edfecderlknlk

LIKABEHANDLINGSPLAN
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Rälla skola och fritidshem
2014/2015
Trygga barn!
1
Rektorn har ordet
Som rektor har jag det övergripande ansvaret för arbetet med att främja
likabehandling samt förebygga diskriminering och kränkande behandling.
Jag har ansvaret att en plan årligen upprättas, följs och förankras.
Trygghet och trivsel för alla är grunden för mitt arbete. Om man inte är
trygg och känner trivsel är det svårare att arbeta och lära sig saker.
Därför är det viktigt att alla bemöts med respekt och värme samt känner
sig bekräftad.
Jag träffar regelbundet elevrådet som har representanter från varje
årskurs. Här får jag tillfälle att möta eleverna och höra hur de har det på
skolan. På arbetsplatsträffarna med personalen tar vi också upp frågan
om trivsel och trygghet på skolan. Jag träffar också personalen
regelbundet i trygghetsgruppen. I trygghetsgruppen finns personal som
tillsammans med mig håller i skolans kamratstödjarmöten och det blir en
naturlig länk mellan elever, personal och mig som rektor.
Känner barnen sig trygga och sedda både hemma och i skolan har de
goda förutsättningar att lära sig saker. Känner personalen sig trygga och
sedda har de goda möjligheter att utöva sitt yrke.
Jag arbetar för en trygg skola för alla.
Marwin Johansson
Syftet med likabehandlingsplanen
Alla skolor och fritidshem ska ha en plan för att främja likabehandling
och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Detta regleras bl.a. genom Diskrimineringslagen och Skollagen.
Likabehandlingsplanen upprättas i början av hötterminen och
genomsyrar arbetet under läsåret. Ansvarig för att upprätta den nya
planen är rektor, tillsammans med personal och elever på skolan.
Genom denna plan vill vi berätta hur vi arbetar för att åtgärda och
förebygga diskriminering och kränkande handlingar samt hur vi främjar
en trygg skola för alla.
2
Definitioner
Kränkande behandling
Gemensamt för alla kränkande handlingar är att någon kränker principen
om alla människors lika värde. Kränkningar kan äga rum så väl mellan
elever, personal och elever, elever och personal samt mellan personal.
Kränkningar kan vara:





fysiska i form av knuffar, slag, förstörda kläder och saker
verbala i form av hot, elaka ord, spridning av rykte
psykiska i form av utfrysning, miner, suckar, fniss och skratt
text och bild i form av klotter, obehagliga mail, sms och lappar
uppträdande som kränker en elevs värdighet vid upprepade
tillfällen
Diskriminering
Olika former av kränkande handlingar som har samband med de sju
diskrimineringsgrunderna:







kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder
sexuell läggning
ålder
könsöverskridande identitet eller uttryck
Mobbning
Mobbning skiljer sig från annan kränkande behandling genom att den
förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen och under
en viss tid. Dessutom råder en obalans i makt mellan den som mobbar
och den som utsätts för mobbning.
3
Vår vision
På Rälla skola och på fritidshemmet Kattfoten arbetar vi för att alla
elever och vuxna trivs och känner sig trygga.
Förebyggande och främjande arbete
Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka
respekten för allas lika värde. På Rälla skola finns det kamratstödjare,
elevråd och trygghetsgrupp. De arbetar för att skolan ska kunna följa
riktlinjerna i Likabehandlingsplanen.
Med förebyggande arbete menar vi det arbete som vi gör på skolan för
att avvärja risker för diskriminering eller annan kränkande behandling
och de omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten
identifierats som risker.
På skolan finns en trygghetsgrupp som arbetar med värdegrundsfrågor.
Gruppen träffas för att diskutera riktlinjer för förebyggande och
främjande arbete på skolan, t ex vilka insatser som behövs för att
motverka diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling.
Trygghetsgruppen träffas 1 gång/månaden för att diskutera de ärenden
och den dokumentation som inkommit samt åtgärda vid behov. De
fördelar arbetet i de fall som ett ärende har blivit anmält till rektor, lärare
eller till trygghetsgruppen och kontinuerlig uppföljning sker. Kopplat till
trygghetsgruppen finns en kurator.
Skolan har regelbundna träffar med Elevhälsan. Under dessa träffar kan
skolan lyfta frågeställningar och/eller problemformuleringar som
arbetslaget behöver extra stöd i.
Elevernas delaktighet
Elevrådet träffas en gång per månad för att diskutera synpunkter från
klassråden om frågor som rör skolan. Skolans ordningsregler diskuteras
på läsårets första elevråd och ska vara kända för både elever och
föräldrar. Syftet är att öka elevinflytandet på den fysiska miljön.
Kamratstödjarna träffas vid tre tillfällen under terminen. Då träffas en
elev från varje klass, åk 3-5, tillsammans med en representant från
trygghetsgruppen och rektor och pratar om det sociala klimatet i
klasserna. De är representanter för klassen som tillsammans med
4
trygghetsgruppen och övrig personal arbetar för skapandet av en trygg
miljö på skolan, utifrån de mål som skolan har i likabehandlingsplanen.
Klasserna har kontinuerliga etiska diskussioner och samtal kring
diskrimineringsgrunderna under hela läsåret, med utgångspunkt från
olika material. De etiska samtalen förs i både mindre grupper och större
grupper. Där får eleverna möjlighet att utveckla empati och förståelse för
andra.
Hur man är en bra kamrat, hur vi bemöter varandra och hur vi talar till
varandra diskuteras kontinuerligt i klasserna och på fritidshemmet.
Skolan har olika temadagar under terminerna, där arbete sker i
tvärgrupper, både ute och inne. Genom att arbeta åldersblandat och att
ha gemensamma skolgårdsaktiviteter så stärks banden mellan alla skolans
elever och därmed minskas risken för diskriminering. Vi arbetar
medvetet för att öka barnens förståelse för varandras olikheter. Vi
använder oss av samarbetsövningar, dramatiseringar och muntliga
diskussioner.
Varje termin svarar eleverna på en trivselenkät och en sammanställning
av enkätsvaren redovisas för hela skolan och i Skolrådet. I enkäten
framkommer trivsel och om någon plats känns otrygg. Den sammanställs
och används som underlag för att kartlägga nuläget av tryggheten på
skolan.
Vid dessa olika tillfällen och forum har eleverna möjlighet att påverka
innehållet i likabehandlingsplanen.
Vårdnadshavarnas delaktighet
På Rälla skola finns det en föräldraförening. Den består av
föräldrarepresentanter från förskoleklassen till årskurs fem och där ges
möjlighet att diskutera planen mot diskriminering och kränkande
behandling. Föräldrarna har möjlighet att ge sina tankar och synpunkter
om planen vid föräldramöten.
Vid utvecklingssamtalen samtalar elev, föräldrar och lärare om elevens
situation i skolan.
Personalens delaktighet
Den pedagogiska personalen ansvarar för att delta vid upprättandet av
likabehandlingsplanen, följa den och förankra den. De är också ansvariga
för elevernas delaktighet.
5
All personal är skyldig att ingripa om någon utsätts för kränkande
behandling eller diskriminering.
Skolans regler diskuteras och revideras varje läsår. Reglerna är kända för
både elever och föräldrar.
Vid varje arbetsenhetskonferens avsätts tid till samtal om det sociala
klimatet på skolan.
Rastvakts systemet ses över regelbundet och kartläggs för att de vuxna
ska vara synliga och eleverna ska känna sig trygga. Det är viktigt att
kommunicera detta med eleverna, för att veta hur de upplever tryggheten
på rasterna.
Åtgärdande arbete
Utifrån de rutiner som finns på skolan och nämns ovan kan personalen
uppmärksamma om kränkande handlingar eller diskriminering pågår.
Skolan är då skyldig att sätta in åtgärder för att utreda och få stopp på
det.
Personalen på skolan har gemensamt ansvar för att dokumentera
kränkningar och diskriminering som sker på skolan. Personal registrerar
vad som händer när de har lektioner, när de rastvaktar och under vistelse
i fritidsverksamheten. Det man ser eller hör och som kan betraktas som
ett olämpligt agerande markeras direkt och man upplyser eleven om att
detta skrivs upp och rapporteras till berörd lärare. Sammanställningen
och överblicken av tryggheten på skolan ansvarar trygghetsgruppen för
samt för att sätta in åtgärder vid behov (se bilaga 1).
Mål
 Alla elever känner sig delaktiga och upplever att de har inflytande i
skolans och fritidshemmets likabehandlingsarbete.
 Alla elever ska känna till vart de ska vända sig om de blir utsatta
för kränkningar, trakasserier eller diskrimineringar.
 Alla barn utvecklar sin förmåga att klara samspel och konflikter på
ett bra sätt.
Åtgärder/Så här arbetar vi för att nå målen:
Alla elever känner sig delaktiga och upplever att de har inflytande i skolans och
fritidshemmets likabehandlingsarbete.
6
Skolan och fritidshemmet strävar efter att eleverna känner sig
delaktiga i planering och diskussion kring frågor som rör
tryggheten på skolan. Ansvarig är trygghetsgruppen, tillsammans
med övrig personal.
 Ordna naturliga forum för eleverna att diskutera och föra
fram sina åsikter och idéer.
Under skoldagen diskuteras frågor kring värdegrund och
skolans regler på klassråd, elevråd och kamratstödjarmöten.
På fritidshemmet diskuteras förhållningssätt och
kompisregler, fritidshemmet har storsamling varje dag.
 Återkoppla till eleverna vad som diskuterats och planerats
bland personal på skolan.
 Frågan tas upp i enkät.
Alla elever ska känna till vart de ska vända sig om de blir utsatta för kränkningar,
trakasserier eller diskrimineringar.
Skolan och fritidshemmet strävar efter att eleverna ska känna sig
trygga i att söka stöd om de upplever sig otrygga i skolan eller på
fritidshemmet. Ansvarig är trygghetsgruppen, tillsammans med
övrig personal.
 Personalen för diskussion och samtal med elever för att
uppmärksamma dem på hur de ska agera om de upplever
sig utsatta.
 Eleverna ska under läsåret få en förståelse för
trygghetsgruppens funktion och arbete på skolan och
fritidshemmet.
 Frågan tas upp i enkät.
Alla barn utvecklar sin förmåga att klarar samspel och konflikter på ett bra sätt.
Skolan och fritidshemmet strävar efter att eleverna ska vara trygga
på skolan och kunna samspela med varandra. Ökad gemenskap
skapar trygghet och minskar konflikter mellan eleverna.
 Åka på lägerskola för 4-5:an i början av terminen, för ökad
gemenskap och träna samspel.
 Frågan tas upp i enkät.
 Temadag med åldersblandade grupper, minst en
gemensam/termin.
7
 Fritidshemmet använder taktil beröring, en pedagogisk
arbetsmetod för att ge barnen ökad förståelse för varandra
och träna empatin.
 Dramatiserar situationer av socialt samspel i klasser och på
fritidshemmet för att skapa diskussioner och ge alternativa
sätt för barnen att hantera konfliktsituationer.
Hur vi mäter resultaten och utvärderar
Vi analyserar informationen vi får in genom enkäter, observationer under
raster och i klassrummen samt elev- och föräldrasynpunkter från
klassråd, utvecklingssamtal och skolrådet. Vi stämmer av med
trygghetsgruppens dokumentation. Kartlägger genom diskussioner i
arbetslagen, kamratstödjarna och elevråd. Därefter diskuterar vi på
arbetsenhetskonferensen och vidtar åtgärder för kommande
likabehandlingsplan.
Förankring av likabehandlingsplanen
Personal, elever och föräldrar ska informeras om likabehandlingsplanen.
Det är av stor betydelse att arbetet med planen förankras bland anställda,
elever och föräldrar. Den färdiga likabehandlingsplanen finns tillgänglig i
klassrummen och på kommunens hemsida. Föräldrarna påminns om detta
genom veckobrev. Den diskuteras och informeras om på föräldramöten,
skolrådsmöten, i trygghetsgruppen och på arbetslagsmöten. Alla ska känna
till att planen finns och vart man vänder sig om man känner sig utsatt på
något sätt.
Utvärdering
Skolan utvärderar likabehandlingsplanen under slutet av vårterminen.
Den revideras utifrån utvärderingen som gjordes och skrivs ny utifrån
diskussion och analys av läsårets förebyggande, främjande och
åtgärdande arbete mot kränkningar och diskriminering.
Likabehandlingsplanen ska vara klar senast 30/9-15.
Dessa mål satsade vi extra på under läsåret 2013/2014
 Alla elever uppger att de trivs och känner sig trygga.
 Alla använder ett vårdat språk.
8
 Alla är delaktiga vid etiska diskussioner.
 Planen mot kränkande behandling och diskriminering inkluderar
alla på skolan och ska vara väl känd av elever, föräldrar och
personal.
 Alla ska känna till vart de ska vända sig om de blir utsatta för
kränkningar, trakasserier eller diskrimineringar.
 Alla barn utvecklar sin förmåga att klarar samspel och konflikter
på ett bra sätt.
Detta mål satsade vi extra på
 Eleverna använder ett vårdat språk och har ett trevligt bemötande
mot varandra.
Åtgärder/Så här har vi arbetat för att nå målen
 Vi har haft etiska diskussioner kontinuerligt med AV-centralens
filmserier ”Om du var jag”, ”Hotell Kom som du är”, ”Fråga
ugglan” samt ”Kompissatelliten”.
 Vi har arbetat med de sju diskrimineringsgrunderna.
 Vi har haft schemalagda samarbetsövningar, klassvis, där vi bl.a.
använder oss av EQ-verkstadens material.
 Lärarna har dramatiserat situationer som har gett upphov till
diskussioner om kamratskap.
 Vi har haft kamratstödjare som träffats en gång i månaden. Då har
en elev från varje klass träffats tillsammans med en lärare och
pratat om det sociala klimatet i klasserna.
 Varje termin har elever och föräldrar svarat på en trivselenkät.
 Vid varje arbetsenhetskonferens har tid avsatts till samtal om det
sociala klimatet på skolan.
 Vid utvecklingssamtalen har elev, föräldrar och lärare samtalat om
elevens situation i skolan.
 Elever och lärare har samtalat kring planen mot diskriminering
och kränkande behandling och eleverna har fått information om
vart de ska vända sig om de känner sig utsatta på något sätt.
Planen har funnits tillgänglig i klassrummen.
 På föräldramöten och genom veckobrev har föräldrar informerats
om planen mot diskriminering och kränkande behandling.
 Vi har alla ingripit bestämt när vi sett att kränkande handlingar
förekommit. Vid behov har vi även ringt hemmen och meddelat
det inträffade.
 Vi har lyssnat och tagit varje konflikt på allvar. Det som vi vuxna
kan tycka vara en bagatell är ofta något stort för barnet.
9
 Språkbruket har diskuterats regelbundet på kamratstödjarmöten,
på klassråd, elevråd och i vardagen.
 Vi har hjälpt barnet att lösa konflikter genom att se andra
lösningar än våld.
 På fritidshemmet har den taktila beröringen varit en pedagogisk
arbetsmetod för att ge barnen ökad förståelse för varandra och
träna empatin.
Utvärdering/Analys
Vi har använt oss av elev- och föräldraenkäter.
Vi har gjort dagliga observationer.
Inför, under och efter utvecklingssamtal har vi analyserat hur årets arbete
med planen har fungerat för den enskilda eleven.
På AE-konferenserna har tid avsatts för att utvärdera och analysera
arbetet mot kränkningar och diskriminering på skolan samt hur vi
främjat ett tryggt klimat.
Utifrån analysen och utvärderingen av planen 2013/2014 har skolan satt
upp nya mål att fokusera på under 2014/2015.
Målen 2014/2015
 Alla elever känner sig delaktiga och upplever att de har inflytande i
skolans och fritidshemmets värdegrundsarbete.
 Alla elever ska känna till vart de ska vända sig om de blir utsatta
för kränkningar, trakasserier eller diskrimineringar.
 Alla barn utvecklar sin förmåga att klara samspel och konflikter på
ett bra sätt.
Utvärdering av årets plan
Likabehandlingsplanen ska utvärderas under slutet av vårterminen 2015
och vidare kartläggning och analys görs i början av höstterminen 2015.
Den nya likabehandlingsplanen ska vara färdig 30/9-15. Ansvarig för att
planen utvärderas är rektor Marwin Johansson.
10
Alla föräldrar kan hjälpa till!
Elever, lärare och annan personal på Rälla skola kan göra mycket, men det
är nödvändigt att hemmen hjälper till. Visa tydligt för ditt barn att du
inte accepterar att kränkande behandling förekommer. Om skola och
hem klart tar avstånd från all kränkande behandling får detta en positiv
inverkan på barnen. Prata med ditt barn om vad kränkande behandling är.
Är någon i klassen utsatt? Är någon ensam och utfryst? Ta kontakt med
skolan om ditt barn själv upplever att det är kränkt eller vet om någon som
är det.
Barn berättar inte alltid om de vet om någon är utsatt därför att de tror att
det är skvaller eller att de är rädda för hämnd. Det är inte skvaller, det är att
hjälpa någon som har det svårt. Skolans personal berättar aldrig var de fått
sin information ifrån. Ingen ska kunna utpekas eller drabbas. Vi kan alla
hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs och mår bra. Ta kontakt med
någon av lärarna på skolan om du vet någon som behöver hjälp.
11
Bilaga 1
Rutiner för att utreda och åtgärda kränkningar
och/eller diskriminering
Trygghetsgruppens arbete
När skolan får indikationer om att något inte står rätt till enligt vår
Likabehandlingsplan påbörjas ett utredande arbete som leder till
åtgärder, vilket vi enligt lag är skyldiga att göra. Det kan vara utifrån den
sammanställning av händelser som trygghetsgruppen gör. Det kan även
vara svar utifrån trivselenkäterna eller information som inkommit på
annat sätt.
Om personal ser eller hör att kränkning eller diskriminering sker på
skolan utreds detta av berörd person direkt vid händelsen. Personalen på
skolan dokumenterar även detta och placerar i en pärm.
Trygghetsgruppen sammanställer regelbundet de inkomna
händelselapparna, vilket ger gruppen en överblick av vilka elever som
mer regelbundet uppvisar ett kränkande beteende och vilka elever som
utsätts. Vidare görs en bedömning kring vem som bör utreda
händelserna i nästa steg. Om dessa aktuella händelser handlar om ett
ärende för trygghetsgruppen eller om ärendet ska lämnas över till
klassläraren eller annan ansvarig personal att utreda.
Utredningen skall alltid ske med största möjliga hänsyn till den utsatte
och övriga inblandade. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat
och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som påstås ha utövat
kränkningarna. Utredningens omfattning anpassas efter det enskilda
fallet.
Elever som ser något som kan vara en kränkande handling eller
diskriminering kan vända sig till trygghetsgruppen direkt eller andra
vuxna på skolan.
Om bedömningen görs att det krävs en utredning om ett flertal
kränkningar eller eventuell mobbning behandlas det och dokumenteras
fortlöpande av trygghetsgruppen och rektor enligt följande:
 En representant från trygghetsgruppen tillsammans med rektor
pratar med den utsatte. En person leder samtalet, medan den
12





andra är med och dokumenterar och följer samtalet som en
trygghet för eleven. Under hela arbetsprocessen har gruppen
fortlöpande samtal med denne.
Samma person ur trygghetsgruppen tillsammans med rektor
hämtar den elev som utövar kränkningarna för samtal där det
klargörs vad gruppen vet och att skolan inte accepterar att
kränkningarna fortsätter.
Vårdnadshavare kontaktas till alla inblandade parter.
Nytt samtal med de inblandade sker efter första samtalet enligt
överenskommelse, för att kontrollera att beteendet upphört.
Om kränkningarna fortsätter tar trygghetsgruppen initiativ till ett
möte där rektor sammankallar vårdnadshavare och eleven som
utövar kränkningen. Åtgärdsprogram skall upprättas om
kränkningarna leder till att någon av de inblandade eleverna
uppvisar svårigheter i sin skolsituation och bedöms ha behov av
särskilt stöd, där åtgärderna dokumenteras.
Om mobbningen/kränkningen trots insatta åtgärder inte upphör
följer skolan de riktlinjer som finns i skollagens kapitel 5 om
Trygghet och studiero samt kapitel 6 om Åtgärder mot kränkande
behandling.
Trygghetsgruppen inriktar sig på att i första hand snabbt få stopp på
kränkningarna, lyssna in de inblandade eleverna och göra en bedömning
av insatser utefter detta. Samtalen dokumenteras. Trygghetsgruppen
dokumenterar också datum över när samtalen inleds och när de avslutas.
Övriga ärenden som inte bedöms som ett ärende för trygghetsgruppen,
som inte bedöms vara mobbning men utförd kränkning eller
diskriminering, lämnas över till klasslären. Klassläraren för samtal med
berörda elever i klassen och för dokumentation över detta. All personal i
elevernas närhet hjälps åt att hålla koll så att kränkningarna har upphört.
Elevhälsan informeras om de elever som uppmärksammas i händelser
rörande diskriminering och/eller kränkningar.
När alla är överens om att kränkningarna har slutat avskrivs det och
dokumenteras.
13
Bilaga 2
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev
kränks av personal
Steg 1
Information och ev. dokumentation överlämnas till rektor. Bedöms kränkningen som
mycket allvarlig, d v s att handlingen är att betrakta som en brottslig handling anmäls
ärendet till polisen och rapporteras till utbildningschefen.
Vid kränkning som inte bedöms som brottslig handling.
1. Information och ev. dokumentation överlämnas till rektor
Steg 2
Rektor kallar genast berörd personal tillsammans med fackliga ombud till ett möte.
Steg 3
Om möjligt har rektor och lärare ett möte med berörd elev. Vårdnadshavare
informeras om samtalet och erbjuds att delta. Eleven kan även ta med sig en för
eleven trygg vuxen från skolan som stöd.
Steg 4
Om kränkning inte upphör omedelbart överlämnas ärendet till utbildningschefen.
Steg 5
Eleven erbjuds i samråd med vårdnadshavare stödsamtal från skolpsykolog/kurator.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling
på grund av att eleven eller vårdnadshavare har anmält skolan för diskriminering eller
påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när
en elev, exempelvis som vittne medverkat i en utredning.
Bifogade tillsägelser
Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela
klassen eller för skolan. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens
mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande.
14
Bilaga 3
Utbildningsförvaltningen
Dokumentation av arbetsgång då ett barn eller en elev anser sig ha
blivit utsatt för kränkande behandling.
(Skollagen 6 kap. 10 §)
Anmälan till rektor/förskolechef
Kränkande behandling har uppmärksammats för eleven/barnet
Namn
Personnummer Klass
Skola
Anmälan görs av
Datum
Anmälan till huvudman
Anmälan görs av
Datum
Utredning
Utredningen genomförs av
Utredningen påbörjas
Utredningen avslutas
Samråd med elevhälsan
Åtgärder
15
Protokoll för dokumentation av ärende
Elevens namn:
Klass:
Datum
händelse/åtgärd/beslut
16
signatur
Bilaga 4
Styrdokument Diskrimineringslagen (2008:567)
Syfte:
Att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett de sju grunderna:
Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning, ålder
 Förbud mot diskriminering
 Krav på förebyggande arbete
 Regler om tillsyn och sanktioner
Skollagen
6 kap. 6 § Skollagen (SFS 2010:800)
Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat
arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns
i 7 och 8 §§.
6 kap. 7 § Skollagen (SFS 2010:800)
Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och
elever utsätts för kränkande behandling.
6 kap. 8 § Skollagen (SFS 2010:800)
Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som
behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla
en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det
kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i
efterföljande års plan.
6 kap. 10 § Skollagen (SFS 2010:800)
En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig
ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till
förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en
elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att
anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna
kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas
för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Läroplan förgrundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
2.1 Normer och värden
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan ska




medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för
människor också utanför den egna gruppen,
i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor,
aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och
visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt
förhållningssätt.
17
18