Kvarnbäcksskolans plan mot kränkande behandling och
diskriminering.
HT 2014/ VT 2015
Lagar och styrdokument
Arbetet med likabehandling i skolan styrs av framförallt diskrimineringslagen (2008:567)och
skollagens sjätte kapitel (2010:800).
I diskrimineringslagen tar man upp förbud kring trakasserier, diskriminering och kränkningar
utifrån de sju diskrimineringsgrunderna kön, ålder, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, etnicitet, könsuttryck- el könsidentitet och sexuell läggning.
Av Lgr 11, kap 2.1 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) framgår att
”alla som arbetar i skolan ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av
individer eller grupper, och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet
utgå från ett demokratiskt förhållningssätt”.
I förordningen (2006:1083, SFS) behandlas barns och elevers delaktighet i arbetet med planer
mot diskriminering och kränkande behandling.
FN´s barnkonvention 1989 bygger framförallt på 4 grundrättigheter:
Artikel 2 - Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.
Artikel 3 - Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet.
Artikel 6 - Varje barn har rätt att överleva och utvecklas.
Artikel 12 - Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det.
Arbetsmiljölagen 3 Kap. 2§ talar om arbetsgivarens skyldighet att planera, leda och
kontrollera arbetsmiljöarbetet.
Definitioner
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever.
Diskriminering kan vara direkt eller indirekt:
Direkt diskriminering innebär att en elev missgynnas med direkt koppling till någon av
ovannämnda sju diskrimineringsgrunder.
Indirekt diskriminering innebär när alla behandlas lika oavsett diskrimineringsgrunderna,
t.ex. utbud av samma mat till alla oavsett religiösa skäl.
Trakasserier är en kränkning som har koppling till en av diskrimineringsgrunderna: kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning,
ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck.
Kränkande behandling
Kränkande behandling kallas en kränkning som inte kan kopplas till någon diskrimineringsgrund
men som kränker en elevs värdighet (kallades tidigare ”annan kränkande behandling”).
Kränkande behandling kan vara:
Fysiska – slag, knuffar, sparkar, fasthållning
Verbala – förolämpningar, öknamn, könsord, svordomar, hot
Psykosociala – miner, gester, suckar, blickar, ryktesspridning, utfrysning
Text/bilder – sms, mms, e-post, lappar, brev, klotter
Kränkningar som utförs upprepade gånger under en längre tid brukar benämnas som mobbning.
Att tillrättavisa en elev för att upprätthålla ordningen på skolan är inte att utsätta en elev för
kränkande behandling, även om eleven kan uppleva det som en kränkning (Jämo).
Grunduppgifter
Verksamheter som omfattas av den här planen mot kränkande behandling och diskriminering
är grundskola, förskoleklass och skolbarnomsorg.
Ansvariga för planen
Det är, i enlighet med skollagen (2010:800), rektorns ansvar att se till att planen mot
kränkande behandling och diskriminering årligen utvärderas och uppdateras. Med elevers,
föräldrars och all personal på skolans gemensamma synpunkter ska nästkommande års plan ta
spjärn mot de behov som påvisat under det senaste året.
På Kvarnbäcksskolan är skolans trygghetsgrupp delaktiga i arbetet med en levande plan mot
kränkande behandling och diskriminering.
Vår vision
Kvarnbäcksskolans vision är att vara en skola där alla är välkomna som de är. Här ska vuxna
som barn känna sig trygga och respekterade. All personal och alla elever ska arbeta aktivt för
att förhindra alla former av kränkande behandling och diskriminering. Vi vill arbeta med
positiv förstärkning och ha ett inkluderande synsätt där varje individ ska känna sig sedd och
vara deltagande i den gemensamma strävan efter ett trevligt arbets- och kamratklimat. Våra
ledord som genomsyrar verksamheten inför läsåret 2014/15 är ”Glädje, trygghet och
möjlighet”.
Planen gäller från:
2014-11-01
Planen gäller till:
2015-10-31
Elevernas delaktighet
Varje år fyller samtliga elever i en trivselenkät som tjänar som underlag för nya åtgärder
utformade i nästkommande plan mot kränkande behandling och diskriminering.
Trivselenkäten inkluderar nu även riskanalysen som innebär att eleverna ges möjlighet att
själva sätta ord på var, hur och när otrygga situationer kan uppstå. Detta innebär områden och
situationer som kan upplevas otrygga på skolan/fritidshemmet.
Via statistikprogrammet ”Esmaker” har vi tagit fram en enkät som eleverna besvarar med
hjälp av Ipads.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavare har fått den tidigare upplagan av planen mot kränkande behandling och
diskriminering hemskickad i pappersform. Skolan har även kallat till särskilt föräldramöte
med information om planen mot kränkande behandling och diskriminering. Återkommande
skolråd erbjuder diskussion om bland annat punkter från planen. Skolplaneenkäten med
föräldrars svar tas i beaktande när svaren påvisar förbättringsområden. Läsåret 2014/2015
kommer föräldrar uppmuntras att läsa eller ladda ner planen från hemsidan
www.kvarnbacksskolan.se.
Personalens delaktighet
All personal på skolan har läst och lämnat synpunkter på de utkast som årligen görs av planen
mot kränkande behandling och diskriminering innan den fastställs. Frågor som rör skolans
regler och arbete mot kränkande behandling diskuteras på APTmöten och förslag från
trygghetsgruppen kan synas av alla. Trygghetsgruppens sammansättning av kurator, lärare,
fritidshemspersonal, samt skolsköterska möjliggör att alla arbetsgrupper kan göras hörda även
via representanter i gruppen.
Förankring av planen
Enligt ovan. Föräldrar tar del av planen genom pappersutskick och information på
föräldramöte och skolråd. Eleverna går igenom den i respektive klass och har även
möjligheter att lämna synpunkter via elevråd. Personalen tilldelas information på APT och
samtliga läser de utkast som delas ut innan fastställandet varje år.
Utvärdering
Beskrivning av hur fjolårets plan har utvärderats
Till stor del har föregående plan utvärderats genom webbaserade enkäter. Vi har använt oss av
programvaran ”Esmaker” för att skapa ett utvärderingsverktyg som både kan fungera som
trivselenkät och riskanalys för eleverna. Genom att schemalägga utvärderingen klassvis med
bokning av skolans Ipads har vi försäkrat oss om att samtliga elever i årskurserna 1-6 har
deltagit i enkäten och fått chansen att göra sin röst hörd.
En separat enkät har skickats ut till personalen för att utvärdera föregående års mål och arbete.
Genom att studera skolplaneenkäten har vi fått kompletterande information där föräldrar,
elever och personal alla fått chansen att uttala sig om bland annat trygghetsrelaterade frågor.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Elever, föräldrar, ledning och personal har alla varit deltagande i utvärderingen av den
tidigare planen mot kränkande behandling och diskriminering.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Här gör vi utvärdering av de mål för främjande och förebyggande åtgärder som vi arbetat med
och som finns angivna i föregående läsårs plan mot kränkande behandling och
diskriminering..
Fritidshemmet startar upp regelbundna fritidsråd
Arbetet tog spjärn emot 2012/2013års mål att fritidshemmet skulle arbete med mer
medbestämmande. Man utvecklade fritidsrådet som ett komplement till elev/klassråd
för att öka inflytandet och delaktigheten för eleverna även under fritidstiden.
En del av fritidshemmet utbildades inom området medbestämmande för att öka
elevernas deltagande och inflytande. En punkt som tas upp av personal i utvärderingen
är att det varit bra att få ta del av elevrådsprotokollen och ha dem i åtanke under
verksamhetsplaneringen. Under det gångna läsåret 2013/2014 infördes ”fritidsrådet”
regelbundet där eleverna var med och planerade och tänkte om verksamheten.
Fritidsrådet skulle ha en representant i elevrådet.
Det som har fungerat bra enligt personalen är att detta ökar gruppens samhörighet och
utvecklar pedagogens lyhördhet och relation till gruppen. Man säger att det ”är A och
O att diskussionens viktiga punkter är på barnens perspektiv med utgångspunkt på
gruppens intresse och behov”.
Målet och arbetet kvarstår.
Positiv förstärkning
Målet är att vi kontinuerligt ska arbeta för att få eleverna att känna sig sedda och vara
trygga i att de är uppskattade för det som de gör bra på skolan. Vi vill stärka önskvärt
beteende och arbeta med ett inkluderande synsätt. Det är ett svårt mål att utvärdera
men vi valde att formulera frågan som ”hur blir du bemött av vuxna på skolan?”. Där
har vi tyvärr erfarit en försämring om man väljer att lyfta ut de två nedslående svaren
av de fyra alternativen man kan kryssa i.13,6 %, eller 29 st. av de 221 svarande
eleverna anser att de blir ”mindre bra” eller ”dåligt” bemötta av vuxna på skolan.
Föregående år var siffran 6.9%. Det försämrade resultatet tas upp på EHT för
diskussion. Målet och arbetet kvarstår.
Fritidshemmet som värd för långrasten
De senaste läsåren har skolan på flera sätt omstrukturerat rasterna för att göra de så
roliga och trygga som möjligt för eleverna. Vi har kunnat se bra resultat både utifrån
elevernas åsikter i den tidigare enkäten men även utifrån personalens enkätsvar och
upplevelser i diskussioner. För att ta nästa steg och tillmötesgå elevernas önskan om
personalens deltagande och fler uppstyrda lekar har skolan valt att låta fritidshemmet
ansvara helt för långrasten. Detta för att samma personal ger trygghet men även för att
använda fritidshemmets kompetens på ett så bra sätt som möjligt.
Resultatet är svårt att bedöma då eleverna har olika uppfattningar om detta. 36% anser
att det har funnits nya lekar och aktiviteter att göra på långrasten. 32% anser att det
inte funnits något nytt att göra. 32% svarar att de inte vet.
25% tycker att personalen på långrasten är med och leker eller hittar på lekar. 43%
tycker att så inte är fallet. 32% vet inte.
50% (11 st.) av personalen tycker att detta är en bra förändring, 4,5% (1st.) tycker inte
att det är bra och 45,5% (10st.) svarar att de inte vet. Det är sannolikt så att flera av de
som ”inte vet” inte har rastvärdsuppdrag i sin tjänst. En svaghet i frågeställningen.
Elevhälsoteamet gör verksamhetsbesök
10/16 62,5% av personalen anser att regelbundna verksamhetsbesök från EHT gör det
enklare att söka stöd när man anser sig behöva det. 6/16 37,5% anser att det inte gör
det enklare att söka stöd tack vare besöken. Det är väldigt spridda åsikter om hur man
bäst kan få stöd av EHT på skolan. I enkäten framkommer dels att man upplever det
otydligt vad besöket avser när EHT hälsar på. Vissa anser att de vet hur man söker
stöd om de skulle behöva det. En del vill ha fler besök på regelbunden basis. Man
efterfrågar en enklare variant av möjlighet för konsultation från någon ur EHT som
man själv tror skulle kunna komma med råd vid en särskild situation. Vi har fört
ytterligare diskussioner med samtliga pedagoger på skolan för att närma oss ett
arbetssätt för EHT som personalen får ut så mycket som möjligt av. Vi slipar på detta
mål. Finns under förebyggande insatser.
Klassråd varje vecka, elevråd varannan vecka med skolledning.
Målet med åtgärden var ökat elevinflytande på skolan. Endast 30% av eleverna svarar
att de vet att de haft klassråd varje vecka. 52 % svarar att de inte haft det och 18 %
svarar att de inte vet. Här behöver vi förbättra oss avsevärt om målet ska anses
uppfyllt och om möjligheten att nå större elevinflytande ska efterlevas den här vägen.
47 % av eleverna anser att de har möjlighet att påverka saker som beslutas på skolan
via klass- och elevråd. 17 % anser att den möjligheten saknar och 36 % vet inte.
72% av de svarande med klassansvar anger att de haft klassråd varje vecka och 28%
menar att de inte haft det.
Trygghetsgruppen och elevbrevlådor
Trygghetsgruppen har haft väldigt få ärenden under läsåret 2013/2014. En del
konsultationer. Målet med arbetet kvarstår och gruppen kommer att påminna eleverna
om sin och brevlådornas existens genom presentationer under läsåret.
Brevlådorna har introducerats och men används av eleverna i liten utsträckning.
Årets plan ska utvärderas senast
2015-10-31
Beskrivning av hur årets plan ska utvärderas
Årets plan mot kränkande behandling och diskriminering ska utvärderas av elever, personal
och föräldrar. Eleverna kommer även att få delta i en ny riskanalys och en trivselenkät till VT
2015.
Föräldrar kommer att bli kallade till skolråd under VT 2015 då vi förberett för en särskild
diskussion kring utvärdering av planen mot kränkande behandling och diskriminering.
Samtliga personal på skolan kommer att få fylla i en webbaserad utvärderingsenkät
individuellt.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Rektor Anna Alvring.
Främjande insatser
På kvarnbäcksskolan arbetar vi aktivt i största möjliga mån för att integrera arbetet med de
olika diskrimineringsgrunderna i undervisningen. Det sker på olika sätt i vardagen eller mer
uttalat som t.ex. under vår ”show respect”-vecka, vecka 39 2014. Följande tankar kring
undervisningen baseras på de olika diskrimineringsgrunderna:
Kön
Vi försöker blanda alla grupper och ser till att undervisningen inte är könsrelaterad. Vi har
som utgångspunkt att ge båda könen lika mycket utrymme när det gäller uppmärksamhet,
relationer, aktiviteter, talutrymme.
Vi uppmuntrar barn som väljer icke könstraditionella aktiviteter.
Skolans värld är könsdiskriminerande för att den inte passar en stor del av pojkarna. Vi måste
sträva efter att ta den diskussionen, hålla koll på aktuell forskning om inlärning och genus.
Där behöver vi utveckla oss. Det kan röra sig om elever (även flickor) som har mycket energi
och har svårt att sitta still i undervisningsmoment som bygger på det. Vi arbetar för att variera
undervisningen på sådant sätt att även barn som har svårt att koncentrera sig stilla sittande ska
få chansen att visa sig från sin bästa sida i lärandet. Detta kan ske genom att förlägga
undervisningsmoment i andra miljöer, utomhus etc.
Funktionsnedsättningar
Många elever med dolda funktionsnedsättningar (dyslexi, neuropsykiatriska diagnoser, taloch språkutvecklingsstörningar) har behov av särskilt stöd som är en utmaning för oss att
tillgodose. I vissa situationer har vi inte rätt redskap eller resurser för att möta deras behov
tillräckligt bra. Vi behandlar i teorin alla som ”lika värda” men missar ibland att kompensera
upp dessa elever i praktiken med hjälpmedel som exempelvis; datorprogram, resurser och tid.
Vi behöver bli bättre på att kartlägga dessa elevers behov av särskilt stöd och söka rätt stöd
för rätt individ då det i dessa fall ser väldigt olika ut. Varierande undervisningsmiljöer, inomoch utomhus arbetar vi med att få till stånd för att bättre hitta fungerande alternativ för
samtliga. Elever med fysiska funktionsnedsättningar får anpassning, hjälpmedel och assistans
och tid i större utsträckning.
Elever med behov av särskilt stöd får ofta spontant stöd (en elevassistent i form av en frivillig
kompis)av en annan elev. Det kan vara både positivt och negativt när det gäller inlärning för
eleverna.
Ålder
OS/VM-dagen är ett koncept som fungerat mycket bra på skolan och som är omtyckt av
eleverna. Det är en friidrottsdag då alla åldrar blandas i lagen. Eleverna lär känna varandra
och måste hjälpas åt, ta hänsyn och hålla ihop.
I övrigt måste eleverna behandlas utifrån sin ålder, små barn gör andra saker än de äldre i viss
utsträckning.
Etnicitet
Man kan väva in tanken om ”människans lika värde” i alla ämnen i skolan.
Vi läser sagor från hela världen och använder oss av personalens och elevernas kulturella
mångfald genom att bejaka olika högtider och samtala kring dessa.
Läromedel visar oftast barn från olika kulturer och nationaliteter.
Vi för diskussioner med eleverna.
Religion
Yngre elever arbetar med familjen – ursprunget – traditioner.
I matsalen kan de äldre ibland gruppera sig utifrån religion och utöva grupptryck mot dem
som vill äta mat som inte accepteras av gruppen. Vi bemöter då detta genom att diskutera och
försöka förstå från olika perspektiv.
Vi har alltid rätter som passar dem som inte äter griskött. Man kan få specialkost.
Vi undervisar om de fem världsreligionerna.
Främjande insatser utvalda för 2014/2015:
Namn
Införande av gemensam uppstarts- och avslutsstruktur i skolans verksamheter.
Mål och uppföljning
En åtgärd för att främja studiero och öka tryggheten med en bekant struktur på alla pass.
Uppföljs genom enkät HT 2014 och sedan igen under VT 2015.
Insats
Insatsen innebär att alla elevernas pass ska startas och avslutas enligt samma struktur.
Strukturen finns nedskriven och genomgången med all personal. I korthet innebär denna att
ansvarig personal är först på plats och har förberett instruktioner på tavlan eller muntligen.
Hälsar på var och en av eleverna som sätter sig på angiven plats och följer instruktionerna
som finns angivna med mål för passet. Passet avslutas med att alla hjälps åt att återställa
rummet och använt material för att sedan skjuta in stolarna och dela en stunds tystnad
bakom bänkarna innan man lämnar. Det finns även en angiven struktur för ev. försenad
ankomst för elev.
Ansvarig
Skolledning och all personal på skolan.
Datum när det ska vara klart
Fortlöpande arbete. Utvärderas HT 2014 och VT 2015.
Namn
Positiv förstärkning, målet ligger kvar årligen.
Mål och uppföljning
Eleverna ska bli stärkta av det bemötande de får av de vuxna på skolan.
Eleverna ska känna sig sedda och vara trygga i att de är uppskattade för det som de gör bra
på skolan. Vår nya vision om glädje, trygghet och möjlighet ska genomsyra bemötandet av
eleverna och stärka deras känsla av sammanhang.
Insats
De vuxna ska föregå med gott exempel och fokusera på att lyfta fram det som eleverna gör
bra och stärka det önskvärda beteendet.
Inkluderande synsätt från personalen.
Uppföljning sker med frågor i trivselenkät och skolplaneenkät. "Hur jag blir bemött av de
vuxna på skolan", har vi använt tidigare.
Ansvarig
Alla vuxna på skolan
Datum när det ska vara klart
Pågående
Namn
Fritidshemspersonalen som värd för långrasterna.
Mål och uppföljning
Målet kvarstår då skolan vill fortsätta betona vikten av att erbjuda en mer uppstyrd
rastverksamhet på långrasten. I trivselenkäten från VT 2014 som eleverna fyllt i efterfrågas
fortfarande mer vuxenledd lek under rasten. Vi upplever att vi inte nått fram hela vägen till
målet med insatsen och arbetar därför vidare med den.
Målet är att eleverna ska ha fler alternativ och bättre planerad rastverksamhet för att minska
konflikter och motverka att eleverna avviker utanför skolans område till t.ex. skogen, som de
själva angett som en otrygg plats i tidigare riskanalys.
Uppföljning i enkätform under VT 2015.
Insats
Fritidshemspersonalen finns ute på skolgården under lunchrasten alla dagar i veckan.
Ansvarig
Skolledning
Datum när det ska vara klart
Redan infört, fortlöpande
Namn
Lugnare miljö i restaurangen.
Mål och uppföljning
Målet är ökad matro och en lugnare miljö i restaurangen. Uppföljning med elev- och
personalenkäter.
Insats
Ansvarig pedagog möter upp eleverna i respektive grupp som väntar vid ingången till
restaurangen. Hälsar dem välkomna en och en till lunchen och äter sedan med eleverna.
Måltiden ska inledas med 10 minuters ”tystnad” som i fallet avser lågmäld konversation vid
respektive bord.
Ansvarig
Berörda klasslärare
Datum när det ska vara klart
2014-11-01
Namn
Show respect-dagen (veckan)
Mål och uppföljning
Ökad gemenskap och umgänge över årskursgränserna. Delta i grupprocesser och
vänskapsrelaterade övningar. I linje med visionen - Glädje, trygghet och möjlighet.
Uppföljning för elever och personal via enkät VT 2015.
Insats
Show-respect-dagen var från början ett initiativ taget från eleverna själva (åk 6 2013/2014).
De ville ha en heldag med grupporienterade aktiviteter som alla byggde på temat respekt.
Skolan lät sexorna hålla i denna och personal fanns med som stöd och gruppledare när det
behövdes. Inför kommande läsår vill vi uppmärksamma och bevara detta initiativ och utöka
dagen till en temabetonad vecka.
Ansvarig
Skolledningen.
Datum när det ska vara klart
2014-11-01
Namn
Informering om likabehandlingsplan, målet ligger kvar årligen.
Mål och uppföljning
Målet med att informera om likabehandlingsplanen är att alla ska känna till den bra och förstå
hur de kan vara delaktiga i utvecklandet av den.
Detta följs upp årligen på skolan då vi går igenom den igen och kontrollerar att alla känner till
den.
Insats
Efter att den nya planen är fastställd och all personal har lämnat synpunkter på den går
respektive pedagog igenom den klassvis. Föräldrar kommer att ha möjlighet att ladda ner
planen på hemsidan och diskutera den på föräldramöte respektive skolråd.
Ansvarig
Respektive klassansvarig ansvarar för klassgenomgång. Skolledning publicerar på hemsidan.
Datum när det ska vara klart
2014-11-01
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
För att kartlägga vilka risker det finns att bli utsatt för diskriminering eller kränkande
behandling på skolan har vi framförallt tagit hjälp av trivselenkäten. Tidigare har vi
kompletterat denna med skolplaneenkäten men då den ändrat frågeställningar har det försvårat
jämförelsen med tidigare år. Svar från föräldrar samt personalenkäten kompletterar elevernas
synpunkter om trygghet och trivsel i skolan.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning och Ålder
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
För att särskilt bejaka elevfokus har vi utöver skolplaneenkäten även genomfört en
webbaserad trivselenkät och riskanalys med samtliga elever på skolan mellan årskurs 1-6.
Frågorna berör trivsel och kamratskap på skolan men även riskområden samt en del av de mål
vi satt upp i planen mot kränkande behandling och diskriminering för föregående läsår.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Personalen har ansvarat för att gå igenom och diskutera elevenkäterna med sin respektive
klass. Här diskuteras vilka områden, situationer och händelser som kränkningar kan
förekomma. Diskussioner i trygghetsgruppen kring klimatet på skolan har förts vidare för
ytterligare diskussion med samtlig personal på APTmöten. Personalen har tilldelats en egen
enkät baserad på de mål vi arbetat mot i föregående läsårs plan mot kränkande behandling och
diskriminering.
Resultat och analys
Det kvarstår att eleverna upplever rasterna och utemiljön som otrygga moment under
skoldagen. Elevernas egna förslag på hur man skapar en tryggare utemiljö är främst att
ha fler rastvärdar. De vill gärna ha rastvärdar som hittar på och deltar i lekar och
aktiviteter. När personalen tillfrågas tycker de flesta att det är ett bra system med att
fritidshemmet ansvarar för långrasten men att det kan vara skört vid sjukdomar etc. Vi
behöver bli bättre på att tänka även på vikarierande rastvärdar vid frånvaro i
personalstyrkan.
Andra platser som fler än en elev angett om möjliga otrygga platser är gungorna,
klätterställningen, linbanan och berget.
Många elever väljer att inte skriva i något i rutan kring platser man känner sig otrygg
på. Samtidigt är det många som väljer att skriva att de känner sig trygga överallt.
86 % av eleverna svarar att de känner sig ”mycket trygga” eller ”trygga” i skolan. 9%
svarade ”mindre trygg” och 5 % svarar ”otrygg”. Detta är dessvärre sämre siffror än
föregående läsår då ca. 95% uppgav att de var ”mycket trygga” eller ”trygga” och
resterande var upplevde sig ”mindre trygga” eller otrygga”. Siffrorna för
trygghetsfrågan ovan är hämtade från trivselenkäten. Samma fråga är ställd i
skolplanenkäten och då blev utfallet ett annat. 78% anger där att påståendet ”vara
trygg i skolan” stämmer bra eller ganska bra, medan 22 % anger mindre bra eller inte
alls. Vi vet inte vad det kan bero på men en anledning kan vara att det funnits personal
som gått igenom innebörden av varje fråga i samband med trivselenkäten men inte vid
skolplanenkäten. En annan bidragande orsak kan vara att skolplaneenkäten enbart fylls
i av elever i årskurserna 3-6 och trivselenkäten berör alla skolans elever. 73 % av
föräldrarna (år 3-6) anser att deras barn känner sig trygga i skolan, jämfört med 87%
föregående år.
På frågan om hur man trivs i klassen har vi en minskning från 91% till 86% på
”mycket bra” och ”bra”.
Nu tycker 95.8% att de har kompisar att vara med i skolan jämfört med föregående
läsår då siffran var 97.7 %. Den frågan är formulerad som en ja- eller nej-fråga.
176 elever eller 81.9 % tycker att det blir mycket bra eller bra bemötta av andra elever
på skolan. 34 elever eller 15.8 % tycker att de blir mindre bra bemötta och 12 st. eller
5.6 % tycker att de blir dåligt bemötta av andra elever. Detta är sämre siffror om man
jämför med föregående år men även så att vissa kryssat i fler alternativ. Förra läsåret
hade vi 87% , 10% och 3% i motsvarande svar.
Även på frågan om hur man blir bemött av vuxna på skolan har vi försämrat vårt
resultat. Här ansåg strax över 93 % att de blev mycket bra eller bra bemötta av vuxna
på skolan läsåret 2012/2013. Att jämföra med 90.1% senaste läsåret. 10% anser nu att
de blir mindre bra bemötta eller dåligt bemötta av vuxna på skolan. Att jämföra med
6% läsåret 2012/2013.
Det är fortfarande så att eleverna upplever att de bemöter andra bättre än vad de själva
blir bemötta om man gör en statistisk översättning. Fler tycker att de har ett bra
bemötande mot andra i förhållande till hur många som upplever att de får ett bra
bemötande.
69 % av eleverna tycker att det är lätt att hitta en rastvärd om det hänt något och man
behöver hjälp, motsvarande siffra föregående år var 62,6%.
Läsåret 2012/2013 ansåg 76% av eleverna att det finns en vuxen på skolan de kan
vända sig till om de känner sig otrygga. Det senaste läsåret har den siffran ökat till
80%. Vi har dock fortfarande 20% av eleverna som är osäkra på om det finns en vuxen
på skolan att vända sig till om man känner sig otrygg.
Förebyggande åtgärder
Ett flertal, för läsåret nya, förebyggande åtgärder har vidtagits för att möta de behov vi haft i
verksamheten den senaste tiden.
Namn
Elevhälsoteamet gör verksamhetsbesök och underlättar kontakt/konsultation.
Mål och uppföljning
Målet är strävan efter en större integrering i verksamheten från elevhälsoteamet. Dels för att
ha bättre inblick i ev. ärenden från start när vi tar emot pedagoger för konsultation, men även
som ett led i en ökad teamkänsla i skolan. Personal på skolan har påtalat att det varit för
omständligt att söka hjälp av EHT. Vi har öppnat upp för förslag och försökt hitta ett sätt
som ökar tillgängligheten och möter de behov som finns. Under läsåret kommer skolan att
pröva att införa en timme i veckan då man som personal kan konsultera specialpedagog,
skolsköterska och kurator som tar emot och då kan komma med tips om hur man kan gå
vidare. Verksamhetsbesök från EHT är fortsatt något som efterfrågas av flertalet av
personalen och flertalet har upplevt att dessa har underlättat att söka stöd under föregående
läsår.
Åtgärd
EHT fortsätter att göra individuella verksamhetsbesök. En dag i veckan tar specialpedagog,
skolsköterska och kurator emot för konsultation utöver EHT.
Motivera åtgärd
Möta upp den efterfrågan om enklare kontaktyta för rådgivning som kommit fram i
diskussioner och enkäter med personalen.
Ansvarig
Skolledning – elevhälsan.
Datum när det ska vara klart
2014-11-01 och framåt. Utvärderas VT 2015.
Namn
Klassråd varje vecka. Elevråd varannan vecka som leds av rektor.
Mål och uppföljning
Målet med klassråd schemalagt och ökat antal elevråd med skolledning är att öka
elevinflytandet på skolan samt att eleverna ska känna att de har möjligheten att påverka och
att de blir lyssnade på. Målet ligger kvar från föregående läsår då utvärderingen visar att det
ännu inte är uppnått då många inte upplever att de inte haft klassråd veckovis.
Följs upp via enkät VT 2015.
Åtgärd
Vi har kvar klassråd på schemat varje vecka som ett led i att öka elevinflytandet och känslan
av medbestämmande. Detta följs upp av elevråd varannan vecka istället för var tredje vecka
där skolledningen deltar vid varje tillfälle.
Motivera åtgärd
Målet ligger kvar då det ännu inte är uppfyllt. Vi ökar antalet elevråd för att klassråden ska
upplevas mer meningsfulla varje vecka.
Ansvarig
Klasslärare genom klassråd. Anna Alvring, rektor, för elevråd.
Datum när det ska vara klart
2014-11-01 och fortlöpande. Utvärderas VT 2015.
Namn
Trygghetsgruppen
Mål och uppföljning
Målet är att trygghetsgruppen ska träffas varje månad för att tillsammans gå igenom hur läget
på skolan är.
Trygghetsgruppen ska arbeta för att få ett snabbt slut på osämja mellan elever som inte
kunnat stävjas i första hand av ansvarig personal.
Trygghetsgruppen dokumenterar alla sina samtal och insatser.
Uppföljning sker alltid i anslutning till ett utfört arbete och allt dokumenteras i en pärm som
förvaltas av ledningen.
Åtgärd
Gruppen diskuterar utifrån varje klass och om det finns någon anledning till oro för
kränkningar eller mobbning.
Trygghetsgruppen ska ta emot anmälningar om upprepad osämja som inte framgångsrikt
kunnat avvärjas på ett tidigt plan av annan ansvarig personal i skolan eller på fritidshemmet.
Motivera åtgärd
Skolans vision är att ha en nolltolerans mot kränkningar och mobbning och som ett led i att
försöka upprätthålla det träffas trygghetsgruppen kontinuerligt.
Ansvarig
Trygghetsgruppen
Datum när det ska vara klart
Fortlöpande
Namn
Uppstart av CPS (Collaborative and Proactive Solutions).
Mål och uppföljning
Målet är att tillgodose behov i verksamheten av bättre verktyg att möta elever som på olika
sätt har svårt att leva upp till de krav som skolmiljön ställer och som istället hamnar i olika
former av problemskapande beteende. Arbetet är långsiktigt men en första utvärdering
kommer att ske under VT 2015.
Åtgärd
Sju personal på skolan har genomgått utbildning inom CPS och ska successivt kunna
handleda personal i arbetssättet samt till en början kunna initiera samtal med elever enligt
modellen.
Motivera åtgärd
Eftersom förhållningssättet är förebyggande och innefattar ett direkt elevinflytande ligger det
även väl i linje med både skollagen och läroplanen för grundskolan.
Ansvarig
Skolledning
Datum när det ska vara klart
Fortlöpande, en första utvärdering inom skolan under VT 2015.
Namn
Samverkanstider fritidspedagoger - klasslärare
Mål och uppföljning
Förebyggande arbete och utökat perspektiv på elevernas styrkor. Följs upp med enkät VT
2015. Diskussion på APT-möten.
Åtgärd
En gång i veckan ska fritidshemspersonal kopplad till berörd klass träffa klasslärare för
gemensamma samtal om gruppen och eleverna. Tanken är inte att tiden ska användas till
verksamhetsplanering i första hand utan istället ha tid till att diskutera elevers behov och både
utifrån ett skol- och fritidsperspektiv.
Motivera åtgärd
Ibland ser klasslärare och fritidshemspersonal olika sidor hos eleverna under dagen, olika
styrkor och olika behov som träder fram på olika sätt. Att hitta en tid för att diskutera gruppen
och eleverna och deras behov förutsättningslös blir ett steg i elevhälsoarbetet. Personal har
efterfrågat gemensam tid för detta.
Ansvarig
Skolledning.
Datum när det ska vara klart
HT 2014. Utvärderas VT 2015.
Rutiner för akuta situationer
Policy
På Kvarnbäcksskolan arbetar vi med nolltolerans mot alla former av trakasserier,
diskriminering och kränkande behandling.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
På skolan har vi som policy att den personal som är närmast när en konflikt eller kränkning
uppstår är den som tar tag i det hela. Detta istället för att först meddela elevernas ansvariga
pedagog som sedan sen ska lösa något som han/hon själv ej bevittnat och för att det ska lösas
skyndsamt.
För att tidigt upptäcka ev. konflikter har skolan också tagit till sig kritik från elever och
föräldrar gällande för få rastvakter och synlighet med väst.
Skolan har också en brevlåda utanför matsalen där elever kan lämna lappar med information
om de vet att någon blir kränkt eller utsatt på annat sätt. Brevlådan kontrolleras dagligen av
medlemmar från trygghetsgruppen. Elevrådet har en egen brevlåda.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Elever och föräldrar är alltid välkomna att höra av sig till närmaste vuxen på skolan om något
har hänt eller om man behöver hjälp på annat sätt. Om en elev upplever sig ha blivit kränkt så
kan han eller hon vända sig till den personal på skolan som han/hon har störst förtroende för.
Detta behöver nödvändigtvis inte vara berörd elevs klasslärare eller närmsta fritidspedagog.
Trygghetsgruppen går varje läsår runt och informerar om planen mot kränkande behandling
och diskriminering och gruppens arbete i övrigt. Eleverna får då en uppfattning om vilka som
är med i gruppen och hur man får tag i dessa på skolan. Just nu består gruppen av Lisette
Kemter, Zrinka Cabak, Gurbet Celeb och Björn Kastberg.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
Se bilaga 1. Arbetsgång vid kränkning elev till elev.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Se bilaga 2. Arbetsgång när elev kränks av personal.
Rutiner för uppföljning
Uppföljning av de olika kränkningssituationerna skiljer sig beroende på vad som hänt. Se
bilagor. Rektor är ansvarig för att följa upp om kränkning förekommit från personal mot elev.
Rektor ska även meddelas om utredda kränkningar som förekommit mellan eleverna. Den
konkreta uppföljning av kränkningsärenden som hanteras enligt bilaga 1 sköts i första hand av
trygghetsgruppen som gör detta varje vecka eller ännu oftare beroende på om ärendet kräver
det. Uppföljningen fortlöper då tills kräkningarna upphört.
Rutiner för dokumentation
Alla ärenden som kommer till trygghetsgruppen dokumenteras och diarieförs. Vad har hänt,
vem har det hänt, när har det hänt och vilka är inblandade har fokuset. Det är också tydligt
vilka från trygghetsgruppen som arbetar med ärendet samt hur och när uppföljning görs. Även
uppföljning dokumenteras. Allting skickas till huvudman i enlighet med
delegationsordningen.
Ansvarsförhållande
Samtlig personal är skyldig att, enligt skollagen 6 kap. 10 §, rapportera upptäcka kränkningar
skyndsamt till rektorn.
Rektor är ansvarig, enligt kommunens delegationsordning, ärendekategori 6.2, för att det görs
en utredning av alla kränkningar som sker på skolan. Beslut om utredning, åtgärdsplaner och
uppföljning ska diarieföras och rapporteras till nämnd.
Det konkreta arbetet med- och utredningar av kränkningar mellan elever bedrivs och
dokumenteras i första hand i trygghetsgruppen på uppdrag av rektorn.
Arbetsgång vid kränkning mellan elev och elev – Bilaga 1
(kommungemensam dokumentationsblankett tillämpas)
1. Elevens lärare/ fritidshemspersonal har samtal med den utsatte så snabbt som möjligt
för att kartlägga vad som hänt.
2. Läraren/fritidshemspersonalen pratar med samtliga inblandade var för sig i en följd.
Han/hon tar kontakt med de inblandades vårdnadshavare samt meddelar rektor. En
kränkningsrapport ska inledas och skickas till huvudman.
3. Om kränkningarna inte upphör tar läraren/fritidshemspersonalen kontakt med
Trygghetsgruppen.
4. Två personer från Trygghetsgruppen samtalar med den som är utsatt/övriga
inblandade var för sig. Vårdnadshavare informeras.
5. Samtal med alla inblandade om det man har kommit överens om.
6. Uppföljning sker efter en vecka av samma personer som haft de första samtalen.
7. Trygghetsgruppen dokumenterar alla genomförda samtal och åtgärder.
Dokumentationer arkiveras. Kompletteras till huvudman.
8. Om kränkningarna fortsätter kallas de kränkande elevernas vårdnadshavare till skolan
för en elevvårdskonferens med skolledningen. Individuellt åtgärdsprogram upprättas.
9. Utifrån det enskilda fallet kan ändringar på grupp- eller verksamhetsnivå göras.
10. Eventuell anmälan till skolhälsovården, socialtjänsten eller polisen görs. (Kan även
göras tidigare vid behov.)
Arbetsgång om vuxen kränker en elev – Bilaga 2
(kommungemensam dokumentationsblankett tillämpas)
1. Om en elev upplever sig vara kränkt av en personal eller annan vuxen i anslutning till
skolans verksamhet vänder sig denne, själv eller med vårdnadshavare, till sin
klasslärare, skolsköterskan, kurator, rektor eller annan personal som han/hon har
förtroende för.
2. Rektor undersöker om det finns substans i signalerna och den tilltalade informeras, om
så önskas i närvaro av en facklig representant. Anmälan görs till huvudman.
3. Om rektor kan konstatera att det finns substans i signalerna skall personalavdelningen
och grundskolechefen kontaktas och en utredning inledas. Vad som händer under
denna utredning avgörs i dialog mellan framförallt rektor och personalavdelningen.
4. Uppföljning av ärendet.
5. Misstänker rektor att eleven farit illa ska socialtjänsten kontaktas och om rektor
misstänker att brott begåtts ska polisen kontaktas. Vid polisanmälan skall även kontakt
med socialtjänstens tas.
