Kvalitetsrapport för
Competens Utbildning Sverige AB
Utbildning i svenska för invandrare
Högdalen
Läsåret
Sida 1 av 13
2014/2015
Innehållsförteckning
1. Anordnare
sid 3
2. Skolenhet
sid 3
3. Skolenhetens kvalitetsarbete
sid 3
3.1 Arbetsformer
sid 3
3.2 Underlag och källor
sid 4
3.3 Analys och bedömning av kvalitetsarbetet
sid 5
4. Verksamhetens prioriterade åtgärder för utveckling i föregående
läsårs kvalitetsrapport och kvalitetsplan
sid 5
4.1 Kvalitetsarbetet
Sid 5
5. Uppföljning av verksamhetens mål
sid 6
5.1 Kunskap
sid 6
5.2 Bedömning och betygssättning
sid 7
5.3 Lärandemiljö
sid 9
5.4 Utbildningsval – arbete och samhällsliv
sid 11
6. Övrigt
sid 12
7. Sammanfattande analys
sid 13
8. Utvecklingsområden och prioriterade insatser för utveckling
sid 13
9. Ansvariga för kvalitetsredovisningens upprättande
sid 13
Sida 2 av 13
1. ANORDNARE
Competens Utbildning Sverige AB – en del av Iris Sverige AB
2. SKOLENHET
Skolenhet:
Competens Högdalen
Huvudman för utbildningen:
Skolform:
Stockholms stad
Entreprenad
Studievägar:
Antal elever i snitt per månad:1
430
SFI 2, SFI 3
Andel som studerar
Andel som studerar
Andel övrig tid (t.ex. helg,
dagtid:
kvällstid:
distans):
83 %
16 %
1%
Totalt antal medarbetare:
Antal SFI-lärare
28
17
Andel enligt avtal behöriga
Andel SFI-lärare med
Andel övriga lärare:
SFI-lärare:2
kompetensutvecklingsplan:3
76%
20%
4%
Mer information om skolenheten finns på webbplats:
www.iris.se
3. Skolenhetens kvalitetsarbete
2015 omfattades företaget av IRIS Sveriges certifiering enligt ISO 9001:2 008, vilket säkerställer att vi
har rutiner och beskrivningar av alla våra processer. För att säkerställa att certifikatet upprätthålls
har en kvalitetsorganisation bildats besående av en kvalitetsledare, internrevisorer, superanvändare,
utbildningsledare samt nationellt uppdragsansvariga. Dessa funktioner säkerställer att vi uppfyller
alla krav som finns i våra kundavtal.
3.1 Arbetsformer
Vårt systematiska kvalitetsarbete har under året följt ett årshjul där vi fastställt kvalitetsgrundande
aktiviteter som vi ska genomföra varje månad. Forum för vårt kvalitetsarbete, både vad det gäller
utveckling och uppföljning, är såväl lärararbetslagen kvällslärarmöten, arbetsplatsträffar som
elevråd.
1
Elever inom sfi kan studera på heltid eller deltid, här specificeras inte studieomfattningen.
2
Behörig sfi-lärare enligt avtal innehar lärarexamen och minst 60 hp i ämnet svenska som andraspråk.
3
Sfi-lärare med kompetensutvecklingsplan innehar en planering där de planerar att inom ett år uppnå full behörighet enligt avtal.
Sida 3 av 13
December
Luciafirande
APT
(budgetuppföljning)
Elevråd, planen mot
diskriminering och
kränkande behandling
Januari
(Budgetinfo APT)
Revidering årshjul
Februari
Klassrumsbesök
Elevråd.
Personalmöte-Kväll
November.
Personalmöte-Kväll
Mars
Individuella samtal
Pedagogiska
möten SFI
(planen mot diskriminering
och kränkande behandling,
APT)
Elevenkät
Arbetsmiljörond.
Studiedag SFI
(viavtalsförläning)
Intag SFI
Oktober
Medarbetaresamtal
Avbrott och ISP
Elevenkät
Studiedag SFI,
Kvalitetsplan SFI,
studiedag
APT
Årshjul
2014-2015
Högdalen
Prov
April
Lönesamtal,
Klassrumsbesök,
Personalmöte-Kväll
Avbrott/ISP
Kursenkäter
September
Arbetslagsmöten
Medarbetarsamtal
Elevråd,
Kvalitetsrapport SFI
Klassråd/Elevråd
Vecko/månadsplanering
Maj
Elevråd info om
avtalet
Augusti
Juni
Årshjul läsår 2014-2015
Juli
Sommarkurser SFI,
Midsommarfest.
Budgetuppföljning
januari-maj
Utbildningsansvarig ansvarar för kvalitetsarbetet på skolan. Samtliga resultat har sammanställs av
ledningen för att sedan tas upp med lärare på respektive möte och även på elevråd.
Elevrådsrepresentanterna med hjälp av respektive lärare tar upp det som har behandlats på
elevrådet och för vidare diskussioner och eventuella åtgärder till klassen.
3.2 Underlag och källor
Som underlag för denna kvalitetsrapport föreligger följande:
Elevenkäter(brukarundersökning)*
Protokoll och minnesanteckningar och rapporter från möten(inkl. klass- och elevråd)
Resultat avseende prov- och betygsstatistik
Utvärdering från fältstudier med eleverna
Inkommande synpunkter- och klagomål
Synpunkter och rapporter från lärare, arbetslagledare, studie- och yrkesvägledare och övrig
personal.
Avbrottsstatistiken från vår elevdatabas, (kännedom om andel M- avbrott)
* Elevenkäter KSL genomfördes under Ht 2014 då 239 av våra elever svarade. Under VT 2015 svarade
259 av våra elever. Detta motsvarar 55 % respektive 65 % av våra elever(elever som under denna
period gick i introduktions- eller slussgrupperna deltog ej).
Sida 4 av 13
3.3 Analys och bedömning av kvalitetsarbetet
Vi anser att skolans arbete med kvalitetsarbetet fått en tydligare struktur där lärarna är mer delaktiga
genom att de bl. a. deltar i arbetet med kvalitetsrapporter. Kvalitetsarbetsfrågor har under året varit
föremål för diskussioner på arbetslagsmöten, pedagogiska möten, betygskonferenser och
arbetsplatsträffar (APT). Uppföljning av kvalitetsfrågorna har skolledningen hållit direkt med lärarna
på medarbetarsamtal och vid betygskonferenser, som dokumenteras.
Elevernas ges möjlighet till att påverka kvalitetsarbetet både på gruppnivå och individ nivå, genom
deltagande i klassråd och elevråd samt löpande kontakt med läraren. Skolledningen finns alltid med
på elevråd, för att ta emot idéer och synpunkter gällande frågor, t.ex. arbetsmiljö och gemensamma
aktiviteter i skolan. Ledningen ser till att elevernas idéer och synpunkter finns med som aktivitet i
kvalitetsarbetet.
4. Verksamhetens prioriterade mål och åtgärder för utveckling i föregående
läsårs kvalitetsrapport och arbetsplan
I kvalitetsrapporten för läsåret 2013-2014 och i arbetsplanen för 2014-2015 identifierade vi följande
utvecklingsområden:
4.1 KVALITETSARBETET
-
-
Arbetet med individuella studieplanen ISP, vi behövde arbeta med den så att våra elever
skulle förstå nyttan av planen och att den individuella studieplanen är ett stöd för
lärandeprocessen.
Elevernas avbrott. Vi behövde bli bättre på att erbjuda eleverna andra möjligheter att
fortsätta sina studier i stället för att göra ett avbrott. Vi behövde också öka kännedom om
varför våra elever gjorde avbrott.
Mål och åtaganden för läsåret 2014- 2015
I planen satte vi som mål att öka vikten av betydelse av den individuella studieplanen för eleven och
att ha få elevavbrott och öka kännedom om avbrotten.
Individuella studieplanen skulle finnas med vid elevsamtalen under kursen.
Individuella studieplanen skulle finnas med som aktivitet i månadsplanering.
Eleverna skulle få information om att de bör meddela sin lärare om längre frånvaro.
Eleverna skulle erbjudas distansstudier, anpassad studietakt och alternativa lektionstider.
Sida 5 av 13
5. Uppföljning av verksamhetens mål
Kunskaper
Mål
”Målet för den kommunala vuxenutbildningen är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges
möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och
samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes
behov och förutsättningar. De som fått minst utbildning ska prioriteras.” Skollagen kap 20 2§
I skolans kvalitetsplan angavs följande aktiviteter:
Att öka vikten av betydelse av den individuella studieplanen för eleverna
Att ha få elevavbrott och öka kännedom om avbrotten
Resultat
Individuella studieplanen
Lärarna har haft en kontinuerlig uppföljning av den individuella studieplanen vid elevsamtal. Alla
våra elever får sin studieplan vid introduktionen. Under VT-15 påbörjades digitalisering av
studieplanen i syfte att underlätta både för eleven och lärare att få tillgång till den. Att lärare under
hela studietiden hos oss från introduktion på SFI till gymnasienivå har tillgång till ISP och annan
dokumentation kring eleven ger en kontinuitet som kommer eleven tillgodo. Vår ambition är att i
framtiden ge varje elev tillgång till sin egen studieplan genom lärplattformen It´s learning. Detta
kräver IT-lösningar som vi inte är klara med ännu, men digitaliseringen av ISP är en början. Att eleven
själv har tillgång till ISP ser vi som viktigt för att det ska bli ett levande och viktigt dokument inte bara
för lärare utan även för elever. Under terminens gång har det gjorts två fältstudier där vi man har
frågat slumpmässigt valda elever om de känner till individuella studieplanen och om de visste syftet
med den. Första enkätstudien, genomförd den 2015-02-19, visade att 13 av 17 elever hade sett sin
individuella studieplan och den andra enkätstudien, genomförd 2015-04-22, visade att 8 av 9 hade
sett sin individuella studieplan och visste vad den används till. Detta motsvarar 76 % respektive 89 %.
I brukarundersökningen svarade 68 % att de har en individuell studieplan jämfört med 59 % 2014.
Elevavbrott
M- avbrott och K-avbrott
100
50
0
60
69
67
53
48
41
36
18
19
13
19
13
11
19
sep-14
okt-14
nov-14
dec-14
M K
jan-15
feb-15
mar-15
Analys och bedömning av måluppfyllelsen
Sida 6 av 13
Individuella studieplanen
Resultatet visar att eleverna har fått ökad kunskap om den individuella studieplanen eftersom
majoriteten av eleverna i de två genomförda fältstudierna, 76 % respektive 89 %, svarade att de
kände till den. 68 % i brukarundersökningen kände till att de har en individuell studieplan jämfört
med tidigare 59 %.
Elevavbrott
Trots att antal elevavbrott har minskat något från och med januari kan det vara svårt att påverka
den. Det vi kan göra är att minska andelen avbrott av okänd anledning.(K) I mars som är den sista
månaden som redovisas i diagrammet är antalet meddelade avbrott (M)19 av 55 vilket utgör 34 %.
Det är en förbättring jämfört med tidigare månader där andelen meddelade avbrott ligger mellan 20
och 24 %. Vi har informerat eleverna om vikten av att de meddelar sig när de avbryter sina
studier och i vissa fall har lärarna kontaktat elever som uteblivit från undervisningen.
5.2 Bedömning och betygssättning
Mål
”Betyg ska grundas på en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till uppställda kunskapskrav i
kursplaner”.
Skollagen 22 kap 21§
Arbetsmarknadsnämndens mål är att öka andelen elever som uppnår godkända betyg på sina
respektive kurser.
Resultat
Andel D-betyg inom ett år
VT 2015
44%
HT 2014
39%
20%
25%
30%
35%
40%
45%
50%
55%
60%
ANDELEN GODKÄNDA NATIONELLA PROV OCH BETYG
Sida 7 av 13
Stv/kurs
SFI 1A
SFI 1B
SFI 2B
SFI 2C
SFI 3C
SFI 3D
Stv/kurs
SFI 1A
SFI 1B
SFI 2B
SFI 2C
SFI 3C
SFI 3D
2011-2012
Comp NP
*
Comp B Sthlm NP
Sthlm B
98 %
33 %
83 %
52 %
68 %
69 %
88 %
70 %
80 %
92 %
86 %
91 %
93 %
95 %
91 %
78 %
88 %
76 %
84 %
89 %
94 %
85 %
95 %
100 %
91 %
95 %
100 %
100 %
93 %
82 %
89 %
80 %
89 %
86 %
91 %
81 %
2013-2014
2014-2015
Comp NP Comp B Sthlm NP Sthlm B Comp NP Comp B Sthlm NP
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
100 %
100 %
98 %
97 %
100 %
100 %
98 %
94 %
94 %
94 %
92 %
98,7 %
98,7 %
93 %
98 %
98 %
98 %
97 %
100 %
100 %
98 %
91 %
93 %
81 %
89 %
96,2 %
96,2 %
92 %
88 %
95 %
91 %
97 %
89 %
97 %
*
Comp B Sthlm NP
*
94 %
*
Sthlm B
2012-2013
Comp NP
100 %
Sthlm B
*
*
97 %
93 %
97 %
93 %
Analys och bedömning av måluppfyllelsen
Resultatet visar en ökning av andelen godkända betyg totalt och på alla studievägar och kurser utom
på SFI 2B där resultatet är oförändrat då vi på den nivån redan förra läsåret hade 100 % godkända
prov och betyg. I jämförelse med Stockholm totalt har vi större andel godkända elever.
Det finns ingen diskrepans mellan godkända prov och godkända betyg. Antalet elever som gjort prov
under läsåret har sjunkit från 435 till 313.
Totalt har 42 % av våra SFI D-elever som klarat sin kurs på under 600 timmar (vi har ingen jämförbar
statistik med föregående läsår). Men vi kan se en ökning med antal elever som når sin kurs inom 600
timmar, ökningen motsvarar 5 % från höstterminen 2014 till vårterminen 2015.
En faktor som bidragit till att andelen godkända betyg är hög att lärarna arbetar med sina grupper
under en lång tid. Detta ger kontinuitet och det blir lättare för läraren att följa elevens progression
och bedöma när målen för kursen är uppnådda. Samarbetet i arbetslagen fungerar också bra och vid
behov samråder lärarna innan anmälan till prov. Diskussioner som uppstår vid gemensamma
bedömningar av de skriftliga proven ökar också samsynen och ger lärarna en ökad trygghet. Att
lärare stannar på skolan kan bero på att 76 % av lärarna är behöriga. Behöriga lärare har tryggare
anställningsavtal och stannar oftare kvar. Det är en fördel att det finns en kärna med erfaren
personal som kan handleda ny personal.
Vid betygskonferenser med skolledning och arbetslag förekommer också bedömningsdiskussioner
särskilt angående elever som fått F-resultat på NP. Detta kan vara en förklaring till att vi inte har
någon diskrepans mellan betyg och provresultat. När läraren sätter ett betyg som är högre än
provresultatet, redovisas betygsunderlag.
Sida 8 av 13
Att antalet elever som gjort prov minskat beror antagligen på att elevantalet vid skolan har sjunkit.
5.3 Lärandemiljö
Mål
”Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av
trygghet och studiero ”
Skollagen 5 kap 3 §
”… bedriv(a) ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av /…/ elever”
Skollagen 6 kap 6 §
”… elever ska ges inflytande över utbildningen” Skollagen 4 kap 9 §
Resultat
Skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling har reviderats. Planen har tagits upp på
APT och diskuterats på elevrådet. Den presenteras för samtliga elever vid introduktionstillfället och i
samband med skolans två temadagar, en i samband med FN-dagen och en under våren. Under
hösten fick flera av våra lärare och elever möjligheten att gå på musikalen ”Livet är en schlager”
vilket också öppnade upp för efterföljande diskussion om HBTQ och allas lika värde. I undervisningen
har likabehandlingsfrågor diskuterats i samband med händelserna i skolan samt nyheter/händelser
som eleverna läst om.
Normer och värden
Mina klasskamrater är bra mot mig
Min lärare är bra mot mig
4,5
4,6
0
1
2
3
4
5
I brukarundersökningen (KSL).fördelade sig svaren som följer:
Under läsåret har skolledningen tagit emot klagomål/synpunkter och bokfört dem i en särskild
klagomålslogg. Loggen stäms av kontinuerligt så att inga ärenden hamnar ”mellan stolarna”. Loggen
innebär också att uppföljning och återkoppling säkerställs, såväl med den berörda eleven som med
läraren. Eleverna får information om hur och till vem de kan framföra sina synpunkter/klagomål.
Antal klagomål under läsåren 2013/14 - 2014/15
Sida 9 av 13
Klagomål
Får inte skriva prov; studieplan
Undervisning och lärarkompetens
Grupplacering och lärarbyten
Felaktiga betyg och/eller bedömning
Närvarorapport
Dåligt bemötande, kränkande behandling, diskriminering
Övrigt
2013/14 2014/15
2
3
0
2
0
2
0
4
1
1
0
0
4
0
Vi har under läsåret arbetat metodiskt för att öka elevernas inflytande i skolan. I samtliga av våra
grupper genomförs klassråd 1 gång per månad. Elevråd, som är gemensamt för skolans alla elever
oberoende skolform, genomförs 2 ggr per termin. På elevråden deltar alltid skolledningen. Under
läsåret har vi också haft elevskyddsombud som varit aktiva och företrätt eleverna i skolmiljöfrågor.
I samband med att lärarna gör sina vecko- alt månadsplaneringar kommuniceras och diskuteras alltid
upplägget med eleverna innan det bestäms.
Vi elever kan vara med och bestämma vad vi ska göra på lektionerna
60%
40%
20%
0%
HT 2013
Stämmer inte alls
VT 2014
Stämmer
VT 2015
Stämmer bra
Stämmer helt
Brukarundersökningen (KSL)
I brukarundersökningen svarade eleverna också på frågan om de uppfattar att det råder arbetsro.
Närmare 80 %, sammantaget för höstterminen och vårterminen, ger uttryck för att så är fallet.
Analys och bedömning av måluppfyllelsen
Cirka 90 % av eleverna tycker att deras klasskamrater är bra mot dem. Det innebär att elevernas
attityder till sina klasskamrater är positiva. Vad det gäller de cirka 10 % som uppgav att detta inte
stämmer innebär dock att skolans arbete med likabehandlingsfrågor måste bli bättre. Det är viktigt
att vi är lyhörda för elevernas attityd gentemot varandra och även tar upp dessa frågor vid
individuella samtal.
Under läsåret har fyra klagomål/synpunkter berört kränkning. Det är två fler än förra läsåret. Det är
en negativ förändring vilket kan bero på missförstånd delvis p.g.a. bristande språkkunskaper hos
eleven. I de fallen har vi haft trepartssamtal med berörda elever och skolledning för att åtgärda det
som har skett. När det uppkommit situationer i klassrummet har berörd lärare som regel alltid en
diskussion med berörda. Den mångkulturella miljön innebär att risken för missförstånd på grund av
språkliga kommunikationsbrister alltid finns.
Färre klagomål som berör undervisning och lärarkompetens tyder på en kvalitativ undervisning i
skolan.
Sida 10 av 13
Drygt 90 % av elevernas svar på enkäten visar att de kan vara med och bestämma vad de ska göra på
lektionerna, vilket inte avviker mycket från förra årets resultat. Vi kan alltså konstatera att detta
arbete är bra men vi behöver bli bättre på att informera eleverna om deras rätt att påverka
undervisningsinnehåll men även vilka förväntningar läraren och skolan har. Detta kan ske i dialog
med eleverna i det dagliga arbetet i klassrummet och i enskilda samtal.
Statistiken visar att det råder en god lärandemiljö i vår skola. Nästan 80 % av våra elever tycker att
det finns en arbetsro i klasserna och på skolan.
5.4 Utbildningsval – arbete och samhällsliv
Mål
Arbetsmarknadsnämnden har satt upp ett övergripande mål: studerande vid SFI har efter avslutade
studier språkkunskaper som gör dem förberedda för arbete och studier. Nämnden vill dessutom att
SFI ska anpassas så att fler nyanlända kommer ut i arbete och erbjuds praktik inom ramen för SFI.
Vi anordnar språkpraktik på skol- och utbildningsrelaterade arbetsplatser så att eleverna inte bara får
möjlighet att utveckla sina språkliga färdigheter utan också att ta till vara sina kunskaper och
erfarenheter från sitt yrke från hemlandet. I inledningsskede gäller detta läraryrket.
Målet förutom språkpraktik är att praktikanter bygger upp sitt nätverk i branschen och lär sig
förhållandesätt och arbetskultur i svenska skola genom deltagande i praktiken. Våra elevers bidrag till
samhällsviktiga insatser ökar elevernas självförtroende och underlättar deras framtida kontakter med
arbetsliv.
Målet ska nås genom att etablera och genomföra Praktikprojekt tillsammans med våra
samarbetspartner - Tyresö gymnasium och Centrum för nyanlända vid Huddinge kommun.
Hundratal
Resultat
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
SFI/SFX-studier gör det lättare att få arbete
Stämmer inte/inte
alls
Stämmer
Stämmer bra
Stämmer helt
2015
5
11
22
56
2014
0
14
18
56
2013
5
13
20
54
Sida 11 av 13
Hundratal
SFI/SFX-studier gör det lättare att studera vidare
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Stämmer inte/inte
alls
Stämmer
Stämmer bra
Stämmer helt
2015
5
10
25
56
2014
0
9
23
62
2013
0
11
21
62
Resultatet visar att ca 80 % elever tycker att det stämmer att SFI gör det lättare för att få arbete. Än
flera elever, drygt 90 %, tycker att SFI studier underlättar för vidare studier. 23 elever som har
anknytning till läraryrke eller vill pröva på lärarassistents yrke har sökt praktik och 15 har fått
praktikplatser. Bland dem har två personer fått arbete inom svensk skola under HT 2014 och VT 2015
och en person är på väg till anställning i en annan bransch.
Analys och bedömning av måluppfyllelsen
Vår analys är att vi arbetar systematiskt med studie- och yrkesvägledning för eleverna. Detta kan vi
konstatera genom att det från SYV sker kontinuerliga klassrumsbesök i samtliga grupper med
information om hur skolsystemet fungerar i Sverige, utbildningsmöjligheter efter SFI. Eleverna blir
även informerade om möjligheten att studera andra komvuxkurser parallellt med SFI (gäller C och D
kurser) och vad som krävs för det. De får också information om utbildnings- och arbetsmässor.
Att majoriteten av våra SFID- elever besöker SYV kan tyda på att eleverna visar intresse för vidare
studier.
För att öka intresset för vidare studier genomförde vi under vårterminen en
”universitetsdag” i skolan med informatörer från ett par Universitet/Högskolor i Stockholm.
Vår uppfattning är att skolans arbete med studie- och yrkesvägledning utvecklats inte minst när det
gäller den uppsökande arbetat gentemot eleverna samt kontakterna med de högre lärosätena.
I stort sätt är vi nöjda med språkpraktiksarbetets resultat under läsår 2014-2015 även om det var
etableringsår för våra nya inriktning(d.v.s. vårt samarbete med skolor).
Det finns också skäl till varför de elever som varit aktuella inte kunnat påbörja sin språkpraktik. De
skälen har varit den personliga livssituation eller eleverna har valt att ta arbetspraktik genom
Arbetsförmedlingen eller fått ett jobb. Ibland har några av dem fått vänta för att få praktikplatsen.
Det har varit fler kvinnor som har deltagit i praktikprojektet men det har blivit fler män som har sökt
till projektet under 2014-2015 än förra året.
6. ÖVRIGT
Under vårterminen blev det klart att vår koncern, Iris Sverige AB, nu fått en ny ägare. Tillsammans
med Berghs School of Communication och Medlearn ingår vi i den norska koncernen Anthon B
Nilsen. Tillsammans med våra svenska och norska systerföretag som innefattar såväl
vuxutbildningsföretag, yrkesutbildning och universitet får vi goda förutsättningar utveckla våra
utbildningar.
Sida 12 av 13
7. SAMMANFATTANDE ANALYS
Arbetslagsledarna, SYV och projektansvariga har blivit mer delaktiga i skolans kvalitetsarbete och
bidragit till årets kvalitetsrapport och kvalitetsplan, som ska vara ett levande dokument i
verksamheten.
Vi konstaterar att eleverna har fått ökat kännedom om den individuella studieplanen, men vi
behöver ha ett fortsatt arbete med digitalisering av den.
Vår undersökning visar att antalet avbrott med okänd anledning minskade under vårterminen,
medan antalet avbrott med känd anledning inte har förändrats markant. Det var alltså svårt att
uppnå målet p.g.a. andra faktorer som är svåra att påverka.
Andelen godkända betyg har ökat på samtliga kurser. Det är ett bättre resultat både jämfört med
resultat från förra året och Stockholms genomsnittliga resultat, vilket tyder på en ökad kännedom
om kunskapskraven. Lärarna är trygga i sin bedömning och betygsättning.
I stort sätt känner sig eleverna trygga i skolan och tycker att de kan vara med och påverka
undervisningens upplägg. Vi behöver fortsätta att tydliggöra skolans förväntningar på elevernas
kunskaper utifrån kurskraven och elevernas egna förutsättningar. I fortsättningen vill vi öka antal
elever som får praktik parallellt med SFI-studier. Detta mål vill vi uppnå genom utökat nätverk med
andra aktörer på arbetsmarknaden.
8. Utvecklingsområden och prioriterade insatser för utveckling för läsåret 2015
- 2016.
Kunskap
-
Studier, yrke och arbetsliv
Digitalt lärande
9. Kvalitetsrapporten är upprättad av
Datum: 2015-09-15
Reviderad: 2015-11-03
Ansvariga:
Valeria Pettersson
Tf utbildningsansvarig/SYV
Narin Omar
Utbildningsansvarig
Knut Nygaard
Regionchef
Arbetslagsledarna Karin Åkerlund, Riitta Wegelius och Natalija Fyedyechkina
samt språkpraktikansvarige Irina Sadakova
Sida 13 av 13
