Unga med funktionshinder på väg ut i arbetslivet. En utmaning för

Hur ser livsvillkoren ut för unga med
funktionsnedsättning?
Vilka stödinsatser och arbetssätt kan bidra till att öka
målgruppens möjligheter att komma ut i arbete/studier?
Åsa Andersén
Doktorand, MMSc
Institutionen för folkhälso- & vårdvetenskap, Uppsala universitet
Agenda för dagen
 Definitioner; funktionsnedsättning, arbetslivsinriktad
rehabilitering och samverkan
 Livsvillkor och hälsa
 Komplexitet
 Stödinsatser
Definition: Funktionsnedsättning
”Funktionsnedsättning är en nedsättning av fysisk,
psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En
funktionsnedsättning kan uppstå till följd av en sjukdom
eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller
förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador
kan vara både bestående eller övergående”.
(Socialstyrelsen, 2012)
Definition: Arbetslivsinriktad rehabilitering
-innebär att den som är i behov av särskilt stöd
erbjuds utredande, vägledande, rehabiliterande eller
arbetsförberedande insatser.
Förordning (2000:628) 11 § om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten
-innefattar insatser som syftar till att en försäkrad
(individ som omfattas av Socialförsäkringen) som
drabbats av ohälsa ska återvinna sin
arbetsförmåga och därmed få förutsättningar till
egen försörjning genom förvärvsarbete
(SFS, 2010b, 29 kap. 2§)
Definition: Samverkan
Samverkan avser gränsöverskridande
aktiviteter inom eller mellan organisationer.
(Socialstyrelsen, 2015).
Livsvillkor och hälsa
Andel unga med respektive utan funktionsnedsättning som avslutat
eftergymnasial utbildning. Skillnaden är statistiskt signifikant, 95 %
säkerhetsnivå.
Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF, de
sammanslagna åren 2008–2011, Ungdomsstyrelsens bearbetning.
Andel som skattar sin hälsa som ganska
eller mycket bra (16-25 år)
90
80
70
procent
60
50
40
30
20
10
0
Unga med funktionsnedsättning
Övriga
Andel som bedömer sitt hälsotillstånd som ganska bra eller mycket bra,
unga med funktionsnedsättning respektive unga utan funktionshinder.
Skillnaderna är signifikanta med en signifikanstest på 95 % säkerhetsnivå.
Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät, 2012
Andel som blivit mobbade eller utfrysta
under senaste 6 mån (16-25 år)
35
30
procent
25
20
15
10
5
0
Unga med funktiosnedsättning
Övriga
Andel som blivit mobbade eller utfrysta under de senaste sex månaderna,
unga med funktionsnedsättning respektive unga utan funktionsnedsättning.
Skillnaden är statistiskt signifikant, 95 % säkerhetsnivå.
Källa: Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät, 2012
Andel som flyttat hemifrån under 2007-2009, unga med funktionsnedsättning
respektive åldersgruppen totalt.
SCB; undersökningen Hushållens Ekonomi, bearbetat av Ungdomsstyrelsen
Andel unga som varit långtidsarbetslösa (16-25 år)
12 %
Unga med
funktionsnedsättning
32 %
Övriga
Källa: Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät, 2012
Betydelsen av arbete - generellt
Arbete har olika funktioner:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
behov
bidrar till utveckling mot självständighet
anpassning i en social gemenskap
meningsfullhet
känsla av att vara aktiv och bidra
uppleva status och identitet
struktur i vardagen
bidrar till delaktighet i samhället
ekonomisk betydelse
Att inte inkluderas i arbetsmarknaden kan medföra
negativa effekter för den psykiska hälsan och
hälsoutvecklingen i övrigt
Komplexitet
-i arbetet med att stödja målgruppen till
arbete/studier
Individrelaterade faktorer
•
•
•
•
•
Funktionsnedsättning är inte kartlagd
Tilltro till diagnosen
Social kompetens och förmåga att uttrycka sig
Intellektuella funktionshinder
Tilltro till sin egen arbetsförmåga
Miljörelaterade faktorer
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Familjeförhållanden
Ersättning
De professionella
Gränslandet
Vårdens del i samverkan
Samverkan
AF-s program i relation till målgruppen
Arbetsgivare
Timing
Samhällsrelaterade faktorer
•
•
•
•
Samhällsklimat
Värderingar
Förändringar i strukturer
Svårigheter med implementering
Arbetsrehabilitering
The Sherbrooke Model, Loisel et al,
2005
Stödinsatser för ökad
möjlighet till arbete
Forskningsläget
En genomförd litteraturöversikt vid UU visar att insatser
som:
• Individual Placement and Support, IPS och
• Kognitiv Beteendeterapi, KBT
- främjar anställningsbarhet för personer med
funktionsnedsättning.
Mer forskning kring utveckling av metoder för detta behövs
på nationell nivå
(Peter Westerholm, Ingvar Lundberg, Ingrid Anderzén, Per Lytsy, Kerstin Fredriksson, Pia Rehfisch,
Magnus Helgesson, Magnus Gustafsson & Kajsa Zaar, 2012)
Framgångsfaktorer i stödet av målgruppen
till arbete/studier
•
•
•
•
•
•
•
•
Tillit och tilltro till den unges förmåga
Bekräftelse
Klimat/kultur på arbetsplatsen
Dokumenterad arbetsförmåga
En förmåga att ”föra sig väl” på arbetsplatsen
Mognad, uthållighet
Medvetenhet om sina svårigheter
Realistiska förväntningar på arbetet
(FoU rapport: Unga med funktionshinder på väg ut i arbetslivet. En utmaning för
välfärdssystemet, Olin & Jansson, 2009).
Hindrande faktorer i stödet av
målgruppen till arbete/studier
•
•
•
•
•
Brister i skolmiljön
Brister i tillgänglighet (studie- och yrkesvägledning)
Arbetsplatsens bristande tillgänglighet
Arbetsgivarnas låga förväntningar
Arbetsträning/praktik
(Unga med funktionshinder på väg ut i arbetslivet, Olin & Jansson, 2009).
Generella framgångsfaktorer från tidigare
ESF projekt riktade till unga
Samverkan &
samlokalisering
Fokus på styrkor och det
som fungerar
Multiprofessionella team
Flexibilitet
Frivillighet
Långsiktighet
Tillgänglighet
Bemötande
Helhetsperspektiv
Motivationshöjande insatser
Individuellt utformade
insatser (tydligt syfte för varje
insats)
Samarbete med
arbetsgivare
(Temagruppen Unga i Arbetslivet, 2014)
Vad säger arbetsgivarna?
En nyligen publicerad studie genomförd med Svenska
arbetsgivare visar att:
o öppenhet gentemot arbetsgivare om den anställdes
funktionsnedsättning var en viktig faktor vid anställningen,
liksom
o att få utbildning och kunskap om funktionsnedsättningen
samt möjlighet att få stöd och handledning
(Andersson et al., 2015)
Studier visar också att:
o möjlighet till ekonomisk kompensation är av betydelse vid
anställning av personer med funktionsnedsättning
(Andersson et al., 2015; Kaye et al., 2011; Jasper and Waldhart, 2013,
Gustafsson et al., 2013)
Sammanfattning
Bemötandet är av betydelse
-relationen till kunden/klienten är väsentlig för att kunna
arbeta framåt, denna relation tar tid att bygga.
Fungerande samverkan leder till framgång
Komplex process, handlar inte bara om
individens funktionsnedsättning
Kräver flexibilitet i den arbetslivsinriktade
rehabiliteringen
IPS & KBT ökar förutsättningarna för
anställningsbarhet
Lästips för den som vill veta
mer:
Avhandling:
Unemployment and sick leave at
young age and associations with
future health and work (2015).
Litteraturöversikt:
http://www.forsakringskassan.se
Socialforsakringsrapport-2013-03
Rapport:
Samlade erfarenheter från
arbetsmarknadsprojekt riktade till unga med
funktionsnedsättning.
http://www.temaunga.se/orka-jobba
Tack för att visat intresse!