Psykisk ohälsa – psykisk sjukdom

MÅL
Efter denna studieenhet ska du ha kunskap om och
förståelse av hur psykiska problem påverkar
människan i vardagsliv och i yrkesliv.
- Känna till några av de vanligaste psykiska
störningarna.
 - Ha kunskap om olika förklaringsmodeller till
mänskligt beteende.
 - Känna till de vanligaste behandlingsformerna
när det gäller psykiska störningar.

DEFINITION AV PSYKISK SJUKDOM
Tillståndet skall leda till:
1) Signifikant lidande eller skada för den
drabbade eller dennes omgivning
2) Försämrad och nedsatt funktion i arbetsliv
eller socialt betydelsefulla sammanhang
3) Beteendet och/eller tankar och känslor ska
avvika – antingen från hur personen tidigare
fungerat eller från det som anses normalt i
sammanhanget.
4) Tillståndet ska också ha pågått under en viss
(för varje diagnos specificerad) tid
NORMALT OCH ONORMALT
 Vilka
påståenden anser du
normala/onormala? Utgå från dig själv.
 Vilka beteenden i vårt samhälle räknas som
normala/onormala? Varför?
 Hur betraktade dina föräldrar dessa
beteenden?
 Hur betraktar andra kulturer dessa
beteenden?
VAR GÅR GRÄNSEN MELLAN NORMALT
ONORMALT, FRISKT OCH SJUKT?
OCH
Olika definitioner till onormalt/normalt
 Det
normala är det vanliga
 Det normala är det som stämmer överens
med de normer som finns i samhället
 Medicinskt synsätt – det normala=friskt, det
onormala=sjukt. Men vad är då friskt och
sjukt?
SJUKDOMSBEGREPPET – PSYKISK SJUKDOM
 Sjukdomsbegreppet
är beroende av
faktorer som kultur och sammanhang
samt tid!
Ex 1: Homosexualitet räknas som en psykisk sjukdom
i en kultur men inte i en annan.
Ex 2: Att en treåring lägger sig raklång i affären och
skriker ses som mer normalt än om en 35 årig man
gör det, eller?
Ex 3: Vissa beteenden som utförs under
alkoholberusning skulle kunna betraktas som tecken
på psykisk sjukdom om inte personen haft alkohol i
kroppen.
DIAGNOSMANUALEN – AVGRÄNSAR OCH
SORTERAR. (DIA=GENOM, GNOSIS=KUNSKAP)
En diagnos är ett namn på en sjukdom, en störning eller
ett funktionshinder.
 Psykiatrisk diagnos ställs av en psykolog eller läkare.
Vissa kan ställas av en allmänläkare (ex. depression)
andra av en specialistläkare, psykiater.
 Beskrivningar av symtombilden för olika diagnoser finns
samlade i klassificeringssystem. Dessa är konstruktioner
av människan.
 Klassifikationssystemen gör det möjligt att göra en
likartad bedömning I olika delar av landet/världen.
 Diagnos – subjektivt sätt att uttrycka en problematik.

DIAGNOSMANUALER – DSM IV
 DSM
(Diagnostical and Statistical Manual of
Mental Disorders) -ges ut av APA (American
Psychiatric Association). En handbok för
psykiatrin, innehåller standarddiagnoser för flera
psykiatriska sjukdomstillstånd. (idag har vi DSM
IV)
 Multiaktionellt system som består av 5 axlar.
 Man bedömer en person utifrån symtom,
personlighetsdrag, påfrestningar samt förmåga att
hantera relationer, arbete och fritid samt eventuell
utvecklingsstörning (ex. downs syndrom).
Helhetsperspekiv!
DIAGNOSMANUALER – ICD 10
(International Classification Of Diseases) –
WHO (Världshälsoorgansation).
 Överensstämmer huvudsakligen med DSM IV,
men DSM IV ger en mer allsidig bild.
 Innehåller både somatiska (kroppsliga) och
psykiatriska diagnoser.
 Används av de flesta FN-länder.
 I Sverige används DSM IV ofta för att utreda en
psykiatrisk diagnos, men diagnosen översätt
sedan till ICD-10:s system.
 ICD
FÖRDELAR MED DIAGNOS
 Diagnosen
är ett uttryck för en modell för
psykisk ohälsa som gör de enskilda
symtomen och upplevelserna/beteenden bli
mer förståeliga och förklarliga för betraktaren
men också för en själv.
 Man kan lättare se samband och skillnader
mellan olika psykiska störningar
 Rationellare behandlingsmetoder kan
användas. Får rätt behandling
 Förebyggande åtgärder kan föreslås.
BRISTER MED DIAGNOS






Diagnos för att bekräfta ett maktförhållande – läkarens
privilegium – konstiga namn, skydda sig bakom sekretess,
kollegial lojalitet försvårar granskning av maktmissbruk.
Vem har rätten att avgöra vad som är normalt/onormalt,
friskt/sjukt?
Patienten går in i en passiv roll som underlättas av en diagnos.
Andra kämpar emot och upplever att de förvägras fullt
människovärde och integritet. Att det i journalen står en diagnos
kan kännas kränkande.
Lite till mans använder vi också halvpsykiatriska uttryck för att
nedvärdera medmänniskor t.ex. galen, tokig, förvirrad,
hysterisk, psykopatisk, barnslig.
Diagnos och ideologi – diagnostik är inte värderingsfri. T.ex. i
forna Sovjet kom man att använda psykiatriska diagnoser för att
spärra in oliktänkande på mentalsjukhus.
Människor feldiagnosticeras och får fel behandling – ibland
ställs patienter på tunga och långverkande mediciner utan
möjlighet att pröva alternativa lösningar.
ETIKETTER PÅ PSYKISK SJUKDOM
Neuros - ångestsyndrom


ett samlingsnamn för en rad
psykiska störningar som
inte är så allvarliga att man
helt tappat
verklighetsförankringen ex.
ångestneuros,
tvångsneuros
Begreppet används främst
inom den psykodynamiska
psykologin -en störning som
bottnar i omedvetna
konflikter som trängts bort
av ett för starkt jag.
Psykos


Samlingsnamn för en grupp
tillstånd med störd
verklighetsvärdering.
Psykos är ett svårt
sjukdomstillstånd där de
vanligaste symtomen är
hallucinationer och
vanföreställningar. EX.
schizofreni och
vanföreställningssyndrom
1500-2000 insjuknar per år i
psykos i Sverige.
ETIKETTER PÅ PSYKISK SJUKDOM – DÅ!
Neuros
 har
sjukdomsinsikt
 behöver oftast inte
sjukhusvård
 kan oftast skilja mellan
dröm och verklighet
 störningen drabbar
oftast bara en del av
personligheten
 ångest är centralt
 miljöbetingad.
Psykos – att vara i en
annan verklighet





förvriden
verklighetsförankring
begränsad sjukdomsinsikt
djupgående förändring av
oftast hela personligheten
hallucinationer – se, höra,
känna saker som inte finns.
vanföreställningar – tex. vara
övertygad om att man är
förföljd, eller av
storhetskaraktär.
ÅNGEST – ÄR OBEFOGAT STARK RÄDSLA ELLER
RÄDSLA SOM FLYTER OMKRING.

Rent känslomässigt är ångest och rädsla samma sak.
Skillnaden har att göra med om känslan är ändamålsenlig eller
inte.
Hungrigt lejon – rädsla – ändamålsenlig –
kände vi ingen rädsla – lättfångat byte- känslan
kallas rädsla!
Ofarlig spindel – rädsla – inte ändamålsenlig
fobi – känslan kallas ångest!
Det finns också ångest som flyter omkring utan att vara knuten till
något specifikt. Då överrumplas man av ångest utan att veta
varför – panikångest.
PSYKISK SJUKDOM – NU - OLIKA TILLSTÅND!
 Är
ett tillstånd man insjuknar i. Man föds inte med
en psykisk sjukdom, men man kan ha en medfödd
sårbarhet för sjukdomen.
1. Affektiva störningar (sk. förstämningssyndrom) ex.
depression, bipolär störning.
2. Psykossjukdomar ex. schizofreni,
vanföreställningssyndrom (paranoia), kortvarig
psykos, psykotiskt sjukdom orsakat av
kroppssjukdom eller drog.
3. Ångestsjukdomar (neuros) ex. paniksyndrom,
Generaliserat ångestsyndrom (GAD),
tvångssyndrom, fobier, posttraumatiskt
stressyndrom (PTSD)
PSYKISK SJUKDOM – NU - OLIKA TILLSTÅND!
4. Ätstörningar ex. bulimi, anorexia nervosa,
5. Beroende- och substansrelaterade sjukdomar
ex. alkoholism, tablettmissbruk, drogmissbruk,
spelberoende.
6. Sexualitet och sexuella störningar ex. pedofili,
fetischism, störd sexualdrift, transsexualism.
7. Somatoforma och psykosomatiska sjukdomar
ex. konversionssyndrom, hypokondri, dysmorforbi.
Vissa av dessa går att bota, andra går att hålla mer
eller mindre under kontroll.
PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR

1.
2.
3.
Ett varaktigt mönster av upplevelser och beteenden
som påtagligt avviker från vad som allmän sett
förväntas i personens sociokulturella miljö. Mönstret
kommer till uttryck inom minst 2 av fyra områden:
Kognitioner - sättet en individ tolkar och uppfattar sig
själv och andra och inträffade situationer.
Affektivitet (känslolivet) – komplexiteten, intensiteten,
rimligheten i personens känslomässiga gensvar .
Mellanmänskligt samspel och impulskontroll - i vilken
grad individen kan kontrollera sina impulser eller skjuta
upp sin behovstillfredsställelse.
PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR
Mönstret är oflexibelt och kommer till
uttryck i flera olika situationer och
sammanhang
 Personlighetsstörningen leder till
signifikant lidande eller försämrad
funktion i arbete, socialt eller andar
avseenden
 Personlighetsmönstret är stabilt och
varaktigt och kan spåras bakåt till
tonåren eller tidiga vuxenåldern.

TRE KLUSTER AV PERSONLIGHETSSTÖRNING
Och
totalt 10 olika typer
Kluster A: Udda, excentrisk. Hit hör
paranoid, schizoid och schizotyp.
Kluster B: Dramatisk, impulsiv. Hit
hör antisocial (och psykopati),
borderline, histrionisk, narcissistisk
Kluster C: Rädd, undvikande. Hit
hör fobisk, tvångsmässig,
osjälvständig.
PSYKISK SJUKDOM KONTRA PERSONLIGHETSSTÖRNING
 Sjukdom
= ¨något man insjuknar i; man
kan se när sjukdomen bryter ut.
– karaktäriseras
inte av ett plötsligt insjuknande utan ett
gradvis framväxande mönster av tankar,
känslor och beteenden som gör det svårt
att fungera tillsammans med andra och
som leder till ett lidanden för personen
själv.
 Personlighetsstörning
NEUROPSYKIATRISKT FUNKTIONSHINDER
 Är
ett tillstånd där en neurologisk skada
eller avvikelse påverkar personens
kognitiva funktioner ex. uppmärksamhet,
impulsreglering, språk och kommunikation.
 Hit räknas:
a. Adhd, ADD
b. Autism
c. Aspergers syndrom
d. Tourettes syndrom
SYNEN PÅ PSYKISK SJUKDOM
– DÅ OCH NU!
Antiken – Hippokrates och Galenos
Orsak: Obalans av kroppsvätskor; blod, slem , galla (gul och
svart) eller straff av Gud.
Behandling: Oftast hemma, gömda. Åderlåtning, laxermedel,
framkalla var ur sår. Blev satta i bur eller straffades med slag,
utfrysning.
 Medeltiden
Orsak: Fortfarande obalans i kroppsvätskor och straff av Gud.
Behandling: Förvaring, skapa balans i kroppsvätskorna eller
”gudi behaglig gärning” att hålla dem i burar likt djur. Burarna var
gärna placerade vid torg och kyrkor dit människor kunde gå och
spotta på dem, sticka käppar mellan burgallren, håna dem.
Vissa förvarades på sk helgeandshus (1100-tal). Klostren
ansvarade för dessa. Hit kom fattiga, invalider, sjuka, psykiskt
störda, gamlingar, föräldralösa barn.

SYNEN PÅ PSYKISK SJUKDOM
 1600-
– DÅ OCH NU!
1700- tal
Orsak: Fortfarande obalans i kroppsvätskor
men övergavs efterhand. Man betraktade nu de
psykiskt sjuka som drabbade av ondska.
Behandling: ”Mer tortyr än vård”. Olika former
av straff tex. kedjades fast, bestraffades som
brottslingar med piskrapp och annan tortyr tex.
stoppad naken i en säck med myror etc. Stor
påhittighet!

SYNEN PÅ PSYKISK SJUKDOM
– DÅ OCH NU!
1800-tal
Orsak: Synen på psykiskt sjukdom förändras mycket. Man
ansåg inte dem längre som onda utan att de istället led av en
sjukdom som kunde behandlas.
Behandling: På hospital, sinnessjukhus, förvaring i
kombination med div. chockbehandlingar. ”Vård och tortyr”.
Spänntecken, kalla/varma bad, terapeutiska bad med
elektriska ålar, långbad i över tre veckor, fallucka,
svänggunga, lobotomi (skar tex. av nervförbindelser),
hypnos, drömterapier.
På vissa modernare hospital prövades arbetsträning,
sysselsättning och frisk luft som behandling
SYNEN PÅ PSYKISK SJUKDOM – DÅ OCH NU!
1900-tal
Orsak: Hjärnan, kroppsligt, det omedvetna
Behandling: Mentalsjukhus hade bättre klang än sinnessjukhus
och började användas på 1950-talet.
1900-talet början: 3 principer: övervakning, sängbehandling och
långbad.
1930 tal kom en rad nya terapier tex. insulinchocker, elchocker,
krampterapi, samtalsterapi (Freud). Lobotomi!
1950 tal – psykofarmaka ex. klorpromazin hibernal
(antipsykotiskt). Psykoterapi. Optimism angående behandling av
psykisk sukdom!
1960 tal - tricykliska preparat ex. anafranil (antidepressiva och
antimaniskt)
1980-tal - SSRI preparat sk ”lyckopiller” Zoloft, Cipramil
Idag finns det medel mot i stort sett allting. Bra eller dåligt?
1990-tal mentalsjukhusen avvecklades
2000-tal privatisering av sjukvård, även psykiatrisk
STRESS - SÅRBARHETSMODELLEN
Vissa människor är mer psykiskt sårbara än andra,
andra är mer fysiskt sårbara..
Vi är olika! Maskros och orkidé.
Sårbarhet = överkänslighet för stress av olika slag.
KÄNSLIGHETENS ORSAKER:
 Ärftliga
faktorer
 Virusinfektioner under graviditet
 Undernäring under fostertiden
 Förlossningsskador orsakade av syrebrist eller
annat
 Känslighet hos barn med personlighetsstörning
 Drogpåverkan
 Psykodynamiska sårbarhetsfaktorer som tidiga
trauman ex. förlust av nära anhörig
 Hormonrubbningar
 Äldre fäder
ÅNGESTSYNDROM – RÄDSLA OCH ÅNGEST
SPEGLAD I KROPPEN

Begreppet ångestsyndrom har i DSM IV ersatt
neurosbegreppet.

Ångest är ett tillstånd av rädsla, oro eller olust som ger
kroppsliga reaktioner ex. tryck över bröstet,
hjärtklappning, andfåddhet, svettningar, darrningar,
muskelspänning.

Ångest inget sjukligt tillstånd utan en rimlig reaktion på
hot och fara.

Vid ångestsjukdomar fyller inte ångesten någon funktion
OLIKA ÅNGESTSYNDROM
 Exempel
på ångestsjukdomar
1.Paniksyndrom
2. Generaliserat ångestsyndrom
3.Fobier
4. Tvångstankar och tvångshandlingar
5. Posttraumatisk stressyndrom (PTSD)
PANIKATTACK – SOM OM VÄRLDEN FALLER ISÄR!
 Panikattack
är en upplevelse av plötslig och stark
ångest där kroppen signalerar fara utan att det
finns något yttre hot. Attacken kommer ofta
oväntat och ångesten stegras mycket snabbt (ca
30 min).
 Har man återkommande panikattacker =
paniksyndrom
 Minst 10 % a befolkningen drabbas någon gång i
livet av en attack, men bara ca 1 % som lider av
paniksyndrom
SYMTOM PÅ PANIKATTACK
 Hjärtklappning
eller hastig puls,
kvävningskänsla, overklighetskänslor,
illamående och orolig mage,
ostadighetskänslor, yrsel eller matthet, andnöd,
darrning, domningar eller stickningar, rodnad,
matthet, tryck över bröstet, rädsla för att dö.
 En panikattack är inte inbillning, symtomen är
verkliga – sympatiska systemet slås på och
pumpar ut höga doser av stresshormon.
 Högt arbetstempo, stress, sömnbrist kan
förvärra.
UTVECKLING AV PANIKSYNDROM OCH
PANIKSYNDROM MED AGORAFOBI
Panikattacker
Förväntansångest
Agorafobi
Paniksyndrom med agorafobi – undviker
situationer där man är rädd för att få en
panikattack.
FOBIER – NÄR RÄDSLAN STYR
 En
fobi är en överdriven irrationell och
handikappande rädsla som är knuten till en
viss situation, sak eller företeelse som i
normala fall inte utlöser några reaktioner, och
där exponeringen framkallar den starka
ångesten.
 Individen inser att ångesten är obefogad men
kan ändå inte undvika känslan av ångest och
gör vad som helst för att slippa exponeras
vilket är paradoxalt eftersom just exponering i
regel är bästa behandlingen.
TRE TYPER AV SOCIAL FOBI
Specifik
fobi
Agorafobi
Social fobi
SPECIFIK FOBI
Specifik fobi är en handikappande rädsla för en
specifik sak eller situation tex. levande varelser
som spindlar och andra djur, naturföreteelser som
åska och höjder, eller blod, sprutor, skador eller för
situationer som kan leda till kvävning och kräkning
eller för trånga ytor.
Betingad reaktion – sympatiska systemet slås
igång - kallsvettning, hjärtat slår snabbare,
illamående syns
AGORAFOBI
Rädsla
för att vistas på
plaster där det finns många
människor och som det är
svårt att sig ifrån tex.
stormarknad, buss,
tunnelbana, flygplats
SOCIAL FOBI –SOCIAL ÅNGEST
= varaktig och uttalad social ångest.
Undviker sociala sammanhang där man kan bli
uppmärksammad, uppvaktad eller generad och
prestationssituationer där man kan bli bedömd,
kritiserad, granskad och kanske förödmjukad ex.
hålla föredrag i skolan, gå på fest, luncha eller fika
med arbetskamrater, föräldramöte.
Ångestreaktioner: svettning, rodnad,
hjärtklappning, skakningar. Vanligt är också att
man tänker tankar som: tänk om det syns att jag
rodnar, svettas, eller jag kommer att göra bort mig.
ORSAK
Betingning
– felinlärning
Genetisk
förprogrammering
Ärftlig sårbarhet för oro
och ångest
BEHANDLING
1. Specifika fobier = har beteendeterapi med stegvist
ökande exponering, för att på sikt få till en utsläckning.
2. Social fobi= behandlas med ett serotoninaktivt
läkemedel som hämmar återupptaget av serotonin.
b) Betablockerade vid ex. scenskräck - slipper inte känslan
men de fysiska yttringarna som svettning, rodnad och det
är säkert värt en del!
c) KBT
d) Webbaserad behandling.
e) Arbeta med självförtroende, självkänsla, lära sig stå
emot gruppåverkan, att ta mer initiativ, ställa relevanta krav
på sig samt lära dem ta kritik.
3: Agorafobi – beteendeterapi -exponering
TVÅNGSSYNDROM (OCD- OBSESSIVE
COMPULSIVE DISORDER)
 Du
står vid ett stup och tänker ”Jag tänker
hoppa i”! Det svindlar till, men du står kvar.
Efter en stund går du därifrån och tänker inte
mer på det.
 Du
är på väg till jobbet när du kommer på att
du kanske inte drog ur sladden till
strykjärnet. Du resonerar med dig själv:
Gjorde jag det eller inte? Till slut bestämmer
du dig för att gå tillbaka för att kontrollera.
TVÅNGSSYNDROM
Två exempel som visar normala tankar och
beteenden
Tvångstankar
Tvångshandlingar
Vi är alla lite smått neurotiska!
TVÅNGSSYNDROM – HUR EN TVÅNGSTANKE
TILLSAMMANS MED EN TVÅNGSRITUAL BLIR
ETT PROBLEM
Du är på väg till skolan, men innan du går ut genom
dörren måste du tända och släcka lampan i hallen
33 ggr, annars är du rädd för att någon i din familj
ska dö under dagen. Du vet att det är en helt
irrationell tanke och du har försökt gå utan
lampritualen, men då har du fått en kraftig ångest att
du vänt i trappan, gått in igen och genomfört
proceduren. Ibland vet du inte om du räknat rätt då
måste du göra om proceduren. Om du är stressad
och okoncentrerad kan du behöva göra om flera ggr.
Du kommer ofta försent till skolan på grund av detta.
TVÅNGSTANKAR - OBSESSIONER
En tvångstanke är en påträngande impuls
eller fantasi som personen inte vill ha,
upplevs ofta som meningslösa, och
återkommer hela tiden samt ger ångest
Typiska tvångstankar handlar om att ta livet
av ett barn eller att katastrofer kan inträffa.
Går inte att nonchalera dem.
TVÅNGSHANDLING (KOMPULSIONER)
För att lindra ångesten som tankarna ger upphov till
uppstår ofta tvångshandlingar dvs. konkreta eller
mentala handlingar sk ritualer.
Men den lindrande effekten är kortvarig och måste
göras snart igen och störs man
i sin handling uppstår en ökad ångest
TVÅNGSNEUROTISK KARAKTÄR – 3 TYPER
Tvivel och kontroll. Ritualiserad
kontroll viktig!
2. Smittskräck och renlighet –
utövar överdriven renlighet.
3. Ordning och symmetri – saker på
rätt plats. De neutraliserar tvång
med ordning.
1.
.
DISKUSSION
Har du några ritualer du måste utföra eller saker du
inte för göra? Kom ihåg att det är normalt att ibland
tänka irrationella tankar och att vara lite skrockfull
(”inga nycklar på bordet”). Det är om du får stark
ångest om du gör de förbjudna sakerna eller inte
utför din ritual och om detta handikappar dig i
vardagen som du bör överväga om du lider av
tvångssyndrom och söka hjälp.
ORSAK – ENLIGT FREUD!
Fixering vid det anala stadiet
1-3 år
Om lustkänslorna inför anus hämmas av rädsla för
smuts, skam och oordning kan barnet bli en
psykiskt sjuk vuxen med anal karaktär
MÅNGA FAKTORER BAKOM:
ca 2 % av befolkningen drabbas av tvångssyndrom.
 Hög ångestbenägenhet i kombination med låg ”tolerans” för
känslor av osäkerhet.

Immunförsvar – avvikelse i en speciell gen – gen avvikelsen
påverkar de celler som städar och reparerar hjärnan när den
drabbats av skada eller infektion.

Infektion – kan utlösas av streptokockinfektion i halsen som
sprider sig till de basala ganglierna i hjärnan.
De basala ganglierna = reglering av rörelser och påverkar vår
uppfattning om verkligheten
GAD – GENERALISERAT ÅNGESTSYNDROM
Innebär ett mer eller mindre
konstant tillstånd av
överdriven oro eller rädsla
som man inte kan hantera,
och som inte är begränsad
till vissa situationer eller
omständigheter.
SYMTOM VID GAD
Minst tre symtom ska ha förekommit under flertalet
dagar i minst sex månader.
1. Rastlös, uppskruvad eller på helspänn
2. Lätt att bli uttröttad
3. Svårt att koncentrera sig eller tom i huvudet
4. Irritabel
5. Muskelspänning
6. Sömnstörning
Andra symtom är: nervositet, skakningar,
spänningshuvudvärk, tandgnissling, svettningar,
svimningskänsla, hjärtklappning, yrsel, orolig mage
ORSAK
Biologisk orsak
Psykologisk sårbarhet –
anknytningsproblem i barndomen
Drabbar de som har svårt att stå ut med
osäkerhet och har dåliga strategier för att
hantera problem
Dubbelt så många kvinnor än män drabbas
Ca 3-5 % dabbas någon gång i livet av GAD
BEHANDLING
KBT
–preparat
Ångestdämpande
GAD - Behandlingen syftar till att
SSRI
lindra symtom och lär patienten klara
av ångestväckande
situationer
NÄR SKRÄCKEN FRYSER FAST –
POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM
 Ångestsjukdom
som drabbar personer som
utsatts för svårt trauma där personen
reagerade med intensiv rädsla och
hjälplöshet
 De har upplevt, bevittnat en händelse, eller
en serie av händelser som är traumatiska
ex. våldtäkt, tortyr.
 Traumat är ofta kränkande, meningslöst
och inger vanmakt.
SYMTOM VID PTSD
Återupplevande - återkommande, påträngande och
plågsamma minnesbilder/tankar/perceptioner relaterade till
händelsen/händelserna. Sk flashbacks och mardrömmar
 Undvikande – ett ständigt undvikande av stimuli tex.
tankar, platser, samtal som associeras med traumat
 Ihållande överspändhet - sömnproblem, irritabilitet,
vredesutbrott, koncentrationssvårigheter, överdriven
vaksamhet, lättskrämdhet
 Utöver detta ska störningen vara i mer än en månad och
den ska orsaka lidande eller försämra funktion i arbete,
socialt betydelsefulla avseenden.

BEHANDLING VID PTSD
 Initialt:
Återskapa en känsla av trygghet
och återställa den sociala funktionen
 Traumafokuserad KBT – där individen
exponeras för traumat. Ofta finns även
skuld och självförakt med i bilden!
 SSRI - preparat
 Skapande terapier tex bildterapi,
dansterapi, lekterapi - återuppleva traumat
genom skapande
PSYKOS – SCHIZOFRENI – ”KLYVET SINNE”
 Förväxlas
ofta felaktigt med multipel
personlighet (dissociative identity disorder)
som innebär att man har flera
personligheter.
 Insjuknande sker oftast i 15-35 års ålder
 ¼ blir helt återställda inom loppet av 5 år
 Den vanligaste psykossjukdomen
 Ca 1 % av befolkningen drabbas
 Lika många män som kvinnor
SCHIZOFRENI ENLIGT DSM IV
Enligt DSM-IV avser schizofreni en störning som omfattar
minst 2 av följande symtom under en period av 1 månad
Vanföreställningar
Hallucinationer
Desorganiserat tal
Påtagligt desorganiserat eller katatont beteende
Negativa symtom och kognitiva symtom





Sen störningen har debuterat ska minst ett av följande områden
ha fungerat påtagligt sämre än det gjorde innan debuten.
Arbete
 Studier
 Relationer
 Personliga områden tex. hygien

POSITIVA SYMTOM
Positiva symtom - speglar en förstärkning
eller förvrängning av normala funktioner
 Vanföreställningar - tolkar sinnesintryck och
erfarenheter fel
 Hallucinationer
- perception utan föregående stimuli
 Desorganiserat tal- osammanhängande tal,
”ordsallad”, bristfällig koppling mellan satser tex. .”Hundarna
skäller gör läraren på mig”
 Påtagligt
desorganiserat eller katatont beteende
- grimaser, underliga kroppsställningar eller rörelser
NEGATIVA SYMTOM – SPEGLAR EN FÖRMINSKNING
ELLER FÖRLUST AV NORMALA FUNKTIONER
Affektiv
störning - visar inga
affekter, eller fel affekter
Utarmat tankeliv –
innehållsfattigt språk, svarar
fåordigt, tankarna går långsamt
Viljelöshet - visar sig i
passivitet och initiativlöshet
KOGNITIVA SYMTOM
Kognitiva symtom visar sig som svårigheter att
tänka och lösa problem.
 Förlängd reaktionstid vilket innebär att
svårighet med att sätta igång med en
tankeprocess.
 Minnesstörning dvs. en störning i arbets- eller
långtidsminnet vilket gör det svårt att lära sig
 Nedsatt uppmärksamhet som gör det svårt att
koncentrera sig på en sak och stänga ute allt
annat som händer runt omkring.
MÖJLIGA ORSAKER BAKOM SCHIZOFRENI
Troligen en kombination av genetik och miljö
– om båda föräldrarna har sjukdomen ca 40 %
risk (samma som för enäggstvillingar)
 Miljö – Skador i hjärnans utveckling under
fosterlivet –virusinfektion, förlossningsskada.
 Predisponerade orsaker - tid på året man föds – janapril (N), juni-sept (S) – högre risk,(smittspridning)
 Neurokemiska orsaker - överaktivitet i
dopaminsystemet, underaktivitet i
glutamatsystemet
 Psykologiska – trauman hos modern, dysfunktionell
familj
 Ärftligt
BEHANDLING
Antipsykosmedel
tex. Hibernal- minskar
de positiva symtomen
Atypiska antipsykosmedel – minskar även
de negativa symtomen
Social träning
Familjeterapi
Stöd till anhöriga
SSRI –preparat
Elchocksbehandling (ECT)
BIPOLÄR STÖRNING - FÖRSTÄMNINGSSYNDROM
Bipolär sjukdom karaktäriseras som
namnet antyder om två poler:
1. En där den sjuke är
mycket upprymd (mani,
hypomani)
2. En där den sjuke är
mycket nedstämd (depression).
Tidigare kallades sjukdomen för
manodepression.
TRE TYPER AV BIPOLÄR STÖRNING
1.Bipolär I syndrom = Återkommande
maniska perioder ofta med psykotiska inslag
varvat med depressiva episoder
2. Bipolär II syndrom = Främst
återkommande depressiva episoder varvat
med hypomana episoder
3. Cyklotymi = svänger snabbare, minst
fyra depressiva och/eller mani/hypomana
episoder under ett år.
MANI
ihållande och extremt förhöjd,
expansiv eller irritabel
sinnesstämning under en
avgränsad period av minst 1
vecka. I vissa fall kan mani
övergå i en psykos
tex. hör röster, tror
sig vara förföljd eller
känner sig utvald
SYMTOM VID MANI
Förhöjd självkänsla eller grandiositet – överdrivet euforisk
 Storslagna fantasier
 Ökad energi – hektisk, uppskruvad - forcerad
 Minskat sömnbehov
 Mer pratsam än vanligt – pratar snabbt
 Rusande tankeverksamhet
 Lättdistraherad dvs. uppmärksamheten dras lätt till
oviktiga eller irrelevanta stimuli.
 Extrem irritabilitet
 Hänger sig åt lustbetonade aktiviteter med sannolikt
obehagliga konsekvenser ex. sexuella felsteg, eller
köpgalenskap eller omdömeslösa investeringar
 Påbörjar projekt som sällan avslutas

HYPOMANI
ÄN MANI
– UNDER MANI – MINDRE EXTREMT
Ihållande förhöjd, expansiv eller irritabel
sinnesstämning under en avgränsad period
Samma symtom som vid mani, men utan psykos, och
inte så extremt
En hypoman fas kan övergå i en manisk fas eller rätt ner
i en svår depression
DEPRESSIV EPISOD
Svår nedstämdhet
 Sömnstörning
 Aptitförändring
 Koncentrationsproblem
 Orkeslöshet
 Irritabilitet
 Självmordstankar/försök
 Avsaknad av intresse i aktiviteter som tidigare
varit roliga
 Känner sig tung i kroppen
 Tanketröghet
 Känslor av hopplöshet, skuld

BJÖRN MED BIPOLÄR 1
Björns liv växlar mellan maniska, friska och depressiva
faser. I sina maniska episoder kan han vara väldigt social
och utåtriktad och ha massor av projekt Problemet är att
han sällan fullföljer det han påbörjat och att han inte håller
vad han lovat, vilket gör att han bränner
vänskapsförhållanden. Han festar mycket under de
maniska perioderna och det blir ofta för mycket alkohol,
vilket gör han än mer lynnig och ibland våldsam. Han har
inga spärrar under den maniska fasen. Under sina
depressiva faser mår han mycket dåligt och orkar ka
kanppt ta sig ur sängen. Dessutom skäms han över det
han ställt till med under manin vilket gör att han knappt
orkar och vågar gå utanför dörren.
THOMAS MED BIPOLÄR 2
Thomas växlar mellan hypomana och depressiva faser.
Hypomani är en mildare form av uppåtfas än mani. Thomas
förlorar inte greppet om verkligheten och gör inga direkt
konstiga saker. Det är bara det att han gör allting mycket
mer intensivt under sina hypomana faser. Han känner sig
stark och full av ork och idéer. Han har stor arbetskapacitet
och mycket god koncentrationsförmåga. Som tur är har han
en familj som sätter stopp, annars hade han kunnat jobba
dygnet runt. Thomas har lärt sig att inte låta den hypomana
fasen gå för långt, så att han hamnar i en manisk episod.
Thomas kan ibland uppfattas ta för mycket plats i det
sociala samspelet, eller driva de egna idéerna för hårt på
bekostnad av andra
BIPOLÄR
3 – 4 % av befolkningen insjuknar
 Män och kvinnor - i lika hög grad
 Debuterar nån gång mellan
sena tonåren upp till 30 år
 Utlöses ofta av en livskris
 Stark ärftlig faktor – 2/3 av dem
som har sjukdomen har en nära släkting
som också har sjukdomen
- Om båda föräldrar har sjukdomen ca 30
% risk att barnet får sjukdomen

ANDRA ORSAKER FÖRUTOM GENER
Vet ej exakt vad bipolär beror på – men man har kunnat
utesluta psykologiska orsaker
 Biologiskt – små förändringar i flera gener som göra att
den kemiska signalöverföringen inte fungerar som den ska
- har färre av de hjärnceller som producerar myelin. Myelin
= fettrik substans som är viktig för signalöverföringen.
- Hög halt av noradrenalin i uppåtfasen (mani, hypomani)

BIPOLÄR – KRONISK STÖRNING
Förutom
påfrestningarna på nära
relationer och eventuellt sexuellt och
ekonomiskt risktagande finns också
en förhöjd självmordsrisk, speciellt
under de depressiva fasen.
Viktigt att fortsätta med
medicinering – även om man känner
sig bättre.
BEHANDLING
Akut mani behandlas inom den slutna vården.
 Antipsykosmedel tex. zeldox
 Stämningsstabiliserande medel tex. lamotrigin
 Ibland insomningstabletter tex. stilnoct
 Litium (Li+) är ett förstahandsmedel som förebygger
mani och har även i vissa fall en antidepressiv effekt.
Litiumbehandling är ofta en livslång behandling.
Biverkningar av litium är törst, diarré, darrhänthet,
viktökning, ökad urinmängd, minskad sköldkörtelfunktion
 ECT – vid svår depression
 KBT – acceptera sjukdom och lära sig hantera den
 Anhörigutbildning

PARANOIA - VANFÖRESTÄLLNINGSSYNDROM
Det latinska namnet för vanföreställningar är paranoia som
betyder ”vid sidan av förnuftet”. Till skillnad från schizofreni
saknas hallucinationer , tankestörning och bisarra
vanföreställningar.
Vanföreställningar dominerar men de är ej bisarra utan
påminner om situationer som kan inträffa i verkligheten ex.
vara förföljd, förgiftad, infekterad, beundrad på avstånd, lida
av en sjukdom, bli bedragen av sin man.
Bortsett från den inverkan som vanföreställningen har i sig
försämras ej förmågan att fungera i vardagen påtagligt och
beteendet uppfattas ej heller som uppenbart udda eller
bisarrt.
A) KORTVARIG PSYKOS B) OCH ANDRA
PSYKOSTILLSTÅND
A. Personen visar minst ett psykotiskt symtom som har
utlöst av en stressfaktor. Psykostillståndet har varat minst
en dag men inte mer än en månad
B. Sen finns även andra psykostillstånd tex
 Postpartumpsykos (amningspsykos). Rör sig om
psykotiska besvär efter förlossning i form av djup
förstämning med hallucinationer och vanföreställningar
och ibland tvångstankar om att döda det egna barnet.
 Psykos utlöst av droger eller kroppslig sjukdom tex.
hjärnskada