Lika rättigheter och
möjligheter i arbetslivet
Exemplen i broschyren bygger på verkliga
fall eller DO:s erfarenhet av vanliga
anmälningar. Namnen är fingrerade
i de exempel som rör diskriminering.
Personerna på bilderna har inget med
texten att göra.
Diskrimineringsombudsmannen, DO
© DO
G2.4 2013
Fotograf Jenny Jarnestedt
Innehåll
Skyddet mot diskriminering �����������������������������������������������������������������4
Roller och ansvar����������������������������������������������������������������������������������������������������������4
Vem skyddas av lagen?��������������������������������������������������������������������������� 5
Anmälan ledde till ersättning��������������������������������������������������������������������������������������� 5
Vad är diskriminering?������������������������������������������������������������������������������������������������� 6
Du är skyddad mot negativa följder���������������������������������������������������������������������������� 6
När gäller lagen?����������������������������������������������������������������������������������������������������������� 7
Stöd- och anpassningsåtgärder ��������������������������������������������������������������������������������� 8
Så blev de diskriminerade�������������������������������������������������������������������������������������������� 9
Föräldraledig?����������������������������������������������������������������������������������������12
Ditt ansvar som arbetsgivare����������������������������������������������������������������13
Lika rättigheter och möjligheter på jobbet��������������������������������������������������������������� 14
Värdefull kunskap på arbetsplatsen���������������������������������������������������������������������������15
En jämställd arbetsplats ���������������������������������������������������������������������������������������������15
Vad händer om inte lagen följs?���������������������������������������������������������������������������������15
Kom igång!�������������������������������������������������������������������������������������������� 16
DO – för allas lika rättigheter och möjligheter �������������������������������������21
Så gör du en anmälan��������������������������������������������������������������������������� 23
Material och verktyg för arbetslivet����������������������������������������������������� 26
Kontakta DO������������������������������������������������������������������������������������������ 27
Skyddet mot diskriminering
Alla människor har lika värde och rättigheter. Det finns ett skydd mot
diskriminering i arbetslivet. Den här broschyren vänder sig till dig som
arbetstagare och som vill vet mer om rätten att inte bli diskriminerad. Den
vänder sig också till dig som arbetar med personalfrågor och vill veta mer om
arbetsgivarens ansvar och få tips om hur man kan arbeta för lika rättigheter
och möjligheter.
Roller och ansvar
Arbetsgivaren och de fackliga organisationerna har huvudansvaret för att
motverka och förebygga diskriminering i arbetslivet. Facket har en särskilt
viktig roll i bevakningen av skyddet mot diskriminering. Om du är fackligt
ansluten och upplever att du blivit diskriminerad ska du i första hand vända dig
till din fackliga organisation. Läs mer om hur du gör en anmälan på sidan 23.
Arbetsgivare har också ett ansvar att främja lika rättigheter och möjligheter i
arbetslivet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.
Det finns också anledning för arbetsgivare att arbeta förebyggande för
att förhindra diskriminering som har samband med könsidentitet eller
könsuttryck, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
På sidan 13 kan du läsa om ditt ansvar som arbetsgivare och om fackets roll.
Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet | 4 (28)
gare
etsta
b
r
a
är
ig som
d
r
ö
F
Vem skyddas av lagen?
Diskrimineringslagen skyddar mot diskriminering som har samband med
kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Du
skyddas mot diskriminering om du
•
•
•
•
•
är anställd
är arbetssökande
gör en förfrågan om arbete
söker eller gör din praktik, eller
är inhyrd och inlånad.
I föräldraledighetslagen finns också ett förbud att missgynna en arbetstagare
på grund av föräldraledighet. Läs mer på sidan 12.
Exempel
Anmälan ledde till ersättning
Djurparken Arken i Carlsund betalar
30 000 kr i ersättning till Nadim Aram som
inte fick det utlysta jobbet som ekonomichef
eftersom hon bär slöja. Arbetsgivaren
ändrar dessutom sin policy i slöjfrågan.
Det blev resultatet av den förlikning
som Diskrimineringsombudsmannen,
DO, initierade mellan Nadim Aram och
djurparken.
Bakgrunden till förlikningen är att
arbetsgivaren ansåg att slöjan skulle
varit ett hinder i arbetet – om hon hade
fått tjänsten. Kvinnan som upplevde sig
diskriminerad på grund av sin religion,
anmälde då arbetsgivaren till DO.*
*Exemplet är delvis baserat på ett
verkligt fall. Namnet är fingerat.
Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet | 5 (28)
Vad är diskriminering?
• Du blir sämre behandlad och det har samband
med någon diskrimineringsgrund, till exempel din
etniska tillhörighet eller din religion.
• Du missgynnas genom bestämmelser eller villkor som verkar
neutrala men som i praktiken innebär att du blir behandlad sämre
på grund av till exempel funktionsnedsättning eller ålder.
Diskrimineringslagen förbjuder också trakasserier och sexuella trakasserier.
• Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet
och har samband med någon av diskrimineringsgrunderna,
till exempel nedsättande eller förlöjligande kommentarer på
grund av din sexuella läggning eller för att du är kvinna.
• Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker
någons värdighet, till exempel en ovälkommen beröring av sexuellt slag,
sexuella anspelningar eller förslag, kommentarer, blickar och gester.
Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en person känner sig
förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Om du utsätts för trakasserier,
säg ifrån! Arbetsgivaren är skyldig att utreda vad som hänt och se till att
trakasserierna upphör.
Du är skyddad mot negativa följder
Din arbetsgivare får inte utsätta dig för repressalier, det vill säga negativa
följder av att du har påtalat eller anmält diskriminering.
Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet | 6 (28)
När gäller lagen?
Förbuden mot diskriminering gäller i princip alla arbetsrelaterade
situationer, bland annat när du
• inte blir kallad till en anställningsintervju
trots att du har likvärdiga meriter
• inte blir befordrad eller inte får en utbildning
som kan leda till befordran
•
•
•
•
•
blir uppsagd
inte får samma möjligheter till yrkespraktik och yrkesvägledning
inte får samma möjligheter till utbildning
får försämrade löne- eller anställningsvillkor, eller
blir bortsållad för att det ställs krav på till exempel körkort
trots att det inte behövs för att utföra arbetet.
Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet | 7 (28)
Stöd- och anpassningsåtgärder
Förbudet mot diskriminering innebär också att arbetsgivaren i
skälig utsträckning måste anpassa arbetsplatsen för personer med
funktionsnedsättning.
Stöd- och anpassningsåtgärder kan till exempel vara:
• När du som arbetssökande vid en rekrytering har de bästa
meriterna och förutsättningarna för jobbet jämfört med
dina medsökande, men arbetsplatsen måste bli tillgänglig
så att du som använder rullstol kan arbeta i lokalerna.
• När du som anställd har en hörselnedsättning och behöver
få hörselslingor installerade i företagets möteslokaler.
• När du har en synskada och till exempel behöver en talsyntes
eller en punkskriftsdisplay för att kunna utföra ditt jobb.
Exempel
Rullstol hinder för tjänst?
Kim Andersson som använder rullstol nekades
tjänsten som informatör vid Toreholms
kommun, trots att han hade de bästa meriterna
av de sökande.
Som skäl angav arbetsgivaren att man inte
hade möjlighet att anpassa arbetsplatsen
till hans funktionsnedsättning. Kims fackliga
organisation driver nu ärendet vidare till
Arbetsdomstolen.*
*Exemplet är baserat på DO:s erfarenhet
av anmälningar. Namnet är fingerat.
Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet | 8 (28)
Så blev de diskriminerade
Här följer ett par exempel på verkliga diskrimineringsfall. Namnen är
fingerade.
Hassan Asad, en ingenjör, med irakisk bakgrund blir ofta kallad ”jävla
terrorist” och ”bin Laden” av sina arbetskamrater. Hassan berättar för sin chef
att han känner sig kränkt och att han vill få ett slut på trakasserierna. Chefen
gör ingenting åt saken utan säger att ”lite skoj får man väl tåla”.
Ludmila Schwartz var anställd på en statlig myndighet och sökte en ny
tjänst som hon fick. När hon började det nya jobbet kände Ludmila direkt
att ljudnivån i arbetsrummet var för påfrestande, eftersom hon hade en
hörselskada.
När Ludmila påtalade detta för arbetsgivaren fick hon ett nytt rum men inga
arbetsuppgifter inom ramen för sin tjänst. Ludmila blev sjukskriven och gick
miste om löneförhöjning.
Diskriminerad?
Allt som man upplever som orättvist är inte diskriminering i lagens
mening. Diskriminering enligt lagen kan vara om du blir sämre behandlad
och det har samband med...
• kön
• könsidentitet eller könsuttryck (i lagen används begreppet
•
•
•
•
•
könsöverskridande identitet eller uttryck)
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionsnedsättning (i lagen används begreppet funktionshinder)
sexuell läggning
ålder.
Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet | 9 (28)
Exempel
Var gravid – blev uppsagd
– Det känns inte klokt. Jag har jobbat stenhårt i det här företaget i många
år. Och så fick jag sparken för att jag blev gravid, berättar Malin Andersson.
Malin och hennes sambo Ali Reza sitter vid
köksbordet i deras nya radhus i Västerås.
Hennes lätt rundade mage varslar om
att ett nytt liv är på väg. Drömmen om
barn och hus med egen täppa har fått
sig en rejäl törn efter avskedet från
telecomföretaget LineX. Malin anställdes
för åtta år sedan och sågs redan från början
som en blivande påläggskalv. Hon var snabb,
driftig och kreativ och avancerade snabbt till
nya högre befattningar inom företaget. Men
en dag för några månader sedan förändrades
allt. Malins chef dök upp i dörren till hennes
arbetsrum med en flaska champagne i
handen. Han berättade nyheten att han skulle
bli pappa igen på ”gamla dar” och ville fira
med Malin och hennes arbetskamrater.
– Det kändes kul. Jag skålade med honom
och sa skämtsamt att vi kanske kunde gå ut
med barnvagnar bägge två då, eftersom jag
också väntade barn. Han bara tittade på mig
och sedan blev han alldeles tyst. Jag tyckte
att han betedde sig lite konstigt, men lade
inte så stor vikt vid det, berättar Malin. En
vecka senare fick hon beskedet att hon blivit
uppsagd på grund av arbetsbrist.
– Jag trodde förstås att det var
ett missförstånd. Gick direkt in till min chef
och frågade vad det hela handlade om.
”Tyvärr, Malin, vi måste organisera om i
företaget och i den nya organisationen
har vi inte plats för en person med din
kompetens”, svarade han. Han var mycket
obekväm i situationen och undvek att titta
mig i ögonen, säger Malin.
I en vecka var hon som bedövad. Malin
som alltid varit den som räknades på
företaget. Några veckor senare såg hon
att LineX annonserade efter en driftig och
välmeriterad person som kunde överta
hennes uppgifter.
– Jag blev förbannad. Jag visste ju att
man inte får säga upp anställda på
grund av graviditet. Jag ringde upp min
tidigare chef och bad honom förklara sig.
Han svarade stramt att om jag tittade
ordentligt i annonsen så kunde jag läsa
att kraven på den nya personen de sökte
inte var exakt likadana som de jag hade
haft, berättar Malin. Hon gjorde då en
anmälan om diskriminering till DO. Efter en
juridisk prövning av hennes ärende, ansåg
ombudsmannen att man hade tillräckligt
på fötterna för att stämma företaget för
diskriminering på grund av kön. LineX, som
anser att de inte begått något fel, vägrar
att komma överens genom förlikning.
DO har nu fört Malins ärende vidare till
Arbetsdomstolen.*
*Exemplet är baserat på DO:s erfarenheter
av anmälningar. Namn och ortsnamn är
fingerade.
Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet | 10 (28)
Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet | 11 (28)
Föräldraledig?
Du har rätt att inte bli missgynnad på grund av föräldraledighet.
Föräldraledighetslagen skyddar dig, bland annat när du
•
•
•
•
•
•
inte blir kallad till en anställningsintervju
inte blir befordrad eller får en utbildning som kan leda till befordran
blir uppsagd
inte får samma möjligheter till yrkespraktik och yrkesvägledning
inte får samma möjligheter till utbildning, eller
får försämrade löne- eller anställningsvillkor.
Föräldraledig fick kompensation
Här följer ett verkligt exempel (namnet är fingerat): Natalie Blom, en
kvinnlig sjukgymnast ansökte om att få gå en utbildning strax före sin
föräldraledighet. Arbetsgivaren nekade Natalie att gå kursen. Motiveringen
var att de nyförvärvade kunskaperna skulle bli svåra att förankra eftersom hon
skulle gå på föräldraledighet en kort tid efter utbildningen. Arbetsdomstolen
slog fast att Natalie blivit missgynnad enligt föräldraledighetslagen och hon
fick därför 25 000 kronor i kompensation.
Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet | 12 (28)
ivare
betsg
r
a
r
ä
ig som
För d
Ditt ansvar som arbetsgivare
Enligt diskrimineringslagen får arbetsgivare inte diskriminera eller trakassera
arbetstagare på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning eller ålder.
Arbetsgivare får inte heller missgynna en arbetstagare på grund av
föräldraledighet. Det framgår av föräldraledighetslagen.
Om du som arbetsgivare får reda på att det förekommer trakasserier på
arbetsplatsen måste du utreda situationen och sätta stopp för trakasserierna.
Den som bryter mot bestämmelserna i lagen kan bli skyldig att betala
diskrimineringsersättning.
Det är också förbjudet att utsätta en medarbetare för repressalier, det vill säga
negativa följder av att personen ifråga har påtalat eller anmält diskriminering.
Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet | 13 (28)
Lika rättigheter och möjligheter på jobbet
Arbetsgivare och representanter för arbetstagare ska samverka om aktiva
åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning inom följande
områden:
•
•
•
•
arbetsförhållanden
föräldraskap
rekrytering
trakasserier och sexuella trakasserier.
Arbetet med aktiva åtgärder ska vara målinriktat och planmässigt. Det kan
vara en stor hjälp att göra en plan som tydligt visar vilka mål arbetsplatsen
tänker nå och vilka konkreta åtgärder som behövs för att nå målen. Det är
svårt att arbeta planmässigt utan någon form av dokumentation.
Lagen kräver en skriftlig plan för jämställdhetsarbetet, läs mer på sid 16. För
att underlätta arbetet kan man föra in allt förebyggande arbete i en gemensam
”plan för lika rättigheter och möjligheter”.
Arbetsgivare bör också arbeta förebyggande för att förhindra diskriminering
på grund av könsidentitet eller könsuttryck, funktionsnedsättning, sexuell
Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet | 14 (28)
läggning och ålder. Det finns för närvarande inga krav i lagen på det, men
ett förebyggande arbete bidrar till en god arbetsmiljö och minskar risken för
diskriminering och trakasserier på arbetsplatsen.
Värdefull kunskap på arbetsplatsen
På arbetsplatserna finns värdefull kunskap om förhållandena i den egna
organisationen. Det ger goda förutsättningar för att analysera hur situationen
ser ut och utifrån det komma fram till vilka åtgärder som behövs.
Fack och arbetsgivare har även möjlighet att avtala om hur arbetet med aktiva
åtgärder ska bedrivas. Det kan vara ett sätt att anpassa åtgärderna till de
villkor som råder inom en speciell bransch eller på en arbetsplats.
En jämställd arbetsplats
På en jämställd arbetsplats har kvinnor och män lika rättigheter och
möjligheter.
Arbetsgivare med 25 anställda eller fler ska dokumentera sitt arbete
för jämställdhet mellan kvinnor och män i en plan. Planen för
jämställdhetsarbetet ska uppdateras åtminstone vart tredje år. Dessutom
ska en lönekartläggning göras, som följs av en analys och handlingsplan för
jämställda löner.
DO anser att arbetsgivare och fackliga organisationer bör komma överens om
hur dessa frågor ska hanteras lokalt under de tre åren så att det förebyggande
arbetet utvecklas och hålls levande. Läs mer om vad planen ska innehålla på
www.do.se.
Vad händer om inte lagen följs?
DO har möjlighet att begära in uppgifter om det målinriktade arbetet för lika
rättigheter och möjligheter för att säkerställa att det lever upp till lagens krav.
Om en arbetsgivare inte följer bestämmelserna om aktiva åtgärder kan DO
eller ett fackförbund begära att nämnden mot diskriminering förelägger
arbetsgivaren att vid vite fullgöra sin skyldighet.
Det innebär att arbetsgivaren tvingas betala en straffavgift om inte de
åtgärder som lagen föreskriver genomförs.
Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet | 15 (28)
Kom igång!
Vill du få tips på hur du kan komma igång med ett arbete för allas lika
rättigheter och möjligheter?
På vår webbplats www.do.se kan du läsa mer om hur du kan främja
lika rättigheter och möjligheter på jobbet. Där kan du också ta del av
handledningar, metoder, goda exempel och utbildningsstöd. Det finns också
en checklista att ladda ner som du kan använda för att kontrollera att arbetet
lever upp till lagens krav.
Positiva effekter för hela organisationen
Ett målinriktat arbete för lika rättigheter och möjligheter ger inte bara
människor en god arbetsmiljö fri från diskriminering. Det kan också
bidra till positiva effekter för hela verksamheten. Arbetsgivare som DO
har haft kontakt med vittnar om att ett systematiskt jämställdhets- och
mångfaldsarbete leder till:
• En bättre arbetsmiljö och en attraktivare arbetsplats.
• Fler perspektiv och mer kreativa lösningar.
• Bättre kundanpassning och ett starkare varumärke.
• Ökad konkurrenskraft och lönsamhet.
Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet | 16 (28)
Så här säger några arbetsgivare:
Med större mångfald har vår
arbetsplats blivit attraktivare
och mer kreativ och vi kan
möta alla kunders behov, till
exempel genom att vi har
personal som talar alla de
språk som våra kunder talar.
För oss handlar det om
att tillvarata kompetens
och att ha en blandad
grupp som kan fatta
komplicerade beslut.
Vårt jämställdhetsarbete
har skapat ett bättre
arbetsklimat, sjukfrånvaron
sjönk och vi fick nöjdare
personal.
Det är viktigt för vårt
varumärke att vara en
attraktiv arbetsplats där man
trivs och kan utvecklas. I en
grupp där människor har olika
bakgrund finns fler verktyg för
att komma fram till lösningar.
Man kan arbeta på många olika sätt för att främja lika rättigheter och
möjligheter. På kommande sidor följer några goda exempel.
Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet | 17 (28)
Exempel
Framgångsrik rekrytering
Gävle kommunkoncern ger sina chefer kunskap och ett praktiskt verktyg
för att kvalitetssäkra organisationens rekrytering. Satsningen har ägt rum
inom ramen för projektet ”Mångfald & rekrytering”.*
– Nationella undersökningar visar att
det ofta är i rekryteringssituationen som
diskriminering sker, och att det i sin tur
blir ett hinder för en ökad mångfald av
personal ute i verksamheterna. Ofta
anställs en person som är lik en själv, som
känns som att den kan ”passa in”. Men
rekryteringssituationen är ju en chans att
tänka i nya banor, säger Moa Hjertson,
projektledare för ”Mångfald & rekrytering” i
Gävle kommun.
Alla chefer i Gävle som ingår i
rekryteringsprocessen har fått utbildning i
grundläggande mångfald och diskriminering,
där bland annat de sju diskrimineringsgrunderna i lagstiftningen ingått. Ett
webbaserat verktyg som ska säkerställa
varje steg i processen har också utvecklats.
Vad kan det här att
innebära för de arbetssökande?
– Tanken är att hela rekryteringsprocessen
ska vara tydlig, lätttillgänglig och öppen. De
som söker arbete här får ett professionellt
bemötande som är kvalitetssäkrat och då
ingår det förstås att inte bli diskriminerad,
berättar Moa Hjertson.
*Ett verkligt exempel.
Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet | 18 (28)
Exempel
Max fokuserar på möjligheterna
– Det går att göra skillnad, säger Pär Larshans, hållbarhetschef vid Max
hamburgerrestauranger om företagets satsning att anställa personer med
funktionsnedsättningar.*
– Vi gör det för att vi vill vara med och
påverka samhället i rätt riktning. Men på lång
sikt handlar det också om att klara av vår
personalförsörjning, säger Pär Larshans.
Under 2008 tecknade hamburgerkedjan
avtal med Samhall. Det landsomfattande
samarbetet innebär att Max
erbjuder personer med funktionsnedsättningar arbeten, som till exempel
restaurangbiträden och serveringsvärdar.
Som ett led i samarbetet med Samhall får
samtliga chefer för Max-restaurangerna
utbildning i hur man leder verksamheter
som arbetar för mångfald, med
betoning på funktionsnedsättningar.
Attitydförändringar, diskrimineringsgrunden
funktionsnedsättning och kunskap om vilka
anpassade hjälpmedel som finns, är några av
punkterna i chefsutbildningen.
– Våra chefer ser idag vilka möjligheter den
arbetssökande har, istället för att fokusera
på svagheterna, berättar Pär Larshans.
Idag arbetar över 80 personer som har
funktionsnedsättningar ute på de
lokala restaurangerna, enligt Pär Larshans.
Målet är att 200 personer från Samhall
ska omfattas av avtalet senast 2014. En
annan del av överenskommelsen är att
Samhall städar alla restaurangerna, vilket
indirekt ger 400 personer sysselsättning.
Samarbetet mellan Max och Samhall
har uppmärksammats av samtliga
regeringspartier med statsminister Fredrik
Reinfeldt i spetsen. ”Ett gott exempel
som kan inspirera andra företag”, tyckte
statsministern, enligt Pär Larshans.
*Ett verkligt exempel.
Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet | 19 (28)
Exempel
Genusstrategi ger
hållbar tillväxt
Genusperspektivet är en viktig faktor
för att uppnå hållbar tillväxt, menar
Fiber Optic Valley.
Fiber Optic Valley, som arbetar med att hjälpa
globala och lokala företag att växa, anser att
det är en nyckelfråga för varje modernt företag
att ha en strategi för jämställdhetsarbetet.
Därför startade de ett treårigt forsknings- och
utvecklingsprojekt där tretton mellanchefer
från olika företag deltog.*
Varför är just jämställdhet en
nyckelfråga för Fiber Optic Valley?
– För att åstadkomma innovativa
organisationer med kreativa klimat måste
man ta tillvara all kompetens som finns i den
egna organisationen – och då blir jämställdhet
en viktig fråga, säger Ann-Sofie Däldehög,
kommunikatör för projektet ”Förändring
pågår” vid Fiber Optic Valley.
Vad blev resultatet av projektet?
– Vi har fått tretton genusmedvetna och
välutbildade chefer som alla har startat
förändringsarbeten med genusperspektiv
på sina arbetsplatser. De har kommit
till insikt om vilken makt de faktiskt har
att förändra, bara genom att bete sig
annorlunda, säger hon.
Som exempel har ett företag gjort
förändringar i de arbetsgrupper som
tidigare var strikt könsuppdelade.
En chef vid ett annat företag har
insett att hon har makt att fördela
arbetsuppgifter vilket påverkar
jämställdheten i organisationen.
– Sättet att fördela arbetsuppgifter mellan
kvinnor och män förmedlar hur uppgifterna
värderas, berättar Ann-Sofie Däldehög.
*Ett verkligt exempel.
Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet | 20 (28)
DO – för allas lika
rättigheter och möjligheter
DO är en statlig myndighet som arbetar för allas lika rättigheter och
möjligheter och mot diskriminering. DO:s vision är ett samhälle där
allas lika värde och rättigheter respekteras.
DO har tillsyn över diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen.
Det innebär till exempel att DO kan granska hur arbetsgivare lever upp
till lagkraven om åtgärder för att motverka diskriminering och främja
lika rättigheter och möjligheter.
Genom anmälningar, analyser och undersökningar får DO kunskap om
var problemen med diskriminering är som störst och kan på så sätt rikta
in sitt arbete på ett effektivt sätt.
DO driver ärenden som kan påverka samhällsutveckling och göra det
bättre för många människor.
DO kan även motverka diskriminering på andra sätt. Det gör vi till
exempel genom att utbilda, sprida kunskap och utveckla metoder för
hur man kan främja lika rättigheter och möjligheter.
I uppdraget ingår också att följa ny forskning och den internationella
utvecklingen på området mänskliga rättigheter och diskriminering.
Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet | 21 (28)
Vad gör DO?
• Informerar och utbildar om skyddet mot diskriminering.
• Ger råd och erbjuder stödmaterial, till exempel
handledningar, om hur du som arbetsgivare kan främja
lika rättigheter och möjligheter på arbetsplatsen.
• Utvecklar metoder som kan användas för att skapa
en arbetsplats fri från diskriminering.
• Granskar hur arbetsgivare lever upp till diskrimineringslagens
krav på åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter.
• Samarbetar med olika myndigheter och frivilliga
organisationer för att uppnå lika rättigheter och möjligheter.
Även internationellt samarbete är viktigt.
• Driver även på olika sätt utvecklingen mot ett samhälle
fritt från diskriminering, till exempel genom att ge ut
rapporter och påtala brister i lagar för regeringen.
• Tar emot anmälningar från personer som har upplevt sig bli
diskriminerade. Anmälningarna kan antingen utredas eller användas
i vår analys av diskrimineringen i samhället. Om vi väljer att pröva
ett ärende rättsligt kan DO även företräda anmälare i domstol.
Så gör du en anmälan
Om du upplever att du blivit diskriminerad och är medlem i ett fackförbund
ska du i första hand vända dig till facket. Enligt lagen har facket rätt att
företräda dig i diskrimineringsärenden och i ärenden som rör missgynnande
som har samband med föräldraledighet. Anmäler du till DO kommer
myndigheten att vidarebefordra din anmälan till facket och avsluta ditt
ärende.
Om facket inte företräder dig kan du göra en ny anmälan till DO. Om DO
beslutar att utreda din anmälan behöver myndigheten ett skriftligt besked
från din fackliga organisation om att den inte kommer att gå vidare med ditt
ärende. Bifoga detta besked med din anmälan till DO.
Observera att du måste anmäla snabbt. Annars riskerar du att ärendet
preskriberas, vilket innebär att tidsfristen har gått ut för att kunna utreda
ärendet. Då kan vi inte utreda din anmälan.
Anmälan ska vara skriftlig och innehålla ditt namn, adress, telefon och
gärna din e-postadress. Du ska också skriva namnet på arbetsgivaren som du
anmäler. På www.do.se kan du ladda ner blanketter för anmälan. Skriv varför
du upplever att du blivit diskriminerad och vad du tror att det beror på, det
vill säga vilken diskrimineringsgrund, till exempel kön eller religion.
När din anmälan kommer in till DO registreras den och blir en allmän
handling. Då kan den som vill begära att få läsa den. DO har vissa möjligheter
att sekretessbelägga känsliga personuppgifter, vilket innebär att de inte får
lämnas ut.
Tänk på detta när du anmäler
1. Anmälan ska vara skriftlig.
2. Den bör ske snabbt.
3. Skriv varför du upplevt dig diskriminerad
och vad du tror att det beror på.
4. Vänd dig i första hand till ditt fack.
5. Skyddet skiljer sig åt inom olika samhällsområden.
Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet | 23 (28)
Vad händer med din anmälan?
När din anmälan kommer in till DO, gör vi en bedömning och beslutar om
den ska utredas. Din anmälan kan antingen utredas eller användas i vår analys
av diskriminering i samhället.
DO utreder anmälningar som omfattas av diskrimineringslagen och där
vi bedömer att en rättslig process kan ha stor betydelse för att driva på
samhällsutvecklingen och leda till att många får det bättre.
Du kommer att höra av DO ungefär två veckor efter att vi tagit emot din
anmälan. Du får då antingen en bekräftelse att vi tagit emot din anmälan och
information om vem som handlägger den eller besked om att vi avslutar ditt
ärende.
Om DO beslutar att utreda din anmälan gör DO en objektiv utredning,
vilket innebär att DO tar in uppgifter både från anmälaren och den som
blivit anmäld. Om utredningen visar att man kan anta att diskriminering
eller missgynnande har skett kan DO företräda dig. DO kan då driva ditt
Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet | 24 (28)
ärende i Arbetsdomstolen eller, i vissa fall då rättsläget bedöms som klart,
till en förlikning mellan dig och den diskriminerande parten. En förlikning
är en frivillig överenskommelse mellan dig och exempelvis din arbetsgivare.
Det kan vara en löneförhöjning, en ursäkt, ekonomisk ersättning eller
utbildningsinsatser.
Hur används min anmälan som inte drivs rättsligt?
Din anmälan och kunskapen vi får genom den är viktig för oss.
Anmälningarna från dig och andra enskilda ger oss en bild av hur det ser ut
i samhället och vilka problem som finns. Genom att systematiskt ta tillvara
på informationen vi får genom anmälningarna, kan vi rikta in vårt arbete på
särskilda områden eller frågor.
Det kan till exempel handla om att inleda granskningar på ett särskilt område
eller att överlägga och ha andra kontakter med myndigheter, företag, enskilda
och organisationer.
DO gör också analyser, föreslår lagändringar, skriver rapporter, uppmärksammar beslutsfattare på diskriminerande strukturer och driver på
samhällsdebatten för allas lika rättigheter och möjligheter.
Vad kan jag göra om DO inte utreder min anmälan?
Om du är fackligt ansluten ska du i första hand vända dig till ditt fack.
Sveriges lokala antidiskrimineringsbyråer kan också hjälpa dig i ärenden som
rör diskriminering. Hitta kontaktinformation på: www.adbsverige.se.
Du kan driva ärendet på egen hand i domstol. Mer information hittar du på
Sveriges domstolars webbplats: www.domstol.se.
Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet | 25 (28)
Material och verktyg för arbetslivet
DO:s webbplats: www.do.se/arbetsgivare
Här finns det goda exempel, en checklista som kan användas för att
kontrollera att arbetet med aktiva åtgärder lever upp till lagens krav, frågor
och svar om aktiva åtgärder och utbildningsstöd som består av powerpointbilder och talmanus med diskussionsfrågor.
DO:s webbplats: www.do.se/fack
Här finns det goda exempel, en checklista som kan användas för att
kontrollera att arbetet med aktiva åtgärder lever upp till lagens krav,
frågor och svar om aktiva åtgärder och utbildningsstöd som består av
powerpoint-bilder och talmanus med diskussionsfrågor. Här finns också en
guide till facket för vad man ska tänka på om en medlem har upplevt sig bli
diskriminerad.
Metoder och handledningar
Aktiva åtgärder i arbetslivet är en handledning som ger stöd för hur du kan
motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Den går
igenom alla områden som täcks av diskrimineringslagen: arbetsförhållanden,
arbete och föräldraskap, trakasserier, rekrytering, utbildning och
kompetensutveckling samt lönefrågor.
Analys lönelots är en metod för bedömning av arbetskraven. Till Analys
lönelots finns flera stöd: datorprogram som kombinerar arbetsvärdering
och lönekartläggning, en arbetsbeskrivning i word och en powerpointpresentation.
Jämställdhetsanalys av löner är DO:s handledning för hur man gör en
lönekartläggning, analys och handlingsplan för jämställda löner.
Växthuset är en metod för att kartlägga förekomsten av eller risken för
diskriminering och trakasserier på arbetsplatser. Metoden är gruppbaserad.
Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet | 26 (28)
Kontakta DO
Vill du ha mer information om skyddet mot diskriminering? Kanske vill
du tala med en av våra utredare för att få råd om hur du gör en anmälan?
Behöver du som arbetsgivare råd och stöd i ditt förebyggande arbete mot
diskriminering? Kontakta oss på DO.
Ring till DO
Skriv till DO
Telefon 08-120 20 700 eller
020-36 36 66 (kostnadsfritt)
Diskrimineringsombudsmannen (DO)
Box 3686
103 59 Stockholm
Presstelefon 08-120 20 710
Fax 08-120 20 800
Besök DO:s webbplats
Mejla DO
www.do.se
E-post [email protected]
Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet | 27 (28)
Diskrimineringsombudsmannen, DO,
arbetar för allas lika rättigheter och möjligheter
– oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning och ålder.
DO
[email protected]
www.do.se
Box 3686
103 59 Stockholm
Besök Torsgatan 11
Tel vxl 08-120 20 700
facebook.se/diskrimineringsombudsmannen
