STATISTISKA CENTRALBYRÅN
1(9)
Avstämningar och resultat BNP kvartal 1 2004,
version 200424
Beräkning publicerad 9 juni 2004.
Den bifogade tabellen ( tabell 1) över avstämningar visar skillnaden i
utvecklingstal för olika aggregat mellan den första sammanställningen i
Nationalräkenskapernas databas och det nu redovisade resultatet. Den första
versionen innehåller beräkningar baserade på det primära underlaget samt
justeringar för definitionsskillnader mellan NR och primärmaterialet.
Däremot har analys av skillnader mellan användning och produktion vid
denna tidpunkt ännu inte gjorts. Skillnaderna mellan första och avstämd
beräkning kan bestå såväl av upptäckta fel som ändrade uppgifter från
primärkällorna samt korrigeringar i samband med avstämningsarbetet.
I tabell 2 redovisas påverkan på BNP: s utveckling av försörjningsbalansens
olika komponenter. I tabell 3 redovisas utvecklingstal för BNP kv 1 2000kv1 2004 vid olika beräkningstillfällen.
Kommentarer till beräkningarna
Revideringar 2003
Från och med i år görs en översyn av föregående år vid första
kvartalsberäkningen. Vid denna beräkning har år 2003 reviderats i huvudsak
till följd av ny utrikeshandelsstatistik. Mindre revideringar har skett i
hushållskonsumtionen, fasta brutto investeringar och statlig konsumtion till
följd av att ny statistik blivit tillgänglig eller att revidering skett i
primärstatistiken. Revideringarna har dock inte påverkat BNP-utvecklingen
totalt för helåret 2003.
Nya uppgifter om Sveriges utlandstransaktioner med varor och tjänster har
medfört att en partiell revidering av 2003 företagits. Det har vid dessa
beräkningar inte varit möjligt att i sin helhet ta hänsyn till de revideringar
som Utrikeshandelsstatistiken genomfört, som avser år 2000 och framåt.
Fokus har lagts på att visa en korrekt förändring mellan 2003 och 2004.
De reviderade uppgifterna om export och import av varor 2003 gäller främst
teleprodukter. Nedan visas de revideringar som gjorts och hur utvecklingen
för helåret 2003 förändrats.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN
2(9)
Korrigeringar av export och import 2003 ( exkl bunker)
kv1
kv2
kv3
kv4
Export varor ,lp
-719
-719
-719
-719
Export tjänster, lp
-854
import tjänster, lp
2488
-3732
694
278
522
Jämförelse av volymutveckling 2003 vid publicering mars respektiv juni 2004
mars
juni
Export Varor
5,1
5,5
Export Tjänster
8,4
5,6
Import Varor
5,5
6,2
Import Tjänster
5,1
1,6
Första kvartalet 2004
BNP beräknas med hjälp av tillgänglig statistik såväl från användningssidan
som från produktionssidan. Dessa beräkningar ger inte samma resultat och
vid avstämningsarbetet analyseras vilka justeringar som ska vidtas för att
tillgång och användning ska balansera. Huvudansatsen vid
kvartalsavstämningarna är att det statistiska underlaget för användningssidan
är mer pålitligt och att det är beräkningarna från användningssidan som är
styrande vid avstämningsarbetet.
I utgångsläget var restposten vid denna beräkning relativt stor,
användningssidan visade en utveckling i fasta priser på 4,1 procent och
produktionssidan på 2,2 procent. Vid denna tidpunkt hade utrikeshandeln
reviderats för 2003 men de korrigeringar för första kvartalet 2004 som skulle
följa därav var ännu inte införda. Tidigt i avstämningsarbetet drogs slutsatsen
att delar av tjänsteproduktionen visade en orimligt låg utveckling och att
lagerförändringen utvecklades annorlunda än vad övriga delar i ekonomin
pekade mot. Och att det därför var inom dessa områden som justeringar
behövde göras.
Användningssidan
Beräkningarna från användningssidan visade en i utgångsläget en utveckling
som var 1,0 procentenhet högre jämfört med de nu publicerade resultaten.
Skillnaden är i huvudsak en följd av avstämningsjusteringar för lager och de
följdkorrigeringar som gjordes för utrikeshandeln efter revideringarna av
2003. Men det är även en följd av att kompletterande information om
hushållskonsumtion och investeringar inkom under arbetets gång.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN
3(9)
Hushållens konsumtion
Kompletterande information inkom efter den första sammanställningen
vilket förklarar skillnaden mellan första version och publicerade resultat.
Offentlig konsumtion
Den offentliga konsumtionen låg oförändrad från den första
sammanställningen till de nu publicerade värdena.
Fasta bruttoinvesteringar
Totala fasta bruttoinvesteringar visar en utveckling på –2,1% första kvartalet
2004. Av tabell 1 framgår en skillnad mellan första version och det nu
publicerade resultatet av de fasta bruttoinvesteringarna för 2004. Vid den
första sammanställningen av beräkningarna var underlaget från
primärstatistiken inte färdigbearbetat.
Lagerinvesteringar
Skillnaden i lager mellan första och nu publicerad version är en följd av
avstämningarna mellan tillgång och användning. Lagerförändringarna bygger
utöver publicerad statistik på SCB på opublicerad statistik om handelslagrens
utveckling.
Lageruppgifterna påverkar BNP-utvecklingen enligt nedan:
industrilager
handelslager
andra lager
Totalt
kvartal 1
- 0,4
- 0,1
0,0
- 0,5
Export och import
I och med att utrikeshandelsstatistiken för tjänster lades om från första
kvartalet 2003 förelåg vid kvartalsberäkningarna 2003 osäkerheter kring
jämförbarheten mellan uppgifterna för 2003 och tidigare år. I och med att
undersökningen nu löpt ett år och att jämförbarheten mellan första kvartalet
2004 och 2003 därmed kan säkerställas har utgångspunkten för
beräkningarna detta kvartal varit att utifrån de revideringar som gjordes av
2003 ge en så rättvisande volymutveckling som möjligt mellan första
kvartalet 2004 och första kvartalet 2003.
Utifrån detta gjordes en uppjustering av tjänsteimporten från en
volymutveckling på 1,3 procent till 2,1 procent. Detta gjordes som
avstämning utifrån bedömningen att importen kommer att revideras uppåt i
Utrikeshandelsstatistiken vid senare publiceringar.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN
4(9)
Produktionssidan
För beräkningarna från produktionssidan skiljer 0,9 procentenheter mellan
den första versionen och de nu publicerade resultaten. Den svaga utveckling
som tjänstebranscherna totalt visade i utgångsläget stämde inte överens med
bilden för övriga delar av ekonomin. Uppjusteringar gjordes inom
branscherna parti- och detaljhandel, företagstjänster, utbildning- och
sjukvård samt samhälleliga och personliga tjänster. Detta gjordes dels utifrån
kompletterande information som används vid beräkningarna men även som
tillägg för att tillgången skulle stämma med användningen.
Industriproduktionen var oförändrad mellan första version och publicerade
värden.
Industriproduktionen i fasta priser sammanställs på olika sätt i NR och
primärstatistiken( Industrins produktionsindex, IPI). NR väger ihop
delbranscherna med föregående års vikter medan IPI använder vägningstal
från 2000. Dessutom redovisar NR produktionsuppgifter(leveranser
korrigerade med lagerförändringar) medan IPI huvudsakligen redovisar
leveransdata.
Nya prisindexar för del av företagstjänster har införts. Det gäller jurister,
ekonomiska konsulter samt tekniska konsulter och arkitekter. Sedan tidigare
har nytt prisindexet för datakonsulttjänster införts.
Säsongrensning och kalenderkorrigering kvartal 1
Kalenderkorrigering och säsongrensning är integrerade och görs med hjälp
av Tramo/Seats som är rekommenderat av Eurostat för säsongrensning.
Kalenderkorrigeringen av förädlingsvärden och sysselsättning görs i två steg.
Först beräknas förändringen av antalet arbetsdagar per kvartal. För olika
branscher antas produktionen ske i olika kombinationer av femdagarsvecka,
sexdagarsvecka och kontinuerlig drift. Vissa branscher antas endast ha en typ
av arbetsvecka. För de olika typerna av arbetsveckor beräknas en kvot
mellan antalet arbetsdagar ett ”normalkvartal” och antalet arbetsdagar under
aktuellt kvartal.
Den, på det sättet, med hjälp av kalendern beräknade proportionella effekten
ingår i skattningen av regressionsmodellen för den variabel som ska
säsongrensas. Kalenderkorrigeringen fås som ett resultat vid skattningen av
modellen. För de flesta indelningar innebär det att kalendereffekten blir lägre
än om en direkt proportionell metod används. I försörjningsbalansen
kalenderkorrigeras endast BNP på detta sätt. Kalendereffekten på BNP
skattas alltså från produktionssidan.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN
5(9)
Modeller och parametrar i säsongrensningen anpassas speciellt för varje
variabel. Efter årsberäkningarna under hösten ses modellerna över med
hänsyn till de nya beräknade kvartalsvärdena och justeras vid behov.
Säsongrensning är ett analyshjälpmedel där man försöker identifiera
förändringar i tidsserier efter att säsongvariationer eliminerats. Resultatet av
en säsongrensning är till stor del beroende av den metod som väljs och vilka
parametrar som används för den valda metoden. Säsongrensade värden för
tidigare perioder påverkas också för varje ny period serien förlängs med.
Speciellt märks det om identifikationen av extremvärden utfaller olika
mellan rensningarna. - identifierade extremvärden ingår i de redovisade
värdena. Årsvärden kalenderkorrigeras inte och summan av kvartalsvärden
kan inte förväntas överensstämma med årsvärdet. Vidare säsongrensas varje
aggregat för sig och beräknas alltså inte som en summa av underliggande
värden. Vid varje beräkningstillfälle beräknas säsongrensade värden för hela
tidsperioden. Säsongrensade uppgifter från och med 1993 finns i de
statistiska databaserna.
Observera att man alltså inte kan aggregera de säsongrensade serierna
eftersom de bygger på icke-aggregerbara serier i referensårspriser.
I samband med denna publicering utökas publiceringen av
säsongrensade siffror till att gälla även lagerinvesteringar inklusive
korrektionsposten.
BNP ökade första kvartalet med 0,6 procent säsongrensat.
Exporten av varor och tjänster ökade 2,2 procent medan importen av varor
och tjänster minskade med 0,3 procent. Hushållens konsumtionsutgifter
ökade med 0,7 procent. Lagerinvesteringarna påverkade BNP-utvecklingen
negativt medan investeringarna minskade med 0,5 procent.
Kalenderkorrigeringen sänkte BNP-utvecklingen för första kvartalet med
0,5 procentenheter. Årstotalen av BNP beräknas som nämnts som summan
av faktiska kvartalsuppgifter. För 2004 kommer det att bli en ovanligt stor
avvikelse mellan utvecklingstal i faktiska år tal och utvecklingstal för summa
kalenderkorrigerade kvartalsuppgifter. Mycket tyder på att den faktiska
årsutvecklingen blir åtminstone 0,4 procentenheter högre.
Förädlingsvärden i offentliga myndigheter
Förädlingsvärde i offentliga myndigheter mäts i nationalräkenskaperna från
kostnadssidan och utgörs huvudsakligen av summan av arbetskraftskostnader
och kapitalförslitning. Volymutvecklingen för arbetskraftskostnaderna utgörs
av utvecklingen av antalet arbetade timmar. I kvartalsräkenskaperna
beräknas volymutvecklingen för arbetskraftskostnader med hjälp av
utvecklingen för kalenderkorrigerade antal arbetade timmar. I
årsräkenskaperna, då kalenderkorrigering inte sker, används faktiskt arbetade
timmar. I och med att kalendereffekten för helåret 2004 är betydande
STATISTISKA CENTRALBYRÅN
6(9)
kommer justering av volymutvecklingen av arbetskraftskostnaderna i de
offentliga myndigheterna ske kvartalsvis så att volymutvecklingen för
preliminärt helår överensstämmer med faktisk utveckling av arbetade
timmar för helåret.
Tabell 1 Avstämning kv1 2004, faktisk volymutveckling
Första Publicerad
Version
Version
Diff
Hushållens konsumtionsutgifter
2,1
2,3
0,2
Offentlig konsumtion
0,4
0,4
0
Fast bruttoinvestering
-1,5
-2,1
-0,6
Lager(effekt på BNP-förändring)
0,0
-0,5
-0,5
Export
8,5
8,2
-0,3
Import
1,4
2,2
0,8
BNP från användningssidan
4,1
3,1
-1,0
Förädlingsvärde industri
8,7
8,7
0
Förädlingsvärde övr. varuprod.
1,0
1,0
0
Förädlingsvärde tjänsteprod.
0,0
1,7
1,7
Produktionssida totalt
2,2
3,1
0,9
STATISTISKA CENTRALBYRÅN
7(9)
Tabell 2 Påverkan på BNP:s utveckling kv 1 2004, faktisk påverkan
procentenheter
Export-Import
2,7
Hushållens konsumtionsutgifter
1,1
Offentlig konsumtion
0,1
Fast bruttoinvestering
-0,3
Lager
-0,5
BNP
3,1
Tabell 3 Publicerad faktisk volymutveckling för BNP för perioden kv 1
2000- kv 1 2004, vid olika beräkningstillfällen
Peridon
BNP-utveckling
Publiceringstipunkt
1:a kv 2000
1:a kv 2000
1:a kv 2000
1:a kv 2000
1:a kv 2000
1:a kv 2000
1:a kv 2000
3,9
4,0
3,8
4,2
4,1
4,3
4,9
Jun-00
Sep-00
Dec-00
Mar-01
Dec-01
Dec-02
Dec-03
2:a kv 2000
2:a kv 2000
2:a kv 2000
2:a kv 2000
2:a kv 2000
2:a kv 2000
3,9
4,1
4,1
4,3
5,0
5,3
sep-00
dec-00
Mar-01
Dec-01
Dec-02
Dec-03
3:e kv 2000
3:e kv 2000
3:e kv 2000
3:e kv 2000
3:e kv 2000
3,7
3,7
3,9
4,9
4,6
dec-00
Mar-01
Dec-01
Dec-02
Dec-03
STATISTISKA CENTRALBYRÅN
8(9)
4:e kv 2000
4:e kv 2000
4:e kv 2000
4:e kv 2000
2,3
2,4
3,3
2,7
Mar-01
Dec-01
Dec-02
Dec-03
1:a kv 2001
1:a kv 2001
1:a kv 2001
1:a kv 2001
1:a kv 2001
1:a kv 2001
1:a kv 2001
2,2
2,3
2,3
2,7
2,7
3,0
2,4
Jun-01
sep-01
dec-01
Mar-02
Dec-02
mar-03
Dec-03
2:a kv 2001
2:a kv 2001
2:a kv 2001
2:a kv 2001
2:a kv 2001
2:a kv 2001
1,0
1,1
1,0
0,6
0,9
0,8
sep-01
dec-01
Mar-02
Dec-02
mar-03
Dec-03
3:e kv 2001
3:e kv 2001
3:e kv 2001
3:e kv 2001
3:e kv 2001
0,4
0,4
-0,4
-0,1
0,1
dec-01
Mar-02
Dec-02
mar-03
Dec-03
4:e kv 2001
4:e kv 2001
4:e kv 2001
4:e kv 2001
0,7
0,5
0,8
0,4
Mar-02
Dec-02
mar-03
Dec-03
1:a kv 2002
1:a kv 2002
1:a kv 2002
1:a kv 2002
1:a kv 2002
1:a kv 2002
0,4
0,3
0,5
0,8
1,0
1,1
Jun-02
Sep-02
Dec-02
Mar-03
Dec-03
Mar-04
2:a kv 2002
2:a kv 2002
2:a kv 2002
2:a kv 2002
2:a kv 2002
2,7
2,8
3,1
3,1
3,4
Sep-02
Dec-02
Mar-03
Dec-03
Mar-04
3:e kv 2002
3:e kv 2002
3:e kv 2002
3:e kv 2002
2,3
2,4
2,2
2,5
Dec-02
Mar-03
Dec-03
Mar-04
STATISTISKA CENTRALBYRÅN
9(9)
4:e kv 2002
4:e kv 2002
4:e kv 2002
1,3
1,4
1,4
Mar-03
Dec-03
Mar-04
1:a kv 2003
1:a kv 2003
1:a kv 2003
1:a kv 2003
1:a kv 2003
2,2
1,9
2,0
1,8
1,8
Jun-03
Sep-03
Dec-03
Mar-04
Juni-04
2:a kv 2003
2:a kv 2003
2:a kv 2003
2:a kv 2003
0,7
0,5
0,6
0,6
Sep-03
Dec-03
Mar-04
Juni-04
3:e kv 2003
3:e kv 2003
3:e kv 2003
2,0
1,7
1,7
Dec-03
Mar-04
Juni-04
4:e kv 2003
4:e kv 2003
2,3
2,2
Mar-04
Juni-04
1:a kv 2004
3,1
Juni-04
