personligutveckling
”Ångest är en signal
på förändring”
En konstant oro och rädsla kan ta sig många
olika uttryck. Ibland räcker det med att prata
med en vän, andra gånger kan man behöva
söka hjälp – oavsett om man själv är drabbad
eller är anhörig till någon som har det svårt.
Foto: Hanna Larsson
Text: Robert Kneschke /Mostphotos
A
tt uppleva oro är
inget ovanligt, alla
människor känner
oro och rädsla.
Om man däremot
upplever oro varje dag och
känner att man inte själv
kan behärska den kan man
ha drabbats av generaliserat
ångestsyndrom, vilket ofta
förkortas GAD efter engelskan
generalized anxiety disorder.
– Ångest är egentligen bara
signaler på förändring. När vi
tar emot en förändring gör vi
en bedömning. Är det en negativ förändring som vi har svårt
att hantera brukar vi kalla
det för ångest. Även en positiv
förändring kan många uppleva som oroande – så kallad
resfeber eller en oväntad vinst
– trots att det är positiv ångest,
säger Maria Bergström, vd för
Bergströms Kunskapsföretag.
Vid generaliserat ångestsyndrom känner man sig mer eller
mindre konstant orolig och
ängslig. Det kan leda till att
man har svårt att koncentrera
sig, att man känner sig pessimistisk, stressad, spänd och
lättretlig. Samtidigt som man
ofta känner sig trött kan det
vara svårt att sova på grund av
tankar och oro.
38 – En del har svårt att hitta
resurser och goda försvar mot
sin ångest, vilken då kan ta sig
många olika uttryck. Upplever
man att oron påverkar det
dagliga livet är ett första steg
att prata med någon som man
känner förtroende för. För
många räcker det att prata med
en nära vän, alla behöver inte
gå i terapi.
”Stort behov av terapeuter”
Sedan 1994 arbetar Bergströms med att utbilda inom
behandling, vård och socialt
arbete. Tre utbildningar som
är eftertraktade är anhörigterapeut, alkohol- och drogterapeut samt grundläggande
psykoterapiutbildning med
KBT-inriktning.
– Behovet av mer kunskap
inom alkohol- och drogterapi
ökar, likaså behövs det fler
anhörigterapeuter i samhället
och framöver kommer allt fler
yrkesgrupper som arbetar med
människor förväntas ha kunskap i kognitiv beteendeterapi.
I utbildningen till diplomerad anhörigterapeut får du kunskap om relationer, familjeliv,
ångest, stress, missbruk, beroende, olika fysiska och psykiska sjukdomar samt moderna,
effektiva metoder och tekniker
i terapi och rådgivning.
– En anhörigterapeut
kan arbeta både inom privat
behandlingsverksamhet och
hos offentlig arbetsgivare. Det
är fler som lider av att vara anhörig än av att själv vara sjuk.
Är man anhörig till någon som
lever ett dysfunktionellt liv, är
missbrukare eller har psykisk
eller fysisk sjukdom kan man
själv behöva hjälp.
Framtiden har behov
av A-terapeuter
Genom att utbilda sig till
­alkohol- och drogterapeut, A-­
terapeut, hos Bergströms lär du
dig att bedöma problembilden,
förutsäga behand­lingsutfall,
planera olika behandlingar,
använda flera olika behandlingsprogram, göra successiva
utvärderingar och behandlingsanpassningar samt resultat-
utvärdera. Därtill samverkar
alkohol- och drogterapeuter
ofta med andra yrkesgrupper
som kan vara värdefulla för
patienternas tillfrisknande.
– Många tror att tolvstegsbehandling är det enda som gäller
som alkohol- och drogterapi.
Sådan behandling kan hjälpa
knappt hälften av patienterna.
De flesta behöver även annan
behandling, som t ex ångesthantering. A-terapeuter borde
finnas överallt, bland annat
på behandlingshem, inom
företagshälsovård, i skolor och
på vårdcentraler. I dag finns de
inte där men glädjande är att
efterfrågan på just A-­terapeuter
ökar. Människor söker ofta
hjälp för ångest, stress och
livsfrågor kombinerat med
missbruk och beroende. Därför
behövs A-terapeutens multi­
faktoriella, matchningsinrik­
tade kunskaper! n
