OBSERVATIONSRAPPORT
Fisksätraskolan
Nacka kommun
Anna Frändestam Ekerö
Jeanette Kristiansson Vänehem, Ekerö
Ann Ålander, Ekerö
Vecka 45 år 2008
Innehållsförteckning
VÅGA VISA .............................................................................................................................. 3
Fakta om enheten ........................................................................................................................ 4
Typ av skola ............................................................................................................................... 4
Ledning ..................................................................................................................................... 4
Organisation ............................................................................................................................... 4
Observationens metod .................................................................................................................. 5
Målområden ............................................................................................................................... 5
Normer och värden ...................................................................................................................... 5
Utveckling och lärande/kunskaper .................................................................................................. 7
Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande ............................................................................ 11
Skola och hem (gäller ej vuxenutbildning) ...................................................................................... 12
Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval ........................................................................ 13
Bedömning och betyg (gäller ej förskola) ....................................................................................... 14
Styrning och ledning .................................................................................................................. 15
Jämförelse med tidigare observation
............................................................................................. 17
Starka sidor .............................................................................................................................. 17
Förbättringsområden .................................................................................................................. 18
Sammanfattande slutsats om enheten ............................................................................................. 18
Referenser ............................................................................................................................... 18
Rektors kommentar till rapport ........................................................................................................................ 19
2
2008-11-30
VÅGA VISA
VÅGA VISA är ett samarbete om utvärdering inom utbildningsområdet mellan Danderyd,
Ekerö, Nacka, Salem, Sollentuna, Tyresö, Upplands Väsby och Värmdö kommuner. VÅGA
VISA innehåller fyra delområden:
observationer
självvärderingar
kundundersökningar
tester och prov
VÅGA VISA ska:
ske utifrån ett medborgarperspektiv stimulera till erfarenhetsutbyte och ökat lärande
ge kommuner och skolor underlag till förbättring och utveckling
ge underlag för analyser och jämförelser mellan kommuner och skolor
utgöra en viktig del av kvalitetsuppföljningen
bidra till ökad måluppfyllelse.
Metoden
Observationer genomförs av skolledare och pedagoger. Observatörerna bildar lag som
besöker en skola i en annan kommun under en period, ofta en vecka. Observatörerna skaffar
sig en så heltäckande bild som möjligt av skolan och dess verksamhet genom verksamhetseller lektionsbesök samt intervjuer med barn, elever, studerande, föräldrar, personal och
skolledning. I observationsarbetet ingår också att ta del av skolans pedagogiska
dokumentation.
En metodbok styr och stödjer observatörerna i deras arbete*. Metodboken är gemensam för
alla verksamheter från förskola till vuxenutbildning. Observationen redovisas i en rapport som
skrivs enligt en särskild mall.
Målområden
Observatörerna beskriver och bedömer verksamheten på sju områden som följer läroplanernas
målområden:
Normer och värden.
Utveckling och lärande/kunskaper.
Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande.
Skola och hem (gäller inte vuxenutbildning).
Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval.
Bedömning och betyg (gäller inte förskola).
Styrning och ledning.
* Metodbok och ytterligare information finns på www.nacka.se/vagavisa
3
2008-11-30
Fakta om enheten
Typ av skola
Fisksätraskolan är en kommunal f-9 skola med internationell profil och de 270 eleverna av 78
olika nationaliteter fördelas på 12 klasser. Skolan erbjuder modersmålsundervisning i 22
språk. Eleverna kommer främst från bostadsområdet i och omkring Fisksätra Centrum. Rektor
berättar att många barn är nyanlända till Sverige och att en del kommer ensamma. Antalet
elever är inte konstant eftersom många flyttar in och ut. Denna rörlighet påverkar organisation
och planering.
Den internationella profilen innebär att elever i år f-3 får undervisning i samtliga ämnen på
både svenska och engelska. Dessa elever erbjuds plats på skolans fritidshem. Elever i år 4-9
erbjuds undervisning i engelsk- eller svenskklass. Till de engelsktalande klasserna kommer
elever från andra upptagningsområden i Stockholm. Där finns färre elever och därför är
klasserna sammanslagna till 4/5 E, 6/7 E och 8/9, vilket inte de svensktalande klasserna är.
Nyanlända äldre elever placeras i en egen klass under en övergångsperiod på max tre
terminer. När de kan språket slussas de ut till övriga klasser.
Skolan nyinvigdes under sitt nya namn i oktober 2008. Tidigare hette skolan ISN,
Internationella skolan i Nacka. Då arbetade skolan både efter IBO, International
Baccalaureate Organisation, en internationell läroplan och svensk läroplan, Lpo 94.
Ledning
Ledningsgruppen består av en rektor, en biträdande rektor och tre arbetslagsledare.
Organisation
Rektor
Ledningsgrupp
(Rektor,
bitr.rektor, 3
arbetslagsledare
Bitr. rektor
Administration:
- IT-pedagog
- Skolassistent
- Vaktmästare
Elevhälsa: **/
Samordnare HT/SYV
Speciallärare
Arbetslag 1: år 0-3
7 pedagoger
Arbetslag 2: år 4-6
10 pedagoger
Arbetslag 3: år 7-9
13 pedagoger
**/ Support i elevhälsofrågor köps av kommunen och omfattar:
- Kurator
- Skolsköterska
- Psykolog
4
2008-11-30
Observationens metod
Vi observerar, under tiden 4/11 – 10/11, Fisksätraskolan genom:
Lektionsbesök i samtliga år
Samtal med elever från samtliga år
Samtal med skolans elevråd år 7-9, 14 elever
Samtal/intervju med rektor och biträdande rektor vid två tillfällen samt spontana
samtal
Samtal med Elevhälsoteam, EHT
Samtal med skolsköterska
Samtal med lokalvårdare
Samtal med vaktmästare
Samtal med husmor
Samtal med fritidsgårdspersonal, fritidspedagoger och fritidsledare
Intervju med skolassistent
Intervju med bibliotekarie i Fisksätra bibliotek
Intervju med Studie- och yrkesvägledare, SYV
Intervju med IT-pedagog
Telefonintervju med 8 föräldrar
Intervju med 20 pedagoger samt spontana samtal i kollegiet
Observation av två arbetslagsmöten
Observation av personalkonferens
Observation av elevråd 7-9
Målområden
Normer och värden
Beskrivning
Vi läser i nya skolkatalogen att skolans värdegrund vilar på fyra begrepp: Kunskap, öppenhet,
respekt och inspiration. Elever vi intervjuar känner inte till dessa begrepp. Vi ser inte värdegrunden anslagen någonstans i skolan, men några lärare säger att de refererar till den i
klassrummet. Men vi talar också med lärare som inte känner till skolans värdegrund.
I samma skolkatalog läser vi skolans fyra regler som eleverna förväntas följa. Lärare påtalar
att dessa regler är mycket allmänt hållna och behöver tydliggöras. I de lägre åren ser vi att de
är omformulerade och sitter uppsatta i klassrummen. I ett arbetslag har lärarna gemensamt
formulerat om reglerna, så eleven lättare kan förstå vad som förväntas av honom/henne. I ett
klassrum i år 4 sitter mer utförliga regler uppsatta. I de högre åren ser vi inga dokument
presenteras i klassrummen. Elever vi talar med ger exempel på olika oskrivna regler som
gäller. Innehållet i skolans fyra regler, som vi läst, säger de sig inte känna inte till. De berättar
också att regler och påföljd är olika beroende av lärare och klass. Ingen elev vi talar med har
varit delaktig i framtagandet av värdegrund och regler. Rektor säger t.ex. att keps-, möss- och
jackförbud råder i klassrummen. Lärare bekräftar detta och tolkar det som tillhörande första
skolregeln ”Vi tar alla ansvar för att hålla vår skola ren och trivsam”. Vi ser att många elever
5
2008-11-30
i de äldre åren bryter mot denna regel under lektioner och i matsalen, men noterar att endast
två lärare reagerar. Personal på fritidshemmet berättar att de har en gemensam samling varje
eftermiddag, där bl.a. värdegrund och ordningsregler tas upp för samtal med eleverna.
Skolan har en likabehandlingsplan. Rektor berättar att likabehandlingsplanen inte följts upp
varje år. Lärare vi talar med känner till att en sådan finns, men har inte tagit del av den på
länge. Ingen förankring sker heller i klassrummet. Elever och föräldrar vi frågar känner inte
till likabehandlingsplanen.
Ett antimobbingteam, benämns ABT, Anti-Bullying Team, finns i alla arbetslag. Termen lever
kvar sedan IBO. Varje klass utser två representanter som tillsammans med två lärare
rapporterar det som händer till rektor. Elever vi talar med känner till vilka elever som ingår i
teamet. På fritidshemmet finns ett trygghetsråd, vilket arbetar mot mobbing. Lärare och elever
bekräftar att konflikter mellan elever/elevgrupper sällan förekommer.
Rektor berättar att Livskunskap skall införas i skolan. Två lärare går en SET-kurs, Social
Emotionell Träning. De ska hålla studiedagar och fortbilda övrig personal. Lärare bekräftar
detta.
Skolpersonal ger sig tid att lyssna till eleven efter lektioner och vid möten i korridorer. Vi ser
också att dörren till rektors rum ofta står öppen. Många elever säger att de är trygga och trivs i
skolan. Förskoleklassen har egen ingång och eget kapprum avskiljt från de äldre elevernas
ingång för att öka tryggheten för de yngre. Klotter, skräp och skadegörelse är sällsynt, vilket
lokalvårdare bekräftar. I skolans entréplan möter vi många elever, som kommer före klockan
åtta (lektioner börjar halv nio). Frånvaron är låg, berättar skolpersonal. Trots det ser vi att
elever ofta kommer sent till lektioner utan att lärare nämnvärt reagerar. Detta stör arbetsron,
säger några äldre elever. Vi noterar vid vissa tillfällen att ljudnivån är hög i klassrummen.
Elever tycker att de störs av pratiga lektioner.
Bedömning i text
Värdegrundens fyra begrepp: Kunskap, öppenhet, respekt och inspiration saknar förankring i
verksamheten. Vi tycker att värdegrunden måste synliggöras och bli ett levande dokument för
alla i skolan.
De nedskrivna skolregler vi tar del av överensstämmer inte med de regler elever säger finns.
Regler och påföljder tolkas också olika beroende på arbetslag och enskilda lärare. Ett
arbetslag har dock påbörjat ett arbete med att skapa gemensamma regler. Det är en bra start,
men vi bedömer att det råder stor otydlighet. Därför bör skolan med elever och personal
gemensamt skapa tydliga och konkreta regler som alla kan ta till sig. Tydlighet skapar
trygghet.
Likabehandlingsplanen bör årligen revideras och bättre förankras hos elever, personal och
föräldrar.
Vi förstår att antimobbingarbetet fungerar bra. Vi ser att eleverna är trygga i sin skola.
6
2008-11-30
Bedömning enligt skala1
X
4. Mycket god kvalitet
3. God kvalitet
2. Tillfredsställande
1. Ej tillfredsställande
Utveckling och lärande/kunskaper
Beskrivning
Skolbyggnaden ligger i anslutning till Fisksätra Centrum och Saltsjöbanan. Byggnaden
nyinvigdes i oktober efter stor restaurering och fick då sitt nya namn, Fisksätraskolan. Vi ser
att skolan marknadsför sig med broschyrer och med annonser i lokalpress för att få fler elever.
Byggnaden är i två våningar. Undervisning bedrivs i plan två. Klassrummen ligger utmed
korridorer, där elevskåp finns. Tidigare låg skolans bibliotek centralt i skolan. Nu används
utrymmet som utställningslokal för elevarbeten. I entréplanet finns ingångar till husets tre
verksamheter: Fisksätra fritidsgård, Fisksätraskolan och Folkets Hus, det senare är fortfarande
under ombyggnad. Fisksätra Fritidsgård anordnar fritidsklubb för elever i skolår 4-6 och har
aktiviteter för de äldre efter klockan 17.00. Idrottshallen ligger i anslutning till skolan.
Klassrummen i år f-3 är rikt utrustade med böcker, pedagogiska leksaker, planscher, färglådor
och väggarna är dekorerade med elevarbeten. Allt material är placerat så eleverna når det.
Också i korridoren utanför klassrummen hänger elevarbeten t. ex. presentationer av elevers
hemland och arbeten om hösten. Temaboklådor hämtas från kommunbiblioteket i Fisksätra
Centrum. Vi ser bilder av föremål, ord och begrepp angivna på båda språken t. ex. ser vi att
färgernas namn skrivna på engelska och svenska illustreras med hjälp av olikfärgade papper.
Barnböcker finns uppställda väl synligt för elever och är sorterade efter språk, engelska eller
svenska. Egen läsning uppmuntras. Vi ser exempel på olika inlärningssituationer t. ex.
laborativ matematik, integrering av SO, språk och bild. Ett skogsområde ligger i anslutning
till skolan och används av många lärare och elever i alla årskurser. Vi ser att förskoleklassen
går ut och undersöker sitt adopterade träd. Alla barn studerar sitt träd under året. På raster
leker eleverna i en intilliggande skogsdunge, som har klätterställning och sandlåda.
I år 4-6 är inte klassrummen lika välutrustade med pedagogiskt material som i de lägre åren.
Likaså noterar vi färre elevarbeten uppsatta på väggarna, men ser fler boklådor med
skönlitteratur på engelska och svenska. Läsning uppmuntras också här. Vi besöker en klass
där alla elever har engelska som andraspråk och svenska som främmande språk, dvs. ingen
har tidigare erfarenhet av språket. Undervisningen i alla ämnen utom svenska sker i den
1
SKALA FRÅN 4 TILL 1:
4. MYCKET GOD KVALITET – verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att
den kommit långt i sin strävan att nå målen.
3. GOD KVALITET – verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden.
2. TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har varierande kvalitet
eller vissa brister.
1. EJ TILLFREDSSTÄLLANDE – verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte tillfredsställande.
7
2008-11-30
klassen helt på engelska, men varje dag finns svenska som andraspråk på schemat. Vi ser
heller inga elevarbeten på väggarna utanför klassrummen. Under en NO-lektion ser vi elever
som efterarbetar ett besök i skogen. Läraren ställer frågor som kräver reflektion innan
eleverna svarar. På väggarna i salen hänger en samling elevarbeten och några planscher.
Borden är placerade i rader.
Vid lektionsbesök ser vi i alla år många exempel på skriftligt individuellt arbete. Elever får
samma uppgift men var och en löser uppgifterna efter egen förmåga. Vi ser få exempel på
diskussion och argumentation, men deltar också på lektioner där elever får i uppgift att tänka
kritiskt, se helhet och sammanhang. Elever vi talar med i år 9 säger att undervisningen främst
består av eget arbete och skriftliga prov. När vi tittar på läromedel i klasserna, ser vi att elever
inte har samma bok. Lärare säger att det är nödvändigt att individualisera på detta sätt
eftersom elevernas språkkunskaper i svenska och engelska är mycket olika. Vi ser att lärare
uppmuntrar och berömmer elever för att stärka tilliten till den egna förmågan. Elever i år 7-9,
som vi talar med, saknar gemensamt arbete för att lära sig samarbeta och lära av varandra
samt säger att de ges lite möjlighet att påverka arbets- och redovisningssätt.
För att IT ska bli ett pedagogiskt verktyg och hjälpmedel för elever i deras lärande finns en
kursplan för år f-9 i IT-kunskap. IT integreras i övrig undervisning. Vi ser att kursplanen har
en tydlig progression. Skolan har två datasalar med totalt 53 datorer för elever. Vi noterar att
de används flitigt. Lärarna går vidareutbildning i PIM, Praktisk IT och Mediakunskap, en
nätkurs i fyra steg som ges i Skolverkets regi, för att kunna använda IT i sin undervisning.
Två lärare är examinatorer. En lärare går en mer avancerad utbildning, eSmart, som Nacka
kommun anordnar.
I elevens val väljer elever olika längre kurser inom basämnena, vilket respektive arbetslag
planerar innehållet i. I år f-3 har man denna termin språk som övergripande tema. Eleverna
skriver, dramatiserar och läser sagor under en schemalagd timme i veckan. I år 4-6 är
matematik det övergripande temat under höstterminen. Eleverna väljer att arbeta med
matematik inom konst, idrott, spel eller data, en gång i veckan. I år 7-8 arbetar eleverna i
Mohssen-projektet, ett projekt initierat av kommunens IT-samordnare. Eleverna är där
schemalagda 60 minuter tre eftermiddagar i veckan. Målet är att stärka elevernas förmåga att
uttrycka sig skriftligt. De 60 elever som deltar har tilldelats var sin laptop. Under lektionen
bloggar eleven på www.pedagogbloggar.se och skriver en utvärdering av dagens lektioner
och av sitt eget arbete. Lärare förväntas läsa alla bloggar och ge skriftlig kommentar tillbaka
till eleven. Vi pratar med åtta elever under en lektion. Samtliga är positiva till arbetssättet och
menar att det förstärker deras kunskaper, förmåga att skriva och reflektera. Elever tycker
också att det är bra att kunna visa läraren vad de lärt sig. Elever som inte förstår kan be
läraren om hjälp. Elever berättar att läraren då ofta hjälper eleven med svårigheten vid
nästkommande lektion. Elever är mindre nöjda med lärarnas respons och föreslår att lärare
bör få tid i schemat för läsning och skrivande av kommentarer. År 9 väljer mellan antingen
basmatte- eller avancerad mattekurs. De kan också välja läxläsning. Fyra nyanlända elever har
HK, hemkunskap, för att få betyg i ämnet.
År 8 deltar i ett tvåårigt EU –projekt, ”We Care, We Learn, We Do for the Environment”.
Fisksätraskolans elever samarbetar med elever från fem olika skolor i fem andra länder.
Skolan har inget eget bibliotek, vilket elever i år 7-9 säger sig sakna. De har tillgång till det
intilliggande kommunbiblioteket i Fisksätra Centrum, vilket arbetar aktivt för att locka dit
8
2008-11-30
elever och föräldrar. Där finns bl.a. läxhjälp på torsdag eftermiddag och lärare kan använda
lokalen för föräldramöte. År f-6 erbjuds två bokprat per klass och termin. I klass
”Nyanlända” pågår ett språkutvecklingsprojekt, initierat av biblioteket, där elever gör egna
animerade filmer. De äldre eleverna utnyttjar inte biblioteket i Centrum i lika hög grad som de
yngre enligt uppgift från bibliotikarien.
I år 7-9 noterar vi få elevarbeten uppsatta. Väggarna i många klassrum är tomma. Vi ser att
många lärare utnyttjar datasalen i sin undervisning. Elever vi talar med saknar uppehållsrum
och studierum.
Under observationsveckan är det märkbart hur starka borrljud från Folkets Hus stör
undervisningen.
Språk är en profil i skolan. Vi ser att svenskämnet har många schemalagda timmar i veckan.
För många klasser medför det minst ett pass om dagen. Rektor berättar att ämnet svenska är
prioriterat och fler timmar än vad nationella timplanen säger är utlagda.
I år f-3 ges undervisning som tidigare nämnts både på engelska och svenska. En del lärare
upprepar instruktioner omväxlande på engelska och svenska, medan andra väljer ett språk en
hel lektion och växlar till nytt språk nästa lektion. För tre klasser i år 4-9E sker all
undervisning utom svensklektioner på engelska. Undervisande lärare i de engelsktalande
klasserna upplever frustration att inte räcka till. Elevernas grundkunskaper är olika och kräver
mycket tid till planering. För att identifiera språksvaga elever sker fonologisk screening i
förskoleklass och i år 4-6 testas elevernas läsutveckling utifrån 5 perspektiv: Fonologisk
medvetenhet, ordavkodning, flyt i läsningen, läsförståelse och läsintresse. I språkvalet år 7-9
kan eleven välja stödengelska och/eller stödsvenska istället för franska och spanska. Rektor
poängterar att språkundervisning i engelska och svenska är viktig för skolans elever, där
många har andra modersmål.
När vi ställer frågan hur skolan tillgodoser de högpresterande elevernas behov, får vi till svar
av lärare och elever att de uppmanas arbeta med svårare uppgifter. I år 0-6 ser vi elever arbeta
på olika nivåer/läromedel t.ex. i matte och svenska. I år 7-9 observerar vi exempel på att
lärare betygsgraderar uppgifterna och elever väljer nivå.
Eftersom en majoritet (99%) av skolans elever har annat modersmål än svenska är det svårt
att identifiera barn i behov av särskilt stöd, BBS. Endast en elev är utredd av NU-teamet,
Nacka Utrednings team. Ärenden som rör BBS förbereds av EHT och därefter ger EVK,
ElevVårdsKonferens förslag till åtgärder. Rektor och lärare påtalar att det dessutom finns
elever som har psykosociala problem pga. traumatiska upplevelser. I alla klasser vi besöker
ser vi elever med språk- och koncentrationssvårigheter och lärare bekräftar att det påverkar
deras inlärningsförmåga. I år f-6 ser vi ofta en extra resurs i klassrummet men mer sällan i de
högre åren.
Utöver skriftliga prov ser vi under observationsveckan inga andra utvärderingsmetoder. Alla
elever utvärderar skolans verksamhet och sitt eget lärande en gång per termin. IT-pedagogen
sammanställer resultatet och ger det vidare till skolledningen.
Rektor berättar att skolan arbetar hälsofrämjande. Skolan erbjuder fluorsköljning åt alla elever
i samarbete med Folktandvården. För överviktiga barn finns E2, ett program med coachning,
9
2008-11-30
träning och viktkontroll. Skolan satsar på simträning i Saltsjöbadens simhall så att alla elever i
år 5 ska nå målet att kunna simma 200 meter. Skolan har återkommande hälsoteman och
deltar i Idrottslyftet, som Riksidrottsförbundet sponsrar. Vi hör att lärare direkt vid en idrottslektions slut uppmanar elever att duscha, använda deodorant och byta t-shirt efter lektionen.
En lärare arbetar med att starta upp en skolidrottsförening.
Matsalen erbjuder salladsbord och vegetariska alternativ till skollunchen. Fritidshemmet
serverar frukost till elever som kommer innan skolan börjar och mellanmål på eftermiddagen.
Skolan har ingen egen cafeteria men eleverna har tillgång till Fritidsgårdens servering. Efter
klockan 14.00 får fritidsklubbens medlemmar mellanmål.
Två pingisbord i skolans entré utnyttjas flitigt av eleverna. En liten lekplats ligger i anslutning
till förskolans entré, och i en skogsdunge leker de yngre barnen på rasterna. En basketbollplan
med belysning ligger i skogsdungen
Bedömning i text
Under veckan ser vi lite variation i arbetssätt och pedagogisk metod. Eftersom elever
efterfrågar mer samarbetsövningar och grupparbeten anser vi det vara ett utvecklingsområde.
Engagemanget hos lärarna är berömvärt. Vi ser att de arbetar med att stärka elevernas
självkänsla.
Vi imponeras av IT-satsningen. Innehållet är väl genomtänkt för både pedagoger och elever
och fungerar bra. Elevernas bloggande är ett gott exempel på att elever ges möjlighet att träna
metakognition, förmåga att reflektera över eget lärande, men de behöver bättre respons.
När skolbibliotek inte längre finns är samarbetet med biblioteket i Fisksätra Centrum av stor
betydelse för skolan. Idag är samarbetet mest inriktat på yngre år. Vi tror att äldre år behöver
lockas dit. Där finns möjlighet till studierum och läxhjälp, som elever efterfrågar.
Den fysiska miljön stödjer lärandet i de yngre åren mer än i de äldre. Skolans nyrenoverade
lokaler är fina men klassrummen för de äldre är ännu inte färdigställda. Vi saknar elevarbeten
på väggarna i klassrummen.
Skolans arbete att identifiera språksvaga elever är väl genomtänkt, men räcker inte riktigt till
alla. Vi noterar att skolan är inne i ett förändringsskede. IBO-tiden är avslutad och en ny
skolform är påbörjad, men än återstår arbete att få en enhetlig skola.
Bedömning enligt skala
4. Mycket god kvalitet
x 3. God kvalitet
2. Tillfredsställande
1. Ej tillfredsställande
10
2008-11-30
Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande
Beskrivning
Fisksätraskolan har klassråd och elevråd, där elever och lärare ingår. Rektor berättar att hon
kommer om hon blir kallad.
Vi deltar i klassråd i år 4, 6 och 9. Vi noterar att klassråden har olika upplägg. Klass 4 utser
ordförande och läraren är sekreterare. Elever räcker upp handen, väntar på sin tur och lyssnar
på varandra. I år 6 leder läraren klassrådet och lämnar sekreterarjobbet till den elev som sitter
närmast. I år 9 leder lärarna klassrådet och endast några få elever är aktiva. Vid en
genomgång av scheman hittar vi inte klassråd utlagt i alla klasser.
Fisksätraskolan har två elevråd, ett för de yngre och ett för de äldre eleverna. Klasserna väljer
två representanter vardera till elevrådet. Respektive arbetslag ansvarar för att elevrådet träffas
varannan vecka. Vid dessa möten diskuteras frågor som kommit upp på klassråd. Vi besöker
elevrådet för år 7-9 i träslöjdsalen. Kallelse till mötet finns uppsatt på anslagstavlor i skolan.
När mötet startar kommer en elev i tid. Övriga deltagare droppar in efter hand med 10
minuters maximal försening. Totalt kommer 7 av 14 elever. Inga representanter från år 7 är
närvarande. Läraren skriver dagordning på blädderblock och utser först inkommande elev till
ordförande. Vi ser att elever är engagerade och många vill ta upp frågor till diskussion. De
pratar och har svårt att lyssna på varandra. En elev skriver protokoll som sedan delges rektor.
Elever vi talar med säger sig inte kunna påverka beslut och saknar respons på sina protokoll.
De menar att lärare eller ledningen bestämmer. Rektor säger att elevrådet bör utvecklas.
Elever berättar att det tidigare funnits ett matråd, där elever varit med och påverkat maten.
Den här terminen finns inget sådant råd. Vid vårt besök hos elevrådet, år 7-9, hör vi att elever
har många synpunkter och förslag på hur maten och matsalen kan förbättras.
I år 7-9 berättar elever att de har möjlighet att i SO och NO välja vilken ordning ämnena ska
läsas. I övrigt ser vi få exempel på att elever ges möjlighet att ha inflytande över innehåll,
metoder eller examinationsformer.
Vid utvecklingssamtalen leder eleven mötet med mentor och förälder. Eleven ges lektionstid
till förberedelse inför samtalet. Skolan har tagit fram en mall där eleven väljer ut minst tre
ämnen som behöver diskuteras under mötet. Samtalet utmynnar i en IUP, Individuell
Utvecklings Plan, som delges föräldrar och rektor. Föräldrar vi talar med är positiva till
utvecklingssamtalens upplägg.
Bedömning i text
Arbetet med elevdemokrati måste stärkas. Klassråd och elevråd bör få tydligare struktur.
Vi ser att elever saknar inflytande över verksamheten i sin helhet. Deras åsikter beaktas i
mindre grad. Vi tror att skolan behöver återuppliva sitt tidigare matråd och ge elever mer
möjlighet att påverka. Det är viktigt att skolan ger snabb respons på frågor och förslag, så att
elever inte tappar sitt intresse och engagemang att vilja påverka.
11
2008-11-30
Däremot har elever stort inflytande över sin egen IUP. Det är positivt att skolan ger eleven
lektionstid till förberedelse av arbetet med IUP. Eleven leder sitt eget utvecklingssamtal.
Detta signalerar att skolan tycker det är viktigt att eleven tar ansvar för sitt eget lärande, vilket
stärker deras självkänsla och självförtroende.
Bedömning enligt skala
x
4. Mycket god kvalitet
3. God kvalitet
2. Tillfredsställande
1. Ej tillfredsställande
Skola och hem (gäller ej vuxenutbildning)
Beskrivning
Föräldraförening saknas på skolan, vilket fyra föräldrar vi talar med tycker är tråkigt. Rektor
uttrycker en önskan om att starta upp en sådan igen, men säger att det är svårt att få kontakt
med hemmen. Språket är ett hinder och därför beställer skolan tolk när så behövs, men det är
svårt att få sådan vid kort varsel. Hon hoppas att det blir lättare för föräldrar att besöka skolan
när verksamheten i Folkets Hus startar, vars aktivitet vänder sig till vuxna. Lärare har ingen
gemensam policy hur kommunikation med hemmet sker. Många hem saknar mailmöjlighet
och därför lämnar en del lärare inbjudan och information via brev medan andra använder en
”tankebok”, där lärare och föräldrar skriver frågor, svar eller kommentarer. Vi ser exempel på
tankebok/loggbok och där kommunikation åt båda håll fungerar. I de lägre åren fungerar
kommunikationen bättre än i de högre stadierna, konstaterar några lärare. Fyra av de föräldrar
vi talar med påpekar bristande information från skolan vad gäller idrotts- och studiedagar.
Föräldrar visar intresse för barnens skola men uppslutning vid föräldramöten är låg, främst i
de högre åren. Lärare säger också att föräldrar ofta uteblir från planerade utvecklingssamtal.
För att locka föräldrar till skolan anordnas t.ex. utställning av elevarbeten, teaterföreställning
och matlagning från olika kulturer. Ledning och lärare säger att det är ett bra sätt att få
föräldrar till skolan och detta intygas också av föräldrar vi talar med. Men lärare påtalar också
vikten att mer aktivt kartlägga orsaken till varför föräldrar uteblir. Föräldrar vi talar med litar
på att skolan ser till att barnen lär sig och är trygga. I de lägre åren sker mer spontana möten
mellan personal och föräldrar då vi ser att barnen ofta hämtas av föräldrar. Föräldrar i de lägre
åren är också mer tillfreds med informationen från skolan.
Bedömning i text
Vi förstår svårigheten att locka föräldrar till skolan då de varken talar svenska eller engelska.
Det är positivt att skolan försöker hitta andra former för möten mellan hem och skola, men vi
tror att det krävs större ansträngning för att få föräldrar att vilja vara med och påverka t.ex. i
en föräldraförening.
Informationen till föräldrar i de högre åren når inte alltid fram. Föräldrar önskar mer
kontinuerlig information. Vi ser att lärare kommunicerar med hemmen på olika sätt och olika
ofta. Vi saknar ett gemensamt förhållningssätt för hur kontakt med hemmet ska ske.
12
2008-11-30
Bedömning enligt skala
x
4. Mycket god kvalitet
3. God kvalitet
2. Tillfredsställande
1. Ej tillfredsställande
Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval
Beskrivning
Inför övergång till olika stadier inom skolan sker en överlämnandekonferens, berättar lärare.
Då går lärare igenom elevernas resultat och behov. Fler lärare har kompetens att arbeta inom
olika stadier 1-7 och 4-9 och vi möter enstaka lärare som undervisar i både arbetslag 2 och 3.
Elever vi talar med tycker att övergången från år 3-4 och år 6-7 är märkbar. De upplever att de
högre året är mycket svårare och känner sig inte förberedda på lärarnas krav. Lärare säger
också att det önskar mer tid att arbeta fram en ”röd tråd” i verksamheten.
I klassen Nyanlända arbetar två pedagoger. Elever stannar under maximalt tre terminer och
slussas sedan ut i klasser. Stor flexibilitet och samarbete mellan pedagoger råder. Lärare
berättar att elever ges möjlighet att slussas ut i undervisningsgrupper trots dåliga
språkkunskaper. Detta för att stärka deras socialisering. Lärare samråder om vilka ämnen som
passar. De yngre nyanlända placeras direkt in i en klass och får extra stöd av pedagog varje
förmiddag i egen grupp. Samma resurs används på eftermiddagar i helklass där behov finns.
Vid överlämning till gymnasieskolan tar SYV kontakt med mottagande skola. Elever i Nacka
har rätt till rådgivande samtal med SYV inför gymnasievalet. De har en sk. Karriärvägledningscheck, som tillåter dem att boka besök hos valfri vägledare i Nacka kommun, berättar
skolans SYV. Elever besöker Gymnasiemässan i Älvsjö på en sk ”Karriärdag”. Elever är
mycket nöjda med den information de får av SYV.
Samarbete med omgivande samhälle sker från år 1. Då arbetar eleverna med tema Fisksätra
och besöker olika yrkesgrupper i närområdet. I år 2, tema Nacka, besöker eleverna brandkår
och polis och år 3 tema Stockholm. I år 6 gör eleverna besök på olika arbetsplatser. PRAO,
praktisk arbetslivsorientering, äger rum under vårterminen i år 8. SYV säger att eleverna
själva ordnar sin PRAO-plats. De ska lära sig ta eget ansvar. Vi ser ett exempel där lärare
kontaktar högskolan för utbyte. Syftet med kontakten är att ge eleverna goda förebilder, att
möta vuxna som studerar och tydliggöra vad forskning innebär.
En lärare berättar att skolan samarbetar med ICA, som varje år bjuder in elever i år 5 och
introducerar ett frukttema.
Representanter från skolan deltar i olika grupper som arbetar för att göra Fisksätra till en
trygg miljö för vuxna och ungdomar t ex Ungdoms-BRÅ, Brottsförebyggande Rådet, där
kurator och elever deltar. Möten sker på Fritidsgården. Rektor och kurator är också med i
Nacka BRÅ och deltar vid Medborgarmöten i Fisksätra.
13
2008-11-30
Bedömning i text
Elevernas övergång inom skolan, från ett arbetslag till ett annat, behöver utvecklas.
Arbetet med nyanländarklassen har väl genomtänkt pedagogisk strategi och vi berömmer
flexibiliteten i att elever slussas ut i klasser så snart eleven har tillräckliga språkkunskaper.
Det förberedande arbetet med övergång till gymnasieskolan fungerar bra.
Samverkan med samhälle och arbetsliv som startar redan i år 1 är positivt.
Bedömning enligt skala
x
4. Mycket god kvalitet
3. God kvalitet
2. Tillfredsställande
1. Ej tillfredsställande
Bedömning och betyg (gäller ej förskola)
Beskrivning
Skolportalen är en databas där skolans personal hämtar och lägger in information och elever
kan bl.a. ta del av betygskriterier och mål, lokala arbetsplaner samt schema. Ny utökad
Skolportal är under bearbetning
Lärarna arbetar med att skriva in målen i PODB, Projekt och Omdömes Data Bas. Vi tar del
av mål i ämnet svenska för år f-9. Lokala kursplaner är under revidering, men vi tar del av
många färdigskrivna. Alla kursplanerna skrivs efter samma mall.
Vi ser i klassrummen för de yngre åren uppsatta mål för basämnen på dörr eller anslagstavla.
Lärare vi talar med bekräftar att samtal sker med elever om målen varje gång nytt avsnitt
introduceras. En lärare klistrar in mål och kriterier i elevens kontaktbok. Vid intervju med
elever kan de inte riktigt identifiera målen. Lärare berättar att arbetet med kursplanerna gjorts
gemensamt i arbetslaget för att få en röd tråd genom åren.
I de äldre åren ser vi inga mål och kriterier uppsatta i klassrummen. Lärare säger att de pratar
med klasserna om vad som krävs när nytt avsnitt startar och några visar i början av varje
termin vilka mål eleverna skall uppnå till ett visst datum. Eleverna får sällan skriftlig
information, men vi ser mål och kriterier i de praktisk-estetiska klassrummen. Elever vi talar
med vet vad mål och kriterier är. Få kan återge ett konkret mål, men de har kännedom om vad
som krävs för ett visst betyg. Föräldrar vi intervjuar känner inte till mål och kursplaner, men
berättar att de får informationen om elevens kunskaper under utvecklingssamtal en gång per
termin.
14
2008-11-30
I PODB ska också lärarna dokumentera elevernas måluppfyllelse. Detta görs inför
utvecklingssamtal och är det skriftliga omdömet som lämnas ut vid terminens slut för de
elever som inte får betyg.
SAFIR, ett nätverk för rektorer i Samskolan, Fisksätraskolan, Igelbodaskolan och
Neglingeskola, träffas en gång per månad och planerar bl.a. gemensamma studiedagar. De
vill uppmuntra lärare till samarbete mellan olika stadier och skolor, från förskolan till
gymnasiet, kring ämnenas mål. Eftersom skolan är liten finns många lärare som är ensamma i
sina ämnen och i detta samarbete hittar de kollegor för att säkerställa en kontinuitet inom
ämnena och en likvärdig bedömning mellan skolorna. Vi hör att några lärare tagit egen
kontakt.
Bedömning i text
De mål i PODB rörande svenska i år f-9, som vi tar del av, visar en tydlig progression. När
arbetet med målen är klara i alla ämnen tror vi övergångar mellan arbetslagen upplevs
smidigare för eleven och elever och föräldrar får tydligare information om vad som krävs i
alla ämnen.
Vi ser att de lokala kursplanerna skrivs efter samma mall. Det ger en tydlighet och stödjer
läraren i det dagliga arbetet. Vi undrar i vilken grad elever är delaktiga i framtagandet av
kursplaner.
Intentionen att utöka samarbetet med närliggande skolor från f-9 tycker vi är bra ur ett
elevperspektiv och för de lärare som ensamt undervisar i ett ämne.
Bedömning enligt skala
4. Mycket god kvalitet
x 3. God kvalitet
2. Tillfredsställande
1. Ej tillfredsställande
Styrning och ledning
Beskrivning
Skolledning består av rektor och biträdande rektor, vilka tillsammans med 3 arbetslagsledare
utgör skolans ledningsgrupp. Rektor berättar att hon har det övergripande ansvaret för
ekonomi och medarbetarsamtal med personal som inte är pedagoger. Biträdande rektorn
ansvarar för pedagoger, pedagogiskt utvecklingsarbete, schemaläggning, ledigheter, PODB,
Skola 24, ett program för frånvaroregistrering samt vikarierar vid behov. Arbetslagsledare
leder ett arbetslag.
Till administration räknas en skolassistent, en IT-administratör och en vaktmästare. Dessa
saknar administrationsmöten, som tidigare läsår funnits. Assistenten ansvarar bl a för
vikarieanskaffning och redovisning av statistik. Vi tog del av en arbetsbeskrivning, som
beskriver IT-administratören uppgift. IT-administratören skriver själv i sin arbetsbeskrivning
15
2008-11-30
att hon är IT-ansvarig, administratör, pedagog och supportansvarig för enklare fel, vilket
rektor godkänt.
Rektor säger att skolans organisationsmodell är vald för att pedagoger skall finnas kring de
barn de undervisar mest.
Personal framhåller att uppdrag från ledningen ofta ges med kort varsel, vilket skapar
osäkerhet samt försvårar lärarnas planering. Man saknar struktur och planering. Vi hör att
dagordningar till möten och kallelse till arbetsdagar i juni och augusti, när eleverna slutat, inte
skickas ut. Lärare säger att skolledningen inte har inblick i deras arbete. Skolledning gör
mycket sällan besök i klassrummen, vilket lärare efterfrågar. De säger också att
ansvarsfördelningen är något otydlig när inga uppdragsbeskrivningar finns tillgängliga.
Rektor förklarar att alla dokument är under revidering eftersom de tidigare formulerats efter
IBO, som skolan nu lämnat.
EHT, sammankallas av studie- och yrkesvägledaren. Teamet består av speciallärare,
specialpedagog, kurator, skolsköterska, skolpsykolog och skolläkare. De träffas en gång i
veckan. De arbetar runt barn med behov av särskilt stöd.
Alla 30 pedagoger utom två har behörighet i sina ämnen. Vi ser engagerade lärare med gott
förhållningssätt gentemot elever och varandra. Elever vi talar med bekräftar att lärarna är
vänliga och bryr sig om dem. Vi ser att lärare stannar kvar efter lektion, stannar upp i
korridorer och lyssnar på elever.
Kompetensutveckling sker på två nivåer. Pedagoger i arbetslaget tilldelas 1000: - per läsår för
kompetensutveckling. Arbetslaget diskuterar gemensamt hur dessa pengar skall användas.
Lärare påtalar svårigheten att ta ledigt för att gå kurser pga att de själva måste ordna vikarie.
För hela skolan föreslår rektor utbildning i samråd inom SAFIR. Kompetensutveckling är nu
kopplad till språkutveckling och IT. Lärare går utbildning inom PIM och erbjuds fortsätta
med eSmart, kommunens mer avancerade utbildning inom IT.
Nacka kommun har mål för varje år som utvärderas i kvalitetsredovisningar och BSC, det
balanserade styrkortet. Det senare mäter verksamheten ur fyra perspektiv, medarbetare, kund,
ekonomi och pedagogiska resultat. Skolan rapporterar till kommunen varje tertial.
Uppföljning sker sedan i årliga samtal mellan rektor och verksamhetschef. Ett resultatkontrakt
utfärdas och revideras varje år.
Skolans genomför två egna utvärderingar. IT-administratören gör en enkät som alla elever
besvarar en gång per termin. Skolans ledning tar del av den. Arbetslagsledare ansvarar för att
arbetslaget varje termin utvärderar sitt arbete. Det ligger sedan till grund för lagets planering
av nästkommande termin. Vi tittar på en sådan enkät från år 4-6, men vi ser inte någon
skriven plan för arbetslagens arbete. De gamla är under revidering.
Den årliga kvalitetsredovisningen skrivs av rektor. Arbetslagen arbetar initialt med den och
ger en sammanställning till rektor som skriver det slutliga dokumentet, säger rektor. Föräldrar
och elever är inte delaktiga.
16
2008-11-30
Bedömning i text
Ledningens långsiktiga planering för läsåret är inte alltid tydlig för personalen, vars planering
påverkas då nya arbetsuppgifter plötsligt läggs på. Vi tror att arbete att skapa tydligare struktur främjar klimatet på skolan.
Skolan har mycket hög behörighetsgrad, vilket vi tror främjar verksamheten.
Det är bra att pedagoger får pengar till egen kompetensutveckling och att arbetslagen
tillsammans inventerar lagets behov. Eftersom skolan har en hög andel elever med annat
modersmål än svenska och engelska är kompetensutvecklingen inom språk viktig. Vi tycker
skolans IT- kompetensutvecklingsplan för personalen är bra. En hög kompetens inom IT
utvecklar både lärare, elever och skola.
Arbetet med kvalitetsredovisningen anser vi bör utökas så att föräldrar och elever blir
delaktiga.
Bedömning enligt skala
4. Mycket god kvalitet
x 3. God kvalitet
2. Tillfredsställande
1. Ej tillfredsställande
Jämförelse med tidigare observation
Förbättringsområden
i tidigare rapport :2005
Marknadsföra ISN för att nå fler elever.
Tydliggöra det stora resursbehovet.
Kontakten med närsamhället.
Nuläge:2008
Fisksätraskolan marknadsför sig för att nå
fler elever.
Kvarstår
Kvarstår inte
Starka sidor
IT-satsning sid: 8, 11
Arbete med IUP sid: 12, 14
Arbete med förberedelseklass sid:4, 8, 13
Språksatsning sid: 4, 9, 10,11
17
2008-11-30
Förbättringsområden
Förankring av värdegrund och skolregler hos personal, föräldrar och elever sid: 6, 7
Elevdemokrati sid: 6, 7, 11, 12
Föräldrasamverkan sid: 6, 7, 12, 13
Förankring av målbeskrivning och kursplaner hos föräldrar och elever sid: 14, 17
Sammanfattande slutsats om enheten
Fisksätraskolan är en mångkulturell f-9 skola i förändring. Elever kommer i huvudsak från
Fisksätra. Skolans lokaler är nyrenoverade. I byggnaden finns också Fisksätra fritidsgård och
Folkets Hus. Undervisning sker i huvudsak på svenska, men år f-3 satsar på tvåspråkighet,
svenska och engelska, för att locka fler elever. Undervisningsspråk är engelska i klass 4-5E,
6-7E och 8-8 E. Undervisning sker i huvudsak med traditionella metoder. En nybörjarklass tar
emot nyanlända elever i de äldre åren. Skolklimatet är gott. Tonen mellan personal och elever
är personlig och vänlig.
Referenser
Lokal arbetsplan 2008
Lokala kursplaner och betygskriterier
Allmän information om skolan, broschyrer, fotokatalog och hemsida
Kvalitetsredovisning 2007
Modell för åtgärdsprogram, IUP och utvecklingssamtal
Schema och kalendarium
Personalförteckning
Tidigare observationsrapport 2005
18
2008-11-30
Rektors kommentar till VÅGA VISA observationsrapport Fisksätraskolan vecka 45,
2008
Det är alltid nyttigt att få verksamheten belyst och utvärderad av opartiska personer. Kanske
skulle rapporten sett något annorlunda ut om observationstiden hade varit något längre. Det är
en ögonblicksbild som en vecka kan ge. Fisksätraskolan är så dynamisk så den ena dagen är
inte lik den andra på långa vägar! Trots detta har observatörerna ändå fångat ganska mycket
på denna vecka,
Normer och värden: Att inte alla känner till värdegrunden är oroande framförallt att lärare inte
känner till det. Vi har ägnat gemensam tid (studiedagar) för att förankra dessa fyra ledord. Att
sen inte förankring skett i klassrum och bland elever och föräldrar är något vi måste fokusera
på igen.
Skolregler med konsekvensbeskrivningar fanns tidigare men efter diskussioner i kollegiet att
det var alltför detaljerat och svårt att efterfölja blev reglerna färre och med en positiv
formulering .
Vi tar alla ansvar för att hålla vår skola ren och trivsam.
Vi visar varandra respekt och hänsyn i ord och handling.
Vi kommer i tid och är väl förberedda .
Vi följer personalens instruktioner.
Detta kräver naturligtvis att alla vuxna följer upp detta och talar med eleverna och därefter
involverar föräldrar om regelbrott upprepas. Det kan även leda till Elevvårdskonferens(EVK).
Nu arbetar vi på att förankra värdegrunden som vilar på de fyra begreppen: Kunskap,
öppenhet, respekt och inspiration. Alla ska känna till och förstå vad det innebär! Att
värdegrund och skolregler för de äldre eleverna inte är uppsatta i klassrummen kan förklaras
att vi flyttat runt och att renoveringen har gjort att hemkänslan inte riktigt infunnit sig för
dessa klasser som berördes av den sista renoveringsfasen. Skolreglerna ska modifieras och
konsekvensbeskrivas tydligare och förankras på ett bättre sätt!
Likabehandlingsplanen har reviderats och ska även den aktualiseras och förankras i arbetslag,
elevråd, klassråd och på föräldramötet .
Utveckling och lärande/kunskaper: Jag är glad över att vår IT satsning var synlig med tydlig
progression utifrån kursplanen för år f-9 och att IT integreras i undervisningen vilket det
naturligtvis ska göra. Att skolan är inne i ett förändringsarbete framförallt i språksatsning på
svenska och engelska med tvåspråkighet har observatörerna också noterat på ett positivt sätt.
Vi ska nu i januari 2009 utvärdera klasserna F-3 hur tvåspråkligheten har fallit ut och där
kommer alla berörda föräldrar kallas till ett möte för att också utvärdera utifrån deras
perspektiv.
Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande: Elevrådet för de äldre eleverna fungerar
inte tillfredställande och rektor var med på mötet efter att fått höra den dåliga anslutningen
och att även förklara att om jag får ett protokoll från mötena så svarar jag omedelbart på de
frågor som elevrådet ställer och kommer gärna på möten om de önskar det. Vi planerar en
gemensam elevrådsutbildning vid skolstart för att tydliggöra uppdraget som
elevrådsrepresentant och vad som förväntas av elevrådet och vilka beslut och önskningar som
de kan vara delaktiga i . Detta ska prioriteras vt 2009. Och när ett nytt elevråd väljs till hösten
kommer även de att få en utbildning.
19
2008-11-30
Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval: Vi har redan påbörjat arbetet med att få
den röda tråden att genomsyra skolans olika stadier och få ett tydligare samarbete mellan
arbetslagen för att kunna förbereda och motivera eleverna till att se möjligheterna i stället för
oro eller okunskap om vad som förväntas vid stadieövergångar. Bla har vi tillsammans med
andra skolor i Fisksätra –Saltsjöbaden planerat och genomfört en studiedag där den röda
tråden genomsyrade hela vår planering för att uppnå optimal förståelse både ” uppåt” och
”nedåt” i stadierna från förskolan tom gymnasiet. Detta har i några fall resulterat i att
spontana nätverk bildats mellan skolorna. Roligt att få bekräftelse på att vi arbetar strategiskt
pedagogiskt på ett genomtänkt sätt. Det har tagit några år att få den verksamheten att fungera
enligt våra mål att ge eleverna sociala färdigheter och språkkunskaper i första hand (intensivt)
och därefter de övriga ämnen a. Trygghet ger möjlighet att lära
Bedömning och betyg(gäller ej förskolan): Åter ser vi bristerna i de högre klasserna vilket
måste tas som en viktig och allvarlig brist att eleverna inte känner till sina mål. Jag vet ej hur
många de gäller men det är tillräckligt allvarligt om de finns en elev som inte känner till mål
och kursplaner. Hur ska man då kunna sätta upp mål för sig själv( rektors anm)? Vi har
arbetat med olika modeller för att informera föräldrar om kursplaner och betygskriterier. Det
är en gigantisk uppgift att överhuvudtaget få föräldrarna att komma på mötet även om det är
utvecklingssamtal de är kallade till. Mentorer kan behöva påminna och boka om möten två
till tre gånger för samma familj. Vi arbetar hela tiden för att hitta lockande tema i samband
med föräldramöten eller info möten gärna i kombination med att eleverna visar upp något
som de arbetat med eller musikaftnar, teaterföreställning då eleverna får visa olika
färdigheter.
Styrning och ledning: Målet att få en organisation med en tydlig uppdragsbeskrivning där alla
tar ett gemensamt ansvar för verksamhetsutveckling och ser helheten för elevens
kunskapsutveckling från f-9 (den röda tråden). Vi började under maj 2008 arbeta
tillsammans med en konsult där vi under flera studiedagar arbetade med organisationsteorier i
praktiken och uppföljning under en dag i samband med uppstart hösten 2008. Det resulterade
i uppdragsbeskrivningar som reviderades och har nu kommit till ett slutgiltigt dokument som
ska förankras i arbetslagen.
Arbetet med kvalitetsredovisningen har arbetslagen haft som arbetsmaterial under hösten för
att följa upp och kvalitetssäkra de mål och förbättringar som kom fram förra året. Det ska
även förankras hos eleverna och föräldrarna.
Sammanfattande slutsats av observationen: När jag jämför med spindeldiagrammet och
bedömningen av rapporten som helhet kan jag tycka att vi blivit snålt bedömda . Självklart har
vi en hel del att förbättra och vi är i full gång!
Vid tangenterna
Anita Malmjärn Askelöf
Rektor
Fisksätraskolan 2009-01-12
20
2008-11-30
