2012-08-29 (uppdaterad sektion om hur den ekonomiska vetenskapen behandlar begreppet ”evig tillväxt”)
Bruttonationalprodukt (BNP) = Evig tillväxt och lycka åt alla?
(Lite illa skriven version – men förhoppningsvis förståeligt)
BNP mäter värdet av alla varor och tjänster som produceras inom ett land. BNP mäter det som kallas
för förädlingsvärdet i ekonomin. Tekniska detaljer finns hos www.scb.se under Nationalräkenskaper.
BNP och Nationalräkenskaper presenteras på kvartalsbasis. Först kommer preliminära siffror, som
normal revideras under två år. Ungefär med 15 års mellanrum görs större historiska revideringar av
statistiken.
Vill ha ni indikationer på hur ekonomin på kort sikt finns konsumentprisindex, producentprisindex,
industriproduktionsindex, lager, elanvändning, industrins orderingång m.m. på månadsbasis.
Det som mäts i BNP är de varor och tjänster som säljs mellan människor och organisationer. Om jag
bakar mitt eget bröd stiger BNP med inköp av jäst och mjöl. Om jag köper brödet hos en bagare
stiger BNP med mjöl, jäst och bagarens arbete. Men om jag byter tjänster med bagaren så ökar inte
BNP eftersom det inte registreras. Till exempel jag lagar bagarens staket mot att han betalar mig med
bröd.
Därför talar man om den officiella ekonomiska sektorn mot den inofficiella, informella eller svarta
sektorn.
BNP är viktigt eftersom det mäter ekonomisk aktivitet och speglar ett lands ekonomiska ställning och
ekonomiska utveckling. Fattiga länder har låg BNP. OECD har en lista på fattiga länder som i officiell
statistik får räknas som mottagare av bistånd. Listan baseras på en ranking av länders BNP/capita
gjord av Världsbanken. (Se OECD/DAC).
Det finns väldigt tydliga samband mellan BNP å ena sidan och tillgång till rent vatten, utbildning,
hälsovård osv. å den andra sidan. Det finns också ett tydligt samband mellan BNP tillväxt och
minskning av fattigdom. Det finns också mycket tydliga samband mellan graden av öppenhet, handel
och globalisering och mindre fattigdom. De länder som förblir fattiga är just de länder som har minst
handel och som hittills påverkats minst av globaliseringen.
Sambandet BNP och välstånd är inte strikt. Det finns undantag. Det går att ordna hälsovård och
utbildning mer eller mindre bra delvis oberoende av BNP, men i stort finns ett tydligt samband.
Fattigdom definieras populärt som en inkomst under 1.25 US dollar per dag per person. 1990
introducerades begreppet 1 US dollar per dag. Måttet revideras sedan över tiden. Drygt 1 miljard
människor lever under denna fattigdomsgräns. (Se vidare på Världsbanken hemsida.)
1
Fattigdomsbegreppet är mera komplicerat än så. Man skiljer på monetär fattigdom (inkomst) och
icke monetär fattigdom. Med icke-monetär fattigdom menar man brist inte bara på inkomst utan
också på mänskliga rättigheter och möjligheter att påverka sitt liv. På engelska blir det ofta ”lack of
capabilities” efter nationalekonomen Amartya Zen och hans definition.
FN:s definition:
United Nations: Fundamentally, poverty is a denial of choices and opportunities, a violation of human
dignity. It means lack of basic capacity to participate effectively in society. It means not having enough
to feed and clothe a family, not having a school or clinic to go to; not having the land on which to grow
one’s food or a job to earn one’s living, not having access to credit. It means insecurity, powerlessness
and exclusion of individuals, households and communities. It means susceptibility to violence, and it
often implies living in marginal or fragile environments, without access to clean water or sanitation
Världsbankens definition:
World Bank: Poverty is pronounced deprivation in well-being, and comprises many dimensions. It
includes low incomes and the inability to acquire the basic goods and services necessary for survival
with dignity. Poverty also encompasses low levels of health and education, poor access to clean
water and sanitation, inadequate physical security, lack of voice, and insufficient capacity and
opportunity to better one’s life.
Går det att jämföra BNP mellan länder?
Svar ja - mellan länder som är ganska lika, typ Europa, Nordamerika, Australien och andra utvecklade
länder.
Men det är svårare att direkt jämföra utvecklade länder med u-länder. Därför finns något som heter
köpkraftsjusterad BNP (Purchasing Power adjusted GDP,
http://en.wikipedia.org/wiki/Purchasing_power_parity)
Det går lätt att förklara problemet. Om man går hem från jobbet I New York och vill köpa en komplett
måltid i ett gatukök kostar det ett par dollar minst. Den som går hem från jobbet i Kampala behöver
bara betala 40 cent för en motsvarande måltid. Med andra ord om vi räknar på vad det kostar att få
ihop till livets nödtorft och glömmer 60 tum platt-TV apparater ser vi att livet år billigare i Kampala.
Vill man förstå samband mellan ekonomisk utveckling och minskad fattigdom behövs PPP adjusted
GDP. PPP-adjusted GDP är det man använder för att rangordna och jämföra länder med avseende på
ekonomisk utveckling.
Human Development Index (HDI), se webben, är ett sätt mäta och jämföra utveckling på flera plan
än bara BNP.
Är företag lika stora som länder?
2
Svar: Nej. Påståendet är delvis medvetet falsarium i syfte att framställa företag som stora
ekonomiska agenter som styr länder. Påståendet kommer från att man jämför BNP med företags
omsättning vilket är en felaktig jämförelse. BNP mäter ’value-added’ vilket är slutpriset på varor och
tjänster. Omsättning mäter ett företags intäkter från försäljning. I omsättning ingår hur mycket andra
företag har bidraget med till varans pris. Vill man få fram ett företags ’value-added’ måste man dra
kostnader från intäkter för att undvika dubbelräkning. Detta gör omsättning är dåligt mått på ett
företags storlek eftersom det innebär en dubbelräkning värdet från flera företag ingår.
Det felaktiga omsättningsmåttet används för att påvisa företags storlek och därmed påstådda
inflytande över nationalstater. Argumentationen stannar ofta vid detta påstående, exakt hur företag
påverkar nationalstater förblir mycket oklart i dessa resonemang. Det är fortfarande nationalstater
som bestämmer lagar och skatter, det är fortfarande konsumenter som bestämmer om de vill köpa
företagets varor eller inte. Därmed inte sagt att ekonomiska intressen är oviktiga, men de tar sig
mycket mer komplexa uttryck än genom enskilda företag.
Problematiken finns väl förklarad i De Grauwe, Paul and Filip Camerman (2002) ”How Big are the Big
Multinational Companies”, flera källor på webben. Här förklaras också ett annat missförstånd om att
multinationella företag blir större och större, och samtidigt färre och färre..
Nominell och Real BNP
Nominell BNP ändras med landets allmänna inflation och prisnivå. För att jämföra BNP över tiden
måste man jämföra BNP i samma priser så att BNP förändras med faktisk produktion av varor och
tjänster. Ett land med hög inflation får en ökad BNP pga. av stigande priser, inte nödvändigtvis
stigande produktion av varor och tjänster.
Några enkla samband – men ack så viktiga samband
Vi börjar med det enklaste:
Summan av produktionen = Summan av inkomster
Summa inkomster kan användas antingen till konsumtion eller sparande.
Sparande är lika med investeringar.
Investeringar är antigen ersättning för förslitet kapital eller uppbyggnad av mera nytt kapital som ger
mera inkomster I framtiden.
Sammanfattning:
Produktion (Q) sker med hjälp av arbete (L) och kapital (K). Alltså kan BNP (produktion) skrivas som
en funktion av arbete och kapital.
Q = f(K,L)
3
Men vi kan också skriva att produktion = inkomst (Y), d.v.s. produktion = löner (W) plus
kapitalinkomster (utdelningar och räntor; R)
Q = W + R = Y.
Inkomsten Y kan konsumeras (C) eller sparas. Eftersom Sparande är lika med investeringar (I) kan vi
skriva
Y = C + I.
Investeringar är som ersättningsinvesteringar för förslitet kapital eller nyinvesteringar. Notera att i
och med att inte all inkomst konsumeras direkt, uppstår en ränta. Ränta uppstår helt naturliga I alla
ekonomier som ett resultat av att en del inkomst inte konsumeras utan sparas=investeras. Det som
sparas kan se som uppskjuten konsumtion. Räntan blir då ”the cost of waiting” med konsumtion,
eller alternativkostnaden till att konsumera mera idag istället för i framtiden. Slutsats: det finns inga
räntefria samhällen. Att försöka förbjuda ränta i verkligheten går inte och skapar bara problem. (Res
till Iran och titta)
BNP kan mätas antingen via produktionen, inkomster eller via konsumtion och investeringar. Det
sistnämnda är det vanligaste.
Standard är att dela upp konsumtionen i privat och statlig konsumtion (G), samt att separera ut
export och import av varor. (X-M). Då blir vad vi kallar "inkomstidentiteten".
Y = C + G + I + X- M
Dvs. inkomsten konsumeras av den privata sektors och staten. Det som inte konsumeras investeras.
En del varor exporteras andra importeras, detta ges av export minus import. Så här presenteras BNP
från konsumtionssidan hos SCB, och i alla länder. På kort sikt är förändringar i privat konsumtion och
investeringar synnerligen intressanta för att förstå hur ett lands ekonomi kommer att utvecklas.
(Den som vill vara petig kan peta in förändring i varulager på högersidan för att göra ekvationen
komplett. Det är inte så viktigt för vår del)
Inkomst identiteten (BNP från användningssidan) Y = C + … är utgångspunkten för makroekonomiska
analyser. Den som vill förutsäga ekonomin utveckling I Sverige, investera eller sälja till ett annat land
gör bäst i att analysera hur tillväxten, den privata konsumtionen och investeringarna kommer att
utvecklas I det landet innan man tar ett beslut.
BNP är bruttonationalprodukt. För en öppen ekonomi kan Bruttonationalprodukt skilja sig från
bruttonationalinkomst (BNI). Ett land kan finansiella inkomster, eller utgifter, mot utlandet. Det gör
att den totala inkomsten då kan vara högre eller lägre än den samlade produktionen. För de flesta
länder är det liten skillnad. Men för några oljeproducerande länder, eller högt skuldsatta u-länder
kan det bli stora skillnader.
Norge och Saudiarabien har stora inkomster från utlandet i form av räntor och avkastningar på de
fonder de byggt upp från att exportera olja. BNI är lika med BNP plus netto faktorinkomster från
utlandet (NFI)
BNI = BNP + NFI.
4
För Norge blir vanligen BNI högre än BNP. För ett land som Grekland som är skuldsatt till utlandet kan
det bli tvärt om, BNI kan bli mindre än BNP pga. av att NFI < 0 (dvs. negativt pga. av stora
räntebetalningar)
Detta ger grunden för makroekonomisk analys.
Nu kan vi reda ut en del missförstånd i den allmänna debatten om olja, råvaror, och ställa en del
kritiska frågor.
”Vi konsumerar för mycket”
Det borde betyda att vi också producerar ”för mycket”, och får ”för höga” inkomster. Utan detta går
det inte att konsumera ”för mycket”. Om man tänker sig att sänka konsumtionen utan att minska
produktionen, uppstår frågan om vem skall ta hand om det inkomstöverskott som uppstår, och hur
skall det användas? Vidare kommer människor att arbeta lika hårt om de inte upplever att de för lön
och inkomster i proportion till vad de tjänar in? Dessa frågor brukar sällan besvaras av de personer
som menar att vi ”konsumerar för mycket”.
”BNP tillväxt tär på ändliga resurser – vi borde ha noll-tillväxt”
För att få noll-tillväxt så skall investeringar enbart ersätta förslitet kapital med samma typ av kapital,
för att få ekvationen att gå ihop. Dvs. När de gamla ångloken behöver bytas ut skall de ersättas med
nya ånglok av samma modell. Lyckligtvis har vi inte haft noll-tillväxt som mål, utan ångloken har
ersatts med effektivare och mindre resurskrävande diesellok och senare ellok. Dessa moderna lok
utvecklas också ständigt via innovationer till att bli både billigare och effektivare. Vi kan med mindre
energi och råvaror förflytta människor billigare och snabbare, och använda knappa resurser
effektivare. Så här ser utveckling ut på alla områden. Ekonomisk tillväxt per capita betyder
effektivare förädling av resurser. BNP mäter just förädling av resurser, och tillväxt i BNP per capita
mäter högre effektivitet I förädling. Det är effektivare användning av arbete och kapital till stor del
från tekniska innovationer.
Att förespråka noll-tillväxt som en lösning på ett påstått problem med begränsade resurser är
huvudlöst. Det är som att hävda att jorden måste vara platt för annars skulle människor på andra
sidan ramla av.
Därför förespråkar många att vi måste begränsa användningen av vissa råvaror typ olja eftersom vi
riskerar att tömma ut olja och andra råvaror. Detta resonemang har stora brister.
Den s.k. ROM-klubben (se webben) förde fram dessa tankar tidigt 70-tal., och har senare 'prognoser'.
De gjorde matematiska beräkningar på tillväxttakter och förbrukning av råvaror i relation till vad de
uppskattade var givna tillgångar på dessa råvaror. De tog helt godtycklig en historisk ekonomisk
tillväxttakt, antog att den skulle fortsätta i evighet och fann föga förvånande att det skulle sluta I en
katastrof. De gjorde ett stort nummer av att kända reserver bara fanns för 20 år förbrukning, och
sedan skulle problemen komma snabbt, så snabbt att vi inte skulle hinna reagera. För några år sedan
5
kom tillbaka, utan att erkänna sina brister och hävdade att råvarorna tar slut någon gång på 2030talet.
Romklubben vill ha en ”ny ekonomi” och om man läser mellan raderna nya ekonomer som gör som
Romklubben tycker. Att den ekonomiska vetenskapen visar på bristande logik I deras resonemang
betyder inget för den. Deras lösning tycks vara en ransonering via internationella överenskommelser.
I deras dator modeller fanns inga priser, ingen teknologisk utveckling ingen djupare förståelse för
vad ekonomisk tillväxt egentligen är. Deras modeller var typ en värld utan gravitation. En platt värld
och inget jordklot där gravitationen håller oss kvar på ett runt klot. I ekonomin och råvarornas värld
finns, relativa priser, marknader och innovationer.
Att finna det finns tillgångar för 20 års förbrukning är ganska normalt. Det är mycket dyrt att söka
efter råvaror. Det lönar sig inte att leta efter mer än vad som behövs för de kommande 20 åren.
Genom den ekonomiska tillväxten blir effektivare på att använda det som finns, vi blir bättre på att ta
upp det finns I existerande gruvor och borrhål, vi blir bättre på att söka råvaror på nya platser (typ
djuphavs borrning, vilket har kommet under de sista 6 åren I princip). Vi blir bättre på att ta fram
substitut. USA går nu över till att använda skiffergas. Man räknar med att USA blir självförsörjande på
energi under 100 år. Priset på energi för den amerikanska industrin har redan börjat sjunka och
förväntas ge den amerikanska industrin stor export fördelar. För Kina beräknas deras gasskiffer räcka
i 200 år.
Att vi ser historiska tillväxttakter som ibland är exponentiella beror på att vår kunskap både i i form
av realkapital och i humankapital har ökat och fortsätter att öka exponentiellt. De handlar om att
förstå orsak och verkan. Tillväxt är en funktion av våra investeringar som ökar vårt kapital.
Det ekonomiska landskapet i södra och östra Afrika håller på att ritas om. Till exempel i Moçambique
har man funnit stora mängder kol. Inkomsterna till statskassan beräknas motsvara landets nuvarande
BNP. Till detta kommer skiffergas som ger inkomster minst 10 gånger vad kolet kommer att ge. Titta
på andra länder i östra Afrika, Brasilien Ryssland osv. Vad tror ni händer om vi åker till dessa länder
och ber dem vänta med att exploatera sina tillgångar därför att jordens resurser håller på ”att ta
slut”.
I verkligheten bör vi vända på Romklubbens resonemang. Det är människan som genom ekonomisk
tillväxt skapar resurser. Domedagsprofetiorna slår fel eftersom vi skapar mera resurser än vi
förbrukar. Den ekonomiska tillväxt vi ser är resultatet av brätte förädling av resurser.
I debatten hävdas att Kina och Indien aldrig kan nå samma levnadsstandard och BNP per capita som
USA eftersom att ”råvaror inte räcker till”. Detta är ett huvudlöst resonemang, lika fel som om vi kan
gå tillbaka till 1800-talets teknik och ha samma konsumtionsmönster som idag. Självklart skulle
jorden klappa ihop om vi försökte resa och konsumera lika mycket som vi gör idag med 1800-talets
teknik. Det är igenom de tekniska landvinningar vi gjort som vi konsumerar det vi gör.
6
Vad händer på en marknad när en råvara ”tar slut”?
Svar, priset stiger. Råvaror tar aldrig slut, de bara så dyra I relation till alternativen att vi inte har råd
att använda den längre (utbud och efterfrågan). Och, på en marknad stiger priset när vi förväntar oss
att det uppstår brister. Priset på en råvara stiger när vi inser att den håller på att bli för dyr. Priset
stiger redan innan det uppstår en fysisk brist. Tänk på oljan, vi har kända reserver för 20-30 år
framåt. Trots att många har förespråkat att oljan håller på att ”ta slut” så fortsätter de kända
reserverna att spänna över +20 års ökande förbrukning. Men den som likt Romklubben aldrig
studerat ekonomi och marknader beter sig, kommer att hamna i fel slutsatser.
Det vi kan säga idag, är att om 20 år kommer vi att titta fram och se att de kända reserverna räcker I
minst 20 år till.
Om en råvara ”tar slut” dvs. blir för dyr, har vi tre val:
1) Hitta ett bättre substitut
2) Hitta ett likvärdigt substitut
3) Hitta ett sämre substitut (sämre och/eller dyrare substitut)
Ekonomer brukar hävda att om vi vill hitta bättre eller likvärdiga substitut sker det lättast om vi
fortsätter att satsa på ekonomisk tillväxt också bygger upp bättre kunskap att lösa problemen med.
Att idag stanna upp och lösa framtidens problem med dagens teknik är inte det optimala.
Ett annat alternativ, om man trovärdigt kan hävda att en viss råvara ”tar slut”, är att beskatta den.
Det högre pris vi tvingar fram idag, reducerar konsumtionen och tvingar fram forskning och nya
lösningar redan nu. Men för att detta skall vara optimalt måste man bevisa att råvaran håller på att
bli för dyr pga. av knapphet, och att det går så fort med tillväxten att vi inte hinner reagera.
Med ”vi inte hinner reagera” menar jag just vi alla som via marknader kan pröva alla de möjliga
lösningar finns, utan att vara hänvisade till bara de lösningar som den politiska besluts process
tillåter. Politiska lösningar kan ofta styras av särintressen istället för allmänintresset.
Ekonomer som studera människor beteende i valsituationer är oftast mycket kritiska mot politiska
lösningar som bygger på ransonering och ”rättvis” tilldelning av resurser. Detta pga av att människor
och nationer tenderar att handla i sitt eget intresse.
Ekonomi är läran om hushållning med knappa resurser. När personer kritiserar den ekonomiska
vetenskapen i miljö och resursfrågor, då bör de egentligen sätta sig ner och tänka igenom problem
ett varv till. Den ekonomiska vetenskapen ger kunskaper om vad som kan vara det verkliga
problemet, och vilka val som finns, och hur människor och politiker kommer att välja när de ställs
inför olika valsituationer.
Vetenskap kan antingen vara positiv eller normativ. Med positiv vetenskap menas att man beskriver
förhållanden, som till exempel hur till ekonomisk tillväxt uppstår. Med normativ vetenskap söker
man lösningar på hur man göra saker bättre till exempel att genom ekonomiskpolitiska åtgärder
förbättra resursutnyttjandet I ekonomin. Det finns med andra ord både positiv och normativ
ekonomi.
7
Det finns också värderingar och ideologier. Det enda sättet för den ekonomiska vetenskapen att
hantera detta är att använda matematik. Matematik är ett exakt logiskt språk som gör det möjligt att
se vilka antaganden som leder fram till en viss normativ slutsats. Därmed blir lättare att peka ut exakt
var skiljer sig två slutsatser ifrån varandra.
Definitionen på en bra ekonom är att han eller hon kan prata i mer än 20 sekunder utan att motsäga
sig själv.
Frågeställningar1:
Förklara vad BNP/BNI mäter hur man kan mäta BNP/BNI på tre olika sätt?
Varför kan man inte jämföra storleken på länder och företag genom att jämföra BNP och företagens
omsättning?
Hur ser inkomstidentiteten ut, hur delar man upp BNP efter användning?
Vad menas med köpkraftsjusterad BNP (PPP-adjusted GDP)?
Hur förklarar en ekonom att ekonomisk till växt kan vara oändlig?
Vad mäter inte BNP om man vill mäta framgång, lycka, välbefinnande, osv. Vad kan man mäta
istället?
Vilka problem upp står med BNP måttet, vilka problem uppstår med de alternativ som föreslås, t.ex.
lyckomått?
Vad menas med positiv ekonomisk vetenskap? Vad menas med normativ ekonomisk vetenskap?
Utbud och efterfråga, förklara intuitivt figuren. Använd figuren till att förklara och diskutera möjliga
konsekvenser av skift i efterfrågan eller utbud, typ koboltproduktion i Kongo ändras, ökad utbud av
oskolad arbetskraft och effekten på löner i Europa och USA, ökad efterfrågan på olja osv. Ökat utbud
av skiffergas i USA och Kina.
Vad menas med globalisering? Vad driver globaliseringen? Vad vet vi om globaliseringens effekter –
från IMF artikeln på litteraturlistan?
1
En del är enkla frågeställningar, andra lite diskussionsinriktade. Svar finns både från föreläsningsmaterial, och
på Wikipedia. Notera även frågor som reses i Powerpoint presentationer, och i underlaget till
argumentationsseminariet.
8
