Likabehandlingsplan och
Plan mot kränkande behandling
Lika värde
Alla barn är lika mycket värda. Ingen annan är som du. Du och alla andra människor har rätt
att respekteras för den du är. Det spelar ingen roll vad du har för familj, vilket land du
kommer ifrån, vilket språk du talar, vad du tror på, om du är tjej eller kille, vem du blir kär i
eller om du har något funktionshinder.
Vad säger lagen?
Det finns två olika lagar som ska skydda barn och elever mot diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. Den ena är Skollagen och den
andra är Diskrimineringslagen SFS2008:567.
Skolan ska se till att elever och vuxna inte kränker eller trakasserar varandra. Om det
händer, måste skolan undersöka saken och snabbt sätta stopp för det. Om du känner dig
orättvist eller illa behandlad ska du säga till så fort som möjligt. Prata med någon vuxen i
skolan som du litar på. Om du inte själv vill prata med en lärare, kan du be en kompis. Det
räcker med att någon vuxen på skolan får höra talas om att en elev blir illa behandlad, för att
skolan ska vara tvungen att ta tag i det och göra något åt det.
Vår vision:
Alla elever på Dammlötskolan ska känna sig trygga, både bland skolkamrater och vuxna
under hela skoldagen, både i skolan och på fritids. Vi tar avstånd från alla former av
kränkande behandling
På Dammlötskolan arbetar all personal aktivt med att förhindra alla former av
mobbning, rasism, trakasserier, diskriminering och kränkningar mellan elever och mellan
personal och elever. All personal tar också aktivt avstånd från repressalier i alla former.
Definitioner
Med trakasserier avses ett uppträdande som kränker ett barns/elevs värdighet och som har
samband med de sex diskrimineringsgrunderna
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder
kön
sexuell läggning
könsöverskridande identitet eller uttryck
Med direkt diskriminering avses, att en elev inte får missgynnas genom särbehandling på
grund av någon av de sex diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar.
Med indirekt diskriminering avses, att en elev inte får missgynnas genom att, tillsynes
neutrala ordningsregler eller liknande tillämpas, så att de i praktiken får en diskriminerande
effekt.
Med repressalier avses att om en elev har ”anmält” någon ansvarig person för kränkande
behandling eller medverkat i en utredning så får man inte bestraffa eleven som en följd av
detta.
Vad är kränkande behandling?
I skollagen och läroplaner används begreppet ”kränkande behandling” som ett
samlingsbegrepp för olika kränkningar. Mobbning och rasistiska beteenden är exempel på
kränkningar som särskilt nämns i skollagen. Gemensamt för all kränkande behandling är att
någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningarna kan
utövas av en eller flera personer mot en eller flera personer och i alla miljöer. De kan ske vid
enstaka tillfällen eller vara systematiskt återkommande.
Kränkningar kan ha olika karaktär:
Fysiska; t ex slag och knuffar, gömma kläder eller förstöra någons saker
Verbala; t ex att bli kallad för nedsättande ord
Psykosociala; t ex att inte få vara med, miner, suckar eller ryktesspridning,
Text- eller bildburna; t ex kränkande brev, sms, mms eller mejl.
Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck och den enskildes upplevelse av en
kränkning måste alltid tas på allvar.
Mobbing
Mobbning förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer
mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i makt
mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning.
För att det ska råda en god kamratskap och en god stämning på skolan arbetar vi mot
kränkande behandling på tre nivåer:
Skolnivå: På vår skola finns en grupp som hanterar skolans mobbningsärenden. I denna
grupp ingår rektor, skolsköterska samt personal som arbetar på skolan.
Skolans personal arbetar aktivt via diskussioner och övningar, för en levande värdegrund.
Klassrumsnivå: Vi arbetar förebyggande med elevernas självkänsla (jag är någon), självtillit
(jag duger) och självförtroende (jag kan). I klassrådet, på utvecklingssamtal och genom
trivselenkäter diskuteras trivsel och kamratskap.
Individnivå: Alla elever har regelbundna mentorssamtal.
Hur arbetar vi för att förebygga kränkande behandling?
Alla klasser har kamratstödjare. De hjälper till att främja gemenskapen i klassen och
på skolan.
Pedagogerna delar in elever i olika grupper – eleverna får inte välja själva.
Vi arbetar med rastgenomgång, innan rasten får eleverna möjlighet att fundera på
olika aktiviteter som de kan göra och delta i.
Vi arbetar för att i så stor utsträckning som möjligt ha vuxennärvaro i
omklädningsrummen i samband med ombyte och dusch.
Vi arbetar med åldersheterogena grupper på aktivitetsdagar.
Hur arbetar vi för att upptäcka kränkande behandling?
Vi genomför enkätundersökningar och regelbundna samtal med elever och föräldrar
om elevens skolsituation.
Misstankar om att kränkningar förekommer tas på stort allvar. Alla vuxna på skolan
har skyldighet att agera och skriva en kränkningsrapport och lämna till EHG
Det finns vuxna ute på alla raster.
Alla klasser har kamratstödjare. Rutiner finns för kommunikation mellan rektor,
personal, elever och föräldrar när kränkande behandling upptäcks.
Hur utreder vi kränkande behandling?
Samtal med alla inblandade parter, se nedan
Vårdnadshavare till inblandade elever informeras.
Utredningen omfattar både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen.
Vid kränkning av personal gentemot elev ansvarar rektor för utredningen.
Rutiner finns för dokumentation av utredning.
Vid varje enskilt fall görs en bedömning av hur allvarlig kränkningen är och om
anmälan till socialtjänsten eller polismyndighet skall göras.
Hur åtgärdar vi kränkande behandling?
På Dammlötskolan arbetar vi efter följande modell:
Personen som utsatts för kränkande behandling berättar fritt. Pedagogen lyssnar och
för minnesanteckningar.
Pedagogen talar om att allt antecknas och att föräldrarna kommer att kontaktas. Den
utsatte och föräldrarna informeras om hur det fortsatta arbetet kommer att bedrivas.
Enskilda samtal med den eller dem som utfört den kränkande handlingen. Var och en
konfronteras med den utsattes berättelse och får ge sin version. Föräldrar kontaktas.
Finns behovet sammanförs alla inblandade. Målet är att de ska respektera varandra
som personer och varandras känslor.
Pedagogen informerar om att de vuxna på skolan kommer att ”hålla koll” på vad som
händer under en tid framöver.
Åtgärder sätts in för att avhjälpa akuta situationer samtidigt som mer långsiktiga
lösningar planeras. Vid behov upprättas ett åtgärdsprogram.
Åtgärderna dokumenteras, följs upp och utvärderas. Föräldrarna till alla inblandade
informeras kontinuerligt.
Arbetet förankras i elevhälsogruppen. Blir arbetet för svårt att hantera kontaktas
kommunens Resursteam, därefter socialförvaltning och polismyndighet.
Vi arbetar med följande under läsåret 2013/2014
Attitydundersökning i åk 5. Ansvariga: Kommunen och skolan
Skolans trivselenkät genomförs två gånger under läsåret. Ansvariga:
Elevhälsogruppen
Vid planering av temadagar, elevens val och friluftsaktiviteter beaktas
gruppsammansättning i heterogena grupper. Ansvariga: Pedagogerna i arbetslagen
En aktivitetsdag per termin planeras av kamratstödjarna för att öka samhörigheten
genom lekar. Ansvariga: Louise och Ida
World Children´s Prize. Ansvariga: Jutta och Susanna
Elevrådet arbetar fram gemensamma regler för skolan tillsammans med rektor.
Ansvarig: Rektor
Fortbildning för alla som arbetar på fritids; Offensiva fritidshem. Ansvarig: Nyköpings
kommun.
Kartläggning över skolgården samt inomhusmiljön där elever i varje klass fått märka
ut var de upplever att konflikter uppstår. Ansvariga: Elevrådet och Rektor
Plan mot kränkande behandling
Mål
Alla ska följa reglerna som gäller för fotbollsplanen.
Alla ska tryggt kunna gå in på toaletten utan att bli störd.
Bakgrund
Det är ofta är bråk och konflikter på fotbollsplanen
Flera barn upplever att de blir störda när de går på toa.
VAD
Minimera bråk
och konflikter
som uppstår på
raster
Skapa
förståelse för att
ingen ska bli
störd på toa
HUR
Skapa tydliga regler
tillsammans med
eleverna kring vilka
regler som gäller på
fotbollsplanen
VEM
Fotbollsspelande
elever från alla
klasser
Kristofer och
Caroline
NÄR
Från
november
och sedan
utvärdera
regelbundet
Kartlägga vilka
riskzoner som
eleverna upplever i
utemiljön
Elevrådet och
Caroline
Oktober
Anordna
gemensamma
rastaktiviteter för åk
1-3
Elever och
pedagoger i
klass 2
Lunchrasten
på torsdagar
under novdec
Klasslärarna
Prata med eleverna
om vikten av att
respektera varandra.
Vi för söker ha
vuxna med i
omklädningsrum vid
ombyte och dusch
Löpande
Vuxna enligt
schema
Skapa en trygg
Caroline
situation i
omklädningsrum
och duschrum
Ansöka om
investeringspengar
för att bygga
duschbås i
omklädningsrummen
Så ofta det
går
Under
vårterminen
UTVÄRDERING
Funktionshinder
Mål: Vår skola ska underlätta för elever som har funktionsnedsättningar.
Bakgrund: Barnen och eleverna visar oftast stor tolerans för synliga funktionshinder, men
det är svårare att hantera de som inte syns t.ex. dyslexi eller ADHD.
VAD
Öka kunskapen
hos eleverna vad
ett liv med
funktionshinder
innebär
HUR
Se film ex: Hur
många lingon
finns det i
världen eller från
SLI, serie Barn
på sjukhus
(Bolibompa)
VEM
Lärare i resp.
klass
Läsa böcker som
man diskuterar
och gör arbeten
runt.
NÄR
Februari –
april
Löpande
Goal ball på
idrotten
Löpande
Se handikappidrott
och paralympics
Öka förståelse
om
neuropsykiatriska
funktionshinder
Synliggörande
övningar i
stationer med
elever.
Lärare i resp.
klass
Klasslärare/
ansvariga
pedagoger
Skapa förståelse
om olikheter i
den
egna klassen/
gruppen
Öppenhet i
klasserna/grupperna
om de
funktionshinder
som finns där
genom att berätta
och förklara
UTVÄRDERING
Religion eller annan trosuppfattning
Mål: Öka kunskap och tolerans om olika religions- och trosuppfattningar
Bakgrund: På Dammlötskolan har vi få religions- och trosuppfattningar representerade
VAD
Få tillfälle att
möta annan
kultur eller tro.
Ta del av olika
sorters firande,
ritualer och
symboler
kopplat till olika
religioner.
Att ha rätt till en
tro.
HUR
Vi gör
studiebesök och
bjuder in gäster.
Tittar på filmer,
läser böcker och
har klass/gruppdiskussioner
VEM
Ansvariga
pedagoger i
klass/grupp
NÄR
Löpande
UTVÄRDERING
Löpande
Vi samarbetar
med lokala
församlingar.
Ansvariga
pedagoger varje
klass/grupp
Kön
Mål: Ingen ska bli särbehandlad, kränkt eller illa behandlad på grund av sitt kön.
Bakgrund: Enligt enkätundersökningen upplever eleverna att alla blir lika behandlade
oavsett kön.
VAD
Vi ska behålla
elevernas
upplevelse av
lika behandling
mellan könen.
HUR
Vi genomför
aktiviteter och
uppgifter som är
könsneutrala.
Vi visar på
yrken som är
både jämnt och
ojämt
könsfördelade.
Detta gör vi
genom att titta
på relevanta
filmer, läsa
böcker och göra
besök på olika
arbetsplatser
VEM
Alla pedagoger
NÄR
Löpande
UTVÄRDERING
Sexuell läggning
Mål: Kunskap och tolerans om olika sexuella läggningar.
Bakgrund: Eleverna ska få en insyn i att människor kan ha olika sexuell läggning. Få insyn i
att familjer kan se olika ut.
VAD
Få kunskap och
tolerans om
olika sexuella
läggningar.
HUR
Vi tittar på filmer,
exempelvis Pontus
1,5, vi läser böcker
och har klass/
gruppdiskussioner.
VEM
Ansvariga
pedagoger i
klasser och
grupper
NÄR
Temavecka
under
vårterminen
UTVÄRDERING
Etnisk tillhörighet
Mål: Öka elevernas kunskaper om olika etniska tillhörigheter samt ge eleverna möjlighet att
träffa barn från andra länder
Bakgrund: På Dammlötskolan har vi inga elever som är födda utomlands
VAD
Ha kontakt och
lära känna
barn/elever från
andra länder
Träffa och leka
tillsammans
med barn från
olika länder
HUR
Utbyte med
andra skolor
och fritids i och
utanför
kommunen.
Brevväxla med
barn på andra
skolor
Göra
studiebesök på
andra fritids och
ta emot besök
på vårt eget
Aktivitetssdagar
med andra
skolor inför
högstadiet
VEM
Ansvariga
pedagoger i
klass/grupp
NÄR
Löpande
Löpande
Louise
På loven
Personalen på
fritids
Under
vårterminen
UTVÄRDERING
