LIKABEHANDLINGSPLAN
PLAN MOT KRÄNKANDE
BEHANDLING
Solenskolan
2016-08-31
INLEDNING
Alla förskolor och skolor måste ha ett målinriktat arbete för att aktivt främja elevers lika
rättigheter och möjligheter. Förskolorna och skolorna måste också arbeta förebyggande dels
mot kränkande behandling, dels mot diskriminering och trakasserier som har samband med
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionsnedsättning.
Sedan 1 januari, 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk; diskrimineringslagen
och skollagen. Förskolan och skolan ska varje år ta fram två planer, en likabehandlingsplan
enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt skollagen. Planerna
kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Det finns många fördelar
med att föra ihop planerna till en sammanhållen plan mot diskriminering och kränkande
behandling. Arbetet mot diskriminering och trakasserier och arbetet mot kränkande
behandling har många beröringspunkter och likheter. Det handlar i båda fallen om att arbeta
för elevers lika värde. På Solenskolan har vi valt att sammanföra dessa till en plan i och med
att innehållet uppfyller båda lagarnas krav.
Denna handlingsplan omfattar dels arbetet för att främja likabehandling och dels med att
motverka alla former av kränkande behandling och den omfattas av alla i förskolan/skolan.
Likabehandlingsarbetet ska präglas av helhetsstänkande och ingå i det systematiska
arbetsmiljöarbetet, i arbetet med trivsel- och ordningsregler och i skolans övriga arbete.
Alla som arbetar i skolan ska därför lägga stor vikt vid värdegrundsarbetet som utgör grunden
för vårt arbete.
Rektor
Anders Digné
2
SKOLANS UPPDRAG
Utdrag ur Lgr 11
”Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell
läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling.
Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste
bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.”
”Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet,
solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen i sin verksamhet
bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka diskriminering
och kränkande behandling av individer eller grupper, och visa respekt för den enskilda
individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt”.
Utdrag ur Barnkonventionen
Artikel 3
2. ”Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan
omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter
som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för
barnet, och skall för detta ändamål vidta
alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder.”
Artikel 28
1 ) ”vidta åtgärder för att uppmuntra regelbunden närvaro i skolan och minska
antalet studieavbrott.”
2. ”Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att
disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga
värdighet och i överensstämmelse med denna konvention.”
3
VAD SÄGER LAGEN?
Utdrag ur skollagen 1 kap. 5 §
”Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska
värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet,
individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet
mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga
rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”
Utdrag ur skollagen 6 kap. 10 §
”En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev
anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att
anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom
om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med
verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att
skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande
fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i
framtiden.”
Utdrag ur diskrimineringslagen 1 kap.1 §
”Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika
rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller
ålder.” Vision förberedd för framtiden”
Genom att skapa en god lärandemiljö ger vi våra barn och ungdomar förutsättningar till en
hög måluppfyllelse.
FÖRBEREDD
FÖR
FRAMTIDEN
GOD
LÄRANDE
MILJÖ
HÖG MÅL
UPPFYLLELSE
4
VERKSAMHETSIDÉ
Kunskap
Verksamheten ska bygga på en helhetssyn till lärande, där leken, utforskandet, nyfikenheten
och lusten att lära ska utgöra grunden för att skapa en god lärande miljö.
Trygghet
Verksamheten ska bygga på en grundsyn att alla människor har lika värde oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Inflytande och ansvar
Verksamheten ska bygga på att barnet/eleven utifrån förmåga och ålder får ta ansvar för egna
handlingar och miljö samt ges reellt inflytande på verksamhetens innehåll och utformning.
Verksamheten ska sträva mot att hem och skola tar ett gemensamt ansvar för barnets/elevens
utveckling och lärande.
Hälsa
Verksamheten ska präglas av att skapa sunda levnadsvanor hos barnen/eleverna samt
uppmuntra och stödja dem i att göra egna hälsofrämjande val.
SOLENSKOLANS VÄRDEGRUND
Vår utgångspunkt är att alla människor är lika mycket värda. Vi vill att alla barn, ungdomar
och vuxna lever efter vår devis ”Lika – Olika, Olika – Lika”, vilken betyder att alla är lika
mycket värda, och alla är unika och har rätt att bli behandlade aktningsfullt.
Solen rektorsområde är en social och mångkulturell mötesplats, där FN: s barnkonvention ska
genomsyra arbetet. Vår målsättning är att det råder ett lugnt och tryggt klimat med god
stämning mellan alla i förskolan/skolan samt att vi visar varandra en ömsesidig respekt.
Arbetet mot alla former av kränkande behandling ska ständigt vara aktuellt. Tydliga vuxna är
alltid trygga auktoriteter som barn och ungdomar behöver som förebilder. Hemmet och skolan
ska samarbeta och klart ta avstånd från alla former av kränkande behandling. Ett gott
samarbete får en positiv inverkan på våra barn och ungdomar.
ORGANISATION OCH ANSVAR
Skolledningen har övergripande ansvar för arbetet för likabehandling och mot kränkande
behandling samt för personalens kompetensutveckling i ämnet.
Skolområdet har ett lokalt elevhälsoteam, EHT, bestående av rektor, skolsköterska, kurator
och specialpedagog. Klasslärare/ansvarig pedagog och/eller annan personal deltar efter behov.
Det lokala elevhälsoteamet ansvarar för uppföljning av arbetet med att främja likabehandling
och motverka alla former av kränkande behandling. Teamet träffas regelbundet.
Elevhälsoarbetet utgår från en metod som vi kallar elevhälsomöten, EHM, där samtlig
pedagogisk personal kring en elevgrupp tillsammans analyserar verksamheten utifrån en
helhetssyn på barnens lärande.
Klasslärare/ansvarig pedagog och arbetslag ansvarar för att genom observationer och samtal
med barn/elever och vårdnadshavare skaffa sig kunskap om barnets/elevens skolsituation och
5
trivsel. Vid kränkande behandling ansvarar klasslärare/ansvarig pedagog och arbetslag för att
åtgärder och/eller stöd sätts in. De insatserna dokumenteras.
Solenskolan kan också begära hjälp, exempelvis handledning och expertkompetens från
Centrala elevhälsan, CEHT.
MEDINFLYTANDE I ARBETET MED PLANEN
Barnen/eleverna ska ges möjlighet att komma med synpunkter/förslag till förbättringar av
planen. Detta sker med hjälp av:
Trygghetsvandringar och andra kartläggningar då barnen/eleverna ger sina synpunkter på
områden och platser i skolan som känns obehagliga och mindre lustfyllda, kontra behagliga
och lustfyllda att befinna sig på. Regelbundna samtal i grupper/klasser om förhållningssätt,
respekt och ansvar.
Klassråd där eleverna tar upp aktuella frågor som rör verksamheten.
Elevråd, matråd där representanter från varje klass samt skolledningen träffas regelbundet, tar
del av ärenden och fattar beslut om vilka åtgärder som ska vidtas på kort och lång sikt.
Enkät för årskurs 2 och 5 som är övergripande för alla skolor i kommunen, där även
vårdnadshavarna ger sina synpunkter på verksamheten.
Efter hälsosamtal med förskoleklass, åk 4 får skolsköterskan en bra överblick om trivseln i
gruppen. Eleven kan påverka genom att berätta för skolsköterskan och all personal om
kränkande behandling sker på skolan.
INFORMATION OCH FÖRANKRING
All personal, barn/elever och vårdnadshavare skall känna till likabehandlingsplanen/planen
mot kränkande behandling. Personalen ska aktivt arbeta för likabehandling och mot
kränkande behandling i det dagliga arbetet. Kontinuerlig utvärdering av handlingsplanen ska
genomföras en gång per år.
Barn/elever och vårdnadshavare ska informeras om handlingsplanen av klasslärare/ansvarig
pedagog i undervisningen, på utvecklingssamtal och vid föräldramöten. Handlingsplanens
innehåll ska förankras genom klassråd, elevråd och lokal styrelse. Ansvariga är skolledning,
klasslärare/ansvarig pedagog samt det lokala elevhälsoteamet, EHT.
Planen ska presenteras för skolans personal och elever och finnas på skolans webbsida.
Klasslärare/ansvarig pedagog ansvarar för att göra planen känd hos praktikanter, och nya
föräldrar och elever.
Skolledningen ansvarar för att informera nyanställda.
UPPFÖLJNING
Likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling ska regelbundet följas upp,
utvärderas och revideras. Ansvariga är skolledningen samt det lokala elevhälsoteamet, EHT
samt skolans likabehandlingsgrupp.
6
SOLENSKOLANS VISION OCH MÅL
”Barn/elever som trivs i sin skola lär sig mer.”
Vår skola ska utgöra den bästa av miljöer för utveckling och lärande för alla barn/elever.
Vår skola ska vara en trygg och stimulerande arbetsplats att vistas på för både personal
och barn/elever.
Vi ska arbeta för alla barns/elevers lika rättigheter och möjligheter och mot
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Vi ska arbeta för att öka alla barns/elevers delaktighet och inflytande i skolans vardag,
utifrån varje barns/elevs egna förutsättningar.
Alla barn/elever, vårdnadshavare och personal ska visa varandra en ömsesidig respekt och
vara lyhörda gentemot varandra.
Alla barn/elever ska få möjlighet att utveckla sin känsla för framtidstro, tro på sig själv
och att lyckas. Nyfikenhet, fantasi och lust att lära, är även de tre viktiga redskap för att
kunna tillgodogöra sig goda kunskaper i ett livslångt lärande.
Ingen ska utsättas för mobbning, sexuella trakasserier eller någon annan form av
kränkande behandling.
Inget språkbruk som kan uppfattas som kränkande ska användas av vare sig personal eller
barn/elever.
Alla barn/elever, vårdnadshavare och personal ska veta vem de ska vända sig till när de
själva eller någon annan behöver hjälp.
Alla barn/elever, vårdnadshavare och personal ska känna till
likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling och arbeta för att den efterlevs.
Skolan arbetar efter ett förväntansdokument som ska vara väl känt av vårdnadshavare,
elever och all personal.
FÖREBYGGANDE ARBETE
Alla vuxna ska vara bra förebilder och ha ett medvetet engagemang och förhållningssätt
till alla barn/elever på skolan.
Skolan använder sig av ett faddersystem där elever i äldre årskurser är faddrar till elever i
lägre årskurser.
Våga bry dig om- våra barn/elever allas barn/elever!
Enkla klara regler, där alla har samma normer (se skolans förväntansdokument).
Väl fungerande samlingar/klassråd/elevråd.
Medinflytande och ansvar utifrån ålder och mognad i sådant som rör den fysiska och
psykiska arbetsmiljön.
Organiserad rastverksamhet med rastaktiviteter ledda av fritidspedagoger och tillsyn där
vuxna är ute tillsammans med barnen/eleverna varje rast. Tydligt rastvärdsschema är
uppsatt i alla klassrum samt i personalrummet.
Bordsvärdar. Efter ett rullande schema där några barn/elev ansvarar för att bord och golv
är rena efter avslutad lunch.
Kontinuerligt arbete för att barn/elever ska bli medvetna och trygga individer som vågar
säga nej till kränkande behandling och våld.
Skolsköterskans hälsosamtal i förskoleklass, åk 4.
Temaarbeten/-dagar
Det förberedande elevhälsoteamet ansvarar för att det förebyggande och åtgärdande
mobbningsarbetet följs upp och åtgärdas.
Föräldramedverkan genom utvecklingssamtal, föräldramöten och i skolrådet.
Elevhälsomöten som metod för att förankra elevhälsans arbete i arbetslagen.
7
Skolans ledning och lokalt elevhälsoteam samarbetar med socialtjänst och polis.
Kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar av det förebyggande arbetet sker under
läsåret.
Rastvänner, elever ur sexan
Information om hur kränkningar kan se ut; verbala, fysiska, via internet, mobiltelefonen
som lyfts ute i verksamheten.
LGR 11 Förskoleklass och Fritidshem
Skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt
förhållningssätt.
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla goda kamratrelationer samt känna
tillhörighet och trygghet i elevgruppen. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla och
pröva identiteter och uppfattningar i möte och samspel med andra. Undervisningen ska ta
tillvara olikheter och mångfald och på så sätt ge eleverna möjlighet att fördjupa sin förståelse
för olika sätt att tänka och vara. I undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att
utveckla förtrogenhet med demokratiska principer, arbetssätt och processer genom att de får
vara delaktiga, utöva inflytande och ta ansvar i verksamheten. Därigenom ska eleverna ges
förutsättningar att utveckla tilltro till sig själva samt sin förmåga att samarbeta och att hantera
konflikter på ett konstruktivt sätt.
Lgr 11 År 1-3
Att leva tillsammans
Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap,
könsroller, jämställdhet och relationer.
Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.
Att leva i världen
Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets
rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Lgr 11 År 4-6
Identitet och livsfrågor
Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra
kamrat, skildras i populärkulturen. Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för
människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
Etik
Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet,
sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.
8
KARTLÄGGNING OCH ÅTGÄRDER
Arbetsmiljö och studiero
Språkbruk
Mål:
All personal ska aktivt verka för ett vårdat språk.
Alla elever och personal ska verka för ett lugn och trivsam arbetsmiljö.
Nuläge:
Enligt Solenskolans ordningsregler ska ett vårdat språk användas. Trots detta förekommer
ibland ändå ett språkbruk som kan upplevas som kränkande. Skolan har en gemensam
nolltolerans mot kränkande och diskriminerande ord.
Åtgärd:
Alla vuxna tillsammans, har särskilt ansvar för att vara lyhörda och motverka ett ovårdat
språk, samt att vara goda förebilder. Att i akuta situationer, dämpa och lyssna.
Detta sker kontinuerligt genom samtal med eleverna runt vardagshändelser.
Närvaro och frånvaro
Mål:
Vi ska bibehålla en hög skolnärvaro.
Nuläge:
Skolan använder sig av systemet Dexter där barnens/elevernas närvaro och frånvaro kartläggs
på ett tydligt sätt. Varje klasslärare/ansvarig pedagog ansvarar för att dokumentera
barnens/elevernas närvaro och frånvaro vid undervisningstillfället. Vårdnadshavare har också
tillgång till systemet, för att själva lägga in frånvaro samt att ta del av sina barns närvaro.
Detta system underlättar och ger en överskådlig bild av den garanterade undervisningstid som
barnen/eleverna är berättigade till.
Åtgärd:
Personalen fortsätter att använda DEXTER. Vid oanmäld frånvaro kontaktas hemmet av
skolan senast samma dag.
Skolan rapporterar närvaron till skolförvaltningen och finns det elever med hög frånvaro sätts
insatser in.
Tillgänglighet och anpassning av miljön
Mål:
Solenskolan strävar efter att ha en så tillgänglig och anpassad miljö och undervisning som
möjligt för alla barn/elever samt att bibehålla, och där så behövs, förbättra den anpassade
fysiska arbetsmiljön.
Nuläge:
Vi har barn/elever med funktionshinder som nedsatt hörsel, nedsatt syn, diabetes, astma,
allvarlig allergi, rörelsehinder, koncentrationssvårigheter, ADHD, ADD, autism,
utvecklingsstörning m.m.
För de elever med rörelsehinder, av vilka en del använder rullstol eller permobil, är den
fysiska miljön i de flesta fall väl anpassad med bl.a. handikapptoaletter, inga trösklar,
9
trappmarkeringar och hiss. Två av skolans klassrum är anpassade för barn/elever med nedsatt
hörsel. I skolans samtliga lokaler råder nötförbud, av hänsyn till nötallergiker.
För de barn/elever som har behov av särskilda åtgärder/anpassning i skolsituationen startas en
utredning för att fastställa om särskilt stöd ska sättas in. Pedagogen börjar alltid med att
anpassa undervisningen som första steg.
Det saknas grupprum för de elever som har behov av att arbeta i mindre konstellationer.
Åtgärd:
För att tillgodose behovet av grupprum, används t.ex. fritids lokaler, ljusgårdarna och de
klassrum som tillfälligt står tomma, då några klasser slutar tidigare eller har ämnen utanför
klassrummet.
Vid planering av lokalernas användning ska man ta i beaktande specifika behov, som t.ex.
behov av handikapptoalett.
10
Funktionshinder
Mål:
Alla barn/elever skall ha tillgång till skolans alla aktiviteter och lokaler.
Alla barn/elever skall känna att de duger och är accepterade som de är.
Barn/elever som behöver hjälp och stöd vid ”intima” situationer ska känna sig bekväma
tillsammans med den som ger stödet.
Nuläge:
Alla barn/elever har, utifrån sina förutsättningar, tillgång till aktiviteter och lokaler i skolan.
Behov finns av fortsatt arbete med värdegrundsfrågor.
Barn/elev och föräldrar/vårdnadshavare har möjlighet att uttrycka hur de vill att stödet ska se
ut. Vi tillgodoser i möjligaste mån dessa önskemål, t.ex. att pojke får stöd av manlig personal
vid ombyten vid idrottslektioner och bad, om man så önskar.
Åtgärd:
Personalen ska informera sig om barnets/elevens eventuella begränsningar och svårigheter
och hur dessa kan elimineras.
Återkommande samtal med barnen/eleverna om innebörden av begreppet funktionshinder och
vilka konsekvenser det kan ge.
Samtal med barnet/eleven utifrån ålder och utvecklingsnivå, om det egna funktionshindret nu
och i framtiden.
Samverkan mellan olika barn-/elevgrupper och personal.
Fortsätta att i möjligaste mån tillgodose barn/elevs och förälder/vårdnadshavares önskemål
om hur det individuella stödet ska se ut.
Utbildning av personal, exempelvis under höstterminen kommer all pedagogisk personal
utbildas kring inkluderande undervisning och lärmiljö.
Trygghet och trivsel
Mål:
Alla platser inomhus och utomhus ska kännas lugna, behagliga och trivsamma att befinna sig
i och det ska råda en god stämning mellan alla vid skolan.
Alla som jobbar inom skolan ska trivas på sin arbetsplats.
Nuläge:
Trygghetsvandringar och samtal genomförs de första veckorna på läsåret. För att få en
överblick över barnens upplevelse av sin skolmiljö, är det vanligast med diskussioner i
klassrummen med ansvarig lärare under klassråd, eller i den dagliga verksamheten.
Alternativt görs denna kartläggning med personliga reflektioner skriftligt, t.ex. med de äldre
barnen.
Fritidspedagogerna ansvarar för rastaktiviteter under lunchrasten och förskoleklassens
personal finns alltid ute på rasterna.
Varje elev har i förskoleklass och åk 4 ett hälsosamtal med skolsköterskan.
Det finns alltid vuxna rastvärdar ute på alla raster. Ett tydligt utarbetat rastvärdsschema, som
skapar tydlighet och trygghet för våra barn/elever, är utarbetat och finns uppsatt i alla
klassrum. Hur rasterna ”ser ut och fungerar” aktuell vecka, lyfts som en punkt på onsdagens
informationsmöte (Kvarten) för personalen.
11
Åtgärd:
Förskoleklassens arbetslag, fritidshemmens arbetslag och lågstadiets och mellanstadiets
arbetslag genomför kartläggning av elevernas upplevelse av trygghet genom användning av
trygghetsvandringar, teatime, skolgårdskarta med gruppdiskussioner.
Ordningsregler
Mål:
Vi ska ha tydliga regler som är lätta att förstå och kan följas av alla.
Nuläge:
De ordningsregler som skolan har presenteras på skolans webbsida. www.harnosand.se/solen
Skolan har också konkretiserat vilka regler som gäller inom skolans olika delar och dessa ska
vara kända av all personal och elever.
Åtgärd:
Ordningsreglerna ses över kontinuerligt återkommande av barn/elever och personal
tillsammans för att de ska kännas aktuella och viktiga för alla på skolan.
Skolledningen aktualiserar ordningsreglerna under höstens första elevråd.
Nyanställd personal får en introduktion av dessa.
Skolmat
Mål:
Den mat som serveras i skolan ska vara anpassad till varje barn/elevs samt personals behov.
Nuläge:
Vissa barn/elever och personal har, p.g.a. allergi, överkänslighet eller annan anledning, behov
av särskild kost. Skolmaten som serveras dagligen är anpassad efter deras behov.
Förälder/vårdnadshavare till barn/elever i behov av särskild kost ska intyga detta på en
särskild blankett. Blanketten lämnas till skolsköterskan som vidarebefordrar till klasslärare
samt bespisningen. Nötförbud och mandelförbud råder inom skolans lokaler och detta anslås
tydligt på alla ytterdörrar.
Åtgärd:
Återkommande påminnelse om nötförbudet till alla barn/elever och personal är viktigt.
Skolsköterskan är ansvarig för att årligen uppdatera anslagen om nötförbud. Varje klasslärare
är ansvarig för att anslagen sätts upp på ytterdörren till klassrummen. Vaktmästaren ansvarar
för övriga dörrar.
Enkäter
Mål:
Alla barn/elever, vårdnadshavare och personal ska känna sig välkomna och delaktiga i
skolans arbete.
Nuläge:
Enkäter skickas ut centralt genom Skolförvaltningen för åk 2 och åk 5.
Alla tillsvidareanställda får svara på en arbetsmiljöenkät.
Åtgärd:
Skolan kan förbättra analys och återkoppling genom att arbetslagen får ta del av resultaten.
12
Information och introduktion
Mål:
Alla barn/elever, vårdnadshavare och personal ska känna till likabehandlingsplanen/planen
mot kränkande behandling och arbeta för att den följs.
Nuläge:
Solenskolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling finns på skolans hemsida
där vårdnadshavare och andra kan ta del av den. Det finns dock svårigheter för våra
nyanlända vårdnadshavare att kunna ta del av planen på grund av språket. Vi kan se att detta
problem kvarstår.
Åtgärd:
Skolan jobbar för att elever med modersmålsundervisning ska ta del av likabehandlingsplanen
i den undervisningen.
Schemaläggning och studier
Mål:
Alla barn ska trivas och känna sig välkommen till skolan och ha en lust till att lära. Alla
barn/elever ska behandlas lika och ges samma möjlighet till utveckling och lärande.
Alla barn/elever ska ges möjlighet att delta i verksamheten.
Alla barn/elever ska mötas på den nivå de befinner sig.
Alla barn/elever ska ges möjlighet att utveckla sin sociala kompetens och få möjlighet att
träna samarbete.
Nuläge:
Undervisningen i skolan är lika viktig för både pojkar och flickor oavsett bakgrund, religion
eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller funktionshinder. Alla
barn/elever måste följa läroplanen och delta i all undervisning. Skolan och personalen arbetar
utifrån de förutsättningar som finns, ser till de behov eleverna har och anpassar undervisning
och specifika önskemål till dessa.
Arbetet med den sociala kompetensen hos barnen/eleverna ser olika ut i olika klasser
beroende på lärarnas val av material
Åtgärd:
Individuell anpassning utifrån enskilda barn/elever och vårdnadshavares önskemål fortsätter
att tas i beaktning, t.ex. vid simundervisning eller idrott då barn/elev vid behov kan få tillgång
till enskild dusch. Finns andra åsikter eller önskemål som rör undervisningssituationer
kontaktar vårdnadshavare berörd lärare eller rektor.
Kompetensutveckling
Mål:
Vi ska ha engagerad och kompetent personal som håller värdegrundsarbetet levande.
Nuläge:
Skolledningen tillmötesgår önskemål från individer och arbetslag som gäller fortbildning
kring värdegrundsfrågor.
13
Åtgärd:
Fortsatt lyhördhet hos skolledningen som beviljar utbildningar för personalen när så är
genomförbart och relevant. När såväl kurser och kompetensutvecklingstillfällen ges, måste
även personalen själva vara aktiva och ansöka om detta samt delge övriga i arbetslaget..
RUTINER FÖR KRÄNKANDE BEHANDLING
VAD SKA ANMÄLAS?
Enligt allmänna råd, Arbete mot diskriminering och kränkande behandling, omfattar
anmälningsskyldigheten ”alla händelser där ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt
för trakasserier eller kränkande behandling. Det ska med andra ord inte göras någon
värdering av hur allvarligt en händelse är innan den anmäls till förskolechefen eller rektorn
respektive huvudmannen.” (s29)
ANMÄLA
Lärare eller annan personal
Personal som får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt eller misstänkt
ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten av ett barn, en elev
eller personal ska anmäla detta till förskolechef/rektor.
Samma dag som personen får vetskap om att en kränkning eller misstanke om kränkning ägt
rum ska händelsen dokumenteras på avsedd blankett av personen som bevittnat eller hört om
händelsen, samt att det ska anmälas det vidare till förskolechef/rektor.
Verksamheten ska för övrigt arbeta och vidta de åtgärder som finns beskrivet i dess
likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.
Förskolechef/Rektor
Förskolechef/rektor som får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt eller
misstänkt ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten av ett barn,
en elev eller personal ska skyndsamt anmäla detta till huvudman.
Skyndsamt, dvs. helst samma dag men senast inom en vecka. Förskolechef/rektor som får
vetskap om en anmälan ska sända vidare den till sin verksamhetschef. Inom Härnösand är
huvudmannaskapet delegerat till verksamhetschefen för verksamhetsområdet.
Verksamheten ska för övrigt arbeta och vidta de åtgärder som finns beskrivet i dess
likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.
UTREDA
Huvudman/Verksamhetschef för verksamhetsområdet
När huvudman, verksamhetschefen för verksamhetsområdet, får kännedom om kränkande
behandling ska denne skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna
och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen krävs för att förhindra kränkande
behandling i framtiden. Utredningen ska genomföras oavsett om ärendet anmälts och utreds
av annan myndighet, t.ex. socialtjänsten eller polisen.
Ett barn/en elev kränker ett annat barn/elev
När verksamhetschefen får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt eller
misstänkt ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, dvs. när
verksamhetschefen har fått ta del av insända dokument, gör denne en bedömning av vilka
åtgärder som behöver vidtas.
14
Verksamhetschefen sänder kränkningarna till centrala diariet för diarieföring.
Centrala diariet diarieför och sänder en digital kopia till respektive förskolechef/rektor.
Förskolechef/rektor återkopplar till verksamhetschef hur de vidtagna åtgärderna har fortlöpt
och resultatet av de vidtagna åtgärderna.
Verksamhetschef bedömer om ärendet kan avslutas eller om vidare åtgärder behöver vidtas.
Verksamhetschef meddelar diariet om ärendet kan avslutas eller inte.
Centrala diariet sänder en digital kopia till respektive förskolechef/rektor, så att den får
vetskap om ärendets status.
Verksamhetschef meddelar nämndsekreterare för delgivning till nämnd, måndag samma
vecka som nämnden har sammanträde.
Personal kränker ett barn/en elev
Om någon av personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier är det att betrakta som
diskriminering och omfattas därför av diskrimineringsförbud. För att undvika en
lojalitetskonflikt ska utredningen genomföras av personalkontoret.
Om ett barn upplever sig ha blivit kränkt av personal ska ärendet utredas skyndsamt och
objektivt.
Huvudmannen/verksamhetschef kontaktar personalkontoret som får i uppdrag att utreda
händelsen.
Personalkontoret och huvudmannen/verksamhetschef tar ställning till om den medarbetare
som utsatt barn eller elev för kränkning ska avstängas under utredningen enligt AB § 10.
Personalkontoret återkopplar till huvudmannen/verksamhetschef och ger förslag på relevanta
åtgärder för såväl barn och elever samt personal.
Arbetsrättsliga åtgärder kan bli aktuella.
I övrigt diarieförs ärendet som övriga kränkningsärenden.
Verksamhetschef meddelar nämndsekreterare för delgivning till nämnd, måndag samma
vecka som nämnden har sammanträde.
FÖRVARING ENHETERNA
Kopia sparas i två år i pärm med register A-Ö på inlåst på förskolans/skolans expedition,
under ansvar av förskolechef/rektor.
Åtgärder vid upptäckt av mobbning
Om mobbning upptäcks är det skolans ansvar att mobbningen stoppas.
Skolans EMT arbetar med en samtalsmetod, som är vidareutvecklad av den s.k.
Farstamodellen, för att snabbt stoppa mobbningen.
Barn/elev, personal eller vårdnadshavare som misstänker eller får kännedom om mobbning
skall omedelbart kontakta klasslärare/ansvarig pedagog eller någon i EMT.
Så snart skolan fått kännedom om att mobbning har eller kan ha inträffat ska uppgifterna
omedelbart utredas. Mobbningsutredningen ska genomföras med all möjlig hänsyn till den
utsatte och övriga inblandade. Mobbningsteamet, som består av två personer ur EHT, har
enskilda samtal med berörda barn/elever, både den mobbade och den/de som har mobbat. Allt
som framkommer och beslutas under samtalet dokumenteras noggrant. Efter överenskommen
tid (ca.14 dagar) hålls ett uppföljningssamtal. Vid all mobbning kontaktas vårdnadshavare.
15
Om inte mobbningen löses med dessa åtgärder kallas mobbare och vårdnadshavare in för ett
möte med rektor och mobbningsteamet. Åtgärdsprogram upprättas för att få ett slut på
mobbningen. Arbetslaget informeras så att alla kan hjälpas åt med uppföljning och
utvärdering.
Uppföljande möten genomförs. Om rättelse inte sker skall disciplinära åtgärder enligt
grundskoleförordningen vidtas. Vid behov kontaktas sociala myndigheter. Alla brott mot
brottsbalken ska polisanmälas. Varje mobbningsfall följs upp av EMT och berörd personal.
Krishantering
En krisledningsgrupp finns för rektorsområdet. Krisledningsgruppen ansvarar för
rektorsområdets krisberedskap samt planerar och leder arbetet i en krissituation. Gruppen
träffas regelbundet minst 1 gång per termin för bl.a. gemensam kompetensutveckling genom
övning av fingerade fall, läst litteratur m.m. samt uppdatering av rutiner och innehåll i
krispärmen. Solenskolan har sin egen krispärm med tydliga rutiner och instruktioner för
hantering av krishändelser samt krislistor med aktuella kontaktuppgifter för barn/elever och
personal.
KONTAKT MED SKOLAN
Telefonnummer till Solenskolans expedition: 0611-34 87 02
E-postadress: [email protected]
Namn på personer som nämns i planerna som ingår i krisgrupper och EHT
Se Solenskolans webbsida. www.harnosand.se/solen
16
DEFINITIONER – VAD STÅR BEGREPPEN FÖR?
Attityd – förhållningssätt.
Befogade tillsägelser – att tillrättavisa ett barn/en elev för att skapa en god miljö för hela
gruppen/klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om
barnet/eleven i fråga kan uppleva det som kränkande.
Demokrati – respekten för människan och människovärdet och varje människas frihet, att
utjämna olikheter mellan olika grupper i samhället, allas lika värde.
Diskriminering – när skolan på osakliga grunder behandlar ett barn/en elev sämre än andra
barn/elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck
samt ålder. Diskriminering kan t.ex. ske genom skolans regler eller rutiner.
Ett barn/en elev kan också bli diskriminerad om han eller hon blir särbehandlad på grund av
en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder m.m.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt:
Direkt diskriminering sker när ett barn/en elev missgynnas på ett sätt som har en direkt
koppling till exempelvis barnets/elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas
tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på
just detta program. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika.
Indirekt diskriminering sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn/en elev på grund av kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla barn/elever serveras
samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de barn/elever som på grund av religiösa skäl
behöver annan mat.
Empati – förmågan att leva sig in i en annan människas känsloläge och behov.
Etik – våra reflektioner över mänskliga värderingar och dess grund, handlar om det som vi
betraktar som gott och ont d.v.s. vilka värden vi ansluter oss till.
Främlingsfientlighet – motvilja mot grupper som definieras genom fysiska,
kulturella/etniska eller beteendemässiga karaktäristika.
Fördomar – antipatier som bygger på felaktiga och nästan orubbliga generaliseringar, vilka
hindrar rättelse även om starka motargument kan uppbringas.
Homofobi – motvilja mot eller förakt för homo- och/eller bisexualitet, samt transexuella.
Hälsosamtal- Skolsköterskan erbjuder individuella samtal med eleverna. Då får eleverna
prata om arbetsmiljö, matvanor, fysisk aktivitet, fritid, psykiskt och fysiskt mående, kroppen
och om framtid.
Kränkande behandling – uppträdande som kränker en persons värdighet, t.ex.:
fysiska (slag, knuffar)
verbala (hot, svordomar, öknamn)
psykosociala (utfrysning, grimaser, ryktesspridning, alla går när man kommer)
17
texter och bilder (klotter, teckningar, lappar, sms, fotografier, msn och meddelanden på olika
webbcommunities) men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Ignorera (att medvetet bli ignorerad i negativt syfte)
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla
människors lika värde. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk
och återkommande. Kränkningar utförs av och riktas mot såväl barn och ungdomar som
vuxna. En kränkning kan äga rum mellan barn/elev-barn/elev, barn/elev-personal samt
personal-personal. Utgångspunkt till att skriva en handlingsplan för kränkning, är att den som
uppger att han eller hon har blivit kränkt uttryckligen påtalar detta.
Mobbning – när en eller flera individer systematiskt tillfogar en annan individ skada och/eller
obehag fysiskt och/eller psykiskt, vid upprepade tillfällen och under viss tid.
Mobbning förutsätter en obalans i styrkeförhållandena: den som blir utsatt, mobbningsoffret,
har svårt att försvara sig mot den/de som angriper, mobbaren/mobbarna.
Mobbning kan ske direkt, med fysiska och/eller verbala medel, eller indirekt, t.ex. genom
social isolering, s.k. utfrysning.
Mobbning är ett våldsbeteende som kännetecknas av:
upprepning
icke-legitimitet
medvetet våld
maktperspektiv
gruppberoende
Normer – hur vi ska handla i enlighet med etiska ställningstaganden/värderingar
Rasism – bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån
uppfattningen att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Vissa folkgrupper ses då
som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.
Regler – rättesnören för olika vardagssituationer, ett sätt att konkretisera normerna.
Repressalier – att utsätta någon för straff eller annan form av negativa påföljder.
Sexuella trakasserier – kränkningar som är grundade på kön eller som anspelar på sexualitet.
Trakasserier – uppträdande som kränker en persons värdighet, t.ex:
fysiska (slag, knuffar), verbala (hot, svordomar, öknamn)
psykosociala (utfrysning, grimaser, ryktesspridning, alla går när man kommer)
texter och bilder (klotter, teckningar, lappar, sms, fotografier, msn och meddelanden på olika
webbcommunities) och som har samband med någon diskrimineringsgrund som t.ex:
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder , sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck
ålder
Våld – (otillbörlig) användning av fysisk styrka som påtrycknings- och/eller
bestraffningsmedel mot någon.
Värderingar – principiella etiska ställningstaganden.
18
