Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan
för
Gärdslösa
Skola och fritidshem
2015/2016
1
Rektorn har ordet
Som rektor har jag det övergripande ansvaret för arbetet med att främja
likabehandling samt förebygga diskriminering och kränkande behandling.
Jag har ansvaret att en plan årligen upprättas, följs och förankras.
Trygghet och trivsel för alla är grunden för mitt arbete. Om man inte är
trygg och känner trivsel är det svårare att arbeta och lära sig saker.
Därför är det viktigt att alla bemöts med respekt och värme samt känner
sig bekräftad.
Jag träffar regelbundet elevrådet som har representanter från varje
årskurs. Här får jag tillfälle att möta eleverna och höra hur de har det på
skolan. På arbetsplatsträffarna med personalen tar vi också upp frågan
om trivsel och trygghet på skolan. Jag träffar också personalen
regelbundet i trygghetsgruppen. I trygghetsgruppen finns personal som
tillsammans med mig håller i skolans kamratstödjarmöten och det blir en
naturlig länk mellan elever, personal och mig som rektor.
Känner barnen sig trygga och sedda både hemma och i skolan har de
goda förutsättningar att lära sig saker. Känner personalen sig trygga och
sedda har de goda möjligheter att utöva sitt yrke.
Jag arbetar för en trygg skola för alla.
Marwin Johansson
Syftet med likabehandlingsplanen
Alla skolor ska ha en plan för att främja likabehandling och förebygga
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta regleras
bl.a. genom Diskrimineringslagen och Skollagen.
Likabehandlingsplanen upprättas i början av hötterminen och
genomsyrar arbetet under läsåret. Ansvarig för att upprätta den nya
planen är rektor, tillsammans med personal och elever på skolan.
Genom denna plan vill vi berätta hur vi arbetar för att åtgärda och
förebygga diskriminering och kränkande handlingar samt hur vi främjar
en trygg skola för alla.
På vår skola och fritidshem tar ledning och personal avstånd från alla
former av kränkande behandling och diskriminering. Vi arbetar för att
främja elevers lika rättigheter. All personal är skyldig att ingripa om
någon utsätts för kränkande behandling eller diskriminering.
2
Definitioner
Kränkande handling
Gemensamt för alla kränkande handlingar är att någon kränker principen
om alla människors lika värde. Kränkningar kan äga rum så väl mellan
elever, personal och elever, elever och personal samt mellan personal.
Kränkningar kan vara:
fysiska i form av knuffar, slag, förstörda kläder och saker
verbala i form av hot, elaka ord, spridning av rykte
psykiska i form av utfrysning, miner, suckar, fniss och skratt
text och bild i form av klotter, obehagliga mail, sms, sociala
medier och lappar
uppträdande som kränker en elevs värdighet vid upprepade
tillfällen
Diskriminering
Olika former av kränkande handlingar som har samband med de sju
diskrimineringsgrunderna:
kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder
sexuell läggning
ålder
könsöverskridande identitet eller uttryck
Mobbning
Mobbning skiljer sig från annan kränkande behandling genom att den
förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen och under
en viss tid. Dessutom råder en obalans i makt mellan den som mobbar
och den som utsätts för mobbning.
3
Vår vision
På Gärdslösa skola och fritidshem är alla barn just allas barn.
Alla ska känna att de är trygga, sedda och accepterade för den de är.
Vi arbetar för att främja alla elevers lika rättigheter.
Förebyggande och främjande arbete
Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka
respekten för allas lika värde. På Gärdslösa skola finns det
kamratstödjare, elevråd och trygghetsgrupp. De arbetar för att skolan ska
kunna följa riktlinjerna i Likabehandlingsplanen.
Med förebyggande arbete menar vi det arbete som vi gör på skolan för
att avvärja risker för diskriminering eller annan kränkande behandling
och de omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten
identifierats som risker.
På skolan finns en trygghetsgrupp som arbetar med värdegrundsfrågor.
Gruppen träffas för att diskutera riktlinjer för förebyggande och
främjande arbete på skolan, t ex vilka insatser som behövs för att
motverka diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling.
Trygghetsgruppen träffas 1 gång per månad för att diskutera de ärenden
och den dokumentation som inkommit samt att åtgärda vid behov.
Trygghetsgruppen gör kontinuerlig uppföljning av ärenden som
rapporterats av personalen.
Vid varje arbetslagsmöte, som personalen har en gång i veckan, lyfts
frågor kring om kränkningar förekommit under veckan. Har det
förekommit kränkningar rapporteras dessa skriftligt till rektor som tar
ärendet vidare till huvudman.
Skolan har regelbundna träffar med elevhälsan. Under dessa träffar kan
skolan lyfta frågeställningar och/eller problemformuleringar som
arbetslaget behöver extra stöd i.
Med start vårterminen 2014 och tre år framåt kommer ett samarbete
med Friends pågå som en del i likabehandlingsarbetet. Samarbetet
kommer att ske genom utbildning av all pedagogisk personal och
eleverna i årskurs 3-5, litteratur med tips och idéer på övningar och
enkätundersökningar både bland personal och elever.
4
Elevernas delaktighet
Elevrådet träffas 3-4 gånger per termin för att diskutera synpunkter från
klassråden om frågor som rör skolan. Elevrådet består av en representant
från vardera årskurs 1-5 samt rektor.
Kamratstödjarna träffas vid tre tillfällen under terminen. I klasserna 3-5
görs valet av klassens representant efter diskussioner i klasserna kring
vad uppdraget innebär. De som känner att de är intresserade anmäler sitt
intresse och klassen lottar sedan en pojke och en flicka utav dessa. Dessa
representanter sitter kvar som kamratstödjare hela läsåret. Tillsammans
med en representant från trygghetsgruppen och rektor träffas klassernas
representanter och pratar om det sociala klimatet i klasserna och för
skapandet av en trygg miljö på skolan, utifrån de mål som skolan har i
likabehandlingsplanen.
Klasserna har kontinuerliga etiska diskussioner och samtal kring
diskrimineringsgrunderna under hela läsåret, med utgångspunkt från
olika material. De etiska samtalen förs i både mindre grupper och större
grupper. Där får eleverna möjlighet att utveckla empati och förståelse för
andra. Hur man är som kamrat, hur vi möter varandra och hur vi talar till
varandra diskuteras kontinuerligt i klasserna och på fritidshemmet.
Skolan har olika temadagar under terminerna, där arbete sker i
tvärgrupper, både ute och inne. Genom att arbeta åldersblandat och att
ha gemensamma skolgårdsaktiviteter så stärks banden mellan alla skolans
elever och därmed minskas risken för diskriminering.
Vi har familjegrupper på skolan. Familjerna är indelade i åldersblandade
grupper från F till åk 5. Familjerna har fått litterära efternamn. När en
elev från årskurs fem flyttar vidare till nästa skola ”adopteras” en ny
familjemedlem från nya F-klassen. Familjerna träffas tillsammans vid
olika aktiviteter och på så sätt lär alla känna varandra och gemenskapen
stärks.
Varje termin svarar eleverna på en trivselenkät och en sammanställning
av enkätsvaren redovisas för hela skolan och i Skolrådet. I enkäten
framkommer trivsel och om någon plats känns otrygg. Eleverna i årskurs
3-5 kommer också att få delta i Friends enkäter kring trivsel, kränkningar
och mobbing. Den enkäten görs en gång per läsår.
I samband med utvecklingssamtalet diskuteras också hur eleven upplever
trivsel och trygghet på skolan. Genom denna kartläggning får vi en bild
av elevernas vardag och hur de trivs.
5
I början av läsåret när likabehandlingsplanen revideras diskuterar
eleverna på klassråd och elevråd vilka ordningsregler vi ska följa på
skolan. Dessa skrivs ner och sätts upp synligt.
Vid dessa olika tillfällen och forum har eleverna möjlighet att påverka
innehållet i likabehandlingsplanen.
Vårdnadshavarnas delaktighet
På Gärdslösa skola har föräldrarna möjlighet att ge sina tankar och
synpunkter om likabehandlingsplanen vid t.ex. föräldramöten, via mail,
direktkontakt med personalen och via representanter i Skolrådet.
Skolrådet består av rektor, elever, personal och föräldrarepresentanter,
som utses på första gemensamma föräldramötet.
Vid utvecklingssamtalen samtalar elev, föräldrar och lärare om elevens
situation i skolan. Här har också vårdnadshavarna möjlighet att uttrycka
funderingar eller synpunkter som rör tryggheten på skolan.
Personalens delaktighet
Den pedagogiska personalen är skyldig att delta vid upprättandet av
likabehandlingsplanen, följa planen och förankra den. De är också
ansvariga för elevernas delaktighet.
All personal är skyldig att uppmärksamma om någon utsätts för
kränkande behandling eller diskriminering. Personal dokumenterar
sådant som sker på skolan och trygghetsgruppen sammanställer detta, för
att tidigt kunna se mönster.
Rastvaktssystemet ses över regelbundet och kartläggs för att de vuxna
ska vara synliga och eleverna ska känna sig trygga. Det är viktigt att
kommunicera detta med eleverna, för att veta hur de upplever tryggheten
på rasterna.
Vid varje arbetsenhetskonferens avsätts tid till samtal om det sociala
klimatet på skolan, där personalen gemensamt får tid att reflektera över
trygghetsarbetet på skolan, utifrån de mål som står i
likabehandlingsplanen. I början av läsåret diskuteras och revideras bl.a.
skolans ordningsregler på arbetslagskonferensen.
6
Åtgärdande arbete
Utifrån de rutiner som finns på skolan och nämns ovan kan personalen
uppmärksamma om kränkande handlingar eller diskriminering pågår.
Skolan är då skyldig att sätta in åtgärder för att utreda och få stopp på
det.
Personalen på skolan har gemensamt ansvar för att dokumentera
kränkningar och diskriminering som sker på skolan. Personal registrerar
vad som händer när de har lektioner, när de rastvaktar och under vistelse
i fritidsverksamheten. Det man ser eller hör och som kan betraktas som
ett olämpligt agerande markeras direkt och man upplyser eleven om att
detta skrivs upp och rapporteras till berörd lärare. Sammanställningen
och överblicken av tryggheten på skolan ansvarar trygghetsgruppen för
samt för att sätta in åtgärder vid behov (se bilaga 1).
Mål
Alla elever uppger att de känner sig trygga.
Alla elever vet till vem/vilka man kan vända sig om de blir utsatta
för kränkningar, trakasserier eller diskrimineringar.
Alla elever respekterar varandra så som man är.
Åtgärder/Så här arbetar vi för att nå målen
Alla elever uppger att de känner sig trygga
Skolan och fritidshemmet strävar efter att alla elever känner sig trygga i
den miljö som de vistas i. Ansvariga för detta är skolans personal, att
tillsammans med elever och föräldrar jobba för ett trivsamt klimat.
Återkommande gemensamma skolgårdsaktiviteter för alla skolans
elever under förmiddagsrasten
Tema/aktivitetsdagar i familjegrupper och åldersblandade grupper
Fråga tas upp i enkät
Återkommande diskussioner kring likabehandlingsplanen i
klasserna och på fritidshemmet så att dokumentet är levande
7
Alla vet till vem/vilka man kan vända sig om de blir utsatta för kränkningar,
trakasserier eller diskriminering.
Skolan och fritidshemmet strävar efter att eleverna ska känna sig trygga i
att söka stöd om de upplever sig otrygga i skolan eller på fritidshemmet.
Ansvarig är trygghetsgruppen, tillsammans med övrig personal.
Frågan tas upp i enkät. Frågan formuleras: Vem/vilka skulle du
vända sig till om du blir utsatt för kränkning, trakasseri eller
diskriminering?
Diskussioner kring trygghet och trivsel på utvecklingssamtal
Information om likabehandlingsplanen och trygghetsgruppen på
föräldramöten
I foajén sitter en storbild med framsidan av likabehandlingsplanen
och bredvid hänger planen. Våra tre mål sitter synliga runt bilden.
Under läsåret ska den hjälpa till att påminna och förankra hos
eleverna målen på skolan och fritidhemmet samt vart de vänder
sig om de upplever sig otrygga eller utsatta.
Alla elever respekterar varandra så som man är.
Skolan och fritidshemmet strävar efter att skapa ett tryggt klimat där alla
visar varandra respekt.
Vi arbetar med Friends material
Vi arbetar och diskuterar kring diskrimineringsgrunderna på olika
sätt i de olika grupperna
Frågan tas upp i enkät. Vi ställer frågorna: Hur märker du att du
blir respekterad av andra? Hur visar du att du respekterar andra?
De yngre eleverna arbetar med materialet Lika som bär
Vi uppmärksammar FN-dagen tillsammans på hela skolan
Hur vi mäter resultaten och utvärderar
Vi analyserar informationen vi får in genom enkäter, observationer under
raster och i klassrummen samt elev- och föräldrasynpunkter från
klassråd, utvecklingssamtal och skolrådet. Vi stämmer av med
trygghetsgruppens dokumentation. Kartlägger genom diskussioner i
arbetslagen, kamratstödjarna och elevråd. Därefter diskuterar vi på
arbetsenhetskonferensen och vidtar åtgärder för kommande
likabehandlingsplan.
8
Förankring av planen
Personal, elever och föräldrar ska informeras om likabehandlingsplanen.
Det är av stor betydelse att arbetet med planen förankras bland anställda,
elever och föräldrar. Den färdiga likabehandlingsplanen finns tillgänglig i
klassrummen och på kommunens hemsida. Föräldrarna påminns om detta
genom veckobrev. Den diskuteras och informeras om på föräldramöten,
skolrådsmöten, i trygghetsgruppen och på arbetslagsmöten. Alla ska känna
till att planen finns och vart man vänder sig om man känner sig utsatt på
något sätt.
Utvärdering
Skolan utvärderar likabehandlingsplanen under slutet av vårterminen. Den
revideras och skrivs ny utifrån diskussion och analys av läsårets
förebyggande, främjande och åtgärdande arbete mot kränkningar och
diskriminering. Likabehandlingsplanen ska vara klar i början av
höstterminen.
Dessa mål satsade vi extra på under läsåret 2014/2015:
Åtgärder/Så här har vi arbetat för att nå målen
Alla elever uppger att de trivs och känner sig trygga.
Alla känner till vart de ska vända sig om de blir utsatta för
kränkningar, trakasserier eller diskrimineringar.
Alla elever blir lyssnade på och känner sig delaktiga vid
demokratiska diskussioner i vardagen.
Vi har alla ingripit på ett bestämt sätt när vi sett att kränkande
handlingar förekommit.
Vi har haft etiska diskussioner kontinuerligt.
Vi har samtalat kring diskrimineringsgrunderna under hela läsåret.
Vi har arbetat i tvärgrupper, både ute och inne, på olika
temadagar.
Vi har startat familjegrupper för att stärka banden mellan eleverna.
Vi har haft kamratstödjare som träffats en gång i månaden. Då har
två elever från varje klass i åk 3-5 träffats tillsammans med en
person från trygghetsgruppen och rektor och pratat om det sociala
klimatet i klasserna.
9
Vi har startat ett samarbete tillsammans med Friends.
Varje termin har elever och personal svarat på en trivselenkät.
Vid varje arbetsenhetskonferens har tid avsatts till samtal om det
sociala klimatet på skolan.
Vid utvecklingssamtalen har elev, föräldrar och lärare samtalat om
elevens situation i skolan.
Elever och lärare har samtalat kring Likabehandlingsplanen och
eleverna har fått information om vart de ska vända sig om de
känner sig utsatta på något sätt. Planen finns tillgänglig i
klassrummen.
Föräldrar har informerats om planen mot diskriminering och
kränkande behandling.
Språkbruket har diskuterats regelbundet på kamratstödjarmöten,
på klassråd, elevråd och i vardagen.
Utvärdering
Vi har genomfört de aktiviteter vi satt upp som mål.
Vi kan bli bättre på att genomföra fler gemensamma skolgårdsaktiviteter.
Så här utvärderades fjolårets plan:
Vi har använt oss av elev- och föräldraenkäter.
Vi har gjort dagliga observationer.
Inför, under och efter utvecklingssamtal har vi analyserat hur årets arbete
med planen har fungerat för den enskilda eleven.
Vi samtalade och diskuterade kring Likabehandlingsplanens mål med de
äldre eleverna.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan:
Rektor, pedagogisk personal, elever, föräldrar via Skolrådets
representanter.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan:
Vi har analyserat enkätsvaren och de synpunkter som diskuterats vid
utvecklingssamtalen och finner att de allra flesta elever känner trivsel och
trygghet. Alla upplever att de blir trevligt bemötta och känner sig
accepterade.
Årets plan ska utvärderas senast:
2016-06-22
Ansvarig för att årets plan utvärderas:
Rektor Marwin Johansson
10
Alla föräldrar kan hjälpa till!
Elever, lärare och annan personal på Gärdslösa skola kan göra mycket, men
det är nödvändigt att hemmen hjälper till. Visa tydligt för ditt barn att du
inte accepterar att kränkande behandling förekommer. Om skola och
hem klart tar avstånd från all kränkande behandling får detta en positiv
inverkan på barnen. Prata med ditt barn om vad kränkande behandling är.
Är någon i klassen utsatt? Är någon ensam och utfryst? Ta kontakt med
skolan om ditt barn själv upplever att det är kränkt eller vet om någon som
är det.
Barn berättar inte alltid om de vet om någon är utsatt därför att de tror att
det är skvaller eller för att de är rädda för hämnd. Det är inte skvaller, det är
att hjälpa någon som har det svårt. Skolans personal hanterar
informationen varsamt så att berörda parter inte drabbas negativt av att de
delgett informationen. Ingen ska kunna utpekas eller drabbas. Vi kan alla
hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs och mår bra. Ta kontakt med
någon av lärarna på skolan om du vet någon som behöver hjälp.
11
Bilaga 1
Rutiner för att utreda och åtgärda kränkningar
och/eller diskriminering
Trygghetsgruppens arbete
När skolan får indikationer om att något inte står rätt till enligt vår
Likabehandlingsplan påbörjas ett utredande arbete som leder till
åtgärder, vilket vi enligt lag är skyldiga att göra. Det kan vara utifrån den
sammanställning av händelser som trygghetsgruppen gör. Det kan även
vara svar utifrån trivselenkäterna eller information som inkommit på
annat sätt.
Om personal ser eller hör att kränkning eller diskriminering sker på
skolan utreds detta av berörd person direkt vid händelsen. Personalen på
skolan dokumenterar även detta och placerar i en pärm.
Trygghetsgruppen sammanställer regelbundet de inkomna
händelselapparna, vilket ger gruppen en överblick av vilka elever som
mer regelbundet uppvisar ett kränkande beteende och vilka elever som
utsätts. Vidare görs en bedömning kring vem som bör utreda
händelserna i nästa steg. Om dessa aktuella händelser handlar om ett
ärende för trygghetsgruppen eller om ärendet ska lämnas över till
klassläraren eller annan ansvarig personal att utreda.
Utredningen skall alltid ske med största möjliga hänsyn till den utsatte
och övriga inblandade. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat
och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som påstås ha utövat
kränkningarna. Utredningens omfattning anpassas efter det enskilda
fallet.
Elever som ser något som kan vara en kränkande handling eller
diskriminering kan vända sig till trygghetsgruppen direkt eller andra
vuxna på skolan.
Frågan kring kränkning lyfts varje vecka av personalen på personalmötet
och rapporteras skriftligt till rektor som i sin tur rapporterar vidare till
huvudman vid behov.
12
Om bedömningen görs att det krävs en utredning om ett flertal
kränkningar eller eventuell mobbning behandlas det och dokumenteras
fortlöpande av trygghetsgruppen och rektor enligt följande:
En representant från trygghetsgruppen tillsammans med rektor
pratar med den utsatte. En person leder samtalet, medan den
andra är med och dokumenterar och följer samtalet som en
trygghet för eleven. Under hela arbetsprocessen har gruppen
fortlöpande samtal med denne.
Samma person ur trygghetsgruppen tillsammans med rektor
hämtar den elev som utövar kränkningarna för samtal där det
klargörs vad gruppen vet och att skolan inte accepterar att
kränkningarna fortsätter.
Vårdnadshavare kontaktas till alla inblandade parter.
Nytt samtal med de inblandade sker efter första samtalet enligt
överenskommelse, för att kontrollera att beteendet upphört.
Om kränkningarna fortsätter tar trygghetsgruppen initiativ till ett
möte där rektor sammankallar vårdnadshavare och eleven som
utövar kränkningen. Åtgärdsprogram skall upprättas om
kränkningarna leder till att någon av de inblandade eleverna
uppvisar svårigheter i sin skolsituation och bedöms ha behov av
särskilt stöd, där åtgärderna dokumenteras.
Om mobbningen/kränkningen trots insatta åtgärder inte upphör
följer skolan de riktlinjer som finns i skollagens kapitel 5 om
Trygghet och studiero samt kapitel 6 om Åtgärder mot kränkande
behandling.
När kränkning eller diskriminering uppmärksammas påbörjas en
utredning direkt och vid behov sätts åtgärder in. Vid uppmärksammad
pågående kränkning eller diskriminering åtgärdas det direkt på plats.
Trygghetsgruppen inriktar sig på att i första hand snabbt få stopp på
kränkningarna, lyssna in de inblandade eleverna och göra en bedömning
av insatser utefter detta. Samtalen dokumenteras. Dokumentationen
sammanställs på en särskild blankett. Trygghetsgruppen dokumenterar
också datum över när samtalen inleds och när de avslutas.
Övriga ärenden som inte bedöms som ett ärende för trygghetsgruppen,
som inte bedöms vara mobbning men utförd kränkning eller
diskriminering, lämnas över till klasslären. Klassläraren för samtal med
13
berörda elever i klassen och för dokumentation över detta. All personal i
elevernas närhet hjälps åt att hålla koll så att kränkningarna har upphört.
Elevhälsan informeras om de elever som uppmärksammas i händelser
rörande diskriminering och/eller kränkningar.
När alla är överens om att kränkningarna har slutat avskrivs det och
dokumenteras.
14
Bilaga 2
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev
kränks av personal
Enligt 6 kap. 9 § skollagen får huvudmannen eller personalen
inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.
Steg 1
Information och ev dokumentation överlämnas till rektor. Bedöms
kränkningen som mycket allvarlig, d v s att handlingen är att betrakta
som en brottslig handling anmäls ärendet till polisen och rapporteras till
utbildningschefen.
Vid kränkning som inte bedöms som brottslig handling.
1. Information och ev dokumentation överlämnas till rektor
Steg 2
Rektor kallar genast berörd personal tillsammans med fackliga ombud till
ett möte.
Steg 3
Om möjligt har rektor och lärare ett möte med berörd elev.
Vårdnadshavare informeras om samtalet och erbjuds att delta. Eleven
kan även ta med sig en för eleven trygg vuxen från skolan som stöd.
Steg 4
Om kränkning inte upphör omedelbart överlämnas ärendet till
utbildningschefen.
15
Steg 5
Eleven erbjuds i samråd med vårdnadshavare stödsamtal från
skolpsykolog/kurator.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ
behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavare har anmält skolan
för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller
kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som
vittne medverkat i en utredning.
Bifogade tillsägelser
Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god
miljö för hela klassen eller för skolan. En befogad tillrättavisning är inte
en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det
som kränkande.
16
Bilaga 3
Åtgärder på olika nivåer
Övergripande
nivå
Ökad kunskap
Mål
När
Ansvar
Det finns kännedom
och kunskap om
planen mot
diskriminering och
kränkande
behandling hos all
personal.
Studiedagar
Rektor
Arbetsenhetskonferenser
Etiska diskussioner
förs i arbetslaget.
Enkätundersökningar
och samtal
genomförs varje
termin för att visa hur
situationen är på
skolan.
Alla tar ansvar för
rastvakterna.
Personalen ingriper
bestämt om
kränkningar
förekommer.
Alla föräldrar känner
till vad man ska göra
om någon elev blir
utsatt för
kränkningar.
Hösttermin/vårtermin
Fungerande
grupper
Alla raster. (Information
till vikarie ska finnas i
varje klassrum.)
De som har
vakt
under skoltid
Föräldramöten
Information på
kommunens hemsida
Veckobrev till föräldrar
Vid utvecklingssamtal
Personal i
skolan och
på
fritidshemmet
Kamratstödjare
Arbetslaget på
skolan
Regelbundna möten en
gång i månaden för
kamratstödjare.
Regelbundna möten
veckovis.
Alla som är
med i de
olika
grupperna.
Klassnivå
Mål
När
Ansvar
Ökad kunskap
Skolregler finns.
Dessa diskuteras
regelbundet.
17
På klassråden
Föräldramöten
Klasslärare
Fritidspersonal
Fungerande
rastvakter
Fungerande
kommunikation
och information
till föräldrar
Fungerande
kommunikation
och information
till elever
Arbetet med etiska
diskussioner
förekommer
regelbundet i varje
klass.
Varje vecka
Klasslärare
Fritidspersonal
Samarbete med
Friends, arbete med
Friends material.
Kontinuerligt under tre
år.
Alla elever ska känna
till planen mot
diskriminering och
kränkande
behandling.
På klassråd och andra
lektioner. Informationen
ska ske regelbundet då
nya elever annars
riskerar att inte få
information.
Klasslärare
Fritidspersonal
De vet vart man ska
vända sig om man
blir utsatt för
kränkande
handlingar.
Individnivå
Mål
När
Ansvar
Samtal
Samtal med de
inblandade
personerna och som
följs upp under en
längre tid.
Så fort skolan får
vetskap om att en
misstänkt kränkning har
skett
Lärare i
klassen och i
arbetslaget.
Samtal med föräldrar
till inblandade elever
genomförs alltid vid
en anmälan om
kränkande
behandling.
Om den som utför
kränkande handlingar
inte upphör med sitt
beteende ska elev,
lärare, föräldrar och
rektor träffas för att
upprätta ett
åtgärdsprogram för
eleven.
18
Rektor kallar
till ett möte.
Bilaga 4
Dokumentation av arbetsgång då ett barn eller en elev anser sig ha blivit
utsatt för kränkande behandling.
(Skollagen 6 kap. 10 §)
Anmälan till rektor/förskolechef
Kränkande behandling har uppmärksammats för eleven/barnet
Namn
Personnummer
Anmälan görs av
Klass
Datum
Anmälan till huvudman
Anmälan görs av
Datum
Utredning
Utredningen genomförs av
Utredningen påbörjas
Utredningen avslutas
Samråd med elevhälsan
Åtgärder
19
Skola
Bilaga 5
Styrdokument Diskrimineringslagen (2008:567)
Syfte:
Att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett de sju grunderna:
Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder
Förbud mot diskriminering
Krav på förebyggande arbete
Regler om tillsyn och sanktioner
Förbudet mot ” annan kränkande behandling” flyttat till skollagen
Vilka skyddas av lagen?
Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, särskola,
högskola, sameskola, specialskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola,
komvux, särvux och SFI
samt folkhögskola.
Skollagen (1 kap. 2 §):
Verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar.
Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde
och respekt för vår gemensamma miljö.
Särskilt skall den som verkar i skolan bemöda sig om att hindra försök från elever att
utsätta andra för kränkande behandling.
Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem
Alla som verkar i skolan skall medverka till att utveckla elevernas känsla för
samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i
sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt
motverka förtryck av individer eller grupper och visa respekt för den enskilda individen
och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.
Skolutvecklingsplan för Borgholms kommun
I vårt samhälle behövs förståelse och acceptans för människors olikheter. Det
demokratiska samhället förutsätter allas delaktighet. För att skapa detta vill vi ge
våra barn och ungdomar en bred kunskap om de grundläggande värden som vårt
samhälle vilar på.
Skolans arbete ska bedrivas under demokratiska arbetsformer och aktivt ta avstånd
från främlingsfientlighet och utanförskap.
20
