förväntansdokument och förhållningssätt

Upprättad 2011-09-01
Gäller till 2012-08-31
Fastställd av:
Förskolans Likabehandlingsgrupp
I samarbete med barnen
och föräldrarådet.
1
Barn berättar inte alltid om mobbing och kränkningar som de själva eller andra utsätts
för. De tror att det är att skvallra. Att berätta om mobbing är inte att skvallra, det är att
hjälpa. Mobbing och kränkningar i förskolan är inte vanligt och vi arbetar
förebyggande för att det inte ska uppstå senare i skolan. Mobbing och kränkningar på
förskolan kan yttra sig i att någon retas eller blir utfryst. Det är viktigt att du pratar
med ditt barn om detta. Det är också viktigt att du som förälder tar kontakt med
förskolan om ditt eller andras barn utsätts för mobbing eller kränkande behandling.
Förskolans personal har tystnadsplikt och avslöjar
inte varifrån informationen har kommit.
Text: Lisa Grane
Musik: Joc Lind
Gyllene regeln
Var mot andra som du vill att de ska vara mot dig!
Var mot andra som du vill att de ska vara mot dig!
Tar du hand om dina vänner? Undrar du hur andra mår?
Bryr du dig om hur de känner? Tröstar du när nån sig slår?
Om du ler blir andra glada. Skrattet värmer mer än gråt.
Man ska aldrig någon skada. Ge en kram och säg förlåt!
Gyllene regeln för oss och för andra.
Vi ska gilla och hjälpa varandra.
Gyllene regeln visar oss hur vi ska vara mot människor och djur.
Hjälper du en vän som ber dig? Lyssnar du om någon vill?
Vet du att man delar med sig? Är du den som hjälper till?
Alla får va med och leka. Fråga den som ensam är!
Inte viska dumt och peka! Vi ska alla trivas här.
Sång ur:
Snick & Snack
Vännerna i Kungaskogen
Bygger en koja
2
Av:
Lisa Grane och Ingela Bergmann
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
UPPDRAG
VISION
FÖRVÄNTANSDOKUMENT OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
UPPTÄCKA, UTREDA OCH ÅTGÄRDA
UTVÄRDERING OCH ANALYS LÄSÅRET 2010/2011
NYA MÅL LÄSÅRET 2011/2012
FÖREBYGGANDE ARBETE FÖR ALL FÖRSKOLEPERSONAL OCH BARN
DELAKTIGHET OCH ANSVAR
KONTAKTPERSONER
LITTERATURTIPS
Bilaga 1
VUXENGRUPPEN FÖR LIKABEHANDLING
4
5
5
7
8
9
9
10
10
11
12
5
3
UPPDRAG
Från och med den 1 januari 2009 finns en diskrimineringslagstiftning (14 a kapitlet i
skollagen). Denna lag har till ändamål att främja barns lika rättigheter samt motverka
diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.
Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen ålägger skall se till att det finns en
likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen ska syfta till att främja barns lika
rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck, samt ålder och att
förebygga trakasserier och annan kränkande behandling. I planen ska planerade åtgärder
redovisas. Likabehandlingsplanen ska revideras varje år.
Barn och elevombudsmannen (BEO) övervakar 14 a kapitlet i skollagen och ska tillsammans
med diskrimineringsombudsmannen (DO) arbeta för att motverka kränkningar, diskriminering
och trakasserier av barn. BEO utreder anmälningar om kränkande behandling som inte är
diskriminering, t.ex. mobbing eller uteslutning.
DEFINITIONER
Kränkande behandling kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandlig, d v s kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna.
Diskriminering är orättvis behandling eller missgynnande av en person på grund av dennes
kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning. Ett exempel på
diskriminering kan vara att en pojke inte får leka med dockor för att de är till för flickorna.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en vuxens värdighet och som har
ett samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna, t.ex. ett barn som blir retad för
att dennes mamma inte kan gå.
Annan kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering eller
trakasserier, kränker värdighet. Exempel på detta kan vara utanförskap eller att barnet blir
retad för kläder, resor mm.
En viktig utgångspunkt är att den individuella upplevelsen och den som uppger att han eller
hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar.
Kränkningar kan vara:
 Fysiska – t.ex. slag och sparkar.
 Verbala – t.ex. att någon retas eller säger dumma saker.
 Psykosociala – t.ex. att bli utanför.
 Text och bild – t.ex. teckningar.
4
Varje incident av kränkande behandling, som kommer till personalens
kännedom, ska resultera i en reaktion från de vuxna på förskolan.
VISION
Arbetet med värdegrundsfrågor på förskolan ska lägga grunden för empati och för hur man
beter sig mot varandra redan i tidig ålder. Barnen skall få vistas i en miljö där vi vuxna är
förebilder och där vi ser varje barn utifrån deras möjligheter. På förskolan ska vi vara tydliga
med att alla människor har lika värde oavsett kön eller etnicitet. Vi vill också uppmuntra och
stärka barnens medkänsla och förmåga att leva sig in i andras situation.
Vi strävar efter att varje barn utvecklar:
 Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.
 Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att
hjälpa andra.
 Sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman.
 Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk
bakgrund.
 Stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut
missförstånd, kompromissa och respektera varandra.
FÖRVÄNTANSDOKUMENT OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
Ljungbyheds ledstjärnor
Som en del i värdegrundsarbetet arbetar vi dagligen efter dessa ledstjärnor i den
pedagogiska verksamheten. Våra ledstjärnor är: trygghet, respekt, ansvar, empati och lust
att lära.
Utifrån våra ledstjärnor har vi tillsammans med barnen gjort kompisregler som vi har använt oss
av på olika sätt under hela terminen.
Värdshusets kompisregler:







Var mot andra som du vill att de andra ska vara mot dig.
Fråga om man får vara med i leken.
Vara vänliga mot varandra.
Hjälpa och trösta den som är ledsen eller behöver hjälp.
Vara rädda om varandra, våra saker och naturen.
Leka med varandra.
Ha roligt tillsammans.
Barnens förhållningssätt till varandra
Vi följer den gyllene regeln ”Var mot andra som du vill att de ska vara mot dig”, detta innebär
bland annat att vi:

Är snälla, lyssnar och tar hand om varandra.
5


Hjälper varandra om någon inte kan.
Tröstar varandra eller kallar på personal om någon är ledsen eller arg.
Barnens förhållningssätt till vuxna
Vi följer den gyllene regeln ”Var mot andra som du vill att de ska vara mot dig”, detta innebär
bland annat att vi:



Berättar saker för personalen.
Lyssnar till personalen och gör som de säger.
Är snälla och hjälpsamma.
Konsekvenser om ovanstående dokument inte följs:





Vi säger till varandra att sluta.
Vi ber en kompis eller personalen om stöd.
Personalen pratar med inblandade och förklarar hur man ska göra, om inte det hjälper får
barnet/barnen leka med något annat/någon annan.
Barnet och personalen pratar med föräldrar vid behov.
Barnen säger/gör förlåt.
Som barn på Förskolan Värdshuset vill vi att du utvecklar förmågorna:
 Att känna dig trygg och tycka det är roligt att vara på förskolan
 Att använda dig av ett trevligt språk
 Att vara rädd om det som finns på vår förskola
 Att du är nyfiken och vill lära dig nya saker
 Att du är mot andra som du vill att de är mot dig
Som barn på Förskolan Värdshuset kan du förvänta dig följande av oss i personalen:
 Att du blir bemött på ett trevligt sätt och att du känner dig trygg hos oss
 Att vi stödjer och uppmuntrar dig till lek med andra barn
 Att vi använder ett trevligt språk och uppmuntrar dig till detsamma
 Att utveckla känslan för att förskolan tillhör oss alla
 Att vi ser till att lärandet blir lustfyllt och roligt efter dina intressen och förmågor
Personalens förväntningar på föräldrarna:
 Att föräldrarna visar intresse för barnens vardag i förskolan
 Att föräldrarna respekterar de regler och rutiner som finns på förskolan
 Att föräldrarna är öppna för en god kontakt och kommunikation med förskolans
personal
Personalens förväntningar på ledningen:
 Att ledningen aktivt visar intresse och förståelse för förskolans verksamhet
 Att ledningen finns som stöd och är tillgängliga vid behov
 Att ledningen företräder förskolans plats i barn- och utbildningsförvaltningen
Vårdnadshavarnas förväntningar på personalen:
 Att personalen visar personligt engagemang för varje enskilt barn och ser dess behov
 Att det finns en pedagogik som utvecklar barnen
 Att man som vårdnadshavare får vara delaktig i verksamheten
6


Att det finns en öppen dialog där personalen berättar vad som hänt under dagen och
kontaktar vårdnadshavare vid behov
Att barnen får utevistelse varje dag som stimulerar till rörelse och lek
UPPTÄCKA, UTREDA OCH ÅTGÄRDA
Om det uppstår en situation där ett barn eller en vuxen känner sig kränkt skall all
personal känna till vilka rutiner som finns samt vilket ansvar densamme har. Om någon
känner sig kränkt är det förskolans skyldighet att prioritera detta och agera så fort som
möjligt. Det är viktigt att ansvarig personal dokumenterar händelsen.
På förskolan arbetar vi förebyggande gällande mobbing, kränkningar, diskriminering och
liknande. All personal har satt sig in i likabehandlingsplanen, vilket gör att vi kan upptäcka
och ingripa på ett tidigt stadium. Personal på förskolan har varje dag kontakt med
vårdnadshavare vilket gör att vi gemensamt kan stoppa eventuella händelser.
Åtgärder om inte personalen lever upp till ovanstående förhållningssätt gentemot barnen:



Vi pratar med berörd person.
Om det behövs lyfts frågan i arbetslaget.
Om det inte blir någon förändring eller vi in te klarar av att ta tag i problemet själva
kontaktas förskolechef.
Vid allvarliga eller upprepade kränkningar av ett barn gäller följande arbetsgång:




En anställd som upplever att en kollega kränker ett barn ska omedelbart prata med
personen som agerat tvivelaktigt.
Händelsen ska rapporteras till förskolechef samma dag samt dokumenteras genom att en
incidentblankett ifylls.
Vid upprepade kränkningar av ett barn utreder rektor vad som hänt. Förskolechef samtalar
med berört barn i vårdnadshavares närvaro.
Om kränkningarna fortsätter ska barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) och
arbetsmiljöverket kontaktas. Vidare kontaktas eventuellt polismyndigheten
Vid allvarliga eller upprepade kränkningar, mobbing eller diskriminering mellan barn
gäller följande arbetsgång:
1. Direkt tillsägelse (gäller alla vuxna).
2. Allvarssamtal (samtal med barnet i enrum).
3. Trepartssamtal (samtal med alla inblandade parter).
4. Vid upprepade förseelser samtalar vi med vårdnadshavare.
Ärendet betraktas avslutat när personal, berörda barn samt dess vårdnadshavare anser
att kränkningen upphört.
7
Utvärdering och analys läsåret 2010/2011
Värdegrundsarbetet har varit en stor del i vårt pedagogiska arbete, där de vuxnas
förhållningssätt är att våra barn är allas barn. Vi är närvarande vid barnens lek och stöttar vid
konflikter. Vi tar tag i situationerna, är tydliga och samtalar mycket både med barn och
föräldrar kring detta.
Ankan arbetar mycket med metoden STOPP, med både röst och tecken. På detta sätt visar
barnen att de inte vill och de lär sig respektera varandra. Detta arbete fortsätter naturligt på Gåsen
och Svanen när barnen flyttar upp till de äldre avdelningarna.
Vi har varit extra uppmärksamma på de barn som behöver hjälp och stöd i leken. Vi fördelar
oss både ute och inne efter var det finns behov. Vi delger varandra om varandras barn så
mycket vi hinner.
Under hösten arbetade vi intensivt med Snick och Snack och Musen Marius. På Gåsen och
Svanen arbetade vi med samtalsbilder från en bok som heter: Samtalsbilder - en väg till
kommunikation med barn (Holmsen, Merete) Det är bilder på en mus som heter Marius som
skildrar olika situationer som barnen kan känna igen sig i.
Vi arbetade också med Snick & Snack- Vännerna i Kungaskogen bygger en koja (Grane, Lisa &
Bergmann Ingela).. Vi diskuterade de problem som uppstod i vännernas samspel med att bygga en
koja. Under tiden byggde vi samtidigt upp ett landskap med de olika figurerna och skogen, där
barnen kunde leka och reflektera mer under den fria leken.
Vi har tydligt märkt i barnens lek att arbete med detta material gett resultat. Vi hör ofta att
barnen relaterar i sina egna konflikter till situationer ur boken. Barnens medvetenhet har ökat
om hur de ska vara mot varandra och hur de kan lösa konflikter. Arbetet har också gett barnen
större insikt och förståelse om att alla är olika. Detta arbete utmynnade även i kompisregler.
Ankan har introducerat Snick och Snack figurerna och arbetat särskilt med turtagning. Detta
arbete har gett gott resultat. Vårt arbete på Värdshuset med Snick och Snack och Musen
Marius ledde till att vi hade en utställning på Ljungbyheds bibliotek i början av 2011. Under
våren genomförde vi en Värdegrundsdag där vi hade olika stationer med samarbetsövningar.
Det utföll väl och var uppskattat av barnen men vi lärde oss att dela upp övningarna på fler
dagar så att man kan lägga mer tid till varje enskild övning.
Vi gjorde Qualis - enkäter med de barn som är födda –05 och –06. Resultatet från dessa enkäter
blev väldigt positiva. Det visar att barnen verkligen trivs på förskolan och känner sig trygga. Enda
frågan som avvek var den som handlade om barnens deltagande vid utvecklingssamtal vilket inte
våra barn har varit. Möjligheten har funnits men föräldrarna har valt att komma själva.
Alla föräldrar på Värdshuset fick också göra en Qualis-enkät. Den visar att alla trivs med att ha
sitt barn på vår förskola. Men trots våra fantastiska resultat kan vi utläsa att vi kan bli ännu bättre
på att förtydliga förskolans mål och vårt pedagogiska arbete. Vi behöver också på olika sätt öka
föräldrarnas inflytande i verksamheten.
8
Nya mål för läsåret 2011-2012





Öka barnen inflytande och förståelse för ett demokratiskt tänkande.
Ta bättre vara på barnens initiativ, fånga barnens nyfikenhet och utveckla deras respekt
för varandras olika intressen och viljor.
Vi pedagoger ska undersöka hur vi bemöter barnens initiativ, bland annat utifrån pojke
flicka perspektivet.
Vi ska bli ännu bättre på att förtydliga förskolans mål och vårt pedagogiska arbete.
Vi ska arbeta för att öka föräldrarnas inflytande i verksamheten.
FÖREBYGGANDE ARBETE FÖR ALL FÖRSKOLEPERSONAL OCH BARN
I arbetet mot mobbing och kränkande behandling har all personal inom förskolan lika stort
ansvar. Alla vuxna skall vara positiva förebilder och ge tydliga budskap. Varje vuxen måste
ingripa vid varje tillfälle då något sker som innebär en kränkning av en annan person. Ett bra
samarbete med barnens vårdnadshavare är en viktig del i det förebyggande arbetet.
Områdesnivå:
 Vuxengruppen för likabehandling, med representanter från Ljungbyhedsskolan,
Färingtofta skola, Snödroppens fritids, förskolorna Heden och Värdshuset, de arbetar
förebyggande och kan fungera som stöd till pedagogerna i det konkreta arbetet mot
mobbing och kränkande behandling. Gruppen träffas ca 7 ggr/läsår (se bilaga 1).
 Likabehandlingsplanen revideras av förskolorna i början på varje läsår och antas i
samråd med barnen och föräldrarådet.
 En enkätundersökning utförs en gånger om året. Enkäten är anpassad efter barnens
ålder och sammanställs av representanter i Förskolans likabehandlingsgrupp.
Resultatet analyseras av Förskolans likabehandlingsgupp, där man också föreslår
eventuella åtgärder. Resultat och åtgärder presenteras och diskuteras i arbetslag,
barngrupp, föräldraråd och föräldramöte.
 På förskolorna finns kompisregler.
 Alla vuxna är uppmärksamma och arbetar med nolltolerans mot kränkande språk och
ord.
 Personalen på förskolan diskuterar fram ett gemensamt förhållningssätt gentemot barn
och vuxna.
 All personal är uppmärksam på lärmiljöernas tillgänglighet för alla barn.
 Personalen utvärderar förskolemiljön för att alla ska kunna känna sig trygga och att
undanskymda platser uppmärksammas.
 Det finns Värdegrundsbärare i området. De personerna ansvarar för att
värdegrundsarbetet är kontinuerligt i förskolorna. De ansvarar tillsammans med
närmsta arbetsledare för att information från kurser och föreläsningar sprids i
arbetslagen.
9
Gruppnivå:
 På förskolorna arbetar vi dagligen med värdegrund och därutöver kontinuerligt med
olika aktiviteter som t.ex. StegVis, rollspel, Snick o Snack.
 På föräldramötet under höstterminen, där det finns möjlighet till diskussion, skall
vårdnadshavarna informeras om handlingsplanen.
 Föräldrarådet tillsammans med pedagogerna ordnar vid behov föräldraträffar där
värdegrundsfrågor diskuteras.
DELAKTIGHET OCH ANSVAR
Delaktighet
Barn – Barnen medverkar aktivt i arbetet med likabehandlingsplanen. Vid läsårets början
aktualiseras planen i det dagliga arbetet på förskolan.
Personal – Likabehandlingsplanen tas fram av Förskolans likabehandlingsgrupp och
skolledning, i samråd med barnen och föräldrarådet. Den aktualiseras av rektor vid läsårets
start. Planen diskuteras med all personal.
Vårdnadshavare – Föräldrarådet är med i arbetsprocessen i framtagandet av
likabehandlingsplanen. Planen diskuteras på läsårets första föräldramöte.
Likabehandlingsplanen delas ut till alla familjer.
Ansvar
Tillsammans ska vi skapa en miljö där alla känner sig delaktiga och visar respekt för
varandra, genom att alla barn och alla vuxna har ett gemensamt ansvar i det förebyggande
arbetet.
KONTAKTPERSONER
Gith Persson
Förskolechef 043528571
[email protected]
Annika
Samuelsson
Förskolan Värdshuset 0435440402
[email protected]
Ingela Larsson Förskolan Värdshuset 0435440402
[email protected]
Lena Kristensson Förskolan Heden 0435440412
10
LITTERATURTIPS
Facklitteratur:
Barns väg till trygghet, A, Erixon, C, Lindgren, B, Sundblad, T, Torro
Etik i pedagogens vardagsarbete, Jenny Gren
Värdegrunden – finns den? Kennert Orlenius
Samtalsbilder – en väg till kommunikation med barn, Merete Holmsen
Empati genom lek och språk, Margareta Öhman
Lekbok för självkänslan, Barbara Sher
Barns inflytande i förskolan, Elisabeth Arnèr
Barns syn på vuxna, Elisabeth Arnèr
Flickor, pojkar, pedagoger, Kajsa Wahlström
Ge ditt barn hundra möjligheter istället för två, Kristina Henkel
En jämställd förskola teori och praktik, Kristina Henkel
Genusmaskineriet, Karin Kjellberg
Det finns inga tjejbestämmare, Christian Eidevald
Elfte steget – vägen dit, Charlotta John & Pamela von Sabljar
Modiga prinsessor och ömsinta prinsar, Britta Olofsson
Genuspedagogik, Kajsa Svaleryd
Hjärtestunder – livskunskap i förskola, Eva Mathiasson-Thorbert
Skönlitteratur:
Håkan Bråkan och morfar i himlen, Sören Olsson & Anders Jacobsson
Pricken, Margret Rey
Saga och regnbågen, Carina Wilke & Katarina Dahlquist
Tilda med hallonsaft och tjejkraft, Carina Wilke & Inger Koleff
Tilda med is och sol, Carina Wilke & Inger Koleff
Snick&Snack - Vännerna i kungaskogen, Lisa Grane & Ingela Bergman
Alfons och odjuret, Gunilla Bergström
Är du feg, alfons Åberg? Gunilla Bergström
Där går Tjuv-Alfons! Gunilla Bergström
15
11
Bilaga 1
VUXENGRUPPEN FÖR LIKABEHANDLING
Syftet med gruppen:
Gruppens huvudsyfte är att förebygga kränkande behandling och att komma med tips
och idéer på hur man kan förebygga kränkande behandling och främja barns lika
rättigheter.
Gruppen är ansvarig för att revidera handlingsplanen mot kränkande behandling och
för att se till att den hålls levande.
Gruppen kan och bör även föreslå kompetensutveckling inom ämnet.
Gruppen ska se till att trivselenkäten/intervjuer om kränkande behandling görs i alla
grupper och att resultatet sammanställs. Gruppen ska också komma med förslag till
åtgärder.
Gruppen ska också göra en utvärdering vid årets slut.
16
Bilaga 2
ANMÄLAN OM KRÄNKANDE BEHANDLING
Dokumentation
Skola:_____________________________________________Datum:___________________
Berörda:____________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Datum för händelse/händelser:___________________________________________________
Vad har hänt? Kortfattad beskrivning. Ange plats, dag, klockslag för varje händelse i
kronologisk ordning.
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
____________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Uppgiftslämnare:_____________________________________________________________
Lämnas till rektor.
17
12