Sittandet vid måltider och synliga/osynliga svårigheter att äta vid
sjukdomar i hjärnan 2008-02-06 Kristina S Blomqvist leg arbetsterapeut
Personer med ätsvårigheter kan uppleva sig väldigt isolerade när de inte kan äta
tillsammans med andra. Den tid som vi ägnar vid måltider utgör en stor del av
människans sociala samvaro under dagen. Andra personer väljer själv att sitta
enskilt vid måltiderna för att lättare kunna äta (t ex känner obehag av sitt
handikapp, blir lätt störda och kan inte koncentrera sig)
Sittställningar
Hur personen sitter har mycket stor betydelse. Att äta/bli matad i sängen,
viktigt att få sitta i balans, ”hjärtsängsläge” – i upprättläge för att underlätta
sväljningen, stöd på den försvagade sidan för att få balans. Sitta vid bord – det
mest naturliga är att få sitta på en karmstol vid bordet. Sitta i rullstol –
fötterna på golvet, upprättläge av ryggstödet ev svankstöd, försvagade armen på
bordet (var observant om armen är spastisk kan den då slå ut glaset med dryck
eller att handen hamnar i maten?). Korta armstödsplattor för att komma nära
bordet med rullstolen. Huvudets ställning - vrid huvudet mot den försvagade
sidan och böj huvudet lätt framåt, den positionen underlättar sväljningen. En
upprätt och balanserad sittställning underlättar öga/hand koordination,
balansen mellan tugg/käk/svalg muskulatur, tuggning och bearbetning av mat i
munnen samt uthållighet i arm/handfunktionen.
Sväljsvårigheter – dysfagi
Att svälja är en komplex aktivitet det sägs att sväljmekanismen involverar 26
muskler och 5 kranialnerver. Att det blir svårt att svälja beror oftast på:
muskelsvaghet, nedsatt känsel, inkoordination av rörelse, anatomiska
avvikelser och smärta. Vanligast sjukdomen vid sväljsvårigheter är stroke, enl
uppgift drabbas 67% av störningar i sväljförmågan (för många går det tillbaka
efter några dagar). Andra sjukdomar är demens, neurologiska sjukdomar och
tumörer i huvud/hals området. Vid dessa svårigheter är det viktigt att optimera
omvårdnaden för att förhindra felsväljningar, lunginflammation pga aspiration,
uttorkning och undernäring. Munhygien före måltiden är viktig pga stor risk för
lunginflammation. Med god munhygien förhindras bakterier från munnen att dras
ner i lungorna vid en felsväljning. Finns rester av mat i munhålan efter måltiden?
Viktigt även då med munhygien (K Brännlund leg logoped, jan -08).
1 BRA ATT SITTA UPPE EN STUND EFTER MÅLTIDEN
Facialispares – förlamning i ansiktet
Vilka problem ger det för personen som är drabbad? Mat, dryck och saliv rinner
ur mungipan, de får svårt att sluta tätt med läpparna. Personen samlar mat i
kinderna – känner inte maten. Svårigheter att tugga. Det är viktigt att öka
personens medvetenhet, uppmana att känna efter och torka sig i mungipan på den
förlamade sidan, efter måltiden.
Att äta i matsalen eller sitta enskilt? Vad blir bäst för personen själv?
Neglekt – förnekar det som finns på den försvagade sidan
Hur kan det yttra sig vid matsituationen? Hittar inte gaffeln om den ligger på
den försvagade sidan. Äter endast upp maten från ena sidan (vanligast att de
glömmer maten på vänster sida). Svårt att hitta i matsalen. Lagrar/samlar mat i
munnen och äter oftast i ett högt tempo.
Hur kan vi hjälpa personen? Sitta rakt mot bordet, lägga upp den svaga armen
på bordet. Gör personen medveten om att det finns mat kvar på tallriken, lär
personen ”söka av” bordet för att hitta även de som finns åt den försvagade
sidan. Skapa en lugn miljö, att så lite som möjligt distraherar.
Osynliga svårigheter beroende på var i hjärnan skadan sitter
Förmågan att identifiera konkreta föremål med synen. Att känna igen föremål
t ex se att en gaffel är en gaffel. Kan ev kompenseras med känseln, när personen
tar i gaffeln är den lättare att känna igen. Tidsrymd – När är det dags att äta?
Kommer alltid försent. Hur länge ska man sitta och äta? Förstår inte hur länge t
ex 30 minuter är. Överblick – förstå att kaffet måste hällas i muggen och
smörgåsen måste vara klar för att kunna äta den. Simultankapacitet – förmågan
att hålla flera delmoment i huvudet samtidigt. Insikt – alla som drabbas av en
hjärnskada har i början dålig insikt innan man förstår vad det kommer att
innebära, hos en del kvarstår den dåliga insikten. Självkritik – vad gäller
eget/socialt beteende. Det är viktigt att vara tydlig och tala om vad som är
acceptabelt. Egen kontroll – känna efter om man har mat runt munnen, bli
medvetande gjord t ex se i spegeln. Impulshämning – svårt hålla ”den röda
tråden”, att kunna koncentrera sig. Abstraktion – förmågan att skapa en plan,
föreställa sig framtidshändelser t ex en måltid. Initiativ – förmågan att ta
initiativ på yttre/inre signaler t ex hunger är en inre signal. Logiskt tänkande –
2 förmågan att utföra moment i rätt ordningsföljd. Flexibilitet – förmågan att
skifta uppmärksamhet, fastnar i ett spår och kan inte bryta t ex fortsätter att
bre smör på smörgåsen. Vi får hjälpa att bryta och guida vidare. Apraxi –
motorik oflyt. Svårigheter att få maten från tallriken, svårt att hantera bestick.
Kan inte suga med sugrör. Bryt det felaktiga beteendet – Guida under tystnad.
Lugn och ro
Eftersträva en lugn måltidsmiljö. Undvik onödigt spring, störande ljud som t ex
en diskmaskin som är igång, TV och radio som är på – lugn musik kan ge ro. Duka
inte av innan alla har ätit klart. En person med koncentrationssvårigheter kan
behöva sitta lite enskilt. Störs andra vid bordet av varandras ”bordskick”? Låt
måltiden få ta tid. Personal som ”äter pedagogiskt” kan möjliggöra att personer
med svårigheter av olika slag kan ”härma” och därmed klara att självständigt äta.
Personen kanske då även äter mera. Aptiten kan förstärkas med en aptitretare
eller genom att personen medverkar i förberedelsen för måltiden. En person med
en demenssjukdom kan lättare minnas och förstå matsituationen när denne dukar
bordet. Hjälp personen att hitta besticken och ibland finns behov av att få hjälp
att påbörja rörelsen för att komma igång att äta.
Uppläggning av maten
Matens färg bör vara i kontrast mot tallriken, blå färg på porslinet har fungerat
bra. Portionens storlek har betydelse, blir personen sugen eller känner denne
bara ”äckel”? Tallrikens storlek, kan för många har en betydelse.
Mat komponenterna var för sig – personen ska kunna uppfatta vad det är även om
det är i puréform. Den röda färgen på t ex sylt kan locka till att äta liksom
sötman ökar aptiten. Hur vill just denna person ha sin mat upplagd?
”MÅLTIDEN ska vara en FEST”
Referenslitteratur
Bergerson G, Larsson I, ”Sittställnings betydelse när vi äter och dricker”
Socialstyrelsen artikel 2006-123-13
Sandin E, ”Svårt att äta – länkar till ökad kunskap” Cd skiva Stockholms stad
2005
3
