www.skola.ljungby.se
Kvalitetsarbete 2014/2
Normer,värden,
inflytande,arbetsmiljö
Barn- och utbildningsnämnden 2014-09-22
Ansvariga för sammanställningen:
Eva Jönsson, Nils-Göran Jonasson
KVALITETSARBETE 2014
Inledande ord
Under 2013 bildas en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta nya former för kvalitetsarbetet inom
barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden. Ett årshjul för kvalitetsarbete
arbetas fram med fyra redovisningstillfällen till barn- och utbildningsnämnden:
April
Augusti
November
Februari
- Särskilt stöd
- Normer, värden, inflytande, arbetsmiljö
- Utveckling, lärande, kunskaper, betyg och bedömning
- Skolan, omvärlden, utbildningsval, arbete och samhällsliv
Sammanställningen inom respektive område baseras på det material som varje enhet lämnat in
till förvaltningen. Till sin hjälp har rektorer och förskolechefer Skolinspektionens verktyg
Förskolekollen och Skolkollen. Den gemensamma strukturen innebär att förskolechefer och
rektorer redovisar under rubrikerna Insatser (Vad gör vi), Resultat, Analys,
Åtgärder/handlingsplan. Varje förskolechef och rektor gör en helhetsbedömning i vilken mån
lagkraven efterföljs; Stämmer, Stämmer delvis, Stämmer inte (redovisas i bilaga) . Som underlag
använder flera av enheterna Skolverkets BRUK-material, där medarbetare och arbetslag
diskuterar kriterier för måluppfyllelse.
För 2014 har det beslutats att det som ska redovisas i augusti är Normer, värden, inflytande,
arbetsmiljö.
Mål och lagkrav
Kommunalt mål 2014
I Ljungby kommun ger vi våra barn, ungdomar och studerande bästa möjliga förutsättningar
i livet - vilket leder till att alla når målen
Skollagen (SFS 2010:800)
Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och
att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö, 8 kap. 8 §
Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett
målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever, 6 kap. 6-9 §
Värdegrund och arbetsmiljö
Insatser
Målen och insatserna för arbetet med normer och värden dokumenteras i verksamheternas
planer för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Planerna utvärderas och
revideras kontinuerligt och nya mål sätts upp. Flera använder DO:s (diskrimineringsombudsmannens) plan för arbetet med normer och värden. Skolverkets material BRUK
används för självskattning.
Förskolornas personal är medvetna om och insatta i sitt uppdrag. Planering och utvärdering
utgår från uppdraget med barnet i fokus. Ett medvetet värdegrundsarbete sker.
Återkommande diskussioner förs i personalgrupper och personalen granskar sina egna
normer, värderingar och föreställningar, samt hur de kommer till uttryck i verksamheten.
Kunskaper finns om hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår och
vilka faktorer som skapar en trygg miljö där alla barn blir respekterade.
Information ges till föräldrarna om att verksamheten ska utformas utifrån de demokratiska
värderingarna och mänskliga rättigheterna och vad det innebär i förskolan.
På förskolan finns personalen nära barnen i leken och i vardagen. På så sätt kan konflikter
oftast undvikas. Om konflikter uppstår ges barnen först möjlighet att lösa dem på egen hand.
Alla barn ges utrymme att komma till tals och uttrycka sina åsikter. Uppsikt över miljön i
förskolan är viktig för att undvika trakasserier och kränkningar.
De dagliga samtalen med barnen om allas lika värde, olikheter/likheter och hur man bör
behandla varandra är viktigt i förskolan. Böcker används ofta som ett hjälpmedel. Mycket
arbete görs för att få bra och trygga grupper. Leken observeras och kontinuerlig kartläggning
sker genom dokumentation, observationer och samtal med barn/föräldrar.
Likabehandlingsarbetet pågår systematiskt genom att det på arbetsplatsträffar, planering och
föräldramöten diskuteras värdegrundsfrågor.
Några förskolor har haft värdegrundsarbete och samverkan som två lokala lönekriterier.
Genustänk finns och olikheter respekteras. Miljön är öppen och tillåtande och barnen
uppmuntras att prova nya saker och aktiviteter, där kön inte har någon betydelse. Vid inköp
granskas det pedagogiska materialet, så att det inte stärker de traditionella könsrollerna.
Jämställdhetsplaner används för att tydliggöra att barnen ges samma förutsättningar.
Förskolorna delar barngrupperna i mindre grupper. Miljön anpassas och förändras för att
intressera och utmana barnen. Möjlighet finns till både lugna och mer fysiska aktiviteter.
Handledning av specialpedagog och psykolog hjälper pedagogerna att hantera barngrupper
som behöver särskilt stöd.
Fritidshem arbetar med att ge barnen redskap för att bygga och stärka sin sociala kompetens
genom möjlighet till samspel och samvaro med andra barn. Barnen ska få möjlighet att
utveckla en god identitet, att bygga vidare på. Det genomförs ”Fritidsmöten” där eleverna
kan säga sina åsikter och tränar sig på att lyssna på varandra.
Fritidshem skapar en stark gemenskap och vi-känsla genom lustfyllda aktiviteter. Personalen
strävar efter att eleverna ska få en förståelse för varandras olikheter vilket lyfter förståelsen
för barns lika värde. Genom tydliga rutiner och regler, närvarande vuxna samt en lugn miljö
skapas en trygg vistelse för barnen på fritidshemmet.
Förskoleklassens personal besöker kommande förskoleklassbarn på sina förskolor för att
skapa en god kontakt.
Skolor arbetar regelbundet med att utveckla värdegrundsarbetet. För att undersöka elevernas
upplevelse av skolklimatet och av värdegrundsarbetet, samt om det finns elever som utsätts
för kränkande behandling använder skolor sig exempelvis av:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
skolinspektionens skolenkät (årskurs 5 och 9)
hemliga lappen (eleverna får anonymt på en lapp tala om ifall de känner till någon på
skolan som är utsatt eller någon som utsätter)
sociogram (eleverna får ange vem de helst arbetar med i klassen och vem de på
skolan helst umgås med på raster)
trygghetsvandring (elever, rektor och lärare analyserar skolutrymmen/skolgård och
kartlägger otrygga platser)
gruppsamtal (rektorer har samtalat med olika elevgrupper i åk 1-9)
mentorssamtal
trivselenkäter
elevforumteater kring kränkande behandling på nätet
läromedelsgranskning mot diskriminering och kränkningar
klassråd där man diskuterar likabehandling
diskussion kring hur pojkar respektive flickor uppmärksammas i klassrummet
Skolor har trygghetsteam och trivselkamrater. Personalen arbetar aktivt med
konflikthantering och attityder. De gör medvetna grupperingar av elever för att utveckla det
sociala samspelet samt använder sig vid behov av specialkompetens via kurator/psykolog.
Personal bidrar till att skapa ett klimat i undervisningen som karakteriseras av trygghet och
tillit för att utveckla elevernas känsla av samhörighet, solidaritet och ansvar för människor.
På enheter deltar all personal vid konferenser, fortbildning, utvärdering, planering,
diskussion, information m.m. Detta utvecklar samsynen gällande mänskliga rättigheter och
demokratiska värderingar.
Det förekommer temadagar bland annat kring mänskliga rättigheter, miljö, kultur, böcker,
lika-olika och rymden.
Elever ges möjlighet att utveckla sin förmåga att arbeta under demokratiska former och
deltar i planering av verksamheten.
Elevhälsan träffas regelbundet och diskuterar frågor kring arbete mot diskriminering och
annan kränkande behandling. Ny personal informeras av rektor/kurator om skolans
likabehandlingsplan.
Föräldraråd träffas regelbundet med lärarrepresentant och rektor.
Insatser på övergripande nivå
Barn- och utbildningsförvaltningen har utarbetat ett blankettsystem för anmälan av
kränkningar. Anmälan skickas in till förvaltningens PA-specialist. Förvaltningschefen
redovisar sedan inkomna kränkningsäreden tre gånger per år i förvaltningens centrala
samverkansgrupp. Protokoll förs och redovisas för nämndens politiker.
Nöjdhetsenkät genomförs på förskola, förskoleklass, LSS, särskola och fritidshem.
Resultat
Genom ett aktivt värdegrundsarbete kan personalen se resultat av insatser både genom ett
generellt och individuellt förändrat beteende i grupper. Barnen använder sig av nya strategier
för att lösa konflikter och ta sig in i lekar och gruppaktiviteter. Överlag upplevs det blivit
färre verbala och fysiska kränkningar. En större tolerans och lyhördhet mellan barnen gör att
fler får komma in i leken och blir respekterade. Pedagogerna ger barnen tydligare signaler
om bemötande för att få en trygg miljö i verksamheten.
Barnen hjälper varandra och visar omtanke och respekt, men det finns också tillfällen då de
inte är så. Barn är självständiga och inte rädda för att säga vad de tycker och känner.
DO:s material är ett bra verktyg för arbetet med normer och värden. Det ger tillfälle att prata
om viktiga frågor som kanske inte hade lyfts annars.
Enligt självskattning har förskolornas verksamhet ett gott resultat och välfungerande
barngrupper. Barnen trivs, mår bra och är trygga, men det finns områden som bör utvecklas.
Barn ges inte tillräcklig möjlighet att påverka verksamheten. Föräldrar är inte fullt ut
delaktiga vad gäller normer, värden och inflytande.
Personal på förskolan är ofta bra på att kritiskt granska sina egna normer och värderingar,
men har svårare för att ifrågasätta kollegors handlande och värderingar.
I skolan finns det elever som upplever att det är stökigt i klassrummet och några elever som
är oroliga på raster. Andra elever säger sig trivas jättebra på lektionerna och att de känner sig
trygga på skolan. Generellt känner sig de flesta eleverna trygga och trivs på skolor och
fritidshem men alla känner inte till att det finns utarbetade rutiner/planer för arbetet mot
kränkningar. Personal känner till vilka elever som känner sig utsatta eller ensamma och vilka
platser som upplevs som otrygga.
Eleverna vet vem de ska vända sig till, och tycker det är ok att vända sig till vilken vuxen
som helst på skolan, om de behöver hjälp. I de yngre åren vänder man sig oftast till
klassläraren.
Ett fåtal elever upplever att någon elev är utanför. Få kränkningar förekommer och en god
stämning råder i de flesta fall.
Det finns en viss osäkerhet hos personal kring dokumentation gällande kränkningar.
Anteckningar görs men inte alltid på kommunens utarbetade blanketter.
Elever upplever att det finns rastvärdar/rastfaddrar utomhus och i korridorerna. Närvaron gör
att det bli lugnare. De säger att de vuxna alltid säger ifrån ifall det behövs. Det hinner inte
alltid redas ut på plats, men detta slutförs i klassrummet senare. Alla behandlas lika och det
finns tolerans för varandras olikheter.
Det finns elever som upplever att demokratiarbetet skulle kunna utvecklas. Synpunkter finns
kring att man inte är delaktig i framtagande av ordningsregler.
Vårdnadshavare har genom en central enkät haft möjlighet att besvara ett antal frågor
gällande verksamheter. En del av frågorna handlade om trygghet och trivsel.
Svarsfrekvensen var låg men resultatet var generellt mycket positivt.
Analys
Personal i förskolan tar ofta för givet att föräldrar och övriga samhället vet hur arbetet
bedrivs, till exempel att det finns en läroplan som styr verksamheten. Men mycket pekar på
att så är inte fallet. Det behövs tydligare information och marknadsföring av det viktiga
arbete som genomförs på förskolorna.
För att stärka arbetet med grundläggande värden ytterligare behöver tid till planering och
samtal i arbetslag avsättas. Personal måste våga se och samtala runt sina egna och andras
brister. För att detta ska fungera måste personalgruppen vara trygg och ha en modig och
trygg chef.
Inskolningsrutinerna är en del i tryggheten på förskolan och starten på barnets förskoletid.
Det är angeläget att det blir en positiv start. Varje förskola måste komma fram till hur de ska
bedriva detta arbete och kanske inte göra som de alltid gjort.
Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i skolan är en ständigt pågående
process vilken utvärderas kontinuerligt. Att arbetet är framgångsrikt kännetecknas bland
annat av att elever känner sig trygga och trivs. Fler vuxna på rasten har ökat tryggheten för
eleverna. Det finns dock elever som inte upplever skolsituationen som trygg och lugn.
Därför är det viktigt att djupare analysera vad det är som gör att några elever inte känner sig
trygga i skolan.
Den årliga planen mot diskriminering och kränkande behandling är känd för personal men
inte lika välkänd för elever trots att den har diskuterats på elevråd och skolgårdsvandringar
har genomförts. Här finns behov av att involvera eleverna ytterligare. Det är också av stor
vikt att personal är eniga i hur de ska arbeta mot kränkningar. För att öka samverkan med
hemmen bör föräldrar ha möjlighet att delta i framtagandet av planen mot diskriminering och
kränkande behandling.
Eftersom det finns en osäkerhet hos personal gällande hur de ska dokumentera kränkningar,
bör detta diskuteras i arbetslagen.
Diskrimineringsgrunderna är inte helt kända för all personal och bör lyftas på
arbetsplatsträffar för att öka medvetenheten ytterligare.
Åtgärder och handlingsplan
Åtgärd
Ansvarig
Varje förskola ska ha en Årlig plan mot
diskriminering och kränkande behandling
Förstärka implementeringen av Årlig
plan mot diskriminering och kränkande
behandling
Definiera begrepp
Arbeta med att kritiskt granska normer
och värderingar och öka kunskaperna
gällande normkritiskt arbete
Utarbeta en plan för att förbättra
studieron i skolan
Göra en djupare analys av orsakerna till
att elever känner sig oroliga på raster
samt åtgärda
Förskolechef
Förskolechef, rektor, förvaltning
Förskolechef, rektor
Rektor, förskolechef
Rektor
Rektor
Bilaga 1
Förskolekollen
Grundläggande värden
och inflytande 6
Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte
Agunnaryd
Angelstad
Astrad
Bergalyckan
Bolmsö
Donationsgatan
Ekebacken
Hamneda
Hjortsberg
Kungshög
Lidhult
Ryssby
Stensberg
Vittaryd
Förskolekollen
Trygghet och god miljö i
Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte
övrigt 8
Agunnaryd
Angelstad
Astrad
Bergalyckan
Bolmsö
Donationsgatan
Ekebacken
Hamneda
Hjortsberg
Kungshög
Lidhult
Ryssby
Stensberg
Vittaryd
Bilaga 2
Skolkollen
Normer/värden 2
Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte
Agunnaryd
Angelstadskolan
Astradskolan
Bolmsö skola
Ekebackenskolan
Hamneda
Hjortsbergskolan 1
Hjortsbergskolan 2
Kungshögsskolan
Lidhult
Ryssby
Stensbergskolan
Sunnerbogymnasiet
Vittarydskolan
Åbyskolan 1
Åbyskolan 2
Resursenheten
Skolkollen
Inflytande/arbetsmiljö 9
Agunnaryd
Angelstadskolan
Astradskolan
Bolmsö skola
Ekebackenskolan
Hamneda
Hjortsbergskolan 1
Hjortsbergskolan 2
Kungshögsskolan
Lidhult
Ryssby
Stensbergskolan
Sunnerbogymnasiet
Vittarydskolan
Åbyskolan 1
Åbyskolan 2
Resursenheten
Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte
Barn- och utbildningsnämnden
Olofsgatan 9, 341 83 Ljungby
tel. 0372-78 94 00, fax 0372-78 94 39
E-post
[email protected]
