Barnenkät/formulär

Likabehandlingsplan och
plan mot kränkande
behandling
Bjärnums skola F-6 samt
Bjärnums fritidshem
läsår 2016/17
Verksamhetens vision
Alla ska känna sig trygga och ha studiero på Bjärnum skola och fritidshem.
Alla ska respekteras för den man är och behandlas rättvist oavsett kön, könsidentitet, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder.
Alla ska ha kunskap om diskrimineringsgrunderna och vad som är kränkande behandling.
All personal ska:





uppmärksamma och reagera på de elever som fäller negativa kommentarer om sina
kamrater.
vara observant på samspelet mellan elever.
uppmärksamma och vara lyhörd på raster och på fri lek för t ex vem som inte blir vald eller
vem som inte har någon att leka med.
uppmärksamma och diskutera språkbruk med barnen/eleverna.
vara väl förtrogen med denna plan mot diskriminering och kränkande behandling.
1. Inledning
Utifrån diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (SFS 2010:800 kap 6) är det skolans
huvudman, d.v.s. kommunen, som ansvarar för att verksamheter som regleras i skollagen ska
upprätta en årlig likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling. Varje rektor
ansvarar för att arbetet genomförs på respektive enhet och i samarbete mellan skolans elever
och deras vårdnadshavare samt skolans och fritidshemmets personal.
I skolans läroplan, Lgr 11 står det: "Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund
av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet
eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande
behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas".
Ur arbetarskyddsstyrelsens författningssamling (AFS 1993:17) står det att arbetsgivaren
skall planera och organisera arbetet så att kränkande behandling så långt som möjligt
förebyggs. Arbetsgivaren skall klargöra att kränkande särbehandling inte kan accepteras i
verksamheten. Enligt arbetsmiljölagen är eleverna jämställda med andra arbetstagare.
1.1 Rektors ansvar



Huvudmannen bör se till att varje verksamhet regelbundet kartlägger och analyserar
sin organisation och sina arbetssätt för att försäkra sig om att det inte finns något
som leder till eller riskerar att leda till diskriminering eller kränkande behandling.
Rektor samt den övriga personalen bör vara särskilt uppmärksamma på om något
barn eller elev utsätts för diskriminering eller kränkande behandling av personalen i
verksamheten.
Huvudmannen bör se till att det finns rutiner för hur man ska utreda, åtgärda och
dokumentera om någon i personalen misstänks för att ha utsatt ett barn eller en elev
för diskriminering eller kränkande behandling.
1.2 Tillsyn
Skolinspektionen har tillsammans med Barn- och elevombudet tillsyn över att
bestämmelserna i skollagen 6 kap följs. Barn och elevombudet kan under vissa
förutsättningar föra talan om skadestånd för ett enskilt barn eller en enskild elev om
bestämmelsen i skollagen 6 kap inte följts. Diskrimineringsombudsmannen har
tillsynen över att bestämmelserna i diskrimineringslagen följs.
2. Definitioner och begrepp
Det finns 7 diskrimineringsgrunder:
 Kön: När en person blir behandlad orättvist beroende på om man är pojke eller
flicka.
 Könsidentitet: När en person blir orättvist behandlad för att man utger sig för att
tillhöra ett annat kön.
 Etnisk tillhörighet: När en person blir orättvist behandlad för att han eller hon har en
annan nationalitet, hudfärg, eller etnisk bakgrund.
 Religion eller annan trosuppfattning: När en person blir orättvist behandlad för sin
tro eller avsaknad av tro.
 Sexuell läggning: När en person blir illa behandlad p g a sin egen eller närståendes
sexuella läggning.
 Funktionsnedsättning: När en person blir orättvist behandlad p.g.a. en varaktig
fysisk, psykisk eller begåvningsmässig begränsning. Till funktionshinder räknas
såväl synliga som osynliga nedsättningar.
 Ålder: När en person blir orättvist behandlad p g a hur gammal man är eller upplevs
vara.
Kränkande behandling är när någon eller några kränker principen om alla människors lika
värde. Kränkningar är uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller
flera personer och riktas mot en eller flera. Den kan utföras av och drabba såväl barn som
vuxna. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och
återkommande. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkning alltid
måste tas på allvar och inte får avfärdas.
Kränkningar delas in i diskriminering, repressalier och trakasserier. Diskriminering brukar i
sin tur delas in i direkt eller indirekt diskriminering.
Direkt diskriminering är när en person missgynnas genom särbehandling p g a någon av de 7
diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering är när neutrala ordningsregler tillämpas diskriminerande. T.ex. när
någon diskrimineras p.g.a. att alla skall göra lika. Kan t.ex. handla om begränsningar p.g.a.
handikapp, matkultur m.m.
Repressalier är t.ex. när en person har anmält någon för kränkande behandling och blir
straffad för detta.
Kränkningar kan vara:
 Fysiska; t ex att bli utsatt för slag, sparkar och knuffar.
 Verbala; t ex att bli hotad eller kallad för något man inte vill.
 Psykosociala; t ex utfrysning, ryktesspridning, negativt bemötande genom attityder,
kroppsspråk och mimik.
 Text- och bildburna; t ex klotter, lappar, sms, e-post, sociala medier m.m.
3. Främjande och förebyggande insatser
3.1 Främjande
Det främjande arbetet i F-6 och fritidshemmet syftar till att förankra respekten för alla
människors lika värde samt utveckla en miljö där alla känner sig trygga och får utvecklas i
sin takt. Arbetet är upplagt utifrån läroplanens (Lgr 11) två inledande kapitel som reglerar
skolans värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer.

Alla elever får kännedom om rutinerna vid diskriminering och kränkande behandling
vid uppstarten av det nya läsåret. Konsekvenstrappan gås igenom.

Värdegrundsarbete hålls levande i varje klass och på fritidshemmet genom samtal
och övningar i samband med undervisning i samtliga ämnen.

Kompetensutveckling och tid till värdegrundsdiskussioner för personal,
kompisstödjare och elevrådsrepresentanter.

Vi arbetar med skönlitteratur som handlar om mobbning och kränkande behandling i
alla årskurser. Detta efterföljs av samtal, diskussioner, drama, reflekterande
skrivövningar och annat praktiskt arbete.

Under året har vi schemabrytande temadagar i åldersblandade grupper, för att skapa
goda relationer mellan barnen i olika åldrar.
3.2 Förebyggande
Det förebyggande arbetet i F-6 samt på fritidshemmet handlar om att identifiera och stärka
de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheterna. Syftet är att skapa en
miljö där alla känner att de kan vara sig själva och bli accepterade för den de är.

Vi har fritidspedagoger som arbetar förebyggande genom att aktivera barnen med
olika rastaktiviteter. Detta för att skapa goda relationer samt att hjälpa eleverna att
aktivera sig positivt på rasterna.

Vi har uppmärksamma rastvärdar ute på alla raster. Detta för att barnen ska känna sig
trygga i en lugn miljö. För att synas bättre för barnen har rastvärdarna reflexvästar på
sig. Värdskapet förstärks vid behov.

Varje läsår startas med samtal kring hur man ska vara en bra kompis och hur man ska
bemöta andra människor med respekt. Vi uppmärksammar trivselreglerna samt
upprättar egna förhållningsregler för klassen/avdelningen tillsammans med barnen.
Dessa samtal återkommer ständigt vid klassråden/depå.

Vi uppmuntrar föräldrar att höra av sig till skolan vid misstanke om att något barn far
illa, då vi anser att föräldrarna är en mycket viktig del i vårt arbete mot kränkande
behandling och diskriminering. (Se bilaga 7)

Varje klass från åk 4-6 har två kompisstödjare. De har till uppgift att observera
eventuellt utanförskap och kränkningar bland barnen under skoldagen.
Kompisstödjarna har möte med en ansvarig vuxen var tredje vecka.

Varje termin genomförs en trivselenkät som följs upp av samtlig personal och
skolledning.

Varje termin genomförs en enkät på fritidshemmets olika avdelningar som följs upp
av samtlig personal och skolledning.

Samarbete sker med fritidsgården, föreningar, föräldrarådet m.m.

Klassråd och elevråd i skolan samt depåer på fritidshemsavdelningarna ska hållas
minst en gång i månaden. Frågor kring diskriminering och kränkande tas upp som en
stående punkt på dagordningen. Här diskuteras och fastställs även skolans
trivselregler tillsammans med eleverna.

Vårt mål är att alla elever och vuxna skall bemötas positivt samt ha ett positivt
förhållningssätt mot varandra.

Varje barn ska få någon form av personlig kontakt varje dag.

Läraren/pedagogen bestämmer barn/elevers placering i lokalerna.

Barn/elever får inte dela ut inbjudningskort till privata fester i skolan.

Elever får inte rösta öppet på varandra. Vid förtroendeval skall sluten omröstning
ske.

Läraren/pedagogen bestämmer, i samband med lektionspass, vilket lag eller vilken
grupp eleven ska tillhöra.

Alla barn och vuxna ska känna till våra trivselregler och känna att de är delaktiga i
framtagandet av dem. (Se bilaga 8)
4. Kartläggning och nulägesanalys
4.1 Kartläggning





Varje termin genomförs en kartläggning i form av en trivselenkät. (Se bilaga 1)
Lärarna och värdegrundspedagogerna sammanställer och följer upp resultatet i form
av samtal med samtliga klasser.
Varje termin genomförs en kartläggning i form av en enkät där barnen får svara på
hur man upplever fritidsverksamheten och den egna trivseln. Föräldrarna får en egen
enkät att svara på. (Se bilaga 2)
Möten med kamratstödjarna hålls regelbundet av värdegrundspedagogerna. Här kan
kompisstödjarna framföra om de har oro kring någon elev.
Varje arbetslag har som en punkt på dagordningen där enskilda barns situation kan
diskuteras. Arbetslagsmöten sker i stort sett varje vecka. En kartläggning av nuläget
sker alltså kontinuerligt.
Föräldrarna uppmuntras att höra av sig ifall de har synpunkter eller information
angående likabehandling och kränkande behandling.
4.2 Nulägesanalys
4.2.1 Enligt elevernas enkätsvar (281/282) som gjordes strax efter påsklovet är läget enligt
följande:

På påståendet ”Jag trivs bra i skolan” svarade eleverna att det stämmer enligt följande:
163 mycket bra, 67 bra, 31 stämmer, 17 sådär, 2 inte och 2 inte alls.
Kommentarer:












F: Två elever hade bråkat precis innan enkäten besvarades.(Kan ha påverkat svaren)
1: Jag är bra på matematik.
2a: Jag trivs bra. Jag brukar ha någon att leka med. Vi har roliga aktiviteter. Ja.
Jag vill ha tillbaka den röda klätterställningen. Alla kompisarna är bra i skolan.
2b: 3a: För jag har bra fröknar. Gillar inte att gå upp tidigt. För jag har många kompisar. Jag
gillar skolan. Jag trivs och är glad att få lära mig svenska och annat.
3b: 4a: 4b: 5a: Lite stökigt i klassrummet.
5b: 6a: 6b: Vissa är falska men skit samma.

På påståendet ”Jag har kompisar i skolan” svarade eleverna att det stämmer enligt följande:
174 mycket bra, 60 bra, 28 stämmer, 15 sådär, 3 inte och 1 inte alls.
Kommentarer:
 F:  1: En kompis.
 2a: Jag försöker att vara snäll mot alla men får inga nya kompisar. Jag har lite kompisar.
Ja.
 2b:  3a: Jag har många kompisar.
 3b:  4a:  4b:  5a: Inte så många.
 5b:  6a:  6b: Har bara en kompis.

På frågan ”Känner du dig utsatt av någon på skolan?” svarade barnen:
41 ja och 241 nej.
Kommentarer:
 F: En kille i trean är kaxig. En kille i klassen är taskig. En kille i klassen är dum/taskig.
Två elever hade bråkat precis innan enkäten besvarades.(Kan ha påverkat svaren)
 1: Några killar slåss, knuffas och säger fula ord. En kille puttar, gör miner och säger fula
ord
 2a: Finns killar i klassen och i andra 2:an som säger dumma saker.
 2b: Finns killar i klassen och i andra 2:an som säger dumma saker. Jag känner mig utsatt
av en kille i klassen. En kille i klassen slåss.
 3a: Av en kille i klassen. Av en tjej i klassen. En kille i 3b brukar bråka på väg till
matsalen.
 3b: Känner mig utsatt av två tjejer i klassen.







4a: 4b: En elev svarade både ja och nej.
5a: En kille i 6b sparkar på mig, slår på klubban.
5b: Blir kallad fula ord. Många retar mig.
6a: Några som är kaxiga och är på en hela tiden.
6b: Kanske. Känner mig utfryst av eleverna i klassen - En elev är drivande i detta.
På frågan ” Finns det ställen på skolgården där det känns otryggt att vara?” svarade barnen:
36 ja och 246 nej.
Kommentarer:
 F: Rampen vid gympasalen. Bakom gympasalen(2). Väggen i gränslandet – treorna
elaka. Bakom 1:an och 2:ans klassrum. Vid kullen. Fotbollsplanen(4). Buskarna.
Matsalen. Röda huset. Klätterställningen(2). Bakom kullen.
 1: Rampen. Bakom gympasalen(2). I aulan. Backen(2). Fotbollsplanen.
 2a:  2b: Matsalen – Högt ljud och många folk. Baracken vid högstadiet.
 3a: På baksidan vid de stora barnen. På grusplanen i samband med olika lekar.
 3b:  4a:  4b: Vissa klättrar på brandstegen.
 5a: Idrottshallen i tjejernas omklädningsrum. Blir jagad av högstadieelever när jag går
till högstadiet.
 5b: Högstadiet. Klassrummet.
 6a: Inte direkt otryggt men det finns fortfarande de som röker vid gula baracken.
 6b: Sammanställningen av enkätsvaren har presenterats i samtliga klasser i slutet av terminen.
Detta tillsammans med samtal angående vikten av att alla måste göra sitt bästa för att ALLA
ska må bra. Enkätsvar ger uttryck för hur eleverna kände sig just när enkäten gjordes.
Mycket som skrivits upp har därför lösts i tidsmässigt omedelbar närhet. Vid de tillfällen
barnen eller personalen uppfattar att inte så är fallet finns möjlighet att lämna in ett
samtalsbehov till vuxen som man finner förtroende för i detta sammanhang.
4.2.2 Fritidshemmets enkät
Vid vårens anonyma enkät som skickades ut till barnen strax innan vårterminens slut
svarade 77 av 132 barn.

På påståendet ”Jag trivs bra på fritids” svarade barnen att det stämmer enligt
följande:
39 mycket bra, 22 bra, 13 stämmer, 4 sådär, 1 inte och 1 inte alls

På påståendet ”Jag har kompisar på fritids” svarade eleverna att det stämmer enligt
följande:
36 mycket bra, 20 bra, 10 stämmer, 6 sådär, 2 inte och 2 inte alls.

På påståendet ”Jag kan vara med och bestämma vad som ska hända på fritids”
svarade eleverna att det stämmer enligt följande:
18 mycket bra, 16 bra, 20 stämmer, 8 sådär, 10 inte och 5 inte alls.
Barnens föräldrar har också fått svara på om hur de anser att deras barn trivs på fritids.
I princip alla har svarat att deras barn trivs. De allra flesta dessutom bra eller mycket
bra. Någon uttrycker att deras barn inte trivs på morgonfritids samt att något barn inte
trivs med att kompisarna i samma ålder har slutat.
5. Konkreta åtgärder utifrån nulägesanalysen
5.1 Uppföljning av trivselenkäterna och andra samtal
Den största oron finns där de äldre barnen finns, i 7-9. Även om vi upplever att oron är
mindre och hos färre elever än tidigare år så är det oroligt att t ex se de äldre barnen röka
precis utanför skolgården. Det kräver att vi fortsätter samarbeta med 7-9.
Vi ser också att de yngre barnen hyser större oro kring fler platser och vi behöver fortsätta
arbeta aktivt med att låta barnen samarbeta med varandra över åldersgränserna.
Utifrån andra uppföljningar med bl a elevrådet och utifrån en del av de enskilda samtal vi
har haft så kommer vi också att ha fokus på språket i år. Många upplever att det är ett taskigt
språk på skolgården och detta behöver vi hjälpas åt med alla för att kunna åstadkomma en
förändring – och vi behöver samarbeta med föräldrarna.
5.2 Främjande och förebyggande arbeten
Arbetet fortsätter enligt Punkt 4.
5.3 Klassråd/Elevråd/DePå
Klassråden sker en gång i månaden och är schemalagda. Det finns en gemensam
dagordning för alla klasser/avdelningar.
Elevråd sker en gång per månad. De valda klassrepresentanterna tar med sig protokoll
från klassrådet och övergripande beslut fattas. Rektor håller i elevråden.
DePå sker på fritidsavdelningarna minst en gång i månaden utlagt på olika dagar för
att alla elever ska kunna delta vid något tillfälle.
6. Rutiner för akuta och uppföljande åtgärder avseende kränkningar
och diskriminering och hur dessa dokumenteras
6.1 Hur upptäcks trakasserier eller kränkande behandling






rastvärdssystem
kamratstödjare
klassråden/depå har en stående punkt om trivsel och värdegrundsarbetet
elevens trivsel diskuteras i samband med utvecklingssamtal
föräldrakontakter
en kartläggning med trivselenkät per termin på F-6 samt fritidshemmet
6.2 Hur personalen ska agera vid konflikter eller kränkningar
6.2.1 Elev/elev
När någon vuxen bevittnar/upptäcker en konflikt eller att någon blir utsatt för en
kränkande situation tar han/hon tag i problemet på plats, genom att prata med de
inblandade. Detta kan räcka om situationen upplevs som uppklarad av parterna. För
dokumentationen kan blanketten Elevsamtalsförteckning användas. (Bilaga 4) Detta för
att även många "småkonflikter" ska kunna summeras och ev åtgärdas i förlängningen.
Om det finns behov av att följa upp situationen tas kontakt med klassföreståndare eller
personal på avdelningen, som håller samtal med eleverna. (Se bilaga 3)
Om behov finns deltar även den vuxne som upptäckt situationen.
När någon vuxen får vetskap om att någon blir utsatt för en kränkande
situation tas kontakt med klassföreståndare/personal på avdelningen
6.2.1.1 Samtalsgång
Samtal hålls med den eller dem som känner sig utsatta.
Samtal hålls med den/dem som utpekats.
Ev sammanför man de båda parterna om de så önskar.
Klassföreståndare/personal på avdelningen ansvarar för att dokumentera att samtal ägt rum.
De informerar även vårdnadshavare och följer upp händelsen. Om det vid uppföljningen
visar sig att problem kvarstår ansvarar klassföreståndare/personal på avdelningen för att
informera rektor.
Vid behov kopplas elevhälsan in bestående av: rektor, specialpedagog, speciallärare,
kurator och sjuksköterska. Vid vissa tillfällen deltar även logoped samt skolpsykolog.
Beslutade disciplinära åtgärder meddelas all berörd personal. Detta för att alla ska kunna
följa upp ärendet med ett konsekvent bemötande mot eleven. Uppföljning på
arbetslagsmötena.
6.2.1.2 Åtgärdstrappa när elev utsätter eller kränker andra
1. Samtal med eleven. I första hand är det berörd vuxen som håller i
samtalet. Även värdegrundspedagoger eller personal från elevhälsan kan
hålla i sådana samtal. Mentor informeras.
2. Samtal hem - Vid allvarligare saker sker samtalet hem omedelbart och
rektor informeras. Om en elev hela tiden är involverad i småkonflikter
som reds ut men inte upphör, trots återkommande samtal med eleven,
skall också hemmet kontaktas.
3. Utredning – vid allvarliga samt upprepade kränkningar beslutar rektor om
att en utredning skall göras för att kartlägga vad som pågår. Vid denna
kan personer ur skolans elevhälsoteam medverka.
4. Möte kring situationen – Rektor kallar och vårdnadshavare ska medverka.
En handlingsplan upprättas. Här skall åtgärder sättas in vilket kan t ex
vara regelbundna samtal med kurator, ”Repulseträning” eller anpassning
av studier. Andra exempel är värdegrundsinsatser, strategier och verktyg
till eleven och till lärarna.
5. Skriftlig varning. Rektor ger eleven en skriftlig varning där det skall
framgå vad som händer om eleven inte ändrar sitt beteende.
6. Placerad i annan klass. Rektor kan besluta att eleven skall bli placerad i
en annan klass under två veckor.
7. Avstängning. Eleven blir avstängd från skolan i max två veckor medan
ytterligare utredningar sker om vad som bör göras.
8. Omplacering till annan skolenhet. Centrala barn- och elevstödsenheten i
Hässleholm blir då inkopplad.
6.2.2 Elev/vuxen
Om en elev känner sig utsatt av en vuxen ska rektor informeras. Samtal med den
utsatte och samtal med den vuxne hålls av rektor. Slutligen håller rektor ett samtal
med den vuxne och elev/elever, i syfte att lösa konflikten. Rektor informerar
vårdnadshavare och ansvarar för dokumentation, uppföljning och ev vidare åtgärder.
6.2.3 Vuxen/elev
Om en vuxen känner sig utsatt av en elev ska rektor informeras. Samtal med den
utsatte och samtal med den eller de inblandade eleverna hålls av rektor. Slutligen
håller rektor ett samtal med den vuxne och elev/elever, i syfte att lösa konflikten.
Rektor informerar vårdnadshavare och ansvarar för dokumentation, uppföljning och
ev vidare åtgärder.
6.2.4 Vuxen/vuxen
Om en vuxen känner sig utsatt av en annan vuxen informeras rektor som vidtar
åtgärder.
6.3 Rapportering
Rektor ansvarar för att rapportera samtliga fall av kränkande
behandling/diskriminering till BUN.
7. Beskrivning av hur elever varit delaktiga i arbetet med att ta fram
likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling
Eleverna involveras via klassråd och elevråd. Varje klass f-6 har två elevrådsrepresentanter
som har möte med rektor en gång/månad. Vid mötena diskuteras dels aktuella frågor från
klasserna dels revideras här trivselregler och likabehandlingsplanen. Under våren 2016 har
trivselreglerna reviderats utifrån diskussioner i samtliga klasser samt i personalgruppen.
Under inledningen av hösten 2016 kommer den nya, reviderade likabehandlingsplanen att
behandlas i elevråden, personalgruppen och föräldrarådet för att därefter slutligt fastställas
av rektor.
8. Målet för arbetet utifrån planen mot diskriminering och
kränkande behandling läsåret 2016/17

Fortfarande vill vi ha fokus på skolgården och rasterna för att på så vis skapa en
tryggare miljö för alla. Detta åstadkommer vi bl a med arrangerade rastaktiviteter
samt ha ständiga dialoger kring raster och beteende på rasterna. Kvarstår sedan förra
läsåret. Fortsatt tydlighet med att vuxna som är ute använder väst, på alla raster samt
morgonfritids.

Gemensamt fokus på språket under läsåret för att på så vis komma förbättra
stämningen och hur vi bemöter varandra.
9. Årlig översyn av planen mot diskriminering och kränkande
behandling
9.1 Höstterminen 2016
Under höstterminen går Likabehandlingsplanen ut på remiss till personal, elever och
föräldrar. Därefter bearbetas den efter synpunkter från personal, elever och föräldrar och tas
i bruk.
Bilagor:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Trivselenkät
Enkät fritidshemmet
Förslag på samtalsgång vid konflikt
Elevsamtalsförteckning
Föräldrainformation
Trivselregler f-6/fritidshem
Trivselenkät F-6, Ht 2015
Jag trivs bra i skolan.
Stämmer inte alls
Stämmer inte
Stämmer sådär
Stämmer
Stämmer bra
Stämmer mycket bra
Stämmer sådär
Stämmer
Stämmer bra
Stämmer mycket bra
Kommentar:
Jag har kompisar i skolan.
Stämmer inte alls
Stämmer inte
Kommentar:
Känner du dig utsatt av någon på skolan?
JA!
NEJ!
Kommentar:
Finns det ställen på skolgården där det känns otryggt att vara?
JA!
NEJ!
Kommentar:
Tack för din medverkan!
Barnenkät/formulär
Sätt ett kryss i den ruta som stämmer överens med din åsikt:
Jag går på:
ÖRNEN
UVEN
FALKEN
HACKSP.
1. Jag trivs bra på fritids.
Stämmer inte alls
Stämmer inte
Stämmer sådär
Stämmer
Stämmer bra
Stämmer mycket bra
Kommentar:
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
2. Jag har kompisar på fritids.
Stämmer inte alls
Stämmer inte
Stämmer sådär
Stämmer
Stämmer bra
Stämmer mycket bra
Kommentar:
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
3. Dessa aktiviteter tycker jag om att göra på fritids.
______________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________ _
______________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
4. Jag kan vara med och bestämma vad som ska hända på fritids.
Stämmer inte alls
Stämmer inte
Stämmer sådär
Stämmer
Stämmer bra
Stämmer mycket bra
Kommentar:
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
5. Detta lär jag mig på fritids.
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
6. Detta vill jag förbättra på fritids.
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
Tack för din medverkan!
Föräldraenkät/formulär
Sätt ett kryss i den ruta som stämmer överens med din åsikt:
Mitt barn går på:
ÖRNEN
FALKEN
UVEN
HACKSP.
1. Jag har förtroende för personalen.
Stämmer inte alls
Stämmer inte
Stämmer sådär
Stämmer
Stämmer bra
Stämmer mycket bra
Kommentar:
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
2. Utbudet av aktiviteter är tillfredsställande.
Stämmer inte alls
Stämmer inte
Stämmer sådär
Stämmer
Stämmer bra
Stämmer mycket bra
Kommentar:
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
3. Jag anser att den dagliga kontakten med personalen fungerar bra.
Stämmer inte alls
Stämmer inte
Stämmer sådär
Stämmer
Stämmer bra
Stämmer mycket bra
Kommentar:
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
4. Jag är nöjd med den information som jag får från fritids.
Stämmer inte alls
Stämmer inte
Stämmer sådär
Stämmer
Stämmer bra
Stämmer mycket bra
Kommentar:
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
5. Jag går in på Schoolsoft varje dag för att uppdatera mig.
Stämmer inte alls
Stämmer inte
Stämmer sådär
Stämmer
Stämmer bra
Stämmer mycket bra
Kommentar:
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
6. Jag upplever att mitt barn trivs bra på fritids.
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
7. Vad förväntar Ni Er att Ert barn ska lära sig på fritids?
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________________________
Tack för din medverkan!
Konfliktlösnings-samtal
Vad har du gjort?
(Avstyr alla försök att skylla ifrån sig/berätta vad någon annan har
gjort. Bortförklaringar ursäktar aldrig ett felaktigt beteende!)
Vad tänkte du då?
Vad kände du då?
Vad kunde du ha gjort istället för att undvika
bråket? (Uppmuntra bra förslag inför framtiden)
Vad kan du göra för att ni inte ska vara ovänner?
Den/de andra som ev. finns med vid samtalet måste lyssna och
vänta på sin tur att svara på frågorna. (Lyssnandet blir ett sätt att förstå hur
den andra har upplevt situationen.)
Upprepa barnets svar med din tolkning av svaret efter varje fråga.
Detta för att barnet ska veta att du tolkar svaret rätt och att det ska
ha en chans att förklara ytterligare om så behövs.
Vid samtal med mer än ett barn låter man varje barn svara på
frågorna 1-4 innan var och en får svara på fråga 5.
Låt barnen göra det som sägs på fråga 5, antingen direkt om
båda/alla är närvarande eller efter samtalet. Man kan sedan höra
sig för vid ett senare tillfälle om de lyckades bli vänner igen. (Tänk
på att inte tvinga fram ett förlåt eftersom det då saknar innebörd. Förståelsen för
varandra och insikten om det felaktiga beteendet är det viktiga i sammanhanget.)
Obs!
Vid våldsam konflikt bryter man och ser till att de är åtskilda ett
tag innan man har samtalet. Det är oftast lönlöst att försöka reda
upp något med någon som är i affekt.
Elevsamtalsförteckning
Samtalat med
Datum
Anledning
Sign.
Dok. Samtal
finns hem
Föräldrainformation
Vi behöver vuxnas hjälp!
Elever och personal kan göra mycket men med ett aktivt föräldrasamarbete kommer vi längre. Barn
berättar inte alltid om att de blir kränkta eller att de känner till kränkningar, därför att de tror att det
är skvaller eller för att de är rädda för hämnd. Att berätta om mobbning är inte skvaller, det är att
hjälpa dem som har det svårt. Prata med ditt barn om mobbning. Är någon i klassen utsatt? Är
någon ensam? Fråga om skolsituationen och skolkamrater. Visa tydligt att du inte accepterar att
kränkningar förekommer.
Alla som jobbar på skolan och på fritidshemmet har tystnadsplikt och berättar aldrig varifrån de fått
sin information. Ta kontakt med skolan om ditt barn berättar om kränkningar. Vi kan alla hjälpas åt
att skapa en skola där alla trivs och har det bra. Det förekommer viss grad av kränkningar på alla
skolor och arbetsplatser men det går att stoppa den. På vår skola och fritidshem kan du kontakta:
barnets klasslärare, fritidspersonalen, Trygghetsgruppen, rektor, skolsköterska och kurator.
Vad är kränkning? Kränker ditt barn andra?
Det finns många orsaker till att barn kränker andra, men oavsett orsaken måste du göra något åt det.
Det kan vara knuffar, elaka kommentarer, utfrysning mm. Parterna i konflikten är inte jämnstarka
utan den ena är ständigt i underläge och blir kränkt. Gör klart för barnet att du inte accepterar
kränkningar och att du ser mycket allvarligt på ett sådant beteende.
I vår plan mot diskriminering och kränkande behandling under kapitel 3 kan man läsa definitioner
och begrepp vad gäller kränkningar mm.
Följande tecken kan tyda på att ditt barn blir kränkt:







ovilja att gå till skolan
ont i magen och huvudvärk
vill inte berätta om skolan
har inga kamrater
kommer hem med smutsiga eller sönderrivna kläder
har blåmärken
nedstämd och ledsen
Dessa tecken kan även bero på andra saker men de motiverar att du tar kontakt med skolan för att få
hjälp!
Trivselregler Bjärnums skola f-6 samt fritidshem läsåret 16/17
 Alla ska respektera varandra och varandras olikheter. Var snäll mot alla så att
ingen känner sig utanför.
 Var rädd om alla saker och om vår miljö – vi tar hand om varandra och om vår
skola
 Vi ska hålla oss inom skolområdet och följa de regler och gränser som finns.
 Vi ska lyssna på varandra och alla ska ta ansvar för att hålla lugn och arbetsro, t
ex springer vi aldrig inomhus.
 Tala sanning, stå för det du har gjort och tala ett vårdat språk
Det är viktigt att vi pratar positivt om skolan för då sprider man positiva ringar.
På alla skolor i Sverige är det förbjudet att använda tobak, alkohol och andra droger.
Konsekvenser då reglerna inte följs:
1. Du får en tillsägelse och din klasslärare/mentor informeras.
2. Då tillsägelsen ej följs beslutar berörd pedagog om lämplig åtgärd och dina föräldrar
informeras.
3. Vid upprepade förseelser informeras rektor och du och dina föräldrar blir kallade till samtal.
-
Exempel på åtgärder:
Du kan bli utvisad ur lektionssalen under resten av lektionen.
Raster på annan tid än övriga elever, eller restriktioner vid rasterna
Om du inte bidrar till arbetsro och därigenom missar arbete kan du få sitta kvar efter
lektionstid
Om du förstör något eller något går sönder genom din oaktsamhet kan du behöva
återställa skadegörelsen alternativt bli ersättningsskyldig för detta.
Lärare och andra vuxna har rätt att omhänderta föremål under resten av dagen om de stör
lektionen, men ska först ge en tillsägelse så att eleven får en chans att göra rätt.
Behandla andra så som du själv vill
bli behandlad