Kränkande behandling
”ett uppträdande som utan att vara diskriminering
enligt diskrimineringslagen kränker ett barns
eller en elevs värdighet” (Skollagen 1985:1100, §
3)
”Kränkningar av barns och elevers värdighet kan
förekomma i form av diskriminering, trakasserier
eller genom kränkande behandling.” (Skolverkets
allmänna råd 2009).
Livsåskådning
Samspel mellan tre
komponenter
1) teorier om människan och
världen
2) värderingar och normer av
grundläggande natur
3) en grundhållning (t ex
grundton av hopp eller
förtvivlan)
Livsförståelse
En levd förståelse av…
hur livet fungerar
vilka värderingar som äger
giltighet
vad som ger det mening
Bergränsad räckvid,
inkonsistent
/Re/konstruktion i skilda
praktiker; Utsagor och andra
handlingar
Kränkningens livsförståelse
En religionsdidaktisk studie av
livsförståelselärande i skolan
I.
Övergripande beskrivning av
avhandlingen
II.
Risker med de villkor för
livsförståelselärande som
skolan ger
III. Livsförståelsens innehåll
IV.
Relationen kränkning –
livsförståelse
V.
Undervisningsinnehåll som
potentiellt språkligt bidrag
VI.
Några slutsatser
Översiktlig
beskrivning av
avhandlingen
Livsförståelselärande i skolan
Skolans institutionella inramning
villkorar relationer msk emellan
D.P
.
D.P
.
D.P
.
☺
☺
D.P
.
☺
D.P
.
☺
D.P
.
Ämnenas und/innehåll, t.ex.
re-ämnets, kan ses som
språkliga bidrag, resurser, för
de unga i de
livsförståelseförhandlingar
som pågår i skolans diskursiva
praktiker t ex
kamratgrupperna
D.P
.
☺
D.P
.
D.P
.
Relationer betingar den
livsförståelse (hur livet
fungerar, vad som ger värde och
mening) som tar form vilken
utgör central kunskap för hela
skolan men särskilt re-ämnet
Risker med skolans
institutionella inramning
Institutionellt Relationalitet Möjligt livsförståelsevillkor
(slags relation) budskap
_________________________________________
•Storskalighet Schablonmässig Jag är inte så viktig
Utbytbarhet
Inte fästa sig vid msk
•Uppdrag
1. Kvalificering Instrumentell Jag är inte så viktig
Lära ut – Lära in Att jag lär mig är
viktigt
2. Differentiering
Konkurrensmässig
Vikten av att prestera
väl
Hierarki; Bra? Dålig?
Duger? Duger inte?
Identifierade
livsförståelser
• Livet som anpassning till
förmån för individuell
konkurrens
(Dominant)
• Livet som anpassning till
förmån för kollektiv
konkurrens
• Livet som ansvarighet till
förmån för unicitet och
universell gemenskap
Några viktiga ”normer”
Elever skolår 8
• Generella normer (explicit):
– Se bra ut
– Vara smal
– Ha en cool frisyr
– Vara fräsch
– Ha ”rätt” kläder
– Inte vara fattig
– Umgås med ”rätt” personer
– Ha bra självförtroende
• Dessutom implicit:
– Att acceptans är knuten till anpassning
av normer som makten definierat
De generella normerna
betonas olika
för pojkar och flickor
• För pojkar:
–
–
–
–
Att synas och höras
Att vara stor och stark
Att inte var flickaktig
Att vara heterosexuellt
intresserad
• För flickor:
– Att se bra ut
– Att vara sexuellt attraktiv
Relationen
Kränkning – Livsförståelse
• Kränkning:
ett inlärningsverktyg av
livsförståelse
• Kränkning Livsförståelse
ger upphov till
• Livsförståelse Kränkning
möjliggör
som ”självklart” inlärningsverktyg
Lärande genom kränkande
benämning;
hur en flicka inte bör vara
Petra: aa men typ om man säger
bara emot dom eller liksom om dom
inte får som dom vill så bara ’jävla
hora’ liksom..
–––
Lisa: jag har blivit kallad det.. jag
blev ju kallad det av några killar
som jag vägrade hjälpa på ett prov..
hjälpa dom typ fuska.. å då.. dom
blir ju jättesura och så där.. Petra:
men det är ju så där.. bara nått.. så
är det ju liksom bara.. ”ah vilken
hora du är”.. Lisa: ja om det inte
går som dom vill så är det ju
liksom.. (Af).
Hårda recensioner;
kan accepteras
pga sin lärande potential
C.O.: Kan lärare kränka elever då..
[Ja från flera håll]
--Anel: … ja vi har en lärare som vi har i No och
matte som heter N … […] … jag liksom var så här
ganska dålig på lektionerna innan… och då kom hon
och gnällde ”Ah men Anel ..åh..”
[skratt från flera håll]
Anel: .. aa.. hon gnällde väldigt mycket och var
helt störd om jag får säga så.. sen bättra jag mig
efter jullovet och jobbade jättebra.. liksom.. och
då hade jag kommit jättelångt.. och så kommer
hon igen och gnäller om samma sak ”va jobbar du
dåligt nu igen” å bla bla bla.. det.. det tycker jag
är oschysst liksom..
--C.O.: Så att ni menar att det här exemplet som ni
tog då.. där är liksom.. kränkningen att man är
taskig mot dom som har svårt för sig… är det så
ni menar?
Anel: asså när man bättrar sig så är dom
fortfarande taskiga.. (Äp).
Relationen
Kränkning – livsförståelse:
Ett empiriskt exempel
C.O.: Kan elever kränka lärare.. eller.. liksom
bete sig illa mot..
[instämmanden från flera håll].
Michelle: det är lärare som inte vågar säga
till.. [instämmanden från flera håll] ja.. såna
som.. bara..
Stina: dom tar bara emot.. å så säger dom
ingenting utan dom tar emot allting å så..
skiter dom i allt annat..
C.O.: Så ni tycker att dom lärare som blir
illa behandlade utav elever dom får skylla
sig själv…
Michelle: Nääe inte direkt.. dom kan ju lära
sig att säga till liksom.. det är ju samma för
oss om vi är tysta när nån säger nånting mot
oss så bara fortsätter dom ju men om man
säger ifrån så ger dom sig ju.. (Bf).
Citatet visar på
• Kränkning som inlärningsverktyg
– Lärande som möjlighet att
undkomma kränkning
• Möjliga bakomliggande
föreställningar (livsförståelse)
som kan legitimera kränkning som
inlärningsverktyg
– Vid krockar mellan individers
agerande och kontextuella
normer: Individen är problemet
– Individen är själv orsak till sin
utsatthet
– En förändring av individen, ett
lärande, är möjligt
• Individen ses som
– Socialt perceptiv
– Villig att lära sig = anpassa sig
– Läraktig / anpassningsbar
Undervisningens
innehåll kan ses som…
☺
☺
☺
☺
☺
… språkliga bidrag
– resurser – för de unga i de
livsförståelseförhandlingar
som pågår i skolans diskursiva
praktiker t.ex.
kamratgrupperna
Språket har större potential att
fungera vidgande om det…
• … är internt övertygande
(livstydande) snarare än
auktoritativ (informativt)
• … bidrar till att utveckla
elevernas förmåga till analog
fantasi
• … innehållsligt är alternativt i
förhållande till den dominanta
livsförståelsen om
anpassning
och individuell
konkurrens
• Väsentliga områden gäller:
– Maktutövning och konsekvenser för
den enskilde
– Social ordning
– Yta och genus
Resultatkategorier från
”Religion och liv” gällande
Makt
• Hur makt utövas:
– Makt tas med våld
– Makt berättigar till ojämlikhet
– Makt upprätthålls genom
•
•
•
•
Öppen kamp
Alianser
Hämnd
Manipulation (där religion är ett
viktigt verktyg)
• Tolkningsföreträde
• Makt utövas också genom
att:
– Avstå makt
– Ansvar för andra
Resultatkategorier från
”Religion och liv” gällande
Genusmönster
Kvinnor underordnas män
a) generellt genom deras relativt
sett mindre makt
b) genom att de objektifieras
och görs till föremål för mäns
njutning.
Kvinnor osynliggörs och
marginaliseras
Män och kvinnor beskrivs
a) hemmahörande på/inom olika
platser/ansvarsområden
b) ha olika egenskaper eller
karaktärsdrag.
Några slutsatser
• Livsförståelse utgör central kunskap
för religionsämnet
• Skolans villkor kan motverka dess
syften
• Livsförståelselärande kan inte
begränsas till planerad undervisning i
religionskunskap
• Undervisningens innehåll kan ses som
språkliga bidrag, resurser, i de ungas
livsförståelseförhandlande
• Vikten av att vara medveten om hur
livsförståelsen ser ut och hur lärandet
går till i de ungas diskursiva praktiker
för att undervisningen ska kunna
fungera språkligt vidgande
• Vikten av att arbeta med öppna
livstolkande texter som inspirerar till
analog fantasi
• Vikten av att öva analog fantasi
Några slutsatser
(forts.)
• Vikten av att finna ett innehåll som
problematiserar den dominerande
livsförståelsen t. ex
– Betydelsen av prestation som mål i sig
– En blind auktoritets- eller gruppbunden
anpassning
– Att övergrepp mot individer kan
rättfärdigas av andra positiva effekter
– Att människor får ”skylla sig själva”
– Att människor har obegränsade resurser
och styrkor
• Vikten av att finna ett innehåll som
istället visar
– Människor med såväl svårigheter som
möjligheter
– Människors beroende av varandra och
ansvar för varandra
– Människors utsatthet och sårbarhet
– Människors unika och lika värde
