Bilaga 1

PROMEMORIA
Landstingsstyrelsens förvaltning
Beställare Vård
2006-06-26
1 (16)
Bilaga 1
Månadsbokslut t o m maj och prognos för år 2006
Sammanfattning
Det ackumulerade resultatet t o m maj 2006 för Beställare Vård uppgår till
-113 mkr. Jämfört med budget per maj på -103 mkr*, innebär resultatet en
avvikelse på -10 mkr. Budgetavvikelsen hänförs främst till Närsjukvård
Stockholm som har ett svårt ekonomiskt läge främst för primärvård och
geriatrik. Särskilda ekonomiska och verksamhetsmässiga genomgångar har
vidtagits i syfte att identifiera faktorer som kan vända den pågående
utvecklingen. Övriga avdelningar uppvisar smärre överskott mot
periodiserad budget.
I maj 2005 var resultatet +23 mkr vilket innebär en försämring med 136
mkr. Resultatförsämringen för de fyra första månaderna jämfört med
motsvarande period förra året är till stor del hänförlig till Närsjukvård
Stockholm (88 mkr) och till Närsjukvård Söder (ca 30 mkr.)
Tillkommande kostnader utöver budget 2006, som vi inte kunnat förutse, är
t ex effekter av överklagande av upphandlingen av Brommageriatriken och
ASIH i Norrtälje (20 mkr), otillbörlig läkemedelsförskrivning (9 mkr), extra
förlossningsplatser (lägst 8 mkr). Även volymerna för
husläkarverksamheten, hemsjukvården (bl a beroende på kommunernas
omstrukturering av särskilda boenden till eget boende) samt för
sjukgymnastiken överstiger budgeterat.
I stort sett alla former av öppenvårdsbesök fortsätter att öka. Förutom
primärvårdens ökningar bedöms vårdkonsumtionsökningarna klaras inom
respektive vårdgrens kostnadsram. Sjukhusens produktion prognostiseras
ligga något över avtalade volymer för akut vård. Vårdkonsumtionen för
akutsjukvården visar en ökning jämfört med samma period föregående år
med knappt 2 % för akut slutenvård och knappt 3 % för öppen vård. Det bör
noteras att sjukhusen, framför allt Karolinska Universitetssjukhuset, hade
produktionsstörningar inom elektiv sluten vård under första delen av 2005.
För öppenvården har ett nytt registreringssystem införts vilket gör att det är
svårt att jämföra med föregående år och att göra en prognos för 2006.
_____________________________________________________________
* Den rapporterade periodiserade budgeten i Frango per maj är –33 mkr. P g a ett tekniskt
misstag inom avdelningen för särskilda vårdfrågor kom inte budgeterade kostnader på ca 70
mkr med för perioden. Om hänsyn tas till detta uppgår periodiserad budget till -103 mkr.
2 (16)
Det bör noteras att sjukhusen, framför allt Karolinska Universitetssjukhuset,
hade produktionsstörningar inom elektiv sluten vård under första delen av
2005. För öppenvården har ett nytt registreringssystem införts vilket gör att
det är svårt att jämföra med föregående år och att göra en prognos för 2006.
Utvecklingen kan också illustreras enligt följande:
 Ramen för 2006 är snävare än för 2005. Förra året medgav ramen en
kostnadsökning på 3,5 % för helt år. I år tillåter ramen en
ökningstakt på 2,4 % för helt år, efter att hänsyn tagits till beslut i
Landstingsfullmäktige om reviderad budget 2006.
 Faktisk kostnadsökning är högre per maj 2006 än per maj förra året.
Ökningstakten per maj 2005 enligt rullande 12-månadersutveckling
var 2,4 %. Per maj 2006 uppgår motsvarande ökning till 3,7 %. En
viss dämpning av kostnadsökningen kan dock noteras jämfört med
månadsbokslutet i mars.
Prognosen för helt år med slutlig budget 2006 som utgångspunkt pekar på
ett nollresultat. Dock innebär detta att kostnadsökningen för helt år jämfört
med 2005 måste begränsas till 2,4 %. Detta förutsätter en mycket stram
intern budgetdisciplin och att åtgärder löpande vidtas för att hålla
kostnaderna inom budget. Risker föreligger främst för primärvård och
geriatrik inom Närsjukvård Stockholm. Risk föreligger även för tekniska
hjälpmedel och sjukresor. Kostnaderna för vårdgarantin på helår är
svårbedömda. Prognosen förutsätter att inga extra beställningar för att klara
vårdgarantin görs utöver vad som finns budgeterat (103 mkr). Vi kan dock
redan idag se tillkommande/ökande behov på ca 70 mkr som troligtvis ej
ryms inom budgeterade volymer. HSU beslutade vid sammanträde den 20
juni att begära tilläggsanslag för detta ändamål.
Kostnadsutveckling
Kostnadsökningstakten räknat i helårstakt (”12 månaders rullande”) per maj
2006 är 3,7 %. Prognosen förutsätter fortsatta effektiviseringar och
prioriteringar som begränsar kostnadsökningstakten under återstoden av
året.
3 (16)
Nedan visas hur nettokostnaderna utvecklats i procent under 2004-2006. För
de sju sista månaderna 2006 är utvecklingstakten en prognos.
Procent
Nettokostnadsutveckling i procent 2004-2006
5,0
4,5
4,0
3,5
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
Feb Mars April
Maj
Juni
Juli
Aug
Sept Okt
Nov
Månad
Utveckling 2005/2004
Prognos 2006/2005
Utveckling 2006/2005
Utfall för perioden januari –maj 2006
Periodens bokförda resultat
Mkr
Intäkter
Kostnader
Avskrivningar
Finansnetto
Resultat
Korrigering för
felaktig budget*
Korr resultat
Utfall t o
Budget t o
Avvikelse
Utfall t o m
m 0605
m 0605
0505
+14.762,4
+14.741,0
+21,4
+15.033,6
-14.892,9
-14.787,5
-105,4
-15.028,8
-1,7
-1,4
-0,3
-2,9
+19,0
+15,1
+3,9
+21,4
-113,2
-32,8
-80,4
+23,3
-113,2
-70,1
-102,9
+70,1
-10,3
+23,3
*Vid inrapporteringen av periodiserad budget uppstod ett tekniskt fel avseende övrig hälsooch sjukvård vid avdelningen för särskilda vårdfrågor. Felet ledde till att kostnaderna togs
upp med 70 mkr för lite i periodiserad budget. Om hänsyn tas till detta ligger bokfört
resultat per maj mycket nära periodiserad budget.
Närsjukvård Norr uppvisar överskott mot periodiserad budget med ca 25
mkr. Överskottet avser psykiatri och geriatrik. För psykiatrin består
Dec
4 (16)
överskottet av eftersläpande fakturering för barn- och ungdomspsykiatri
samt för rättspsykiatrisk vård. Även för geriatrik släpar faktureringen efter,
till följd av övergång till nya vårdgivare vid några enheter.
Närsjukvård Stockholm redovisar underskott med ca 79 mkr mot
periodiserad budget. De största underskotten återfinns inom primärvård och
geriatrik. Även psykiatri uppvisar underskott. Primärvårdens underskott på
ca 40 mkr är hänförligt till ökade kostnader för husläkarverksamhet,
hemsjukvård och SLL-driven sjukgymnastik. Geriatrikens underskott på ca
25 mkr är hänförligt till merkostnader i samband med upphandlingen i
Västerort samt respiratorvård på Danderyds sjukhus. Psykiatrins avvikelse
beror på ökade kostnader för den rättspsykiatriska vården och för ST-läkare.
Närsjukvård Söder uppvisar överskott med ca 9 mkr mot periodiserad
budget. Överskott redovisas för geriatrik och psykiatri medan primärvård
uppvisar underskott. Geriatrikens överskott är hänförligt till att avtalet med
Karolinska i Huddinge t o m maj ännu inte trätt i kraft. Ersättningen t o m
maj har baserats på det gamla avtalet. Det är också hänförligt till låga
kostnader för basal hemsjukvård och läkarinsatser i särskilda boenden.
Psykiatrins överskott beror på lägre kostnader för barn- och
ungdomspsykiatri, beroendevård samt rättspsykiatri. Primärvårdens
underskott är hänförligt till ökade kostnader för barnhälsovård, hemsjukvård
samt röntgenkostnader i husläkaråtagandet.
Somatisk specialistvård uppvisar överskott med ca 33 mkr mot
periodiserad budget. Överskottet innefattar i sig ett större överskott för
asylsjukvård resp ett mindre underskott för akutvård. Överskottet för
asylsjukvård är hänförligt till att statsbidraget varit högre än budgeterat.
Akutvårdens underskott jämfört med budget beror främst på att den
säsongskurva för läkemedel som använts varit behäftad med vissa brister.
Särskilda vårdfrågor uppvisar överskott med 2 mkr mot periodiserad
budget (efter att hänsyn tagits till att en felaktighet i inrapporteringen av
periodiserad budget eliminerats). Överskott noteras för övrig hälso- och
sjukvård medan tandvård uppvisar underskott. Överskottet för övrig vård är
uppdelad på en mängd småposter. Underskottet för tandvård är hänförligt
till:
- Barntandvård där antalet besök var fler än normalt under januari
månad. Detta kommer att utjämnas innan årets slut.
- Nödvändig tandvård har ökat både i antal och medelpris, jämfört
med föregående år.
5 (16)
Helårsprognos
Beräknat årsresultat
Mkr
Budget
Intäkter
Kostnader
Avskrivningar
Finansnetto
Resultat
+35.381,5
-35.415,1
-3,4
+37,0
0
Prognos per
maj
Avvikelse
+35.455,5
-35.488,6
-3,4
+36,5
0
Utfall
2005
+74,0
-73,5
0
-0,5
0
+36.059,7
-36.044,3
-6,9
+42,1
+50,6
*Antagande att utfallet 2005 för Norrtälje är lika med budgetreducering 2006 -2,1%
Omsättning och bruttoomslutning minskar något mellan 2005 och 2006
vilket beror på att Norrtäljebornas sjukvårdskonsumtion nu, i stora delar,
inte ingår i BV:s ansvarsområde. Om utfall 2005 justeras för detta beräknas
omsättningen och bruttoomslutningen öka svagt mellan 2005 och 2006.
Att prognostiserade intäkter och kostnader överstiger budgeterat med drygt
70 mkr, beror huvudsakligen på landstingsfullmäktiges beslut om ökat
landstingsbidrag till HSU med 81,5 mkr. Det betyder att faktiskt
landstingsbidrag kommer att överstiga budgeterat med samma belopp.
Prognostiserad nettoavvikelse jämfört med reviderad budget per
verksamhetsområde för helt år.
VO
Akutvård
Psykiatri
Primärvård
Geriatrik
Läkemedel
Övrig sjukvård
Tandvård
Summa
Reviderad
budget i mkr*
15.123
4.079
5.880
2.167
4.239
2.141
655
34.284
Avvikelse i
mkr
+36,0
+12,0
-46,5
-9,0
0,0
+0,5
+7,0
0
Avvikelse i %
+0,2
+0,3
-0,8
-0,4
0,0
0,0
+1,1
0
* I kolumnen reviderad budget har hänsyn tagits till LF-beslutet att tillföra HSU 81,5 mkr,
utöver ursprungligt landstingsbidrag.
Akutvård
Akutvården har en budgeterad årskostnad på ca 15,1 miljarder. Huvuddelen,
ca 12,2 miljarder, avser köpt vård från akutsjukhusen, ca 1,5 miljard avser
privata specialistläkare och medicinsk service till dem, ca 800 mkr är övrig
avtalad och upphandlad akutsjukvård. Utomlänsvård uppgår till knappt
500 mkr.
Utfall 2005
(exkl
Norrtälje*)
+35.158,5
-35.143,1
-6,9
+42,1
+50,6
6 (16)
För akutvården beräknas ett överskott med 36 mkr eller 2 promille.
Medicinsk service till privata specialistläkare som omfattar ca 600 mkr
beräknas ge överskott med 18 mkr. Överskottet är en följd av minskade
vårdvolymer och kan också vara en effekt av att avancerad medicinsk
service fr o m 2005 är fri nyttighet för husläkarna. Detta kan ha lett till att
husläkarna i högre grad beställer sådan medicinsk service direkt istället för
att remittera till specialistläkare för utredning. Upphandlingen av somatisk
akutsjukvård som gjordes under 2005 för ett årsvärde på ca 300 mkr med
nya avtal fr o m april 2006 ser ut att ge lägre kostnader än vad som kunde
förutses vid budgeteringstillfället. Detta prognostiseras medföra ett
överskott med 15 mkr. Ett smärre överskott med 3 mkr (0,7 %) beräknas för
ambulanssjukvård beroende på högre intäkter än budgeterat för
ambulansuppdrag som ersätts enligt riks/regionavtalet.
I prognosen har kostnaderna för de stora sjukhusen beräknats
överensstämma med träffade avtal. Sjukhusens produktion prognostiseras
ligga något över avtalade volymer (ca 0,5 % för akut vård, inklusive
förlossningar) vilket innebär att de kommer att nå ersättningstaken i avtalen.
I prognosen har beaktats ökade kostnader för tilläggsavtal om kapacitet att
ta emot ytterligare 500 förlossningar med Södersjukhuset, vidare har ökade
kostnader i enlighet med reviderad budget beaktats i prognosen bl a för
utveckling av cancersjukvården med 14 mkr och utökad
intensivvårdskapacitet med 14,5 mkr. Dessa ökningar bidrar till att ge
sjukhusen förutsättningar att lösa de svårigheter som föreligger inom dessa
områden.
Vårdkonsumtionen för akutsjukvården visar en ökning jämfört med samma
period föregående år med knappt 2 % för akut slutenvård och knappt 3 %
för öppen vård. Det bör noteras att sjukhusen, framför allt Karolinska
Universitetssjukhuset, hade produktionsstörningar inom elektiv sluten vård
under första delen av 2005. För öppenvården har ett nytt registreringssystem
införts, vilket gör att det är svårt att jämföra med föregående år och att göra
en prognos för 2006.
Psykiatri
Psykiatri beräknas lämna ett marginellt överskott om 12 mkr, vilket
motsvarar tre promille av budget. Överskottet är hänförligt till norra samt
södra länsdelen.
För norra länet noteras en försenad driftstart avseende barn och ungdomar
med sammansatt social och psykiatrisk problematik, som vårdas utanför
hemmet. Medel har avsatts för att utveckla gemensamma
behandlingsmetoder för att hindra att patientgruppen placeras på
slutenvårdsinrättningar. En kartläggning av befintligt vårdutbud har startats
och verksamhetens driftstart har ännu inte fastställts. Redan inträffad
försening leder till ett överskott på helårsbasis med 2,5 mkr. För
rättspsykiatrisk vård har ekonomiskt utfall
7 (16)
t o m maj varit lågt, vilket leder till ett prognostiserat överskott på 4 mkr. Ett
smärre underskott beräknas för tomställda lokaler i Jakobsberg.
För södra länet beror överskottet på det länsgemensamma avtalet med Ersta
där södra länets andel av kostnaderna understiger budget samt förskjuten
driftstart av MiniMaria i Värmdö p g a ändrade förutsättningar för driften.
Sammantaget uppgår länsdelens beräknade överskott till 5 mkr.
Primärvård
Primärvård beräknas ge ett underskott med -46,5 mkr. Det är en förbättring
mot 2005 då verksamhetsområdet lämnade ett än större underskott.
Sammantaget har primärvårdens budget ökat med 290 kr mot 2005. En stor
del av ökningen har behövts för att täcka in underskottet 2005 på 190 mkr,
resterande ökning på 100 mkr motsvarar en ökning mot utfall 2005 med 1,7
%.
Samtliga länsdelar prognostiserar underskott. Det största underskottet
återfinns inom Stockholm med -39 mkr för helår. Stor risk finns för
ytterligare försämring. För Stockholm beräknas underskott enligt nedan:
husläkare -26 mkr
hemsjukvård -12 mkr
sjukgymnastik -7 mkr
För husläkarverksamheten beror underskottet bl a på att många nya
vårdcentraler gått in i det nya ersättningssystemet fr o m januari 2006 och
att antalet husläkarbesök ökar mer än vad som budgeterats. Det betyder att
andelen husläkare som får större inslag av rörlig ersättning, har ökat under
2006. I viss mån begränsas kostnadsökningarna av takkonstruktioner i
avtalen. En noggrann analys av de avtal som uppvisar underskott mot
budget fortgår.
Inom hemsjukvården ökar besöken samt vårdtyngden mer än budgeterat.
Detta medför att kostnaderna beräknas överstiga budgeterat. Inom
hemsjukvården finns inga takkonstruktioner i avtalen. Den ökade
vårdtyngden till följd av kategoriindelning av patienter, kommer att följas
upp. Besök inom SLL-driven sjukgymnastik ökar kraftigt trots
takkonstruktioner i avtalen och beräknas leda till underskott. Ökningen kan
vara en följd av den nya möjligheten att utfärda långremiss. Avtalade
ersättningsnivåer för de nya närakuterna som startar till sommaren innebär
ett budgetunderskott. Underskottet begränsas p g a överskott för privata
specialistläkare inom primärvård till följd av minskat antal besök.
Norra länet beräknar ett underskott med 3,5 mkr för primärvård. För
äldrevårdscentralen i Solna beräknas underskott med 5 mkr. Den kan
finansieras endast om besöksutvecklingen planar ut. Privat sjukgymnastik
beräknas ge underskott med 10 mkr. Antalet besök har minskat med 1,7 %
mot föregående år. Genomsnittskostnaden per besök har däremot ökat med
6 %. Ca hälften av denna ökning beror på prisjusteringar i nationella taxan
och avtal. Resten beror på att andelen arvode för särskilda åtgärder ökar på
8 (16)
bekostnad av andelen arvode för normalbesök. För mödrahälsovården
beräknas ett överskott på 4 mkr.
Södra länet prognostiserar ett underskott med 4 mkr för primärvård. Detta är
huvudsakligen hänförligt till hemsjukvård. Antalet besök inom hemsjukvård
har hittills ökat med 13 % mot samma period föregående år. Detta
tillsammans med ändrad besöksersättning samt extra tillägg för
glesbygdsbesök, medför kostnadsökningar mot förra året. Smärre underskott
noteras därutöver för SLL-driven sjukgymnastik samt barnhälsovård
Kostnadsutvecklingen för sjukgymnastik har överstigit budget under senare
år. I hela länet har andelen arvoden enligt särskilda åtgärder för
sjukgymnaster som ersätts enligt nationella taxan ökat från ca 24 % till ca
31 %, under perioden januari 2004 till januari 2006. Samtliga länsdelar
uppvisar ökade andelar särskilda åtgärder. I motsvarande grad har arvoden
enligt normalbesök minskat sin andel. Eftersom ett normalbesök ersätts med
274 kronor medan ett besök med särskild åtgärd ersätts med 655 eller
775 kronor, får detta en mycket kostnadsdrivande effekt för primärvården.
En kontroll kommer att genomföras för att undersöka om ökningen av
särskilda besök är rimlig och regelrätt.
Geriatrik
Geriatrik beräknas ge underskott med 9 mkr. Stockholm visar underskott
med 14 mkr medan övriga länsdelar uppvisar smärre överskott.
Underskottet för Stockholm beror främst på att den budgeterade
kostnadsminskningen till följd av upphandlingen av geriatrik i Västerort
försenats. HSU beslutade hösten 2005 att verksamheten skulle övertas av ny
vårdgivare. Beslutet har överklagats. På grund av att ärendet ännu inte
avgjorts har förlängning av avtalet med nuvarande vårdgivare gjorts. Detta
beräknas ge 19 mkr i merkostnader mot budget. Prognosen förutsätter att
avtal kan omförhandlas till en kostnadsminskning med 5 mkr. Inom södra
länet beräknas ett överskott med 3 mkr. Detta är främst hänförligt till att
budgeten förutsatte en ökning av patienter inom hemsjukvård mot faktiskt
utfall föregående år. Jämfört med utfall t o m maj prognostiseras antalet
hemsjukvårdspatienter bli lika stort som föregående år. Inom norra länet
beräknas ett överskott med 2 mkr. Det beror på lägre vårdvolymer än
beräknat samt att befarade kostnadsökningar vid övergång till nytt
ersättningssystem hittills inte inträffat.
Övrig sjukvård
För övrig sjukvård beräknas ett marginellt överskott med 0,5 mkr. Det
består av fler olika delar. Hjälpmedel beräknas lämna underskott med 15
mkr. Hyresmodellen medför successivt ökade kostnader under året.
Prognosen innebär en förbättring jämfört med 2005. Kostnadsutvecklingen
för hjälpmedel är dock svårbedömd och det finns en risk att det kan uppstå
svårigheter att begränsa underskottet till 15 mkr. BV ska genomföra en
revision inom ortopedihjälpmedel av förskrivare och ortopediverkstäderna.
9 (16)
Även följsamheten mot ”Kloka hjälpmedelslistan” ska kontrolleras.
Specialistrehabilitering beräknas ge överskott med 15 mkr vilket bidrar till
att finansiera underskott i andra delar av verksamheten. För sjukresor
beräknas ett underskott med 10 mkr. Antalet resor har ökat med 3,4 %
hittills mot föregående år. Avdelningen för särskida vårdfrågor arbetar med
utbildning av berörd vårdpersonal angående regelverket för beviljande av
sjukresor. BV arbetar vidare med uppföljning och analyser. I övrigt
återfinns smärre överskott för många olika verksamheter inom övrig vård,
bland vilka kan nämnas habilitering samt gemensamma projekt inom BV.
Läkemedel
Fram tom maj månad ökade läkemedelskostnaderna med 5,6 % jämfört med
motsvarande period förra året. Budget 2006 medger en ökning på 2,7 %
jämfört med utfall 2005. Trots periodens höga kostnader beräknas budgeten
för 2006 kunna hållas. Upphandlingen av diabetesstickor har inneburit att
perioden tom maj tillfälligt fått större uttag av stickor än normalt, uttag som
avser en längre period. Sjukhusen ersätts för rekvirerade läkemedel med ett
fast belopp per månad vilket ger en hög kostnadsökning i början av året
jämfört med året innan, som sedan minskar månad för månad. Ett arbete har
inletts för att minska otillbörligt utnyttjande av läkemedelsförmånen.
Prognosen förutsätter ett snabbt slut på denna skadliga verksamhet. Efter
hänsyn tagits till dessa faktorer återstår en kostnadsökningstakt som ryms i
budget. Den för året prognostiserade ökningen på 2,7 procent beror till en
procentenhet att Apotekets handelsmarginal höjts.
Patentutgångar på basläkemedel med stora prissänkningar har de senare åren
i stor utsträckning finansierat kostnadsökningar för specialläkemedel på
drygt 7 %. Budgeten för 2006 förutsätter att den trenden tar slut tidigast
2007. Det finns en viss risk att kostnadsökningarna för specialläkemedel slår
igenom på totalkostnadsutvecklingen för läkemedel något tidigare.
Rekvirerade läkemedel som används i vården ökar under perioden tom maj
med
16 %, receptförskrivna läkemedel minskade med 0,7 %.
De läkemedel som används mest är de för behandling av nervsystemet,
tumörer och rubbningar i immunsystemet, mage- och tarm, samt hjärt- och
kärlläkemedel i nämnd ordning. Läkemedel för behandling av nervsystemet,
mage- tarm, samt hjärt- och kärlsjukdomar ökar fortfarande i användning,
men på grund av patentutgångar och utbyte till billigast likvärdiga
läkemedel ökar inte kostnaderna utan sjunker i många fall. Totalt sett är det
kostnaderna för behandling av reumatiska sjukdomar och cancer som ökar
mest.
Tandvård
Tandvård beräknas ge ett överskott med 7 mkr vilket emellertid förutsätter
att kostnadsreducerande åtgärder genomförs med avseende på;
- förskjutning av antalet starter för tandreglering ger 3 mkr
10 (16)
-
färre påbörjade projekt ger 1,5 mkr
minskade volymer inom det reformerade tandvårdsstödet ger
2,5 mkr.
Dessa åtgärder bedöms kunna genomföras.
Vårdkonsumtion – Verksamhetstal
I detta avsnitt redovisas utvecklingen av vårdkonsumtion mellan år 2005
och år 2006. Siffrorna för år 2005 är bokslutsvärden inkl Norrtälje.
Sammanfattningsvis ökar läkarbesöken inom primärvården och
akutsjukvård exkl läkare ersatta enligt nationella taxan.
Verksamhetstalen visar vårdkonsumtionen inom respektive vårdgren.
Talen säger dock inget om sjukvården ur ett kvalitetsperspektiv. Redovisade
verksamhetstal består av statistik hämtad från landstingsgemensamma
statistikdatabaser (Valdatabasen) samt tillägg från de vårdgivare som
fortfarande lämnar statistiken manuellt. Den manuella kompletteringen
medför fortfarande viss osäkerhet beträffande kvaliteten i vissa av
verksamhetstalen, framförallt inom vårdgrenarna primärvård och psykiatri.
Sammanfattande tabell gällande utvecklingen av vårdkonsumtionen.
Ack
Ack
Primärvård
maj 2006
maj 2005
Läkarbesök inkl ARV
1 344 495 1 321 368
1,8%
3 105 127 3 056 512
2%
3 068 751
1 222 256 1 202 188
95 970
93 821
0,0
2%
2 653 709 2 497 000
214 424
215 677
6%
1%
2 800 966
218 761
Förändring
exkl Norrt
exkl Norrt
Prog 06
Budget 06
inkl Norrt
Avvikelse
Boksl 05
Akutsomatik
Läkarbesök inkl ARV
Vårdtillfällen
Psykiatri
144 500
9 900
145 116
10 791
0%
-8%
337 985
23 436
337 985
25 313
0%
-7%
330 521
25 742
7 180
10 555
7 087
10 966
1,3%
-3,7%
15 168
25 315
15 100
25 889
0%
-2%
14 624
27 148
besök exkl ARV
225 395
186 114
21%
529 370
472 128
12%
458 331
besök ARV
603 042
605 687
-0,4%
1 296 759 1 293 759
0%
1 335 734
S:a besök
828 437
791 801
5%
1 826 129 1 765 887
3%
1 794 065
Läkarbesök inkl ARV
Vårdtillfällen
Geriatrik
läkarbesök exkl ARV
Vårdtillfällen
Sjukgymnastik
ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan
( Budget och prognos för år 2006 kan inte jämföras med bokslut år 2005 p.g.a. Norrtälje kommun inte ingår
statistik underlaget from 2006)
Öppenvårdsbesök inom primärvården fortsätter att öka liksom slutenvården
inom akutsomatiken. Vårdkonsumtionen t o m maj 2006 jämfört med
motsvarande period 2005 visar på en ökning av:
- Vårdtillfällen somatisk akutsjukvård (ca 2 %)
- husläkarbesök primärvård (exkl ARV ca 2,6 %)
- läkarbesök akutsomatik (exkl ARV ca 2,8 %)
- läkarbesök geriatrik (ca 1,3 %)
11 (16)
-
sjukgymnastikbesök (ca 5 %)
Övriga verksamhetstal minskar eller är oförändrade. Förutom primärvårdens
ökningar bedöms vårdkonsumtionsökningarna klaras inom respektive
vårdgrens kostnadsram.
Det betyder att tendensen från 2005 att husläkarbesöken ökade samtidigt
som läkarbesöken inom akutsomatik minskade inte ser ut att hålla i sig.
Även antalet slutenvårdstillfällen fortsätter att öka. Under perioden jan-maj
2006 jämfört med motsvarande period 2005 har slutenvårdstillfällena ökat
med ca 2 %.
Primärvård
Husläkarbesök.
Utfallet av antalet läkarbesök exklusive privata specialister jan- maj 2006
inom primärvården ökar med ca 2,6 % jämfört med motsvarande period år
2005. (Ca 30.000 st läkarbesök)
Inom beställaravdelning Norr är det framförallt en besöksökning på SLSOdrivna mottagningar. Dessa har tidigare haft en lägre besökskvot jämfört
med de privata drivna.
År 2005 ökade besöken stadigt under året vilket gör att jämförelser tidigt på
året gett större skillnader än det troliga utfallet per helt år. I mars var
skillnaden mellan åren ca 7 %. T om maj har den skillnaden reducerats till
ca 2,6 % ökning.
Prognosen bedöms till ca 2 % över budget år 2006 vilket innebär ca 5 %
över bokslut år 2005, justerat för Norrtäljeeffekten. Orsakerna till ökningen
beror främst på en fortsatt utveckling av närsjukvården, bättre bemanning,
effekter av högre besöksersättning samt ökat öppethållande och fler
närakuter.
Besöken inom den basala hemsjukvården ökar totalt med ca 9 % jämfört
motsvarande period förra året. En del av förändring kan förklaras av
omstruktureringen från särskilt boende till eget boende.
Utfallet av totalt antal besök hos sjukgymnaster jan- maj år 2006 ökar med
ca 5 % jämfört med motsvarande period år 2005. Skillnaden i förändring är
dock stor mellan primärvårdanslutna sjukgymnaster som ökar med ca 20 %
jämfört med de privata sjukgymnasterna som totalt minskar med ca 0,5 %.
Prognosen för primärvårdens sjukgymnaster beräknas öka med ca 12 %
eller 58 000 besök på helår och totalt med ca 3 % jämfört budget.
En orsak till ökningen kan vara att långremiss till sjukgymnastik infördes
den 1 november 2005. Det innebär att en patient med frekvent
återkommande behov av sjukgymnastik bara behöver besöka läkaren en
gång för att få möjlighet till obegränsad sjukgymnastik under en
tvåårsperiod.
12 (16)
Primärvård
Sammanfattning
Antal läkarbesök,hus-distriktsläkare exkl ARV
Antal övriga läkarbesök exkl ARV
Bokslut
Bokslut
Budget
Prognos
år 2004
år 2005
år 2006
år 2006
inkl Norrtälje
inkl Norrtälje
exkl Norrtälje
exkl Norrtälje
2 482 449
2 639 726
2 626 485
2 688 100
146 218
145 097
148 768
148 768
255 342
250 422
250 422
1 902 973
1 901 233
1 824 100
1 060 750
1 104 521
1 085 022
471 879
472 128
529 370
283 928
281 259
268 259
64 340
61 140
61 140
1 335 734
1 293 759
1 293 759
Antal telefonkontakter läkare exkl ARV
Antal övriga besök exkl sjukgymn,hemsjukv
Antal övriga besök i hemsjukvård
1 028 598
Antal sjukgymnastbesök exkl ARV
Antal läkarbesök privata specialister, ARV
282 678
Antal telefonkontakter privata specialister, ARV
Antal sjukgymnastbesök ARV
1 396 100
Antal hus-/distriktsläkare
954
Riksavtal , besök
962
938
938
58 274
49 374
54 374
Geriatrik
För läkarbesök (exklusive besök inom sjukhusansluten hemsjukvård och
telefonkontakter) inom geriatriken noteras en ökning på ca 1,3 % under
perioden jan-maj år 2006 jämfört med motsvarande period år 2005.
Prognosen uppvisar ingen skillnad jämfört budget men prognosen ligger ca
4 % över bokslut år 2005, justerat för Norrtälje effekten.
Antalet vårdtillfällen är ca 3,7 % färre jämfört motsvarande period
föregående år.
Prognosen ligger dock ca 5 % under bokslut år 2005, justerat för
Norrtäljeeffekten.
Stora lokala skillnader kan noteras, Närsjukvård Stockholm har ett
oförändrat antal vårdtillfällen medan antalet vårdtillfällen inom Närsjukvård
Norr är 16 % färre i förhållande till föregående år. Orsaken till detta är
främst att Danderydsgeriatriken men även Jakobsbergsgeriatrik drabbats av
Calicivirus bland patienter och personal.
GERIATRIK exkl SAH
Sammanfattning
Antal vårdtillfällen, sluten vård
Antal vårddagar, sluten vård
Antal individer sluten vård
Medelvårdtid, dagar
Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV
Antal telefonkontakter läkare exkl ARV
Antal övriga besök exkl ARV
Antal telefonkontakter övriga besök
Bokslut
Bokslut
Budget
Prognos
år 2004
år 2005
år 2006
år 2006
inkl Norrtälje
inkl Norrtälje
exkl Norrtälje
exkl Norrtälje
25 735
27 148
25 889
25 315
358 368
349 463
335 597
338 191
18 196
18 906
18 822
18 494
15
13
13
13
17 500
14 624
15 100
15 168
5 326
5 000
5 682
59 452
57 000
51 000
7 743
7 500
6 350
Psykiatri
Inklusive privata specialister (ARV) är antalet läkarbesök oförändrat inom
psykiatrin. Om privata specialister exkluderas ökar besöken med ca 3,5 %
jämfört motsvarande period föregående år. Prognosen uppvisar ingen
13 (16)
skillnad jämfört budget men prognosen ligger ca 4 % över bokslut år 2005,
justerat för Norrtälje effekten.
Volymökningen är troligen en effekt av införandet av ett nytt
ersättningssystem till 2006.
Antalet vårdtillfällen är ca 8 % färre jämfört motsvarande perioder
föregående år vilket för helt år beräknas minska antalet vårdtillfällen med ca
6 % jämfört budget.
PSYKIATRI
Sammanfattning
Antal vårdtillfällen, sluten vård
Antal vårddagar, sluten vård
Antal individer sluten vård
Medelvårdtid, dagar
Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV
Bokslut
Bokslut
Budget
Prognos
år 2004
år 2005
år 2006
år 2006
inkl Norrtälje
inkl Norrtälje
exkl Norrtälje
exkl Norrtälje
25 310
25 742
25 313
23 436
283 203
282 982
276 222
276 222
11 107
11 104
11 309
11 309
11
11
11
12
188 828
206 260
213 806
213 806
52 769
54 993
59 993
888 994
931 498
928 142
972 304
70 395
68 440
72 440
135 555
124 261
124 179
124 179
10 117
10429
10 429
2 848
2815
2 815
Antal telefonkontakter läkare exkl ARV
Antal övriga besök exkl ARV
Antal telefonkontakter övriga besök
Antal läkarbesök privata specialister, ARV
Antal telefonkontakter privata specialister, ARV
Riksavtal , besök
.
Akutsjukvård
Antalet vårdtillfällen är ca 2 % fler jämfört motsvarande period föregående
år men för helt år beräknas ökningen till drygt 1 % jämfört mot budget.
Siffrorna avser elektiv och akut vård sammantaget. Sjukhusens produktion
av akut sluten vård bedöms hamna något över avtal, 0,5 % eller ca 470
vårdtillfällen. .
Läkarbesök exklusive privata specialister inom akutsjukvården är i maj
ca 2,8 % fler än motsvarande period föregående år. Prognosen bedöms till
ca 3 % över bokslut år 2005, justerat för Norrtäljeeffekten.
Under 2006 års första tre månader har så kallade teambesök registreras med
ett besök för varje vårdgivare som ingått i teamet.
Detta har visat sig i längden varit ett orimligt sätt att redovisa statistiken.
From slutet av april månad redovisas åter teambesök som ett besök vilket
innebär en mindre skillnad i utfall jämfört mellan åren.
Tom april var ökningen för läkarbesök ca 6 % i utfall jämfört mellan åren
vilket nu reducerats till ca 3 %. Hur stor del av ökningen på 3 % som
förklaras av öppenvårdens införande av KVÅ-registrering och övergång
från KÖKS- till DRG-systemet i öppenvården är i nuläget inte möjligt att
redovisa. Dock återstår att ex en strålningsepisod nu redvisas som ca 12
besök mot tidigare som ett besök. Avsikten med förändringen är endast att
få ett nytt beskrivningssystem, inte att påverka ekonomin.
14 (16)
Budget 2006 är dock inte korrigerad för ovanstående registrerings
förändringar då effekterna av ändrad registrering inte gick att förutse.
AKUTSJUKVÅRD
Sammanfattning
Bokslut
Bokslut
Budget
Prognos
år 2004
år 2005
år 2006
år 2006
inkl Norrtälje
inkl Norrtälje
exkl Norrtälje
exkl Norrtälje
Antal vårdtillfällen, sluten vård
217 617
219 294
214 424
215 677
Antal vårddagar, sluten vård
839 348
838 464
793 369
789 361
Antal individer sluten vård
150 137
152 599
154 480
148 000
3,9
4,0
3,7
4
1 712 790
1 658 898
1 518 982
1 583 187
352 598
315 852
304 401
564 521
618 880
633 996
107 878
114 803
107 605
1 213 908
1 112 903
978 018
1 070 522
198 462
201 535
176 874
191 006
6 421
8 337
8 337
54 023
68 833
68 833
Medelvårdtid, dagar
Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV
Antal telefonkontakter läkare exkl ARV
Antal övriga besök exkl ARV
598 998
Antal telefonkontakter övriga besök
Antal läkarbesök privata specialister, ARV
Antal telefonkontakter privata specialister, ARV
Riksavtal, vårdtillfällen
Riksavtal , besök
Tandvård
12-jun-06
VERKSAMHETSTAL 2006
Utfall
Utfall
maj
maj
år 2005
år 2006
Budget
Prognos
år 2006
år 2006
Tandvård
Andelen barn och ungdomar som besöker tandvården
Kötider inom specialisttandvården barn och ungdom
Andelen kariesfria 3-åringar
Andelen kariesfria 3-åringar i utsatta områden
Andelen 19-åringar med karierade sidoytor
Kötider inom specialisttandvården vuxna
1) Antal erbjudna munhälsobedömningar
2) Antalet utförda munhälsobedömningar
3) Antal vuxna som erhållit nödvändig tandvård
4) Antalet vuxna som erhållit tandvård som ett led i en
sjukdomsbehandling (LIS)
55
*
*
*
*
*
8518
7905
9009
3567
58
*
*
*
*
*
8
7
9
3
93
535
545
536
389
2) Antalet utförda munhälsobedömningar följer antalet erbjudna, dock med
ett mindre utfall eftersom alla erbjudna personer inte tackar ja till
en munhälsobedömning
3) Antal vuxna som erhållit nödvändig tandvård, av främst förebyggande åtgärder, har ökat ute
på de särskilda boendena.
För att öka intresset att erbjuda tandvård till personer på särskilda boenden
höjdes ersättningen samtidigt som administrationen förenklades fr o m 2005. Detta har resulterat
i ett trendbrott. Antal behandlingar ökade och tendensen kommer sannolikt
att hålla i sig även under 2006.
3 mån
94
94 %
88
88 %
47
47 %
6
19 500
18 000
16 000
8 000
* Dessa uppgifter kan endast lämnas vid årsbokslutet
1) Antal erbjudna munhälsobedömningar har ökat i år jämfört med motsvarande period förra året.
Leverantöerna ombeds inkomma med en planering för året
Verksamheten minskar under sommarperioden.
4) I enlighet med Soc styrelsens rekomendationer om inskränkningar i Lis
ändrade vi våra anvisningar i juli 2004 vilket resulterat i en minskning av Lis.
Behandlingsperioderna är långa varför även genomslaget tar flera år.
93 %
3
19
18
16
8
6
500
000
000
000
mån
st
st
st
st
15 (16)
Risker
Kostnadsökningstakten, räknat i helårstakt (”12 månaders rullande”), per
maj 2006 är på 3,7 %. För att nollresultat ska uppnås måste
kostnadsökningen för helt år begränsas till 2,4 %.
Risker som tidigare redovisats senast i samband med slutlig budget 2006
kvarstår.










Behov av ytterligare beställningar för att klara vårdgarantin
(ca 70 mkr). HSU har begärt tilläggsanslag för detta ändamål.
Effekterna av nya ersättningssystem för geriatriken och
psykiatrin är svårbedömda. De kan komma att medföra
kostnader utöver budget.
Ersättningssystemet för den rättspsykiatriska vården har
ändrats till i år, vilket innebär att beställaren har hela
kostnadsansvaret. Tidigare delades risken med SLSO.
För prestationsersatta uppdrag inom primärvård, såsom
husläkarbesök och besök inom hemsjukvård, kan en
volymökning innebära ökade kostnader, jämfört med budget,
trots att besökstak finns.
En volymökning, utöver förväntat, för husläkare och närakuter
kan medföra underskott avseende avancerad medicinsk service.
Driftstart av nya närakuter i juni kan komma att leda till
underskott beroende på hur antalet besök utvecklas.
Ett stort antal asylsökande har nyligen fått eller bedöms
komma att få uppehållstillstånd. Vårdbehovet för dessa bedöms
som stort och kan ge kostnadsökningar inom primärvård och
psykiatri.
Som redan nämnts kan underskottet för hjälpmedel bli större
än prognostiserat. Effekterna av införandet av
Hjälpmedelsguiden är svårbedömbara vad avser
kostnadsökningar.
Om inte regelverket för sjukresor kan tillämpas mer strikt finns
stor risk att faktiskt underskott kan bli större än prognostiserat.
Incitamentsmodellen för läkemedel, med sitt
”vinstdelningssystem” mellan beställare och producent, utgör
både en ekonomisk risk och en möjlighet.
16 (16)
Verksamhetsförändringar
Stockholm
Tre närakuter har öppnats i månadsskiftet maj-juni; Rosenlund, Skärholmen
och Farsta. Verksamheten har öppet 8 – 22 alla dagar. Närakuterna ersätter
de tidigare jourmottagningarna.
Södra länet
Under maj har en familjecentral öppnats i Tullinge.
Åtgärder
Beställare vård följer den ekonomiska utvecklingen noggrant. För de
avdelningar som löper störst risk att få ekonomiskt underskott (Närsjukvård
Stockholm och Särskilda vårdfrågor) genomförs särskilda ekonomiska och
verksamhetsmässiga genomgångar i syfte att säkerställa att vidtagna
åtgärder ger kostnadsreducerande effekter och att identifiera ytterligare
faktorer som kan vända den pågående utvecklingen.
För sjukresor görs informations- och utbildningsinsatser för att öka och
säkra följsamheten till gällande regelverk. Granskningar görs också om
vårdgivare beviljat sjukresor utöver gällande regler.
För tekniska hjälpmedel görs uppföljningar av förskrivarnas följsamhet
gentemot Kloka Hjälpmedelslistan i Hjälpmedelsguiden. Kostnadseffektiva
förstahandsalternativet skall företrädesvis förskrivas. Återkoppling av
uppföljningsresultat sker bl a till förskrivande enheters verksamhetschefer.
En revision skall genomföras inom ortopediområdet av förskrivare och
ortopediverkstäderna
Anna-Stina Nordmark-Nilsson
Catharina Barkman