Kirsebergsskolan F-9
Likabehandlingsplan läsåret 09/10
Bakgrund
Alla förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildningar i Sverige är skyldiga att
upprätta en likabehandlingsplan enligt lagen 2006:67. I lagen införs förbud mot
diskriminering och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen skall bland annat
innehålla skolans förebyggande insatser och rutiner för ingripande i akuta situationer. Syftet
är att tydliggöra skolans mål för elevernas trivsel och umgänget mellan alla som finns på
skolan, samt tydligt informera om hur vi löser konflikter och vart man skall rapportera.
Mål
Kirsebergsskolan har som mål att verka för och upprätthålla en miljö där ingen diskriminering
på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och
funktionshinder förekommer. Inte heller är annan kränkande behandling så som mobbning,
rasism och främlingsfientlighet accepterade. Om något av de ovannämnda skulle förekomma
på skolan, är det skolans ansvar att se till att detta upphör.
Definition
Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av
individer utifrån olika grunder. Kränkningar kan vara fysiska, verbala (t.ex. att bli hotad eller
bli kallad öknamn), psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) eller med
text och bild (t.ex. klotter, brev, sms och msn).
Mobbning innebär att en eller flera individer, upprepade gånger och under en viss tid, utsätter
annan eller andra individer för kränkningar. Mobbning kan ske mellan elever, mellan personal
och mellan elever och personal.
Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån
uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper.
Främlingsfientlighet avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska,
kulturella/etniska eller beteendemässiga karaktärsdrag.
Förebyggande åtgärder
-
Det förebyggande arbetet integreras som en naturlig del i skolans övriga arbete genom
en schemalagd lektion i veckan där vi arbetar efter SET metoden. Personalen på
Kirsebergsskolan utbildas och handleds kontinuerligt efter denna metod. Forskning
visar att det förebyggande arbetet bör läggas på grupp- och skolnivå, att det är en
naturlig och återkommande del av arbetet samt vikten av att ledning och personal har
kunskaper om hur kränkningar förebyggs, upptäcks och motverkas samt är medvetna
om att även personal kan göra sig skyldig till kränkande behandling.
-
Elevinflytande är en stor del i det förebyggande arbetet. För att elever skall kunna vara
delaktiga måste de ha kunskap om sina rättigheter och skyldigheter. Elevråden 3-6 och
7-9 har stöd i sitt arbete av någon personal. Arbetet med att hitta former för
kamratstödjarverksamhet, vilka stämmer med våra förutsättningar och behov,
fortsätter under läsåret.
-
Tillgänglighet till vuxna i skolans gemensamma lokaler, som t.ex. matsal, skolgård
och korridorer, är en viktig del i arbetet att förebygga och upptäcka kränkningar. Det
är därför viktigt att all personal är delaktig i att aktivt motverka den sortens beteende.
-
I det förebyggande arbetet ingår också att skolan strävar efter att ha inblick i de
miljöer, däribland även mötesplatser på Internet som t.ex. msn, som elever vistas i
utanför skolan och det förutsätter en samverkan med närsamhället. Skolan har bl.a. ett
tätt samarbete med socialtjänst och polis genom nätverket SSP och regelbunden
kontakt med Kirsebergs fritidsgård.
-
Genom våra föräldramöten och temakvällar involveras personal, elever och föräldrar
och det skapas möjligheter till att samtala och reflektera kring förhållningssätt och
värderingar. Skolan kan kalla in till medlarsamtal om konflikt uppstår mellan två eller
flera elever där oftast också vårdnadshavare deltar. Det är viktigt att alla involverade
är på det klara med vilka regler och gränser som gäller samt arbetar utifrån dessa.
Därför kommer även våra ordningsregler med konsekvenser samt denna
likabehandlingsplan att kommuniceras till berörda.
-
Återkommande enkät genomförs med eleverna avseende sådant som trivsel och
inflytande i skolan. Detta är både förebyggande och kartläggande.
-
Likabehandlingsplanen skall utvärderas och uppdateras inför varje läsår. Ansvarig för
att detta sker är rektor.
Konkreta åtgärder vid kränkande behandling
1. Någon på skolan känner sig illa behandlad eller har fått reda på att någon annan är
utsatt för kränkande behandling.
• Berättar för elevens mentor eller annan vuxen som tar kontakt med elevens
mentor.
2. Mentorn till den utsatta eleven börjar med att samla in information genom att prata
med den utsatta. Det är viktigt att detta sker ostört. Ta reda på:
• Vad som hänt.
• Hur det gått till.
• Vilka som deltagit.
• När det skett.
• Hur länge det pågått.
• Hur personen mår.
• Tala om vad skolan anser om kränkande behandling, allvarligt och bestämt och
vad skolan kommer att göra för att stoppa detta.
• Har den utsatta eleven berättat något hemma?
• Tala om att du kommer att berätta och fråga om eleven själv vill göra det först.
• Bestäm tid för nytt möte nästa dag.
3. Kontakta vårdnadshavarna till den utsatta eleven, samma dag.
• Berätta vad som har hänt.
• Berätta vad som kommer att ske härnäst.
• Fråga om de har några idéer om vad som ytterligare kan göras.
4. Mentorn till den utsatta eleven kontaktar mentorn till utövaren/utövarna.
5. Mentorerna pratar tillsammans med den/de som utövat kränkningarna. Återigen är det
viktigt att detta sker ostört.
• Prata först med den/de mest aktiva utövarna...
• Berätta vad du har fått reda på.
• Fråga eleven om vad som hänt, få klarhet i hur denna uppfattar situationen.
• Tala om vad skolan anser om kränkande behandling, allvarligt och bestämt.
och vad skolan kommer att göra.
• Berätta att vårdnadshavare kommer att kontaktas, fråga om eleven vill berätta
först.
• Sätt tillsammans med eleven upp mål och tydliga tillvägagångssätt för att
kränkningarna skall upphöra.
• Boka ny tid för att följa upp med eleven och för att kontrollera att målet
efterlevs.
6. Enskilda samtal med ”medlöparna”. Ha ett liknande samtal med dem som med den
mest aktiva, träffa dem en och en.
7. Kontakta även vårdnadshavarna till utövarna.
• Berätta för dem om vad som har hänt och vad som har gjorts.
• Har de några idéer om vad som ytterligare kan göras.
• Vad kan de själva göra?
8. Kontakta den utsatta eleven.
• Berätta vad som har gjorts.
• Fråga om denne själv har några idéer om vad som ytterligare kan göras.
9. Kontakta återigen vårdnadshavarna till den utsatta eleven.
• Berätta för dem vad som har gjorts.
• Fråga om de har några idéer om vad som ytterligare kan göras.
10. Håll koll på läget.
• Kontrollera med den utsatta, vårdnadshavarna och med kamratstödjarna för att
se hur allt utvecklar sig.
• Följ upp med utövarna och håll kontakt med deras vårdnadshavare.
• Berätta för övriga lärare i arbetslaget om vad som hänt och vad som gjorts.
11. Uppföljning.
• Ha uppföljning efter några månader.
• Den utsatta kan då ha hunnit känna efter förändringar.
• Be kollegerna i arbetslaget ge sin bild av situationen.
• Tala också med utövarna och med vårdnadshavare.
Arbetet dokumenteras fortlöpande av den mentor som hållit i ärendet. Alla åtgärder enligt
denna plan skall meddelas till rektor. Mentorn har under hela ärendets gång tillgång till
stödsamtal och kan planera stegen i samråd med elevvårdspersonal. Mentorn kan också vid
behov ta hjälp av övriga i arbetslaget, som t.ex. inhoppare för lektioner under tiden. Om
ovanstående åtgärder inte följts eller givit önskat resultat, skall ett åtgärdsprogram upprättas.
Om kränkningen bedöms som allvarlig skall detta anmälas till socialtjänsten, om det
inträffade är av brottslig karaktär skall det anmälas till polisen av rektor.
Konkreta åtgärder om vuxen kränker elev
1. Om en elev känner sig illa behandlad av en vuxen på skolan.
• Berättar för en annan vuxen som denne känner förtroende för.
2. Informationsmottagaren för uppgifterna vidare till rektor som har ansvaret att utreda,
agera, följa upp och dokumentera ärendet när vuxen kränker elev.
3. Rektor börjar med att fråga den utsatta eleven:
• Vad som hänt.
• Hur det gått till.
• När det skett.
• Hur länge det pågått.
• Hur personen mår.
• Talar om vad skolan anser om kränkande behandling, allvarligt och bestämt
och vad skolan kommer att göra för att stoppa detta.
• Har den utsatta eleven berättat något hemma?
• Talar om att denne kommer att berätta och fråga om eleven själv vill göra det
först.
• Berättar vad som kommer att ske härnäst.
4. Talar sedan med den vuxna som utfört kränkningarna.
• Berättar vad denne har fått reda på.
• Frågar den vuxna om vad som har hänt, få klarhet i hur denna uppfattar
situationen.
• Bokar en träff med den vuxna och den utsatta eleven och sätter tillsammans
upp mål och tydliga tillvägagångssätt för att kränkningarna skall upphöra.
• Bokar ny tid för att följa upp med eleven och för att kontrollera att målet
efterlevs.
5. Kontaktar vårdnadshavarna till den utsatta eleven.
• Berättar för dem om vad som har hänt och vad som har gjorts.
• Har de några idéer om vad som ytterligare kan göras.
• Vad kan de själva göra?
6. Uppföljning.
• Har uppföljning efter några månader.
• Den utsatta kan då ha hunnit känna efter förändringar.
• Talar också med den vuxna och vårdnadshavarna till eleven.
