Jämställd regional tillväxt i Dalarna
Ett regeringsuppdrag och samarbetsprojekt
Tillväxtverket/Näringsdepartementet
Region Dalarna
Länsstyrelsen i Dalarna
Landstinget Dalarna
Högskolan Dalarna
Veta, lära och kunna
Ett inkluderande ledarskap
som gör skillnad
Mål1 Det regionala
ledarskapet ha intresse,
engagemang och
handlingskraft för
jämställd regional tillväxt
utifrån ett intersektionellt
perspektiv:
-kvinnor och män (genus),
-utlandsfödda
-unga.
-tydlig i strategiska
dokument och
handlingsplaner samt då
dessa omsätts
-Innovation
-Entreprenörskap
-Kompetensförsörjning
Har vi alla lika värde?
•
•
•
•
•
•
•
•
1921 - Första valet hålls där
kvinnor får rösta.
1935 - Kvinnor får lika stor
folkpension som män
1944 - Homosexualitet
avkriminaliseras i Sverige.
1960 - Införs lika lön för lika
arbete för kvinnor och män.
1979 - Lagen om
jämställdhet i arbetslivet
antas i riksdagen.
1989 - Alla yrken öppna för
kvinnor - även inom
försvaret.
1991 - Jämställdhetslagen
kommer till
1995 - Den så kallade
pappamånaden införs i
föräldraförsäkringen.
•
•
•
•
•
1995 - Lagstadgat krav att kartlägga löneskillnaderna
mellan kvinnor och män på alla arbetsplatser.
1999 - HomO - Ombudsmannen mot diskriminering på
grund av sexuell läggning, inrättas av regeringen.
2008 - En ny diskrimineringslag antas.
2009 - Genom ändringar i äktenskapsbalken blir det
möjligt för två personer av samma kön att ingå
äktenskap.
2010 - En ändring i lagen om totalförsvarsplikt gör värnplikten
könsneutral.
Från kvinnofråga till genusperspektiv
• Genus
– Socialt och kulturellt
konstruerat kön
• Genussystemet:
– Isärhållandets tabu
– Hierarkin - mannen som
överordnad norm
• Genuskontrakt
– Konstruerar och
rekonstruerar kön
– Sysslor, platser och
egenskaper
Genuskodning/märkning
Lokala genuskontrakt i Dalarna
Traditionella
• Starkt uppdelade
arbetsmarknader och
stora skillnader
• Tydliga könsroller
Mer moderna
• Mindre uppdelade och
mer jämt
Otraditionella
• Relativt jämna
förhållanden
• Båda arbetar och delar
mer på familjeansvaret
Jämställdhetspolitiska mål, anno 2017
”Kvinnor och män ska ha samma makt att utforma samhället
och sitt eget liv”
1. Jämn fördelning av makt och inflytande
2.Ekonomisk jämställdhet.
Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt
arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
3.Jämställd utbildning.
Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när
det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.
4. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
5. Jämställd hälsa
6. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Diskrimineringslagen
• Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska från årsskiftet
2017bedriva ett förebyggande och främjande arbete
för att inom verksamheten motverka diskriminering och
på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter
oavsett
–
–
–
–
–
–
kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning,
sexuell läggning
ålder.
• Det tidigare kravet på att ta fram en jämställdhetsplan
respektive likabehandlingsplan har ersatts med ett
allmänt krav på att hela arbetet ska dokumenteras.
Jämställdhet och tillväxt - Hur?
• Nyttja humankapitalet mer effektivt
• Stärka det sociala kapitalet
• Fördjupa demokratin
• Tillgodose olika behov; förbättra
innovationsförmågan
Vår samlade
produktion
BNP = C + I + G + EX – IM
Antal arbetade
timmar
Mängden kapital
Produktiviteten
Privat konsumtion (C)
Offentlig konsumtion (G)
Investeringar (I)
Export (EX)
Import (IM)
Vad driver tillväxten i BNP?
• Tillväxtskapande i BNP är:
- fler arbetade timmar i en ekonomi
- ökad kapitalmängd
- produktivitetsökning
• När BNP växer skapas resurser som kan
öka den materiella standarden
• BNP/capita (dvs per invånare) används
ofta som mått på ett lands välfärd…
Hur öka antalet arbetade timmar?
• Tillgång på arbetskraft,
individer i arbetsför ålder
• Sysselsättningsgrad /
Förvärvsgrad
• Tjänstgöringsgrad /
Deltidsarbeten – varför?
• Företagande – förutsättningar?
• Centrala förutsättningar:
- Obetalt arbete: Samspel med
ansvar för barn och hushåll,
- Anhöriga med vårdbehov
- Transaktionskostnader:
infrastruktur och kollektivtrafik
Kvinnors och mäns
arbetskraftsdeltagande, 1970-2013
Hur öka mängden kapital?
• Resursstarka personer,
vem förväntas ha
kapital?
• Entreprenörskap – att
utveckla nya idéer –
livserfarenhet, förmåga,
vem anses trovärdig?
• Innovationer – vad
anses vara en
innovation?
Hur öka produktiviteten?
• Icke-diskriminering i
- Utbildningsval
- Syn på kompetens…
• Breddad politisk
representation
• Ökad rörlighet: ex.
upptagningsområde för
arbete
• Ökad
frihet/handlingsutrymme
för individen: ex. boende
och trygghetssystem
• Breddad erfarenhet i
innovationsprocesser
Bildkälla: http://blogg.vk.se/alejandro/2010/03/14/ojamstalldlonesattning/
Vad mäter BNP egentligen?
• Kvaliteten mäts ej, endast värdet av omsättningen
• Inkluderar endast förvärvsarbetet, ej hemmaproduktion el
annat obetalt arbete (skattat värde av 100 % av BNP)
• Ej svart sektor (5% av BNP), ej illegal sektor (0,15% av BNP)
• Produktivitetssänkande kostnader bidrar till positiv tillväxt, ex
skadegörelse
• Tar värdet av ekosystemtjänster för givet, tar inte hänsyn till
ekosystemtjänsternas ev. ”kapitalförslitning”
• Tar inte hänsyn till hur vi ”tar ut” råvaror från ”råvaru-banken”.
• Vård, utbildning och omsorg, m. fl. kollektiva varor/tjänster,
värderas enligt sina synliga kostnader (löner) inte utifrån vilket
faktiskt värde de bidrar med.
BNP som välfärdsmått?
Nej nej…
• Säger inget om faktiskt
inkomstfördelning/jämlikhet
• Teoretiker hävdar ”trickle-down”-effekter – när de
rika får det bättre sipprar det ner till de fattigaste
• Praktiken visar snarare det omvända…
23
24
Från enfald till …
Antirasism
Rasifiering
Makt
Etnisk tillhörighet
Jämlikhet
Intersektionalitet
Jämställdhet
Jämställdhetsintegrering
Könsuppdelad statistik
Religion eller trosuppfattning
Inkludering
Genus
Rasifiering
Genusbudgetering
Normkreativitet
MÅNGFALD
Funktionsvariation
Ålder
Funktionsvariation
Könskonsekvensanalys
Kön
Likabehandling
antidiskriminering
Könsidentitet och könsuttryck
Sexuell läggning
Normkritik
Feminism
Hållbarhet - ekologiskt, socialt och ekonomiskt Diskrimineringsgrunder
Jämställd regional tillväxt i Dalarna
1. Förståelse av genus, ras
och ålder
– Sociala konstruktioner
2. Kodning
– Entreprenörskap
3. Genuskontrakt
• Synen på företagaren
– Branscher och Utbildningar
– Olika förutsättningar för
försörjning och skapande
– Geografiska platser
– Arbets- och
utbildningsplatser
– Mer eller mindre
tillåtande miljöer
29
Vision
Dalarna möter
framtidsutmaningar
med lust, vilja och
skapandekraft.
Här kan alla utvecklas
och finna sin plats.
Men bristen på kunskap om betydelser av
kön, etnisk bakgrund och ålder samt
rådande attityder, normer och
värderingar begränsar kvinnor, kvinnor
och män med utländsk bakgrund samt
unga kvinnor och män att forma samhället
och sina egna liv.
Hinder för individer att utvecklas
De icke jämställda förutsättningarna
påverkar i sin tur företagares bemötande,
tillgången på kompetens och dåligt
tillvaratagande av innovationskraft och
regionala utvecklingsresurser.
Hinder för Dalarna att utvecklas och
därmed begränsas tillväxten
30
Det är vi som gör det
Strategigrupp RD
Projektledning
Monika Jönsson, pl
Susanne Andersson Jaako,
samordnare
Helena Dahlin, ekonom
Maria Öst, kommunikation
Hans Lundkvist, Jämställd tillväxt
Pablo Vilches, Vägen in
Johanna Tangnäs, Ung
Anna Klerby, analys
Styrgrupp
Sofia Jarl, RD
Mikael Selander, Lst
Malin Lagergren, Lt
Sigrid Saveljeff, HDa
Veronica Moreus, Lst
Hans Pontusson, RD
Amelie Sahlin, RD
1Lära för handlingskraft
Monika Jönsson, RD
2a Normkritiskt projektstöd
Susanne Andersson Jaako, RD
2b Mikrostöd
Eva-Marie Jelveus, lst
3 Kommunikation och spridning
Maria Öst, kommunikation
Hans Lundkvist, Jämställd tillväxt
Pablo Vilches, Vägen in
Johanna Tangnäs, Ung
4 Kunskapsinfrastruktur
Peter Möller, Anna Klerby,
Daniel Brandt
Utvärdering
Monika Jönsson, RD
