STATISTIK
Statistikskolan
BruttoNationalProdukten
vid välfärdsjämförelser
Bruttonationalprodukten per capita används
ofta när man vill jämföra olika länders
välfärdsnivå. Med korrigeringar för skillnader i valutakurser och prisnivåer uppnår
man en viss jämförbarhet. Resultaten kan
trots det vara svårtolkade. I första hand är
det kraftiga välfärdsskillnader som kan
avläsas.
Av Göran Svensson
B
Göran Svensson
arbetar med nationalräkenskaper vid SCB,
tfn 08-506 945 48, e-post:
[email protected]
ruttonationalprodukten (BNP) ger
ett mått på den ekonomiska aktiviteten i ett land och är inte i första hand
avsedd som ett välfärdsmått. Den ger ett
värde på samtliga ett lands varor och tjänster.
Men genom att dividera med invånarantalet
får man ett tal, BNP per capita, som ändå
ofta används som en mätare på välfärd.
Detta mått ger en översiktlig men med
nödvändighet en förenklad bild av välfärden.
Den säger ingenting om hur välfärden är
fördelad i ett land och det finns naturligtvis
många aspekter som den inte täcker in.
Men när man vill jämföra olika länder
med varandra är ändå måttet BNP/capita
värdefullt som ett av flera mått. BNP mäts
på liknande sätt i ett stort antal länder och
efter korrigering för valutakursskillnader och
prisskillnader kan man erhålla någorlunda
jämförbara tal.
Valutakurser och prisskillnader
Det första man måste göra, när man ska
jämföra olika länders BNP/capita, är att
eliminera valutakursskillnader och redovisa i
en gemensam valuta. Länge nöjde man sig
med detta. Men så småningom insåg man
behovet av ett mått som även tar hänsyn till
skillnader i prisnivå mellan länderna.
Vad man egentligen eftersträvar är ju att
jämföra volymen varor och tjänster mellan
länder och BNP består av både pris och
volym
BNP = pris • volym.
Eftersom valutakursen påverkas av många
andra faktorer än prisnivåskillnader räcker
den inte som omräkningsfaktor när man vill
jämföra volymer. Problemen märks tydligt
vid kraftiga fluktuationer i valutakurserna.
10
Sådana orsakas ofta av kortsiktig spekulation
med liten motsvarighet i förändringar av
volymen varor och tjänster.
Det mått som används för justering för
både valutakurser och prisnivåskillnader är
köpkraftsparitet (purchasing power parity)
vanligen förkortad ppp.
För ett land med relativt hög prisnivå som
Sverige överskattas BNP vid en omräkning
med enbart valutakurser. På 60-talet var
Sveriges valutakursomräknade BNP per
capita bland de tre högsta i världen. Ännu
1970 låg Sverige 80 procent över EU-snittet.
För 1970 finns dock en alternativ beräkning
gjord med köpkraftspariteter, som visade att
Sverige låg 25 procent över EU-snittet.
Ett exempel från 1992–93 illustrerar också
att skillnaden mellan omräkning med köpkraftspariteter och valutakurser kan bli
mycket stor vid kraftiga valutakurssvängningar. Kronan föll mellan 1992 och 1993 i
värde med ca 20 procent mot Eurons föregångare, Ecun, medan köpkraftspariteten för
BNP totalt var i stort sett oförändrad mellan
åren. Detta visar att volymfaktorn i formeln
ovan inte alls fluktuerat lika mycket som en
valutakursjämförelse antyder. Produktionen
av varor och tjänster förändras betydligt
mindre än växelkurserna.
Beräkning av köpkraftspariteter
Köpkraftspariteten är kvoten mellan de
belopp, i respektive lands valuta, som behövs
för att köpa en viss mängd varor och tjänster.
Om exempelvis priset mäts på 1 kg bananer kan man få en köpkraftsparitet mellan
Sverige och Danmark genom att beräkna
kvoten mellan priset i svenska kr och priset i
danska kr. Denna kvot innehåller då både
valutakursskillnaden och prisnivåskillnaden.
För att erhålla köpkraftspariteter gällande
samtliga varor och tjänster väger man ihop
köpkraftspariteter för olika varor och tjänster
till en paritet gällande totala BNP. Underlag
för beräkningarna erhålles genom prisinsamlingar. Sådana görs i varje deltagande land
för ett urval varor och tjänster som tillsammans täcker alla delar av BNP.
När EU-länder jämförs med varandra
använder man vanligen köpkraftspariteterna
mellan respektive land och EU som helhet.
Pariteterna anges då i ECU.
VälfärdsBulletinen Nr 1 2000
STATISTIK
Sverige ungefär som EU-genomsnittet 1997
Justering med köpkraftspariteter
För att kunna jämföra olika länders BNP/
capita justerar man således talen med köpkraftspariteter. De nominella värdena divideras med köpkraftspariteterna. Hur omräkningen går till illustreras med följande exempel. Talen gäller Sverige och EU 1996
1
Nominell BNP i kronor för Sverige
1 705 803 000 000
2
ppp (Sverige jämfört med EU)
10,49 kr för 1 ECU
3
ppp-justerad BNP (ECU) för Sverige 1 705 803 000 000/
10,49=162 612 000 000
4
Sveriges medelfolkmängd 1996
8 841 000
5
Svensk ppp-justerad BNP
per capita (ECU)
162 612 000 000/
8 841 000=18 393
Nästa steg mot jämförelser mellan EUländerna är att ställa varje lands ppp-justerade
BNP per capita mot motsvarande tal gällande
EU som helhet. Man dividerar de två talen
med varandra och multiplicerar med 100. På
så sätt får man ett s.k. volymindex per capita
där EU som helhet har värdet 100.
6
7
ppp-justerad BNP (ECU) för EU/
EU:s medelfolkmängd
Även om alla länder följer de internationella
rekommendationerna för hur BNP ska beräknas stöter man på problem redan här. Olikheter i omfattning av oavlönat arbete och i
fördelning offentlig/privat finansiering är
bara två exempel på svårigheter när man ska
jämföra länder. Dessa berördes redan i VälfärdsBulletinen 3/99 och 4/99.
Prisjämförelserna mellan länder bygger
vidare på att man kan hitta jämförbara
produkter att prismäta. Detta är inte lätt att
klara ens för närliggande länder och blir än
svårare när länderna är mycket olika.
I Sverige hävdas det ibland att eftersom
offentlig verksamhet finansieras med t.ex.
hög moms, som höjer den svenska prisnivån,
skulle Sverige vara missgynnat i BNP-jämförelserna med köpkraftspariteter, ppp. Detta
är dock i princip inte fallet. Momsen höjer
ju både prisnivån och värdet på konsumtionen. Men bortsett från det är svårigheterna
ändå stora när det gäller att prismäta offentlig konsumtion.
VälfärdsBulletinen Nr 1 2000
43,77
9,89
2,11
9,07
85,04
14,43
39,76
2,16
2,13
7,13
10,39
0,72
0,69
1744,00
6,41
0,44
134,60
129,70
246,60
1,77
40,53
8,02
1,64
7,48
80,44
13,82
40,53
2,21
1,96
6,61
8,65
0,75
0,69
1929,00
5,88
0,58
165,90
198,60
309,40
3,72
167
130
129
123
117
113
112
110
109
102
102
101
101
100
99
80
79
73
66
36
▲
Volymindex för Sverige avseende
ppp-justerad BNP/capita
18 393/18 113 • 100=102
Problem att jämföra BNP per capita
Valutakurs
(1 ECU=)
Volymindex
avseende
ppp-justerad
BNP/capita
(EU = 100)
Källa: Eurostat
18 113
Volymindex/capita för Sverige visar att vår
justerade BNP per capita låg 2 procent högre
än i EU som helhet.
Luxemburg
Norge
Schweiz
Danmark
Island
Österrike
Belgien
Nederländerna
Tyskland
Frankrike
Sverige
Irland
Storbritannien
Italien
Finland
Cypern
Spanien
Portugal
Grekland
Polen
Köpkraftsparitet (ppp)
(resp. land
jämfört med
EU) ECU
Bruttonationalprodukten per capita justerad med köpkraftspariteter används ofta som ett jämförande välfärdsmått efter att ha räknats
om till ett volymindex. Med det måttet ligger Sverige ungefär på EUgenomsnittet. Både Danmark och Norge ligger betydligt bättre till.
Sämst är det i ett antal sydeuropeiska länder och i Polen.
I EU-ländernas prisundersökningar är det
huvudstädernas prisnivåer som jämförs.
Egentligen skulle riksmedelpriser användas.
Det är oklart hur mycket detta påverkar.
Bara några få länder korrigerar för avvikelse
mellan huvudstadspris och riksmedelpris.
Det är vidare svårt att jämföra över tid.
BNP-talen kan vara reviderade och nya
prismätningsmetoder införda. OECD publicerar dock tidsserier med BNP/capita justerad både med köpkraftspariteter och valutakurser.
Sverige – ett genomsnittligt EU-land?
Från beräkningar som gjorts inom EU av
BNP/capita, justerad med köpkraftspariteter,
framgår att Sverige ligger i närheten av EUsnittet tillsammans med Frankrike, Irland,
Storbritannien, Italien och Finland.
Det går inte, med tanke på alla svårigheter
att göra jämförelser, att dra någon säker
slutsats om hur dessa länder ska rangordnas
sinsemellan. Klart är att Luxemburg, Norge,
Danmark m.fl. har högre BNP/capita än
Sverige och att Spanien m.fl. ligger på en
lägre nivå. Av övriga OECD-länder har
USA en mycket hög nivå.
●
KÄLL A
Om beräkningsmetoder:
Purchasing power parities
and related indicators.
Eurostat. Definitiva resultat
utkommer varje år oftast
under hösten.
Konsumentprisnivåer i
Sverige jämfört med övriga
medlemsstater i EU. SCB
1999.
Redovisning av jämförande
BNP mått:
Statistics in Focus. Eurostat. Preliminära resultat.
Utkommer varje år under
första kvartalet
Main Economic Indicators.
OECD. Preliminära tal
Publiceras fortlöpande,
Innehåller tidsserier
National Accounts volume
1. OECD. Definitiva serier.
Publiceras varje år.
11
