Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och
plan mot kränkande behandling
verksamhetsåret 2016/2017
”Allt vad ni vill att människorna ska göra mot er,
det ska ni också göra mot dem”
I enlighet med skolverkets föreskrifter har förskolan Livsgnistan tagit fram en likabehandlingsplan för att skapa
en trygg skolmiljö.
Fastställd och upprättad av: Emma Ek Persson (Förskolechef), Marina Brorsson (Förskolelärare)
Gäller till: Augusti 2017
1
Innehållsförteckning:
1. Värdegrund och kontaktuppgifter………………………………………………….sid 3
2. Definitioner och begrepp……………………………………………………………... 4
3. Nulägesbeskrivning och kartläggning..……………………………………………….. 5
4. Våra stående mål och aktiviteter för att öka mångfald och främja likabehandling........6
5. Barnens trivselregler läsåret 16/17……………………..……………………………...7
6. Utreda och åtgärda………………………………………………………..……………7
Bilaga 1: Trivselenkät………..………………………………………………………………...8
Bilaga 2: Dokument för Anmälan/Utredning…………………………………………………..9
Bilaga 3: Dokument för Trygghetssamtal………………………………………..…….……..11
2
1. Värdegrund och kontaktuppgifter

Alla barn är välkomna till förskolan Livsgnistan. Vi uppskattar och respekterar
olikheter och ser det som en tillgång för utveckling. Vi som kristen förskola bygger
vår värdegrund på ”Den gyllene regeln” - ”Allt vad ni vill, att människorna ska göra
er, det ska ni också göra mot dem” och därmed ser vi till alla människors lika värde.
Att vi som personal har detta som grund och behandlar varandra och barnen efter
detta, tror vi i slutändan påverkar barnens syn och tankesätt på andra människor. Detta
gäller även demokratiska frågor och etiska funderingar.

Alla har rätt till en trygg arbetsmiljö, därför tolererar vi inga former av kränkande
behandling på vår förskola! Alla barn får vara med och leka och man lämnar inte
något barn utanför. Det ett barn eller en vuxen upplever som kränkande tar vi alltid på
allvar! Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet
samt egna och andras rättigheter lyfts fram och synliggörs i verksamheten. Detta
genom samtal, temaarbete, litteratur och samtal med föräldrar. Genom detta arbetssätt
blir det konkretiserat för barnen och lättare att förstå, relatera till och förverkliga i
praktiken.

Om barn, personal eller föräldrar upplever kränkande behandling har vi en öppen
relation där det är naturligt att prata med någon ur personalen eller förskolechefen. Att
reagera och att berätta när man blir utsatt eller ser någon annan utsättas för kränkande
behandling är något vi ofta samtalar med barnen om. Åtgärder vidtas vid behov.
Personal och föräldrar är skyldiga att kontakta förskolechefen om man känner oro för
eller får kännedom om att någon blir utsatt. Personalen på förskolan är dessutom
skyldig att ingripa och följa upp när någon blivit kränkt samt i vissa fall kontakta
sociala myndigheter, när hemmet behöver ytterligare stöd.
Om ni som förälder eller barn inte tycker att det fungerar, trots samtal och försök till
lösningar, kan ni anmäla det till Barnombudsmannen (BO). Mer information finns på
http://www.bo.se. Du kan också kontakta Barn- och elevombudsmannen (BEO) på
Skolverket. Mer information får du på Skolverkets hemsida http://www.skolverket.se
Syftet med denna plan är att främja alla barns, och all personals, lika rättigheter oavsett kön,
ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell identitet, könsöverskridande identitet/uttryck eller funktionshinder. Syftet är också att klargöra förskolans arbete
med att främja likabehandling och att förebygga mot diskriminering och kränkningar, enligt
Diskrimineringslagen (2008:567), Nya Skollagen (6 kap.), Lpfö 98/10 samt Förordningen
2006:1083.
Kontaktuppgifter vid frågor:
Förskolechef Emma Ek Persson: 073- 181 91 82, 0416-106 60
Epost: [email protected]
Förskolelärare Marina Brorsson: 073- 993 17 98, 0416-106 60
Epost: [email protected]
3
2. Definitioner och begrepp
 Likabehandling
är att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter. Det innebär dock
inte alltid att alla barn ska behandlas lika, se indirekt diskriminering.
 Diskriminering
är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet/uttryck eller ålder.
 Direkt diskriminering
är orättvis behandling eller missgynnande av ett barn som har ett samband med någon av
diskrimineringsgrunderna. Tex. en förskola får till exempel inte neka ett barn att följa med
på en utedag på grund att barnet sitter i rullstol.
 Indirekt diskriminering
är att diskriminera genom att behandla alla lika. T.ex. om alla barn serveras samma mat
diskrimineras de barn som har allergier eller av religiösa skäl behöver annan mat.
 Kränkande behandling
är när någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är
uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och utföras
mot en eller flera. Det kan utföras av och drabba så väl barn som vuxna. En kränkning kan
äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Det är alltid
individens upplevelse som gör det till en kränkning, och denna upplevelse måste alltid tas på
allvar.
Kränkande behandling kan vara:
o Fysisk (t.ex. slag, bett, sparkar och knuffar)
o Verbal (t.ex. svordomar, öknamn, hot, hån, ryktesspridning)
o Psykosocial (t.ex. utfrysning, grimaser, alla går när man kommer, aldrig be
ombedd att delta)
o Texter och bilder (t.ex.teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, meddelanden
på webbcommunities)
o Materiella (t.ex. förstörda kläder, väskor eller skor)
Men även:
o Mobbning - Ett barn är mobbad när han/hon, upprepade gånger och under viss
tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer (Olweus 1991).
o Rasism - Man ser sin egen folkgrupp som bättre än andra och därmed är det
accepterat att förtrycka, utnyttja och kontrollera andra.
o Främlingsfientlighet - negativa attityder mot personer som invandrat till Sverige.
o Homofobi - rädsla för eller mycket starkt ogillande av homosexuella personer
eller homosexualitet.
o Trakasserier - när kränkande behandling har samband med någon av de sju
diskrimineringsgrunderna.
o Sexuella trakasserier - ett handlande av sexuell natur som kränker någons
värdighet.
4
3. Nulägesbeskrivning och kartläggning
Under hösten 2015-våren 2016 gjordes en enkät och samtal på Novaklinikens företagshälsa
gällande personalen på Livsgnistan. Den psykosociala hälsan sammanfattades enligt följande:
”Det var roligt att träffa positiva medarbetare som alla trivdes med sitt arbete och sina
arbetsuppgifter. Samtliga kände att de fick det stöd de behövde från sin chef och att de fick
beröm och konstruktiv feedback. Alla anställda kände delaktighet och upplevde att
arbetsbelastningen var rimlig. Någon uttryckte det att alla behandlade varandra som en stor
familj och man tog hand om varandra.”
Barnen på Livsgnistan svarade även de på en enkät (se bilaga 1) under samma period,
frågorna handlade om trivsel på förskolan och samspelet med kompisar. Det som utmärkte sig
var att en del av barnen kände sig ledsna när de tänkte på sina kompisar. Detta har vi tagit på
största allvar och har dagligen jobbat med barnen om deras beteende gentemot sina vänner. Vi
ser fortfarande, hösten 2016, att behovet finns kvar och temat för hösten är
”Barnkonventionen” som bland annat innebär hur barn är mot barn. Vi kommer under hösten
även använda oss mycket av materialet från ”Start”, som är ett program riktat till små barn där
man tränar på de viktiga sociala och emotionella färdigheterna. Genom en god start i livet kan
man undvika många former av onda cirklar som bygger på bristande sociala färdigheter som
har att göra med anknytning, empati och problemlösning.
5
4. Våra stående mål och aktiviteter för att öka mångfald och
främja och förebygga likabehandling:
”Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors
situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individen och syfta till att barnens
förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för
skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få
reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra skall stödjas”. (Lpfö -98/10)
Det förebyggande arbetet ska vara långsiktigt och omfatta både individen och gruppen.
Förskolans personal arbetar förebyggande genom att:
 Regelbundet samtala om barnens och föräldrarnas trivsel.
 Ha få men tydliga trivselregler.
 Snabbt reda i konflikter som uppstår.
 Utevistelse med närvarande vuxna bland barnen.
 Snabbt upptäcka alla former av dåligt beteende mot varandra genom
barnobservationer, samtal enskilt och i grupp, personalmöten och utvecklingssamtal
 Trivsel – en stående punkt på utvecklingssamtalen.
 Återkommande samtal i små och stora grupper.
 Vuxna har ett gemensamt ansvar för alla barn på förskolan
 Vuxna observerar barnens fria lek: Vem blir inte vald? Vem har ingen att leka med?
Vad händer i den fria leken?
 Den vuxne styr medvetet gruppkonstellationer vid organiserade lekar och rutiner.
 Aldrig tillåta nedsättande kommentarer.
 Alltid reagera på fula ord.
 Fortbildning av personalen
 Diskussion, samtal och temaarbete om kränkande behandling och kring förståelsen för
och kunskapen kring, olikheter vad det gäller de sju diskrimineringsgrunderna.
5. Barnens trivselregler läsåret 16-17

Man får inte knuffas

Man får inte ta något utan att fråga.

Man frågar om man får vara med och leka.

Man får inte bitas

Man lyssnar på varandra
6
6. Utreda och Åtgärda
Om vi på Livsgnistan får vetskap om att någon incident skett, utreder och åtgärdar vi det
snarast.
Åtgärder och arbetsgång:
 När man får signaler om ett barns utsatthet, eller att ett barn påtalar att hon/han blivit
utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling – prata med
det utsatta barnet och även med andra barn som kan ha sett och hört något.
 Fortsätt genom att prata med det barn som varit utsättande. Om det är fler barn som
varit utsättande sker samtalen enskilt.

Samtalen ska leda till att den som utsätter får en förståelse hur den utsatte upplever
situationen och förstår allvaret och upphör med kränkningen. Den utsatte ska uppleva
sig förstådd och känna att denne får upprättelse.


Dokumentera händelsen.
Informera berörd personal, förskolechef samt berörda föräldrar om händelsen och om
att samtal kring den har förts.
Vid upprepade och allvarliga kränkningar:
 Förskolechef samt berörda föräldrar informeras
 Stöd och hjälp till såväl den kränkte som den som kränker av personal och föräldrar.
 Beslut om åtgärd tas gemensamt med de berörda samt datum för avstämning av det
beslutade.
 Kontroll av åtgärd och eventuellt om ytterligare åtgärder ska sättas in. Därefter
återkoppling till berörda parter. Om ingen förändring sker, samtal med krisgruppen.
 Förskolechef ansvarar för att polisanmälan/socialtjänstanmälan görs vid misshandel
eller annan allvarlig kränkning.
 Kontakt tas med ”Råd och Stöd” när hemmet behöver ytterligare stöd.
Utvärdering och revidering sker i augusti 2017
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling reviderad och uppdaterad den 8
september 2016
___________________________________
Förskolechef Emma Ek Persson
7
Bilaga 1
Trivselenkät vt-16
1. Jag är pojke eller flicka.
2. Vad känner du dig när du åker bil/ cyklar/ går till förskolan? Varför?
3. Jag trivs på förskolan? Varför?
4. Hur känner du dig när är med dina kompisar på förskolan? Varför?
5. Hur känner du när du är med de vuxna på förskola? Varför?
6. De vuxna bryr sig om vad jag tycker? Varför?
7. Jag får vara med och bestämma vad vi ska göra i förskolan? Varför?
8. Flickor och pojkar får lov att göra samma saker i förskolan? Varför?
8
9. Vi pratar om hur vi ska vara mot varandra i förskolan? Varför?
10. Är det någon som blivit utsatt/retad för att den är pojke eller flicka? Varför?
11. Har du någon gång blivit utsatt/retad för att du är pojke eller flicka? Varför?
12. Är det någon i förskolan som blivit utsatt/retad på grund av att denna inte ser ut, tycker
eller tänker som andra? Varför?
13. Har du någon gång blivit utsatt/retad på grund av att du inte ser ut, tycker eller tänker
som andra? Varför?
14. Finns det någon på din förskola som inte har det bra? Varför?
15. Finns det någon som inte får vara med? Varför?
16. Hur känner du dig när du äter på förskolan? Varför?
17. Hur känner du dig när du leker inne? Varför?
9
18. Hur känner du dig när du leker ute? Varför?
19. Hur känner du dig när vi har samling? Varför?
20. Hur känner du dig när du är på utflykt? Varför?
21. Vad vill du bli när du blir stor?
10
11
12
Trygghets samtal
Datum:
Utredare:
Den som blir utsatt:
Den/de som utsätter:
Karaktär på ärendet (sätt ett kryss):
□ Ord – kränkande, nedsättande ord eller retande
□ Handling – utfrysning, mindre knuffningar, retningar genom att ”ta” grejer vid
upprepade tillfällen
□ Våld – när slag, sparkar har använts
□ Stöld – när någon tagit något utan att det kommit tillbaka direkt
□ Hot –
□ Vänskapskonflikt – vänner som hamnat i bråk, men som åter blir vänner
□ Diskriminering/Kränkning av elev eller personal
I de fall där den utsatte upplever sig vara kränkt eller diskriminerad går
ärendet vidare, med tillhörande blankett, till förskolechef som skickar
blanketten till Sjöbo kommun
Situation: VAD - NÄR - VAR - HUR OFTA – VEM?
Åtgärder: (tex. allvarsamtal, handledarsamtal, samtal med förskolechef,
föräldrakontakt, upprättande av åtgärdsprogram, anmälan till socialtjänst,
polisanmälan)
Föräldrakontakt: Vem kontaktar den utsattes föräldrar och när? Förskolechef
Föräldrakontakt: Vem kontaktar föräldrar till den/de som utsätter och när?
Förskolechef
Uppföljning: Datum, vem följer upp? (senast 1-2 veckor efter händelsen):
Så här är läget nu - Behov av mer? Förskolechef
13
14