Sammanställning av utvecklingsprojekt som beviljats stöd av

Sammanställning av
utvecklingsprojekt
som beviljats stöd av
Nationella
psykiatrisamordnaren
Carina Gustafsson
Rose-Marie Nylander
Artikelnr
2009-10-108
Publicering www.socialstyrelsen.se, oktober 2009
2
Förord
De särskilda utvecklingsmedel som Nationell psykiatrisamordning avsatt för
satsning på verksamhetsutveckling under åren 2005–2006 har lett till att ett
stort antal projekt startats runt om i Sverige. Flera av dessa projekt har haft
fokus på utveckling av psykosociala och rehabiliterande insatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Som ett led i att säkerställa en
fortsättning av detta arbete fick Institutet för utveckling av metoder i socialt
arbete (IMS) i uppdrag av Nationella psykiatrisamordningen att sammanställa och redovisa samtliga utvecklingsprojekt. Arbetet startade under 2007
med insamling av information om utvecklingsprojekten via tillgängliga projektplaner och lägesrapporter. Under 2008 har resultaten från slutrapporter
granskats och sammanställts och intervjuer har genomförts.
IMS har under 2008 tagit initiativ till att genomföra en kvalitativ delstudie
som avser att redovisa och tydliggöra brukarens erfarenheter och upplevelser i några utvalda projekt. Delstudien har genomförts av forskare vid Ersta
Sköndal högskola och resultaten redovisas i sin helhet i en rapport av Berglund (2009).
Flera personer har medverkat i arbetet med denna sammanställning. Dessa är: Lennart Jansson, IMS, Karin Nordin Janero (tidigare IMS, nu UPPcentrum vid Socialstyrelsen), Rose-Marie Nylander, IMS samt Camilla Wiberg, IMS. Carina Gustafsson, IMS har varit projektledare. Synnöve Ljunggren, IMS, har språkgranskat rapporten. Vi vill särskilt tacka Elisabet
Alphonce, Uppsala, som har deltagit som brukarrepresentant och gett synpunkter utifrån ett brukarperspektiv. Vi vill även tacka Nu-enheten (Enheten
för nationellt utvecklingsstöd till verksamheter för personer med psykiska
sjukdomar och funktionshinder) samt IMS tidigare brukarråd som har bidragit med värdefulla synpunkter under arbetets gång.
Stockholm juni 2009
Bengt Westerberg
Ordförande IMS styrelse
Knut Sundell
Chef för IMS
3
Innehåll
Förord
3
Sammanfattning
6
Bakgrund
8
Syfte
10
Metod
11
Material och genomförande
Genomgång av dokumentation
Kategorisering av projekt
Intervjuer med projektledare
11
11
11
12
Kriterier för att beskriva och värdera metoder
12
Beskrivning av metoden
Värdering av metoden
12
12
Överensstämmelse mellan bedömare
13
Resultat
15
Redovisning av samtliga projekt
15
Redovisning av projekt om specifika metoder
17
Beskrivning av metoderna
Värdering av metoderna
Vetenskaplig säkerhet
Projekt som uppfyller samtliga kriterier
Metoder som kan bli föremål för framtida effektstudier
17
18
18
19
21
Diskussion
23
Referenser
26
Bilaga 1. Projektplaner
27
Bilaga 2. Indelning av projekten
30
Bilaga 3. Sammanfattningar av projekten
33
Bilaga 4. Intervjuguide
114
Projektnummer och namn
114
Bilaga 5. Intervjuer
116
Genomförda intervjuer med projektledare/kontaktperson för projektet:
Bortfall/ej genomförda intervjuer för projekt:
116
116
Bilaga 6. IMS Metodguide
118
Bilaga 7. Tabell 1
121
Bilaga 8. Tabell 2
127
Bilaga 9. Tabell 3
128
Bilaga 10.Tabell 4
129
Bilaga 11. Tabell 6
130
4
5
Sammanfattning
Nationella psykiatrisamordningens genomgång av dagsläget inom svensk
psykiatri (S2004/4 895/HS) visade på brister i vård och omsorg till personer
med psykisk sjukdom och/eller psykiska funktionshinder. Med anledning av
detta beslutade riksdagen att tillföra medel under åren 2005– 2006 till kommuner och landsting för ökade satsningar på vård, sysselsättning och boende
samt verksamhetsutveckling för målgruppen. Utvecklingsmedlen var uppdelade i tre kategorier: riktade medel, fria medel och nationella medel. De riktade medlen utbetalades till projekt inom kommuner, landsting och statliga
myndigheter som Nationella psykiatrisamordnaren, i samråd med Socialstyrelsen, ansåg vara i behov av särskilt utvecklingsstöd. De fria medlen kunde
kommuner, landsting och statliga myndigheter söka för projekt som de själva bedömde som angelägna.
I riktlinjerna för beslut om utvecklingsmedel betonades att projekten ska
ha ett patient-/brukarperspektiv och vara nyskapande, dvs. vara utformade
så att de har en potential att generera ny kunskap som kan omsättas i praktisk verksamhet. Syftet med denna sammanställning har dels varit att undersöka vilka resultat som satsningen har genererat i form av potentiellt verkningsfulla metoder, dels att undersöka vilka av dessa metoder som i framtiden kan effektutvärderas för att ge kunskap om metodens resultat för klienten/brukaren.
Information om respektive utvecklingsprojekt har samlats in via tillgängliga projektplaner, lägesrapporter eller slutrapporter samt genom kompletterande intervjuer. Totalt har 88 projekt ingått i sammanställningen. Av dessa
har 32 projekt, s.k. metodprojekt, omfattat utveckling och prövning av specifika metoder. Varje metodprojekt har beskrivits samt kategoriserats utifrån
relevans för målgruppen och vetenskaplig säkerhet vad gäller metodens effekter.
Resultatet visar att i endast 12 av de 32 metodprojekten har man genomfört en systematisk uppföljning av vilka resultat som uppnåtts för brukarna.
Sådana uppföljningar är nödvändiga för att få kunskap om potentiellt verkningsfulla metoder bland psykosociala och rehabiliterande insatser.
De metoder som ingår i tio av metodprojekten skulle kunna vara aktuella
för kommande effektstudier. I några av dessa projekt refereras till studier
som anger att det finns ett vetenskapligt underlag för att metoden har god
effekt, men sammanställningen visar att man inte genomfört en systematisk
uppföljning i Sverige. Majoriteten av de tio metoder som kan rekommenderas för kommande effektstudier är utvecklade i svensk kontext och har hög
relevans för målgruppen. Några har genomfört en före- och eftermätning
men metodens effektivitet är okänd. Samtliga av de tio metoder som rekommenderas är manualbaserade och bedöms ha relevans för målgruppen.
Dessa metoder har alltså de förutsättningar som krävs för att kunna implementeras och utvärderas.
6
Den svårighet som redovisas här vad gäller att följa upp och förmedla resultat av nationella satsningar tyder på att man inför nya satsningar bör ge
bättre förutsättningar för att detta ska kunna göras. De kriterier som tagits
fram för att beskriva och värdera metoder skulle därmed vara första steget
mot att skapa förutsättningar för att följa upp utvecklingsarbetet inom området i samband med nya satsningar. Det ger dels bättre möjligheter att ta tillvara den lokala verksamhetens resultat för olika målgrupper, dels underlag
för att kunna göra effektutvärderingar för att ta reda på insatsens effekter för
klienten/brukaren. Detta skulle innebära ett stort steg i riktning mot en
gemensam kunskapsbas om verksamma insatser, vilket är en central del av
evidensbaserad praktik.
7
Bakgrund
Nationella psykiatrisamordningens genomgång av dagsläget inom svensk
psykiatri (S2004/4 895/HS) visade på brister i vård och omsorg till personer
med psykisk sjukdom och/eller psykiska funktionshinder. Med anledning av
detta beslutade riksdagen att tillföra medel under åren 2005–2006 till kommuner och landsting för ökade satsningar på vård, sysselsättning och boende
samt verksamhetsutveckling för målgruppen.
Den ekonomiska satsningen uppgick till 700 miljoner kronor och skulle
fördelas i två olika typer av anslag: länsmedel och utvecklingsmedel. 500
miljoner kronor avsattes till länsmedel som kommuner och landsting kunde
söka för satsningar på vård, sysselsättning och boende för brukare med psykisk ohälsa. Kommuner och landsting kunde söka enskilt eller i samverkan
med arbetsförmedling, försäkringskassa eller brukarorganisationer (Socialstyrelsen 2007). De resterande 200 miljonerna avsattes till så kallade utvecklingsmedel och var uppdelade i tre kategorier: riktade medel, fria medel och
nationella medel. De riktade medlen utbetalades till projekt inom kommuner, landsting och statliga myndigheter som enligt Nationella psykiatrisamordnaren behövde särskilda utvecklingsstöd. De fria medlen kunde kommuner, landsting och statliga myndigheter söka hos Nationella psykiatrisamordnaren för projekt som de själva bedömde som angelägna. De nationella
medlen var disponibla för Socialstyrelsen i samråd med Nationella psykiatrisamordningen för att bedriva långsiktiga projekt för kvalitets- och kunskapsutveckling samt för att täcka administrativa utgifter.
Enligt regeringsbeslutet skulle de projekt som finansierades med riktade
och fria medel syfta till att utveckla samverkan, boende, rehabilitering, kvalitet, arbetssätt och metoder. Kommuner och landsting har rekommenderats
att satsa på dessa områden i sin verksamhetsutveckling och psykiatrisamordningen beaktade särskilt detta vid genomgången av projektansökningarna.
”Målet med den särskilda satsningen på verksamhetsutveckling är att den skall generera
goda exempel som kan implementeras i befintliga verksamheter samt att mindre effektiv
verksamhet kan avvecklas. Satsningarna skall ha ett patient- och anhörigperspektiv. Intresseorganisationer skall dessutom alltid ges möjlighet att lämna synpunkter på de förslag som anses kunna vara aktuella för medel (riktlinjer och villkor för användning av
medel till psykiatrin och insatser inom socialtjänsten för personer med psykisk sjukdom
och/eller psykiskt funktionshinder, bilaga till regeringsbeslut 05-01-20 nr 2a).”
I riktlinjerna som angivits för beslut om utvecklingsmedel betonas att projekten ska ha ett patient-/brukarperspektiv och vara nyskapande, dvs. vara
utformade så att de har en potential att generera ny kunskap som kan omsättas i praktisk verksamhet. Medlen har endast kunnat sökas av landsting,
kommuner eller statliga myndigheter. Övriga aktörer kan ingå som samverkansparter.
8
De särskilda utvecklingsmedel som avsatts för satsning på verksamhetsutveckling har fördelats till 57 projekt inom områden som anses behöva
förstärkas (s.k. riktade medel) och till 38 projekt efter fria ansökningar (s.k.
fria medel). Här ingår även nio projekt (s.k. nationella medel) för metodoch kunskapsstöd som har ett övergripande nationellt intresse och som socialstyrelsen ska driva (Socialstyrelsen, 2007). Majoriteten av utvecklingsprojekten har startat under åren 2005–2006 och några under 2007.
I samband med den uppföljning av satsningen på psykiatri och socialtjänst som Socialstyrelsen (2007) redovisat konstaterar man att förutsättningarna för en fortsatt positiv utveckling på området är goda. Detta kräver
dock att man fortsätter att fokusera på målgruppen psykiskt sjuka/psykiskt
funktionshindrade och gör ytterligare utvecklingsinsatser inom sektorn. Det
är särskilt viktigt att den utveckling som har påbörjats inom ramen för utvecklingsprojekten får fortsätta. Den sammanställning av projekt som denna
rapport handlar om har initierats av Nationella psykiatrisamordningen och är
ett led i att säkerställa en fortsättning av det utvecklingsarbete som nu påbörjats.
Drygt ett decennium efter psykiatrireformens genomförande finns det behov av att undersöka vilka vård- och omsorgsinsatser som är effektiva och
hur dessa insatser ska kunna samordnas på ett för vårdtagaren tillfredsställande sätt. En nyligen genomförd systematisk sammanställning av kunskapsläget visar att det finns starkt vetenskapligt stöd för vissa psykosociala
insatser (t.ex. Supported Employment, Assertive Community Treatment,
psykoedukativa insatser, familjeinterventioner) för personer med schizofreni
och schizofreniliknande tillstånd. För andra insatser som används idag saknas det nästan helt kunskap om effekterna (boendestöd, daglig sysselsättning). Här finns med andra ord ett påtagligt forskningsbehov (Socialstyrelsen, 2006).
Psykiatrisamordningen lyfter i sitt slutbetänkande fram att det behövs ett
intensivt tillämpat forskningsarbete, utveckling och utvärdering av metoder
när det gäller insatser till personer med psykiska funktionshinder. Det räcker
dock inte med att enbart producera kunskap; erfarenheter visar att den
forskningsbaserade kunskap som finns inte tillämpas i verksamheterna i den
utsträckning som vore önskvärt (SOU, 2006:100). Det finns ett behov av att
utveckla en organisation och modeller för hur ny kunskap ska anpassas till
svenska förhållanden och implementeras i vardagsarbetet. Socialstyrelsen
(2007) betonar att den regionala och lokala styrningen av psykiatrin och
socialtjänsten bör inriktas på att se till att verksamheterna använder evidensbaserade metoder.
Strävan efter en säkrare och mer gemensam kunskapsbas om verksamma
insatser är en central del av en evidensbaserad praktik (Tengvald, 2008).
Den lokala verksamhetens resultat för olika målgrupper är ett viktigt kunskapsunderlag i utvecklingsarbetet. För en fortsatt kunskapsutveckling på
området är det således viktigt att även ta tillvara den erfarenhetsbaserade
kunskap som har genererats ute i verksamheterna. Genom systematisk lokal
uppföljning i form av före- och eftermätningar kan man få kunskap om huruvida en insats fungerar tillfredsställande för brukare och klienter. På så vis
kan man hitta lovande metoder och beskriva det specifika innehållet i varje
metod som förefaller ge relevanta/positiva effekter för målgruppen.
9
Enbart denna information är dock inte tillräcklig för att vi med säkerhet
ska kunna säga i vilket sammanhang metoden fungerar bra eller om metoden är mer effektiv än någon annan metod. Det kan ju vara något särskilt
med ett visst exempel (med de personer som ingår och den omgivande miljön). För att kunna dra slutsatser om en ny metods tillförlitlighet och dess
effekter för en specifik målgrupp, bör man i nästa steg genomföra en effektutvärdering, till exempel en randomiserad kontrollerad studie. Genom kontrollerade utvärderingar, där man prövar de specifika metoder som man utvecklat, kan erfarenhetsbaserad kunskap så småningom komma att vila på
en vetenskaplig grund.
Projektet syftar till att få fram information från denna utvecklingssatsning
om potentiellt verkningsfulla psykosociala och rehabiliterande insatser som
i framtiden kan bli föremål för effektstudier.
Syfte
I riktlinjerna som angivits för beslut om utvecklingsmedel betonades att
projekten ska ha ett patient-/brukarperspektiv och vara nyskapande, dvs.
utformade så att de har en potential att generera ny kunskap som kan omsättas i praktisk verksamhet. Med detta som utgångspunkt har denna sammanställning fokuserat på de resultat som satsningen har genererat i form av
potentiellt verkningsfulla psykosociala och rehabiliterande insatser för klienter och brukare. Sammanställningen ska:
•
•
Beskriva och värdera det empiriska underlaget i de projekt som rör utveckling och/eller prövning av metoder.
Undersöka vilka av dessa potentiellt verkningsfulla metoder som kan bli
föremål för framtida effektstudier.
10
Metod
Material och genomförande
Information om utvecklingsprojekt som beviljats stöd av Nationella psykiatrisamordnaren har samlats in via tillgängliga projektplaner, lägesrapporter
eller slutrapporter samt genom kompletterande intervjuer.
Genomgång av dokumentation
Projektplaner som berört de riktade och fria projekten har i ett första steg
strukturerats med avseende på: målgrupp, syfte, genomförande, projektperiod samt kontaktuppgifter. Därefter har uppgifter om resultat från samtliga
projekt inhämtats via slutrapporter eller lägesrapporter som lämnats i samband med Socialstyrelsens uppföljning av satsningen på psykiatri och socialtjänst 2005–2006 (Socialstyrelsen, 2007).
Kategorisering av projekt
Sammanställningen av projekten har gjorts med utgångspunkt från projektens huvudinriktning. Kategorisering har genomförts med hjälp av beskrivningarna av de enskilda projektens syften och genomförande. Varje projekt
har kategoriserats av en arbetsgrupp, där en brukarrepresentant och en sakkunnig representant på området har ingått. I ett första skede har varje person
enskilt gjort en bedömning och därefter har gruppen, bestående av fyra personer, gemensamt beslutat hur projekten ska kategoriseras (se bilaga 2).
Projekten delades in i följande sju kategorier:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Kartläggning/inventering
Utbildning
Information/kunskapsutbyte
Register/dokumentation
Samverkan
Brukarinflytande
Specifika metoder (utveckling och/eller prövning av metoder)1
Projekt som har omfattat specifika metoder, eller som har haft en annan huvudinriktning men där utveckling och prövning av metoder ingår som en del
i projektet, har granskats i enlighet med kriterierna nedan.
1
Kategoriseringen inkluderar även projekt som avser utveckling och prövning av bedömnings- och
utredningsmetoder. I denna sammanställning har vi dock endast tittat på projekt som berör psykosociala och rehabiliterande insatser som skulle kunna utvärderas i framtida effektstudier.
11
Intervjuer med projektledare
Det saknades en del uppgifter om de projekt som rör specifika metoder och
därför kontaktades projektledarna eller motsvarande för dessa projekt. Samtliga av dessa projektledare (n=31) kontaktades hösten 2008 via e-post. De
fick kort information om att denna sammanställning skulle göras och tillfrågades om att delta via en telefonintervju. Intervjuerna genomfördes med
hjälp av en intervjuguide och handlade främst om att få fram information
som saknades i det skriftliga materialet (se bilaga 4). Av de 31 projektledarna intervjuades 21 (se bilaga 5). Två projekt har inte följts upp med intervju
eftersom det redan pågår en nationell satsning med utgångspunkt från dessa
projekt och information om metoderna har funnits tillgänglig. Övriga projektledare har inte gått att nå.
Kriterier för att beskriva och värdera metoder
Att beskriva och värdera det specifika innehållet i metoderna har skett utifrån de grundläggande principer som brukar användas vid bedömning av
det vetenskapliga stödet för en viss metod (Higgins & Altman, 2008). Här
har till viss del även kriterier som IMS använder i samband granskning och
informationsextrahering av primärstudier (bilaga 6) varit vägledande. Det
gäller till exempel utformande av kriterier om relevans för målgrupp.
I riktlinjerna för beslut om utvecklingsmedel betonas att projekten ska ha
ett brukarperspektiv. Därför har brukarrepresentation i projekten dokumenterats. Brukarperspektivet ingår även som ett av kriterierna i värderingen av
metodernas relevans för målgruppen.
Beskrivning av metoden
För att det ska vara möjligt att sprida kunskap om en metod krävs det att
dess innehåll är tydligt beskrivet så att metoden kan genomföras igen. Bedömning av om metoden är tydligt beskriven har skett med hjälp av följande
frågor (kriterier):
1.
2.
3.
4.
5.
Finns det ett uttalat syfte med metoden?
Är målgruppen som metoden är avsedd för väldefinierad?
Finns det en manual eller beskrivning av metoden (komponenter som ingår2) samt
dokumentation om hur den ska tillämpas?
Krävs det utbildning eller träning för att använda metoden?
Finns det handledning eller annat stöd att tillgå för användning av metoden?
Metoder som uppfyllt kriterierna 1–3 kategoriseras som manualbaserade.
Värdering av metoden
Varje metod har kodats utifrån relevans för målgruppen och vetenskaplig
säkerhet för att värdera metodens effekter.
2
En förutsättning vid implementering och utvärdering av en ny metod är att den är väldefinierad.
Komet-programmet, t.ex., bygger huvudsakligen på följande komponenter: en skriftlig manual, utbildade ledare, elva träffar under elva veckor med fokus på uppmärksamhet och beröm, videovinjetter,
rollspel, hemuppgifter och skriftligt material till föräldrarna (Guldbrandsson, 2007).
12
Relevans för målgruppen
Varje metod har kategoriserats utifrån sin relevans för målgruppen enligt
följande frågor (kategorier):
1. Finns det teoretisk eller empirisk vetenskaplig dokumentation om
metodens relevans för målgruppen?
2. Har brukare eller representant för brukarorganisationer varit med vid
planering eller uppföljning av projektet?
3. Är målgruppen i utvecklingsprojektet likvärdig med den population
som metoden är avsedd för?
4. Är metoden utvecklad i en svensk kontext?
5. Om metoden är utvecklad i en annan kontext (andra länder) eller för
en annan målgrupp, har metoden då anpassats för den målgrupp och
den kontext som är aktuell i projektet?
Vetenskaplig säkerhet
Den vetenskapliga säkerheten för att värdera metodens effekt som använts
vid genomförandet av projektet har värderats med hjälp av frågorna (kriterierna) nedan.
Resultat och forskningsdesign för utvecklingsprojekt:
1. Har utvecklingsprojektet visat att metoden ger relevanta/positiva
resultat3 för målgruppen?
2. Har man genomfört före- och eftermätning?
3. Har man använt jämförelsegrupp när man utvärderat metoden?
4. Har man använt randomiserad design?
Vetenskaplig dokumentation4:
1. Finns det något dokumenterat empiriskt kunskapsunderlag som visar
att metoden har god effekt för målgruppen?5
2. Finns det någon känd klinisk erfarenhet (eller teoretisk grund) för att
insatsen kan ha negativa (skadliga) effekter?
Överensstämmelse mellan bedömare
Prövning av överensstämmelse mellan bedömarna i bedömningen av ett
slumpvis urval av 20 metodprojekt genomfördes av två, av varandra oberoende bedömare. Beträffande kriterierna för beskrivning av metoden var bedömarna eniga i 18 av de 20 projekten. För ett projekt (56) hade bedömarna
3
Kriterier för vad som avses med relevanta/positiva resultat har inte tagits fram för denna sammanställning. Här redovisas det enskilda projektets egenrapportering av resultatet.
4
Projekt som avser utveckling och prövning av bedömnings- och utredningsmetoder har inte värderats med avseende på vetenskaplig dokumentation.
5
Utgångspunkten har varit det enskilda projektets hänvisning till vetenskapliga studier. Dessa referenser har dock inte granskats med avseende på tillförlitlighet i denna sammanställning.
13
olika uppfattning om huruvida metoden var tillräckligt tydligt beskriven. I
ett annat projekt (60) skilde sig deras bedömning av huruvida det fanns en
tydlig beskrivning av krav på utbildning och handledning. Vad gäller kriteriet relevans för målgruppen var bedömarna eniga i 17 av de 20 projekten. I
tre projekt (7, 80, 81) fanns en skillnad i bedömning av huruvida metoden
som använts i projektet är en redan etablerad metod, anpassad för den specifika målgruppen, eller om den ska betraktas som en ny metod. När det gäller
kriterierna för det empiriska underlaget för god effekt var bedömarna eniga i
18 av de 20 projekten. I de övriga två projekten var bedömarna oense om
huruvida resultaten i utvecklingsprojekteten var tillräckligt entydigt positiva
(64 och 70). I de fall vi fann en bristande överensstämmelse diskuterades
skillnaderna och en gemensam bedömning gjordes (konsensusbeslut).
14
Resultat
Redovisning av samtliga projekt
Samtliga projekt där projektplaner funnits tillgängliga (n= 88) ) redovisas i
tabell 1 (se bilaga 7). I de fall där det funnits olika projektplaner för ett och
samma huvudprojekt har flera projektnummer redovisats samtidigt (se tabell
1) . En lista med namn och löpnummer för samtliga projektplaner redovisas
i bilaga 1. Indelningen har skett med utgångspunkt från arbetsgruppens bedömning av projektens innehåll (som framgår av projektplan, lägesbeskrivning och/eller slutrapport). Syftet med och genomförandet av projektet har
varit vägledande för indelningen. Bedömningen av huvudinriktningen har
markerats med (H) för varje projekt. Om projektet innehåller flera delar (ej
huvudsyfte) har det markerats med (X). Redovisningen av projekten i tabell
1 följer kategoriseringen av projekten (se Metod, sid. 11) i kartläggning/inventering,
utbildning,
information/kunskapsutbyte,
register/dokumentation, samverkan, brukarinflytande samt specifika metoder.
Merparten av utvecklingsprojekten har avslutats under slutet av 2007. Några
projekt pågår till 2011.
Sjutton projekt har huvudsakligen handlat om att genomföra inventeringar/kartläggningar. Majoriteten av dessa projekt har riktats till personer med
psykiska funktionshinder i allmänhet. Några projekt rör olika specifika undergrupper (t.ex. personer med stora och omfattande behov, personer med
psykisk sjukdom och missbruk, personer med psykisk sjukdom som har
begått brott, kvinnor respektive män samt personer med olika etnisk bakgrund). Tre projekt har även bedömts innehålla delar som anknyter till information/kunskapsutbyte och ett av dessa projekt innehåller moment som
anknyter till utveckling av metoder. Sex projekt har dessutom haft en viss
inriktning mot samverkan.
Nio projekt har i huvudsak fokuserat på utbildning. Det handlar om utbildningsinsatser till olika personalkategorier inom landsting och kommun
som arbetar med exempelvis personer med allvarlig psykisk störning som
begått brott, personer intagna för tvångsvård, kvinnor med psykiska funktionshinder som utsatts för övergrepp och personer som löper risk att drabbas av metabolt syndrom. Några projekt har riktats till yrkesgrupper inom
socialtjänsten som handlägger LSS- och SoL-ärenden. Ett projekt har fokuserat på utbildning om arbetssätt och bemötande för att förbättra stöd till
återhämtning. Två projekt har delar som anknyter till inventering/kartläggning. Sex projekt rör även samverkan och ett anknyter till brukarinflytande.
Tio projekt har i huvudsak haft karaktären av information/kunskapsutbyte. Här ingår bl.a. satsning på att bilda olika nätverk, ta
fram gemensamma konsensusdokument, utbildningsmaterial, guider och
vårdprogram. Dessa projekt berör bl.a. personer som har neuropsykiatriska
15
funktionshinder, personer som nyligen insjuknat i psykos, personer med
missbruk och psykisk sjukdom, personer i rättspsykiatrisk vård samt personer med tvångssyndrom. Ett projekt innefattar även inventering/kartläggning, sex projekt rör samverkan och två projekt har anknytning
till metoder.
Fem projekt har i huvudsak handlat om utveckling av register/dokumentation. Några projekt handlar om utveckling av de psykiatriska
kvalitetsregistren för olika diagnosgrupper inom ramen för den gemensamma organisationen KPV (Kvalitet i Psykiatrisk Vård). Utveckling av ITbase-rade dokumentations- och telefonstödsystem har genomförts i två projekt. De senare projekten berör rättspsykiatriska patienter med psykossjukdom och personer med bipolär sjukdom. Tre projekt har anknytning till information/kunskapsutbyte.
Fem projekt har huvudsakligen handlat om att utveckla samverkan i olika
former. Utvecklingsarbetet har rört samverkan mellan psykiatri, socialtjänst
och beroendevård för personer med psykisk störning och samtidigt missbruk, samverkan inom landstinget (psykiatri, primärvård habilitering) och
mellan olika huvudmän för personer med utvecklingsstörning, som drabbas
av psykisk ohälsa samt samverkan mellan kriminalvården, psykiatrin, rättspsykiatrin och beroendevården för personer med psykisk störning som finns
inom kriminalvården. Inventering/kartläggning ingår som en del i tre av
projekten och utbildning ingår i två projekt. Information/kunskapsutbyte
berörs i samtliga projekt. Två projekt berör även utveckling av metoder.
Sex projekt har fokus på brukarinflytande. Huvudsyftet har varit att stimulera kommuner, landsting och andra organisationer att utveckla brukarinflytandet i verksamheter för personer med psykiska funktionshinder. Detta
har skett genom att bl.a. införa brukarinflytandesamordnare (BISAM), utveckla och pröva en modell för utbildning av brukarkonsulter samt att testa
en modell för utbildning av mentorer. De senare projekten berör dels människor med egen erfarenhet av manodepressiv sjukdom, dels ungdomar och
vuxna med diagnoser inom autismområdet. I ett annat projekt har OCDförbundet Ananke utarbetat ett strukturerat studiematerial för stödgrupper
för personer med OCD och deras anhöriga. Ledare för grupperna är brukare/anhöriga som själva är medlemmar i förbundet. I fyra projekt ingår utbildning, i fem ingår delar som anknyter till information/kunskapsutbyte och
i två projekt ingår utveckling av metoder.
I 26 projekt ligger huvudinriktningen på utveckling och/eller prövning av
metoder. Metoderna är av olika karaktär och berör bl.a. följande insatsområden: familjeinterventioner, arbetsrehabiliterande metoder och dagliga aktiviteter, kognitiva träningsmetoder, psykopedagogiska metoder och kognitiv beteendeterapi samt utveckling av ett telefonstödsystem för att ge behandlingsstöd till patienter inom den rättspsykiatriska vården. Några projekt
berör utveckling och prövning av bedömnings- och utredningsmetoder inom
det rättspsykiatriska området, inom transkulturell psykiatri eller för bedömning i samband med utredning av nyinsjuknade. I två projekt inom kriminalvården utvärderas läkemedelsbehandling i kombination med psykopedagogiska insatser för personer med ADHD. Projekten berör flera olika målgrupper. Några riktar sig till barn till föräldrar med psykisk sjukdom samt
till ungdomar och unga vuxna. Flertalet riktar sig dock till vuxna med olika
16
diagnoser och psykiska funktionshinder, t.ex. personer med neuropsykiatriska diagnoser, depression och ångest, bipolär sjukdom, schizofreni och
personlighetsstörning. Fyra projekt innehåller inventering/kartläggning, fem
projekt har utbildningsmoment och ett projekt fokuserar även på samverkan.
Redovisning av projekt om specifika metoder
Samtliga 32 metodprojekt (har berört utveckling och/eller prövning av metoder) redovisas i detta avsnitt. Ett delprojekt som ingår i det omfattande
boendeprojektet har anknytning till utveckling av metoder, men det ingår
inte i denna sammanställning eftersom ett nationellt utvecklingsarbete pågår. Sammanfattningar av projekt med huvudinriktning mot utveckling
och/eller prövning av metoder finns på sidan 77. Fyra projekt saknar resultatredovisning och tillräcklig information för att beskriva och värdera metoderna och uteslöts därför (bortfall).
Kriterierna för att beskriva och värdera respektive metodprojekt har varit
utgångspunkt för resultatredovisningen av metodprojekten (se sid. 11, Metod). Resultatet av bedömningen redovisas separat under varje delrubrik
(beskrivning respektive värdering av metoderna) och därefter redovisas de
projekt som uppfyller samtliga kriterier. Detta leder sedan fram till en redovisning av vilka metoder som kan rekommenderas för framtida effektstudier
där insatsen för klienten/brukaren utvärderas.
Sammanställningen inkluderar även projekt som avser utveckling och
prövning av bedömnings- och utredningsmetoder. I denna sammanställning
har vi dock koncentrerat oss på projekt som berör psykosociala och rehabiliterande insatser som skulle kunna bli föremål för framtida effektstudier.
Beskrivning av metoderna
Utvecklingsprojekt – manualbaserade
Tjugofyra projekt handlar om metoder som uppfyller de tre uppsatta kriterierna för att vara manualbaserade (uttalat syfte med metoden, väldefinierad
målgrupp, metoden är manualbaserad/välbeskriven) och de bedöms följaktligen tillhöra gruppen som använt manualbaserade metoder (se tabell 2).
Utbildning i metoden och handledning ingår för 19 av dessa projekt (metoder). Bland de 24 manualbaserade metoderna finns fyra som ingår i projekt
som handlar om utveckling och/eller prövning av bedömnings- och utredningsmetoder (projekt 28, 29, 62, 64).
Fyra projekt innehåller metoder som inte uppfyller kriterierna för att betraktas som manualbaserade. För de metoder som dessa projekt rör finns
endast ett uttalat syfte och en väl definierad målgrupp. I detta sammanhang
kan de betraktas som projekt där den erfarenhetsbaserade kunskapen om
specifika målgrupper och deras behov lett fram till idéer om hur verksamheten kan utveckla behandling eller stödformer. Man har dock inte utförligt
beskrivit metoden och de komponenter som ingår (se bilaga 8, tabell 2).
17
Värdering av metoderna
Relevans för målgruppen
I tabell 3 (bilaga 8) redovisas dessa metoders relevans för målgruppen. För
17 av de totalt 32 projekt som handlar om specifika metoder har man hänvisat till vetenskaplig dokumentation (teori/kunskap om problemområdet) om
metodens relevans för målgruppen. För ytterliggare åtta projekt anger man
att metoden har dokumenterad relevans men att det gäller en annan målgrupp än den som man använder metoden för, eller att delar av metoden har
dokumenterad relevans för målgruppen. Av den skriftliga dokumentationen
eller intervjuer har det framkommit att brukare eller representant för brukarorganisationer varit med vid planering och/eller uppföljning av 16 projekt.
Om man lägger samman de projekt som antingen redovisat skriftlig dokumentation om att metoden har relevans för målgruppen eller att brukare eller
representant för brukarorganisation har varit delaktiga i projektet, uppfyller
sammanlagt 26 projekt kriterierna.
I 22 metodprojekt är målgruppen densamma som den som metoden är avsedd för. I ett av dessa projekt gäller målgruppsöverensstämmelse för vissa
delar av metoden. I ett annat projekt har man breddat användningsområdet
och inkluderar även andra målgrupper.
För elva av de 32 projekten gäller att metoden har utvecklats i svensk
kontext (se bilaga 8). För två av dessa elva projekt saknas information, både
om vetenskaplig dokumentation om metodens relevans och om brukarrepresentation i projektet. I de övriga 17 projekten har metoden utvecklats i en
annan kontext (andra länder) eller för en annan målgrupp och har anpassats
för den aktuella målgruppen i den kontext som är aktuell i projektet.
Vetenskaplig säkerhet
Resultat och forskningsdesign – utvecklingsprojekt
I tabell 4 (bilaga 9) redovisas metodprojektens resultat som de presenteras i
slutrapporter eller intervjuer. Enligt den information som framkommit i dokumentation eller intervjuer har metoden i majoriteten av projekten gett relevanta/positiva resultat för målgruppen i 144 projekt. För 12 projekt anges
att studien fortfarande pågår (datainsamling eller analyser av resultatet) och
att utvärderingen ännu inte är klar.
I 15 projekt utvärderas metoderna med hjälp av experimentella utvärderingsdesigner. I fyra fall har en randomiserat kontrollerad studie genomförts,
i två fall en kvasiexperimentell studie med jämförelsegrupp och före- och
eftermätning samt i nio fall en före- och eftermätning utan jämförelsegrupp.
Fem av dessa 15 projekt har hittills rapporterat sina resultat. Två av de 15
projekten som utvärderat metoder har fokuserat på personal och har inte
följt upp resultatet för brukaren/patienten (51, 64). Totalt kommer därmed
13 projekt att utvärdera metoder genom att systematiskt pröva och följa upp
vilka resultat som uppnås för brukarna. Ett av dessa rör utveckling/prövning
av utrednings- och bedömningsmetoder.
18
Vetenskaplig dokumentation – god effekt
I dokumentationen av tio projekt har man hänvisat till att det finns referenser som rapporterar goda resultat (positiva effekter) för målgruppen (se bilaga 9). Två projekt har refererat till enskilda RCT-studier (20, 81) och fem av
projekten (7, 39, 40, 45, 58) hänvisar till referenser i form av systematiska
kunskapsöversikter, där en granskning av primärstudier har skett. Tre projekt (60, 73, 88) har inte refererat till någon RCT-studie men anger att kärnkomponenterna i metoden, eller delar av modellen, har utvärderats i jämförbara målgrupper. Studiernas tillförlitlighet har dock inte granskats i denna
sammanställning.
Implementering av metoder med dokumenterat god effekt
I fem projekt har man implementerat en specifik metod (som är utvecklad
för målgruppen och vetenskapligt prövad i en annan kontext) och utvärderat
resultatet empiriskt genom systematisk uppföljning på individnivå. De projekt som har implementerat och utvärderat metoder är: 39, 40, 45, 58, 88.
Av dessa har två projekt använt en före- och eftermätning för att följa upp
resultatet för brukaren/patienten eller anhöriga, ett projekt har använt en
jämförelsegrupp och två projekt har använt en randomiserad design.
Övriga fem projekt, som refererar till publikationer som visar att metoden
är vetenskapligt prövad i en annan kontext, har inte genomfört en systematisk uppföljning av klienter på individnivå (7, 20, 60, 73, 81). Ett av dessa
projekt planerar dock att i nästa steg ingå i en internationell multicenterstudie där metoden ska utvärderas (81).
Implementering av nya metoder
De övriga projekt som använt en före- och eftermätning för att följa upp
resultatet för brukaren/patienten (55, 56, 77, 78) och randomiserad design
(57, 83) har i sin verksamhet utvecklat den nya metoden för målgruppen. Ett
projekt som anpassat metoden för målgruppen har använt en kvasiexperimentell design (53).
Ytterligare fem projekt har utvecklat och implementerat nya metoder (16,
70, 71, 72, 80). Två projekt har utvecklat vissa delar och anpassat metoden
för målgruppen (51, 86). Enligt information inhämtad från projektplaner,
slutrapporter eller intervjuer har man dock inte gjort någon systematisk uppföljning av resultatet på individnivå.
Projekt som uppfyller samtliga kriterier
I 24 projekt ingår specifika metoder som är manualbaserade (se tabell 2, sid.
17). Metoderna i de övriga projekten (16, 70, 71, 72) uppfyller endast kriterierna att det finns ett uttalat syfte med metoden samt att målgruppen, som
metoden ska användas för, är väl definierad.
Av de projekt där metoderna bedömdes vara manualbaserade (n=24) uppfyller samtliga minst ett av kriterierna som avser bedömning av relevans för
målgruppen. Endast i ett av dessa projekt (77) finns ett något svagare underlag. Här saknas hänvisning till skriftlig dokumentation om att metoden har
relevans för målgruppen eller att brukare eller representant för brukarorga-
19
nisation varit delaktiga i projektet. Det framgår dock att målgruppen i projektet överensstämmer med den population som metoden är avsedd för.
Bland de manualbaserade metodprojekten finns fyra projekt som handlar om
utveckling och/eller prövning av bedömnings- och utredningsmetoder (28,
29, 62, 64). Den sammanställning som följer nedan inkluderar inte dessa
projekt. Av de övriga 20 manualbaserade metodprojekt som uppfyller kriterierna för att metoden har relevans för målgruppen, har elva projekt (7, 20,
51, 53, 56, 58, 60, 73, 80, 86, 88) rapporterat relevanta/positiva resultat enligt information i slutrapporter, lägesrapporter eller intervjuer. Sju av projekten som rapporterat relevanta eller positiva resultat saknar systematisk
uppföljning (7, 20, 51, 60, 73, 80, 86). Tre av projekten som saknar systematisk uppföljning har i sin verksamhet utvecklat hela eller delar av metoden för målgruppen (51, 80, 86). För ytterligare nio av de manualbaserade
projekten anges att studien fortfarande pågår (39, 40, 45, 55, 57, 77, 78, 81,
83). Endast ett av de pågående projekten saknar systematisk uppföljning
(81).
Sammantaget har tolv av de projekt (se tabell 5, sid. 21) som redovisat en
pågående eller avrapporterad utvärdering av metoderna genomfört en systematisk uppföljning på individnivå (39, 40, 45, 53, 55, 56, 57, 58, 77, 78,
83, 88). Sex av de projekt som genomfört en systematisk uppföljning har i
sin verksamhet utvecklat metoden för målgruppen (nya metoder; 55, 56, 57,
77, 78, 83) och ett projekt har anpassat metoden för målgruppen (53).
Tio av de manualbaserade metodprojekt som har relevans för målgruppen
har refererat till studier som anger att det finns ett vetenskapligt underlag för
god effekt (7, 20, 39, 40, 45, 58, 60, 73, 81, 88). För fem av dessa projekt
pågår en systematisk uppföljning av metoden i en svensk kontext (39, 40,
45, 58, 88). För de övriga fem saknas systematisk uppföljning (7, 20, 60, 73,
81).
Det framgår inte av materialet om det finns någon känd klinisk erfarenhet
(eller teoretisk grund) för att någon av insatserna kan ha negativa (skadliga)
effekter.
20
Tabell 5. Manualbaserade metodprojekt (n =20)
Metoder
utvecklade i
svensk kontext
Systematisk uppföljning i projektet
Ja
Systematisk uppföljning i projektet
Nej
Ja*
7 projekt
3 projekt
Nej**
5 projekt
5 projekt
Totalt
12 projekt
8 projekt
* Ett av projekten har anpassat metoden för målgruppen.
** Referenser finns som anger god effekt.
Metoder som kan bli föremål för framtida effektstudier
Syftet med denna sammanställning var att söka information om potentiellt
verkningsfulla psykosociala och rehabiliterande insatser som i framtiden
kan utvärderas med avseende på effekter för klienten/brukaren.
En första grupp bildar de fem projekt som refererat till studier som anger
att det finns ett vetenskapligt underlag för metodernas goda effekt. Det saknas dock en systematisk uppföljning av dessa metoder i de projekt som ligger till grund för denna sammanställning. För två av dessa projekt pågår det
för närvarande en nationell satsning för att implementera insatsen/metoden.
Det första projektet gäller: Behandling av personer med komplexa vårdbehov på grund av psykisk störning och missbruk – en modell för kunskapsutveckling (7) (Case management – en teambaserad behandlingsmodell). Regeringen har beslutat att inrätta ett femårigt projekt med en utbildningssatsning för Case Managers som ska arbeta enligt den teambaserade ACTmodellen för personer med psykisk sjukdom eller psykiska funktionshinder
(Regeringsbeslut 2006-09-14). Satsningen innefattar även uppföljning och
utvärdering och gäller för en bredare målgrupp än vad som avses i projekt nr
7. Det andra projektet gäller Barn till föräldrar med psykisk sjukdom (20)
(Beardslees familjeintervention). Den nationella satsningen innebär att psykiatrins och primärvårdens personal ska få utbildning i Beardslees familjeinterventionsmetod (Regeringsbeslut 2008-06-26). För två andra projekt i
denna grupp pågår forskningsprojekt som berör det aktuella insatsområdet:
Åtgärder för aggressiva/trotsiga små barn – inlärningsbaserade insatser (73)
och Multifamiljeterapi vid anorexia nervosa hos ungdomar (81). Det behövs
mer information om dessa fyra projekt för att avgöra om de pågående satsningarna kommer att generera evidensbaserad kunskap om insatsens effekt.
Ett annat projekt (60) i denna grupp av potentiellt verkningsfulla metoder
innehåller en modell för systematisk utredning, omhändertagande och uppföljning av unga nyinsjuknade i bipolär sjukdom. Här ingår delar som kan
vara viktiga att belysa i framtida effektutvärderingar, bl.a. den s.k. Coachingmetoden. Den innebär att en person, som själv drabbats av affektiv
sjukdom men funnit en stabil väg i livet, kan fungera som mentor för en
nyinsjuknad person.
21
Vid framtida satsningar på nya effektstudier av potentiellt verkningsfulla
metoder bör man även beakta vissa av de metoder som ingår i projekt där
det pågår någon form av systematisk uppföljning. Det gäller i första hand ett
projekt som endast genomfört en före- eftermätning utan kontrollgrupp och
där det inte finns någon uppgift om huruvida det pågår något forskningsprojekt. Projektet heter: Bättre hjälp till människor med instabil personlighetstörning och deras anhöriga – Family Connection (88).
En annan grupp av metoder bildar de som har god potential med argumentet att de helt eller delvis är utvecklade i en svensk kontext, är manualbaserade och har hög relevans för målgruppen. Här bör de metoder som
ingår i projekt som saknar systematisk uppföljning särskilt beaktas. Det
gäller projekten: Patienter som konsulter i vården (51), Projekt Fenix unga
(80) samt Projekt mentorsutbildning 86). Även i denna grupp bör vissa projekt där det pågår någon form av systematisk uppföljning beaktas för framtida utvärderingar. Ett exempel är en randomiserad utvärdering som endast
har haft ett fåtal deltagare: Dialektisk psykopedagogisk behandling för personer med autismspektrumtillstånd samt utbildning för boendestödjare (57).
Ytterligare fyra projekt, som endast har genomfört en före- och eftermätning
utan kontrollgrupp, bör beaktas för framtida utvärderingar. Projekten är:
Steget – specialpedagogiska metoder i rehabilitering för personer med psykiska funktionshinder (55), Arbetsminnesträningsprojektet (56), Arbetsrehabilitering – anpassade studier (77), Vardagsaktiviteter i reell miljö som
plattform för utveckling vid långvarig psykisk ohälsa – brukarcentrerade
interventioner med guidning av OTIPM (78).
I denna grupp ingår ett pågående forskningsprojekt vid Lunds universitet:
Kommunala aktivitetscentra för personer med allvarlig psykisk sjukdom –
en interventionsstudie (83). Den planerade interventionsstudien (RCTstudie) i detta projekt kan leda fram till ny evidensbaserad kunskap om specifika meningsfulla aktiviteter för personer med långvarig psykisk sjukdom.
Sammantaget visar denna sammanställning att det pågår en nationell satsning för att implementera de två metoder som ingår i projekten 7 och 20.
För tre metodprojekt som berör insatser (73, 81 och 83) pågår forskning och
utvärdering som berör insatsområdet. Här bör man undersöka om det handlar om effektutvärderingar som kommer att generera evidensbaserad kunskap om insatsernas effekter. De metoder som skulle kunna vara aktuella för
kommande effektstudier (se bilaga 10, tabell 6) är i första hand de metoder
som enligt den preliminära vetenskapliga bedömningen kan betraktas som
potentiellt verkningsfulla. Två av dessa (60, 88) saknar svenska effektutvärderingar av de satsningar som genomförts. Övriga metodprojekt, där det
skulle vara angeläget att satsa på effektstudier, är de metodprojekt (51, 55,
56, 57, 77, 78, 80, 86) som uppfyller kriterierna för att betraktas som manualbaserade, är utvecklade i svensk kontext, har hög relevans för målgruppen
men där metodernas effekter är okända.
22
Diskussion
Denna sammanställning av utvecklingsprojekt har initierats av Nationella
psykiatrisamordningen. Den är ett led i att säkerställa en fortsättning av den
rehabilitering och det sociala stöd som påbörjats för målgruppen personer
med psykiska funktionshinder. Totalt 88 projekt ingår i sammanställningen6
vars utgångspunkt har varit de projektplaner som funnits tillgängliga för
genomgång.
I de riktlinjer som angivits för beslut om utvecklingsmedel betonades att
projekten ska ha ett patient-/brukarperspektiv och vara nyskapande, dvs.
vara utformade så att de har en potential att generera ny kunskap som kan
omsättas i praktisk verksamhet. Fokus för sammanställningen har därför
varit att undersöka vilka resultat ett antal projekt har genererat i form av
potentiellt verkningsfulla metoder.
Indelningen av projekten utifrån syfte visar att knappt hälften av projekten antingen rör utveckling och/eller prövning av metoder eller olika typer
av inventeringar/kartläggningar. Totalt har 32 projekt handlat om att utveckla eller pröva specifika metoder. Fyra av dessa projekt rör utveckling
och/eller prövning av bedömnings- och utredningsmetoder. Resultatet visar
att tio metoder (insatser) skulle kunna vara aktuella för kommande effektstudier. Majoriteten av dessa metoder är utvecklade i svensk kontext och har
hög relevans för målgruppen. Vissa av projekten har genomfört en före- och
eftermätning, men metodernas effektivitet är okänd.
Metodprojekten har huvudsakligen varit knutna till landstingens verksamheter. Socialtjänsten har varit huvudman för endast tre av metodprojekten, övriga har varit knutna till något universitet eller en brukarorganisation.
Majoriteten av metodprojekten har finansierats med de särskilda utvecklingsmedel som fördelats efter fria ansökningar (s.k. fria medel). Dessa projekt har landsting, kommun eller statliga myndigheter själva ansökt om att
få starta. Övriga metodprojekt (n= 8) har ingått i den satsning på områden
som man ansåg behövde förstärkas (s.k. riktade medel).
Den dokumentation som funnits tillgänglig i form av projektplaner, lägesrapporter eller slutrapporter har i vissa avseenden saknat behövlig information. Kompletterande intervjuer har därför genomförts med ansvariga för
metodprojekten. Här finns dock ett visst bortfall. Den metod som tagits fram
för att beskriva och värdera metoderna i projektet har inte tidigare prövats.
Sammantaget medför detta att slutsatserna i den systematiska sammanställningen måste betraktas som preliminära.
I 32 projekt har syftet varit att utveckla eller pröva nya metoder. Resultatet visar att man för drygt en tredjedel av projekten (12) har utvärderat metoden genom att systematiskt pröva och följa upp vilka resultat som uppnås
6
I Socialstyrelsens uppföljning av satsningen på psykiatri och socialtjänst 2005–2006 redovisas att 96
projekt har erhållit fria eller riktade utvecklingsmedel (Socialstyrelsen, 2007). Skillnaden beror på att
avgränsning av enskilda projekt har genomförts på olika sätt.
23
för brukarna. Bland de projekt där det saknas en systematisk uppföljning
finns åtta manualbaserade projekt som enligt bedömningen har relevans för
målgruppen. Dessa åtta projekt rör alltså metoder som har de förutsättningar
som krävs för att de ska kunna implementeras och utvärderas, men man har
inte utnyttjat möjligheten. Skälen till detta kan vara många. Socialstyrelsen
har tidigare pekat på att det behövs en attitydförändring och en ökad insikt
bland professionella inom såväl hälso- och sjukvård som socialtjänst om
vikten av systematiska uppföljningar i kontrollerad form (Socialstyrelsen,
2007).
Utvecklingsarbete och utvärdering är nära förknippade med varandra men
har olika mål (Sundell, 2008). Utvecklingsarbete kan ske med eller utan
utvärdering. Evidensbaserade metoder bygger oftast på att ett systematiskt
utvecklingsarbete utvärderas och erfarenheterna från utvärderingen styr sedan det fortsatta utvecklingsarbetet. I detta sammanhang bör även enkla
före- och eftermätningar lyftas fram som en möjlig väg för att systematiskt
följa upp det lokala arbetet med brukare/patienter (Tengvald, 2008). Syftet
med lokala uppföljningar är att få kunskap om vad den egna verksamheten
uppnår för den enskilde brukaren/patienten samt att få ett underlag för verksamhetens val av insatser eller åtgärder. Effektutvärderingar av insatser
(t.ex. randomiserade kontrollerade utvärderingar) måste dock till för att man
ska kunna dra några säkra slutsatser om en ny metods effekter för en specifik målgrupp.
I Socialstyrelsens (2007) redovisning av uppföljningen av satsningen på
psykiatri och socialtjänst konstateras att det i stor utsträckning saknas information om effekterna för den enskilde. Det gäller också för utvecklingen
inom området i stort. Det saknas återkommande uppföljningar som beskriver om insatser/åtgärder till människor med psykiska funktionshinder ger ett
önskat resultat. Då är det desto viktigare att de utvecklingsinsatser som görs
verkligen genomförs på ett sådant sätt att deras effekter för brukare/patienter
kan redovisas. I de riktlinjer som angivits för beslut om utvecklingsmedel
betonas att projekten ska vara utformade så att de har en potential att generera ny kunskap som kan omsättas i praktisk verksamhet. När det gäller specifika metoder av psykosociala och rehabiliterande insatser för klienter och
brukare har dessa krav uppfyllts i tolv av 32 projekt. Svårigheterna med att
följa upp och förmedla resultatet av den nationella satsningen som redovisas
i denna rapport tyder på att man, inför nya satsningar, bör ge bättre förutsättningar för att kunna göra detta.
Beskrivning och värdering av det specifika innehållet i de projekt som
huvudsakligen beskriver utveckling och/eller prövning av metoder har skett
med utgångspunkt från de grundläggande frågeställningar som bör finnas
med vid en bedömning av det vetenskapliga stödet för specifika insatser.
Det är uppenbart att det behövs en gemensam mall som kan användas vid
beslut om specifika projekt vid fortsatta satsningar. De kriterier som tagits
fram för att beskriva och värdera de metoder som presenteras i denna sammanställning skulle kunna vara första steget mot att utveckla en sådan systematisk mall. Denna mall skulle kunna användas vid planering och uppföljning av fortsatta utvecklingssatsningar inom socialtjänstens och landstingens verksamhetsområden. På så vis skulle vi få bättre möjlighet att ta
tillvara den lokala verksamhetens resultat för olika målgrupper. Detta skulle
24
innebära ett stort steg i riktning mot att skapa en gemensam kunskapsbas om
verksamma insatser, vilket är en central del av evidensbaserad praktik.
25
Referenser
Berglund, U. (2009). Studie av brukares situation och position. Rapport,
Ersta Sköndal Högskola.
Guldbrandsson, K. (2007). Från nyhet till vardagsnytta. Om implementeringens mödosamma konst. Statens Folkhälsoinstitut.
Higgins, J.P.T. & Altman, D.G. (2008). Chapter 8: Assessing risk of bias in
included studies. In: Higgins JPT, Green S (editors). Cochrane Handbook for Systematic Reviews of Interventions Version 5.0.0 (updated
February 2008). The Cochrane Collaboration, 2008.
Socialstyrelsen (2006). Effekter av psykosociala insatser för personer med
schizofreni och bipolär sjukdom. Institutet för utveckling av metoder i
socialt arbete, IMS. Artikelnr: 2006-110-37.
Socialstyrelsen, (2007). Satsning på psykiatri och socialtjänst 2005-2006.
Socialstyrelsens uppföljning. Artikelnr: 2007-103-3.
SOU, 2006:100. Ambition och ansvar. Nationell strategi för utveckling av
samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder. Slutbetänkande av Nationell psykiatrisamordning.
Sundell, K. (2008). Effektutvärderingar. Evidensbaserad praktik i socialt
arbete. Red. Ulla Jergeby. Stockholm: Gothia förlag.
Tengvald, K. (2008). Den evidensbaserade praktiken i sitt sammanhang.
Evidensbaserad praktik i socialt arbete. Red. Ulla Jergeby. Stockholm: Gothia förlag.
26
Bilaga 1.
Projektplaner
Projekt-
Projektnamn
nummer
1
2.1
2.2
2.3
2.4
3
4
5
6
7
Brukarinflytande
Boendeprojektet
Boendeprojektet
Boendeprojektet
Boendeprojektet
Guiden
Neuropsykiatriska störningar hos vuxna
Tidigt omhändertagande vid psykos
Utveckling av de psykiatriska kvalitetsregistren inom ramen för KPV-navet
8
9
10
11
12
13
Kompetensförsörjning inom verksamheter riktade mot psykiskt störda lagöverträdare
Vidareutbildning för läkare – CME-kurser
Konferens Dubbla diagnoser – dubbla möjligheter
Brukarnätverkets arbete under 2006
Tillägg boendeprojektet
Personer med stora och omfattande behov på grund av psykisk sjukdom/funktionshinder
Innehållet i vården – delprojekt inom det rättspsykiatriska området
Vårdkedjan
Vård och stöd till personer med utvecklingsstörning som drabbas av psykisk ohälsa
Personer med komplexa vårdbehov på grund av psykisk sjukdom och missbruk
Treklöverprojektet i Norrköpings kommun
Utvärdering av tre psykiatrinätverk
Barn till föräldrar med psykisk sjukdom
Nationell satsning på stödgrupper för personer med tvångssyndrom/OCD
Genusprojektet – synliggöra skillnader i samhällets insatser till män och kvinnor med
psykiska funktionshinder
Analys av rehabiliterande komponenter i verksamheter som bedrivs i klubbhus,
ideella organisationer och kommuner
Kartläggning av befintliga professorer inom psykiatrin
Psykisk sjukdom och brott – en insatsanalys
Beräkning av kommunernas sammanlagda kostnader för vård och stöd till psykiskt
funktionshindrade
Privatekonomi hos personer med psykiska funktionshinder
Tidig intervention vid risk för att skada sig själv eller andra
Classification of Violence Risk (COVR)- rättspsykiatrisk riskbedömning
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
Behandling av personer med komplexa vårdbehov pga. psykisk störning och missbruk – en modell för kunskapsutveckling (delprojekt 1) / Utvärdering av en modell för
kunskapsutveckling för personer med missbruk och samtidig psykisk störning (delprojekt 2).
27
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
Internationella jämförelser och Kvalitetsstjärnorna
Integration av KPV och kvalitetsregistren
Planering av högskolekurs för biståndsbedömare
Planering av högskolekurs för biståndsbedömare
Fyra testutbildningar inom ramen för grundutbildning – rättspsykiatri
Samverkanskonsult
Treklöverprojektet Region Mitt
Konferens "internationella jämförelser och kvalitetsregister"
Inventering av verksamheter i form av sysselsättning för personer med psykiska
funktionshinder
Planeringsarbete inför projektet Supported Employment
ADHD-projektet – Norrtäljeanstalten (del i Treklöverprojektet)
ADHD-projektet – Norrtäljeanstalten (del i Treklöverprojektet)
Psykiatrisk tvångsvård - ett utbildningsprogram
Brukarmedverkan
Genomförande av högskolekurs för biståndsbedömare
Behandling av ADHD hos fängelsedömda amfetaminmissbrukare vid Hågaanstalten
(del i Treklöverprojektet)
Mera medel till Treklöverprojektet
ADHD-projektet – Norrtäljeanstalten (del i Treklöverprojektet)
Starka band – anhörigutbildning
Patienter som konsulter i vården
Reellt brukarinflytande – utvärdera och gå vidare
Minimizing act of violence
Ett sundare liv
Steget – specialpedagogiska metoder i rehabilitering för personer med psykiska
funktionshinder
Arbetsminnesträningsprojektet
Dialektisk psykopedagogisk behandling för personer med autismspektrumtillstånd
samt utbildning för boendestödjare
Försöksprojekt med kognitiv beteendeterapi i form av självhjälpsprogram via Internet
Manual arbetsinriktad rehabilitering
Bipolär sjukdom hos unga vuxna – en modell för tidig upptäckt av nyinsjuknade
Journaldokumentation utan fritext – strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom
Utveckling av psykiatrisk diagnostik i en mångkulturell miljö
Identifiering av patienter med risk för dålig prognos ...
Utveckling och implementering av kvalificerad utredning i tidigt vårdförlopp
Mobilisering av det civila och det offentliga samhället
Tvångsvård i svensk psykiatri – ett utvecklingsprojekt kring etiska dilemman
Praktiknära kunskapsbaserad utbildning om övergrepp mot kvinnor
Studenter med psykiska och neuropsykiatriska funktionshinder i högre utbildning
Åtgärder för att ge invånarna i Rosengård samma psykiatriska vård...
Freja – för stöd åt unga kvinnor med sociala handikapp och psykiska funktionshinder
Internatet – återhämtningsprojekt Källbäck
DVD-baserat informationsmaterial för effektivt bemötande av OCD hos barn och
ungdomar
Aggressiva små barn
Nationellt kunskapscentrum med inriktning på psykiska funktionshinder och hjälpmedel
Fortbildning för personal som möter kvinnor med psykisk ohälsa
Utbildning i familjestöd Family Connection
28
77
78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
Arbetsrehabilitering – anpassade studier
Vardagsaktiviteter i reell miljö – brukarcentrerade interventioner
Rehabiliteringsträdgårdar i allmän psykiatrisk eftervård
Projekt Fenix Unga
Multifamiljeterapi vid Anorexia Nervosa hos ungdomar
Att skapa förutsättningar för personer med funktionshinder
Kommunala aktivitetscentra för personer med allvarlig psykisk sjukdom
Fysisk aktivitet på recept för personer med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom
Integrativ/komplementär psykiatrisk vård
Mentorsutbildning
Kvalitetsdokument som stöd till återhämtning från psykisk ohälsa
Bättre hjälp till människor med instabil personlighetsstörning och deras anhöriga
29
Bilaga 2.
Indelning av projekten
Inventering/kartläggning
2.1
2.2
2.3
2.4
13
Kartläggning/utredning – Boendeprojektet område 1
Särskilda boenden – Boendeprojektet område 2
Boendestöd i ordinärt boende – Boendeprojektet område 3
Organisatoriska aspekter – Boendeprojektet område 4
Personer med stora och omfattande behov på grund av psykisk sjukdom och/eller funktionshinder
15 Vårdkedjan – delprojekt 2 inom det rättpsykiatriska området
17 Personer med komplexa vårdbehov på grund av psykisk sjukdom och missbruk
19 Utvärdering av tre psykiatrinätverk
22 Att synliggöra skillnader i samhällets insatser till män och kvinnor med psykiska funktionshinder
23 Analys av rehabiliterande komponenter i verksamheter som bedrivs i klubbhus, sociala
kooperativ, av ideella organisationer och kommuner
24 Kartläggning av befintliga professorer inom psykiatrin
25 Psykisk sjukdom och brott – en insatsanalys
26 Beräkning av kommunernas sammanlagda kostnader för vård och stöd till psykiskt funktionshindrade
27 Privatekonomi hos personer med psykiska funktionshinder
38 Inventering av verksamheter/aktiviteter i form av arbete/sysselsättning för personer med
psykiska funktionshinder i ett urval av kommuner i Sverige
65 Mobilisering av det civila och offentliga samhället
66 Tvångsvård i svensk psykiatri – ett utvecklingsprojekt kring etiska dilemman
69 Åtgärder för att ge invånarna i Rosengårds stadsdel i Malmö samma psykiatriska vårdmängd relaterat till vårdbehov som invånarna i övriga Malmö
82 Att skapa förutsättning för att personer med funktionshinder ska kunna leva ett fullvärdigt liv
85 Integrativ/komplementär psykiatrisk vård
Utbildning
8 Kompetensförsörjning inom verksamheter riktade mot psykiskt störda lagöverträdare
m.fl.
9 Vidareutbildning för läkare – CME-kurser
32 Planering av högskolekurs för biståndsbedömare
33 Planering av högskolekurs för biståndsbedömare m.fl.
34 Fyra testutbildningar inom ramen för grundutbildning – rättspsykiatri
42 Psykiatrisk tvångsvård – ett utbildningsprogram
44 Genomförande av högskolekurs för biståndsbedömare
54 Ett sundare liv – gemensam utbildningssatsning inom Psykiatrin och kommun för instiftande av livsstilsgrupper för riskpatienter för Metabolt Syndrom
30
67 Implementering av praktiknära kunskapsbaserad utbildning om övergrepp mot kvinnor
med psykisk ohälsa
75 Fortbildning för personal som möter kvinnor med psykisk ohälsa
87 Kvalitetsdokument om stöd till återhämtning från psykisk ohälsa
Information/kunskapsutbyte
3
4
5
10
14
37
59
Guiden
Neuropsykiatriska störningar hos vuxna
Tidigt omhändertagande vid psykos
Konferens ”Dubbla diagnoser – dubbla möjligheter”
Innehåll i vården – delprojekt 1 inom det rättspsykiatriska området
Konferens inom ramen för ”Internationella jämförelser och kvalitetsregister”
Sammanställning av en professionell beskrivning/manual av arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan
68 Studenter med psykiska neuropsykiatriska funktionshinder i högre utbildning
72 DVD-baserat informationsmaterial för effektivt bemötande av OCD hos barn och ungdomar
74 Nationellt kunskapscentrum med inriktning på psykiska funktionshinder och hjälpmedel
Register/dokumentation m.m.
6 Utveckling av de psykiatriska kvalitetsregistren inom ramen för KPV-navet
30 Internationella jämförelser och kvalitetsregister – delprojekt 4 inom rättpsykiatriprojektet
31 Integration av KPV och Kvalitetsstjärnorna
61 Journaldokumentation utan fritext – IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär
sjukdom
Samverkan
7
Behandling av personer med komplexa vårdbehov på grund av psykisk störning och
missbruk – en modell
för kunskapsutveckling (delprojekt 1) / Utvärdering av en modell för kunskapsutveckling för personer med miss
bruk och samtidig psykisk störning (delprojekt 2).
16 Vård och stöd till personer med utvecklingsstörning som drabbas av psykisk ohälsa
18 Treklöverprojektet i Norrköpings kommun
35 Samverkanskonsult
36 Treklöverprojektet – Region Mitt (Västmanland, Södermanland och Närke)
Projekt om brukarinflytande
1 Brukarinflytande
11 Brukar- och anhörignätverkets arbete under 2006 (endast finansiering)
21 Nationell satsning på stödgrupper för personer med tvångssyndrom/OCD och deras
anhöriga
43 Brukarinflytande – del av Brukarinflytandeprojektet
51 Patienter som konsulter i vården
52 Reellt brukarinflytande – utvärdera och gå vidare
86 Projekt mentorsutbildning
31
Utveckling av metoder (och prövning av användbarhet)
20
28
29
39
40
41
47
45
53
Barn till föräldrar med psykisk sjukdom
Tidig intervention vid risk att skada sig själv eller andra
Classification of Voilent Risk – rättpsykiatrisk bedömning – en forskningsstudie
Planeringsarbete inför projektet Supported Employment
ADHD-projektet – anstalten Norrtälje
ADHD-projektet – anstalten Norrtälje
ADHD-projektet – anstalten Norrtälje
Behandling av ADHD hos fängelsedömda amfetaminmissbrukare
Minimizing act of violence: Development and implementation of a telephone-linked
care (TLC) system for managing impulsivity among forensic psychiatric outpatients
55 Steget – specialpedagogiska metoder i rehabilitering för personer med psykiska funktionshinder
56 Arbetsminnesträningsprojektet
57 Dialektisk psykopedagogisk behandling för personer med autismspektrumtillstånd samt
utbildning för boendestödjare
58 Försöksprojekt med kognitiv beteendeterapi i form av självhjälpsprogram via Internet
inom primärvården i Norrbottens län
60 Bipolär sjukdom hos unga vuxna – en modell för tidig upptäckt av nyinsjuknade
62 Utveckling av psykiatrisk diagnostik i en mångkulturell miljö
63 Identifiering av patienter med risk för dålig prognos bland dem som för första gången
söker psykiatrisk hjälp för psykotiska symtom.
64 Utveckling och implementering av kvalificerad utredning i tidigt vårdförlopp för personer med svåra psykiska funktionshinder
70 Freja – en verksamhet för stöd åt unga kvinnor med sociala handikapp och psykiska
funktionshinder
71 Internatet – återhämtningsprojekt Källbäck
73 Aggressiva små barn
77 Arbetsrehabilitering – anpassade studier
78 Vardagsaktiviteter i reell miljö som plattform för utveckling vid långvarig psykisk ohälsa – brukarcentrerade interventioner med guidning av OTIPM
79 Rehabiliteringsträdgårdar i allmän psykiatrisk eftervård
80 Projekt Fenix unga
81 Multifamiljeterapi vid anorexia nervosa hos ungdomar
83 Kommunala aktivitetscentra för personer med allvarlig psykisk sjukdom – en interventionsstudie
84 Fysisk aktivitet på recept för personer med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom
88 Bättre hjälp till människor med instabil personlighetstörning och deras anhöriga – Family Connection (hör ihop med projekt 50 och 76)
32
Bilaga 3.
Sammanfattningar av projekten
_________________________________________________________________________________________ ___
Inventering/kartläggning
_________________________________________________________________________________________
2.1 Kartläggning/utredning – Boendeprojektet område 1
Bakgrund
Arbetsplanen för Nationell psykiatrisamordning omfattar bland annat att analysera hur
socialtjänstens boendestöd för personer med psykiska funktionshinder kan utvecklas. Boendeprojektet vid Växjö Universitet är uppdelat i fyra områden: kartläggning/utredning,
boendet, boendestöd samt organisatoriska aspekter.
Målgrupp
Personer med psykiska funktionshinder med behov av boende- och/eller boendestöd
Syfte
Detta delprojekt rör området kartläggning/utredning och har flera syften:
•
att inventera och kartlägga boende och boendestöd i ett urval av Sveriges kommuner
•
att beskriva historik och utveckling av boendestödsverksamheter i landet
•
att beskriva vilka preferenser brukarna har beträffande sin boendemiljö såväl inomhus som utomhus (inklusive den psykosociala miljön)
•
att ta del av internationella erfarenheter när det gäller boende- och boendestödsverksamheter
•
att kartlägga behov av särskilda boendeformer för specifika målgrupper.
Kartlägga antalet boende i kollektiva boendeformer/eget boende med stöd samt beskriva de
boendes, boendestödspersonalens och handläggares/boendekonsulenters erfarenheter av
boende/boendestöd i ett tjugotal kommuner.
Genomförande
•
Kartläggning av kollektiva boendeformer och boendestöd genom en intervjustudie
i ca 20 kommuner/stadsdelar
•
Historik och utveckling av boendestödsverksamheter i landet kommer att beskrivas med hjälp av intervjuer samt FoU-rapporter
•
Brukarnas preferenser av boendemiljön kommer att beskrivas genom intervjuer
och enkäter
•
Två studieresor kommer att göras för att beskriva erfarenheter från England och
Holland när det gäller boende- och boendestödsverksamheter
•
Genom hearing med representanter från kommuner och landsting, intervjustudier
m.m. genomförs kartläggning av behov av särskilda boendeformer för specifika
33
målgrupper (t.ex. äldre med psykiska funktionshinder, patienter som vårdas enligt
Lagen om Rättspsykiatrisk vård, personer med neuropsykiatriska funktionshinder).
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning. Lägesrapport april 2007.
Delprojekten pågår.
Kontakt
David Brunt, Institutet för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö Universitet.
_____________________________________________________________
_________________
2.2 Särskilda boenden – Boendeprojektet område 2
Bakgrund
Arbetsplanen för Nationell psykiatrisamordning omfattar bland annat att analysera hur
socialtjänstens boendestöd för personer med psykiska funktionshinder kan utvecklas. Boendeprojektet vid Växjö Universitet är uppdelat i fyra områden: kartläggning/utredning,
boendet, boendestöd samt organisatoriska aspekter.
Målgrupp
Personer med psykiska funktionshinder med behov av boende- och/eller boendestöd.
Syfte
Detta delprojekt rör området boende. Syftet är dels att genomföra en litteraturgenomgång
av forskning på området ”Fysisk miljö i särskilda boenden för personer med psykiska funktionshinder”, dels göra en studie om ”institutionsprägel i kollektiva boendeformer” .
Genomförande
Genomgång av forskning på området Fysisk miljö som ska resultera i att man utvecklar ett
instrument som lämpar sig för att beskriva svenska boenden ur ett expert- och brukarperspektiv. Litteraturgenomgång om kollektiva boendeformers institutionsprägel som ska
utgöra underlag för en enkätstudie och en observationsstudie.
Projekttid för hela projektet: 2005 – 2007.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning. Lägesrapport april 2007.
Litteraturgenomgången av ”Fysisk miljö i särskilda boenden för personer med psykiska
funktionshinder är genomförd. Utveckling av ett instrument har påbörjats. Litteraturgenomgången om kollektiva boendeformers institutionsprägel har inte påbörjats.
Kontakt
David Brunt, Institutet för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö Universitet.
_____________________________________________________________
_________________
2.3 Boendestöd i ordinärt boende – Boendeprojektet område 3
Bakgrund
34
Arbetsplanen för Nationell psykiatrisamordning omfattar bland annat att analysera hur
socialtjänstens boendestöd för personer med psykiska funktionshinder kan utvecklas. Boendeprojektet vid Växjö Universitet är uppdelat i fyra områden: kartläggning/utredning,
boendet, boendestöd samt organisatoriska aspekter.
Målgrupp
Personer med psykiska funktionshinder med behov av boende- och/eller boendestöd.
Syfte
Detta delprojekt rör området boendestöd och har flera syften:
•
att beskriva boendestöd ur olika perspektiv: brukarnas, boendestödjarnas och de
anhörigas syn på boendestöd
•
att undersöka relationen mellan brukare och boendestödspersonal
•
att undersöka förskrivning och erfarenheter av kognitiva hjälpmedel
•
att skapa ett utbildningspaket för boendestödspersonal
•
att skapa en modell för kommande effektutvärderingar av boende för personer med
psykiska funktionshinder
•
att undersöka avtalsrättsliga aspekter
•
att utveckla ett kvalitetssäkringsinstrument (checklista) för kommunala boende/boendestödsverksamheter
•
att skapa en informationsbank med goda exempel på boendeformer, boendestöd i
landet.
Genomförande
•
Genom djupintervjuer avser man att belysa synen på boendestöd ur olika perspektiv.
•
Genom en enkätstudie ska man belysa relationen och hur brukare respektive personal uppfattar relationens betydelse.
•
Genom en enkät- och intervjustudie ska man ta reda på förskrivning och erfarenheter av kognitiva hjälpmedel.
•
Genom att bl.a. använda djupintervjumaterialet ovan utveckla ett studiematerial
och genomföra en pilotstudie av en fortbildningsinsats samt utvärdera insatsen.
•
Effektstudien avser att studera effekten av tre typer av boendeinsatser: s.k. satellitboende, s.k. trapphusboende och gruppboende för personer med psykiskt funktionshinder. Effekter studeras utifrån stabilitet i boendet (om personen är kvar i sitt
boende) samt i vilken mån boendestödet är anpassat efter individens önskningar
och behov.
•
Genomgång av rättsläget i landet som kompletteras med intervjuer i ett 10-tal
kommuner.
•
Med hjälp av kansliets länskontakter och andra källor skapa en informationsbank
av goda exempel.
•
Med stöd av delrapporterna från delprojekten samt erfarenheterna från en grupp
brukare, anhöriga, boendestödjare, enhetschefer m.fl. skapa en lista som kan fungera som ett kvalitetssäkringsdokument.
Projekttid hela projektet: 2005 – 2007 (vissa delprojekt fortgår dock fram till 2010).
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning. Lägesrapport april 2007.
35
Delprojekten pågår.
Kontakt
David Brunt, Institutet för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö Universitet.
_____________________________________________________________
_________________
36
2.4 Organisatoriska aspekter – Boendeprojektet område 4
Bakgrund
Arbetsplanen för Nationell psykiatrisamordning omfattar bland annat att analysera hur
socialtjänstens boendestöd för personer med psykiska funktionshinder kan utvecklas. Boendeprojektet vid Växjö Universitet är uppdelat i fyra områden: kartläggning/utredning,
boendet, boendestöd samt organisatoriska aspekter.
Målgrupp
Personer med psykiska funktionshinder med behov av boende- och/eller boendestöd.
Syfte
Detta delprojekt rör området organisatoriska aspekter och har flera syften:
•
att undersöka biståndsbedömningsprocessen i 4 fyra kommuner
•
att undersöka olika organisationsmodellers effekt på boendestöd
•
att studera avgiftssystemets effekt på efterfrågan
•
att kartlägga boendevillkor i LSS-boende kontra SoL-boende.
Genomförande
•
Undersöka biståndsbedömningsprocessen genom metoden ”kollegial aktgranskning”
•
Kartlägga hur tolv kommuner organiserar boende/boendestödverksamheter för
målgruppen och hur de olika modellerna inverkar på boendestödet för individen.
•
Kartlägga i vilken omfattning landets kommuner tar ut avgifter för boendestöd
samt genomföra en ekonomisk kalkyl av några kommuners kostnader för att administrera avgifter för målgruppen
•
Genom intervjuer och observationer jämföra individer som bor i ett boende enligt
LSS med ”goda levnadsvillkor” eller ett boende enligt SoL med ”skälig levnadsnivå”.
Projekttid hela projektet: 2005 – 2007.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning. Lägesrapport april 2007.
Delprojekten pågår.
Kontakt
David Brunt, Institutet för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö Universitet.
_____________________________________________________________
_________________
13 Personer med stora och omfattande behov på grund av psykisk
sjukdom och/eller funktionshinder
Bakgrund
En liten grupp personer med psykisk sjukdom och funktionshinder är i behov av stora vårdoch omsorgsinsatser. Hur många individer det rör sig om är oklart men vi vet att de kräver
en hög omhändertagandenivå och har en hög konsumtion av dyra platser i slutenvården. Ett
37
gemensamt ansvar och gemensamma insatser mellan huvudmän är nödvändigt för att dessa
personer ska få den vård de behöver. Det finns goda exempel ute i landet på framgångsrikt
arbete med denna grupp men ett stort problem i många kommuner är att man inte kan tillhandahålla de differentierade och samordnade verksamheter som krävs.
Målgrupp
Personer med stora och omfattande vård- och omsorgsinsatser på grund av psykisk sjukdom
och/eller funktionshinder.
Syfte
Syftet med projektet är att skapa konkreta modeller över hur stödet till personer med psykisk sjukdom och funktionshinder med stora vård- och omsorgsbehov ska se ut.
Genomförande
Inom projektet ska göras dels en kartläggning över hur många personer som ingår i målgruppen, dels en inventering över hur dessa personer tas om hand i Sverige. Kartläggningen
sker genom en enkät till socialchefer och verksamhetschefer i landet. Inventeringen sker
genom kontakt med verksamma inom psykiatri och socialtjänst, besök vid olika verksamheter samt direktkontakt med brukare. Problem och svårigheter i omhändertagandet ska identifieras. En kunskapsöversikt över svensk och internationell kunskap på området ska göras
med syfte att finna framgångsfaktorer i arbetet med målgruppen. Identifierade framgångsfaktorer kan sedan ligga till grund för tänkbara strategier för ett eventuellt senare forskningsprojekt där dessa prövas. Huvudman för projektet, som genomförs i samarbete med
IMS, är Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Projekttid: januari 2006 – maj 2008.
Resultat
Lägesrapport 2007.
Ett preliminärt resultat av kartläggningen visar att ca 2 000 personer i landet har komplicerade vård- och omsorgsbehov på grund av psykisk sjukdom och funktionshinder. Huvuddelen av dessa bor i storstäder. Den största svårigheten som identifierats är bristen på boenden
som fungerar. Fungerande boenden kännetecknas av långtgående individuella anpassningar,
en fysisk miljö som tillåter både ensamhet och gemenskap, stor personaltäthet med tillgång
till personal även nattetid, kontinuitet i relationen mellan den boende och boendepersonalen
samt personal med lämplig kompetens och utbildning för att jobba med målgruppen. Andra
problem i omhändertagandet av målgruppen är att det saknas samordning mellan berörda
verksamheter; bland annat saknas nödvändiga rutiner för förmedling av information mellan
olika vårdgivare. Ett annat problem är att det saknas relevanta instrument för bedömning,
vilket bland annat leder till osäker diagnostik. Det finns ett stort behov av metodutveckling
och forskning på detta område. Arbetet med kunskapsöversikten pågår. Litteratursökningar
i lämpliga databaser har genomförts. En gallring av relevant litteratur håller på att slutföras.
Kontakt
Lennart Lundin, projektledare, Psykossektionen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
_________________________________________________________________________
_____________________
15 Vårdkedjan
Bakgrund
Psykiatriska insatser till personer som dömts till skyddstillsyn med föreskrifter om psykiatrisk öppenvård är ofta svåra att få till stånd. Utskrivning och utslussning kompliceras ibland
av svårigheter att hitta anpassade boenden och stödinsatser för denna grupp. Vårdkedjan för
dessa personer behöver förbättras. Ett förslag på tvång i öppenvård är på gång vilket kommer att ställa krav på samordnande insatser och ett väl fungerande samarbete mellan kommun, landsting och andra aktörer.
38
Målgrupp
Personer som har dömts till skyddstillsyn med föreskrifter om psykiatrisk öppenvård.
Syfte
Detta är det andra delprojektet inom det rättspsykiatriska området. Projektet syftar till att
hitta anpassade modeller för en fungerande vårdkedja för personer som dömts till skyddstillsyn med föreskrifter om psykiatrisk öppenvård.
Genomförande
En arbetsgrupp för projektet har bildats. Till gruppen har olika resurspersoner och en referensgrupp knutits, där bland annat brukarorganisationer finns representerade. Arbetsgruppen har haft i uppdrag att kartlägga hur arbetet med målgruppen ser ut i Sverige idag. Hinder och svårigheter för att målgruppen ska få adekvat vård ska identifieras och goda exempel på framgångsrikt arbete ska lyftas fram.
Kartläggningen sker genom enkäter till verksamhetschefer vid behandlingshem, SiSinstitutioner inom kommuner och stadsdelar och psykiatriska kliniker (inklusive rättspsykiatrin) samt genom studiebesök på myndigheter och institutioner. Kartläggningens resultat
ska sedan ligga till grund för ett förslag på lösningar eller modeller anpassade till olika
verksamheters förutsättningar som ska tas fram. Huvudman för projektet och ansvarig för
genomförandet är Norra Älvsborgs Länssjukhus. Projekttid: januari 2006 – april 2007.
Resultat
Lägesrapport 2007.
Utredningen har funnit många goda exempel på samarbete, samordning och samverkan,
men slutsatsen är ändå att omhändertagandet på många håll måste förbättras. Oavsett vem
som har ansvaret måste insatserna samordnas och följas upp, och eftervården måste utvecklas. Projektet föreslår inrättandet av en myndighet som fortsätter att utveckla arbetet kring
målgruppen, där en enhet bland annat ges möjlighet att genomföra revisioner av verksamheters utveckling, innehåll och kompetens.
Kontakt
Göran Björling, projektledare, Psykiatriska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus.
_____________________________________________________________
_________________
17 Personer med komplexa vårdbehov på grund av psykisk sjukdom
och missbruk
Bakgrund
Personer med psykisk sjukdom och samtidigt missbruk har ofta svårt att få adekvat behandling. Det beror inte minst på att insatserna som ges inte samordnas mellan inblandade huvudmän. Ansvar för missbruksvården finns ofta hos kommunerna. Primärvården tillhandahåller i huvudsak medicinsk vår medan psykiatrin ansvarar för behandling av den psykiska
sjukdomen och avgiftning. Psykiatrin kan i sin tur vara uppdelad i beroendevård och allmänpsykiatri. För att öka kunskapen om målgruppen och för att stödja utvecklingsarbetet
på detta område har ett nationellt projekt – Projekt KPM – bildats.
Målgrupp
Personer med psykisk sjukdom och samtidigt missbruk.
39
Syfte
Huvudsyftet med projektet är att öka kunskapen om verksamma metoder för målgruppen
samt stödja utvecklings- och kvalitetsarbetet inom området. Målsättningen är att alla Sveriges kommuner på sikt ska kunna erbjuda adekvat vård och behandling till personer med
psykisk sjukdom och samtidigt missbruk.
Genomförande
En kartläggning av befintliga kunskaper och erfarenheter i arbetet med målgruppen ska
genomföras.
Vilka landsting och kommuner bedriver idag riktad verksamhet i nära samarbete mellan
huvudmän? Vilka håller på att starta eller utveckla ett sådant arbete? Kartläggningen har
skett genom besök där man träffat beslutsfattare, politiker, personal inom missbruks- och
beroendeverksamheter och brukarorganisationer. Spridning av kunskaper om verksamma
metoder har skett genom seminarier, initierande av nätverk och speciella utbildningssatsningar. En manual för kvalitetssäkring av vården ska översättas och anpassas till svenska
förhållanden. Brukare har varit delaktiga i projektet genom hela processen, dels genom att
vara representerade i projektets styrgrupp, dels genom att brukare- och anhörigföreträdare
har bjudits in till konferenser och seminerier. Huvudman för projektet är Beroendekliniken
vid Sahlgrenska sjukhuset och genomförandet sker i samarbete med Svenska Nätverket –
Dubbeldiagnoser. Projekttid: november 2005 – oktober 2007.
Resultat
Projektet har genererat en rapport; Hur kan vi hjälpas år? (2007). Syftet var att genom en
kartläggning kunna ge en översiktlig beskrivning av de arbetsformer som finns bland verksamheter i landet. En bred bas av erfarenheter från olika verksamheter finns att förvalta i ett
fortsatt utvecklingsarbete. Kartläggningen visar att medvetenheten om missbruks- och beroendeproblematiken har ökat, men att kunskapen är ojämnt fördelad. Bland dem som arbetar med specialiserade vårdinsatser är kunskapsläget relativt gott. Många gånger finns en
gemensam kunskapsbas och en stor samsyn mellan vårdgivare på det lokala planet, men på
en övergripande nivå är bristerna stora. Psykiatrins roll är på många håll dock fortfarande
begränsad till akutinsatser och utredning medan de långsiktiga behandlingsåtgärderna i
öppenvård ofta saknas. I rapporten belyses utvecklingsområden och förslag ges till fortsatt
utvecklingsarbete.
Kontakt
Lena Molin, Beroendekliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
_____________________________________________________________
_________________
19 Utvärdering av tre psykiatrinätverk
Bakgrund
En av Nationella psykiatrisamordningens satsningar handlade om att genom bildandet av
nätverk bidra till utveckling och förbättring av vård och omsorg om personer med allvarliga
psykiska problem. Satsningen motiveras med att samverkan i nätverk anses vara ett adekvat
sätt att utveckla och styra komplexa verksamheter som psykiatrisk vård och psykosociala
insatser.
Målgrupp
Personer med psykossjukdomar. Personer med neuropsykiatriska störningar. Personer med
psykisk störning och samtidigt missbruk.
40
Syfte
Projektet syftar till att utvärdera tre nätverk rörande tidigt omhändertagande vid psykos,
neuropsykiatriska störningar hos vuxna och personer med komplexa vårdbehov pga. psykisk störning och missbruk. Syftet är att undersöka vad som kännetecknar respektive nätverks sätt att arbeta, vilka konsekvenser och effekter av arbetsmetoderna man kan se för
berörd personal och berörda klienter och hur nätverk kan användas som medel för verksamhetsstyrning.
Genomförande
Nätverken utvärderas genom analys av nätverkens egna projektbeskrivningar och intervjuer
med ansvariga ledare, nätverksdeltagare, brukare och andra berörda personer. Konsekvenser och effekter av arbetsmetoden utgår från personalens utsagor och från brukarens egen
uppfattning. Huvudman för projektet är Centrum för utvärderingsforskning (UCER) och det
genomförs i samarbete med en forskare från Institutet för socialt arbete, Umeå Universitet.
Projekttid: maj 2006 – maj 2008.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning.
Kontakt
Projektledare docent Anders Hanberger, Centrum för utvärderingsforskning, Umeå universitet. Professor Rafael Lindqvist, Institutionen för socialt arbete, Umeå Universitet.
_____________________________________________________________
_________________
22 Genusprojektet - att synliggöra skillnader i samhällets insatser till
män och kvinnor med psykiska funktionshinder
Bakgrund
Personer med psykiska funktionshinder lever ofta ett socialt utsatt liv. Det kan handla om
isolering, fattigdom, stigmatisering och diskriminering av olika slag. Inom gruppen finns
det skillnader i hur samhällets insatser fördelas, inte minst mellan män och kvinnor. Genusfrågan är alltför lite uppmärksammad på detta område, bland annat saknas kunskap i form
av könsuppdelad statistik som visar hur resurser och insatser faktiskt fördelas mellan män
och kvinnor.
Målgrupp
Personer med psykiska funktionshinder.
Syfte
Målet med projektet är att sammanställa information om skillnader i samhällets insatser till
män och kvinnor med psykiska funktionshinder. Målsättningen är att informationen ska
kunna fungera som underlag för fortsatta diskussioner om genus inom olika verksamheter
som möter den här målgruppen.
Genomförande
Projektet genomförs som en litteraturstudie om befintlig forskning i ämnet. Dessutom ska
intervjuer genomföras med personer som har kunskaper inom området. Sammanställningen
ska spegla såväl målgruppens som professionellas erfarenheter. Huvudman och ansvarig för
genomförandet av projektet är Skellefteå kommun. Projekttid: januari 2006 – mars 2006.
41
Resultat
Projektet har genererat en rapport; Om jag syns finns jag – Att synliggöra kvinnor och män
med psykiska funktionshinder och psykisk ohälsa (2006). Rapporten visar att såväl förekomst av psykisk ohälsa och vård som de insatser som ges ser olika ut för män och kvinnor.
Dubbelt så många kvinnor som män får diagnosen depression och kvinnor upplever också
mer stress, ångest, oro och sömnstörningar. Alltfler flickor och unga kvinnor drabbas av
psykisk ohälsa. Dubbelt så många män som kvinnor tar sitt liv, kvinnor gör dock fler suicidförsök. Betydligt fler män än kvinnor missbrukar, men kvinnor far mer illa av sitt missbruk. Två tredjedelar av de personer som är hemlösa är män. Det är något vanligare med
psykisk ohälsa bland hemlösa kvinnor än bland hemlösa män. Diagnosen borderline personlighetsstörning är 2-4 gånger vanligare bland kvinnor än bland män. Män insjuknar
tidigare än kvinnor i schizofreni och prognosen är bättre för kvinnor än för män både när
det gäller symtomlindring och social funktion. När det gäller behandling får dubbelt så
många kvinnor som män antidepressiva läkemedel och betydligt fler kvinnor än män söker
och får psykoterapi i offentlig miljö. Trots att kvinnor söker och får vård och behandling för
psykisk ohälsa oftare än män är det generellt sett svårare för kvinnor att få rehabiliterande
insatser. Fler män än kvinnor får boendestöd men något fler kvinnor än män får hemtjänst.
Ungefär lika många kvinnor som män har insatsen personligt ombud.
Kontakt
Birgitta Sjögren Öhlund, Handikappomsorgen, Skellefteå kommun.
_____________________________________________________________
_________________
23 Analys av rehabiliterande komponenter i verksamheter som bedrivs
i klubbhus och sociala kooperativ, av ideella organisationer och kommuner
Bakgrund
Personer med psykiska funktionshinder är arbetslösa i högre grad jämfört både med befolkningen som helhet och med personer som har andra funktionshinder. Brister i rehabiliteringen av dessa personer har uppmärksammats flitigt utan att kraftfulla åtgärder har vidtagits. Slutsatsen i Nationella Psykiatrisamordningens rapport (2003:9) är att utbudet av rehabilitering och tillgången till arbete eller sysselsättning är eftersatt, varför ett utvecklingsarbete på detta område måste till.
Målgrupp
Personer med psykiska funktionshinder.
Syfte
Syftet med projektet är att beskriva hur sociala kooperativ, fontänhus och brukar- och intresseorganisationer med sin verksamhet bidrar till rehabilitering av psykiskt funktionshindrade. Förhoppningen är att resultat från projektet kunna utgöra underlag för finansiärers
bedömning av vilka prioriteringar som ska göras avseende sysselsättnings- och rehabiliteringsverksamheter för att förbättra situationen för de psykiskt funktionshindrade.
Genomförande
För att kunna välja enheter som ska studeras och för att få ett underlag för att utforma intervjuformulär som ska användas, kommer intervjuer med personer på chefsnivå för de organisationer som ska utredas att genomföras. De enheter som väljs ut ska uppsökas och där
ska intervjuer och observationer genomföras. Insamlat material ska sedan ligga till grund
för jämförelser mellan olika verksamheters rehabiliteringssätt. Huvudman och ansvarig för
genomförandet av projektet är Danderyds sjukhus. Projekttid: mars 2006 – december 2006.
42
Resultat
Preliminär rapport Analys av rehabiliterande komponenter i verksamhet som bedrivs i
klubbhus, sociala kooperativ, ideella organisationer och i kommuner (2006). Förslag på en
grundläggande modell för organisering av rehabiliteringsarbetet för psykiskt funktionshindrade har tagits fram. Ett förslag är att rehabiliteringen ska ske enligt ”Återhämtningsmodellen”, där man utgår från att den enskilde själv vet bäst vad som hjälper och själv är den
drivande kraften i återhämtningsprocessen. Ett annat förslag som lyfts fram är att brukare,
som återhämtat sig efter psykisk sjukdom, kompletterar vården av exempelvis akut sjuka.
Ett tredje förslag är en kombinationsmodell av Case management och systematiska flerpartsamtal i en rehabiliteringsgrupp. Modellen har inte prövats i praktiken men det finns planer
på att göra det inom kort. Tillsammans med en stödperson formuleras en målsättning för
individen som senare remitteras till en rehabiliteringsgrupp för systematiska flerpartssamtal
med berörda myndigheter. Här arbetas en individuell rehabiliteringsplan fram. Respektive
myndighet ansvarar för att de åtgärder som faller under deras myndighetsansvar genomförs.
På det här sätter integreras återhämtningsmodellen i den senare kombinationsmodellen. Den
psykiskt funktionshindrade kan få stöd av representanter från klientorganisationer, klubbhus eller sociala kooperativ.
Kontakt
Professor Jan Ekholm, projektledare, Ekonomistyrningsenheten, Danderyds Sjukhus.
_____________________________________________________________
_________________
24 Kartläggning av befintliga professorer inom psykiatrin
Bakgrund
I direktiven till Nationella psykiatrisamordningen ingår ett uppdrag att se över personalförsörjningen inom psykiatriområdet.
Syfte
Projektets syfte är att kartlägga befintliga professorer inom psykiatrin samt uppskatta hur
många professorer det kan finnas inom en fem- och tioårsperiod.
Genomförande
Projektet ska kartlägga och sammanställa en förteckning över befintliga professorer inom
psykiatrin (såväl inom allmänpsykiatri som inom rättspsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri
samt äldrepsykiatri) samt beskriva deras huvudsakliga verksamhetsområde. I projektet
ingår också att inventera hur många som inom en fem- till tioårsperiod skulle kunna bli
professorer. Huvudman för projektet är Institutionen för neurovetenskap, Psykiatrin vid
Akademiska sjukhuset, Uppsala. Projekttid: april 2006 – juni 2006.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkten för sammanställning.
Flertalet som innehar akademiska tjänster i de psykiatriska specialiteterna är äldre och
kommer att gå i pension inom en tioårsperiod. Det finns ett relativt stort antal disputerade
läkare eller personer som innehar docenturer som inte har lektorat eller professurer och som
också är över 50 år gamla. Dessa personer, som innebär en stor resurs, kommer sannolikt
att behöva ersättas under det närmaste decenniet. Det finns några yngre företrädare som kan
fylla bortfallet men det är oklart om de är intresserade av en akademisk bana. Om några
exempelvis väljer arbete inom läkemedelsindustrin kan rekryteringsläget försämras ytterligare.
43
Kontakt
Lena Bohling, projektledare/Lars von Knorring, projektansvarig, Institutionen för neurovetenskap, Psykiatrin, Uppsala universitet.
_____________________________________________________________
_________________
25 Psykisk sjukdom och brott - en insatsanalys
Bakgrund
Mot bakgrund av flera tragiska våldsbrott, där förövarna varit personer med psykisk störning/sjukdom fick Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga om det finns ett samband mellan
omhändertagandet av dessa personer inom psykiatrisk vård/social omsorg och de våldsbrott
som begåtts. Kartläggningen och tillsynen visade på brister i de olika aktörernas insatser.
Målgrupp
Personer med psykisk störning och samtidigt missbruk som har begått allvarliga våldsbrott.
Syfte
Syftet med detta projekt är att öka förståelsen för hur och varför dessa händelser inträffade
och få information om vilka åtgärder som bör vidtas för att förhindra att liknande händelser
sker igen.
Genomförande
Den nu aktuella studien avser att kartlägga personer med psykisk störning och samtidigt
missbruk, och beskriva insatser som personerna fått både från samhället och från andra
instanser under sitt livsförlopp. Brister och hinder identifieras och analyseras genom beskrivningar om bemötande och insatser.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkten för sammanställning.
Kartläggningen innefattar samtliga personer vårdade enligt LRV med särskild utskrivningsprövning (SUP) per den 18 maj 2005, närmare bestämt 134 personer från hela Sverige.
Specifikt handlar det om personer som är 50 år eller yngre, födda i Sverige, som har begått
allvarliga våldsbrott samt har en missbruksdiagnos. Huvudansvarig för genomförandet av
projektet är Örebro Universitet. Projekttid: september 2006 – december 2007.
Kontakt
Björn Johansson, projektledare, Institutionen för beteende, social- och rättsvetenskap, Örebro Universitet.
_____________________________________________________________
_________________
26 Beräkning av kommunernas sammanlagda kostnader för vård och
stödinsatser till psykiskt funktionshindrade
Syftet med projektet är dels att belysa kommunernas kostnader år 2005 för olika insatser till
personer med psykiska funktionshinder, dels att skapa en modell för hur man årligen kan
samla in uppgifter om kostnader för att kunna följa utvecklingen över tid (Socialförvaltningen Karlskoga kommun).
Bortfall
44
_____________________________________________________________
_________________
27 Privatekonomi hos personer med psykiska funktionshinder
Bakgrund
Personer med psykiska funktionshinder har sämre ekonomisk levnadsnivå i jämförelse med
andra handikappgrupper och särskilt i jämförelse med hela befolkningen. En allvarlig konsekvens av dålig privatekonomi kan vara en ökad frekvens av återfall i psykisk sjukdom
men den kan även vara ett hinder för rehabilitering.
Målgrupp
Personer med psykiska funktionshinder.
Syfte
Syftet med detta projekt är att beskriva de kostnader som är vanligt förekommande för
personer med psykiska funktionshinder samt visa hur det befintliga taxesystemet och de
nuvarande beräkningsgrunderna påverkar privatekonomin för denna målgrupp. Målsättningen är att resultat från studien kan utgöra ett underlag för att kunna fatta beslut om en
eventuell förändring på detta område.
Genomförande
Kostnader för hälso- och sjukvård, kommunalt stöd och service, arvodering av god man
eller förvaltare kartläggs. Med hjälp av resultaten från kartläggningen skapas ett verktyg för
att kunna jämföra kostnaderna för målgruppen med kostnader för andra grupper samt jämföra skillnader mellan olika landsting och kommuner. Huvudman för projektet är Stockholms läns landsting och det genomförs av Schizofreniförbundets förbundskansli. Projekttid: november 2005 – januari 2006.
Resultat
Resultatet av kartläggningen har publicerats i rapporten Vad kostar vård och stöd för personer med psykiska funktionshinder? (2006). I en bilaga rapporteras de vanligaste kostnaderna för vård och stöd i Sveriges kommuner och landsting. En slutsats från kartläggningen
är att det kan vara dyrt med vård och stöd för psykiska funktionshinder på grund av olika
avgiftssystem och avsaknad av något gemensamt, heltäckande högkostnadsskydd. I många
fall kan det därför vara svårt att överblicka och förutsäga kostnader för den enskilde, vilket
kan skapa problem vid planerandet av den egna ekonomin.
Kontakt
Maria Nyström Agback, Stockholms läns sjukvårdsområde, Stockholms läns landsting.
_____________________________________________________________
_________________
38 Inventering av verksamheter/aktiviteter i form av arbete/sysselsättning för personer med psykiska funktionshinder i ett urval
kommuner i Sverige
Bakgrund
Utvärderingen av 1995 års psykiatrireform och tillsynen av kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder (2002–2004) visade på brister när det gäller rehabilitering och daglig sysselsättning för personer med psykiska funktionshinder. Ungefär hälften
saknade adekvat sysselsättning. Förutom kommunernas insatser för målgruppen finns andra
45
verksamheter som t.ex. brukarorganisationers verksamheter, sociala kooperativ och Fontänhus.
Målgrupp
Personer med psykiska funktionshinder.
Syfte
Projektet avser att genomföra en kartläggning som ger en mer komplett bild av vilka verksamheter/aktiviteter, i form av arbete/sysselsättning, som finns för personer med psykiska
funktionshinder och vilken inriktning de har. Aktiviteterna/verksamheterna ska beskrivas
med utgångspunkt från ett brukarperspektiv. Tillgänglighet och i vilken mån huvudmännen/organisationerna känner till varandras verksamheter och samverkar respektive inte
samverkar ska undersökas.
Genomförande
Inledningsvis ska 20 kommuner som ska studeras väljas ut. Frågor som utgår från tre vinjetter ska ställas till utvalda informanter inom socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstingets psykiatri och brukarorganisationer. De olika verksamheterna identifieras och kartläggs utifrån vissa kriterier, t.ex. innehåll, målsättning, tillgänglighet, huvudmannaskap, samverkan och driftsform. Huvudman och ansvarig för genomförandet av
projektet är Länsstyrelsen i Västerbotten. Projekttid: januari 2006 – oktober 2006.
Resultat
Projektet är avrapporterat i Det finns mer än man tror – en kartläggning av sysselsättningsverksamheter för personer med psykiska funktionshinder i ett antal svenska kommuner
våren 2006 (rapport 2006:7 från Nationella psykiatrisamordningen). Kartläggningen har
visat att det finns mer än man tror när det gäller sysselsättningsutbud för personer med
psykiska funktionshinder. När samverkan och samordning av resurser sker öppnas arenor
som tidigare inte gick att upptäcka eller överblicka. Samverkan bidrar till ökade kunskaper
och skapar ett varierat utbud av sysselsättning för den enskilde. Det har också visat sig att
även om det sker en samordning så finns det andra problem i arbetet med en arbetslivsinriktad rehabilitering. Ett sådant är att avståndet mellan socialtjänstens utbud av sysselsättning
och en anställning med lön är alltför stort. Det som framför allt efterfrågas är alternativ i
gränslandet mellan dagverksamhet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Kontakt
Gunilla N Larsson, projektledare, Länsstyrelsen Västerbottens län.
_____________________________________________________________
_________________
65 Mobilisering av det civila och offentliga samhället
Bakgrund
I Eskilstuna finns det ca 4500 personer med lättare psykisk ohälsa. I kommunen finns ca
500 personer med allvarliga psykiska funktionsnedsättningar. Kommunen erbjuder i enlighet med Psykiatrireformens intentioner boende, boendestöd i ordinarie boende, sysselsättning/arbetsträning, kontakter och stöd i öppen verksamhet för dessa personer. Förutom
kommunens insatser finns också ett antal informella nätverk och föreningar som kommer i
46
kontakt med målgruppen. Kommunen har ett huvudansvar för att fånga upp personer som
är i behov av stöd och service, vilket kan ske genom uppsökande verksamhet.
Målgrupp
Personer med allvarliga psykiska funktionsnedsättningar.
Syfte
Syftet med projektet är att förbättra uppsökandeverksamheten i Eskilstuna kommun för att i
tid fånga upp de medborgare som på något sätt är beroende av stödinsatser eller service.
Olika aktörers insatser till målgruppen ska samordnas. Målsättningen är att förbättra livskvaliteten för dessa personer samt påverka allmänhetens syn på målgruppen.
Genomförande
Kunskap på området ska inhämtas genom litteraturstudier och insamlande av internationella
erfarenheter. Arbetsmodeller för uppsökande verksamhet, integrering och inslussning i
ordinarie verksamheter ska studeras genom litteraturstudier och insamlande av erfarenheter
på området. Modeller för hur den uppsökande verksamheten ska skötas ska sammanställas i
en manual. Den uppsökande verksamheten i kommunen ska intensifieras och fördjupas.
Ansvarig för detta ska en kommunal samordnare eller projektledare vara.. Olika aktörers
insatser ska samordnas i ett nätverksarbete. Kunskap och utveckling av metoder ska spridas
bland samverkansparter via seminarier, fortbildningsinsatser, föreläsningar, Internetutbildning och speciella kunskapstorg. Huvudman för projektet är Eskilstuna kommun. Projektet
genomförs i samarbete med bl.a. Södermanlands läns landsting och aktörer från det civila
och offentliga samhället i Eskilstuna. Projekttid: oktober 2005 – juli 2007.
Resultat
Slutrapport; Mobilisering av det civila och offentliga samhället – en modell för uppsökande
verksamhet för att nå människor med psykisk ohälsa (2007).
Föreningar och organisationer har samlats till dialog och möten i en referensgrupp. Genom
mobiliseringsprojektet har möten genomförts och information förmedlats i en stadsdel samt
i ett bostadsbolag. Kontakter med media har tagits med syftet att påverka massmedias bild
av psykisk sjukdom. Genom kontakter med andra kommuner och anordnande av en nationell konferens har andras erfarenheter och kunskaper kring uppsökande verksamhet inhämtats. Projektet har utvärderats genom en s.k. egenutvärdering. Utvärderingen visar att projektet har fått gott genomslag i de föreningar och organisationer som står närmast målgruppen., Även andra aktörer, som Hyresgästföreningen och det kommunala bostadsbolaget, har
varit mycket delaktiga och fått stort utbyte av projektet. En viktig erfarenhet av projektet är
att det offentliga samhället varit svårare att mobilisera än det civila, och att det på den offentliga sidan redan finns olika samverkansorgan.
Kontakt
Hans Bergström, vuxenförvaltningen och kommunledningskontoret, Eskilstuna kommun.
_____________________________________________________________
_________________
66 Tvångsvård i svensk psykiatri – ett utvecklingsprojekt kring etiska
dilemman
Bakgrund
47
Hälso- och sjukvården ska bygga på den enskildes önskan om undersökning eller behandling. Den psykiatriska vården har under vissa förutsättningar också i uppdrag att vårda
människor mot deras vilja. Sådan vård förekommer inom såväl vuxenpsykiatrin som barnoch ungdomspsykiatrin. Vetenskaplig forskning kring tvångsvård har sedan många år bedrivits vid Psykiatriskt forskningscentrum (PFC) i Örebro. Bland annat pågår två omfattande projekt, EUNOMIA och PSYRE. Båda projekten är inriktade på patientens upplevelser
av tvångsvård, men också på personalens upplevelser av etiska dilemman i samband med
denna vård.
Syfte
Syftet med detta projekt är att tillvarata och återanvända kunskaper och erfarenheter från
ovanstående två projekt. Målsättningen är att förbättra den etiska medvetenheten i psykiatrin och skapa en dialog kring detta. Kunskaper från projektet kan också gälla som underlag
för arbetet kring eventuella lämpliga förändringar i lagstiftning och/eller föreskrifter.
Genomförande
Kunskaper från projekten EUNEMIA och PSYRE ska återföras till psykiatriska barn- och
ungdomskliniker i Sverige men också till övriga angivna målgrupper. Det ska ske genom
nationella och regionala konferenser, lokala studiedagar och populärvetenskapliga publikationer. Huvudman för projektet är Örebro läns landsting. Genomförandet sker i samarbete
med samtliga BUP-kliniker i Sveriges landstingskommuner. Projekttid: augusti 2005 – juli
2007.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning. Lägesrapport december 2007.
Inom projektet har en enkät utarbetats som i mars 2007 skickats till samtliga verksamhetschefer inom vuxenpsykiatrin i Sverige. Avsikten är att få en bild av hur etiska frågor i allmänhet och frågor kring tvång i vården i synnerhet finns på agendan inom svensk vuxenpsykiatri. Detta material kommer att användas som underlag för en dialog kring dessa frågor som behöver föras, både inom psykiatrin och med andra aktörer i samhället. Enligt
lägesrapporten har 66 svar kommit in och bearbetning av materialet har påbörjats.
Resultat från EUNOMIA-studien har diskuterats lokalt med kliniker och vårdavdelningar i
Örebro län. En presentation vid en konferens för stödpersoner till tvångsvårdade patienter i
Södermanlands och Örebros län har genomförts. En folder med populärvetenskaplig presentation av studiens resultat är framtagen.
PSYRE-studien har resulterat i en bok: Tvingad hjälp – om tvång, etik och tillit i barn- och
ungdomspsykiatrisk vård (Studentlitteratur, 2006). Boken vänder sig till yrkesverksamma
och studerande inom barn- och ungdomspsykiatrin, socialtjänst, juridik och pedagogik och
kan fungera som underlag för lokala diskussioner.
Kontakt
Ingemar Engström, Örebro läns landsting.
_____________________________________________________________
_________________
69 Åtgärder för att ge invånarna i Rosengårds stadsdel i Malmö samma
psykiatriska vårdmängd relaterat vårdbehov som invånarna i övriga
Malmö
Bakgrund
Enligt en analys gällande år 2003 konsumerar befolkningen i Rosengårds stadsdel, i relation
till skattade av behov psykiatrisk vård, endast motsvarande hälften av vad befolkningen i
Malmö som helhet konsumerar.
48
Målgrupp
Personer med psykisk ohälsa boende i Rosengård.
Syfte
Projektet syftar till att anpassa det psykiatriska vårdutbudet till de särskilda behov som
finns hos befolkningen i Rosengård, så att den i omfattning motsvarar den som befolkningen i övriga Malmö erbjuds.
Genomförande
Malmös befintliga utbud av insatser till målgruppen ska kartläggas. Analyser av orsaksfaktorer till underkonsumtionen ska göras. Åtgärder för att ge befolkningen i Rosengård tillgång till psykiatrisk vård i samma utsträckning som övriga befolkningen i Malmö ska implementeras. Detta ska ske med utgångspunkt från kunskap om faktorer som leder till lågt
psykiatriskt vårdutnyttjande. Effekter av genomförda åtgärder ska utvärderas. Huvudman
för projektet är Malmö Högskola, område hälsa och samhälle, och ska genomföras i samarbete med Lunds universitet, Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö Region Skåne,
Sydvästra Skånes sjukvårdsdistrikt område psykiatri, Universitetssjukhuset MAS. Projekttid: november 2005 – maj 2007.
Slutrapport
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning.
Kontakt
Margareta Östman, område hälsa och samhälle, Malmö högskola.
_____________________________________________________________
_________________
82 Att skapa förutsättningar för att personer med funktionshinder ska
kunna leva ett fullvärdigt liv
Bakgrund
Ett hinder för social integrering av personer med psykiska funktionshinder är en stigmatiserad syn på psykisk sjukdom. Några aktuella studier om svenska folkets syn på psykisk
sjukdom har inte genomförts.
Målgrupp
Personer med psykiska funktionshinder.
Syfte
Projektets syfte är att undersöka allmänhetens attityder till psykisk sjukdom och till personer med psykiska funktionshinder som bor i närsamhället. Målsättningen med projektet är
också, att med utgångspunkt från vetenskapliga studier, ge underlag för beslut om interventioner som kan skapa förutsättningar för att personer i denna målgrupp ska kunna leva ett
liv på lika villkor som övriga samhällsmedborgare.
Genomförande
Projektet är en del i ett större projekt som studerar olika aspekter av psykiskt funktionshinder: (a) sambandet mellan existentiella frågor och funktionsnedsättningen, (b) närståendes
upplevelser av samverkan kring vården av den sjuke, (c) allmänhetens attityder till personer
med psykiska funktionshinder, (d) fysisk hälsa för personer med psykiska funktionshinder
49
samt (e) relationen mellan vårdpersonals samarbete och socialt utanförskap hos personer
med psykiska funktionshinder. I delstudien om attityder används ett befintligt instrument CAMI (Community Attitudes towards Mental Illness) som översatts och anpassats till
svenska förhållanden. 5 000 enkäter kommer att skickas till utvalda hushåll i storstadsområden, glesbygd och mellanstora städer enligt principer för befolkningsstudier vad gäller
urval och genomförande. Resultaten från enkäterna utgör tillsammans med resultat från de
andra delstudierna ett underlag för att utforma adekvata interventioner/riktade informationsinsatser för målgruppen. Huvudman för projektet är Stockholms läns landsting. Genomförandet sker i samarbete med Ersta Sköndals högskola. Projekttid: juni 2007 – januari 2008.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning. Lägesbeskrivning april 2007.
Mätinstrumentet har testats i en pilotstudie och därefter vidareutvecklats och anpassats till
svenska förhållanden. Publicering av huvudstudien är beräknad till årsskiftet 2007/2008.
Kontakt
Kim Lutzen, Psykiatriska kliniken sydväst, Stockholms läns landsting.
_____________________________________________________________
_________________
85 Integrativ/komplementär psykiatrisk vård
Bakgrund
Patienter och anhöriga inom psykiatrisk vård efterfrågar allt oftare komplementära metoder.
Psykiatrisk sluten- och öppenvård arbetar idag med dessa metoder men det finns sparsamt
med forskning om hur och när och i så fall vilka komplementära behandlingsmetoder som
används. En övergripande forskningsfråga är om integrativa behandlingsmodeller ger individuella hälsovinster och reducerar samhällskostnader för sjukvård, läkemedel och sjukskrivningar.
Målgrupp
Patienter och anhöriga till patienter inom psykiatrisk vård.
Syfte
Syfte med denna studie är att undersöka i vilken omfattning integrativa/ komplementärmedicinska behandlingsmetoder används inom den offentliga sektorn i Region Skåne och
kommuner samt undersöka om dessa metoder ökar klientens delaktighet i vården som erbjuds, om de fungerar hälsofrämjande, om de används som alternativ eller komplement till
läkemedelterapier, om de minskar läkemedelsbiverkningar och reducerar kostnader för
läkemedel och sjukskrivningar. Avsikten är också att analysera verkningsmekanismer,
förklaringsmodeller och behandlingsmetoder för att generera kunskap och teori på området.
Genomförande
En inventering av omfattningen av komplementärmedicinska metoder inom psykiatrisk
vård ska genomföras. Patienters/anhörigas uppfattning om effekter och nytta med komplementärmedicinska metoder ska utvärderas. Även vårdpersonalens uppfattning om metodernas effekter och nytta för patienterna ska studeras. Behandlingseffekter kommer att mätas
med stöd av olika instrument och matchas med en jämförande grupp. Uppföljande intervjuer kommer att göras efter ett och efter två år. Huvudman för projektet är Högskolan i Kristianstad. Genomförandet sker i samarbete med Region Skånes psykiatriska verksamheter.
Projekttid: september 2005– september 2007.
Resultat
50
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning. Lägesbeskrivning april 2007.
En enkätstudie per telefon till landsting, kommuner och av länsstyrelsen kontrollerade behandlingshem för psykiskt sjuka i Sverige för att undersöka användningen av alternativa
behandlingsmetoder har genomförts. En stor del av intervjuerna med terapeuter som arbetar
med alternativa behandlingar inom psykiatrisk vård har genomförts. Insamlat material ska
sedan bearbetas och sammanställas.
Kontakt
Lisbeth Lindell, Högskolan i Kristianstad.
Utbildning
8 Kompetensförsörjning inom verksamheter riktade mot psykiskt störda lagöverträdare m.fl.
(hör ihop med 34)
Bakgrund
Den psykiatriska vården för allvarligt psykiskt störda lagöverträdare ska ske enligt normaliseringsprincipen, det vill säga vård på lika villkor som resten av befolkningen. Allmänpsykiatrin har dock i de flesta fall inte de kunskaper och erfarenheter som krävs för att behandla de komplexa psykiatriska störningar som finns bland exempelvis fängelseklientelet.
Brister i kunskap och kompetens om hur man arbetar med målgruppen är stor också bland
ledande tjänstemän och personal. Psykiatrisamordningens satsning på kvalitetsutveckling i
vården av psykiskt störda lagöverträdare/personer med särskilt komplicerad psykisk problematik berör kompetensförsörjning inom verksamheter för vård och omsorg om dessa
personer.
Målgrupp
Lagöverträdare med psykisk störning/allvarlig psykiatrisk problematik.
Syfte
Syftet med projektet är att höja utbildningsnivån generellt för personal som arbetar med
psykiskt störda lagöverträdare samt personal som arbetar med särskilt komplicerad psykiatrisk problematik.
Genomförande
Inledningsvis behöver målgruppen definieras samt problem och behov av insatser identifieras. Utbildnings- och kompetensnivån ska kartläggas och ett framtida rekryteringsbehov av
personal, riktad till målgruppen, ska uppskattas. Inom projektet ska lämnas ett förslag på
hur en grundutbildning på högskolenivå skulle kunna se ut och utifrån förslaget ska en
utbildning utformas. Kompletteringsutbildning för personal som redan har högskoleutbildning, men som saknar utbildning inom psykiatri, ska också utformas. De olika utbildningarna förslås vara uppbyggda i moduler på såväl hel- och halvfart som på distans, som kan
väljas utifrån intresseområde och som kan varvas med yrkesliv och högre teoretiska studier.
Samtliga utbildningar ska prövas på fyra orter och därefter utvärderas och korrigeras (se
projekt 34). Huvudman för projektet är Högskolecentrum i Vänersborgs kommun. Projekttid: oktober 2005 – december 2007.
Resultat
Projektet är avslutat och har avrapporterats till Socialstyrelsen i september 2006 (Utredning
avseende ny grundutbildning 80 poäng – inriktning psykisk hälsa och Inventering av ut-
51
bildningsnivå, rekryteringssituation för valda personalgrupper inom berörda myndigheter
samt behov av personal vid utökande av verksamheter inom rättpsykiatri och kriminalvård). Kartläggningen av kunskapsnivån visar bland annat att det högsta kunskapskapitalet
finns inom psykiatrins öppenvård, barn- och ungdomspsykiatrin samt kriminalvårdens
frivård. Lägst kunskapskapital finns inom Kommunala verksamheter med mindre än 10 000
invånare. Slutsatser som dras är att det är orimligt att kräva högskoleutbildning för all personal, men att åtminstone gymnasiernas nuvarande omvårdnadsprogram bör fördjupas inom
området psykiatriska problem/störningar. När det gäller framtida rekryteringsbehov uppskattas att en relativt stor andel, nästan 30 procent av tillsvidareanställd personal med skötarutbildning, går i pension inom tio år och att det därför är viktigt att skapa en bred rekryteringsbas med utgångspunkt från gymnasiekompetens för att kunna täcka ett kommande
kompetensbortfall på området.
Kontakt
Per-Åke Warg, Högskolecentrum i Vänersborg, Vänersborgs kommun.
_____________________________________________________________
_________________
34 Fyra testutbildningar inom ramen för grundutbildning – rättspsykiatri
(hör ihop med projekt 8)
Bakgrund
Psykiatrisamordningens satsning på kvalitetsutveckling i vården av psykiskt störda lagöverträdare/personer med särskilt komplicerad psykisk problematik berör kompetensförsörjning
inom verksamheter för vård och omsorg om dessa personer. Nationell psykiatrisamordning
och Socialstyrelsen har gemensamt tagit fram förslag till grundutbildningar i rättspsykiatri.
Ett av förslagen är en Socialpedagogisk utbildning om 80 poäng som riktar sig till studenter
som i sin yrkesutövning möter/kommer att möta psykiskt störda lagöverträdare och patienter/klienter med särskilt komplicerad problematik. Delar av utbildningen, i form av enskilda
kurser, är även tänkt att kunna användas som kompletteringsutbildning för redan anställd
personal som har grundutbildning men saknar relevant kompetens inom området. Även
olika former för distansutbildning/flexibelt lärande ska på sikt utvecklas.
Målgrupp
Lagöverträdare med psykisk störning/allvarlig psykiatrisk problematik.
Syfte
Syftet med projektet är att starta och pröva fyra högskolekurser i rättpsykiatri, riktad till
personal som i sin yrkesutövning möter/kommer att möta psykiskt störda lagöverträdare
och patienter/klienter med särskilt komplicerad problematik.
Genomförande
Inom projektet prövas fyra kortare kurser under läsåret 2006/2007. Testkurserna ska bedrivas på halvfart och distans och väljas inom ramen för tänkt grundutbildning. Platserna till
testutbildningarna fördelas mellan Kriminalvården, kommuner, psykiatri/rättspsykiatri samt
Statens institutionsstyrelse. Huvudman och ansvarig för genomförandet av projektet är
Vänersborgs kommun. Projekttid: oktober 2006 – maj 2007.
Resultat
Se beskrivning projekt 8.
Kontakt
52
Per-Åke Warg, Högskolecentrum i Vänersborg, Vänersborg kommun.
_____________________________________________________________
_________________
9 Vidareutbildning för läkare – CME-kurser
Målgrupp
Psykiatriker från barn-, vuxen, äldre-, beroende- och rättpsykiatriska området.
Syfte
Projektets syfte är att skapa oberoende utbildningstillfällen, s.k. CME-kurser (Continous
Medical Education), för psykiatriker från såväl barn-, vuxen-, äldre-, beroende- som rättpsykiatriska området. Kurserna ska kunna användas i läkarnas kontinuerliga utbildning och
överrensstämma med de planer som finns inom Läkarförbundet för läkares fortbildning.
Genomförande
En provkurs hålls våren 2005. Efter det planeras ytterligare kurser under de kommande två
åren.
Kurserna är en halvdag men målet är att det ska erbjudas ytterligare halvdagarskurser under
kanske två gånger per år. Kurserna ska vara utformade utifrån teman som är olika från en
gång till en annan så att de kan leva vidare under många år. Huvudman för projektet är
Psykiatri Centrum Karolinska. Projekttid: oktober 2005 – april 2007.
Resultat
Avrapporterat maj 2007.
Sex CME-kurser med olika teman har hållits under 2006 med start under våren. Efter positiva kursutvärderingar har ytterligare sex kurser genomförts under 2007; två reprisserier
från 2006 samt fyra nya kurser.
Kontakt
Nils Lindefors, projektledare, Psykiatri Centrum Karolinska, Stockholms läns landsting.
_____________________________________________________________
_________________
32 Planering av högskolekurs för biståndsbedömare
(hör ihop med 33)
Bakgrund
Socialtjänsten har behov av fortbildning, främst för yrkesgrupper som handlägger LSS- och
SoL-ärenden rörande personer med psykiska funktionshinder och yrkesgrupper med ansvar
för utveckling och ledning av stödinsatser för psykiskt funktionshindrade. Nationella psykiatrisamordningen kallade i februari 2006 till ett möte med universitet och högskolor för att
diskutera fortbildning för personal som är verksam inom det socialpsykiatriska området.
Diskussionerna utmynnade i ett uppdrag till Högskolan i Dalarna och Växjö universitet att
gemensamt utforma och presentera ett förslag till två kursplaner om vardera 5 poäng samt
förslag på genomförande.
Målgrupp
53
Yrkesgrupper som handlägger LSS- och SOL-ärenden rörande personer med psykiska
funktionshinder samt yrkesgrupper som ansvarar för utveckling och ledning av stödinsatser
för psykiskt funktionshindrade.
Syfte
Projektet är ett samarbete med Växjö universitet (projekt 33) med syfte att utforma och
presentera förslag till två kursplaner på högskola om vardera 5 poäng samt förslag till hur
genomförandet ska ske.
Genomförande
Kursplaner för två utbildningar, Handläggning LSS-SoL och Metoder och verksamhetsutveckling inom socialpsykiatrin ska tas fram. Det ska ske genom litteratursökningar och
genomgång av befintliga kursplaner samt genom diskussioner om innehåll, genomförande
och anpassning. Arbetet ska ske i en tvärdisciplinär arbetsgrupp med representanter från
ämnena socialt arbete/social omsorg, rättvetenskap och vårdvetenskap och med representanter från socialtjänst och Länsstyrelsens sociala enhet i Dalarna. Högskolan i Dalarna och
Växjö universitet kommer sedan gemensamt ta fram ett förslag på kursplaner. Huvudman
för projektet är Högskolan i Dalarna och genomförandet sker i samarbete med Växjö Universitet. Projekttid: februari 2005 – april 2006.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning.
Kontakt
Eva Hämberg, Högskolan i Dalarna.
_____________________________________________________________
_________________
33 Planering av högskolekurs för biståndsbedömare m.fl.
Bakgrund
Socialtjänsten har behov av fortbildning, främst för yrkesgrupper som handlägger LSS- och
SoL-ärenden rörande personer med psykiska funktionshinder samt yrkesgrupper med ansvar för utveckling och ledning av stödinsatser för psykiskt funktionshindrade. Nationella
psykiatrisamordningen kallade i februari 2006 till ett möte med universitet och högskolor
för att diskutera fortbildning för personal verksam inom det socialpsykiatriska området.
Diskussionerna utmynnade i ett uppdrag till Högskolan i Dalarna och Växjö universitet att
gemensamt utforma och presentera ett förslag till två kursplaner om vardera 5 poäng samt
förslag till former för genomförande.
Målgrupp
Yrkesgrupper som handlägger LSS- och SOL-ärenden rörande personer med psykiska
funktionshinder samt yrkesgrupper som ansvarar för utveckling och ledning av stödinsatser
för psykiskt funktionshindrade.
Syfte
Projektet är ett samarbete med Högskolan i Dalarna (projekt 32) med syfte att utforma och
presentera förslag till två kursplaner på högskola om vardera 5 poäng samt förslag till hur
genomförandet ska ske.
Genomförande
54
Kursplaner för två utbildningar, Handläggning LSS-SoL och Metoder och verksamhetsutveckling inom socialpsykiatrin ska tas fram. Det ska ske genom litteratursökningar och
genomgång av befintliga kursplaner samt genom diskussioner om innehåll, genomförande
och anpassning med en tvärdiciplinär arbetsgrupp med representanter från ämnena Socialt
arbete/social omsorg, rättvetenskap och vårdvetenskap dels med representanter från socialtjänst och Länsstyrelsens sociala enhet i Dalarna. Högskolan i Dalarna och Växjö universitet kommer sedan gemensamt ta fram ett förslag på kursplaner. Huvudman för projektet är
Växjö Universitet/IVOSA och genomförandet sker i samarbete med Högskolan i Dalarna.
Projekttid: februari 2005 – april 2006.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning.
Kontakt
Lektor Maria Wolmesjö, IVOSA, Växjö Universitet. Prefekt Kerstin Gynnerstedt, IVOSA,
Växjö universitet.
_____________________________________________________________
_________________
44 Genomförande av högskolekurs för biståndsbedömare
(hör ihop med 32 och 33 – planering av högskolekurs – medan detta projekt genomför en
testutbildning)
Bakgrund
Enligt Nationella psykiatrisamordningen finns det behov av fortbildning för personal verksamma inom det socialpsykiatriska området, främst socialsekreterare och biståndshandläggare inom kommunernas socialtjänst.
Målgrupp
Personal verksamma inom det socialpsykiatriska området, främst socialsekreterare och
biståndshandläggare inom kommunernas socialtjänst.
Syfte
Projektet är ett samarbete med Högskolan i Dalarna med syfte att utforma och testa 10 p
högskoleutbildning i stöd och rehabilitering för personer med psykiska funktionshinder.
Genomförande
Inledningsvis kommer pilotkurser att hållas vid två lärosäten i Sverige: Växjö universitet
och Högskolan i Dalarna. Kursstart under våren 2007 respektive hösten 2006. Båda kurserna ges som fristående kurser i distansform. Huvudman för projektet är Växjö universitet
och genomförandet sker i samarbete med Högskolan i Dalarna. Projekttid: 2006 – 2007.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning.
Kontakt
Maria Wolmesjö, projektledare, Växjö universitet.
55
_____________________________________________________________
_________________
42 Psykiatrisk tvångsvård – ett utbildningsprogram
Bakgrund
För patienter intagna för tvångsvård svarar många olika befattningshavare, bl. a. allmänläkare, socialsekreterare, poliser, domare, nämndemän, juridiska ombud m.fl. Dessutom berörs ett stort antal anhöriga av tvångsvården. För dessa berörda saknas ett utbildningsprogram för psykiatrisk tvångsvård.
Målgrupp
Yrkesgrupper som arbetar inom psykiatrisk tvångsvård, t.ex. socialsekreterare, poliser,
domare, nämndemän, juridiska ombud.
Syfte
Syftet med detta projekt är att ta fram ett utbildningsprogram i DVD-format som kan användas av personal som arbetar med och möter personer intagna för tvångsvård.
Genomförande
Utbildningsprogrammet bygger på 35 videosekvenser, där tre typiska patientfall utgör
stommen. Huvudman för projektet är Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Universitetssjukhuset vid Huddinge sjukhus. Projektet genomförs i samverkan med
Schizofreniförbundet, Riksorganisationen SPES, Föreningen Balans, OCD-förbundet
Ananke samt Fountain House. Projekttid: juni 2006 – maj 2007.
Resultat
Ett utbildningsprogram i psykiatri har tagits fram och publicerats hösten 2007. På DVDskivan finns fyra utbildningsprogram som i multimedia illustrerar olika psykiska sjukdomar
och omhändertagande. De symtom som kan förekomma vid psykisk sjukdom illustreras
utifrån patienter med olika diagnoser. Med tre patientfall visas hur tvångsvård går till. Scenerna kommenteras av experter i juridik och omvårdnad samt av poliser med erfarenhet av
handräckning. I en diagnostisk intervju med en patient som kommer på nybesök visas hur
en sköterska går igenom 15 tänkbara diagnoser i den strukturerade intervjun MINI inför en
slutlig läkardiagnos. Tio närstående till personer med psykisk sjukdom berättar hur de hanterar symtom och problem som uppkommer när en person i familjen eller på arbetet blir
sjuk.
Kontakt
Docent/universitetslektor Christer Allgulander, projektledare, Karolinska Institutet.
_____________________________________________________________
_________________
54 Ett sundare liv – gemensam utbildningssatsning inom psykiatri och
kommun för instiftande av livsstilsgrupper för riskpatienter för metabolt syndrom
Bakgrund
Det är numera väl känt att personer med långvarig sjukdom och långvarigt bruk av neuroleptika löper ökad risk att drabbas av metabolt syndrom och för tidig död. Det beror bland
annat på patientens egen oförmåga att ändra sin livsstil men också på att den somatiska
56
aspekten av hälsotillståndet hamnat i bakgrunden som en följd av psykiatrins och primärvårdens fokus på den psykiatriska sjukdomen. Brist på rutiner och samverkan mellan psykiatrin och primärvården medför att sjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar
förblir oupptäckta och obehandlade under lång tid.
Målgrupp
Personer med allvarliga psykiska funktionshinder såsom schizofreni, schitzoaffektiva syndrom och övriga psykoser behandlade med neuroleptika, med risk för metabolt syndrom.
Syfte
Syftet med detta projekt är att erbjuda deltagande i livsstilsgrupper.för patienter med svåra
psykiska sjukdomar, såsom schizofreni, schitzoaffektiva syndrom och övriga kroniska
psykoser, och som är behandlade med neuroleptika, med risk för metabolt syndrom (BMI
över 25). Det långsiktiga målet är att samarbetet mellan kommun och öppenvårdspsykiatrin
ska utvecklas och fördjupas så att man tar ett gemensamt ansvar för att denna riskgrupp ska
uppmuntras och vägledas att förändra sin livsstil.
Genomförande
Under två år anordnas kurser för blivande instruktörer för livsstilsgrupper, med start hösten
2005. Utbildningsverksamheten kommer att utvärderas och patienternas somatiska hälsa
ska följas upp. Under instruktörsutbildningen sätts kursdeltagare från samma geografiska
område samman, med syftet att grundlägga förutsättningar för fortsatt samarbete mellan
olika aktörer. Huvudman för projektet är Psykiatriska kliniken vid Danderyd sjukhus. Genomförandet sker i samarbete med Lidingö kommun, Täby kommun, Danderyds kommun,
Sollentuna kommun, Åkersberga kommun, Vaxholms kommun, RSMH I Samma Båt, samt
IFS i Vallentuna respektive Lidingö. Projekttid: september 2005 – maj 2007.
Resultat
Lägesbeskrivning 2007.
Fyra instruktörsutbildningar med ca 20 deltagare gavs 2005–2007. Personal från öppenpsykiatrin, kommunens boendestöd, medlemmar från RSMH och IFS har inbjudits. Vårterminen 2006 kom även deltagare från Fontain House och den nystartade Mellanvårdsenheten
samt personal från Villan, en ny enhet för nyinsjuknade i psykos. Syftet med kurserna är att
man ska komma ingång med och leda s.k. hälsogrupper, vilket också har skett. Kursplanen
har i stort sett varit samma som för pilotutbildningen. Enligt gruppledarna har gemenskapen
kamratstödet och de ökade kunskaperna som förmedlats lett till livsstilsförändringar hos
gruppmedlemmarna. Medvetenheten om att man kan påverka sin situation har stärkts. Personalen tycker att deras yrkesroll har utvecklats och de har känt glädje och stimulans i sitt
uppdrag. Vid RSMH- föreningen har nu en brukarstyrd hälsogrupp införts.
Kontakt
Agneta Bagge, utbildningsledare, FoU-sektionen, Psykiatriska kliniken, Danderyds sjukhus.
_____________________________________________________________
_________________
67 Implementering av praktiknära kunskapsbaserad utbildning om
övergrepp mot kvinnor med psykisk ohälsa
Bakgrund
Både klinisk erfarenhet och vetenskapliga studier visar en ökad förekomst av fysiska och
sexuella övergrepp bland kvinnor med psykiska funktionshinder. Det saknas kunskap om
57
hur den våldsutsatta kvinnan bör bemötas när hon vänder sig till olika myndigheter för vård
och omsorg. Anledningarna till detta är många och kan huvudsakligen kopplas till bristande
rutiner och resurser men det handlar också om personalens osäkerhet och brist på tid, erfarenheter och kunskap inom området.
Målgrupp
Yrkesgrupper som arbetar med kvinnor med psykiska funktionshinder, som har utsatts för
fysiska och/eller sexuella övergrepp.
Syfte
Syftet med projektet är att generellt öka kunskapen om målgruppen och dess behov av
adekvat vård och stöd.
Genomförande
Projektet genomförs med tre målsättningar: a) identifiera målgruppens behov av vård och
stöd, b) inventera hur yrkesgrupper, som arbetar med dessa kvinnor, uppfattar deras behov
av vård och stöd samt c) utifrån praktiknära kunskapsbaserad kunskap utarbeta och testa en
högskolekurs om 10 p som kan användas i kurser för berörd personal, exempelvis sjuksköterskor, poliser och socialarbetare. Om utbildningen faller ut väl ska den i framtiden kunna
användas som fortbildningskurs inom olika högskolor i Sverige. Utbildningsmaterial ska
tas fram. Vårterminen 2006 startade kursen vid Växjö Universitet. Studenterna examineras
i seminarieform ute på sina respektive verksamhetsplatser och på så sätt sprids kunskaperna
vidare. Erfarenheter av kursen insamlas bland annat genom skrivet material, deltagande
observationer vid undervisning och examinationer samt genom tematiska intervjuer med
studenter vid start, mitt i kursen och tre månader efter kursavslutningen. Huvudman för
projektet är Institutionen för vård, omsorg och socialt arbete, Växjö universitet. Projekttid:
september 2005 – september 2007.
Resultat
Resultat från projektet har presenterats i en rapport (2007): Övergrepp mot kvinnor och
psykisk ohälsa – utvärdering av innovativ fortbildningskurs för poliser, socionomer och
sjuksköterskor. Såväl process som utfall av fortbildningen har undersökts. 16 personer,
samtliga med erfarenhet av att jobba med målgruppen, sökte och genomgick den första
testkursen. Intervjuer med studenterna visade att de överlag var nöjda med kursen. En del
kritik framfördes dock, bland annat att innehållet var alltför generellt och inte tillräckligt
fokuserat på målgruppen. Den sammanfattande slutsatsen i rapporten är att utbildningsinsatser för att förbättra målgruppens problem, som ges i nära anslutning till den praktiska
verksamheten, ökar möjligheterna att sprida kunskaper i ämnet.
Kontakt
Anita Bengtsson-Tops, Institutionen för vård, omsorg och socialt arbete, Växjö universitet.
_____________________________________________________________
_________________
75 Fortbildning för personal som möter kvinnor med psykisk ohälsa
58
Bakgrund
I RMSH:s rapport ”Vi är många” framkom det att 70 procent av de kvinnor som varit i
kontakt med psykiatrin hade varit utsatta för våld eller övergrepp. Majoriteten av dessa
kvinnor kopplade sina nuvarande psykiska problem till dessa övergrepp och närmare hälften ansåg att de behövde mer stöd för att bearbeta sina upplevelser. Vidare fann man att
kvinnor som utsatts för övergrepp hade längre vårdtider inom psykiatrin än övriga kvinnor.
Därför är det viktigt att all personal som möter dessa kvinnor har grundläggande kunskaper
om omfattningen av denna problematik och känner till hur man hjälper dessa kvinnor på
bästa sätt. ASTA-teamet vid psykiatriska kliniken i Umeå arbetar sedan en tid tillbaka med
en metod som hjälper svårt traumatiserade kvinnor att komma tillbaka till ett gott socialt
liv.
Målgrupp
Yrkesgrupper som kommer i kontakt med kvinnor med psykiska funktionshinder som utsatts för våld eller övergrepp.
Syfte
Syftet med det här projektet är att utveckla och genomföra fortbildning till personal som i
sitt arbete möter kvinnor som blivit utsatta för våld och övergrepp. Målsättningen är att
kvinnor som söker sig till psykiatrin och kommunens socialtjänst ska bli uppmärksammade
och få adekvat vård för sina problem.
Genomförande
Projektmedlen kommer att användas för att ordna fortbildning till personal som möter målgruppen. Utbildningen ska innehålla fördjupnings- och metodisk utbildning som ska göra
det möjligt att arbeta specifikt med traumatiserade kvinnor. Utbildningar kommer att organiseras av RSMH och experter kommer att stå för undervisningen. Utbildningen anordnas i
två steg: allmän grundutbildning en heldag och fördjupnings- och metodikutbildning i fem
heldagar under två år. Grundutbildningen innehåller allmän kunskap om målgruppen medan
fördjupningsdelen specifikt fokuserar på arbetet med traumatiserade kvinnor och ny forskning om PTSD. Utbildning ges i ASTA-teamets arbetsmetoder. Huvudman för projektet är
Stockholms kommun. Genomförandet sker i samarbete med RSMH, Stockholms Stad och
Stockholms läns landsting. Projekttid: september 2005 – december 2007.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning. Enligt en lägesrapport följer
projektet i stort sett den tidigare projektplanen, med viss tidsmässig förskjutning. Det tog
längre tid än beräknat, både att få till stånd utbildningen och få till stånd ett samarbete mellan kommun och landsting. Det har varit svårt att hitta brukare som kan medverka, men
problemet har lösts genom att brukare fått skriva ned sina erfarenheter av våld och övergrepp och av bemötandet inom kommun och landsting. Utbildningarna löper på. Några
stadsdelar vill gå vidare i sitt samarbete mellan socialtjänst och landsting och vill starta
speciella verksamheter för våldsutsatta kvinnor.
Kontakt
Birgitta Sevefjord och Göran Jakobsson, Stockholms Stad.
_____________________________________________________________
_________________
87 Kvalitetsdokument om stöd till återhämtning från psykisk ohälsa
Målgrupp
Yrkesgrupper som arbetar med personer med psykisk ohälsa.
59
Syfte
Syftet med projektet är att utforma ett kvalitetsdokument som ska användas av professionella i dagligt arbete, vid kompetensutveckling av anställda, i grundutbildning vid universitet samt i utvecklingsarbete tillsammans med brukarna. Målet är att anställda inom vårdoch servicegivande organisationer, genom användandet av kvalitetsdokumentet, ska utveckla sitt bemötande av och arbete med personer med psykisk ohälsa.
Genomförande
Arbetet kommer att innehålla följande moment:
•
Ta fram en utbildning som kan utgöra ett stöd i en process som uppmuntrar professionella att reflektera kring hur organisation, arbetssätt och bemötande kan utvecklas så att man kan ge bättre stöd till återhämtning
•
Utbilda utbildare
•
Sprida information om projektet för att skapa ett intresse för utbildningarna
•
Genomföra utbildningar för personal inom kommun och landsting, försäkringskassa och arbetsförmedling och sprida erfarenheter från arbetet med utbildningarna
och seminarierna.
Huvudman är landstinget i Kalmar län. Genomförandet ska ske i samarbete med Psykiatri
Kalmar, Fokus Kalmar län, Emmaboda kommun, Nybro kommun, Oskarshamn kommun,
Västerviks kommun, RSMH:s förbundskansli, Sveriges kommuner och landsting, SISUS
(Handisam). Projekttid: december 2005 – hösten 2008.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning. Lägesrapport april 2007.
En utbildning som används i Australien har översatts och anpassats till svenska förhållanden. Återhämtningsinriktat arbetssätt handlar inte om att lära ut en särskild metod utan om
att attityd och förhållningssätt. Utbildningen har testats bland anställda inom kommun och
landsting i Oskarshamn och Västervik samt med representanter från RSMH. Utbildningen
bygger på forskning om återhämtning, som baseras på människors berättelser om vad som
hjälper. 13 utbildare har utbildats, varav åtta har egen erfarenhet av återhämtning. Tre utbildningar om tre dagar har genomförts under 2006. Under våren 2007 planeras 18 utbildningar. Utbildningarna köps in av uppdragsgivaren. RSMH administrerar arbetet med utbildningarna och på så vis kan utbildningarna fortsätta även efter projektets avslut. Projektet har redovisats på flera konferenser i landet under 2006. Under hösten 2007 och våren
2008 planeras erfarenhetsseminarier med representanter från de kommuner och landsting
som köpt in utbildningen. Syftet är att utbyta erfarenheter kring hur man arbetar för att
utveckla organisation, arbetssätt och bemötande för att stödja återhämtning. Erfarenheterna
ska sedan sammanställas i en skrift som ska publiceras hösten 2008.
Kontakt
Cajsa Björch, Landstinget i Kalmar län.
Information/Kunskapsutbyte
3 Guiden
Bakgrund
60
Alla kommuner och landsting ska ha en gemensam sammanställning av information om de
verksamheter, den hjälp och det stöd som finns för personer med psykiska funktionshinder.
Den ska omfatta kommunernas och landstingens verksamheter, liksom andra aktörers, t.ex.
Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, intresse-, anhörig- och brukarorganisationer. Guiden ska finnas både i en tryckt version och på kommunernas och landstingens hemsidor.
Guiden ska uppfylla vissa kriterier vad gäller innehåll, utseende, tillgänglighet och den ska
uppdateras löpande för att hålla informationen aktuell.
Målgrupp
Personer med psykiska funktionshinder, anhöriga och personal som möter dessa personer i
sitt arbete.
Syfte
Syftet med detta projekt är att ta fram en mall där det anges vad Guiden ska innehålla och
hur den ska utformas. Målsättningen är att alla kommuner och landsting på sikt ska ha en
Guide med gemensam information om verksamheter som finns för hjälp och stöd för personer med psykiska funktionshinder, deras anhöriga och personal.
Genomförande
En mall där det anges vad en Guide ska innehålla och hur den ska utformas ska tas fram.
Huvudman och ansvarig för genomförandet är Eskilstuna kommun. Projekttid: februari
2006 – december 2007.
Resultat
Avrapporterat juni 2007.
I förarbetet undersöktes aktuella värderingar och synpunkter hos målgruppen brukare med
psykiska funktionshinder, anhöriga och personal. I arbete fastslogs att Guiden ska vara lätt
att hitta, dels via Internet, dels i broschyrform. Broschyren ska finnas tillgänglig i lämpliga
verksamheter. Utseendet bör vara tilltalande och inbjuda till läsning, men broschyren ska
samtidigt vara neutral så att den inte pekar ut målgruppen. Innehållet bör vara kort, konkret
och personligt. Verksamheter och kontaktställen som kan vara till stöd och hjälp och som
kan underlätta det vardagliga livet för den funktionshindrade ska återges på ett personligt
och varmt sätt. Ambitionen ska vara att uppmuntra till kontakt. Innehållet bör dessutom
vara lättläst och ha en tydlig struktur. Det är angeläget att innehållet uppdateras kontinuerligt och därför bör man skapa rutiner för hur och när uppdateringar ska göras och av vem.
Kontakt
Thure Morin, förvaltningschef, Vuxenförvaltningen, Eskilstuna kommun. Inger Grindelid,
utvecklingsstrateg, Utvecklingsenheten, Eskilstuna kommun.
_____________________________________________________________
_________________
4 Neuropsykiatriska störningar hos vuxna
Bakgrund
Kunskapen om neuropsykiatriska störningar har ökat under senare år. Personer med dessa
störningar löper större risk för annan sjuklighet som psykiska sjukdomar, missbruk och
droger. Efterfrågan på utredningar och insatser för denna grupp ökar och väntetiderna är
långa. På många håll i Sverige saknas det idag verksamheter där man har kunskap om dessa
tillstånd. Nationell psykiatrisamordning har konstaterat att det finns behov av ett nationellt
utvecklingsarbete inom detta område.
Målgrupp
61
Yrkesgrupper som arbetar med vård och omsorg av personer med neuropsykiatriska störningar.
Syfte
Huvudsyftet med projektet är att alla landsting och kommuner i Sverige ska bedriva verksamheter som kan möta behoven hos vuxna med neuropsykiatriska störningar. Vård och
omsorg om gruppen ska ske i enlighet med aktuell kunskap på området. Kunskapsnivån ska
höjas allmänt och speciellt i verksamheter som ger insatser till målgruppen.
Genomförande
En kartläggning av befintliga kunskaper och erfarenheter på området i Sverige ska genomföras. På basis av den insamlade kunskapen ska en modell/mall för ett vårdprogram tas
fram. Projektet ska hjälpa landsting och kommuner att utveckla sina verksamheter så att de
bättre möter målgruppens behov. Detta ska ske genom seminarier och utbildningstillfällen
och genom fortsatt kompetensutveckling, handledning och stöd till verksamheter. Kommuner och landsting ska också stimuleras att utveckla egna lokala vårdprogram. Projektet ska
bidra till att nätverk skapas med syftet att utbyta kunskap mellan enheter/verksamheter.
Huvudman för projektet är Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Drottnings Silvias Barn- och
ungdomssjukhus. Projekttid: november 2004 – december 2006.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning. Lägesrapport april 2007.
Kartläggningen enligt ovan har inte kunnat genomföras. Arbetet i projektet kommer att
sammanfattas i två dokument: Nationellt vägledningsdokument. ADHD hos vuxna resp.
Nationellt vägledningsdokument. Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Arbetet med dessa
dokument har efter hand blivit huvuduppgiften för arbetsgruppen. Avsikten med dessa
dokument är att dokumentera olika myndigheters ansvar för målgrupperna och behovet av
konkret samarbete. Dokumenten ska också kunna fungera som underlag för lokala vårdprogram eller motsvarande.
Kontakt
Björn Kadesjö, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus.
_____________________________________________________________
_________________
5 Tidigt omhändertagande vid psykos, TOP
Bakgrund
Inom kommun och landsting i Sverige ska det finnas enheter eller funktioner för att ta emot
och ge kvalificerad vård till personer med misstänkt psykossjukdom i ett tidigt stadium, och
som även ska kunna ge fortsatt vård vid konstaterad psykossjukdom. Vården ska ske i enlighet med den kunskapsöversikt som Socialstyrelsen genomfört. Vården ska omfatta tidig
upptäckt, utredning, behandling, socialt stöd och omsorg samt rehabilitering.
Målgrupp
Yrkesgrupper som arbetar med personer som är nyinsjuknade i psykossjukdom.
Syfte
Syftet med projektet har varit att föra ut etablerad kunskap för tidigt omhändertagande av
patienter med psykos, som skapar förutsättningar för en god psykosvård för nyinsjuknande i
hela Sverige.
62
Genomförande
Projektet ska stimulera till upprättande av nätverk mellan olika enheter i Sverige samt skapa
former för kunskapsutbyte mellan dessa. En organisation, som utvecklar material, tillhandahåller utbildning och ordnar kunskapsutbyte, ska bildas. Bland annat ska olika modeller
för tidigt omhändertagande beskrivas. Organisationen ska kunna erbjuda kompetensutveckling, handledning och stöd till berörda verksamheter. Projektet ska också stimulera till deltagande i Nationella kvalitetsregister. Huvudman är Psykiatridivisionen vid Akademiska
sjukhuset i Uppsala läns landsting. Projekttid: januari 2006 – december 2006.
Resultat
Projektet har avrapporterats i en skrift; Tidigt omhändertagande vid psykos. TOP-projektet
(2007). Under året har 17 möten utförts i TOP-projektets regi, på regional och landsomfattande nivå. Sex nätverk har upprättats. De nationella nätverksmöten som anordnats har haft
ett deltagarantal på 155 personer från 88 enheter/organisationer i snitt. Riktlinjerna har
distribuerats till cirka 500 individer som varit verksamma i TOP-projektets aktiviteter.
Kompetensutveckling har skett dels via nätverket,dels via en utbildningsinsats som gjorts
på fem orter i Sverige. I TOP-projektets regi har 130 personer utbildats i ”Tidig psykos”.
Kontakt
Frits-Axel Wiesel, projektledare, Psykiatridivisionen, Uppsala läns landsting.
_____________________________________________________________
_________________
10 Konferens ”Dubbla diagnoser – dubbla möjligheter”
Bakgrund
Svenska Nätverket för Dubbeldiagnoser ska utgöra en kunskapsbank för utveckling av
arbetet med personer med dubbeldiagnoser. Nätverket har också som syfte att få till stånd
en tvärprofessionell dialog över huvudmannagränserna, bevaka aktuell forskning och aktuellt utbildningsutbud och svara för informationsspridning inom området. Bland annat arrangeras regionala och nationella konferenser.
Målgrupp
Yrkesgrupper som arbetar med personer med dubbeldiagnos.
Syftet
Projektets syfte är att ordna en konferens med temat behandling för personer med dubbeldiagnos – ”Dubbla diagnoser – dubbla möjligheter”.
Genomförande
En konferens om behandling för personer med dubbeldiagnos ska anordnas. Huvudman för
projektet och ansvarig för genomförandet är Beroendecentrum i Östersunds kommun. Genomförandet sker i samarbete med MOB och Kommunförbundet i Jämtlands län.
Resultat
Svenska Nätverket för Dubbeldiagnoser genomförde 29–31 aug 2005, som planerat en
nordisk konferens om behandling för personer med dubbeldiagnoser
Kontakt
63
Tommy Lekdal, projektansvarig, Beroendecentrum, Östersunds kommun.
_____________________________________________________________
_________________
14 Innehåll i vården – delprojekt 1 inom det rättspsykiatriska området
Bakgrund
Kunskapen om behovet av integrerade insatser för psykisk sjukdom och missbruk ökar. Det
behövs vägledning och metodstöd till den enskilde behandlaren. Kvalitet och bra vårdinnehåll är särskilt viktigt inom den rättspsykiatriska vården eftersom patienterna inte har möjlighet att själva välja sin vård. Det är viktigt att vården sker på ett sätt som främjar personlig utveckling och ger så hög livskvalitet som möjligt.
Målgrupp
Yrkesgrupper som arbetar med personer med psykisk sjukdom inom rättpsykiatrisk vård.
Syfte
Projektet utgör första delen inom projektet inom det rättspsykiatriska området. Syftet med
projektet är att fokusera på innehållet i den vård som ges till personer som överlämnas till
rättspsykiatrisk vård. Utifrån dagens kunskapsläge ska man beskriva, både vad som kan
anses vara minimistandard och hur bästa tänkbara vård kan se ut.
Genomförande
Projektet ska kort belysa vad som behöver utvecklas för att vården ska kunna leva upp till
bästa standard. Projektet ska bilda en arbetsgrupp med uppgift att ta fram en modell för ett
vårdprogram som i detalj beskriver lämpliga arbetssätt och ansvarfördelning. Vårdprogrammet ska sedan provas vid några berörda kliniker. Projekttid: januari 2006 till mars
2007.
Resultat
Slutrapport Innehållet i den rättpsykiatriska vården. En arbetsgrupp har, med hjälp av olika
referensgrupper och resurspersoner (inklusive brukarorganisationerna), successivt tagit
fram en delrapport som beskriver innehållet i den vård som bör ges till personer som överlämnats till rättspsykiatrisk vård. Arbetsgruppen har anordnat seminarier i olika regioner i
Sverige för diskussion av rapporten.
Kontakt
Erik Söderberg, projektledare, Rättspsykiatriska regionkliniken, Sundsvall.
_____________________________________________________________
_________________
37 Konferens inom ramen för ”Internationella jämförelser och kvalitetsregister”
(tillsammans med projekt 30)
Målgrupp
Yrkesgrupper som arbetar inom rättpsykiatrisk vård.
Syfte
64
Projektet handlar om finansiering av en konferens om internationella jämförelser och kvalitetsregister i svensk rättpsykiatri.
Genomförande
Huvudman för projektet är Beroendecentrum i Stockholm. Genomförandet sker i samarbete
med Nationell Psykiatrisamordning.
Resultat
Konferensen ”Internationella jämförelser och kvalitetsregistren” genomfördes den 8 juni
2006.
Kontakt
Beroendecentrum Stockholm.
_____________________________________________________________
_________________
59 Sammanställning av en professionell beskrivning/manual av arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan
Bakgrund
Arbetslivsinriktad rehabilitering i de tre områdena Hjortmossen i Trollhättan, Homängen i
Vänersborg och Fredriksberg i Uddevalla bedrivs i samverkan mellan Arbetsförmedling,
Försäkringskassa, kommun och NU-sjukvårdens psykiatri. Verksamheten har sedan starten
1993 utarbetat ett gediget material för genomförande och uppföljning/kvalitetssäkring.
Målgrupp
Yrkesgrupper som arbetar med sysselsättning för personer med psykiska funktionshinder.
Syfte
Syftet med projektet är att göra den metodik och pedagogik som bedrivits i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen i Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla lättillgänglig, förståelig
så att andra kan inspireras till att använda liknande verksamheter ute i landet.
Genomförande
Inom projektet ska en professionell manual sammanställas, där arbetssättet med arbetslivsinriktad rehabilitering beskrivs. Huvudman för projektet är Nu-sjukvården i Västra Götalandsregionen. Genomförandet sker i samarbete med kommunerna i upptagningsområdet.
Projekttid: oktober 2005– december 2005.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning.
Kontakt
Kåre Johansson, enhetschef, Arbetslivsinriktad rehabilitering, Trollhättan.
_____________________________________________________________
_________________
68 Studenter med psykiska och neuropsykiatriska funktionshinder i
högre utbildning
65
Bakgrund
Statens institut för särskilt utbildningsstöd (SISUS) har bland annat i uppgift att administrera statsbidrag för särskilt utbildningsstöd till folkhögskolor, universitet och högskolor. Detta stöd ska användas till assistans för deltagare med funktionshinder. SISUS har i regleringsbrevet för år 2003 fått i uppdrag att tillsammans med universitet och högskolor
genomföra en treårig försöksverksamhet med särskilt utbildningsstöd till studenter med
psykiska och neuropsykiatriska funktionshinder.
Målgrupp
Personer med psykiatriska och neuropsykiatriska funktionshinder.
Syfte
Syftet med projektet är att öka förståelsen för personer med psykiska och neuropsykiatriska
funktionshinder och bidra till att fler personer med dessa hinder ska kunna bedriva högre
studier.
Genomförande
Inom projektet ska en guide om studenter med psykiatriska och neuropsykiatriska funktionshinder utarbetas. Guiden ska vända sig till studenter med sådana funktionshinder men
också till yrkesutövare som lärare och studievägledare. Huvudman för projektet är SISUS.
Genomförandet sker i samarbete med Riksföreningen Autism, Riksförbundet Attention,
representanter från universitet/högskolor och berörda handikapporganisationer. Projekttid:
juli 2005 – december 2006.
Resultat
Projektet har genererat en skrift Möjligheter till högre studier – för studenter med psykiska
och neuropsykiatriska funktionshinder. En guide (2006).
Kontakt
Anita Boman, SISUS, Socialstyrelsen.
_____________________________________________________________
_________________
72 DVD-baserat informationsmaterial för effektivt bemötande av OCD
hos barn och ungdomar
Bakgrund
Tvångsyndrom/OCD är en vanlig störning som ofta får en kronisk utveckling. Det är förenat med stort lidande, både för patienter och anhöriga, och det kräver stora resurser inom
psykiatrin. Det finns empiriskt stöd för att både medicinsk och psykologisk behandling av
barn och ungdomar med OCD är framgångsrik (March et al, 1994; Piacentini et al, 2002;
Barrett et al, 2004). Tyvärr kommer endast en bråkdel under behandling, vilket ökar risken
för en kronisk utveckling. Självhjälp vid olika psykiatriska tillstånd har prövats och visat
sig ha god effekt för vuxna med OCD (Greist et al, 2002). Ett sätt att öka motivationen till
behandling är att genom audiovisuellt material ge information om hur behandlingen går till.
Något sådant material är i dagsläget inte utprövat när det gäller behandling av barn och
ungdomar med OCD.
Målgrupp
Barn och ungdomar med Tvångsyndrom (OCD).
66
Syfte
Projektets syfte är att genom ett DVD-baserat informationsmaterial få fler patienter med
OCD att genomgå psykologisk behandling. Materialet ska innehålla information om OCD
och olika behandlingar, råd till föräldrar och ett avsnitt för självhjälp. Materialet kan dels
användas för att öka kunskapen om OCD för patienter och deras anhöriga, dels användas
som undervisnings- material för personal inom psykiatrin.
Genomförande
Produktionen av det DVD-baserade informationsmaterialet sker i samarbete mellan öppenvårds- mottagningen vid BUP-kliniken i Linköping och Mediacenter AB. Projektet ska
utvärderas genom att brukare och professionella i en expertgrupp får skatta materialet.
Patienter som tagit del av informationsmaterialet följs upp för att se hur många som senare
påbörjar behandling. Patienterna får också skatta tillfredsställelse med vården och symtom
på OCD före och efter deltagande. Huvudman och ansvarig för genomförandet av projektet
är BUP-kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping. Projekttid: december 2005 – l
december 2007.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning. Intervju hösten 2008.
En informationsvideo om behandling med kognitiv beteendeterapi vid tvångssyndrom/OCD
har producerats. I programmet får man följa Tina och hennes familj i samband med att
behandlingen påbörjas. Familjen berättar om sina problem och våndor inför att börja i terapin, att behandlingen faktiskt har hjälpt och om hur deras liv ser ut idag. I programmet ges
kortfattade fakta om tvångssyndrom/OCD (Obsessive Compulsive Disorder).
I intervjun framkommer att man ännu inte utvärderat effekterna av att visa detta informationsmaterial. Man vet alltså inte om fler personer kommer i behandling efter att de sett
filmen.
Referenser
Barrett, P., Healy-Farrell, L. & March, J.S. (2004). Cognitive behavioural family treatment
of childhood obsessive compulsive disorder: a controlled trial. Journal of American
Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 43, 46-62.
Greist, J.H. et al. (2002). Behavioural therapy for obsessive compulsive disorder guided by
a computer or by a clinician compared with relaxation as a control. Journal of Clinical Psychiatry, 63, 138-145.
March, J., Mulle, K., & Herbel, B. (1994). Behavioral psychotherapy for children and adolescents with obsessive compulsive disorder: an open trial of a new protocol driven
treatment package. Journal of American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 33, 333-341.
Piacentini, J., Bergman, R.L., Jacobs, C., McCracken, J.T. & Kretchman, J. (2002). Open
trial of cognitive behavior therapy for childhood obsessive-compulsive disorder.
Journal of Anxiety Disorders, 16, 207-219.
Kontakt
Malin Green Landell, psykolog, BUP-kliniken, Linköping.
_____________________________________________________________
_________________
74 Nationellt kunskapscentrum med inriktning på psykiska funktionshinder och hjälpmedel
Bakgrund
67
Under tre år (2001–2004) har Karlstads kommun bedrivit projektet ”Human Teknik” inom
området psykiska funktionshinder och hjälpmedel. Syftet har varit att undersöka hur olika
typer av hjälpmedel och arbetsmetoder kan underlätta vardagen för personer med psykiska
funktionshinder. Kunskapsnivån om kognitiva funktionsnedsättningar och hur det påverkar
individen varierar mycket i landet. Förskrivningsprocessen är i många fall omgärdad av
problem. Det kan handla om begränsade hjälpmedelsresurser, att det inte alltid är tydligt
vem som har förskrivningsrätt eller att de som har kunskap om arbete med psykiska funktionshinder ofta saknar förskrivningsrätt. Ökad kunskap, bland hos dem som har förskrivningsrätt, skulle på sikt förbättra bemötandet och tillgängligheten till lämpliga hjälpmedel.
För att tillvarata den kunskap som finns på området vill man nu starta ett nationellt kunskapscentrum med inriktning på psykiska funktionshinder och hjälpmedel.
Målgrupp
Personer med psykiska funktionshinder med behov av vissa hjälpmedel samt yrkesgrupper
som arbetar med dessa personer.
Syfte
Syftet med projektet är att starta ett nationellt kunskapscentrum med inriktning på psykiska
funktionshinder och hjälpmedel. Centret ska fungera som utbildare inom området, visa på
arbetsmetoder för utprovning av hjälpmedel, ge information, råd och stöd i förskrivningsprocesser och utgöra en mötesplats för olika aktörer inom området psykisk ohälsa.
Genomförande
Genomförande av utbildning till personer ur olika yrkesgrupper, företrädesvis förskrivare
av hjälpmedel. Tanken med utbildningen är att de som deltagit ”utbildas till utbildare”, det
vill säga återför de kunskaper som de förvärvat till sin egen verksamhet. Huvudman för
projektet är Karlstads kommun. Genomförandet sker i samarbete med FPS Karlstad och
RSMH Karlstad. Projekttid: augusti 2005 – mars 2007.
Resultat
Slutrapport Nationellt kunskapsnätverk med inriktning på psykiska funktionshinder och
hjälpmedel (2007). Projektet har utvärderats av Institutet för kvalitets- och utvecklingsarbete, IKU, vid Karlstads Universitet. Tanken med projektet var att öka kunskapen om hur
kognitiva hjälpmedel kan underlätta vardagen för målgruppen; framförallt var det viktigt att
öka kunskapen hos förskrivare av hjälpmedel. Genom de utbildningssatsningar som gjorts
inom projektet har nu många fler, närmare bestämt 104 personer från olika yrkesgrupper,
ökat sina kunskaper inom området. Dessa kan i sin tur återföra det de lärt sig till sina verksamheter.
Kontakt
Inger Olsson, verksamhetsutvecklare, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, Avdelningen för socialpsykiatri/Human Teknik, Karlstad.
Register/Dokumentation m.m.
6 Utveckling av de psykiatriska kvalitetsregistren inom ramen för
KPV-navet
(tillsammans med projekt 31)
68
Bakgrund
Sedan 2001 finns ett utvecklat arbete mellan de fyra nu befintliga psykiatriska kvalitetsregistren (BipolärR, BUSA, RIKSÄT och PsykosR). Arbetet under det första året ledde fram
till en mer organiserad samverkan under namnet KPV – Kvalitet i psykiatrisk vård, där de
fyra kvalitetsre-gistren ingår. För att kunna fortsätta med att utveckla denna infrastruktur
och de fyra deltagande registren behövs extra insatser. För detta syfte formulerades projektet ”KPV-navet”, för vilket medel sökts från Nationella psykiatrisamordnaren.
Målgrupp
Yrkesgrupper som arbetar med personer med psykiska funktionshinder av olika slag.
Syfte
Projektets syfte är att stimulera kliniker att delta i befintliga register, att vidareutveckla
registren och stödja initiativ till fler register. Den övergripande målsättningen är att inom
ramen för projekttiden nå en så hög standard på de befintliga registren att ett nationellt
kompetenscentrum för psykiatrins kvalitetsregister kan bildas.
Genomförande
Inom projektets ram ska det anordnas fem regionala informationskonferenser för beställare,
verksamhetsansvariga och kliniskt verksamma. Informationsmaterial ska distribueras. Projektet ska också bedriva praktisk uppsökande support för nytillkomna enheter och erbjuda
hjälp att implementera kvalitetsregistren. Projektet ska också stimulera och stödja användandet av data från registren i nationellt och lokalt förbättringsarbete. I samarbete med
forskningsaktiva ska kvalitetsindikatorer tas fram och prövas. Huvudman för projektet är
Psykiatriskt forskningscentrum (PFC) inom Örebro läns landsting. Projekttid: juni 2005 –
december 2007.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning. Lägesbeskrivning april 2007.
Uppdraget för Resurscentrum KPV är att sprida och stödja arbetet med nationella kvalitetsregister inom psykiatrin samt bidra till uppbyggandet av nya kvalitetsregister inom psykiatrin. Detta arbete pågår. Exempel på vad som hittills uppnåtts är:
•
att det har skett en ökning av anslutna till registren mellan december 2005 och februari 2007 i alla fyra registren (även om ökningen varit blygsam i vissa register)
•
att det har genomförts utåtriktade aktiviteter i syfte att göra enheten Resurscentrum
KPV känt i landet
•
att det har påbörjats ett samarbete för en integrering av utvärderingsinstrumentet
”kvalitetsstjärnan” för barn- respektive vuxenpsykiatri i KPV-applikationen
•
att man aktivt deltagit i arbetet med att starta nya kvalitetsregister inom psykiatrin.
Kontakt
Ingemar Engström, forskningschef, Psykiatri och rehabilitering, Örebro läns landsting.
_____________________________________________________________
_________________
30 Internationella jämförelser och kvalitetsregister
Målgrupp
Yrkesgrupper inom det rättpsykiatriska området.
69
Syfte
Projektet syftar till att beskriva det internationella kunskapsläget inom rättpsykiatrins område samt till att fortsätta utvecklandet av det befintliga rättspsykiatriska kvalitetsregistret.
Genomförande
En sammanställning ska göras av det internationella läget inom rättpsykiatrin, dels i våra
grannländer, dels i Europa. Framstående länder som skulle kunna fungera som förebilder
ska lyftas fram. Ett seminarium ska anordnas om det aktuella kunskapsläget och om vad
som pågår internationellt. Arbetet med att utveckla Rättpsykiatriska kvalitetsregistret ska
fortsätta. Exempelvis ska man formulera frågor som kan ställas till registret samt anpassa
dataplattformen efter detta. Huvudman och ansvarig för genomförandet av projektet är
Beroendecentrum i Stockholm. Projekttid: november 2005 – maj 2006.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning.
Kontakt
Per Lindqvist, projektledare, Beroendecentrum Stockholm.
_____________________________________________________________
_________________
31 Integration av KPV och Kvalitetsstjärnorna
(hör ihop med projekt 6)
Bakgrund
För att utveckla kvaliteten i det kliniska arbetet bygger man upp nationella kvalitetsregister
för olika områden inom psykiatrin. Kvalitetsregistren samarbetar i den gemensamma organisationen KPV, Kvalitet i psykiatrisk vård.
Målgrupp
Yrkesgrupper som arbetar inom det rättpsykiatriska området.
Syfte
KPV och Kvalitetsstjärnorna har huvudsakligen samma syfte och detta projekt syftar till att
integrera KPV-registren och Kvalitetsstjärnorna (BUP och VUP) för att få ett mer enhetligt
kvalitetssystem när det gäller behandling och rehabilitering, uppföljning, verksamhetsstyrning och tillämpad klinisk forskning inom psykiatrin. En gemensam teknisk plattform ska
utvecklas samtidigt som registren behåller sin särart.
Genomförande
Den befintliga KPV-applikationen kompletteras med tre nya moduler. Huvudman för projektet är Örebro läns landsting och genomförandet sker i dialog med Sveriges Kommuner
och Landstings projekt Informationsstruktur för Kvalitetsregister, IFK. Projekttid: november 2006 – september 2007.
Resultat
70
Se projekt 6.
Kontakt
Anneli Kragh, Örebro läns landsting, Resurscentrum KPV.
_____________________________________________________________
_________________
61 Journaldokumentation utan fritext– IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom
(hör ihop med projekt 60)
Bakgrund
Obehandlad bipolär sjukdom kan få förödande konsekvenser. Personer ur målgruppen löper
bl.a. ökad risk för missbruk och självmord. Ett bra omhändertagande vid nyinsjuknande kan
vara avgörande för framtiden. Det finns inte något systematiskt omhändertagande av unga
vuxna med bipolär sjukdom. Det saknas bl.a. metoder för objektiv uppföljning av enskilda
patienter och verksamheter. Dokumentationen sker idag i elektroniska journalsystem, där
fri text står för den övervägande delen av dokumentationen.
Målgrupp
Yrkesgrupper som arbetar med personer nyinsjuknade i bipolär sjukdom.
Syfte
Inom ramen för detta projekt avses att utveckla en metod för strukturerad journaldokumentation och visa på de möjligheter detta medför, bl.a. för ett bättre omhändertagande av målgruppen.
Genomförande
Projektet ska utarbeta ett datoriserat formulär där dokumentation sker genom fasta svarsalternativ. Endast minimala volymer fri text behöver noteras. Den registrerade informationen
kan sedan generera en lättläst konventionell journaltext. Den registrerade informationen kan
sedan enkelt överföras till kvalitetsregister. Företrädare för patientföreningen Balans och
kliniska forskare kommer att delta i utformningen av formuläret. Användarvänlighet, användbarhet och effekter av metoden kommer att utvärderas. Huvudman och ansvarig för
genomförandet av projektet är Norra Stockholms Psykiatri, Stockholms läns landsting.
Projekttid: juli 2005 – december 2006.
Resultat
Se projekt 60.
Kontakt
Mattias Agestam, Norra Stockholms psykiatri, Stockholms läns landsting.
Samverkan
71
7 Behandling av personer med komplexa vårdbehov på grund av psykisk störning och missbruk – en modell för kunskapsutveckling (delprojekt 1) / Utvärdering av en modell för kunskapsutveckling för personer med missbruk och samtidig psykisk störning (delprojekt 2).
Bakgrund
Personer med komplexa vårdbehov på grund av psykisk störning och ett samtidigt missbruk
har ofta komplicerade beteendeproblem och är i stort behov av stöd och vård från både
socialtjänsten och psykiatrin. Oklara ansvarsförhållanden mellan huvudmännen som jobbar
med denna målgrupp skapar ofta s.k. svängdörrspatienter. Internationella studier visar att
integrerade behandlingsprogram för denna målgrupp är framgångsrika (SBU, 2001).
Målgrupp
Yrkesgrupper som arbetar med personer med svåra psykiska problem och samtidigt missbruk.
Syfte
Detta projekt syftar till att skapa ett nytt arbetssätt i tre landsting med dithörande kommuner, som innebär att huvudmännen samarbetar om stödet och vården av psykiskt sjuka
missbrukare med särskilda vårdbehov.
Genomförande
Utvecklingsarbetet mot det nya arbetssättet med integrerad behandling av målgruppen sker
i flera steg: (a) information och utbildning till politiker och tjänstemän i kommuner och
landsting, b) utbildning till specialister av stöd-, omvårdnads- och behandlingsansvariga
och (c) utbildning av Case-managers (CM), som ska ansvara för att en integrerad behandling med psykiatrin, socialtjänsten och beroendevården verkligen genomförs. Utvärdering
av utbildning och kurser sker fortlöpande efter kursernas slut. Arbetssättet utvärderas genom intervjuer med patienter om deras upplevelser av det nya arbetssättet före och efter
införandet. Brukare finns representerade i styrgruppen för projektet. Projektet är uppdelat i
två delprojekt. Utveckling och implementering genomförs av SKL (projektnamn: Behandling av personer med komplexa vårdbehov på grund av psykisk störning och missbruk – en
modell för kunskapsutveckling). Utvärdering genomförs av Mälardalens högskola (projektnamn: Utvärdering av en modell för kunskapsutveckling för personer med missbruk om
samtidig psykisk störning). Huvudman för projektet är Jönköpings kommun. Projekttid:
oktober 2005 – december 2007.
Resultat
Slutrapport; Det räcker inte med en bra idé. Utvärdering av Sveriges Kommuner och
Landstings metodutvecklingsarbete med case management för människor med dubbla diagnoser (2008). Klientintervjuerna i utvärderingen visar att metodutvecklingsarbetet är angeläget och välmotiverat samt att Case Management kräver uthållighet och ett flerårigt engagemang, både från CM och från team för att uppnå bestående förbättringar i klienters liv.
När det gäller Case management som arbetsmetodik, så långt som den kommit att utvecklas
och tillämpas på olika håll, visar utvärderingen på skillnader och avvikelser från vad Case
Managementteorin säger om ACT-modellen. Det har varit svårt att få till stånd ett primärteam (multidisciplinärt, beslutsmyndigt team) som ska ta ett samlat ansvar för all vård,
behandling och sociala insatser. I mindre kommuner har det inte gått att få ihop fullvärdiga
team på grund av att kompetens saknats inom befintliga verksamheter. Till detta kommer
att medlemmarna i teamen på flera håll saknat mandat att fatta beslut. Utvärderingen visar
att implementeringen av Case Management kräver ett långsiktigt perspektiv, både när det
gäller att införa metoden och när det gäller förväntade effekter på klientnivå. En slutsats är
att implementeringsorganisationen behöver stärkas på den lokala nivån där processer på
72
sina håll stannat upp till följd av oklarheter i ansvar och att ingen internt i organisationen
tycks vilja ta i frågan om Case Managements implementering.
Referenser
SBU (2001). Behandling av alkohol- och narkotikaproblem – En evidensbaserad översikt.
Vol I och Vol II. Stockholm, SBU.
Kontakt
Karin Westling, Jönköpings kommun, Anita Sundin, Sveriges kommuner och landsting.
_____________________________________________________________
_________________
16 Vård och stöd till personer med utvecklingsstörning som drabbas av
psykisk ohälsa
Bakgrund
Personer med utvecklingsstörning löper ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa. Dessa
personer utgör en liten grupp och den speciella kompetens som krävs i arbetet med dessa
finns sällan i sjukvården. Detta medför en risk för att dessa personer inte får tillgång till
adekvata och samordnade vård- och stödinsatser (Gustafsson, 2003). Det finns behov av att
utarbeta en övergripande modell, social, psykologisk och medicinsk/psykiatrisk kompetens
samordnas
Målgrupp
Yrkesgrupper som arbetar med personer med utvecklingsstörning som drabbas av psykisk
ohälsa.
Syfte
Syftet med projektet är att insatser för målgruppen ska samordnas så att den enskilde får
insatser av god kvalitet vid utredning och behandling. Målsättningen är att utarbeta en organisations- övergripande modell för samverkan mellan berörda huvudmän. Modellen ska
sedan prövas och utvärderas, både utifrån ett organisations- och ett klientperspektiv.
Genomförande
Arbetsmodellen ska beskrivas i form av riktlinjer eller som nödvändiga komponenter i
arbetet. När arbetsmodellen prövas i minst två landsting ingår att stödja berörd personal
genom utbildning/handledning i de nya metoderna. Utvärdering av måluppfyllelse och
kvalitet på organisationsnivå samt effekter av vård- och stödinsatser på klientnivå ska byggas in i det dagliga arbetet. Detta kräver utarbetande av skattningsskalor som kan användas
i utvärderingssyfte. Representanter från brukarorganisationer har deltagit i projektets referensgrupp. Huvudman för projektet är Verksamhetsområde Psykiatri Lund vid Universitetssjukhuset i Lund. Projekttid: augusti 2006 – december 2008.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning. Lägesrapport april 2007. Intervju hösten 2008.
Projektet startade senare än planerat, varför projektplanen kan komma att revideras. Kartläggning av befintliga verksamheter (goda exempel) inom området har genomförts. Med
utgångspunkt från dessa har fem alternativa, men delvis snarlika, modeller för verksamhet
anpassad för målgruppen tagits fram och presenterats för bl.a. chefer inom lokala verksamheter inom primärvården och psykiatrin och regionpolitiker. Enkla analyser av för- och
73
nackdelar av de olika modellerna har genomförts. Möjligheten att starta pilotprojekt (prövning av arbetsmodell) bestäms av möjligheten att få ”öronmärkta” pengar till sådan verksamhet. I intervju framkom att implementering och utvärdering av samverkansmodellen
inte har kommit till stånd under projekttiden. Det har varit svårt att få verksamheterna (bl.a.
primärvården) att avsätta resurser för att starta en sådan verksamhet.
Referenser
Gustafsson, C. (2003). Intellectual disability and mental health problems. Evaluation of two
clinical assessment instruments, occurrence of mental health problems and psychiatric care
utilisation. Acta Universitas Upsaliensis, Faculty of Medicine 1278.
Kontakt
Lena Nylander, projektledare, Austismmottagningen, Universitetssjukhuset i Lund.
_____________________________________________________________
_________________
18, 36 Treklöverprojekten
Bakgrund
Kriminalvården är en del av rättskedjan. Förutom att verkställa påföljder ska kriminalvården även verka för att den intagnes anpassning till samhället främjas, bl.a. genom att de
intagna får den vård de behöver. Inom kriminalvården får många personer med psykisk
störning inte adekvat vård. I många fall gör kriminalvården och sjukvårdens läkare olika
bedömning av behovet av sjukhusvård. Ett förbättrat omhändertagande om psykiskt störda
kriminalvårdsklienter kan endast åstadkommas i samarbete med andra aktörer, främst rättspsykiatrin och beroendevården.
Målgrupp
Personer med psykisk störning inom kriminalvården.
Syfte
Syftet med detta projekt är att etablera ett formaliserat samarbete mellan bl.a. rättspsykiatrin, psykiatrin och beroendevården inom tre regioner (Västra Götaland, Skåneregionen,
Västmanland/Södermanland/Närke) för att skapa ett förbättrat omhändertagande av personer med psykisk störning inom kriminalvården. En långsiktig målsättning är att skapa liknande verksamheter i andra områden för att täcka in hela landets behov.
Genomförande
Inledningsvis ska kriminalvården starta ett samarbete med kommuner och landsting i de tre
regionerna. Projektkoordinatorer/ledare i de tre regionerna och en central projektledare med
en sammanhållande funktion ska sedan arbeta vidare med att etablera samarbetet. Huvudman för detta projekt är kriminalvården. Genomförandet sker i samarbete med landsting
och kommuner i ovan nämnda regioner. Projekttid: april 2006 – december 2007.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning. Lägesbeskrivning april 2007
Arbetet under 2006 har främst bestått i att försöka övertyga andra huvudmän att delta i
projektet. I region Väst pågick redan många samverkansprojekt, varför inget nytt initierades. Man försökte istället att knyta an till redan befintliga projekt. Bland annat har man
deltagit i konsultationsgrupper där sjukvårdens, socialtjänstens och kriminalvårdens verksamhetsansvariga, handläggare och behandlare tagit upp komplicerade ärenden. Ett annat
exempel är att ett pågående utvecklings- arbete resulterat i att en ny öppenvårdsmottagning
öppnat under våren 2007 i samverkan mellan socialtjänsten, narkomansjukvården och fri-
74
vården. En projektkoordinator kommer att arbeta med att utveckla kriminalvårdens samverkan med denna mottagning. Arbetet med att utveckla ett samarbete med RMV vad gäller
lagen om personutredning i brottsmål har inletts. Under hösten 2006 startade möten med
representanter från olika brukarorganisationer för att diskutera pågående utvecklingsarbete.
Inom region Mitt har kommunen och frivården Västerås under 2006 arbetat samarbetat i ett
projekt för att inventera möjligheterna till ett bättre omhändertagande av psykiskt störda
lagöverträdare. Mycket tid har ägnats åt nätverksbyggande och inhämtande av information
från närliggande områden, andra projekt och eventuella samarbetspartners. Inom psykiatrin
i Västmanland har man fört diskussioner om att, tillsammans med frivården och länets
kommuner, starta en mottagning för psykiskt störda lagöverträdare. Den idé man nu försöker förverkliga är att förstärka rättpsykiatrins PSL-team (öppenvårdsteam för psykiskt störda lagöverträdare) med ett par medarbetare och att samlokalisera frivården och kommunernas verksamheter inom Psykiatricentrum i Västerås.
Arbetet i region Skåne har bl.a. resulterat i ett formaliserat samarbete med PM-team (psykiatri/missbruk), som är ett bedömnings- och samordningsteam i samarbete med primärvården. Samarbetspartners är psykiatrin och kommunerna i mellersta Skånes sjukvårdsdistrikt.
Vidare har ett samarbete med beroendeteamet i Nordöstra Skåne upprättats. Tanken är att
teamet bl.a. ska arbeta med psykiskt sjuka lagöverträdare med missbruksproblematik som
finns i kriminalvården.
Kontakt
Lena Karlsson, projektledare, Kriminalvårdens huvudkontor, Norrköping.
_____________________________________________________________
_________________
35 Samverkanskonsult
Bakgrund
Trots att det i Hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen tydligt framgår att kommuner och landsting har en skyldighet att samarbeta också med andra aktörer, finns det tydliga
brister, inte minst när det handlar om gruppen personer med psykiska funktionshinder.
Vissa kommuner har kommit långt i sitt utvecklingsarbete kring samverkan medan andra
ännu inte har påbörjat något sådant. Samhället har ett ansvar att erbjuda vård- och omsorgsinsatser för sjuka och funktions- hindrade personer. Ansvaret fördelas mellan stat, kommun
och landsting, men ansvars- fördelningen är inte alltid helt klar, vilket leder till bristfälligt
omhändertagande och sämre vård. Det finns skäl att försöka komma fram till gemensamma
mål och bättre samverkan.
Målgrupp
Personer med psykiska funktionshinder.
Syfte
Syftet med detta projekt är dels att samla den kunskap och de erfarenheter som finns i Sverige kring olika samverkansmodeller, t.ex. gemensam nämnd, finansiell samordning och
kommunal- förbund, dels att stödja verksamheter som redan påbörjat ett utvecklingsarbete
kring samverkan eller stimulera fler landsting och kommuner att finna lösningar på sina
samverkansproblem.
Genomförande
Kontakt ska tas med olika samverkansprojekt som redan är igång för att samla kunskap och
erfarenheter som finns i Sverige. Projektet ska också samla till gemensamma träffar för
diskussioner och erfarenhetsutbyten mellan kommuner. Verksamheter som redan har påbörjat ett utvecklingsarbete kring samverkan ska stöttas ytterligare. En kunnig verksamhetskonsult, som kan åka runt för att stödja arbetet samt försöka uppmuntra till samverkansar-
75
bete, ingår i projektet. Huvudman och ansvarig för genomförandet av projektet är Norrtälje
kommun. Projekttid: juli 2006 – december 2008.
Resultat
I rapporten Att samverka torde vara ett verb (2006) redovisas ett utkast till ett samverkanspaket. I paketet ingår: (1) ett avtal av övergripande och strukturskapande karaktär. (2) två
avtal (ett som gäller personer över arton år och ett som gäller personer under 18 år) som
syftar till att skapa effektiva samverkansformer för personer med psykiska funktions- hinder (3) tre avtal rörande ansvar och beteendemönster inom vissa områden (HVBplaceringar, gemensam individuell planering/vårdplan, personer med både psykiskt funktionshinder och missbruk).
Kontakt
Fredrik Cederblom, projektledare, Norrtälje kommun.
Projekt om brukarinflytande
1, Inflytande för hälsa och demokrati – vägar till att förverkliga uppdraget – Inflytandeprojektet
Bakgrund
Ett ökat brukarinflytande för personer med psykiska funktionshinder har varit ett prioriterat
område i de senaste årens utveckling av vård och stöd till psykiskt funktionshindrade. Men
utvecklingen därhän har dock gått mycket långsamt och förhållandevis få konkreta satsningar har gjorts. Erfarenheter från genomförandet av 1995 års psykiatrireform, där ekonomisk stimulans till ideella organisationer ingick, talar för att ekonomiska bidrag till brukarrörelsen ger effekter i form av nya verksamheter och en stärkt föreningsrörelse. Det ekonomiska bidrag som gavs då ledde bl.a. till att brukarföreningar runt om landet blev mer
delaktiga i exempelvis samverkans- och ledningsgrupper.
Målgrupp
Personer med psykiska funktionshinder.
Syfte
Att stimulera kommuner, landsting och andra organisationer att utveckla brukarinflytandet i
verksamheter för personer med psykiska funktionshinder/psykisk ohälsa så att det blir en
naturlig del av verksamheten och styrningen.
Genomförande
Metoderna är brukarrevision, brukarinflytandesamordnare, brukare som konsulter och utbildare, studiecirkeln ”Din egen makt” samt ett antal nationella och lokala konferenser.
Resultat
76
Slutrapport: Att främja inflyttande för psykiskt sjuka och funktionshindrade – ett utvecklingsarbete inom vård och omsorg, 2007. Hitta rätt! Vägledning till brukarinflytande i
psykiatrin och socialtjänsten, 2007.
•
BISAM (brukarinflytandesamordnare): En utbildning genomfördes med 6 träffar x
2 dagar per träff. 10 orter skaffade sedan BISAM. En utvärdering av BISAM är
genomförd.
•
Brukare som konsulter och utbildare resulterade i projekten ”Brukare som Konsulter i vården” (51) och ”Projekt Mentorsutbildning” (86).
•
Brukarrevision. Utbildning gavs under 3 träffar och den genomfördes på 5 orter.
•
Cirkeln ”Din egen makt” . Material har tagits fram, cirkeln kommer att hållas
framöver.
•
Konferenser: 5 stora konferenser och en mängd mindre inspirationsdagar och lokala konferenser har hållits.
•
En handbok om brukarrevision har tagits fram.
Slutsatser och förslag:
Fortsatta satsningar på att öka brukarinflytandet i Sverige behövs. Detta kan ske genom
flera förslag:
•
Stöd till Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH, som är patient- brukar- och
anhörigföreningarnas nationella samarbetsorgan.
•
Start av ett riktat forskningsprogram för studier av psykiskt funktionshindrades inflytande och av ett nationellt kompetenscenter för inflytandefrågor kring psykiska
funktionshinder.
•
Statligt stöd till kommuner och landsting ska endast ges om brukare och anhöriga
är med i utvecklingen av verksamheterna. Riktade anslag för att öka brukarinflytandet bör finnas att söka (10 miljoner årligen).
•
BISAM införs i kommuner och landsting.
•
Förbättrad samverkan mellan myndigheter och nationella organisationer som arbetar för att stärka inflytandet för den enskilde.
•
Ett program för utveckling av värderingar och kompetens i bemötande erbjuds
personal och studenter på yrkesförberedande utbildningar.
•
Regeringen inrättar ett speciellt råd för psykisk hälsa och demokrati som ska arbeta mot diskriminering och stigmatisering av personer med psykiska funktionshinder.
Kontakt
David Ershammar, projektledare, Stockholms läns sjukvårdsområde.
_____________________________________________________________
_________________
11 Brukar- och anhörignätverkets arbete under 2006
Syfte
Finansiering av nätverkets arbete under 2006.
Kontakt
Riksförbundet för social och mental hälsa.
_____________________________________________________________
_________________
77
21 Nationell satsning på stödgrupper för personer med tvångssyndrom/OCD och deras anhöriga – ett samarbetsprojekt mellan Svenska
OCD-förbundet Ananke och OCD-teamet vid BUP i Uppsala.
Bakgrund
OCD-förbundet Ananke har utarbetat ett strukturerat studiematerial för stödgrupper för
personer med OCD och deras anhöriga. Ledare för grupperna är brukare/anhöriga som
själva är medlemmar i förbundet. Gruppledare har utbildats och stödgrupper finns nu på
flera ställen i Sverige. För att motsvara behovet stödgrupper bland personer med OCD och
deras anhöriga och för att få personal och ansvariga att förstå nyttan med dessa verksamheter behöver ytterligare kontakter med psykiatrin tas.
Målgrupp
Personer med tvångssyndrom/OCD.
Syfte
Huvudsyftet med projektet är att öka intresset för OCD generellt, göra OCD-grupper mer
kända och stimulera psykiatrin att erbjuda personer med OCD och deras anhöriga att delta i
stödgrupper.
Genomförande
Projektet ska arbeta för att etablera ytterligare kontakter med psykiatriska kliniker i landet
för att få dem att samarbeta med OCD-förbundet Ananke och införa stödgruppskonceptet i
sitt arbete med patienter och anhöriga.
Genom att erbjuda psykiatrins personal fortbildning fortsätter det påbörjade utvecklingsarbete mot landstingen. Huvudman för projektet är BUP-kliniken vid Akademiska sjukhuset.
Genomförandet sker i ett samarbete mellan OCD-förbundet Ananke, OCD-teamet vid Akademiska sjukhuset och Barn- och ungdomspsykiatrin i Uppsala. Projekttid: april 2006 – maj
2007.
Resultat
Lägesbeskrivning 2007.
Det har varit svårt att rekrytera handledare med tillräcklig kunskap om och erfarenhet av
OCD och OCD-behandling. Det har också varit svårt för brukarorganisationerna att tillhandahålla stödgruppsledare och deltagare. Stödgruppsverksamhet har införts men inte i den
hastighet som varit önskvärt. Inom projektet har utbildning och stöd till 10 handledare och
16 ledare genomförts (fyra utbildningstillfällen). Mycket tid har ägnats åt handledning och
administration för att få grupperna att fungera på ett bra sätt.
Kontakt
Klinikchef Henrik Pelling, BUP-kliniken, Akademiska sjukhuset.
_____________________________________________________________
_________________
43 Brukarinflytande – del av Brukarinflytandeprojektet (1)
Bakgrund
78
Inom det riktade projektet ”Brukarinflytande i vård, stöd och service till personer med psykiska funktionshinder” börjar värdefulla erfarenheter utvinnas. Dessa behöver nu förmedlas
direkt till berörda ledningspersoner.
Målgrupp
Personer med psykiska funktionshinder.
Syfte
Syftet med detta hängprojekt till det större Brukarinflytandeprojektet är att förmedla de
erfaren- heter om brukarinflytande som tidigare projekt genererat till berörda ledningspersoner samt skapa en medvetenhet om brukarinflytandefrågor på ledningsnivå.
Genomförande
Besöka personer i ledningsnivå inom landstingets psykiatriska kliniker.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning.
Kontakt
David Ershammar, projektledare, Stockholms läns sjukvårdsområde.
_____________________________________________________________
_________________
51 Patienter som konsulter i vården
Bakgrund
Föreningen Balans, som startade 1997 och som företräder personer med depressiva och
manodepressiva störningar, arbetar för att uppmärksamma berörd personal på patienters och
närståendes behov av ett gott bemötande i vårdsituationen. Från föreningens sida finns nu
en önskan att arbeta för införandet av nätverkskontrakt. Nätverkskontrakt syftar till att
strukturera och tydliggöra samarbetet mellan patienten, det privata nätverket och vårdgivare, bl.a. för att öka patientens och de närståendes egenmakt. Från brukarhåll framförs att
förbättringar inom vården skulle behöva göras, vad gäller tillgänglighet, tidiga insatser och
bemötande.
Målgrupp
Personer med depressiva och manodepressiva störningar.
Syfte
Projektet syftar till att verka för ett ökat brukarinflytande i vården av personer med depressiva och manodepressiva störningar. Personalens förståelse för patientgruppen och deras
anhörigas problem och behov behöver ökas generellt. Brukares delaktighet bör ses som en
naturlig del i arbetet och det behöver tydliggöras att brukarorganisationerna är en resurs och
möjliga samarbetspartner för personalen.
Genomförande
En modell för utbildning av brukarkonsulter ska utvecklas. I samarbete med Projekt Mentorsutbildning ska en gemensam manual utformas, som anger hur brukarinflytande kan
integreras i verksamheterna. Efter rekrytering av handledare och utbildning av konsulter
ska dialogträffar genomföras, där konsulterna berättar om sina erfarenheter för personal,
och där svåra frågor, t.ex. tvångsvård, kan diskuteras. En enkätundersökning till personal i
79
verksamheten genomförs före och efter dialogträffarna med brukarkonsulterna. Arbetet
påbörjas i oktober 2005 och avslutas i december 2006.
Resultat
Slutrapport Patienter som konsulter i vården (2007).
Resultatet visar att de flesta i personalgruppen tyckte det var bra att få höra berättelserna,
att de fått flera verktyg att hantera sjukdom på, och att det ger hopp till patienterna. Några
ansåg att strukturen för personalens deltagande kunde ha varit bättre. Enkätundersökningen
visade bl.a. att andelen personal som var positiva till att ha med konsulter i arbetet hade
ökat efter dialogträffarna. Alla rapporter från dialogträffarna tyder på att personalen har
tyckt att det varit givande att delta i dialogträffarna med konsulterna. I rapporten hänvisas
även till en systematisk översikt om de positiva effekterna av att brukare deltar som lärare i
samband med vårdutbildningar (Simpson & House, 2002).
Referenser
Simpson, E.L. & House, A.O. (2002). Involving users in the delivery and evaluation of
mental health services: systematic review. British Medical Journal, 325, 1265-1269.
Kontakt
Sonia Nilsson, vårdutvecklare, Norra Stockholms psykiatri, S:t Görans sjukhus.
_____________________________________________________________
_________________
52 Reellt brukarinflytande – utvärdera och gå vidare
Bakgrund
Det finns idag en strävan mot att öka brukarnas medverkan och inflytande i psykiatrisk vård
och omsorg. Detta är långt ifrån oproblematiskt, men ett ökat brukarinflytande kan innebära
stora effekter för den enskilde. Flera framgångsfaktorer för lyckat brukarinflytande har
identifierats, bl.a. ökad kunskap bland brukare och organisatoriska förändringar inom vårdverksamheten. Mycket arbete återstår dock för att förstärka brukarperspektivet på lokal och
nationell nivå. Inom Södra Älvsborg har en modell för reellt brukarinflytande införts, den
s.k. SÄS-modellen. Ett inslag i modellen är utbildning av brukarföreträdare, som bl.a. medverkar vid verksamheters ledningsarbete. En extern utvärdering av effekter av modellen
vore av stort värde.
Målgrupp
Personer med psykiska funktionshinder.
Syfte
Syftet med projektet är att utvärdera effekter av brukarsamverkan och brukarinflytande
enligt SÄS-modellen. Om modellen visar sig framgångsrik ska den spridas till fler intressenter inom psykiatrisk vård, primärvård, kommunal vård och omsorg samt brukarorganisationer. Inom projektet ska en guidebok utarbetas som ska vara till stöd för verksamheter vid
implementering av brukarinflytande.
Genomförande
–
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning. Lägesbeskrivning 2007.
Utvärdering sker genom en intensivstudie och en jämförande studie. Intensivstudien syftar
till att beskriva SÄS-modellens idé, programteori och implementering samt brukarinflytandets organisering. Hit hör även en undersökning av hur brukarinflytandet uppfattas och
80
fungerar i praktiken för personal, brukare och anhöriga på en sluten avdelning och på en
öppenvårdsavdelning inom SÄS. Den jämförande studien fokuserar på samordnarrollen i
verksamheter med brukarinflytande på olika orter i landet (Nybro, Emmaboda/Torsås,
Malmö, Halland och Borås. Materialet har insamlats vid en workshop och dokument av
olika slag har analyserats. Kompletterande datainsamling pågår.
Kontakt
Martin Rödholm, verksamhetschef/chefsöverläkare, Vuxenpsykiatriska kliniken, Södra
Älvsborgs sjukhus.
_____________________________________________________________
_________________
86 Projekt mentorsutbildning
Bakgrund
Projektet är sprunget ur ett annat treårigt projekt, Projekt Empowerment. Det är en riksomfattande satsning under Riksföreningen Autism, riktad till ungdomar och vuxna med diagnoser inom autismområdet. Projektet gick ut på att personer med egen erfarenhet av att
leva med detta funktionshinder fungerade som mentorer för andra med detta funktionshinder. Tillvägagångssättet har upplevts som positivt. Mötet med andra med samma diagnos
har underlättat förståelsen för och hanteringen av den egna situationen. Under projektets
gång uppenbarades behovet av särskilda stödinsatser även för mentorerna själva. Tyngda av
svårigheterna att möta människor i kris orkade de ibland inte hela vägen. Med den insikten
och med det s.k. MB-projektet i Danmark (där psykiatrin anställer personer med brukarbakgrund) som inspirationskälla, startade projektet mentorsutbildning.
Målgrupp
Ungdomar och vuxna med diagnoser inom autismområdet.
Syfte
Syftet med detta projekt är att utveckla och testa en modell för utbildning av mentorer.
Målsättningen är att genom att använda sig av mentorer inom vård, omsorg och pedagogik
på sikt öka möjligheten till socialt stöd för ungdomar och vuxna med diagnoser inom autismområdet.
Genomförande
Fem mentorer handplockades utifrån lämplig kompetens och erfarenhet inom vård, omsorg
och pedagogik samt med egen erfarenhet av att själva leva med ett funktionshinder inom
autismområdet.
Verksamheter valdes med omsorg utifrån kriterierna professionalism och nytänkande. Två
verksamheter vänder sig till barn och ungdomar, två till vuxna personer och en till unga
vuxna. Inledningen var en fyra dagars grundutbildning med erfarna och dokumenterat kvalificerade utbildare samt en praktikperiod, då mentorerna arbetade i de olika samverkande
verksamheterna under överinseende av interna handledare. De fyra utbildningsdagarna
generade dels en manual som kan fungera som vägledning i det dagliga arbetet, dels checklistor för vardagssituationer på arbetsplatsen, för planering och återkoppling. Huvudman för
projektet är Handikapp och Habilitering, Stockholms läns landsting. Det genomförs i samarbete med Riksföreningen Autism, Familjeforum, Stöd och resursgruppen och MISA.
Projekttid: november 2005 – november 2007.
Resultat
Slutrapport och intervju hösten 2008.
81
Utvärderingen av projektet har avrapporterats i ”Projekt mentorsutbildning” av Hans Nordén, november 2006. Arbetet har utvärderats med frågeformulär till mentorer och interna
handledare på arbetsplatserna. Från början fanns en intention att även följa upp klientens
syn på försöket men detta fullföljdes aldrig. De frågeställningar som projektet från början
syftade till att besvara blev i mångt och mycket obesvarade, men erfarenheter från försöket
med mentorer erbjuder ändå inspiration och vägledning för en fortsatt utveckling av mentorsverksamhet. Enligt uppföljningen fick den framtagna manualen aldrig den betydelse i
det löpande arbetet som projektledningen hade hoppats, eftersom den inte hade någon praktisk relevans och inte ansågs nödvändig för mentorskapet. Slutsatsen från projektet är att
mentorer har en viktig funktion att fylla. Samtliga mentorer var eniga om att mentorskap är
något att bygga vidare på för framtiden. Rapporten ger kvalitativa reflektioner över hur det
fungerade att arbeta enligt modellen. I intervjun bekräftas de resultat som framkom i rapporten. Efter projektet har man i verksamheterna fortsatt att samarbeta med mentorerna och
man tror fortfarande mycket på modellen och önskar utveckla den ytterligare.
Kontakt
Anna Sjölund, Riksföreningen Autism.
Utveckling av metoder (och prövning av användbarhet)
20 Barn till föräldrar med psykisk sjukdom
Bakgrund
En stor del av vuxenpsykiatrins patienter har själva minderåriga barn. Barn till föräldrar
med psykisk sjukdom är en utsatt anhöriggrupp; de har bl.a. en förhöjd risk att själva drabbas av psykisk ohälsa. Inom psykiatrin i Skellefteå och Umeå används en familjeintervention som utvecklats i USA, Beardslees Family-intervention, som riktar sig till familjer där
någon av föräldrarna har en depression. I USA pågår en långtidsuppföljning av effekter av
metoden och rapporter har hittills visat på positiva resultat (Beardslee et al, 2003, 2007). I
Finland sprids metoden nationellt genom hälso- och socialvårdens forsknings- och utvecklingsorgan (STAKES). Där tillämpas metoden vid olika psykiatriska diagnoser och även då
föräldrar har en somatisk sjukdom, t.ex. cancer. Målsättningen med metoden är att minska
risken för att barnen ska drabbas av psykisk ohälsa.
Målgrupp
Barn till föräldrar med psykisk sjukdom.
Syfte
Huvudsyftet med projektet är att utveckla verksamheter inom kommun och landsting som
kan möta behoven av stöd till barn till psykiskt sjuka föräldrar, och testa om användningen
av ovan nämnda familjeintervention kan vara en metod att använda i svenska förhållanden.
Genomförande
Projektet inleds med en kartläggning av hur det ser ut i kommuner och landsting vad gäller
insatser till målgruppen. Intresserade verksamheter erbjuds utbildning i metoden Beardslees
familjeintervention. Familjeintervention ska sedan prövas i mindre skala (ca 10 familjer)
och utvärderas. Därefter ska man överväga om det är möjligt att implementera metoden i
nuvarande form. Metoden är manualbaserad och den kan genomföras av alla personalkategorier efter utbildning.
Metodens karakteristiska:
•
familje- och barnfokus
82
•
preventiv, förebyggande (ej behandling)
•
stor vikt läggs vid skyddande faktorer
•
kognitiva, psykoedukativa inslag
•
öppenhet inför förälders sjukdom.
Metodens genomförande, stegvis:
•
6-8 träffar med familjen i olika konstellationer
•
två träffar enbart med förälder
•
varje barn intervjuas individuellt
•
träffar föräldrarna igen, planerar en familjeträff
•
familjeträff där föräldrarna berättar om sjukdomen för barnen; fokus på dialog
•
uppföljning efter en månad.
Det finns även en kort version med två samtal (”Föra barnen på tal”) då barnen är små eller
föräldrarna inte är beredda att involvera barnen. Huvudman för projektet är Psykiatriska
kliniken i Skellefteå. Projekttid: våren 2006 – våren 2007.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning. Lägesrapport april 2007.
Kartläggningen är genomförd. Utbildning i Beardslees familjeintervention har anordnats i
bl.a. den norra regionen, där 17 personer från fyra olika landsting deltog. I Stockholm har
två grupper med 20 deltagare i varje grupp genomgått utbildningen. I regionen söder om
Sundsvall har utbildning genomförts för representanter från tio olika landsting och i Dalarna har utbildning påbörjats. I utbildningen ingår även handledning, som kommer att påbörjas efter utbildningens slut, våren 2007. Projektet avser att gå vidare med en s.k. lärarutbildning i denna metod. Det är sedan meningen att dessa personer ska kunna lära ut metoden i respektive landsting. Utvärdering av projektet (inklusive de familjer som ingår) pågår
och beräknas bli klar under 2007. I enkäter som besvarats av 17 föräldrar efter familjeinterventionen framkommer att föräldrarna är mycket positiva. Flera uppger att det har blivit
ett öppnare klimat inom familjen och att de pratar mer med barnen. Alla säger att oron har
minskat. (Utdrag från presentation på NU-projektets hemsida).
Referenser
Beardslee, W.R., Gladstone, T.R., Wright, E.J. & Cooper, A.B. (2003). A Family-Based
Approach to the Prevention of Depressive Symptoms in Children at Risk: Evidence
of Parental and Child Change. Pediatrics, 112, 119-131.
Beardslee, W.R., Wright, E.J., Gladstone, T.R.G. & Forbes, P. (2007). Long-term effects
from a randomized trial of two public health preventive interventions for parental
depression. Journal of Family Psychology, 21,703-713.
Kontakt
Carl-Gustav Olofsson, projektledare, Psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett, Elisabeth
Lundström/Heljä Pihkala/Hannele Renberg, Psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.
_____________________________________________________________
_________________
28 Tidig intervention vid risk att skada sig själv eller andra
Bakgrund
Mot bakgrund av de spektakulära våldsbrott som begåtts av psykiskt sjuka personer har
behovet av riskbedömningar och riskhantering inom psykiatrin blivit påtagligt aktuella. Det
83
finns även ett behov av att ta fram validerade och fungerande instrument som kan användas av kliniker vid bedömning av risk för att en person ska skada sig själv eller annan.
Målgrupp
Psykiskt sjuka personer med risk att för att skada sig själva eller andra.
Syfte
Detta projekt innebär ett konkret metodutvecklingsarbete, där målsättningen är ett bättre
omhändertagande av personer med psykisk sjukdom, som innebär risk för att skada sig
själv eller andra. Detta ska ske genom att öka kunskapen i psykiatrin om vilka riskfaktorerna för detta är, föreslå och testa vilka instrument som skulle kunna användas vid riskbedömningar, kartlägga vilka insatser som ges och utifrån praxis och konsensus utforma praktiska råd om hur omhändertagandet av målgruppen bör ske.
Genomförande
Arbetet sker i fyra steg: (1) genomgång av vilka instrument som tidigare använts och vad
som används idag för att bedöma risk för utåtriktat våld, (2) och (3) prövning av två skalor
(ett screening-instrument och ett kvalificerat riskbedömningsinstrument), (4) framtagande
av ett datoriserat intervjuprogram där högriskpersoner identifieras. Om metoden visar sig
användbar ska ett större projekt initieras. Brukarmedverkan har skett genom att Schizofreniförbundet har kontaktats för synpunkter. Projekttid: februari 2006 – mars 2007.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning. Lägesrapport april 2007. Intervju hösten 2008.
Uppdraget gäller två områden (risk att skada sig själv samt risk för att skada annan person).
Lägesrapporten beskriver den del av arbetet som man startat med och som handlar om området risk för att skada annan person. Arbetet sker i fyra steg: Steg ett är en kritisk genomgång av vilka instrument/hjälpmedel som tidigare använts för att bedöma risk för utåtriktat
våld. I steg två och tre prövar man två nya skalor (ett screeninginstrument och ett kvalificerat riskbedömningsinstrument) och i steg fyra ska man bl.a. ta fram ett datoriserat intervjuprogram med vars hjälp högriskpersoner kan kontaktas. Svaren på de relevanta frågorna
registreras och analyseras via programmet och om risken är påtaglig slår programmet larm.
Arbetet sker stegvis och för närvarande arbetar man parallellt med steg 2 och 3. Vid intervju framkom att 40 patienter hittills har inkluderats (av de planerade 60 patienterna). Inom
projektet genomför man screening på alla patienter vid utskrivning och vid inskrivning av
patienter som kommer in akut. Personal har fått utbildning i användningen av de instrument
som ingår. En manual för detta arbetssätt kommer att tas fram om resultatet av valideringen
faller väl ut.
Referenser
Lindström, E., Eberhard, J. & Levander, S. (In press). Five years follow up during antipsychotic treatment; efficacy, safety, functional and social outcome. Acta Psychiatr Scand
Suppl 2007.
Kontakt
Eva Lindström, projektledare, Psykos och rehabilitering, Psykiatridivisionen, Akademiska
sjukhuset.
_____________________________________________________________
_________________
29 Classification of Violence Risk (COVR) – rättspsykiatrisk riskbedömning – en forskningsstudie
Bakgrund
84
Det finns ett behov av att utveckla och pröva riskbedömningsinstrument som kan användas
i allmänpsykiatrisk och rättspsykiatrisk vård. Classification of Violence Risk, COVR, är ett
strukturerat och datoriserat riskbedömningsinstrument som utvecklats i USA för att bedöma
grad av risk för framtida våldshandlingar. COVR har endast validerats i USA och har då
visat sig kunna predicera våld med hög grad av säkerhet. (Monahan, et al., 2006).
Målgrupp
Personal inom rättpsykiatrin.
Syfte
Syftet är att pröva (validera) den svenska versionen av ett amerikanskt riskbedömningsinstrument (COVR). Frågeställningarna är bl.a. relaterade till om instrumentet kan förutsäga
våldshandlingar inom en tvåårsperiod. Projektet fokuserar även på kvinnor och etnicitet, där
kunskaper om risk för våldsamt beteende är särskilt bristfälliga.
Genomförande
Studien är en prospektiv cohortstudie (multicenterstudie) och utfallsmåttet är våldsamt
beteende. Patienter som deltar i studien (efter samtycke) blir intervjuade med hjälp av
COVR i samband med utskrivning från sjukhuset eller efter akut konsultation då patienten
inte har blivit inlagd. Uppföljning sker efter 10, 20 och 40 veckor. Projekttid: 2006 – 2008.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning. Lägesrapport april 2007. Intervju hösten 2008.
Projektet startade 2007-01-08 och projektplanen har följts med avseende på syfte, mål och
metod. Detta är dock ett långsiktigt projekt och resultatet kan i nuläget inte presenteras. För
närvarande bedrivs projektet i Stockholm men målsättningen är att utvidga projektet till
landsorten. Det aktuella projektet bedöms kunna bidra till ökad kunskap om vilka allmänpsykiatriska patienter som kan förväntas ha en ökad risk för våldsamt beteende. Det bedöms också föreligga ett behov av en fortsättning av projektet även efter 2008, då finansieringen från Socialstyrelsen upphör. Med anledning av detta har projektgruppen påbörjat
ansökan om nya medel.
I intervju framkom att av de 496 tillfrågade patienterna accepterade 390 att delta i studien.
Primärdiagnos var främst förstämningssyndrom, psykoser och ångest, men även missbruk.
Preliminära resultat visar att på gruppnivå kan COVR med relativ säkerhet förutsäga våldshandlingar. Detta gäller dock inte på individnivå. Analyser av resultaten pågår och kommer
att publiceras i vetenskapliga artiklar.
Referenser
Monahen et al. (2006). The Classification of Violence Risk. Behavioral Sciences and the
Law (in press).
Kontakt
Marianne Kristiansson, Inst. för klinisk neurovetenskap, sektionen för rättspsykiatri, Karolinska institutet.
_____________________________________________________________
_________________
39 Planeringsarbete inför projektet Supported Employment
85
Bakgrund
Arbetslöshet och brist på meningsfull sysselsättning är ett omfattande problem bland personer med allvarliga psykiska funktionshinder. Ur sociala och rehabiliterande aspekter är
arbete och meningsfull sysselsättning viktigt. Inom arbetsinriktad rehabilitering finns tre
huvudsakliga inriktningar: (1) klubbhusrörelsen, (2) arbetsförberedande träningsmodeller
och (3) arbete med stöd (supported employment; Crowther et al, 2001) . Den tredje inriktningen skiljer sig från de andra två genom att personen placeras direkt i reguljärt arbete
med lön och behovsbaserat stöd.
Målgrupp
Personer med allvarliga psykiska funktionshinder.
Syfte
Huvudsyftet med studien är att undersöka om arbetsrehabilitering enligt Supported Employment (en manualbaserad insats), i kombination med de insatser som individen normalt
erbjuds, leder till en högre grad av sysselsättning i form av arbete på den öppna arbetsmarknaden (eller andra typer av arbete) jämfört med ”rehabilitering som vanligt”. Ett andra
syfte med studien är att undersöka om Supported employment leder till ett bättre psykiskt
hälsotillstånd, förändringar i utnyttjande av hälso- och sjukvård och socialförsäkringssystem. Inom projektet kommer också en kvalitativ processtudie att genomföras, som fokuserar och identifierar eventuella problem i samband med implementering av metoden.
Genomförande
Planering av en randomiserad kontrollerad studie, (dvs. ett urval personer ur målgruppen
som uppfyller inklusionskriterierna erbjuds deltagande och fördelas slumpvis till två olika grupper). Personerna
intervjuas initialt samt efter ytterligare 12 mån respektive 24 månader. Projektet (gäller
endast planeringsfasen) avslutas november 2006.
Resultat
Ej aktuellt. Projektet avser endast planeringsfasen. Detta har sedan fortsatt som ett forskningsprojekt, dock ej som en RCT-studie, på grund av svårigheter att få gehör i verksamheterna för ett sådant upplägg (studien genomförs med en kvasiexperimentell design).
Referenser
Crowther R:, Marshall M., Bond G. & Huxley P. Vocational rehabilitation for people with
severe mental illness. The Cochrane Database of Systematic Reviews 2001, Issue 2. Art.
No.: CD003080. DOI: 10.1002/14651858.CD003080.
Kontakt
Lars Hansson, Institutionen för hälsa-, vård- och samhälle, Lunds universitet.
_____________________________________________________________
_________________
40, 41, 47 ADHD-projektet – anstalten Norrtälje
Bakgrund
Det råder internationell konsensus om att metylfenidat är förstahandsmedel vid farmakologisk behandling av ADHD både för vuxna och barn. Det finns även vetenskapliga publikationer som utvärderat effekterna av denna behandling för vuxna personer med ADHD
(Spencer et al., 2005; Faraone et al., 2004). Studien inkluderar en i behandlingssamman-
86
hang ny grupp, nämligen gruppen vuxna med ADHD med samexisterande kriminalitet och i
många fall även missbruk.
Målgrupp
Intagna vuxna med ADHD.
Syfte
Ett av studiens syften är att utvärdera effekten av läkemedlet Concerta i kombination med
den riktade psykosociala behandling som ges på Norrtäljeanstalten. Ett annat syfte är att
studera om behandlingseffekten är stabil över tid, och ett tredje att värdera hur det går att på
en kriminalvårdsanstalt genomföra utredning, diagnostik och behandling av intagna vuxna
män med ADHD.
Genomförande
På Norrtäljeanstalten ska ca 250 intagna med hjälp av enkätformulär undersökas med avseende på tidigare och aktuella ADHD-symtom. Av de intagna som utfaller positivt i denna
undersökning kommer 40 att erbjudas fullständig neuropsykiatrisk utredning. De som efter
utredning bedöms uppfylla kriterierna för ADHD i vuxen ålder och som i övrigt bedöms
lämpliga att delta, kommer att erbjudas det långtidsverkande centralstimulerande preparatet
Concerta. Läkemedelsstudien inleds med en fas där man jämför Concerta med placebo (en
inledande randomiserad, kontrollerad dubbelblind fas). Denna fas följs av en längre fas där
alla deltagare får aktivt läkemedel. Målsättningen är att inom projektets ram behandla 30
personer. Effekterna på ADHD-symtom, global funktionsnivå, neuropsykologiska funktioner och livskvalitet kommer att utvärderas. Efter frigivning planeras fortsatt behandling på
lokala psykiatriska mottagningar eller beroendemottagningar. Uppföljning sker ett och tre
år efter studiens slut. Då undersöks hur många som kvarstår i behandling, grad av ADHDsymtom samt förekomst av alkohol-/ narkotikamissbruk. I projektet har brukarrepresentation skett i form av samtal med organisationen Attention. Projektet genomförs av Stockholms läns landsting och Kriminalvårdens regionkontor i Stockholm. Projekttid: juni 2006
– december 2009.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning. Lägesrapport april 2007. Intervju hösten 2008.
Den grundläggande utbildningen av personalen på Norrtäljeanstalten är genomförd. Fördjupad utbildning av personalen på ADHD-avdelningen, liksom handledning, kommer att
fortgå fram till våren 2010, då läkemedelsstudien beräknas vara avslutad. Uppföljning sker
sedan ett och tre år efter avslutad läkemedelsstudie, vilket innebär att studien kommer att
pågå fram till 2013.
Referenser
Spencer et al. (2005). Double-blind, randomized clinical trial of methylphenidate in treatment of adults with attention-deficit/hyperactivity disorder. Biol Psychiatry, 456463.
Faraone et al. (2004). Meta-analysis of the efficacy of methylphenidate for treating adult
attention deficit/hyperactivity disorder. Journal of Clinical Psychopharmacology, 24;
24-29.
Kontakt
Lena Karlsson/Inga Mellgren, projektansvariga, Kriminalvårdens regionkontor, Stockholm.
Gunnar Jacobsson och Nils Lindefors, psykiatrin, Stockholms läns landsting.
_____________________________________________________________
_________________
87
45 Behandling av ADHD hos fängelsedömda amfetaminmissbrukare
Bakgrund
Det råder internationell konsensus om att metylfenidat är förstahandsmedel vid farmakologisk behandling av ADHD både för vuxna och barn. Det finns även vetenskapliga publikationer som utvärderat effekterna av denna behandling för vuxna personer med ADHD
(Spencer et al., 2005; Faraone et al., 2004). Undersökningar tyder på att en fjärdedel av de
intagna i kriminalvården har vuxen-ADHD. Projektet ska ge svar på om behandling av
ADHD minskar risken för återfall i missbruk och brott efter frigivning från fängelseanstalt.
Målgrupp
Intagna vuxna med ADHD och missbruksproblematik.
Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka om medicinering i kombination med psykosocial
behandling (social färdighetsträning) mot ADHD-symtom hos amfetaminmissbrukare
minskar risken för återfall i missbruk. Även behandlingens effekt när det gäller återfall i
brott kommer att utvärderas. Genomförande
Av de intagna genomgår 54 personer med misstänkt ADHD en neuropsykologisk utredning. Vid konstaterad ADHD fördelas deltagarna slumpvis till behandling med antingen
Concerta (Metylfenidat) eller placebo. Medicineringen inleds ungefär en vecka innan dag
för villkorlig frigivning och fortsätter vid Beroendecentrums mottagning på Magnus Huss
klinik. Behandlingen pågår under 24 veckor och innehåller förutom medicinering en individuell samtalsbehandling med inriktning på ADHD och missbruk enligt en manual. Samtalsbehandlingen bygger på preventionsprinciper (väletablerad manualbaserad metod för
missbruksprevention) och ges till samtliga deltagare i kontroll- respektive interventionsgrupp. Utredning och samtalsbehandling genomförs av legitimerade psykologer (handledning ingår). Intagna som deltar i studien kommer att behöva ha ett boende som lägst motsvarar inackorderingshem. Efter 24 veckor erbjuds samtliga deltagare (både kontroll- och
interventionsgrupp) fortsatt behandling vid någon av Beroendecentrums mottagningar.
Projekttid: 2007 – 2009.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning. Lägesrapport april 2007. Intervju hösten 2008.
Under våren och hösten 2006 genomfördes de planerade utbildningsinsatserna på anstalten.
Screening och utredning av patienter påbörjades i januari 2007 och den första patienten
inkluderades i den kliniska prövningen i mars 2007. Projektet planeras pågå två år som
planerat, fram till slutet av 2009 då samtliga 54 patienter beräknas ha genomgått behandlingsprogrammet. Resultatet kommer att presenteras i form av vetenskapliga artiklar.
Referenser
Spencer et al. (2005). Double-blind, randomized clinical trial of methylphenidate in treatment of adults with attention-deficit/hyperactivity disorder. Biol Psychiatry, 456463.
Faraone et al. (2004). Meta-analysis of the efficacy of methylphenidate for treating adult
attention deficit/hyperactivity disorder. Journal of Clinical Psychopharmacology, 24;
24-29.
Kontakt
Lena Karlsson/Inga Mellgren, projektansvariga, Kriminalvårdens regionkontor, Stockholm,
Johan Franck, Beroendecentrum, Stockholms läns landsting.
88
_____________________________________________________________
_________________
53 Minimizing act of violence - Development and implementation of a
telepfone-linked care (TLC) system for managing impulsivity among
forensic psyciatric outpatients
Bakgrund
Rättpsykiatriska patienter med psykossjukdom, ofta i förening med missbruk av alkohol
och droger har ofta ett starkt behov av stöd som ibland sträcker sig utanför öppenvårdens
vanliga mottagningstider. Utvecklandet av ett telefon-stödssystem skulle kunna utgöra en
adekvat lösning på patienters behov av trygghet och samhällsskydd och på sikt kanske
minska de våldsincidenter i samhället där denna grupp är förövare. Ett sådant telefonsystem
– TeleCoach (TLC) – har tidigare utvecklats i USA för att exempelvis ge behandlingsstöd
och utöva tillsyn över patienter med kroniska sjukdomar, t.ex. astma eller diabetes. TeleCoach är ett automatiserat telemedicinskt system som innebär att användaren möter en
inspelad (mänsklig) röst via telefonen. Genom att trycka på telefonens knappar kan man
föra ett ”samtal” med systemet. Systemet finns tillgängligt för användaren alla dygnets
timmar.
Målgrupp
Patienter inom frivården och den öppna rättpsykiatriska vården.
Syfte
Syftet med här projektet är att utveckla, implementera och tillämpa telefonstödssystemet
TLC för svenskt bruk och för personer inom frivården och den öppna rättpsykiatrin. Utvärdering av systemets användarvänlighet kommer att ske fortlöpande. Dessutom ska man
utvärdera vilken effekt stödsystemet har på bland annat risken för återfall i brott för dessa
personer.
Genomförande
Inom projektet ingår att anpassa mjukvaran svenska språket och till svenska förhållanden.
Ett manus för att styra samtalet mellan patient och systemet måste utvecklas och infogas i
telefonstödssystemet. En utvärdering av systemets användarvänlighet kommer att ske fortlöpande. Inom projektet ska man också testat vilken effekt telefonstödet har för risken för
återfall i våldshandlingar för patienter inom frivård och rättpsykiatrisk vård. Huvudman för
projektet är Sektionen för rättpsykiatri, Karolinska Institutet. Genomförandet sker i samarbete med Psykiatricentrum Karolinska, Stockholms läns landsting. Projekttid: december
2005 – december 2006.
Resultat
Slutrapport; Automatiserat telefonstöd för våldsdömda. En pilotstudie om förutsättningarna
för implementering inom kriminalvården och öppna rättpsykiatrin (2009). Systemet testades i en pilotstudie under sex månader. Det huvudsakliga syftet i studien var att undersöka
implementeringsmöjligheterna inom frivården och den öppna rättpsykiatrin. Dessutom
undersöktes förändringen i risk för återfall i våldshandlingar. Studien genomfördes med 26
deltagare från frivården och rättpsykiatrisk öppenvård. Hälften av personerna ingick i en
experimentgrupp med tillgång till TeleCoach och hälften i en kontrollgrupp som fick vanlig
vård. Mätningar av olika utfall (bl a alkohol- och drogbruk, socialt nätverk, risken för framtida våldshandlingar) gjordes vid start, efter 3 månader och efter 6 månader. För ändamålet
användes etablerade skattningsskalor som AUDIT, DUDIT, COVR etc. Resultaten av utvärderingen visar inte på några signifikanta skillnader i risken att utföra våldshandlingar
enligt COVR mellan experiment- och kontrollgrupp. När det gäller implementeringen av
89
systemet så är en av studiens slutsatser bland annat att för att ett automatiserat telefonstöd
ska fungera inom kriminalvården och den öppna rättpsykiatrin krävs en mer fullständig
integrering av systemet i det vårdsammanhang där det används.
Kontakt
Kaj Forslund, sektionschef, Psykiatricentrum, Karolinska.
___________________________________________________________________
__________________
55 Steget – specialpedagogiska metoder i rehabilitering för personer
med psykiska funktionshinder
Bakgrund
Specialpedagogiska metoder, liknande dem som används för autistiska personer, har visat
sig vara användbara även för personer med schizofreni och andra psykoser, för att kompensera brister i de kognitiva funktionerna . Vid sidan av en psykiatrisk diagnos kan en pedagogisk diagnos ställas. Personal som utbildas och handleds i specialpedagogiska metoder
kan hjälpa den psykiskt funktionshindrade att hantera och bättre förstå sitt funktionshinder.
Syfte med insatsen är att psykiskt funktionshindrade ska ges större möjligheter att klara sitt
dagliga liv och att en dokumenterad och utvärderad metod ska kunna bli en naturlig och
integrerad del i verksamheter för den aktuella målgruppen. Denna metod är ursprungligen
utvecklad för vuxna personer med olika neuropsykiatriska tillstånd (Mandre, 1999).
Målgrupp
Personer med svåra psykiska funktionshinder, t.ex. schizofreni och andra psykoser.
Syfte
Syftet med projektet är att skapa och implementera en specialpedagogisk metod i arbetet
med personer som har svåra psykiska funktionshinder, t.ex. schizofreni och andra psykoser.
Genomförande
Genom att systematisera observationer till en personlig pedagogisk diagnos och sedan
koppla den till pedagogisk struktur, metod och innehåll kan man för varje person skapa en
individuellt designad pedagogisk behandling. Metoden ska utvecklas i en klart avgränsad
verksamhet (Steget), en liten organisation med 10 anställda och 14 deltagare. Föreningen
för psykiatriskt samarbete, (FPS), i Örebro är en anhörigförening som tillhör Schizofreniförbundet. Anhörig-föreningen driver sedan 1999 rehabiliteringsverksamheten Steget i egen
regi, med medel från Örebro kommun och Örebro läns landsting. Personalen i denna verksamhet ska utbildas i att använda specialpedagogiska metoder och hjälpmedel i rehabiliteringssyfte. Metoden ska fortlöpande utvärderas och dokumenteras på individnivå. Projektet
ska fortlöpande bistå med handledning.
Metodens karakteristika:
•
Steg 1. Samla bakgrundsfakta om deltagaren, göra observationer utifrån 60 punkter (Mandres egna punkter), göra 60 punkter med deltagaren (om möjligt), notera
aktuell medicinering.
•
Steg 2. Sammanställa deltagarens akt som ska innehålla bakgrund, medicinöversikt, pedagogisk diagnos, pedagogisk design med mål och sökord
•
Steg 3. Göra en rehabiliteringsplan + individuellt schema med deltagaren. Personalgruppen gör en arbetsplan, dvs. en kort sammanfattning av akten och rehabiliteringsplanen.
•
Steg 4. Utvärdering – deltagaren och personalen.
90
Projekttid 2005 – 2007.
Resultat
Slutrapport Rehabiliteringsverksamhet Steget, Örebro. Intervju hösten 2008.
Projektet har genomförts för 14 deltagare. Även utbildning och handledning till personalen
har genomförts. Utvärdering och tankar från personal som arbetat med projektet har kommit in. I samtliga utvärderingar har det framkommit att det är viktigt och tryggt att ha en
genomtänkt och fungerande metod att arbeta efter. Någon har tyckt att metoden är för svår
och tidskrävande. Arbetet med metoden har fortsatt i den ordinarie verksamheten vid Steget. Nyanställd personal sätts kontinuerligt in i arbetssättet och får intern utbildning av dem
som jobbat med metoden. Man har ännu inte genomfört utvärdering av vad deltagarna själva anser om metoden. CAN-skattningar har genomförts på samtliga 14 deltagare. Uppföljning två år senare för 12 av deltagarna. Analyser pågår. Man avser att fortsätta med skattningarna årsvis.
Referenser
Eva Mandre (1999). Vårdmiljö eller lärandemiljö. Doktorsavhandling, Lunds universitet,
www.certec.lth.se
Kontakt
John Eriksson, ordförande i Rehabiliteringsverksamheten Steget.
_____________________________________________________________
_________________
56 Arbetsminnesträningsprojektet
Bakgrund
Arbetsminne ingår som en komponent i de flesta kognitiva uppgifter. Bristande arbetsminne har på senare tid lyfts fram som en central kognitiv svårighet vid diagnosen ADHD.
Oberoende studier visar att en metod för arbetsminnesträning långsiktigt kan förbättra både
koncentrationsförmågan och impulskontrollen för dessa personer (gäller barn; Klingberg et
al., 2002; Klingberg et al., 2005). En metod för arbetsminnesträning med hjälp av ett datoriserat träningsprogram, Rememo/Robomemo, har tagits fram av en forskargrupp kopplad till
Karolinska Sjukhuset i Stockholm (Westerberg et al, 2007).
Målgrupp
Vuxna personer med ADHD.
Syfte
Syftet med detta projekt är att utvärdera behandlingseffekten av den nya metoden för arbetsminnesträning i ett datoriserat träningsprogram i en vuxen population med ADHD.
Genomförande
Lämpliga patienter intervjuas per telefon för att bedöma om patienten har förutsättningar att
klara arbetsminnesträning och förväntas dra nytta av den. Patienten kommer sedan för att
arbetsminnesträna datoriserat 30-45 minuter, fem dagar i veckan under fem veckor (grundträning). Efter 4-6 månader sker samma rutin under 2 veckor (boosterträning). Effekter
testas (baslinjemätning och uppföljningar) med hjälp av neuropsykologiska test, individuella träningsrapporter samt arbetsterapeutiska instrument. Utbildning och handledning har
genomförts i projektet. Förankring av projektet har skett hos brukarorganisationen Atten-
91
tion. Huvudman och ansvarig för genomförandet av projektet är VO Psykiatri i Lund, Region Skåne, USiL. Projekttid: november 2005 – oktober 2007.
Resultat
Slutrapport; Arbetsminnesprojekt (2007). Intervju hösten 2008.
Projektet har i huvudsak följt den upprättade planen. Samtliga 12 patienter har avslutat
grundträningen och den uppföljande träningsomgången. Av rapporten framgår bl.a. att i den
striktare bedömningen, där huvudinstrumenten (Blockrepetition ur WAIS-III NI samt Canadian Occupational Performance Measure, COPM) använts, framkom en signifikant förbättring efter arbetsminnesträningen ur neuropsykologisk synvinkel. I den arbetsterapeutiska bedömningen framkom en positiv effekt på utförande av vardagsaktiviteter för 3 av de
12 patienterna.
Referenser
Klingberg, T., Forsberg, H., & Westerberg, H. (2002). Training of working memory in
children with ADHD. Journal of Clinical Experimental Neuropsychology, 24, 781791.
Klingberg, T., Fernell, E., Olesen, P., Johnson, M., Gustafsson, P., Dahlström, K., et al.
(2005). Computerized Training of Working Memory in Children with ADHD – a
Randomized Controlled Trial. Journal of American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 44(2), 177-186.
Westerberg, H., Jacobaeus, H., Hirvikoski, T., Clevberger, P., Östensson, M-L., Bartfai, A.
et al., (2007). Computerized working memory training after stroke – A pilot study.
Brain Injury, 21, 21-29.
Kontakt
Inga Reidhav, överläkare, Allmänpsykiatriska Utrednings- och Behandlingsenheten, Universitetssjukhuset i Lund.
_____________________________________________________________
_________________
57 Dialektisk psykopedagogisk behandling för personer med autismspektrumtillstånd samt utbildning för boendestödjare
Bakgrund
Normalbegåvade personer med autismspektrumtillstånd (Aspberger syndrom, Autism,
Atypisk autism) är en grupp vars hjälpbehov inte är tillräckligt väl tillgodosett inom psykiatri och social-tjänst. Många av dessa personer lever isolerat och har som främsta kontakt i
vardagen sin boendestödjare. Denna yrkesgrupp saknar dock ofta utbildning om autism och
kan därför ha svårt att möta sina klienter på bästa sätt. Metoden är framtagen i ett utvecklingsarbete, där man kombinerar underlag från etablerade behandlingsinriktningar
(psykopedagogisk behandling och dialektisk beteendeterapi) med erfarenheter från arbetet
med målgruppen samt klienternas synpunkter.
Målgrupp
Personer med autismspektrumtillstånd (Aspberger, Autism, Atypisk autism).
Syfte
Syfte med projektet är att utvärdera en metod (dialektisk psykopedagogisk behandling) i
arbetet med målgruppen, där behandling riktad till klienten kombineras med en samtidig
utbildning riktad till gruppen boendestödjare. Om metoden visar sig vara framgångsrik ska
den dokumenteras i en manual så att den kan spridas till andra verksamheter.
92
Genomförande
En ettårig utbildning/behandling för klienten kombineras med en samtidig utbildning för
boendestödjare i form av gemensamma gruppsessioner. Parallellt med detta har klienten
även individuell psykoterapeutisk kontakt. Behandlingen ges av en psykolog eller psykoterapeut med kognitiv eller beteendeterapeutisk utbildning. Behandlaren/psykoterapeuten
handleds varje vecka av en erfaren handledare med kognitiv eller beteendeterapeutisk kompetens. Samtliga klienter deltar i individuell psykoterapi 1,5 timme varannan vecka och
deltar dessutom i gruppbehandling tillsammans med boendestödjare 3 timmar varje vecka.
Metoden utvärderas genom före- och eftermätningar med hjälp av skattningsformulär. Randomisering har skett till två grupper. Brukare har varit representerade i projektets styrgrupp.
Insatsens innehåll:
•
Ettårig utbildning/behandling riktad till patienten kombineras med en samtidig utbildning riktad till boendestödjare genom gemensamt deltagande i gruppbehandlingssessioner varje vecka. Klienten har dessutom individuell psykoterapeutisk
kontakt varje vecka.
•
Gruppbehandling innehållande 37 sessioner i modulform: introduktion, psykoedukation, mindfulness och stresshantering, sensorisk integrationsträning, social färdighetsträning/ mentaliseringsövningar, hantering av vardagslivet.
Huvudman och ansvarig för genomförandet av projektet är Norra Stockholms Psykiatri,
Neuropsykiatriska enheten. Projekttid: oktober 2005 – maj 2007.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning. Lägesrapport april 2007. Intervju hösten 2008.
Projektet har genomförts som planerat. Två grupper har deltagit (randomisering har skett
till grupperna). Den ena gruppen (n=6) har genomgått dialektisk psykopedagogisk behandling (tillsammans med boendestödjare) och den andra gruppen har deltagit i social verksamhet motsvarande antal timmar. Sammanlagt har man haft 37 sessioner och inkluderat
före- och efterskattningar (etablerade skattningsformulär, visuella analogskalor). Intervjuer
sker med klienter om bakgrund (boende, nätverk, familj, utbildningsnivå, sysselsättning,
tidigare och nuvarande psykiatrisk behandling, psykoterapi). Självskattning och boendestödsskattningar genomförs för att få kunskap om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser. Samtliga deltagare och boendestödjare har fullföljt behandlingen/utbildningen. I
intervju framkom att man planerar att analysera materialet och publicera resultatet i någon
vetenskaplig tidskrift. En användarmanual (riktad till boendestödjare och behandlare)
kommer att färdigställas under hösten 2008.
Kontakt
Susanne Bejerot, överläkare, Neuropsykiatriska enheten, Norra Stockholms Psykiatri.
_____________________________________________________________
_________________
58 Försöksprojekt med kognitiv beteendeterapi i form av självhjälpsprogram via internet inom primärvården i Norrbottens län
Bakgrund
Kognitiv Beteendeterapi, KBT, har i ett stort antal vetenskapliga studier visat sig ha god
effekt vid behandling av flertalet vanliga psykiska besvär. Forskning har visat att självhjälpsprogram via Internet, baserade på metoder som används vid traditionell KBT oftast
93
har positiva behandlingseffekter i nivå med traditionell KBT-behandling (SBU, 2007).
Behandlingsformen är dock relativt oprövad i primärvårdsammanhang.
Målgrupp
Personer med psykiska funktionshinder inom primärvården.
Syfte
Projektets huvudsakliga syfte är att utvärdera behandlingsformens användbarhet i primärvården, vad gäller behandlingseffekt och kostnadseffektivitet i förhållande till andra vanliga
behandlingsformer. Även patienternas upplevelser ska utvärderas. Erfarenheter från försöksprojektet ska utgöra underlag för beslut om utökad försöksverksamhet alternativt införande av behandlingsformen allmänt inom primärvården.
Genomförande
Distriktsläkare och sköterskor erbjuder patienter ur målgruppen självhjälpsbehandling och
remitterar till KBT-behandlare. Behandlingen påbörjas och KBT-behandlare träffar patienten vid programstart, halvvägs och vid programslut. Behandlingsresultat följs upp, i huvudsak med återkommande självskattningar. Projekttid: 2006 – 2007.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning. Lägesrapport april 2007. Intervju hösten 2008.
Under 2006 och 2007 har försöksverksamhet med behandling i form av självhjälpsprogram
via Internet bedrivits på flera vårdcentraler i Norrbottens läns landsting. Programmen har
utgått från manualbaserade behandlingsmetoder som används inom kognitiv beteendeterapi
(KBT). Målgrupp har varit patienter med psykiska besvär såsom stress, depression, sömnsvårigheter och oro/ångest, och för vart och ett av dessa problemområden har det funnits ett
särskilt utformat program. Ca 170 patienter har påbörjat Internetbehandling, varav drygt
hälften valt att inte slutföra behandlingen. Av dem som slutfört sina behandlingar har ungefär 85 procent uppnått en tydlig förbättring under behandlingstiden. Rapporten ska
kompletteras hösten 2007 när de sista patienterna är klara.
Referenser
SBU (2001). Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression.
Stockholm, SBU.
Kontakt
Jonas Arnqvist, Norrbottens läns landsting, Division primärvård.
_____________________________________________________________
_________________
60 Bipolär sjukdom hos unga vuxna – en modell för tidig upptäckt av
nyinsjuknade
Bakgrund
Obehandlad bipolär sjukdom kan få förödande konsekvenser. Personer ur målgruppen löper
bl.a. ökad risk för missbruk och självmord. Ett bra omhändertagande vid nyinsjuknandet
kan vara avgörande för framtiden. Tidiga insatser har i flera studier visat sig ha positiva
effekter, exempelvis vad gäller konsumtion av slutenvård och läkemedelskonsumtion. Det
saknas ett formaliserat system för överlämnandet av patienter från barn- till vuxenpsykiatrin. Det är vanligt att personer som insjuknat tidigt, och som skrivs ut från barnpsykiatrin
vid 18 års ålder, återkommer till vuxenpsykiatrin långt senare, då de kanske redan är svårt
stigmatiserade av sin sjukdom.
94
Målgrupp
Unga vuxna med bipolär sjukdom.
Syfte
Syftet med projektet är att skapa ett bättre omhändertagande av personer med bipolär sjukdom inom psykiatrin. Målsättningen är att korta tiden från första sjukdomsskov till korrekt
diagnos och behandling samt förhindra nya skov när patienten väl kommit under vård. En
modell för tidig upptäckt och systematiserad uppföljning av unga vuxna med bipolär sjukdom ska utvecklas och utvärderas. Arbetsmetoder som befinns användbara och effektiva
ska implementeras nationellt i befintliga psykiatriska verksamheter.
Genomförande
Samarbetet med aktuella vårdgrannar som barnpsykiatrin, skolhälsovården, socialtjänst och
övrig vuxenpsykiatri ska formaliseras. Samverkan kring överlämnande av patienter mellan
barn- och vuxenpsykiatrin ska etableras i fall där det inte finns något sådant. En modell för
ett psykosocialt omhändertagande innehållande livsstilsintervention, patient- och anhörigutbildning och kontakt till patienten ska tas fram. När det gäller att utveckla en modell för
systematisk utredning, omhändertagande och uppföljning av unga nyinsjuknade i bipolär
sjukdom finns tre delmål:
•
Bättre utredning och omhändertagande (bl.a. tidig diagnos, samverkan, utredningsprogram)
•
Förhindrande av återfall (bl.a. Coachingmetoden, livsstilsintervention samt patientutbildning)
•
Utveckling av psykiatrisk vård (bl.a. metoder för att utvärdera psykiatrisk vård)
I projektet har ordföranden i patientorganisationen Balans deltagit. Huvudman och ansvarig
för genomförandet av projektet är Norra Stockholms Psykiatri, Stockholms läns landsting.
Projekttid: oktober 2005 – december 2006.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning. Lägesrapport april 2007. Intervju hösten 2008.
Projektet har arbetat med följande:
•
Tidig diagnostik, där bl.a. ett strukturerat utredningsprogram, som alla nyinsjuknade ska genomgå, har utarbetats för att snabbt kunna ställa diagnos. Rutiner har
skapats för överföring och avrapportering av patienter från barn- till vuxenpsykiatrin. Dessutom har en lokal organisationsförändring genomförts så att en slutenvårdsavdelning och en öppenvårdsmottagning bildar en specialiserad enhet (för
bipolär sjukdom, för att åstadkomma kontinuitet mellan öppen- och slutenvård.
•
Förhindra återfall genom uppföljning och omhändertagande. För detta ändamål har
bl.a. en modell för strukturerat omhändertagande utvecklats, som innefattar livsstilsinterven-tion och patientutbildning. Ett väntrumsformulär har utvecklats, som
tar upp symptom, aktuell medicinering, biverkningar, konsumtion av alkohol och
andra droger. Vidare har man utvecklat den s.k. Coachingmetoden, som innebär att
en person som själv drabbats av affektiv sjukdom, och som har funnit en stabil väg
i livet trots sin sjukdom, fungerar som en mentor för en nyinsjuknad person. En
Coachinghandbok och en manual har tagits fram som beskriver metoden i detalj.
•
Metoder för att utvärdera psykiatrisk vård. Ett IT-system (SBP-online) har utvecklats för att kunna utvärdera resultat av psykiatrisk vård på såväl individuell som
aggregerad nivå. Applikationen (SBP-online) dokumenterar utredningen (Anamnesprotokollet) och kommunicerar med det nationella kvalitetsregistret för bipolär
sjukdom. Systemet påminner automatiskt om när det är dags för årsuppföljning. I
95
SBP-online finns även en funktion för strukturerade journalanteckningar efter läkarbesök. Sista steget i denna kedja, att överföra information från SBP-online till
datajournalen, har ännu inte slutförts.
I intervju framkom att man nu har ett färdigt koncept för utredning, omhändertagande och
uppföljning av målgruppen samt en egen hemsida. Utredningsprogrammet (Anamnesprotokollet; Affective Disorder Evaluation) används både på den egna och på andra kliniker.
Coaching-metoden har utvärderats i en pilotstudie för att undersöka metodens användbarhet. De positiva resultaten tyder på att grundidén med coachingprojektet är utvecklingsbar
och bör utvärderas vidare. Metoden har fortsatt att användas under 2007–2008 och omfattar
då även andra patientgrupper. Man planerar att genomföra en mer omfattande utvärdering
med hjälp av skattningar vid flera tidpunkter samt djupintervjuer. Projektet blev startskottet
för den utvecklade verksamhet som nu finns och bidrog till bildandet av Affektivt Centrum.
Kontakt
Mikael Landén, Norra Stockholms psykiatri, Stockholms läns landsting.
_____________________________________________________________
_________________
62 Utveckling av psykiatrisk diagnostik i en mångkulturell miljö
Bakgrund
Den psykiatriska vården möter psykisk sjukdom och ohälsa hos en alltmer mångkulturell
befolkning. Det finns kliniska problem med att identifiera psykisk ohälsa och sjukdom i
mångkulturella områden. I dessa miljöer är det särskilt svårt för kliniker att skilja på sociala
problem, stressrelaterade problem, integrationssvårigheter och psykisk sjukdom. Det diagnostiska instrumentet DSM-IV (American Psychiatric Association, 2000) har ambitionen
att vara användbart i skilda kulturella sammanhang, bl.a. genom att det innehåller en kulturformulering som ett redskap för att hjälpa kliniker att utvärdera och rapportera betydelsen
av kulturella sammanhang. Som instrumentet nu är utformat är det anpassat för amerikanska förhållanden med de minoritetsgrupper som finns där. Innan kulturformuleringen kan
implementeras i någon större omfattning i det kliniska arbetet i Sverige behöver den tillämpas och utvärderas i ett lokalt sammanhang.
Målgrupp
Personer med psykiska funktionshinder.
Syfte
Syftet med projektet är att utveckla och utvärdera tillämpbarheten av en intervjuguide som
ska användas som ett kliniskt redskap för transkulturell psykiatrisk diagnostik i en mångkulturell miljö för patienter med psykisk ohälsa.
Genomförande
DSM-IV:s förslag till kulturformulering kommer att utvecklas och tillämpas genom diagnostiska intervjuer. Tillämpningen utvärderas genom en analys av den diagnostiska processen samt en uppföljande patientenkät. Projekttid: november 2005 – december 2007.
Resultat
Manual publicerad i maj 2007. Intervju hösten 2008.
En manual har utarbetats och prövats i ett antal intervjuer (30) med nya patienter som aktualiserats vid en psykiatrisk mottagning. Utifrån de erfarenheter som gjorts under intervjuerna har frågorna kontinuerligt granskats, reviderats och tillämpats på nytt, först inom ramen
för en förstudie och sedan som ett utvecklings- och forskningsprojekt.
96
I intervju framkom att 23 patienter har följts upp för att ta reda på om diagnos och behandlingsförslag har förändrats med hjälp av den nya kulturformuleringen. Resultatet kommer
att presenteras i en kommande vetenskaplig artikel.
Referenser
American Psychiatric Association (2000). Diagnostic and Statistical Manual of mental
Disorders, fourth edition. Kulturformulering s 897-898. Washington, DC: American Psyciatric Association.
Kontakt
Sofie Bäärnhielm, Transkulturellt Centrum, Norra Stockholms psykiatri, Stockholms läns
landsting.
_____________________________________________________________
_________________
63 Identifiering av patienter med risk för dålig prognos bland dem som
för första gången söker psykiatrisk hjälp för psykotiska symtom
Bakgrund
Det finns många studier som handlar om hur tidiga kliniska fynd vad gäller symtom och
funktion kan predicera senare långtidsutfall för patienter med psykossjukdom. Det finns
dock ingen samlad analys av vilka faktorer som har den största inverkan på styrkan i långtidsutfall. Det är av största betydelse att tidigt identifiera patienter som för första gången
insjuknar i psykossjukdom och att tidigt sätta in adekvat behandling. En tidigt ställd diagnos är inte tillräckligt eftersom diagnoserna ändras under tiden. En god behandlingsallians
är viktig för gott behandlingsresultat. Studier visar att detta förhindrar återinläggning på
sjukhus och har en positiv inverkan på patientens situation. I det s.k. fallskärmsprojektet har
patienter, som för första gången insjuknat i psykos, undersökts med ett omfattande batteri
av kliniska skattningsskalor och undersökningar för predicering av femårsutfall. Utifrån
resultaten från fallskärmsprojektet har en skattningsskala konstruerats, som ska användas i
en prospektiv studie av alla nyinsjuknade patienter inom Stockholms norra länsdel.
Målgrupp
Personer med psykotiska symtom.
Syfte
Syftet med projektet är att testa en ny skattningsskala för identifiering av målgruppen samt
undersöka om behandlingsutfall för psykos är relaterat till alliansen mellan behandlare och
patient. Dessutom ska de hälsoekonomiska vinsterna undersökas. Målsättningen är att hitta
de faktorer som predicerar långtidsförlopp hos förstagångsinsjuknade. Man ska utvärdera
om en enkel skattningsskala kan identifiera riskpersoner. Skattningsskalan ska användas på
alla patienter som för första gången söker psykiatrisk öppen- eller slutenvård för psykotiska
symtom inom Stockholms norra länsdel.
Genomförande
Patienter genomgår utredningsprogram med symtomskattning och anhörigskattningar.
Patienterna följs upp kliniskt efter ett halvår samt efter ett, två, tre och fem år. Projekttid:
mars 2005 – mars 2007.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning.
97
Kontakt
Lena Flyckt, Psykiatriska kliniken, FoU-sektionen, Danderyds sjukhus.
_____________________________________________________________
_________________
64 Utveckling och implementering av kvalificerad utredning tidigt i
vårdförloppet för personer med svåra psykiska funktionshinder
Bakgrund
Många personer med svåra psykiska funktionshinder vårdas långa tider för stora kostnader
och med personligt lidande som följd. Detta kan bero på att behandling och rehabilitering
inte varit adekvat för patienten ifråga. Det är viktigt att bedömning av funktionsförmågan
sker enligt standardiserade bedömningsmetoder och utifrån olika diagnostiska kategorier.
Genom att ta fram utredningspaket som kan sättas in tidigt i vårdförloppet kan man få bättre
underlag för behandling och få till en nödvändig samverkan kring den sjuke.
Målgrupp
Personer med svåra psykiska funktionshinder.
Syfte
Projektets syfte är att utveckla och implementera en kvalificerad utredning tidigt i vården
av personer med svåra psykiska funktionshinder som psykossjukdom, svåra personlighetsstörningar, personer vårdade inom rättpsykiatrin samt patienter som initialt bedömts ha
mindre allvarliga funktionshinder, men som inte svarar som förväntat på den givna behandlingen.
Genomförande
Arbetet inleds med en inventering av utbildningsbehov och vilka utprövade utredningsmetoder som finns. Ett utbildningspaket bestående av kognitiva tester, personlighetstester,
skattningsskalor, funktions- och riskbedömningar utformas och implementeras på den psykiatriska kliniken. Brukarrepresentanter har informerats och lämnat synpunkter på upplägget. Huvudman för projektet och ansvarig för genomförandet är NU-sjukvården, Psykiatriska kliniken i Västra Götalandsregionen. Projekttid: oktober 2005 – december 2006. Utvärderingen pågår till december 2009.
Resultat
Slutrapport; Utveckling och implementering av kvalificerad utredning tidigt i vårdförloppet
för personer med svåra psykiska funktionshinder ( 2007). Intervju hösten 2008.
Projektgruppen har inventerat och köpt in material, inventerat utbildningsbehov i olika
utredningsmetoder för berörda personalkategorier samt organiserat utbildningar. Instrumenten som föreslås ska vara vetenskapligt prövade med avseende på reliabilitet och validitet,
och i möjligaste mån internationellt vedertagna. Beskrivningar av de olika instrumenten och
skattningsskalorna, var man får tag i dem, licenskrav etc har tagits fram. Detta kommer att
läggas ut på klinikens hemsida med rekommendation om vilka instrument som skall användas för vilka diagnoser. Utredningsfrekvens mättes när projektet startade i form av en baslinjemätning. Efter ett år genomfördes en uppföljning och man avser att fortsätta med årliga
uppföljningar. Som ett led i implementeringen har gruppen också organiserat teamkonferenser, tagit fram sammanställningsdokument och övat teamen i att skriva sammanfattande
bedömningar. Gruppen har också anordnat konferenser med kommuner, FK och AF för att
informera om projektet och få deras synpunkter på vilken information de behöver för att
bättre kunna svara upp mot patientens behov i sina åtaganden. Även brukar- och intresseorganisationerna har informerats och synpunkter har inhämtats, framför allt vad gäller sekretess- och integritetsfrågor.
98
Kontakt
Lars Helldin, NU-sjukvården, Psykiatriska kliniken, Västra Götalandsregionen.
_____________________________________________________________
_________________
70 Freja – en verksamhet för stöd åt unga kvinnor med sociala handikapp och psykiska funktionshinder
Bakgrund
Personalen i Kävlinge kommuns socialpsykiatriska verksamhet har under senare år kommit
i kontakt med personer med större och andra behov än den övriga besöksgruppen. Dessa
personer är unga kvinnor, 18–35 år, med stora sociala handikapp och psykiska funktionshinder, som bl.a. tar sig uttryck i självskadebeteende, isoleringstendenser m.m. I samarbete
med den psykiatriska öppenvården vill Kävlinge kommuns socialpsykiatriska verksamhet
nu utveckla verksamheterna så att målgruppen möts med rätt kompetens.
Målgrupp
Personer med stora psykiska funktionshinder.
Syfte
Målsättningen med projektet är:
1. att i relation till målgruppen, kvinnor 18–35 år med sociala handikapp och/eller
psykiska funktionshinder, kunna redovisa adekvata, anpassade arbetsmetoder som
gör att man lättare når ut till gruppen och lättare fångar upp denna samt att förebygga/minska behovet av slutenvård.
2. att kunna erbjuda en bärande vuxenkontakt som bl.a. kan medverka till att kontakter med läkare, socialsekreterare, psykolog, försäkringskassa m.m. fungerar.
3. att göra en extern kartläggning över hur man inom kommuner och landsting arbetar i liknande projekt med denna målgrupp.
4. att implementera resultat gällande arbetsmetoder i socialtjänstens verksamhet genom att redogöra och diskutera dessa
Genomförande
I det psykosociala arbetet har olika, redan väl beprövade teorier och förhållningssätt ”lånats” in, översatts till psykosocialt arbete samt provats i praktiken. Idéerna som lånats in
kommer från PDT (psykodynamisk terapi), mentalisering, KBT (kognitiv beteendeterapi),
DBT (dialektisk beteendeterapi), miljöterapi och ett lösningsfokuserat förhållningssätt.
Arbetet har inneburit att man genom regelbundenhet, tydlighet och fasta ramar byggt upp
ett samarbete med klienterna/ brukarna. Detta kan i praktiken innebära träning i att hålla
tider, hålla avtal och andra grundläggande strukturer som får en relation att fungera. Under
den operativa fasen har försök gjorts att nå ut till verksamheter där man vet att det kan
finnas personer som kan vara intresserade att delta i projektet. Allt arbete har utgått från
avtal/överenskommelse med individen själv, både när det gäller gruppdeltagande och det
individuella stödet. Kartläggningen av relevanta verksamheter har genomförts i ett systematiskt urval av landets kommuner samt indirekt via kontakter med relevanta verksamheter
inom landstingen. Återkoppling till kommunen har handlat om att presentera och diskutera
resultat. Projekttid: mars 2006 – juni 2007.
Resultat
Slutrapport; Projekt Freja – ett steg på vägen.
99
Under projektets gång har det kommit fram 28 potentiella projektdeltagare och av dessa har
17 haft kontakt med projektet, varav två endast per telefon. Flertalet av de övriga 15 personerna har haft en längre kontakt (minst två månader). Vid projektets slut är sex personer
kvar. Den vanligaste insatsen under projekttiden har varit olika former av individuellt stöd.
Det individuella stödet har utformats efter behov och har innefattat stödsamtal, boendestöd
samt kontakt. Även gruppverksamhet har förekommit. Tiden för projektet är kort och det är
svårt att uttala sig om säkra resultat. Merparten av deltagarna har dock uttalat att det upplevt ett bra stöd i Projekt Freja. Kartläggningens resultat redovisas inte på grund av låg
svarsfrekvens.
Kontakt
Margareta Frostberg, Kävlinge kommun.
_____________________________________________________________
_________________
71 Internatet – återhämtningsprojektet Källbäck
Bakgrund
Inom Gävle kommun finns idag tolv unga personer med schizofrenidiagnos som har mycket stora svårigheter att delta i samhället och att tillgodogöra sig det rehabiliteringsutbud som
landstinget och övriga vårdgivare kan erbjuda. En individuellt anpassad rehabilitering utifrån ett helhetsperspektiv saknas ofta.
Målgrupp
Unga personer med diagnosen schizofreni.
Syfte
Syftet med projektet är att utveckla en ny vård- och rehabiliteringsform för unga med schizofrenidiagnos, där arbetssätt och metodutveckling ska harmoniera med målgruppens behov. Målsättningen är att de som ingår i projektet ska delta aktivt i sin återhämtning och att
det ska leda till ett ökat deltagande i samhället.
Genomförande
Inom projektet vill man skapa en rehabiliteringsmodell i form av internatboende under en
längre tid. Internatet ska bedrivas i en hemlik miljö, där patienterna bor måndag till fredag.
Tanken med internatsformen är att erbjuda gemenskap och sammanhang och därmed minska utanförskapet för dessa personer. Verksamheten ska innehålla strukturerade och meningsfulla aktiviteter både enskilt och i grupp, t.ex. träning. I internatets helhetsperspektiv
ingår även att arbeta med färdigheter som relationsskapande, hantering av känslor, kommunikation etc. Deltagarna har varit med om att utforma miljön. Arbetet bygger delvis på
ESL-metodik (”Ett självständigt Liv”) och innehåller ett återhämtningsperspektiv Med detta
som utgångspunkt har man skapat en egen rehabiliteringsmodell. Viss utbildning av personalen har genomförts. En brukargrupp (bl.a. IFS och RSMH) har följt och kritiskt granskat
utvecklingsprocessen.
Internatet karakteriseras av:
•
hemlik miljö
•
gemenskap, men också avskildhet
•
strukturerade och meningsfulla aktiviteter
•
helhetsperspektiv – utvecklande av färdigheter för relationsskapande, hantering av
känslor, kommunikation.
100
Huvudman för projektet är Landstinget i Gävleborg, Psykiatri och rehabilitering, Psykkliniken, Gävle. Genomförandet skedde i samarbete med IFS Gästrikland och RSMH Gävle.
Projekttid: hösten 2005 – hösten 2007. Projektet avslutades med medlen från Miltonsatsningen i juni 2008 och har därefter fortsatt med ekonomiskt stöd av landstinget i Gävleborg
under hösten 2008. I projektet arbetar man aktivt för en fortsättning av verksamheten.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning. Lägesrapport april 2007. Intervju hösten 2008.
Projektplanen har i stort sett följts. Det är dock svårt att lämna uppgifter om måluppfyllelse
och resultat i detta tidiga skede. I intervju med ansvariga personer för projektet framkom att
tio personer har deltagit i projektet. För tre av dessa personer, som tidigare haft mycket
svåra problem, har det skett en positiv utveckling (mindre behov av slutenvårdsinsatser och
boendestöd, möjlighet att komma ut i arbetspraktik). För andra personer som deltagit har
det inte gått lika bra (personer som inte själva har valt denna rehabiliteringsinsats). Rapporten från projektet håller på att avslutas.
Kontakt
Britt-Inger Norrström, Landstinget i Gävleborg, Psykiatri och habilitering.
_____________________________________________________________
_________________
73 Aggressiva små barn
Bakgrund
Det finns mycket forskning som visar på sambandet mellan aggressivitet och trots i tidig
ålder och kriminalitet i vuxen ålder. Det har också visat sig att tidiga inlärningsbaserade
insatser kan ha mycket positiva långtidseffekter. Satsningar på förebyggande åtgärder för
aggressiva/trotsiga barn är därför synnerligen välmotiverade. Projektet ”Åtgärder för aggressiva/trotsiga små barn” sker i samverkan mellan landsting och kommun och har pågått i
fyra år. Personal har tränats i att analysera barnens problembeteenden enligt en viss metod
och formulerat och anpassat åtgärder därefter. Projektet har resulterat i ett fungerande arbetssätt i mötet med dessa barn.
Målgrupp
Aggressiva/trotsiga små barn.
Syfte
Syfte med det här projektet är att implementera arbetssättet (konkreta metoder baserade på
inlärningspsykologi) i större skala och utvärdera effekterna.
Genomförande
Inom projektet ska en kurs för skola/förskola innehållande teoretiska moment, diskussioner
och problemlösning anordnas. En manual ska utarbetas, som kan användas för att utbilda
nya kursledare. Medlen som söks gäller främst anställning av en psykolog från BUP som
kan utbilda personal i arbetssättet. Projektet har introducerats/förankrats i det nätverk av
brukarorganisationer som BUP-kliniken träffar regelbundet.
Huvudman för projektet är Barn- och ungdomspsykiatrin, Psykiatridivisionen, Akademiska
sjukhuset, Landstinget i Uppsala län. Genomförandet sker i samarbete med länets kommuner. Projekttid: – 2007
Resultat
101
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning. Intervju hösten 2008.
I detta projekt har man arbetat med att samla information om vad som kan användas i form
av inlärnings- och psykologiska insatser för aggressiva små barn och publicerat detta på
projektets hemsida. På denna ska lärare och annan personal på skolor/förskolor tydligt
kunna se vad det finns för metoder. Målsättningen har varit att så noga som möjligt beskriva hur man kan använda sig av metoderna, t.ex. vad gäller träningsprogram. I projektet har
man också förmedlat kunskap och handlett personal i ett inlärningspsykologiskt synsätt
kring ett trettiotal aggressiva barn vid några olika skolor. Det är endast utvärderat utifrån
kriterierna upplevd nytta/tillfredsställelse med hur det har fungerat.
Kontakt
Henrik Pelling, Barn- och ungdomspsykiatrin, Psykiatridivisionen, Akademiska sjukhuset.
_____________________________________________________________
_________________
77 Arbetsrehabilitering – anpassade studier
Bakgrund
Vid komvux i Sundsvall har sedan 1999 bedrivits anpassade förberedande studier för personer med psykisk ohälsa. Från 2002 har tecknats ett samverkansavtal mellan hälso- och
sjukvården, psykiatriska kliniken, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, där myndigheterna ansvarar för olika delar av rehabiliteringsprocessen kring en klient. Denna samverkan ses som en förutsättning för att klara uppdraget att rehabilitera och återföra individen
till ett liv i samhället.
Målgrupp
Personer med psykiska funktionshinder.
Syfte
Syftet med projektet är att genom utbildning/praktik underlätta ett inträde på arbetsmarknaden för unga vuxna, 18–35 år, med psykisk ohälsa.
Genomförande
Planeringen ska ske utifrån varje persons förutsättningar. Genom att ordna studie- och/eller
arbetsförberedande rehabiliteringsverksamhet ska man försöka finna praktik eller anställning till personer ur målgruppen. Praktik med kontinuerligt stöd och uppföljning ska ske i
en reell miljö. Referensföretag ska rekryteras som kan tillhandahålla praktikplatser. Företagen erbjuds utbildning för att kunna arbeta med dessa personer. Uppföljning och utvärdering ska vara en integrerad del av verksamheten och kommer att ske löpande genom enkäter. Såväl klienter som arbetsgivare och utbildningssamordnare kommer att få besvara dessa. Effekter kommer att mätas i form av måluppfyllelse.
Karakteristika för projektet:
•
planering utifrån varje individs förutsättningar
•
genom studie- och/eller arbetsförberedande rehabiliteringsverksamhet kunna erbjuda praktik eller anställning
•
praktik med kontinuerligt stöd i reell miljö
•
referensföretag rekryteras som kan tillhandahålla praktikplatser
•
företagen erbjuds utbildning för att arbeta med dessa personer
•
stödpersoner – med egen erfarenhet av psykiska funktionshinder – fungerar som
positiva rollmodeller och finns med under hela processen när klienten påbörjar eller byter till annan aktivitet.
102
Huvudman är Finansiell samordning i Sundvall. Genomförandet ska ske i samarbete med
Sundsvalls kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Härnösands Sundsvalls
sjukvårdförvaltning. Projekttid: oktober 2005 – december 2007.
103
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning. Lägesrapport april 2007. Intervju hösten 2008
Lägesrapporten visar att 40 personer är aktiverade genom projektet Komvux-Näringslivsmatchning. I intervju framkom att vid projektets officiella avslut (december 2007) hade
74 personer som tillhör målgruppen varit aktuella. Verksamheten har fortsatt efter att projektet avslutats. Vuxenutbildningen finansierar en stor del och FK är medfinansiär. Under
projektet har man registrerat före- och eftermätningar gällande: sysselsättning, kontakt med
socialtjänsten, försörjning, medicinering och läkarbesök. Slutrapport väntas inom kort.
Kontakt
Annika Bostedt, Finansiell samordning i Sundvall.
_____________________________________________________________
_________________
78 Vardagsaktiviteter i reell miljö som plattform för utveckling vid
långvarig psykisk ohälsa – brukarcentrerade interventioner med guidning av OTIPM
Bakgrund
Personer med långvarig psykisk ohälsa har en generellt utsatt livssituation, framför allt vad
gäller hem, arbete, fritid och nära relationer. Att använda meningsfulla vardagsaktiviteter i
reell miljö, både som mål och som terapeutiskt medel, har visat sig ha stark evidens för
andra målgrupper. Occupational Therapy Intervention Process Model (OTIPM) är en modell som betonar betydelsen av meningsfulla vardagsgöromål och ger struktur för medvetna
vägval av återställande, förvärvade eller kompensatoriska interventioner (Fisher, 2006;
Fisher & Nyman, 2007).
Målgrupp
Personer med långvarig psykisk ohälsa.
Syfte
Syftet med projektet är att pröva en ny brukarcentrerad modell (OTIPM) i socialpsykiatri/kommunbaserad verksamhet för att skapa en fungerande vardag för personer med långvarig psykisk ohälsa med betydande funktions-, aktivitets- och/eller delaktighetshinder.
Genomförande
Insatserna ska utgå från OTIPM, som är en arbetsprocessmodell eller guide i arbetsterapeutens arbete med enskilda brukare. Modellen är i hög grad individualiserad och brukarcentrerad, vilket innebär att det inte finns någon standardmetod för en viss typ av diagnos eller
funktionshinder. Individen styr rehabiliteringsprocessen, under lotsning av arbetsterapeuten. Varje del i processen fokuserar på meningsfulla vardagsgöromål. I projektet sker de
arbetsterapeutiska insatserna i de miljöer där brukaren vanligtvis utför/skulle vilja utföra de
prioriterade vardagsgöromålen. Modellen ger vägledning avseende lämplig inriktning på
åtgärderna för varje individ. Modellen utvärderas med hjälp av etablerade bedömningsinstrument. Effekter mäts i form av uppsatta mål om aktivering och kompletteras med kvalitativa inslag. Mätningar genomförs före och efter insats. Resultaten ska sedan relateras till
jämförbara studier. RSMH och IFS har varit delaktiga i förankringsprocessen av projektet.
OTIPM – innehåll:
•
utveckla terapeutisk relation
•
intervju om personliga och miljörelaterade faktorer som påverkar aktivitetsutförande och delaktighet
104
•
självskattning av styrkor och svårigheter i aktivitet och delaktighet
•
observation i faktiskt aktivitetsutförande
•
sammanställning av utredning/bedömning
•
orsaksanalys
•
välja väg för åtgärder – återfå, utveckla, kompensera – välja väg efter bästa tillgängliga evidens
•
planera och genomföra aktiviteter i stegrande svårighetsgrad
•
ny bedömning
Projekttid: våren 2006 – våren 2007 (genomförandefasen). Utvärderingen sträcker sig över
längre tid med planerad uppföljning efter sex månader för varje deltagare.
Resultat
Slutrapport; Vardagslivets rehabilitering – Del A: Modellverksamhet för rehabilitering
inom socialpsykiatri (2007). Intervju hösten 2008.
De flesta rekryterades genom boendepersonal som arbetar med målgruppen och några har
anmält intresse själva (n= 17 deltagare). Personalen uppger att man främst erbjudit insatsen
till personer med långvariga och stora problem. Projektet är utformat som ett interventionsprojekt med en verksamhetsnära inriktning. Utbildning och handledning har ingått i projektet. Merparten data insamlas och analyseras med vetenskapliga metoder och resultaten
kommer att publiceras i vetenskapliga artiklar framöver. Preliminära resultat visar att brukare som deltagit i en rehabiliteringsprocess inom projektets ramar (dvs. arbetsterapeutiska
insatser under guidning av OTIPM och med stöd av baspersonal), i hög grad har uppnått
sina prioriterade mål. Både mätbara och upplevda framsteg har uppnåtts. Rehabiliteringsperiodens längd har varierat mellan deltagare, med en spridning på 1–12 månader. Arbetsterapeuten har träffat varje deltagare en till två gånger per vecka. Utvärdering avseende implementering av modellverksamheten visar företrädesvis positiva resultat. Involverade
chefer, flertalet personal samt brukarorganisationer har uttryckt en positiv inställning till
projektet. Det framkommer dock att en genomgripande förändring i organisationen skulle
vara nödvändig för att fullt ut kunna dra nytta av det nya arbetssättet.
Referenser
Fisher, A.G. (2006). A Model for Planning and Implementing Top-down, Client-centered,
and Occupation-based Occupational Therapy Interventions. Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå Universitet.
Fisher, A.G. & Nyman, A. (2007). OTIPM: En modell för ett professionellt resonemang
som främjar bästa praxis i arbetsterapi. (FOU-rapport 07). Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.
Kontakt
Maria Lindström, Institutionen för samhällsmedicin och rehabiliterig, Umeå Universitet.
_____________________________________________________________
_________________
79 Rehabiliteringsträdgårdar i allmän psykiatrisk eftervård
Bakgrund
Mellanvårdsformer saknas ofta för gruppen. Den psykiatriska slutenvården är tungt belastad
till följd av nedskärningar och minskade personalresurser. Vården har ständiga överbeläggningar. S.k. mellanvårdsformer saknas för allmänpsykiatriska patienter som i huvudsak
lider av svåra och komplicerade förstämnings- och ångestsyndrom. Därför är det angeläget
att finna nya strategier för att erbjuda patienter ett rikt innehåll i rehabiliteringen. Rehabili-
105
teringsträdgårdarna i Alnarp skulle kunna vara ett sådant alternativ. Dessa trädgårdar erbjuder en mängd meningsfulla aktiviteter för träning och återhämtning.
Målgrupp
Personer med allmänpsykiatriska problem, främst svåra och komplicerade förstämningsoch ångestsyndrom, som behandlats i slutenvård.
.
Syfte
Syftet med projektet är att finna nya strategier för att avlasta den psykiatriska sluten- och
öppenvården genom att erbjuda patienterna ett rikt innehåll i rehabiliteringsfasen.
Genomförande
Projektet utförs som ett pilotprojekt för att pröva alternativ till eftervård för psykiatripatienter med ångest- eller depressionssjukdom, som utretts och behandlats i slutenvård. Projektet
bygger på en kostnadseffektiv salutogen metod. Diagnostisk bedömning och symtomskattning görs vid start och upprepas efter sex veckor. Patienterna slumpas till trädgårdsrehabilitering eller Treatment as ususal. Rehabiliteringen sker i grupp om åtta personer, fyra halvdagar per vecka under åtta veckor. Varje deltagares mål, resurser, behov och copingstrategier ska kartläggas och tydliggöras. Modellen hämtas från FoU i trädgårdsterapi och inkluderar arbetsterapi, sjukgymnastik och psykoterapi. Hypotesen är att metodiken påskyndar
individens tillfrisknande och stimulerar återgång i arbete. Individen ökar sin kunskap om
sitt sjukdomstillstånd och lär sig bättre copingstrategier som kan förhindra recidiv. I trädgårdsterapin ingår både fysisk, psykisk och social träning. Programmet anpassas efter varje
individs behov, problem och resurser. Vid start sker en bedömning av patientens funktionshinder/ förmågor. Skattningsskalor av olika slag används, t.ex. för upplevelse livskvalitet,
upplevelse av kontroll i livssituationen samt ADL-skattning. Projekttid: Uppgift saknas.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning.
Kontakt
Patrik Grahn, SLU, Institutionen för landskapsplanering, Alnarp.
_____________________________________________________________
_________________
80 Projekt Fenix unga
Bakgrund
I Strängnäs har man inom såväl vuxenpsykiatrin som RSMH och socialtjänsten en längre
tid uppmärksammat unga som söker sig till verksamheterna med psykoser, ångestproblematik, social isolering och eventuell neuropsykiatrisk problematik. Varken inom kommunen,
landstinget eller hos frivilligorganisationerna finns det någon verksamhet med utvecklad
metod som svarar mot ungdomarnas behov. Fenix är ett samarbete mellan arbetsförmedling, psykiatri och Försäkringskassa där personer, oftast efter initiativ från psykiatrin, kan få
rehabilitering.
Målgrupp
Unga personer med psykoser, ångestproblematik, social isolering och eventuell neuropsykiatrisk problematik.
Syfte
106
Projektets syfte är att skapa ett gemensamt team inom kommun och landsting som på ett
strukturerat sätt och under en begränsad tid prövar en ny metod och utarbetar ett program
som kan utvärderas. Målgruppen är ungdomar, 18–26 år, med psykisk ohälsa, som är inskrivna vid psykiatrimottagningen i Strängnäs.
Genomförande
Projektet består av utvecklandet av en gemensam metod, av praktikplatser och av olika
typer av aktiviteter. Den metod som används i projektet bygger på Aggression Replacement
Training (ART), som utvärderats i ett antal studier (Goldstein & Glick, 1994; Nugent et al,
1999). Denna forskning gäller den ursprungliga formen av ART, dvs. metoden tillämpas i
grupp. I projekt Fenix har metoden tillämpats individuellt och detta har inte utvärderats.
Metoden bygger på ett kognitivt förhållningssätt och är en vidareutveckling av den ovan
nämnda väldokumenterade, vetenskapligt och kliniskt prövade metoden ART. Den lärs ut
via en tredagars utbildning utsträckt över fyra månader, med fortlöpande handledning under
projekttiden. Metoden är inte vetenskapligt utvärderad när det gäller gruppen unga vuxna
med psykisk ohälsa (den är utvecklad för arbete med antisociala ungdomar). Projektet
genomförs med individuella samtal utifrån ett väl utarbetat material, där ungdomarna är i
fokus. Detta varvas med social träning i grupp med gemensamma aktiviteter. Genom de
praktikplatser som ställs till förfogande får ungdomarna prova på olika arbetsuppgifter
inom olika företag. Projekttid: Sex månader; mars – september 2006.
107
Resultat
Slutrapport; Utvärdering av Projekt Fenix Unga i Strängnäs (2006). Intervju hösten 2008.
Utvärdering har genomförts med hjälp av skrivet material, sammanställning av minnesanteckningar samt intervjuer (med ansvariga för projektet samt fyra av ungdomarna). Samtliga tio deltagare fullföljde projektet och de enskilda samtalen. Utvärderingen tyder på att
projekt Fenix unga, trots en dålig start (avsaknad av praktikplatser och den korta projektperioden), har uppnått betydande resultat. Hälften av ungdomarna har fått struktur i vardagen,
varit ute i praktik eller påbörjat utbildning.
I intervju framkom att följande skett i projektet:
•
Ungdomarna har haft prova-på platser på företag
•
Ökat samarbete – har skapats ett gemensamt team kring dessa personer
•
Social träning har etablerats i form av temagrupper, t.ex. matlag
•
En metod för samtalsmetodik i grupp och enskilt (enligt ART) har utarbetats
•
Boendestödsteam har bildats.
Man konstaterar vidare att projektet haft relevans för ungdomarna eftersom de på eget initiativ har skrivit rapporter, bl.a. som ett led i att försöka påverka politiker att arbeta för att
verksamheten ska kunna fortsätta efter projekttiden.
Referenser
Goldstein, A.P. & Glick, B. (1994). Aggression Replacement Training: Curriculum and
Evalua-tion. Simulation & Gaming vol 25, no 1. Sage Publication.
Nugent, W.R., Bruley, C. & Allen, P. (1999). The effects of Aggression Replacement
Training on male and female antisocial behaviour in a runaway shelter. Research on
Social Work Practice, 9, 466-482.
Kontakt
Lena Björklund, Enhet kommunal psykiatri, Socialtjänsten i Strängnäs kommun.
_____________________________________________________________
_________________
81 Multifamiljeterapi vid Anorexia Nervosa hos ungdomar
Bakgrund
Anorexia nervosa är en svår psykisk sjukdom som i huvudsak debuterar i barna- och ungdomsåren. Den drabbar fler flickor än pojkar. Vid svår psykisk sjukdom drabbas även den
sjukes familj och anhöriga i stor omfattning. Metoden multifamiljeterapi har använts internationellt vid flera svåra störningar, t.ex. psykossjukdomar. Metoden har utvecklats och
anpassats till behandling vid anorexia nerovsa, bl.a. vid Michael Rutter Centre for Young
people vid Maudsley Hospital, London (Lock et al., 2001; Eisler, 2007). Målsättningen med
multifamilje- terapi är att hjälpa familjerna att klara av att bemästra anorexisjukdomen samt
att identifiera och hantera problematisk interaktion och kommunikation i familjen. Det som
är specifikt för multifamiljeterapi är att man försöker skapa ett socialt sammanhang med
andra familjer i samma situation för att därmed motverka social isolering för både patient
och familj. Det är viktigt att tidigt sätta in behandling vid anorexia nervosa för att undvika
allvarliga konsekvenser.
Målgrupp
Unga patienter med Anorexia Nervosa.
Syfte
108
Syftet med projektet är att introducera och utvärdera en multifamiljeterapi i Sverige för
yngre patienter med anorexia nervosa. Främsta syftet med terapin är att stärka familjens
kompetens och autonomi och bryta familjens isolering.
Genomförande
Avsikten är att ha fem grupper per år. Varje grupp består av ca fem familjer som träffas tio
dagar per år. Gruppmötenas innehåll: samtal, diskussioner som kan leda till ökade kunskaper om och förståelse för sjukdomen, samspelsövningar.
De centrala elementen i multifamiljeterapi är:
•
I samtal och diskussion utveckla kunskap om sjukdomen och förståelse för de
drabbade. Få undervisning tillsammans
•
I samtal och diskussioner utveckla kunskap och förståelse för de svårigheter som
familjen fastnat i och hitta verktyg för att bryta låsta mönster
•
I olika samspelsövningar få upplevelsebaserade erfarenheter och genom konkreta
övningar lära sig att använda de nya erfarenheterna.
Behandlingstiden löper över ett år och innefattar vanligen tio hela dagar. Projektet startade i
januari 2006. Erfarenheterna har sammanställts i form av en manual under 2007.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning. Lägesrapport april 2007. Intervju hösten 2008.
Fem grupper har varit igång under projektperioden och totalt 27 familjer har genomgått
behandling. Utvärdering pågår. I intervju framkom att preliminära data visar färre dagar i
slutenvård, att patienter och deras anhöriga tycker att behandlingen är bra och att det är få
som avbryter behandlingen. En svensk ettårig utbildning i multifamiljeterapi vid anorexia
nervosa bedrivs nu vid BUP-kliniken Universitetssjukhuset i Lund. Utvärdering av behandlingen i form av en multicenterstudie pågår i samarbete med Maudsley Hospital i London.
Referenser
Eisler, I., Simic, M., Russell, G.F.M. & Dare, C.A. (2007). A randomised controlled treatment trial of two forms of family therapy in adolescent anorexia nervosa: a five-year
follow-up. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 48, 552-560.
Lock, J., leGrange, D., Agras, W.S. & Dare, C. (2001). Treatment manual for Anorexia
Nervosa: A Family-based Approach. Guilford Press.
Kontakt
Ulf Wallin, VO Barn- och ungdomspsykiatri, Universitetssjukhuset i Lund.
_____________________________________________________________
_________________
83 Kommunala aktivitetscentra för personer med allvarlig psykisk
sjukdom – en interventionsstudie
Bakgrund
Meningsfulla aktiviteter för personer med allvarlig psykisk sjukdom anses leda till hälsa
och välbefinnande. I psykiatrireformen som genomfördes i Sverige i mitten av 1990-talet
fastslogs att kommunerna skulle tillhandahålla meningsfull daglig sysselsättning till allvarligt psykiskt sjuka personer. Utvärderingar har dock visat att detta inte har skett i tillräcklig
109
utsträckning. Reformens intentioner har inte förverkligats och det behövs åtgärder för att
målen ska kunna realiseras.
Målgrupp
Personer med allvarlig psykisk sjukdom.
110
Syfte
Syftet med projektet är att bilda aktivitetscentra med meningsfulla aktiviteter för att personer med långvarig psykisk sjukdom ska kunna leva ett engagerat och aktivt liv.
Genomförande
Inledningsvis ska positiva egenskaper hos aktivitetscentra identifieras (steg 1 och 2). Aktivitetscentra med positiva egenskaper ska sedan implementeras och utvärderas (steg 3 och
4). Brukare har deltagit och gett feedback på bl.a. de instrument som man tagit fram för att
mäta goda egenskaper (komponenter) i verksamheterna. Huvudman för projektet är Mona
Eklund, Lunds Universitet. Projekttid: mars 2006 – december 2009.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning. Lägesrapport april 2007. Intervju hösten 2008.
Projektmedel erhölls för steg 1 och 2. Projektplanen följs till alla delar och de båda stegen
beräknas vara genomförda i december 2008. Medel kommer att sökas för att genomföra
även steg 3 och 4 (interventionsdelen).
I intervju framkom att Steg 1 och 2 är genomförda och att resultaten från studierna har
använts som underlag i steg 3 där man sammanställt en lista över egenskaper som kan vara
värdefulla för en bra sysselsättningsverksamhet (viktiga komponenter) som ger mening och
variation för brukaren. Planering av en interventionsstudie (RCT-studie) pågår. Interventionen innebär att personal på de aktivitetscentra som ingår i studien kommer att få utbildning
så att man ska kunna införa de goda egenskaper (komponenter) som framkommit i de tidigare studierna. Utbildningen sker enligt en manual som utarbetats av projektet. Resultatet
kommer att rapporteras i vetenskapliga artiklar.
Kontakt
Mona Eklund, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet.
_____________________________________________________________
_________________
84 Fysisk aktivitet på recept för personer med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom
Målgrupp
Personer med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom.
Syfte
Syfte med projektet är att införa fysisk aktivitet på recept inom psykiatriska kliniken i Närsjukvården i västra Östergötland.
Resultat
Slutrapport saknades vid tidpunkt för datasammanställning.
Kontakt
Berit Andersson, Psykiatriska kliniken, Motala.
_____________________________________________________________
_________________
111
88 Bättre hjälp till människor med instabil personlighetstörning och
deras anhöriga – Family Connections (Familjeband)
(hör ihop med projekt 50 och 76)
Bakgrund
Personer med Emotionell Instabil Personlighetsstörning (IPS) och deras anhöriga lider svårt
av tillståndet då det medför en kraftig funktionsnedsättning och ofta är livshotande pga. av
hög självmordsrisk. Flera behandlingsmetoder för målgruppen har utvecklats. En av dem är
DBT, dialektisk beteendeterapi, som har visat sig vara effektiv bl.a. för att minska självskadande beteende (Linnér, 2004; Perseius, 2003). I USA har man utvecklat ytterligare en
modul i den manualbaserade metoden; anhörigprogrammet ”Family connections” (sv. Familjeband) som riktar sig till anhöriga till patienter med IPS. Family connections är ett 12–
15 veckors pedagogiskt program för anhöriga till människor med instabil personlighetsstörning. Målet med behandlingen är att skapa en bättre förståelse av de symtom och beteenden
som är förknippade med IPS, förbättra de anhörigas förmåga att hantera sina egna reaktioner samt få tillgång till ett stödjande nätverk med andra drabbade anhöriga. Utvärderingar
har visat lovande resultat (Hoffman et al., 2005) Programmet har översatts till svenska. Än
så länge är denna metod ovanlig i Sverige eftersom det endast finns några få utbildade
DBT-terapeuter i landet. Ett utbildningsprogram i DBT-metodik omfattar 12 veckor och
ges till personer med psykoterapeutisk kompetens.
Målgrupp
Anhöriga till personer med Emotionell Instabil Personlighetsstörning (IPS).
Syfte
Syfte med projektet är att arrangera en svensk utbildning i Family connections samt utvärdera värdet med utbildningen. Frågeställningar:
•
Kan utbildning i Family connections väsentligt förbättra de anhörigas livssituation?
•
Kan detta material användas som underlag till arbete med IPS-individer inom socialtjänsten?
Genomförande
Family connections (Familjeband) implementerades inom fyra olika psykiatriska verksamheter (psykiatriska kliniken vid Universitetsjukhuset i Lund, Psykiatriska ungdomsteamet
vid NU-sjukvården i Vänersborg, Jakobsberg-Karolinska Psykiatriska Öppenvård i Stockholm och Borderline-enheten vid Karolinska Sjukhuset i Stockholm). Sammanlagt genomfördes programmet i sex olika anhörig-grupper. Sammanlagt deltog 52 anhöriga (35 kvinnor och 17 män) i anhöriggrupperna. Av dessa besvarade 51 frågeformuläret vid förmätningen och 46 vid eftermätningen. Data på både för- och eftermätning fanns för 45 deltagare. Under projekttiden kommer psykiatriska enheter i Skåne att erbjudas grundutbildning i
DBT. Projekttid: januari 2006 – maj 2007.
Resultat
Resultat av en utvärdering av gruppverksamheten enligt Family connetions har publicerats i
rapporten Programmet Familjeband som anhörigstöd inom psykiatrin – En svensk utvärdering genomförd av Lundh & Wångeby, Inst. för psykologi, Lunds universitet (maj 2007).
Anhörigprogrammet är ett 12–15 veckors pedagogiskt program för anhöriga till patienter
med IPS och andra patienter med svårigheter att reglera sina känslor. Studien beskriver en
utvärdering av Familjeband såsom programmet genomförts vid fyra olika behandlingsenhe-
112
ter i olika delar av landet, med sammanlagt 45 kursdeltagare. En jämförelse mellan för- och
eftermätning visar en signifikant minskning av psykiska symtom och upplevd börda av att
ha en anhörig med psykiatrisk problematik samt en ökad förmåga till acceptans. Signifikanta förändringar i familjefungerande visades också; exempelvis minskade upplevelser av
kaos i familjerelationen. Effekten var likartad vid samtliga behandlingsenheter. Sammantaget ger resultaten en lovande bild av vad som kan åstadkommas med ett anhörigprogram
som detta.
Referenser
Hoffman et al., (2005). Family connections: A program for relatives of persons with borderline personality disorder. Family Process, 44, 217-225.
Linnér, A. (2004). Livskvalitet hos patienter med borderline personlighetsstörning före och
efter behandling med dialektisk beteendeterapi..Inst. för psykologi, Lunds universitet.
Perseius, K-I., Öjehagen, A., Ekdahl, S., Åsberg, M. & Samuelsson, M. (2003). Treatment
of suicidal and deliberate self-harming patients with borderline personality disorder
using dialectal behavioral therapy; the patients’ and the therapists’ perceptions. Archives of Psychiatric Nursing, 5, 218-227.
Kontakt
Charlotte Hasselström, Jakobsberg-Karolinska Psykiatriska öppenvård, Jakobsbergs Sjukhus.
_____________________________________________________________
_________________
113
Bilaga 4.
Intervjuguide
Projektnummer och namn
Huvudman:
Kontakt:
Beskrivning av metoden
Hur benämns metoden eller arbetssättet?
Finns det ett uttalat syfte med metoden? Vilket är syftet?
Är målgruppen som metoden ska användas för väl definierad? Vilken är denna målgrupp?
I vilket land är metoden utvecklad?
Finns det något material eller någon dokumentation som ger en god beskrivning av innehållet i metoden, exempelvis där viktiga beståndsdelar eller komponenter beskrivs? (Ange
viktiga referenser!)
Är metoden som används i projektet tidigare utvärderad? Ange de viktigaste referenserna
för detta arbete.
Om metoden tidigare utvärderats – var det i Sverige eller i annat land? Vilket land?
Om metoden inte tidigare utvärderats – vilken annan viktig kunskap bygger metoden på?
Ange viktiga referenser.
Finns det andra underlag som är viktiga för beskrivning av metoden? Ange referenser.
Finns det en användarmanual som beskriver hur man använder metoden?
Om nej – finns det någon annat dokument som beskriver hur metoden ska användas?
Om det finns en manual eller annan beskrivning av hur metoden ska användas – är den på
engelska, svenska eller en svensk översättning?
Krävs det någon speciell utbildning för att använda metoden?
Har personalen i projektet fått någon sådan utbildning? Hur omfattande var utbildningen?
Har personalen i projektet fått handledning eller annat stöd i metoden? Hur omfattande har
handledningen varit?
Det aktuella projektet
Vilket är projektets huvudsakliga syfte?
Vilken är den tänkta målgruppen i detta projekt? Var det också denna målgrupp som blev
föremål för insatsen eller blev målgruppen en annan än vad som var tänkt?
Har någon brukare eller någon representant ur någon brukarorganisation varit involverad i
projektet?
På vilket sätt har brukaren medverkat?
Varför har det inte funnits någon delaktig brukare?
Vilket resultat finns hittills från projektet? Hur har dessa resultat fångats upp?
114
(Intervjuinstruktion: Specificera vilka mått som har använts, t.ex. symtom, nöjdhet, kontakter osv., varifrån informationen kommer. t.ex. självrapportering, personalbedömningar,
anhörigrapportering, journalanteckningar samt hur datainsamlingen har skett, t.ex. intervjuer, skattningsskalor, enkäter).
115
Bilaga 5.
Intervjuer
Genomförda intervjuer med projektledare/kontaktperson för projektet:
7
Behandling av personer med komplexa vårdbehov på grund av psykisk störning och
missbruk – en modell för kunskapsutveckling
16 Vård och stöd till personer med utvecklingsstörning som drabbas av psykisk ohälsa
28 Tidig intervention vid risk att skada sig själv eller andra
29 Classification of voilent risk - rättpsykiatrisk bedömning - en forskningsstudie
40, 41, 47 ADHD-projektet – anstalten Norrtälje
45 Behandling av ADHD hos fängelsedömda amfetaminmissbrukare vid Hågaanstalten,
Södertälje
55 Steget – specialpedagogiska metoder i rehabilitering för personer med psykiska funktionshinder
56 Arbetsminnesträningsprojektet
57 Dialektisk psykopedagogisk behandling för personer med autismspektrumtillstånd samt
utbildning för boendestödjare
60 Bipolär sjukdom hos unga vuxna – en modell för tidig upptäckt av nyinsjuknade
62 Utveckling av psykiatrisk diagnostik i en mångkulturell miljö
64 Utveckling och implementering av kvalificerad utredning i tidigt vårdförlopp för personer med svåra psykiska funktionshinder
71 Internatet – återhämtningsprojekt Källbäck
72 DVD-baserat informationsmaterial för effektivt bemötande av OCD hos barn och ungdomar
73 Aggressiva små barn
77 Arbetsrehabilitering – anpassade studier
78 Vardagsaktiviteter i reell miljö som plattform för utveckling vid långvarig pykisk ohälsa – brukarcentrerade interventioner med guidning av OTIPM
80 Projekt Fenix unga
81 Multifamiljeterapi vid anorexia nervosa hos ungdomar
83 Kommunala aktivitetscentra för personer med allvarlig psykisk sjukdom – en interventionsstudie
86 Projekt mentorsutbildning
Bortfall/ej genomförda intervjuer för projekt:
20
39
51
53
Barn till föräldrar med psykisk sjukdom
Planeringsarbete inför projektet Supported Employment
Patienter som konsulter i vården
Minimizing act of violence: Development and implementation of a telepfone-linked
care (TLC) system for managing impulsivity among forensic psyciatric outpatients
58 Försöksprojekt med kognitiv beteendeterapi i form av självhjälpsprogram via internet
inom primärvården i Norrbottens län
59 Sammanställning av en professionell beskrivning/manual av arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan
63 Identifiering av patienter med risk för dålig prognos bland dem som för första gången
söker psykiatrisk hjälp för psykotiska symtom.
116
70 Freja – en verksamhet för stöd åt unga kvinnor med sociala handikapp och psykiska
funktionshinder
79 Rehabiliteringsträdgårdar i allmän psykiatrisk eftervård
84 Fysisk aktivitet på recept för personer med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom
88 Bättre hjälp till människor med instabil personlighetstörning och deras anhöriga – Family connection.
117
Bilaga 6.
IMS Metodguide
Uppdaterad 2008-08-14. Mall för granskning och informationsextrahering
av primärstudier – insatser
Intervention (namnge)
Sammanfattning (c:a 100 ord)
Allmänt
1. Fullständig referens: Målgrupp och överförbarhet
2. Vilka personer är målgrupp för interventionen?
3. Är populationen i studien överrensstämmande med den tänkta målpopulationen?
4. Hur många personer ingick i studien (redovisa n separat för grupperna)?
5. Hur många enheter ingick i utvärderingen av interventionen (ex individer, kommuner,
skolklasser etc.)?
6. Utgör interventionen en modell eller en verksamhetsutvärdering1?
7. Vilka problem syftar interventionen till att hantera?
8. Vilka är interventionens mål (kortsiktigt, långsiktigt, förbättring, dämpad försämring)?
9. Vilka komponenter innehåller interventionen och hur genomförs den?
10. Om interventionen baseras på en manualbaserad metod, finns det avvikelser (rapporterade eller kända) mellan den ursprungliga metoden och den aktuella interventionen?
11. Hur länge (veckor) och med vilken intensitet (timmar per vecka) pågår interventionen?
12. Hur beaktas behandlingstroheten (t.ex. genom manualer, checklistor, utbildning, support m.m.)?
13. Hur har interventionen utvecklats (teoretisk bas, risk- och skyddsfaktorer [kortfattat])?
Utvärderingen
14. Vilken typ av kontrollgrupp har använts (design; t.ex. RCT, kvasiexperimentell)?
15. Vad bestod kontrollgruppen av (t.ex. placebo, väntelista, bästa kända behandling,
TAU2)?
16. Lista relevanta utfallsmått som var inkluderade i studien
17. Mäter utfallsmåtten interventionens viktigaste mål (primära och sekundära utfallsmått)?
18. Finns relevanta inkluderade utfallsmått rapporterade i resultatet (reporting bias)?
19. Rapporteras beräkning av statistisk styrka för att kunna identifiera och statistiskt säkerställa små effekter?
Allmän information
20. Måste man genomgå någon specifik utbildning för att kunna använda metoden/genomföra interventionen?
21. Ange kontakter och/eller företrädare för interventioner (om relevant):
22. Finns potentiella risker eller skadliga effekter av interventioner rapporterade (om ja,
vilka)?
Resultat
Rapporteras för de utfallsmått som rapporterats tidigare, fråga nr 16. Redovisa också för
varje utfallsmått effektstorlek (t.ex. Hedges g, Cohen’s d/, OR, RR) samt range, KI och om
effekten var statistiskt säkerställd/signifikant).
23. Rapporterat resultat direkt efter interventionens genomförande:
24. Rapporterat resultat vid uppföljning av interventionen (ange uppföljningstid):
Bedömning av studiens vetenskapliga tillförlitlighet (bevisvärde)
Bias bedöms för olika områden3. Låg risk för bias innebär att möjlig bias sannolikt inte
inverkar så att resultatet skulle förändras. Osäker risk för bias innebär att möjlig bias inverkar så att det kan finns tveksamhet avseende resultatets tillförlitlighet och Hög risk för
bias innebär att antaglig bias inverkar så att det är svårt att lita på resultatets tillförlitlighet.
Selektions bias (selection bias)
25. Var indelningen till olika grupper slumpmässig?
26. Hur genomfördes randomiseringen?
27. Hur genomfördes indelningen till grupperna (allocation concealment)?
28. Förekom matchning av grupperna?
29. Finns tillräcklig baslinjeinformation för att säkerställa att grupperna var lika avseende
viktiga bakgrundsvariabler (om nej, beskriv vad som saknas)?
30. Var grupperna lika vid interventionens start? Om inte, har man statistiskt försökt kontrollera för skillnaderna?
31. Råder låg, oklar eller hög risk för selektionsbias?
Behandlingsbias (performance bias)
32. För vilka har grupptillhörigheten varit dold (t.ex. deltagare, personer som samlade in
data, forskare)?
33. Behandlades grupperna lika i alla avseenden utom vad gäller interventionen?
34. Har grad av behandlingstrohet/adherence uppmätts? (för respektive grupp)?
35. Råder låg, oklar eller hög risk för behandlingsbias?
Bedömningsbias (detection bias)
36. Finns det skillnader mellan grupperna i hur utfallsmåtten har mätts (dokumenterats)?
37. För vilka har grupptillhörigheten varit dold (t.ex. deltagare, personer som samlade in
data, forskare, samma fråga som tidigare, nr 34, också relevant för bedömningsbias )?
38. Är utfallsmåtten objektivt mätta? (t.ex. ej endast självrapportering om andra data hade
varit relevant att samla in)?
39. Är de instrument som används utvärderade (och valida och reliabla)?
40. Är det låg, oklar eller hög risk för bedömningsbias?
Bortfallsbias (attrition bias)
41. Följdes alla personer upp som randomiserades? Om inte, hur stort var bortfallet ? (Redovisa per grupp.)
42. Har hänsyn tagits till bortfall i analyser (enligt intention to treat, beskriv)?
43. Råder låg, oklar eller hög risk för bortfallsbias? Sammanfattande bedömning av
studiens tillförlitlighet (bevisvärde)
Markera genom att sätta ett X vid den beskrivning avseende bias som stämmer in på den
granskade studien. Motivera också i en kort sammanfattande text om eventuella undantag
ska tas hänsyn till i bedömningen (t.ex. blindning av deltagare och/eller personal inte möjlig).
119
Låg risk för bias innebär att möjlig bias sannolikt inte inverkar så att resultatet skulle förändras. Det är låg risk för bias för alla områden.
Osäker risk för bias innebär att möjlig bias inverkar så att det kan finns tveksamhet avseende resultatets tillförlitlighet. Det råder en oklar risk för bias inom ett eller fler områden.
Hög risk för bias innebär att antaglig bias inverkar så att det är svårt att lita på resultatets
tillförlitlighet. Hög risk för bias inom ett eller fler områden.
Granskare och datum:
_______________________________________________________________________
1) Verksamhetsutvärdering är ett mått på hur bra en insats fungerar under ”verkliga” förhållanden, modellutvärdering är ett
mått på hur bra en insats fungerar under idealiska forskningsförhållanden (se t ex Flay et al, 2005).
2) TAU= treatment as usual.
3) Områdena är: selection, performance, attrition och detection. Från; Higgins JPT, Altman DG (editors). Chapter 8: Assessing risk of bias in included studies. In: Higgins JPT, Green S (editors). Cochrane Handbook for Systematic Reviews of
Interventions Version 5.0.0 (updated February 2008). The Cochrane Collaboration, 2008.
120
Bilaga 7. Tabell 1
Projektmatris
Projektnummer
2.1
Projektnamn
Inventering/Kartläggning
Utbildning
Information/Kunskapsutbyte
Register/
Dokumentation
Samverkan
Boendeprojektet område 1
H
2.2
Boendeprojektet område 2
H
2.3
Boendeprojektet område 3
H
2.4
Boendeprojektet område 4
H
13
Personer med stora
och omfattande behov
på grund av psykisk
sjukdom och/eller
funktionshinder
H
X
15
”Vårdkedjan”
H
X
17
Personer med komplexa vårdbehov på
grund av psykisk sjukdom och missbruk
H
19
Utvärdering av tre
psykiatrinätverk
H
22
Att synliggöra skillnader i samhällets insatser till män och kvinnor med psykiska
funktionshinder
H
23
Analys av rehabiliterande komponenter i
verksamheter som
bedrivs i klubbhus,
sociala kooperativ och
av ideella organisationer
H
24
Kartläggning av befintliga professorer inom
psykiatrin
H
Brukarinflytande
Specifika metoder
X
X
X
X
121
Projektnummer
Projektnamn
Inventering/Kartläggning
Utbildning
Information/Kunskapsutbyte
25
Psykisk sjukdom och
brott - en insatsanalys
H
26
Kommunernas sammanlagda kostnader
för vård och stödinsatser till psykiskt funktionshindrade
H
27
Privatekonomi hos
personer med psykiska funktionshinder
H
38
Inventering av verksamheter/aktiviteter i
form av arbete/sysselsättning för
personer med psykiskt
funktionshinder
H
65
Mobilisering av det
civila och offentliga
samhället
H
X
66
Tvångsvård i svensk
psykiatri – ett utvecklingsprojekt kring etiska dilemman
H
X
69
Åtgärder för att ge
invånarna i Rosengårds stadsdel i
Malmö samma psykiatriska vårdmängd
relaterat till vårdbehov
som invånarna i övriga
Malmö
H
82
Att skapa förutsättning
för att personer med
funktionshinder ska
kunna leva ett fullvärdigt liv
H
85
Integrativ/komplementär
psykiatrisk vård
H
8
Kompetensförsörjning
inom verksamheter
riktade mot psykiskt
störda lagöverträdare
m.fl.
X
9
Vidareutbildning för
läkare – CME-kurser
H
32
33
44
Planering och genomförande av högskolekurs för biståndsbedömare m.fl.
H
34
Fyra testutbildningar
inom ramen för en
grundutbildning –
rättspsykiatri
X
Register/
Dokumentation
Samverkan
X
H
X
X
H
X
122
Brukarinflytande
Specifika metoder
Projektnummer
Projektnamn
Inventering/Kartläggning
Utbildning
Information/Kunskapsutbyte
Register/
Dokumentation
Samverkan
42
Psykiatrisk tvångsvård
– ett utbildningsprogram
H
54
Ett sundare liv –
gemensam utbildningssatsning inom
psykiatrin och kommun för instiftande av
livsstilsgrupper för
riskpatienter för metabolt syndrom
H
X
67
Implementering av
praktiknära kunskapsbaserad utbildning om
övergrepp mot kvinnor
med psykisk ohälsa
H
X
75
Fortbildning för personal som möter kvinnor
med psykisk ohälsa
H
X
87
Kvalitetsdokument om
stöd till återhämtning
från psykisk ohälsa
H
X
3
Guiden
H
X
4
Neuropsykiatriska
störningar hos vuxna
H
X
5
Tidigt omhändertagande vid psykos
H
X
10
Konferens ”Dubbla
diagnoser – dubbla
möjligheter”
H
X
14
Innehåll i vården
H
37
Konferens inom ramen
för ”Internationella
jämförelser och kvalitetsregister”
H
59
Sammanställning av
en professionell beskrivning/manual av
arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan
H
68
Studenter med psykiska neuropsykiatriska
funktionshinder i högre
utbildning
H
72
DVD-baserat informationsmaterial för effektivt bemötande av
OCD hos barn och
ungdomar
H
123
X
Brukarinflytande
Specifika metoder
X
X
X
Projektnummer
Projektnamn
Inventering/Kartläggning
Utbildning
Information/Kunskapsutbyte
Register/
Dokumentation
74
Nationellt kunskapscentrum med inriktning
på psykiska funktionshinder och hjälpmedel
H
6
Utveckling av psykiatriska kvalitetsregistren
inom ramen för KPVnavet
X
H
30
Internationella jämförelser och kvalitetsregister – delprojekt 4
inom rättpsykiatriprojektet
X
H
31
Integration av KPV
och Kvalitetsstjärnorna
X
H
53
Minimizing act of violence: Development
and implementation of
a telephone-linked
care (TLC) system…
61
Journaldokumentation
utan fritext – IT-stöd
för strukturerad dokumentation vid bipolär
sjukdom
7
Behandling av personer med komplexa
vårdbehov på grund
av psykisk störning
och missbruk – en
modell för kunskapsutveckling
16
Vård och stöd till personer med utvecklingsstörning som
drabbas av psykisk
ohälsa
18
Treklöverprojektet i
Norrköpings kommun
Samverkan
Brukarinflytande
Specifika metoder
H
H
X
X
X
H
X
X
X
H
X
X
H
35
Samverkanskonsult
X
X
H
36
Treklöverprojektet –
Region Mitt (Västmanland, Södermanland
och Närke)
X
X
H
1
43
Brukarinflytande
11
21
X
X
H
Brukar- och anhörignätverkets arbete
under 2006
X
H
Nationell satsning på
stödgrupper för personer med tvångssyndrom/OCD och deras
anhöriga
X
H
124
Projektnummer
51
Projektnamn
Inventering/Kartläggning
Utbildning
Information/Kunskapsutbyte
X
Register/
Dokumentation
Samverkan
Brukarinflytande
Specifika metoder
H
X
Patienter som konsulter i vården
X
52
Reellt brukarinflytande
– utvärdera och gå
vidare
X
86
Projekt mentorsutbildning
X
20
Barn till föräldrar med
psykisk sjukdom
X
28
Tidig intervention vid
risk att skada sig själv
eller andra
X
29
Classification of voilent
risk – rättpsykiatrisk
bedömning
H
39
Planeringsarbete inför
projektet Supported
Employment
H
X
H
H
X
X
H
H
40,
ADHD-projektet –
(41,47) anstalten Norrtälje
H
45
Behandling av ADHD
hos fängelsedömda
amfetaminmissbrukare
vid Hågaanstalten,
Södertälje
H
55
Steget – specialpedagogiska metoder i
rehabilitering för personer med psykiska
funktionshinder
H
56
Arbetsminnesträningsprojektet
H
57
Dialektisk psykopedagogisk behandling för
personer med autismspektrumtillstånd samt
utbildning för boendestödjare
58
Försöksprojekt med
kognitiv beteendeterapi i form av självhjälpsprogram via
Internet inom primärvården i Norrbottens
län
60
Bipolär sjukdom hos
unga vuxna – en modell för tidig upptäckt
av nyinsjuknade
62
Utveckling av psykiatrisk diagnostik i en
mångkulturell miljö
X
H
H
X
H
H
125
Projektnummer
63
Projektnamn
Inventering/Kartläggning
Utbildning
Information/Kunskapsutbyte
Identifiering av patienter med risk för dålig
prognos bland dem
som för första gången
söker psykiatrisk hjälp
för psykotiska symtom
Register/
Dokumentation
Samverkan
Brukarinflytande
Specifika metoder
H
64
Utveckling och implementering av kvalificerad utredning i tidigt
vårdförlopp för personer med svåra psykiska funktionshinder
X
X
H
70
Freja – en verksamhet
för stöd åt unga kvinnor med sociala handikapp och psykiska
funktionshinder
X
71
Internatet – återhämtningsprojekt Källbäck
73
Aggressiva små barn
77
Arbetsrehabilitering –
anpassade studier
H
78
Vardagsaktiviteter i
reell miljö som plattform för utveckling vid
långvarig psykisk
ohälsa...
H
79
Rehabiliteringsträdgårdar i allmän psykiatrisk eftervård
H
80
Projekt Fenix unga
H
81
Multifamiljeterapi vid
anorexia nervosa hos
ungdomar
H
83
Kommunala aktivitetscentra för personer
med allvarlig psykisk
sjukdom – en interventionsstudie
H
84
Fysisk aktivitet på
recept för personer
med psykisk ohälsa
och psykisk sjukdom
H
88
76
50
Bättre hjälp till människor med instabil personlighetstörning och
deras anhöriga – Family connection
H
H
X
H
X
H
126
Bilaga 8. Tabell 2
Tabell 2. Kriterier för beskrivning av metoder inklusive bedömnings- och utredningsmetoder
Projektnummer
Uttalat syfte
med metoden*
Målgruppen
är definierad
Manual/
Välbeskriven
Utbildning till
Personal ingår
Stöd/handled-ning
till personal ingår
Metodprojekt
20
X
X
X
X
X
28
X
X
X
X
X
29
X
X
X
X
39
X
X
X
X
40, (41, 47)
X
X
X
X
X
45
X
X
X
X
X
53
X
X
X
55
X
X
X
X
X
56
X
X
X
X
X
57
X
X
X
X
X
58
X
X
X
X
X
60
X**
X
X
X
X
62
X
X
X
X
X
63***
70
X
X
71
X**
X
73
X
X
X
77
X
X
x
78
X
X
X
X
X
80
X**
X
X
X
X
81
X
X
X
X
X
83
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
79***
84***
88
7
X
X
16
X
X
51
X
X
72
X
X
86
X
X
X
X
X
TOTALT
28
28
24
19
19
59 ***
De fetmarkerade projekten handlar om utveckling och/eller prövning av bedömnings- och utredningsmetoder.
* Finns det ett uttalat syfte med metoden (t.ex. att skapa förutsättningar för goda levnadsvillkor, ökad
delaktighet etc. eller att bidra till reducering av symptom, förhindra återfall i sjukdom etc.).
** Ett program med olika metoder och arbetssätt, där vissa delar är manualbaserade.
*** Bortfall, information om metoderna och resultatredovisning saknas.
127
Bilaga 9. Tabell 3
Projektnummer
Vetenskaplig
dokumentation om
relevans
Metodprojekt
20
BrukarRepresentant
i projektet
Målgruppsöverensstämmelse i projektet
X
Metoden utvecklad i svensk kontext
Metoden är anpassad för målgrupp/kontext
X**
X
X
X
X
39
X
X
X
40, (41, 47)
X
X
X
45
X
X
X
53
X
X
55
(X)
X
X
56
(X)
X
X
57
(X)
X
58
X
60
(X)
62
X
28
(X)
29
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X*
X
X
X
X
X
63 ***
64
X
X
71
(X)
X
73
X
X
70
X
X
X
X
77
X
X
78
(X)
X
X
X
79 ***
80
(X)
X
81
X
X
83
X
X
X
X
X
84 ***
88
X
X
7
X
X
X
16
X
X
X
51****
X
X
X
X
X
X
X
X
X
59 ***
72
X
86****
X
TOTALT
25
X
16
22
X
X
11
De fetmarkerade projekten (28,29,62 o. 64) handlar om utveckling och/eller prövning av bedömnings- och utredningsmetoder.
(X) metoden har dokumenterad relevans men gäller annan målgrupp, eller delar av metoden har dokumenterad relevans.
* Vissa delar av programmet har målgruppsöverensstämmelse.
** Inkluderar även andra målgrupper
*** Bortfall.
**** Har utvecklat vissa delar av metoden för målgruppen.
128
17
Bilaga 10.Tabell 4
Projektnummer
Metodprojekt
20
28
29
39
40, (41, 47)
45
53
55
56
57
58
60
62
63 ***
64
70
71
73
77
78
79 ***
80
81
83
84 ***
88
7
16
51
59 ***
72
86
TOTALT
Projektet har
genomfört en
före- och
eftermätning
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Projektet har
använt jämförelsegrupp
Projektet har använt randomiserad
design
X
X
X
X
X
X
X
X
(X)
Projektet har redovisat goda effekter/
Resultat
X
**
*
**
**
**
X
*
X
*
X
X
*
Vetenskaplig dokumentation
– god effekt****
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
*
*
X
X
X
**
**
X
X
X
X
X
(X)
X
X
X
X
X
15
6
4
14
(X) uppföljning rör enkätundersökning om personalens attityder eller mätning av personalens utredningsfrekvens.
* Analyser pågår.
** Studien pågår.
*** Bortfall.
**** Studierna har inte granskats med avseende på tillförlitlighet.
129
10
Bilaga 11. Tabell 6
Metoder som skulle kunna vara aktuella för kommande effektstudier (n = 10)
Metodprojekt
(nr)
Vetenskaplig
dokumentation
potentiell god
effekt
Nya metoder
Saknas systematisk
uppföljning med
kontrollgrupp
(60) Bipolär sjukdom hos unga
vuxna – en modell för tidig
upptäckt av nyinsjuknande
X
X
(88) Bättre hjälp till människor
med instabil personlighetsstörning och deras anhöriga –
Family Connection
X
X
(51) Patienter som konsulter i
vården
**
X
(55) Steget – specialpedagogiska metoder i rehabilitering
för personer med psykiska
funktionshinder
X
X
(56) Arbetsminnesträningsprojektet
X
X
(57) Dialektisk psykopedagogisk behandling för personer
med autism-spektrumtillstånd
samt utbildning för boendestödjare
X
*
(77) Arbetsrehabilitering –
anpassade studier
X
X
(78) Vardagsaktiviteter i reell
miljö som plattform för utveckling vid långvarig psykisk ohälsa – brukarcentrerade interventioner med guidning av
OTIPM
X
X
(80) Projekt Fenix unga
X
X
(86) Projekt mentorsutbildning
**
X
* experimentell pilotstudie med få deltagare
** har utvecklat vissa delar av metoden för målgruppen
130