Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva
sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i
enlighet med 3kap. 16 § diskrimineringslagen och 6 kap. 8 § skollagen. I AcadeMedia AB
gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och
elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska
samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att
skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen.
Verksamhet
Denna plan mot diskriminering och kränkande behandling gäller för verksamheterna förskoleklass,
grundskola, åk 1-9, och fritidshem.
Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år
20161215 – 20171231
Utvärdering av förra årets planerade åtgärder
I våra interna kvalitetsundersökningar och kommunens attitydundersökning kan vi se att våra
åtgärder har gett ett gott resultat. Resultaten visar att eleverna i förskoleklassen, grundskolan och
fritidshemmet känner sig trygga och tycker att vuxna på enheten tar ansvar för att alla ska bli
behandlade med respekt samt att de vuxna ingriper när eleverna inte respekterar varandra.
Utvärdering av förra årets planerade åtgärder gällande grundskolan och fritidshemmet ger följande
resultat:
Socialt sammanhang:
• Åtgärd: För att förebygga att elever känner sig otrygga tillsammans med äldre elever
kommer vi att fortsätta med att arbeta med gemensamma aktiviteter över olika åldrar för
att öka gemenskapen mellan alla elever. Under de aktiviteterna fortsätter vi att arbeta me d
vår fadderverksamhet. Vi har även ett skolbibliotek som är öppet för alla elever oavsett
ålder vilket också kommer bidra till att öka gemenskapen och den upplevda tryggheten. På
skolan kommer fortsätta med alla åldersintegrerade råd som till exempel Teknikrådet,
Elevrådet och biblioteksrådet.
Resultat: Våra råd har bidragit till en upplevd trygghet. Vi har genomfört alla planerade
verksamheter och vi ser tydligt att gemensamma åldersblandade aktiviteter bidrar till ökad
trygghet och trivsel. Vårt skolbibliotek har bidragit till en ökad gemenskap och trygghet
bland eleverna på skolan.
•
Inomhusmiljö:
Åtgärd: För att få en trygg miljö kring pingisbordet kommer vi att fortsätta att utarbeta
regler och förhållningssätt tillsammans med eleverna. Vi behöver också öka vuxennärvaron
under våra pauser och under fritidshemmet för att öka den upplevda tryggheten.
Resultat: Det har under året varit en tryggare miljö kring pingisbordet och eleverna har varit
med och tagit fram regler kring aktiviteten som har fungerat väl.
•
Åtgärd: För att öka tryggheten på toaletterna har vi tidigare fördelat toaletterna årskursvis
utifrån elevernas önskemål. Den lösningen fortsätter vi med. För att ytterligare öka den
upplevda tryggheten när man går på toaletten så behöver vi arbeta med frågan som en del
av vårt pågående värdegrundsarbete både i skola och på fritids och kontinuerligt följa upp
tillsammans med eleverna. Att vi även ökar vuxennärvaron vid pingisbordet tror vi även
kommer att öka den upplevda tryggheten.
Resultat: Vi har inte uppnått det resultat vi önskar för de äldre eleverna medan de yngre
eleverna upplever toaletterna som tryggare.
•
Åtgärd: För att öka tryggheten i kapprummet behöver vi fortsätta att ha ett
kapprumsschema för alla pedagoger. Vi behöver även arbeta aktivt tillsammans med
eleverna kring att man respekterar mitt och ditt. Alla ska vara trygga med att kunna lämna
sina ytterskor och kläder i kapprummet. Pedagogerna behöver fortsätta att följa med
eleverna till kapprummet när de går hem.
Resultat: Vi har inte helt nått de resultat för tryggheten i kapprummet som vi önskade med
hjälp av årets åtgärder. Vi har fått högre vuxennärvaro i kapprummet på morgonen vilket
gjort det tryggare. Vi har även infört musik i kapprummet för att gör det mer tryggt och
trivsamt. Vi har fortsatt att prata om att respektera ditt och mitt, som en del i detta har vi
med hjälp av elevrådet infört egna platser även för de äldre eleverna.
•
Åtgärd: För att öka tryggheten vid trappan så kommer vi öka vuxennärvaron i den miljön.
Resultat: Vid trappan, på väg in i matsalen, har vuxennärvaron ökat och vi upplever att
eleverna har mindre konflikter i den miljön och känns därigenom lugnare.
•
•
Utomhusmiljö:
Åtgärd: För att öka tryggheten vid fotbollsplanen behöver vi upprätta regler tillsammans
med eleverna, både i skola och på fritids. Vi behöver även arbeta med elevers språkbruk
som en del i vårt värdegrundsarbete. Avslutningsvis behöver vi öka vuxennärvaron och även
hjälpa eleverna att komma överens.
Resultat: Vi har upprättat regler för spel på fotbollsplanen tillsammans med eleverna, dessa
gäller under både skoldagen och på fritidshemmet. Vi har jobbat med språkbruket. Vi har
ökad vuxennärvaro genom att en av rastvakterna har fokus på fotbollsplanen. Färre
konflikter sker mellan de yngre men fortfarande sker konflikter mellan yngre och äldre
elever.
Åtgärd: För att öka tryggheten i skogen fortsätter vi att alltid ha en vuxen i skogen men att
vi ronderar hela skogen både under pauser och under fritids.
Resultat: Vi har haft vuxna i skogen som ronderar under raster och fritids. Det har gett
mindre konflikter och tryggare upplevelse hos eleverna.
•
•
•
Åtgärd: För att öka tryggheten vid asfaltsplanen behöver vi fortsätta med att våra
pausvärdar erbjuder en planerad aktivitet under två av våra pauser.
Resultat: Erbjudande av rastaktiviteter har inte fungerat i den mån vi önskat däremot har
pedagogerna utifrån behov deltagit i och genomfört aktiviteter med eleverna.
Sociala medier och modern teknik:
Åtgärd: För att öka den upplevda tryggheten kring sociala medier och olika chattverktyg
behöver vi fortsätta att prata om hur vi kommunicerar digitalt och med vem och fortsätta
att ha ett nära samarbete med föräldrarna.
Resultat: Vi har fortsatt att samtala om användandet av sociala medier och olika
chattverktyg men det är ett ständigt pågående arbete. Vid behov har vi haft ett nära
samarbete med föräldrarna runt detta.
Fritidshemmet
Åtgärd: För att öka tryggheten vid fotbollsplanen behöver vi upprätta regler tillsammans
med eleverna, både i skola och på fritidshemmet. Vi behöver även arbeta med elevers
språkbruk som en del i vårt värdegrundsarbete. Avslutningsvis behöver vi öka
vuxennärvaron och även hjälpa eleverna att komma överens.
Resultat: Vi har upprättat regler för spel på fotbollsplanen tillsammans med eleverna, dessa
gäller under både skoldagen och på fritidshemmet. Vi har jobbat med språkbruket men det
är ett fortsatt arbete även kommande år. Vi har ökat vuxennärvaro genom att en av
rastvakterna har fokus på fotbollsplanen. Färre konflikter sker mellan de yngre men
fortfarande sker konflikter mellan yngre och äldre elever.
•
Åtgärd: För att öka tryggheten i skogen fortsätter vi att alltid ha en vuxen i skogen men att
vi ronderar hela skogen både under pauser och under fritidshemmet.
Resultat: Vi har haft vuxna i skogen som ronderar under raster och fritidshemmets
verksamhet. Det har gett mindre konflikter och tryggare upplevelse hos eleverna.
•
Åtgärd: För att få en trygg miljö kring pingisbordet kommer vi att fortsätta att utarbeta
regler och förhållningssätt tillsammans med eleverna. Vi behöver också öka vuxennärvaron
under våra pauser och under fritids för att öka den upplevda tryggheten.
Resultat: Det har under året varit en tryggare miljö kring pingisbordet och eleverna har varit
med och tagit fram regler kring aktiviteten som har fungerat väl. Fritidshemmet har nyttjat
pingisbordet efter skoltid då äldre elever har gått hem varför tryggheten också ökar.
Främjande del
”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för
likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i
verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas
ålder och till den aktuella verksamheten.” (Allmänna råd för arbetet mot
diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Verksamhetens lokala vision och ställningstagande
Vi på Vittra Lambohov (förskoleklass, grundskola och fritidshem) vill verka för en trygg,
stimulerande och utmanande miljö där alla kommer till sin rätt. Vi vill genom ett
förebildskap och en nära pedagogisk relation uppmuntra till kommunikation och ett
respektfullt samspel med varandra. Vi bygger våra gemensamma värderingar kring
begreppen inkludering, ansvar och tydlighet.
Vi uppmuntrar varandra och tillåter var och en att vara sig själv.
Vi tar gemensamt ansvar för en miljö där vi alla kan lära och utvecklas.
Vi uttrycker det vi tycker och tänker och respekterar andras synpunkter.
Vi vill att alla i förskoleklass, grundskolan och fritidshemmet ska känna till sina
rättigheter och kunna koppla dem till de skyldigheter som de innebär. Alla ska även
känna till vem de ska vända sig till om de känner sig diskriminerade eller kränkta och
vara trygga med att förskoleklass, grundskolan och fritidshemmet kommer att agera
enligt följande plan.
Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och
trygghet
Kön: att någon är kvinna eller man
Främjande åtgärder:
Verksamheten ger alla elever och barn möjlighet att pröva och utveckla sin förmåga och sina
intressen i samtliga ämnen oberoende av könstillhörighet.
Vi har även ett genusperspektiv i vårt systematiska kvalitetsarbete för att belysa flickors och pojkars
måluppfyllelse för att säkerställa att vi har en likvärdig bedömning mellan flickor och pojkar.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller
genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön
Främjande åtgärder:
Vi arbetar aktivt med normer och belyser olika könsidentiteter både i undervisningen men även som
ett värdegrundsarbete på våra morgonsamlingar.
Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande
Främjande åtgärder:
Vi arbetar aktivt med skolans värdegrund både på morgonsamlingar och i den dagliga
verksamheten. Ett av ledorden som vi arbetar med är inkludering där en viktig del handlar om alla
människors lika värde. Vi har många olika etniciteter inom vår elevgrupp vilket möjliggör att vi kan
arbeta aktivt med människor från olika kulturer.
Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer,
kristna, buddister och ateister
Främjande åtgärder:
När vi har religionskunskap belyser vi olika trosuppfattningar och vikten av att få tro men också att
få välja att inte tro. Respekt för varandras olikhet är en viktig del av det dagliga arbetet.
Vår skolavslutning i kyrkan är ingen gudstjänst utan en skolavslutning helt i linje med Skolverkets
riktlinjer för hur man anordnar en skolavslutning i kyrkan.
I ämnet idrott och hälsa och i Hem-och konsumentkunskap tar vi stor hänsyn till elever och barns
trosuppfattningar.
Vi erbjuder specialkost till de elever som av religiösa skäl inte äter alla råvaror.
Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har
uppstått därefter eller kan förväntas uppstå
Främjande åtgärder:
Vi erbjuder en lärmiljö som är anpassad så att alla elever oavsett begränsningar kan delta i den
ordinarie undervisningen.
Vi har utformat elevhälsan så att elever får det särskilda stöd och den hjälp de behöver.
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
Främjande åtgärder:
Vi arbetar aktivt med normer och sexuell läggning både i undervisningen men även som ett
värdegrundsarbete på våra morgonsamlingar. Ett övergripande mål i linje med RFSL är att den
sexuella läggningen får så liten betydelse för hur man blir bemött att man inte längre behöver
identifiera sig som hetro, bi eller homo.
Ålder: uppnådd levnadslängd
Främjande åtgärder: Vi arbetar i åldersblandade grupper och genomför friluftsdagar i
åldersblandade grupper.
Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling
Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan
behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har
samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium
eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna
personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss
religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder,
såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel s om
används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana
åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation
med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och
annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra
omständigheter av betydelse.
Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt
diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Kränkande behandling kan till exempel vara
- om någon skickar elaka mail eller sms,
- om någon upprepade gånger blir retad för något
- om någon inte får vara med de andra
- våld, som slag, sparkar, knuffar och hot
Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.
Förebyggande del
”Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och
utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till
barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” ( Allmänna råd
för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2016-2017
utifrån resultatet av kartläggningarna
Kartläggningen för åk F-3 har visat att det finns ett par miljöer som kan upplevas som otrygga.
Exempel på inomhusmiljöer är toaletterna där en del elever upplever obehag samt i
omklädningsrummen i samband med idrottspassen. När det gäller utomhusmiljöer så finns det
elever som känner sig otrygga vid fotbollsplanen, de uppl ever att det är tufft spel och ett ovårdat
språkbruk. Några elever upplever sig även otrygga vid kulbanan där det ofta blir många elever
samtidigt.
Kartläggningen för åk 4-9 har visat att det finns några miljöer som eleverna upplever som otrygga.
Inomhus är det flera elever som upplever skolans kapprum som otryggt. Det framkommer att det
finns en rädsla för att inte få ha sina saker i fred. Det har hänt att skor och ytterkläder har bytt
platser i kapprummet och att någon har rotat i elevernas väskor. Flera elever upplever toaletterna
som otrygga. Även omklädningsrummen upplevs som otrygga i samband med idrottspassen. Det
framkommer att det finns ett obehag att duscha och byta om. Avslutningsvis ser vi i vår kartläggning
att användandet av sociala medier och digitala hjälpmedel ibland skapar otrygghet.
Kartläggningen för fritidsverksamheten visar att eleverna på fritidshemmet över lag upplever sig
trygga på de flesta ställen där verksamheten pågår. Till exempel skogen på skolgården, kapprum och
olika platser som besöks under utflykter. De ställen som eleverna upplever som lite mer otrygga är
toaletterna samt ledet till mellis.
Planerade åtgärder för året:
F-3
För att öka den upplevda tryggheten fortsätter vi med att ha toaletterna uppdelade lagvis
utifrån elevernas önskemål. Vi kommer även ha samtal med elevgrupperna, bland annat på
samlingarna, om vikten av att få besöka toaletten i lugn och ro. Vi kommer också följa upp
hygienen på toaletterna eftersom många elever upplever detta som otryggt. Detta följs upp
på klassråd och elevråd.
För att öka den upplevda tryggheten i omklädningsrummen behöver vi ha samtal i
elevgrupperna runt detta. Vi ska också arbeta med att förtydliga förhållningssättet som
gäller när eleverna byter om inför eller efter idrottspassen samt medvetandegöra att
skolans ordningsregler även gäller i omklädningsrummen.
För att öka den upplevda tryggheten vid fotbollsplanen ska elever som är med och spelar
fotboll vara med och få möjlighet att revidera reglerna som gäller för spel på fotbollsplanen.
Efter detta ska pedagogerna ha god kännedom om reglerna, ta ansvar för att implementera
reglerna och finnas närvarande på fotbollsplanen.
För att öka den upplevda tryggheten vid kulbanan behöver vi fortsätta arbetet med att
implementera de regler som eleverna varit och arbetat fram samt att det finns vuxna
närvarande då många elever befinner sig vid kulbanan.
För att öka den upplevda tryggheten i kapprummet fortsätter vi att ha samtal om att
respektera andras tillhörigheter. I ordningsreglerna fortsätter kapprummet att vara egen
punkt, för att minska antalet elever som uppehåller sig i kapprummet i längre stunder (ingen
rastlokal). Vi fortsätter med att alla elever har en namngiven plats för sina grejer i
kapprummet. Vi fortsätter med att ha lugnande musik i kapprummet då eleverna kommer
och går hem. Pedagogerna ska enligt överenskommelse ta ansvar för att följa sin grupp till
kapprummet vid raster eller slut av dagen. Kapprumsschemat behöver utvärderas, revideras
och sedan följas så vuxennärvaron ökar under hela dagen.
För att öka den upplevda tryggheten fortsätter vi med att ha toaletterna uppdelade lagvis
utifrån elevernas önskemål. Vi ska även ha samtal med elevgrupperna, bland annat på
samlingarna, om vikten av att få besöka toaletten i lugn och ro. Vi kommer också följa upp
hygienen på toaletterna eftersom många elever upplever detta som otryggt. Då elever
uppgett att toaletterna kan upplevas som otrygga kommer dessa att följas upp kontinuerligt
på klass- och elevråd under läsåret.
För att öka den upplevda tryggheten i omklädningsrummen ska vi ha samtal i elevgrupperna
om detta. Vi ska förtydliga förhållningssättet som gäller när eleverna byter om inför eller
efter idrottspassen samt medvetandegöra att skolans ordningsregler även gäller i
omklädningsrummen. Vi kommer även se över användandet av mobiltelefoner i
omklädningsrummen.
När det gäller sociala medier och användandet av digitala hjälpmedel behöver vi fortsätta
att ha samtal i elevgrupperna och inkludera förhållningsätten i våra ordningsregler. Vi ska
också säkerställa att skolans digitala hjälpmedel som till exempel iPads används på ett
4-9
tillfredställande sätt genom kontinuerliga uppföljningar tillsammans med eleverna.
Fritidshemmet
För att öka den upplevda tryggheten fortsätter vi med att ha toaletterna uppdelade lagvis
utifrån elevernas önskemål. På fritidshemmet ska vi även ha samtal med elevgrupperna,
bland annat på samlingarna, om vikten av att få besöka toaletten i lugn och ro. Vi kommer
också följa upp hygienen på toaletterna eftersom många elever upplever detta som otryggt.
Detta följs upp på fritidsråd och elevråd.
För att öka den upplevda tryggheten vid ledet till mellis behöver vi arbeta med att minimera
de tillfällen och den tid som eleverna står i ledet. Då eleverna står i led behöver vi arbeta
med hur man agerar när man står i led.
Så här har barn/elever, personal och vårdnadhavare involverats och
varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen
Alla elever på skolan och på fritids har fått göra en kartläggning där de har fått markera otrygga
platser på skolan och på fritids tillsammans med fritidspersonal och skolpersonal. Vi har även
diskuterat den upplevda tryggheten på våra klassråd och på elevråde t. Vi har även arbetat med
trygghet tillsammans med föräldrarådet. Vi har även genomfört en kvalitetsundersökning
tillsammans med Markör där både elever, personal och vårdnadshavare får svara på frågan som
handlar om man är trygg i skolan. Elevhälsoteamet summerar även eventuella kränkningar efter
varje period för att kartlägga speciella platser eller situationer.
Så här kommer vi att utvärdera årets planerade åtgärder
Utvärdering sker systematiskt under året.
Pedagogerna utvärderar en gång varje sexveckorsperiod.
Periodvis görs en uppföljning av eventuella kräkningar som skett.
En gång per termin görs vår interna kvalitetsundersökning där pedagoger och föräldrar samt
elever i åk 4-9 deltar.
En gång per år deltar föräldrar till elever i förskoleklass till åk 9 samt elever i åk 2-9 i
kommunens attitydundersökning.
I december 2017 görs en omfattande utvärdering av årets planerade åtgärder inför
skapandet av nästkommande års Plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Åtgärdande del
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Upptäcka:
Pedagogerna är tillsammans med eleverna under hela skoldagen för att stötta och observera i det
sociala samspelet. Vi genomför tre kvalitetsundersökningar per läsår som ger oss indikationer på om
en elevgrupp upplever en otrygghet på skolan. Elevhälsoteamet granskar skolans
kränkningsrapporter systematiskt för att förbättra det förebyggande arbetet.
Anmäla: Pedagog fyller i och lämnar in blanketten ”Anmälan till rektor” till rektor. Pedagog mailar
och beskriver kortfattat händelsen för rektor som sedan anmäler till huvudman.
Utreda: Ansvarspedagogen genomför en utredning och följer rutinerna för åtgärdstrappan.
Dokumentera: Utredningen lämnas in i sin helhet till rektor och arkiveras i elevmappen i
arkiveringsskåpet.
Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt
av andra barn/elever
Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen.
Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig
utsatt av annan/andra elev/er:
1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma
samt följderna om beteendet fortsätter.
2) Berörd ansvarspedagog/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som
ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.)
3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av ansvarspedagog/mentor.
4) Åtgärder vidtas vid behov
5) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan.
6) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas elevhälsan. Handlingsplan upprättas som kan
omfatta exempelvis
- delade rasttider för olika elever/elevgrupper
- ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner
sig otrygg
Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att
eleven känner sig trygg i skolan.
6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare
åtgärder kan vara exempelvis
- tillfällig omplacering i skolenheten
- tillfällig förflyttning till annan skolenhet
- tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter)
Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat.
Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder.
Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder.
Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget.
Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt
av vuxen
1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma
dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag.
2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma
samt följderna om beteendet fortsätter.
3) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva
kopplas in.
4) Om en elev känner sig kränk av rektor anmäler ansvarspedagog till elevhälsan som i sin tur
anmäler till huvudmannen.
