a35
SKÅNSKA DAGBLADET n LÖRDAG 27 FEBRUARI 2016
debatt insändare
Debattartiklar ska undertecknas med namn och vara cirka 4 000 tecken. Sänd med en porträttbild. Bifoga
adress till redaktionen. Inläggen bör skrivas på dator. Postadress: Debatt, Skånska Dagbladet, Box 165, 201 21
Malmö. Debattredaktionen ansvarar ej för insänt material som inte beställts. e-post: [email protected]
Har du ångest på söndagskvällarna?
DEBATT
Marie Louise Arendt
regionchef Unionen, region sydväst
Hur har du det på jobbet? Du har väl
inte ångest på söndagskvällarna för att
det snart är måndag igen? Känner du att
du måste läsa och besvara mejl på kvällar, helger och semestern för att dina
kollegor eller din chef gör det? Hinner du
återhämta dig eller känner du dig stressad även på din fritid? Får du gehör av
din chef om du försöker prata om hur du
har det?
Det och många andra frågor diskuterade vi på Unionen Sydväst vid ett rundabordssamtal på temat ”balans i arbetslivet” i mitten av februari. Arbetsmiljö och
ett arbetsliv i balans är en av Unionens
hjärtefrågor, och vi ville få en uppfattning om hur läget är på arbetsmarknaden
i stort. Hos Unionens medlemmar, men
även på andra håll i samhället. Hur är
det med stressen, kraven på tillgänglighet kvällar och helger och hur snälla är vi
mot varandra på jobbet?
Och vi kunde konstatera att mycket är
bra, men att mycket kan bli bättre.
Många tjänstemän upplever i dag det
som Unionen kallar för det gränslösa
arbetslivet. Mycket arbete kan utföras
var som helst och när som helst. Det blir
lättare att kombinera arbete och fritid när
man själv kan bestämma när arbetet ska
utföras, men det finns också en hälsorisk
med ständig tillgänglighet och att vi aldrig får koppla av. Det är viktigt att försöka
skilja mellan arbetstid och ledig tid.
För bekymmersamt nog är psykisk
ohälsa, som ofta är arbetsrelaterad, den
vanligaste sjukskrivningsorsaken bland
Unionens medlemmar (anställda i ideella
organisationer och det privata näringslivet)1.
även hur vi bemöter varandra på arbetsplatsen är viktigt ur arbetsmiljösynpunkt.
Tillfälliga meningsmotsättningar, konflikter och problem med samarbetet bör
i allmänhet ses som normala företeelser,
såvida handlingarna inte syftar till att
skada eller medvetet kränka en person.
Men det är arbetsgivaren som har ansvar
för att ingen kränkande särbehandling
förekommer, till exempel att förlöjliga
någon inför andra, hota, förtala och/eller
baktala någon.
Det är viktigt att försöka skilja mellan arbetstid och ledig tid, anser debattören.
Vad kan vi göra för att få det bättre på
jobbet?
Unionen förordar att:
q företagen tar fram riktlinjer för tillgänglighet i form av en mejl- och mobilpolicy. Att själv sätta gränser är inte lätt
på en arbetsplats där tempot är högt och
mobilen eller datorn är ständigt närvarande.
q företagen stärker sin samverkan med
företagshälsovården. På arbetsplatser där
det finns tillgång till företagshälsovård
svarar cirka 70 procent av de tillfrågade
i Unionens rapport från 20152 ”ja” på
frågan om det arbetas aktivt med arbetsanpassning och rehabilitering för att underlätta återgång i arbete efter sjukskrivning. Tillgång till företagshälsovård är bra
både i det förebyggande och åtgärdande
arbetet
q arbetsgivare såväl som skyddsombud
och anställda sätter sig in i de nya föreskrifterna om Organisatorisk och social
arbetsmiljö (AFS 2015:4)3 som träder i
kraft den 31 mars 2016 och som syftar till
att människor ska inte behöva bli sjuka
på grund av ohälsosam arbetsbelastning
eller kränkande särbehandling på jobbet.
FoTo: JohAN NILSSoN/TT/ARKIv
Vi arbetar alla för att öka Sveriges välfärd, och vi gör bäst jobb om vi är trygga
på arbetsplatsen, hinner vila oss mellan
arbetspassen och om vi har ett bra klimat kollegor emellan. Det är bland annat
det som ger oss balans i arbetslivet.
1. ”Företagshälsovården – hur den
fungerar och hur den kan bli bättre”, 2015
2. -”3. https://www.av.se/globalassets/filer/
publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-foreskrifterafs2015_4.pdf
läsArnAs åsikTEr
Onödigt att uppfinna hjulet på nytt
Lars Calmfors, professor i
ekonomi gör sig till tolk om
svensk arbetsmarknad, vilket kan starkt ifrågasättas.
Uttalandet i radions
P1 vittnar verkligen om
okunnighet om svenska
kollektivavtalen som träffas mellan arbetsmarknadens parter.
Undertecknad vill informera L Calmfors. I dessa
avtal finns löneparametrar
om lärlingslöner, löner för
dem som saknar kompetens, löner för dem som
jobbat tidigare i branschen
och löner för dem som
kan visa yrkesbevis eller
betyg till förkommande
branscher.
Att uppfinna hjulet som
redan finns är att betrakta
som väldigt oviktigt i kommande lönedebatt.
Rekommenderar att
L Calmfors tar del av ingångna kollektivavtal och
dess lönekonstruktioner
som säkerligen kan erhållas av Svenskt Näringsliv.
Troligen är utspelet något
annat vilket starkt kan
misstänkas.
Skulle dessa ingångslöner få genomslag kan små
och medelstora företag
få stora svårigheter att
avsätta sina produkter på
grund av att köpkraften i
landet urhållkas.
Flera partier i riksdagen
gör sig tolk att vara förhandlingsparter i lönefrågan och uttalar sig att lagstifta om detta. Det är med
bestörtning att konstatera
vilken okunnighet det
skriv till: Skånska Dagbladet, Insändarredaktionen, Box 165, 201 21 Malmö. Fax 040-70445. Insändarredaktionen 040-660 55 58 kl 14–17, e-post: [email protected] Insändare ska vara högst 2 000 tecken.
råder i dessa partier. Era
utspel ger inget förtroende
i kommande val. Det finns
säkert viktigare ärende att
lagstifta om.
Parterna på Svensk
arbetsmarknad har mångårigt löst kollektivavtalen
och dess konstruktioner
och tagit ansvar för landet
fortlevande på ett förnuftigt sätt och kan säkerligen
vara garanter för detta
framöver.
Knut Persson
Knut Persson rekommenderar att Lars Calmfors tar del av
ingångna kollektivavtal och dess lönekonstruktioner.
Genarp
FoTo: BERTIL ERIcSoN /TT/ARKIv
Används signatur, bifoga namn och adress (anonymitet skyddas). Skribent som angriper person måste
underteckna med namn. Redaktionen har rätt att korta i text. Manuskript returneras ej.
