GÖTEBORGS STADSKANSLI
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2005-04-15
Insatser till personer med psykiska funktionshinder – yttrande till länsstyrelsen
FÖRSLAG TILL BESLUT
I kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen yttrar sig till Länsstyrelsen i Västra Götaland i enlighet med
stadskansliets förslag
SAMMANFATTNING
Länsstyrelsen i Västra Götaland har riktat kritik mot stadens bristande möjligheter att tillgodose behovet
av bostäder och platser i dagliga aktiviteter för personer med psykiska funktionshinder. Som uppföljning
av särskilt riktade beslut till SDN Centrum, SDN Linnéstaden samt SDN Lundby har länsstyrelsen begärt
yttrande från kommunstyrelsen. Stadskansliet föreslår att kommunstyrelsen yttrar sig enligt stadskansliets
förslag, som beskriver planeringssituationen för bostäder i hela Göteborg samt för aktivitetshus i centrala
och västra Göteborg.
EKONOMISKA KONSEKVENSER
Yttrandet innebär inte några ekonomiska åtagandet för Göteborgs stad.
Bilagor
1. Uppföljning av tillsynsbeslut SDN Lundby
2. Uppföljning av tillsynsbeslut SDN Linnéstaden
3. Uppföljning av tillsynsbeslut SDN Centrum
4. Förslag till yttrande till länsstyrelsen
BAKGRUND
Länsstyrelsen har i tre beslut begärt att Göteborgs Stad redovisar vilka åtgärder som vidtages för att lösa
bristsituationen beträffande bostäder och sysselsättning för psykiskt funktionshindrade personer i
Göteborg. Bakgrunden är den kritik som Länsstyrelsen riktar mot stadsdelen Centrum beträffande
Aktivitetshuset, samt stadsdelarna Linnéstaden och Lundby beträffande främst brister i den individuella
planeringen kring bostäder och den bristande tillgången på bostäder.
Länsstyrelsen avser att fortsättningsvis följa utvecklingen av Göteborgs Stads åtgärder och planer
gällande bostäder för personer med psykiska funktionshinder liksom beträffande aktivitetshusen.
Länsstyrelsen begär att Göteborgs Stad senast 31 december 2004 redovisar de åtgärder som vidtagits /
planeras beträffande bostäder respektive aktivitetshusen. Till redovisningen skall bifogas en tidsplan.
Stadskansliet har överenskommit med Länsstyrelsen om förlängd svarstid.
Stadskansliet beskriver i förslaget till yttrande, bilaga 4, planeringsläget i mars 2005. Fokus ligger på
bakgrunden och möjligheterna i den relativt nya planeringsorganisation som tillämpas för
funktionshinderområdet.
GÖTEBORGS STADSKANSLI
Välfärdsgruppen
Inger Sahlin
Hans Wrenne
Bilaga 1
Uppföljning av tillsynsbeslut SDN Lundby
Översändes separat som pdf-fil
Bilaga 2
Uppföljning av tillsynsbeslut SDN Linnéstaden
Översändes separat som pdf-fil
Bilaga 3
Uppföljning av tillsynsbeslut SDN Centrum
Översändes separat som pdf-fil
Bilaga 4
2005-04-15
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Redovisning av planering mm kring bostäder och aktivitetshus för personer med psykiska funktionshinder
i Göteborg.
Länsstyrelsen i Västra Götaland har fullgjort tillsyn av verksamheten för personer med psykiska
funktionshinder i Göteborgs Stad, stadsdelarna Centrum, Linnéstaden och Lundby. Med anledning av
tillsynen har länsstyrelsen begärt yttrande från Göteborgs kommunstyrelse i fråga om planering av
bostäder till personer med psykiska funktionshinder samt aktivitetshus för sysselsättning i centrala staden.
Kommunstyrelsen vill framhålla följande:
Göteborgs Stads stadsdelsnämnder har ansvaret att för sin befolkning tillgodose invånarnas behov och
kommunens skyldigheter enligt bland annat Socialtjänstlagen, SoL, och Lagen om stöd och service till
vissa funktionshindrade, LSS. Kommunfullmäktiges årliga budgetbeslut anger dels vissa prioriterade mål
för stadsdelsnämndernas verksamhet, dels de ekonomiska ramarna för att fullgöra sina uppgifter.
Fullmäktiges budgetbeslut med mål avser även andra nämnder och bolag som är berörda av exempelvis
bostadsförsörjningen för personer med olika funktionshinder eller andra särskilda omständigheter.
Ansvaret för den konkreta planeringen av exempelvis bostäder med särskild service till personer med
funktionshinder åligger var och en av de 21 stadsdelsnämnderna var för sig. Genom ett särskilt uppdrag
till fyra av nämnderna skall en samordning ske av planerna, vilket beskrivs längre fram i yttrandet.
Sedan de handikappolitiska reformerna 1994 och 1995 har stadens samlade insatser för personer med
funktionshinder stadigt ökat. Överblicken och det ”samlade greppet” har en längre tradition beträffande
särskild service till personer med intellektuella funktionshinder än övriga grupper funktionshindrade. Den
särskilda omsorgslagen, den för Bohuslandstinget och Göteborgs Stad gemensamma omsorgsnämnden
samt det samlade arbetet med avveckling av vårdhemmen Sagåsen och Stretered i Kållered har därvid
underlättat, men samtidigt verkat konserverande beträffande utvecklandet av olika stödformer.
Psykiska funktionshinder har utvecklats som särskild benämning efter psykiatrireformen 1995. Successivt
har en socialpolitik utvecklats som innebär att bl a skilja sjukvårdsplats från bostad och en
ansvarsförskjutning från sjukvårdsorganisation till socialtjänstorganisation.
Kommunstyrelsen erhåller kontinuerligt information om situationen för personer med psykiska
funktionshinder. I en särskild politisk styrgrupp för äldreomsorg och psykiatri, som är utsedd av
kommunstyrelsen, följs aktuella frågor kring stadens insatser till personer med psykiska funktionshinder.
I de årliga redovisningarna från stadsdelarna till kommunfullmäktige beskrivs bl a omfattningen av
insatser till personer med psykiska funktionshinder.
De regionala planer för bostäder för personer med funktionshinder har redovisats för kommunstyrelsen.
Kommunstyrelsen är även representerad i Göteborgs Handikappråd som diskuterar frågor kring psykiska
funktionshinder.
Göteborgs Stads kommunledning hade i mitten av 1990-talet ansvaret för såväl den psykiatriska hälsooch sjukvården som socialtjänsten och har under hela den senaste 10-årsperioden varit väl insatt i
frågorna om psykiska funktionshinder och resursbehov och resursutveckling. Kommunstyrelsen har även
föreslagit fullmäktige ett budgetförslag som varje år angivit särskilda mål för stadens verksamheter för
denna målgrupp. Därigenom har fullmäktige fattat en rad beslut för att förbättra och förstärka arbetet i
staden för personer med psykiska funktionshinder. Från respektive fastställd budget ges följande exempel:
1995 Nya medel avsätts i budget 1996 (ca 75 mkr) och 1997 (ca 100 mkr) för att genomföra
handlingsplanen för psykiatrireformen för boende, boendestöd, psykiatrisk öppenvård och meningsfull
sysselsättning
1996 (budget för 1997). Arbeta efter den handlingsplan som fastställts. Uppdrag till stadskansliet att
göra en uppföljning av psykiatrireformen. (Redovisas av stadskansliet i febr 1998)
1997 (budget för 1998) Arbetet går långsammare än planerna. Otillräcklig tillgång till lägenheter.
Stadsdelsnämnderna måste i samverkan med fastighetsägarna, öka tillgången av lägenheter.
1998 (budget för 1999). Kommer att ta ytterligare 2-3 år innan reformen är fullt genomförd i Göteborg.
Ökad samverkan behövs mellan socialtjänsten och sjukvården. Uppdrag att särskilt följa situationen för
personer med psykiatrisk tvångsvård samt personer med både missbruk och svår psykisk störning. Öka
tillgången på lägenheter. SDN ska erbjuda fastighetsägarna en kontaktperson som företräder
socialtjänsten
1999 (budget 2000) Satsning görs på stadsdelsnämndernas arbete med stöd till psykiskt
funktionshindrade. Samverkan mellan socialtjänst och psykiatrin. Anhörigas situation behöver
uppmärksammas. Intensifierat arbete med att öka tillgången till bostäder. Boendestöd ska finnas dygnet
runt. Kvinnor med psykiska funktionshinder särskilt utsatta. Barnens situation. Personer med tvångsvård,
samt missbruk och psykisk ohälsa, hemlöshet.
2000 (budget 2001) Uppdrag till stadskansliet att ta fram en mål- och handlingsplan för
funktionshinderområdet med början hösten 2000. (En handikapplan fastställdes av KF våren 2004.)
Saknas bostäder mm Uppdrag till SK att analysera behovet, utarbeta en handlingsplan. Tillsammans med
sjukvård, länsarbetsnämnden och försäkringskassan undersöka möjligheterna att starta
försöksverksamhet.
Uppdrag till stadskansliet att hösten 2000 utreda och ge förslag till genomgripande förändring i
resursfördelning och eller överföring av hela eller delar av verksamhetsområdet till särskild nämnd eller
resursnämnd, fr o m 2002.
Stadskansliet genomför utredning och kommunfullmäktige beslutar om ny organisation dec 2002.
Resursnämndsfinansiering av aktivitetshusen från och med 2005, ( beslut 2004)
2001 (budget 2002) Etablera fler kooperativ,
Den enskilde ska mötas av en handläggare som arbetar enligt både SoL och LSS
2002 (budget 2003)
Stödja etablering av fler kooperativ.
En bättre planering och samordning krävs för att säkra bostadsförsörjningen för personer med
funktionshinder. Stadsdelsnämnderna får i uppdrag att redovisa planeringen av boenden till
kommunstyrelsen. Uppdrag att utveckla samarbetet med fastighetsägarna för att möjliggöra anskaffning
av bostäder och klara kvarboende för dem som har egen bostad.
2003 (budget 2004)
Behövs fler boendealternativ. Prioriterade mål: antalet anpassade bostäder och gruppboenden ska öka
2004 (budget 2005)
Stödja kooperativ verksamhet, ökad samverkan mellan kommunen, arbetsförmedlingen och
försäkringskassan ska intensifieras för att ge fler arbete och eller arbetsrehab.
Fler boendealternativ ska finnas. Ökad möjlighet att få stöd och service. Genom ökad kompetens och
samverkan ska behovet av att köpa boendeplatser utanför Göteborg minska.
Inriktningen ska vara att öka byggandet av hyresrätter för den öppna marknaden samt att särskilda
boenden kan inhyras i vanliga hyreshus.
För att driva frågorna kring insatser till personer med psykiska funktionshinder har fullmäktige varje år
sedan 1995 givit stadsdelsnämnderna anvisningar om vilken särskild inriktning planeringen och
insatserna ska ha. När den årliga rapporteringen av vad som åstadkommits visat att alltför få bostäder
skapats initierade kommunstyrelsen en utredning för att förbättra planeringsprocessen.
Samordnad inventering och planering
Utredningen ledde till beslut 2002 om en samordnad process för inventering och planering fram till
färdigställda bostäder. Samordningen innebär även att förmedlingen av bostäder förbättras. Strukturen för
samordningen innebär sedan 2003, att fyra stadsdelar har som särskilt uppdrag att inventera och planera
för bostäder och sysselsättningsåtgärder för samtliga grupper av funktionshindrade. För personer med
särskilt komplexa livssituationer, genom en kombination av psykiskt funktionshinder och något socialt
eller medicinskt problem, har stadsdelen Centrum särskilt uppdrag.
Avsikten är att organisationen skall leda till en långsiktigt hållbar planering med tydligt angivet ansvar
och som successivt involverar olika aktörer, framför allt på boendesidan; fastighetsägarna och ansvariga
för plan- och byggfrågor.
Ekonomiska incitament
För att möjliggöra att nya särskilda bostäder inrättas för personer med intellektuella funktionshinder har
fullmäktige under en rad år avsatt s k expansionsmedel, som utbetalas till ansvarig stadsdel från det att en
bostad med särskild service startar. För att stimulera bostadsanskaffandet för personer med psykiska
funktionshinder har kommunstyrelsen under hösten 2004 beslutat, att sådan ekonomisk förstärkning också
skall ges till kostnader under ett år för bostäder med beslut enligt LSS personkrets 3 samt beslut enligt
SoL.
Ett förbättrat regelverk för det långsiktiga betalningsansvaret mellan stadsdelarna har just utarbetats av
stadsdelarna tillsammans med stadskansliet.
Aktuellt arbete
De personer som redovisas vara i behov av bostad har idag en boendesituation som inte är fullvärdig; d v
s den uppfyller inte kraven för ett långsiktigt enpersonsboende. Stadsdelarnas bedömning är att ca 350
personer behöver byta till fullvärdig bostad under en treårsperiod från 2005. Flera arbetsprocesser pågår
och kommer på sikt att ge nya bostäder. Beslutat och tidsbestämt är en servicebostad med åtta lägenheter,
med inflyttning i juli 2005. Ytterligare konkret planering pågår och kan innebära att det under hösten
2005 färdigställs ytterligare bostäder med stöd.
Inom stadens Altbo-verksamhet pågår en utbyggnad som bland annat berör personer med psykiskt
funktionshinder och missbruksbesvär.
På uppdrag av kommunfullmäktige pågår ett arbete att förbättra det sociala stödet och
bostadsmöjligheterna för hemlösa i Göteborg. En del av de personer som ”sover mer ute än inne” har
psykiska funktionshinder.
Gemensamt för staden arbetas på ytterligare flera sätt för att öka tillgången till bostäder för personer som
har svårigheter att hävda sig på bostadsmarknaden. En ny arbetsordning mellan Framtiden-koncernen och
stadsdelsförvaltningarna gör det möjligt för hyresgäster som bor i Altbo eller andra tillsynsboenden men
inte behöver särskilt stöd, att flytta till lägenheter i ordinarie bostadsbestånd. Arbetsordningen omfattar
200 – 300 hushåll. Genom detta frigörs bostäder med tillsyn för personer som verkligen behöver denna
insats.
Göteborgs Stad och de enskilda och kommunala fastighetsägarna har ett samarbetsavtal, som förnyats
under 2004. Avtalet garanterar att 300 lägenheter per år kan förmedlas genom Fastighetskontoret till
hyresgäster som har svårigheter att själva erhålla kontrakt. Både den nya arbetsordningen och det nya
avtalet underlättar för personer med psykiska funktionshinder att erhålla lägenheter.
Stadsdelsförvaltningarna arbetar målmedvetet med bostadsfrågorna. Parallellt med att ordna nya bostäder
sker omfattande insatser för personer som har en bra bostadssituation och där behovet av stödinsatser
ökar. Flera bra arbetssätt har utvecklats de senaste åren med boendestödjare och samverkan med
hyresvärdarna. Fler än 700 personer har stöd i eget boende (hemtjänst/boendestöd) till en
verksamhetskostnad på drygt 40 miljoner kronor (2004).
Bostadssituationen totalt i Göteborg har under ett antal år varit svår med låg nyproduktion och mycket
liten omflyttning bland lägenheter. De senaste åren har detta emellertid svängt och staden har nu ett högre
bostadsbyggande än på tio år. Det kommer att underlätta möjligheterna till bostad med exempelvis
boendestöd för personer med psykiska funktionshinder. Ett särskilt stöd till personer med psykiska
funktionshinder utgör Göteborgs verksamhet med personliga ombud för denna målgrupp. Verksamheten
är en väl fungerande stödverksamhet på individnivå och det är en dominans av uppdrag som rör
boendefrågor.
Det är vår bedömning att den nya koncentrerade planeringsorganisationen, förändrade ekonomiska villkor
för stadsdelsnämnderna, verksamheten med personliga ombud i kombination med det ökade
bostadsbyggandet och de särskilda samarbetsavtalen mellan kommunens sociala verksamheter och
fastighetsägarna kommer att leda till att fler bostäder med olika slag av stöd och service blir tillgängliga i
Göteborg för personer med psykiska funktionshinder. Samtidigt är förändringarna av den karaktären att
det inte är möjligt att precisera ett visst antal tillkommande lägenheter för just personer med dessa
funktionshinder.
Aktivitetshusen
Frågan om arbete, rehabilitering och sysselsättning är central för livskvaliteten hos personer med psykiska
funktionshinder. Den nuvarande ordningen med aktivitetsersättning i stället för förtidspension för yngre
personer med psykiska funktionshinder, innebär ökade möjligheter att finna alternativ till passivitet.
För personer som står utanför den reguljära arbetsmarknaden erbjuder aktivitetshusen ett alternativ med
stor tillgänglighet och möjlighet för den enskilde att anpassa närvaro och verksamhet till ork och lust.
Aktivitetshusen utvecklades som en del av psykiatrireformens ökade resurser och drivs av stadsdelarna
Centrum (Aktivitetshuset Centrum), Gunnared (Gunnareds Gård), Härlanda (Villa Söder), Lundby
(Bjurslätts torg) samt Kortedala (Sekelhuset).
Vid Länsstyrelsens tillsyn redovisade stadsdelen Centrum att antalet besökare vid Aktivitetshuset
Centrum var alltför stort i förhållande till såväl lokalförhållanden som antalet anställda handledare.
Stadsdelen hade tvingats införa begränsningar i besökandet vilket orsakat olägenheter för enskilda
personer.
I den utredning om organisation och resursfördelning för funktionshinderverksamheten, som
kommunstyrelsen initierade och stadskansliet genomförde år 2000, framkom flera olika problem, som på
sikt hotade en god utveckling av verksamheten. Som lösning föreslogs och beslutades att driftmedel till
aktivitetshusen skall vara riktade kommunbidrag på så vis att respektive ansvariga stadsdelen blir
resursnämnder för verksamheten. Den ombudgetering som krävdes i den kommuncentrala
resursfördelningen gjordes i juni 2004, med beslut att samtliga aktivitetshusen resursnämndsfinansieras
från år 2005. Budgeteringen innebär att nu även stadsdelen Tynnered fick i uppdrag att starta ett
aktivitetshus. I avvaktan på att det startar skall Tynnered förstärka Aktivitetshuset i Centrum med
personal samt planera för att på sikt överföra delar av verksamheten till väster och erbjuda besökare att
starta där.
Planeringen pågår nu i enlighet med fattade beslut. Ett nytt aktivitetshus planeras vid Opaltorget i
Tynnered med trolig start under hösten –05. Situationen vid Aktivitetshuset i centrum har samtidigt
förbättrats. Antalet besökare har minskat något sedan länsstyrelsens tillsyn och den mer ordnade
introduktion som införts för nya besökare har visat sig värdefull som arbetsmodell. Situationen för såväl
besökare som anställda bedöms därför för närvarande god och man ser fram mot att ett aktivitetshus
startar under året i Tynnered. Beträffande övriga aktivitetshus har den förändrade finansieringsformen
inte inneburit några särskilda verksamhetsförändringar.
För GÖTEBORGS KOMMUNSTYRELSE
