utbyggnader pågår eller
är genomförda men förbrukningen av avsatta medel sträcker sig över en längre period. Ett
strategiskt och prioriterat förskotteringsprojekt som ännu inte fått klartecken från staten gäller
E20 mellan Lundsbrunn och Holmestad.
Ytterligare medel har avsatts för fortsatta insatser både på infrastrukturområdet och för
kollektivtrafik i budget för 2005. Regionutvecklingsnämnden har genom fattade beslut tryggat
ett fortsatt tågtrafikutbud mellan (Oslo) Kornsjö och Göteborg och skapat förutsättningar för
sänkta reskostnader med kollektivtrafiken för studerande genom en särskild rabatt.
Kollektivtrafik
Från 2004 gäller ett nytt aktieägaravtal för kollektivtrafikbolaget Västtrafik. Avtalet innebär bl
a att regionen har det ekonomiska ansvaret för resor över kommungräns.
Regionutvecklingsnämnden har som tidigare ett ”beställaransvar” för kollektivtrafiken. Arbetet
i det regionala och de delregionala ägarråden har kommit igång och börjat hitta sina former.
Frågor som bland annat har diskuterats i ägarråden under året är målstyrning för det regionala
trafikutbudet, handlingsplan för funktionshindrades tillgänglighet till kollektivtrafiken, nytt
pris- och betalsystem samt Västtrafiks målbild 2010 och 2020 för storregional trafik och
pendeltågstrafik. Ägarrådens roll är att vara ett forum för samråd mellan alla Västtrafiks ägare
och för informationsutbyte med bolagsledningen.
Totalt har resandeutvecklingen med kollektivtrafiken i Västra Götaland utvecklats positivt
genom ökningar av det långväga resandet och resandet i Göteborgsområdet. Övriga delar har en
resandeminskning. Bland förändringar av den storregionala trafiken kan nämnas att
Kinnekulletåget fått utökad trafik. Anskaffning av nya tåg pågår. Tillgängligheten till
kollektivtrafiken för funktionshindrade förbättras kontinuerligt och fordonsparken förbättras så
att miljöpåverkan per busskilometer minskar. Västtrafik har genomfört vissa åtgärder som
bedöms särskilt viktiga för kvinnor. Det gäller en ändring av resebegreppet och förbättringar av
säkerheten i fordon och på hållplatser.
Under året avslutades pilotprojekt ”Res jämt” om kollektivtrafik och jämställdhet i bl a
Dalsland där Västra Götalandsregionen deltog som finansiär och projektledare. Projektet gav
viktiga kunskaper om hur kvinnors och mäns resebehov ser ut och hur behoven tillgodoses av
kollektivtrafiken.
Målen för det regionala resandet behöver utvecklas och preciseras. Inte minst gäller det för
kollektivresor över etablerade arbetsmarknadsgränser. Här pågår ett arbete med att ange
målorter både inom och utanför regionen, bestämma målsättningar om restidskvoter jämfört
9
RUN 14-0727-04
med bilresor, turutbud etc. Avsikten är att regionen bättre ska kunna följa och påverka
utvecklingen av det regionala resandet.
Frågan om tågtrafikeringen på Norra Bohusbanan har åter aktualiserats. Nuvarande avtal gäller
till 2007. Ett besked för en längre tidsperiod behövs m h t Västtrafiks kommande upphandling,
Banverkets åtgärdsplanering, utformningen av E6-utbyggnaden, kommunal planering etc.
Regionen, Banverket och Kommunförbundet Fyrbodal utreder gemensamt förutsättningarna för
en långsiktig trafikering. Utredningen färdigställs i början av 2005.
Transportfrågorna i ett internationellt perspektiv
Transport- och infrastrukturfrågorna har naturliga samband över administrativa och ibland
nationella gränser. Det finns ett antal internationella samarbetsorganisationer vars verksamhet
berör kommunikationsområdet. Regionen medverkar i tre projekt som startades under 2004;
”Ny järnväg Oslo-Göteborg”, GO-samarbetet; ”Sust Access” tillsammans med
Miljösekretariatet kopplat till Nordsjökommissionen och ”ODIN- Net” inom Skandinaviska
Arenan.
Utbildning och kompetensförsörjning
Livslångt lärande är en förutsättning både för näringslivets konkurrenskraft och för
invånarnas möjlighet att leva utvecklande liv. Livslångt lärande innebär att utbildning och
kompetensutveckling sker i nära samverkan mellan utbildning, samhälle och näringsliv och
därmed att utveckling av kunskaper och kompetens går hand i hand. Ett väl utvecklad
struktur för livslångt lärande ger större chanser att överbrygga obalanserna mellan utbud och
efterfrågan på arbetsmarknaden.
Västra Götalandsregionen är nationellt känd som en profilerad region för distansutbildning
och flexibelt lärande genom medverkan vid nationella konferenser och aktivt deltagande i
nätverk på nationell nivå avseende nätburen distansutbildning. Västra Götalandsregionen har
svarat för genomförande av regionala konferenser där bl.a. nationella myndigheter har
medverkat. Projektverksamhet inom relevanta områden har på så sätt stimulerats och kontakter
med aktörerna har etablerats. Regionens enskilda universitet och högskolor har också
medverkat vid genomförda aktiviteter och samverkansprojekt med Västsvensk
Universitetssamverkan (VUS) fortgår.
Informations- och kommunikationstekniken har radikalt förändrat villkoren för utvecklingen av
distansundervisning och flexibla utbildningssystem. Samtliga regiondelar behöver ha väsentligt
ökad tillgång till utbildning och kompetensförsörjning lokalt. Västra Götalandsregionen arbetar
tillsammans med ett stort antal andra aktörer med att hitta system för att öka tillgängligheten till
utbildning i både tid och rum. Validering av äldre utbildningar och tidigare yrkeserfarenheter,
liksom av utländsk utbildning och yrkeskompetens är också ett viktigt instrument för att
tillvarata olika kompetenser.
Utbildningsbehovet är också stort inom den eftergymnasiala yrkesutbildningen. Utbildningens
koppling till arbetslivet och dess förändringar blir allt viktigare. Kvalificerad yrkesutbildning
och yrkesteknisk högskoleutbildning är angelägna utbildningar som behöver utvecklas
ytterligare. Yrkesutbildning ska förena en praktisk inriktning med fördjupade teoretiska
kunskaper och smälta samman kunskaper från arbetslivet, högskolan, påbyggnadsutbildningar
och gymnasieskolan. Västra Götalandsregionen samverkar med utbildningsaktörer och
10
RUN 14-0727-04
näringslivet för att säkerställa en tillräcklig volym och väl analyserad inriktning på den
kvalificerade yrkesutbildningen.
Västra Götalandsregionen medverkar som grundare och medlem i ”European Association of
Regional and Local Authorities for Lifelong Learning ” (EARLALL). Syftet med
föreningen/nätverket var ursprungligen att stödja och utveckla de intentioner som uttrycks i
EU- kommissionens memorandum för livslångt lärande. EARLALL har till Europeiska
Kommissionen kommunicerat ett antal dokument om den regionala rollen inom utbildnings och
kompetensområdet. I september var Västra Götalandsregionen värd för det årliga
generalförsamlingsmötet. I nätverket finns nu totalt 18 regioner från 9 länder.
Västra Götalandsregionen har tillsammans med Region Toscana och Vejle Amt fått
särskilda projektmedel av EU kommissionen Generaldirektoratet för forskning.
Verksamhetens främsta syfte är att visa vilken central roll kunskap spelar när det gäller att
driva på regioners utveckling, och hur regionala aktörer på ett effektivt sätt kan delta i
utvecklingen av regionens framtid. Samarbete mellan regioner skall främjas så att
kunskapsutbyte och inlärning mellan regioner underlättas och man kan ta fram modeller och
aktiviteter för olika regioner.
Internationellt samarbete
Västra Götalandsregionen har under 2004 liksom tidigare bedrivit ett aktivt arbete i en rad
internationella organisationer, odlat kontakter och samarbete med andra regioner, samt deltagit
i och bidragit till insatser som ökar medborgarnas kunskap i internationella frågor. Några mått
på framgång är att regionens politiker har fått ännu fler internationella förtroendeuppdrag och
anlitats som talare i olika internationella sammanhang, att ytterligare internationella möten har
förlagts till Västra Götaland och att andra regioner söker samarbete med oss i olika frågor.
Västra Götaland skall enligt den regionala utvecklingsstrategin vara en internationellt känd och
erkänd samarbetspartner. Regionens internationella arbete skall enligt regionfullmäktiges
internationella policy (antagen under 2004) gynna regionens invånare, stärka Västra Götaland
och utveckla regionens arbete.
Merparten av det internationella arbetet sker i organisationer och nätverk i Europa och syftar
till att påverka Europas framtid i en riktning som gynnar medborgarna. Internationellt kunniga
medborgare stärker Västra Götaland. Därför har regionen medverkat i arrangerandet av
Europaveckan och andra arrangemang med internationell inriktning. Stöd har även givits till
organisationer som sprider information om EU och andra internationella frågor.
Ett sätt att göra regionen internationellt känd är att inbjuda olika internationella organisationer
att förlägga sina möten hit och att genomföra dessa på ett bra sätt. Under 2004 stod regionen
värd för generalförsamlingarna i Nordsjökommissionen och EARLALL (europeisk
organisation för regionala och lokala myndigheter inom livslångt lärande) och för olika
konferenser i skandinaviskt format.
Utöver dessa möten har politiker och tjänstemän från regionen deltagit i generalförsamlingar,
arbetsgrupper och annat arbete i bland annat EU:s regionkommitté, AER, CPMR,
Nordsjökommissionen, Östersjökommissionen, EARLALL, ENCORE, Den Skandinaviska
Triangeln, Göteborg-Oslo-samarbetet och Skandinaviska Arenan. Syftet har varit att följa och
11
RUN 14-0727-04
påverka frågor av intresse för regionen och dess medborgare. Företrädare för regionen har
inbjudits att tala i internationella sammanhang, vilket kan ses som ett mått på erkännande.
Politiska representanter från Västra Götalandsregionen finns på framträdande förtroendeposter i
bland annat EU:s regionkommitté, AER, Nordsjökommissionen och EARLALL. Nya poster
har tillkommit under året. Vidare är Västra Götalandsregionen representerad i Kommun- och
Landstingsförbundets internationella beredning.
Besök på politisk nivå till eller från enskilda regioner ger goda tillfällen att göra Västra
Götalandsregionen känd och erkänd. Åtskilliga sådana har förekommit under året. Till
nyheterna hör att ett Sverige Emilia Romagna-nätverk håller på att ta form. Där deltar Västra
Götalandsregionen och landstingen i Stockholm och Norrbotten tillsammans med ett stort antal
kommuner varav fem från Västra Götaland. Ett avtal om samarbete har ingåtts med Silesien i
Polen. Företrädare för Västra Götaland har knutit kontakter i anslutning till Symfonikernas
gästspel i London.
Viktiga framtidsfrågor
Regionstyrelsen har antagit en handlingsplan för det regionövergripande internationella arbetet
under 2005. Den tar upp ett antal frågor som är viktiga att utveckla under de närmaste åren:
En bättre koordinerad och mer målmedveten intressebevakning i EU-frågor.
Den internationella marknadsföringen av Västra Götaland.
Bättre uppföljning av och kommunikationen till allmänheten om VGR:s internationella
arbete.
Effektivisering av verksamheternas arbete med EU-program.
Politikers och tjänstemäns internationella kontakter.
Allmänhetens kunskaper i EU- och andra internationella frågor.
Jämställdhet
Västra Götaland ska under en tioårsperiod utvecklas till en föregångsregion när det gäller
jämställdhet inom alla samhällssektorer. Jämställdhet är också ett horisontellt perspektiv och
ska genomsyra allt regionalt utvecklingsarbete där varje åtgärd bör bedömas utifrån ett
könsperspektiv.
Det råder nästan jämn könsfördelning inom politiskt valda organ i Västra Götaland. Kvinnors
yrkesverksamhetsgrad närmar sig mäns och deltidsarbetslösheten bland kvinnor minskar.
Utbildningsnivån är hög, särskilt i och kring Västra Götalands fyra högskoleorter.
De svagheter och orosmoln vi kan se är att andelen kvinnor som är företagare och andelen
kvinnor med inflytande i privata näringslivet fortfarande är låg, arbetsmarknaden är starkt
könsuppdelad, pojkars och flickors utbildningsval är traditionella och insatserna för att bryta
detta otillräckliga.
Jämställdhet i näringslivsutveckling
Det strategiska arbetet har under året framför allt inriktats på jämställdhet som en lönsamhetsoch tillväxtfaktor.
Under året har arbetet intensifierats med projektet Fasett 2004, ett projekt inom samarbetet Den
Skandinaviska Triangeln. Den konferens som hölls i Göteborg under hösten inkluderade
föredrag, workshoppar, kontaktmässa och Open Space och över tusen nya affärskontakter
12
RUN 14-0727-04
knöts. En mängd nya idéer, affärer, nätverk och partnerskap har också uppstått i projektet.
Ambitionen med Fasett 2004 – att bygga nya broar till framtiden – lever nu vidare från
grundläggningen i Norge 2002 och med den danska fortsättningen 2006 i sikte.
Företag som använder sig av jämställdhet som en utvecklingspotential har lyfts fram i projektet
Jämt Lönsamt. I projektet har undersökts hur små och medelstora företag kan öka sin
lönsamhet och utveckla sin verksamhet med hjälp av jämställdhetsarbete. Projektet kom fram
till att det är lönsamt för företag att satsa på jämställdhet och att jämställdhetsinsatser måste
börja där mottagaren befinner sig. Under året har arbetet fortsätt i projektet Utveckla jämt. I
projektet har genomförts lokala företagsträffar, seminarier och utbildningar med fokus på vad
små och medelstora företag kan göra för att öka jämställdheten och hur de ska göra.
Målet med projektet Jämnt på toppen i Västra Götaland är dels ett mer aktivt
jämställdhetsarbete på stora företag, dels fler kvinnor i företagsledningar och -styrelser. Fokus
har legat på företagsnyttan med en ökad andel kvinnor. Ett 60-tal kvinnor och män från elva
storföretag har deltagit i seminarier för att samtala kring hur detta kan gå till.
Utveckling av processer och metoder/verktyg
I projektet Gör det Jämnt i Västra Götaland är syftet att öka samarbete mellan offentliga
organisationer kring processer, metoder och arbetsrutiner för ökad integrering av jämställdhet i
de olika verksamheter som brukare, patienter, studenter m.fl. möter. I förstudien undersöks
organisationernas intresse att medverka i projektet och hur långt de kommit ifråga om
jämställdhetsintegrering.
För att tydligare se hur jämställdhetsmålet kan nås, och för att kunna mäta effekten av olika
insatser och förändringsarbete, har arbetet med jämställdhetsindex (JämIndex) utvecklats vidare
för länet och regiondelarna.
Måluppfyllelse
Arbetet för jämställdhet är långsiktigt och det är svårt att mäta i alla delar om Västra Götaland
har uppfyllt målet. Bl.a. nedanstående bidrar till att Västra Götaland kan räknas som
föregångare:
Utvecklingen av jämställdhetsindex (JämIndex) för att mäta jämställdhet.
Pilotlänsprojektet med jämställda tillväxtavtal.
Arbetet med att integrera könsperspektiv i Västra Götalandsregionens verksamheter med
hjälp av budget och budgetprocess.
Arbetet med att stimulera små och medelstora företag i Västra Götaland till
jämställdhetsarbete och att se sambandet mellan jämställdhet och lönsamhet (Jämnt
Lönsamt och Utveckla Jämt).
Arbetet med att jämställdhetsintegrera offentliga verksamheter i Västra Götaland (Gör det
Jämnt i Västra Götaland).
Integration
Det övergripande målet i regionens integrationsfrämjande arbete är att den invandrade
befolkningen skall uppnå samma sysselsättningsgrad som svenskfödda, dvs från ca 60% till ca
80%, antingen genom anställning eller eget företagande. För att nå målet har merparten av
insatserna under året inriktats mot åtgärder som främjar sysselsättningen, t ex individuellt
anpassade valideringssystem för att bättre ta tillvara den invandrade befolkningens kunskaper
13
RUN 14-0727-04
och kompetens. Satsningar har även gjorts på att sprida beprövade och väl fungerande modeller
som underlättar inträdet på arbetsmarknaden.
En av de viktigaste integrationsfrämjande aktiviteterna som skett under året är de samordnade
insatser som görs för ett mer effektivt tillvaratagande av den invandrade befolkningens
kompetens och för en bättre introduktion av nyanlända invandrare. Denna samordning är en
effekt av den centrala överenskommelsen som gjorts mellan AMS, Integrationsverket,
Migrationsverket, Svenska kommunförbundet, Skolverket och Myndigheten för skolutveckling,
samt avsiktsförklaringen mellan Regeringen, Sveriges Kommuner & Landsting, LO, TCO och
SACO. För Västra Götaland innebär dessa överenskommelser att lokala avtal sluts mellan
privata och offentliga aktörer för att uppnå en bättre introduktion och skapa goda
förutsättningar för integration. Inom ramen för detta samarbete har ett regionalt nätverk bildats
i vilket regionen ingår. Regionen har också medverkat i fyra delregionala
samverkanskonferenser som ägde rum i slutet av året. Förhoppningen är att dessa konferenser
får en katalyserande effekt på arbetet med att träffa fler lokala överenskommelser. Regionen
har en viktigt roll i det här samarbetet, både som arbetsgivare och som en aktiv samarbetsparter
i sådana åtgärder som leder till att skapa en hållbar tillväxt och utveckling.
Andra viktiga mål i det integrationsfrämjande arbetet är att reducera främlingsfientliga och
fördomsfulla attityder och öka delaktigheten i samhället. Exempel på aktiviteter i linje med
dessa mål är regionens årliga medverkan i Integrationsdagen i Trollhättan i september och
genomförandet av integrationsmentorutbildningen. Integrationsmentorutbildningen, som
avslutades den 2 december 2004, ingår i ett samverkansprojekt mellan Högskolan i Borås,
Fristads Folkhögskola, Göteborgs Folkhögskola, Interkulturellt Resurscentrum i Angered och
regionen. Utbildningen syftar till att underlätta integrationsprocessen genom att öka den
interkulturella kompetensen i samhället. Intresset för utbildningen är stort och därför planeras
en ny utbildningsomgång till hösten 2005. Mer information om utbildningen finns på regionens
hemsida.
För att öka kunskapen om mångfald och integration i regionens verksamheter har personalen
vid samtliga sekretariat genomgått en utbildning i hur man får in integrations- och
mångfaldsperspektiven i arbetet med att främja tillväxt och utveckling.
Utförare
För en utförlig redogörelse för respektiver verksamhet hänvisas till deras egna
verksamhetsberättelser.
ALMI Företagspartner Väst AB
Västra Götalandsregionen äger 30 procent av bolaget. Övriga ägare är staten med 61% och
Business Region Göteborg med 9%. Regionen gav år 2004 ett ägartillskott på 11,4 mkr. Almi har
nyligen genomfört en omfattande omorganisation som innebär att man fokuserar på sin
finansiering och till den kopplad affärsutveckling samt stöd till innovationer. Almi driver bland
annat projektet Innovation Västra Götaland som ger råd och finansiellt stöd till innovatörer i
mycket tidiga skeden. Tillsammans med regionen och Teknikbrostiftelsen i Göteborg har Almi
medverkat till att skapa ett sammanhängande system för att stimulera entreprenörskap,
innovationer och nyföretagande. Almis helägda riskkapitalbolag Start Invest AB är en viktig del i
detta system.
14
RUN 14-0727-04
Västsvenska Turistrådet
Regionen gav ett driftsanslag på 19,6 mkr under 2004. Vidare överfördes 12,0 mkr av de regionala
projektmedlen till turistrådet för egna beslut. Merparten av projektmedlen används för att bygga
upp en virtuell turistbyrå för hela Västra Götalandsregionen. Turistrådet medverkar aktivt i arbetet
med de regionala tillväxtprogrammen. Tillsammans med respektive delregion driver man
utvecklingsprogram för Båt och hav och naturturism (FyrBoDal), Mötesmarkanden (samtliga
delregioner), Medeltidsturism (Skaraborg) samt Handel, Textil och Design (Sjuhärad).
Turistrådet är delägare i Turismens utredningsinstitut som har i uppdrag att utveckla kunskapen
om turismens betydelse för tillväxt och utveckling.
Dalslands kanalbolag AB
Västra Götalandsregionen är medlem i Stiftelsen Dalslands kanals framtida bestånd som äger 87,5
% av aktierna i Dalslands kanalbolag AB. Regionen gav ett anslag på 2,6 mkr till bolaget under
2004 vilket var ungefär hälften av det totala anslaget. Övriga finansiärer är landstinget i Värmland
samt kommunerna längs kanalen. Under perioden 2003-2005 driver Kanalbolaget ett stort
utvecklingsprojekt för upplevelseområdet Dalslands kanal. Det finansieras bland annat med medel
EU mål 2. Regionen bidrar med drygt 4 mkr.
Naturbruksutbildning
Regionutvecklingsnämnden skall årligen i anslutning till sin fördelning av budgetmedel
lämna ett uppdrag till gymnasienämnden. Gymnasienämnden ansvarar för sju
naturbruksskolor i regionen. Utbildningsverksamheten finansieras dels av regionen och
dels av kommunala avgifter för eleverna. Gymnasienämndens totala omsättning var under
2004 cirka 240 mkr varav regionbidraget svarade för drygt100 mkr.
Regionutvecklingsnämnden har två perspektiv på sitt uppdrag: dels att ge förutsättningar
för utbildningsverksamheten och dels att ge skolorna en roll i den regionala utvecklingen.
Uppdraget till gymnasienämnden avser särskilt utvecklingen av en samlad eftergymnasial
utbildningsorganisation inom naturbruksområdet. Påbyggnadsutbildning inom komvux
och kvalificerad yrkesutbildning är av strategisk betydelse för naturbrukets
kompetensutveckling och har allt för få studerande i förhållande till behovet inom
näringarna. Ett mål för regionen är därför att uppnå en samlad eftergymnasial
utbildningsorganisation på regional, interregional eller nationell bas.
Stiftelsen Stenebyskolan
Stiftelsen Stenebyskolan finansieras till 75 % av Västra Götalandsregionen och 25 % av
Bengtsfors kommun. Stenebyskolans styrelse har tillsammans med Bengtsfors kommun
och Västra Götalandsregionen arbetat för att höja nivån på skolans utbildningar.
Verksamheten vid skolan kommer att ha stor betydelse för Dalslands utveckling och flera av
stiftelsen utvecklingsprojekt ligger inom det särskilda satsningen på strategiska
utvecklingsfrågor i Dalsland. Visionen för Stenebyskolan skall vara att inom fem år har
verksamheten utvecklats till ett centrum för konsthantverk i Västra Götaland med nätverk till
Norden, Europa och övriga världen. En gränsöverskridande mötesplats för kreativitet, initiativ,
kunskap och utbildning.
Stiftelsen Stenebyskolan får för sin verksamhet ett särskilt uppdrag av Bengtsfors kommun och
Västra Götalandsregionen. Stiftelsen ska verka för att hålla samman alla de aktiviteter som
15
RUN 14-0727-04
finns vid skolan och utveckla en stark roll som huvudman för olika verksamheter. Göteborgs
universitet och övriga samverkansparter för att understödja långsiktiga gemensamma mål med
verksamheten och utvecklingen vid skolan.
West Sweden, EU-information, mm
Västra Götalandsregionen har under året aktivt och finansiellt gett stöd åt West Sweden och
medverkat i dess och kommunförbundens noder i Västra Götaland. Huvuduppgiften för West
Sweden är att vara Västra Götalandsregionens och kommunernas kontor i Bryssel och återföra
kunskaper och kontakter i aktuella EU-frågor samt att bygga nätverk i Bryssel.
Regionen har även gett ekonomiskt stöd till Info Point Europa (IPE), Carrefour West Sweden
och Euro Info Center (EIC), som alla haruppgiften att ge opartisk information om Europeiska
Unionen till allmänheten. I IPE har regionen varit representerad i styrgruppen som under året
arbetat för att säkra en långsiktig finansiering av nätverket. IPE och Carrefour har båda ansökt
om att bli delar av kommissionens nya informationsnätverket Europa Direkt.
Vidare lämnar regionen ekonomiskt stöd till distriktsorganisationerna av Föreningen Norden
och Svenska FN-förbundet liksom till Europarörelsen med krav enligt uppdrag på
medverkan i aktiviteter för att öka förståelsen för internationella frågor bland medborgarna.
Personalanalys
Personalstatistik för Regionutvecklingssekretariatet redovisas i Bilaga 5.
Göteborg 2005-02-03
REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN
Kent Johansson
Ordförande
Bertil Törsäter
Regionutvecklingsdirektör
16
RUN 14-0727-04
Förvaltningsberättelse
Ekonomisk redovisning och analys
Regionutvecklingsnämndens budget har omslutit 398,8 mkr varav 17,3 mkr utgörs av statligt
anslag för administration och övriga intäkter. Regionbidraget på 381,5 mkr har tillförts
nämnden månadsvis i tolftedelar. Budgeten har fördelats sig på följande områden;
Finansiering:
Statligt anslag adm och övr intäkter
Regionalt anslag
Finansiella intäkter
SUMMA INTÄKTER
Projektmedel
Almi företagspartner Väst AB
Västsvenska Turistrådet AB
Turismens utredningsinstitut
Dalslands kanalbolag
Film i Väst AB
Inkubatorskompetens
Naturbruksutbildning
Stiftelsen Stenebyskolan
Bidrag till internationella org.
Övriga verksamhetsbidrag
Nämnd/Beredning
Administration
SUMMA KOSTNADER
Årets resultat
Dessutom statliga medel (NUTEK)
Varav utbetalat projekt
Varav utbetalt företagsstöd
Budget 2004
Utfall 2004
Differens
2004
17,3
381,5
27,9
381,5
6,9
416,3
207,4
11,4
19,6
3,0
2,6
9,5
5,2
100,2
6,9
1,1
7,4
1,6
31,6
407,5
8,8
10,6
0,0
6,9
17,5
-10,2
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,4
0,5
-0,3
0,9
-8,7
8,8
398,8
197,2
11,4
19,6
3,0
2,6
9,5
5,2
100,2
6,9
1,5
7,9
1,3
32,5
398,8
0,0
67,0
44,0
23,0
Vid årets början beviljade Regionstyrelsen en begäran om disponering av eget kapital på 21,9
mkr för tre projekt; Arvid Carlsson Institutet 16,8 mkr, Virtuella Turistbyrån 3,0 mkr och
Agroväst livsmedel 2,1 mkr. Det egna kapitalet har inte behövt utnyttjas utan de tre projekten
har kunnat inrymmas inom budgetramen. Regionutvecklingsnämndens ekonomiska resultat
2004 visar istället ett positivt resultat på 8,8 mkr. Det positiva resultatet har, i likhet med
föregående år, uppkommit p g a att avsättningar i väg- och järnvägsbyggen i
infrastruktursatsningen inte har kunnat göras enligt budgetplanen. 2004 budgeterades 90 mkr
för infrastruktursatsningen medan endast 29 mkr har kunnat kostnadsbokföras. För resterande
61 mkr kommer nämndens egna kapital framgent att behöva tas i anspråk.
17
RUN 14-0727-04
Det budgetutrymme som skapats till följd av förskjutningen i infrastruktursatsningen har
kunnat användas för projekt för vilka eget kapital annars skulle ha behövt utnyttjas.
Budgeterade projektmedel (inkl infrastruktursatsningen 90 mkr) uppgick till 197,2 mkr medan
kostnaderna för de av nämnden fattade projektbesluten uppgick till 207,4 mkr. Kopplat till
projektkostnaderna har externa intäkter på 10,6 mkr kommit in under året utöver budgeterat.
Ytterligare en faktor som bidrar till överskottet är finansiella intäkter om 6,9 mkr. Posten är
obudgeterad.
När det gäller de totalt 200 mkr som Regionfullmäktige har anslagit för strategiska insatser
inom infrastrukturområdet har t o m 2004-års utgång 140 mkr uppfyllt kraven för avsättning.
För merparten av de återstående 60 mkr har politiska beslut tagits men projekten ligger för
närvarande för beslut hos staten. Beslut väntas närmast för ombyggnaden av E20, sträckan
Lundsbrunn-Holmestad. Om godkännandet sker under 2005 kommer sannolikt delar av
nämndens egna kapital att behöva disponeras. Diskussioner pågår också om den s k
Partihallsförbindelsen. Även för detta projekt kan eget kapital komma att behöva tas i anspråk.
De projekt som beslutats, men som inte har betalats ut har bokförts som en kostnad med
motsvarande skuld till projektägaren, s k avsättning. Detta för att få ett rättvisande resultat samt
att visa de åtagande som nämnden har. En samlad projektförteckning över projekt där
avsättning har gjorts redovisas i Bilaga 2.
Resultaträkning 2004
Resultaträkning i sammandrag 2004 - tkr
Utfall
2003
Statsbidrag
9 515
Regioninterna intäkter
260
Externa intäkter
4 867
Budget
2004
9 515
0
7 785
Utfall
2004
9 515
1 413
16 953
Avvikelse
Verksamhetens intäkter
14 642
17 300
27 881
10 581
Personalkostnader
Regioninterna kostnader
Övriga externa kostnader
-33 332
-154 494
-144 511
-34 409
-155 705
-208 686
-35 503
-169 170
-202 738
-1 094
-13 465
5 948
Verksamhetens kostnader
-332 337
-398 800
-407 411
-8 611
Regionbidrag
Finansiella intäkter/intäkter
Resultat
343 158
6 763
32 226
381 500
381 500
6 875
8 845
0
6 875
8 845
0
0
1 413
9 168
18
RUN 14-0727-04
Kommentarer till resultaträkningen
Statsbidrag
Staten betalar bidrag på 9,5 mkr för den personal som övertagits i samband med
regionbildningen.
Övriga externa intäkter
Övriga intäkter uppgick under året till knappt 17,0 mkr varav cirka 14,6 mkr är kopplat till
olika projekt (största enskilda posterna avser Leaderprojekten 4,7 mkr, Projekt Industriell
Dynamik 4,0 mkr och Fasettprojektet 1,0 mkr). Intäkter från EU uppgår till 1,6 mkr och 0,8
mkr utgörs av intäkter för Infopoint Europe som löneadministreras genom
Regionutvecklingssekretariatet.
Personalkostnader
Personalkostnader inkluderar utöver löner och sociala avgifter också andra omkostnader för
personalen såsom resor, traktamente, utbildning och konferenser. Även förtroendemännens
arvoden redovisas som en s k övrig personalkostnad under rubriken personalkostnader. Jämfört
med budget redovisas ett underskott på 1,1 mkr. Orsaken är att personalkostnader inom vissa
projekt har belastat resultatet under året utan att vara budgeterade. Vid jämförelse mellan
budget och utfall för sekretariatets ordinarie personalstyrka redovisas istället ett överskott på
1,6 mkr p g a en något lägre bemanning än planerat. Vidare analys av personalkostnader och
övrig personalstatistik se Bilaga 5
Övriga regioninterna kostnader
Här redovisas bl a driftbidraget till naturbruksgymnasierna (100,2 mkr), verksamhetsbidragen
till Västsvenska Turistrådet, Almi och Film i Väst m fl och övriga bidrag som utbetalas till
regioninterna instanser. Vid budgeteringstillfället är det inte känt vilka mottagarna av
projektmedlen kommer att bli vilket gör att alla fria projektmedel budgeteras som extern
kostnad. Avvikelse mot budgeterat avser utbetalade projektbidrag till förvaltningar inom
regionen.
Övriga externa kostnader
Övriga externa kostnader uppgår till 202,7 mkr. Vid jämförelse mellan budget och utfall måste
hänsyn tas till regioninterna kostnader p g a problemen med att budgetera fria projektmedel (enl
ovan).
Regionbidrag
Verksamheten finansieras via regionbidrag som utbetalas med en 12:te del per månad.
Finansiella intäkter
Den finansiella intäkten på 6,9 mkr avser ränta på regionkontot. Posten är obudgeterad.
Eget kapital
Regionutvecklingsnämndens ingående egna kapital uppgår till 76,1 mkr. Med årets resultat på
+8,8 mkr ökar det egna kapitalet till 84,9 mkr.
Balansräkning och kassaflödesanalys per 2004-12-31 redovisas i Bilaga 3 och 4.
19
RUN 14-0727-04
Bilagor
Bilaga 1 Statligt finansierade projekt 2004
Bilaga 2 Avsättningsbara projekt – Regionalt anslag
Bilaga 3 Balansräkning per 2004-12-31
Bilaga 4 Kassaflödesanalys per 2004-12-31
Bilaga 5 Personalanalys
