Lunds universitet
Läkarprogrammets grundkurs
Appendix 1
Hur tolkar jag målen för grundkursen?
Lo Persson
Eva Ekblad
Lunds universitet
Läkarprogrammets grundkurs
Alla kursplaner innehåller mål formulerade som förväntande studieresultat. Som stöd vid
formuleringen av dessa förväntade studieresultat finns en gemensam handledning för
Medicinska fakulteten vid Lunds universitet (se ”Handledning i målformulering”, Gudrun
Edgren och Göran Thomé). Handledningen innehåller ett antal exempel på verb som är
lämpliga att använda i beskrivningarn av de kunskaper, förmågor och förhållningssätt
studenterna skall uppnå under kurserna och några råd för hur verben skall tolkas. Kunskap
och förståelse kan föreligga på olika nivåer. Den högsta nivån är den man behöver ha uppnått
för att kunna arbeta professionellt inom ett område. Den högsta nivån förutsätter dock
kunskaper på lägre nivåer. På vägen mot den högsta nivån kommer man oftast att först behöva
lära sig saker på en lägre nivå och inom vissa områden även stanna på en lägre nivå.
Tabell. Förslag på verb som kan användas i målformuleringar rörande kunskap och förståelse
enligt ovan nämnda handledning.
Kunskapsnivå
Verb
några exempel:
Enkel
Känna till,
identifiera, definiera
Sammansatt
Redogöra för
Relaterad
Förklara, jämföra,
indela
Krav som kan
ställas vi
examinationen
Studenten skall
kunna:
Nämna eller känna
igen en term,
beskriva vad den står
för, räkna upp
faktorer, ringa in ett
fenomen så att
missförstånd inte kan
uppstå, exempelvis
definiera ett
sjukdomstillstånd.
Använda termer,
orsaker eller faktorer
inom ett område på
ett sammanhängande
sätt.
Reda ut ett
sammanhang genom
att koppla ihop
orsaker och följder,
jämföra fenomen och
lyfta fram väsentliga
likheter och
skillnader.
Aktivitet under
kursen
Självstudier
Föreläsning
Aktiva övningar och
uppgifter i
kombination med
självstudier och
eventuella
föreläsningar.
Aktiva övningar och
uppgifter i
kombination med
självstudier och
eventuella
föreläsningar. PBL.
Casemetodik.
Hela handledningen finns på:
http://www.med.lu.se/plain/laekarutbildning/om_laekarutbildningen/utbildnings_och_kursplaner
Lunds universitet
Läkarprogrammets grundkurs
Syftet med denna studieguide är att ge vägledning om vad som bör ingå i de mål som finns
angivna i kursens kursplan. Endast mål rörande kunskap och förståelse är upptagna här.
Det är främst de fyra första av kursplanens mål som behandlas under PBL-mötena (förutom i
parallella föreläsningar).
Kursplanens mål är angivna i kursiv stil.
Förklara och diskutera hur egenskaper kan ärvas, hur genetisk variation uppkommer och upprätthålls samt
implikationer av de ökade kunskaperna och möjligheterna inom genetiken och därvid kunna använda sig av en
korrekt terminologi (t.ex. som används i kurslitteraturen) och ett språk som är avpassat för kollegor och/eller
allmänheten
Redogöra för DNAs kemiska uppbyggnad (baser, vätebindningar, syra, dubbelsträngat med
antiparallella strängar; man behöver inte kunna rita strukturformler men känna till den molekylära
skillnaden mellan riboser och deoxyriboser liksom namnen på alla kvävebaserna i DNA och
RNA).
Redogöra för hur DNA replikeras och rekombineras (namnen på de centrala enzymerna) samt
Okasaki-fragmentens roll på "the lagging strand"
Redogöra för hur genetisk variation kan uppkomma genom omgivningsfaktorers mutagena
verkan och vid på grund av fel vid replikationen samt de mekanismer som cellen har för att
motverka förändring av genomet.
Redogöra för struktur och frekvenser av olika typer av genetisk variation i populationen
Förklara sambandet mellan DNA och kromosomer, dvs veckningen av DNA och kromatinets
uppbyggnad (inkl histoner)
Förklara hur strukturen bidrar till genetisk stabilitet (både att det är dubbelsträngat och packat när
det inte är aktivt) och hur antalet DNA kopior förändras under cellcykeln
Redogöra för begrepp som kromosom, gen, allel, autosom, könskromosom, centromer, telomer
och vad som utgör det DNA som inte är gener
Förklara arvet utifrån klassisk mendelsk genetik (genom att använda begrepp som tex. dominant,
recessivt, heterozygot, homozygot, könsbundet arv) och därvid kunna rita korsningsscheman
samt förklara det statistiska utfallet
Använda enkla pedigrees (förklara och tolka)
Redogöra för mitos och meios översiktligt samt kunna göra jämförelser (inte kunna namn på alla
delstadier i meiosen)
Förklara hur mängden DNA och antalet kromosomer varierar i meiosens olika stadier
Förklara de förutsättningar för genetisk variation som finns i meiosen (crossing-over med
synonymen rekombinering)
Kunna förklara på vilka olika sätt egenskaper kan ärvas samt diskutera hur arvet kan samspela
med miljön.
Redogöra för begreppen monogena och multifaktoriella sjukdomar.
Utifrån pedigrees och uppskattningar av riskfaktorers storlek, göra riskberäkningar för monogena
och multifaktoriella sjukdomar.
Lunds universitet
Läkarprogrammets grundkurs
Förklara begreppet riskfaktor och dess relevans för riskbedömningar.
Redogöra för begreppen dominant, recessiv, autosomal, könsbunden, expressivitet, penetrans
och implikationerna av atypiskt monogent arv.
Redogöra för övrig atypisk monogen nedärvning: uniparental disomi, imprinting, mitokondriell
nedärvning, anticipation.
Förklara begreppen normaldistribution, empirisk riskbedömning (ej matematik), relativ risk och
odds ratio.
Förklara för- och nackdelar med de ökade kunskaperna om genomet, diskutera de därmed
sammanhängande möjligheterna att göra genetiska tester med sakligt underbyggda argument samt
kunna förklara resultat av genetiska tester för patienter och allmänhet.
Kunna övergripande redogöra för olika metoder för genetiskt screening.
Redogöra för och diskutera genetisk screening och etiska implikationer med användning av
relevanta och aktuella basfakta.
Redogöra för och diskutera interventioner och förebyggande åtgärder grundade på genetisk
screening med användning av relevanta och aktuella basfakta.
Övergripande känna till lagstiftningen rörande information från gentester.
Förklara knäledens funktionella anatomi med korrekt terminologi samt känna till vanliga
typer av knäskador och deras diagnostik
Redogöra för anatomiska grundbegrepp (medialt/lateralt, superior/inferior, anterior/posterior).
Beskriva knäledens uppbyggnad (anatomi) jfr med andra ledtyper.
Beskriva vilka strukturer som stabiliserar knäleden och vilka strukturer som ger knäet dess
rörlighet.
Beskriva rörelseomfånget (flexion, extension, abduktion, adduktion, rotation) hos ett normalt
knä samt hur man testar detta med ortopedisk undersökning (knästatus).
Känna till vanliga typer av knäskador (fr a menisk och korsbandsskador) och hur dessa
diagnostiseras (tester av rörelseomfång, stabilitet).
Känna till ortopediska aspekter på ”svullet knä”.
Förklara den översiktliga handläggningen i en sjukdomsutredning (anamnes, klinisk
undersökning, differentialdiagnos, diagnos, behandling, uppföljning).
Förklara, med användning av korrekt språkbruk (t. ex som används i kurslitteraturen), hur
nervsignaler fortleds och överförs, samt översiktligt redogöra för centralnervös kontroll av
kroppsmotoriken jämt vanliga neurologiska sjukdomar med motoriska rubbningar och deras
diagnostik
Förklara begreppen motorisk enhet, motorändplatta, synaps, pre- och postsynaptiskt neuron,
aktionspotential, vilopotential (joners påverkan), motorneuron, interneuron och sensoriskt
neuron.
Lunds universitet
Läkarprogrammets grundkurs
Beskriva nervös kontroll av motorik (övre resp nedre motorneuron).
Beskriva farmakologiska angreppspunkter för nervtransmission.
Beskriva översiktligt supraspinal (centralnervös) styrning av motorik (inkl. begreppen
planering, initiering, koordination, rörelse).
Reflektera över hur kunskapen om den motoriska enheten kliniskt kan användas för att
definiera skadenivån vid neurologisk sjukdom (ex fascikulationer, muskelatrofi,
muskelreflexer, Babinskis tecken).
Känna till vanliga neurologiska sjukdomar (ALS, MS, Parkinsons sjd) ssk avseende hur de
uppvisar motoriska rubbningar och hur de diagnostiseras.
Redogöra för basala inflammatoriska processer, olika former av smärta och dess fortledning
samt känna till hur man farmakologiskt kan behandla akut smärta
Beskriva nociception/smärta, centrala smärtbanor.
Beskriva farmakologiska angreppspunkter för smärtlindring.
Översiktligt känna till basala inflammatoriska processer (hur upptäcker vävnadsceller att
infektion/skada skett? Vad blir konsekvenserna av att infektion/skada upptäckts? Hur
påverkas lokala blodkärl som resultat av detta? Vilka signaler från vävnadscellerna leder till
blodkärlsförändringarna? Hur bidrar blodkärlsförändringarna till akut inflammation?).
Redogöra för grundläggande statistiska och epidemiologiska begrepp och principer
Biostatistik: redogöra för begreppen genomsnittsmått och lägesmått, lådagram,
normalfördelningen, konfidensintervall och p-värden samt statistisk slutsatsdragning
(hypotesprövning)
Epidemiologi: redogöra för begreppen sjukdomsförekomst (prevalens, incidensandel,
incidens), absoluta och relativa jämförelser samt möjliga felkällor i epidemiologiska
undersökningar
Redogöra för grundläggande medicinsk-etiska teorier och principer
Beskriva skillnaden mellan normativ etik, deskriptiv etik och metaetik.
Förklara skillnaden mellan deontologisk etik, dygdetik och konsekvensetik
Redogöra för ”de fyra principerna” och hur de kan tillämpas
Beskriva vad som menas med paternalism och ge exempel på paternalism i vården
Beskriva skillnaden mellan olika former av dödshjälp
Redogöra för innebörden i objektiva respektive subjektiva intressen
Beskriva olika prioriteringsprinciper
