Likabehandlingsplan för Fredhemskolan

Likabehandlingsplan
Plan mot kränkande behandling
lå 2014 - 2015
för
Fredhemskolans
förskoleklass, skola år 1-5 samt fritidshem
På Fredhemskolan tar vi avstånd från alla tendenser till
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Den som uppmärksammar eller blir uppmärksammad på att
någon utsätts för detta är skyldig att omedelbart agera
enligt skollagen och skolans rutiner.
Vårt arbete ska främja respekten för allas lika värde. Våra
olikheter är en tillgång som ska tas tillvara som en naturlig
del i vardagsarbetet. Arbetet ska ske i nära samverkan med
barnets vårdnadshavare.
Gäller från 20141001 t o m 20150930
Vår vision:
Alla känner sig trygga på vår skola
Ingen utsätts för diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier.
Fredhemskolans elevhälsoteam har ansvar för

att det varje år upprättas en ny plan och att den tidigare utvärderas.
Elevhälsoteamet läsåret 2014 - 2015:
Rektor – Claire Ahlström
Specialpedagog – Cicci Lindgren, Maria Fager
Skolsköterska – Ulrika Hellsing
Kurator –Annica Greis
Trygghetsteamet läsåret 2014 - 2015:
Camilla Holmkvist – fritidspedagog
Richard Westford - idrottslärare
Planen gäller från 2014-10-01 till 2015-09-30
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavarnas synpunkter ingår som underlag i det förebyggande arbetet genom att
de har besvara frågor i Fredhemskolans trivselenkät en gång per termin.
Elevernas delaktighet
Eleverna är delaktiga i det vardagliga arbetet på olika sätt t.ex. i
undervisningssituationer, klassråd, elevråd. De är med och utformar olika aktiviteter
som t.ex. fadderverksamhet, rastverksamheter. Eleverna deltar i kartläggningen av
områden i skolan och på skolgården där kränkningar kan förekomma (augusti). En
elevenkät genomförs två gånger per läsår. Läsåret 2014 - 2015 är eleverna delaktiga i
det främjande arbetet genom ”Fredhemskompisarna” som är en del av Fredhemskolans
arbete för att skapa gemenskap.
Personalens delaktighet
Arbetet för att skapa en trygg och positiv lärandemiljö pågår ständigt. Personalens
erfarenheter, bekymmer och förslag till förbättringar ingår i det återkommande
arbetet under läsåret. Elevhälsoteamet och Trygghetsteamet är naturliga grupper som
arbetar med dessa frågor. Likabehandlingsarbetet diskuteras i arbetslagsmöten samt
på personalmöten en gång per termin. Arbetslagens årliga uppföljningar av
likabehandlingsarbetet utgör en del av den nya planen.
Förankring av planen
Likabehandlingsarbetet/planen tas upp med eleverna under skolårets första vecka samt
första veckan på vårterminen. Likabehandlingsarbetet aktualiseras regelbundet i alla
verksamheter under året. Den reviderade planen skickas hem till samtliga familjer. Planen
publiceras på Fredhemskolans hemsida. Planen tas även upp på höstens föräldraråd.
2
2014-10-01
UTVÄRDERING
Utvärdering av likabehandlingsarbetet lå 2013-2014
Likabehandlingsarbetet har ingått i arbetslagens uppföljningar och analyser i arbetet
med de egna kvalitetsredovisningarna. Elevhälsoteamet har även analyserat läsårets
likabehandlingsarbete. Rektor har gjort en sammanfattande analys inför arbetet med
skolans kvalitetsredovisning.
Resultat av utvärderingen
Skolans trivselenkät visar på hög trivsel och trygghet. Enkäterna har följts upp och
analyserats av respektive lärare. Varje lärare har individuellt följt upp elever som påtalat
något speciellt. Därefter har elevhälsogruppen analyserat sammanställningen för att
fånga upp "mönster" som behöver åtgärdas. Enkäten är en bra temperaturmätare som
kompletterar det ständigt pågående arbetet i vardagen. Enkätsvaren tyder på nöjdhet
med barnets skolsituation även om de också pekar på ”kritiska områden ” som t ex
omklädningsrummen och trafiken på gatorna utanför skolan. Arbetslagen arbetar aktivt
med normer och värden i vardagen vilket bekräftas av resultaten på trygghets- och
trivselenkäten. Två
Elevhälsan inklusive Trygghetsteamet har arbetat med tretton ärenden under året. Av
dessa har tolv avslutats. När ärenden inte kan avslutas efter insatser och uppföljningar,
så pågår ett arbete både på skolnivå och med stöd utifrån till exempel Kommunteamet.
Barnen leker på rasterna som har fungerat bra under året. ”Fredhemskompisar”
uppskattats av många barn. Arbetet har letts av en fritidspedagog som tillsammans med
olika barn har ordnat rastaktiviteter. Arbetet har följts upp tillsammans med barnen i
elevrådet. De vill avgöra om de ska leka själva eller vara med i Fredhemskompisarna".
Elevrådet har tagit beslut att Fredhemskompisar ska fortsätta på samma sätt nästa
läsår. Vid personals frånvaro behöver vi vara noggranna med att rasttillsynen fungerar.
Arbetet med skolans ledstjärnor inleddes under läsårets första vecka. Våra ledstjärnor
är förankrade det här läsåret både bland elever och lärare. De gemensamma
ordningsreglerna är förankrade bland barn och personal men följs inte alltid. Arbetet
med diskrimineringsgrunderna är ett fortsatt utvecklingsområde. Arbetet med månadens
kompis har inte varit så aktivt som vi önskat.
Åtgärder har vidtagits utifrån olika problemområden som påtalats bl a i trivselenkäterna
och i elevrådet. Trygghetsteamet har en tid varje måndag för sitt arbete.
Dokumentationen av händelser fungerar allt bättre. Rutinerna vid befarad kränkning
måste aktualiseras oftare i arbetslagen, så att alla vet hur de ska agera.
Utvärdering av årets plan
Likabehandlingsarbetet/planen utvärderas senast juni 2015. Lärarna/fritidspersonalen
följer tillsammans med eleverna upp likabehandlingsarbetet utifrån planen i januari samt i
maj. Likabehandlingsarbetet/planen utvärderas av arbetslagen samt följs upp vid ett
personalmöte under våren. Elevhälsoteamet gör en övergripande utvärdering utifrån
ovanstående underlag. Elevhälsoteamet ansvarar för att utvärderingen genomförs.
3
2014-10-01
DET FRÄMJANDE ARBETET PÅ FREDHEMSKOLAN
Fredhemskolans personal och elever har kommit överens om fem gemensamma ledstjärnor
som grund för det främjande arbetet: Lärande, trygghet, respekt, ansvar, gemenskap.
Ledstjärnorna syftar till att förstärka respekten för allas lika värde. Elever och lärare i
varje klass/grupp konkretiserar tillsammans begreppen och kopplar samman dem med
diskrimineringsgrunderna.
Faddersystemet
De årskurser som ingår i faddersystemet är:
Förskoleklass - åk 4
Åk 1 - åk 5
Fredhemskompisarna
Syftet med Fredhemskompisarna är att förebygga kränkande handlingar och mobbning på
vår skola. Genom Fredhemskompisarna vill vi främja och skapa goda kamratrelationer.
Vid några tillfällen i vecka under förmiddagsraster ordnar en fritidspedagog och några
barn rastaktiviteter som övriga barn bjuds in till.
Gemensamma stunder
En gemensam tid varje vecka schemaläggs för alla klasser, för att det ska vara
möjligt att genomföra till exempel en gemensam sångstund.
Utvecklingsområde
Diskrimineringsgrunderna
Normkritiskt förhållningssätt
Mål
 Eleven har
kunskap om olika
diskrimineringsgrunder
 Eleven förstår
att det "normala"
är beroende av
erfarenhet och
miljö.
Aktiviteter
Solidaritet vecka 41
Målen läggs in i
årskursens
pedagogiska
planering.
Ansvariga
Pedagogerna
Uppföljning
Solidaritetsveckan
följs upp av
personalen och
tillsammans med
eleverna i klass-och
elevrådet.
Målen följs upp
vårterminen 2014.
Kartläggning inför läsåret 2014/2015
Rutiner för kartläggning av risker för diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling
Kontinuerlig kartläggning i klassråden och elevrådet.
Kontinuerlig kartläggning i elevhälsoteamet/trygghetsteamet.
Kartläggning tillsammans med eleverna i augusti och januari.
Kartläggning av verksamhetens organisation och arbetssätt i samband med
klassuppföljningarna .
Elevenkäter v. 40 och v. 10
4
2014-10-01
DET FÖREBYGGANDE ARBETET PÅ FREDHEMSKOLAN 2014/2015
Trivsel- och trygghetsenkäten skickas hem och besvaras av elev och vårdnadshavare
tillsammans. Enkäten följs upp på individnivå av respektive lärare och åtgärder vidtas vid
behov. Enkäterna sammanställs sedan på skolnivå, analyseras och diskuteras på
personalmöten och i elevhälsoteamet. En kompletterande enkät, (SKL), genomförs i maj på
kommunnivå för årskurs 5. Enkäterna är en pusselbit i kartläggningen för att utveckla det
förebyggande arbetet.
Arbetet med rastaktiviteter fortsätter. Faddersystemet är uppskattat och fortsätter
under lå 2014/2015. Barnen är över lag nöjda med sin miljö. De är mest trygga i och runt
sin egen "hemvist". I enkäterna kan vi se att omklädningsrummen i idrottssalen är en
otrygg plats. Extra personal i omklädningsrummen prioriteras under det kommande
läsåret. I kartläggningen som gjorts tillsammans med eleverna i augusti 2014 pekar
barnen på fotbollsplanen och övre skolgården som otrygga platser. Fotbollsplanen är en
plats där det uppstår många konflikter. Hur kan vi arbeta med att lära barnen att
hantera motgångar och förluster? Rastvärdarna behöver tänka på att täcka upp dessa
områden. Frågan om arbetsro behöver lyftas tillsammans med barnen i varje klass. Vad
innebär arbetsro? För dig? För mig? Elevhälsans och trygghetsteamets arbete inriktas i
första hand mot att förstärka positiva beteenden.
Utvecklingsområde Mål
Aktivitet
Trivselenkäten
Enkäten bidrar till Vecka 40, vecka 10
att både barn och
föräldrar
involveras i
trygghetsarbetet.
Omklädningsrum
Ansvariga
Pedagogerna
Trygghetsteam
Elevhälsoteamet
Uppföljning
Resultatet tas upp i
Elevhälsan, på ett
personalmöte, i
föräldrarådet, i
respektive klass,
elevrådet
Elevrådets
uppfattningar tas till
vara och dokumenteras
efter varje träff.
Eleven känner sig Tillsynen i
trygg och trivs på omklädningsrummen
Fredhemskolan.
prioriteras.
Raster
Rastverksamhet
med Fredhemskompisarna.
Rastvärdarna
"sprider ut" sig.
Arbetsro
Frågan om vad
arbetsro innebär
tas upp i klasserna.
5
Elevhälsan följer
arbetet kontinuerligt.
2014-10-01
ÅTGÄRDANDE ARBETE
Vid bråk och konflikter mellan barn har berörda vuxna samtal med de inblandade. De
vuxna bedömer om konflikten är av den arten att respektive vårdnadshavare ska
informeras. Dokumentation lämnas till respektive klasslärare. En bedömning görs om
något av barnen upplever sig kränkt. Vid befarad kränkning se nedan.
Agerande vid befarad kränkning
En lärare, annan personal får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit
utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Ett första samtal med den
elev som upplever sig kränkt genomförs. Om bedömningen görs att det kan vara en
kränkning
1. Anmäl till rektor omgående
4. Åtgärder vidtas.
5. Ev elevkonferens
6. Dokumenteras.
2. Informera klassläraren/arbetslaget,
elevhälsoteamet. Dokumentera.
3. En första dokumentation lämnas till
rektor.
Elevhälsoteamet / trygghetsteamet
informeras.
2 .Rektor anmäler omgående
till huvudmannen.
3. Utredning skyndsamt.
4. Klasslärare/pedagog/någon ur
trygghetsteamet har enskilt samtal med
den utsatte och de andra inblandade.
5. Föräldrarna till samtliga inblandade
informeras samma dag.
6. Samtalen dokumenteras. Original
lämnas till rektor som en del i
utredningen.
7. Återrapport till
huvudmannen.
8. Åtgärdsprogram skrivs om
behov finns.
7. Utredningen sammanställs och lämnas
till rektor.
8. Fortsatta åtgärder vidtas utifrån vad
utredningen visar. Dokumenteras.
Kontinuerlig, systematisk uppföljning med alla inblandade tills man försäkrat sig om att
kränkningen upphört. All dokumentation samlas och förvaras i arkivet.
Åtgärder i situationer där vuxna kränker barn
Enligt skollagen 9 § får inte huvudmannen eller personalen utsätta ett barn eller
en elev för kränkande behandling. Det är allas ansvar att informera rektor om
någon i personalgruppen kränker ett barn/elev.
1.
2.
3.
4.
5.
Rektor informeras. Dokumentation lämnas.
Rektor anmäler till huvudmannen.
Utredning inleds.
Åtgärder vidtas och dokumenteras.
Uppföljning
6
2014-10-01
Rutiner för situationer där vuxna utsätts för kränkningar dokumenteras i skolans
handlingsplan för Hot och våld .
Definitioner
Diskriminering
Ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller
grupper av individer utifrån olika grunder. De sju diskrimineringsgrunderna är kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och ålder.
Med direkt diskriminering menas att ett barn/elev missgynnas i förhållande till andra
i samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna.
Med indirekt diskriminering menas att ett barn/elev missgynnas genom att rektorn
eller någon annan personal tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar ett barn/elev utifrån
någon av de sju diskrimineringsgrunderna.
Trakasserier
Ett uppträdande som kränker ett barns/elevs värdighet och som har samband med
någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är alltså diskriminering och
kan utföras av vuxna gentemot barn eller elever eller mellan barn/elever.
Annan kränkande behandling
Ett uppträdande som utan att ha någon koppling
diskrimineringsgrund, kränker ett barns/elevers värdighet.
till
någon
särskild
Skollagen, 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling
Ändamål och tillämpningsområde
1 § Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever.
Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag.
Diskriminering
2 § Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna
lag finns i diskrimineringslagen (2008:567).
Definitioner
3 § I detta kapitel avses med
– elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 § den som söker annan utbildning
än förskola enligt denna lag,
– barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt
25 kap.,
– personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag,
och
– kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt
diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.
7
2014-10-01
Tvingande bestämmelser
4 § Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan
verkan.
Ansvar för personalen
5 § Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel,
när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget.24 SFS 2010:800 Aktiva åtgärder
Målinriktat arbete
6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett
målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare
föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.
Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling
7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn
och elever utsätts för kränkande behandling.
Plan mot kränkande behandling
8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder
som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen
ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras
under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska
tas in i efterföljande års plan.
Förbud mot kränkande behandling
9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande
behandling.
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev
anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att
anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom
om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med
verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att
skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall
vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller
en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller
sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som
avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet
gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser.
Förbud mot repressalier
11 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på
grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning25
enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i
kapitlet. SFS 2010:800
8
2014-10-01
Dokumentation av händelse och/eller samtal med anledning av en händelse
På Fredhemskolan tar vi avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande
behandling. Den som uppmärksammar eller blir uppmärksammad på att någon utsätts för detta
är skyldig att omedelbart ingripa enligt vår handlingsplan samt att dokumentera det inträffade.
Dokumentationen lämnas till rektor. Om du inte är grupp- eller klassansvarig tänk då på
att även lämna dokumentationen till ansvarig pedagog. Kom också ihåg att informera
berörd fritidspersonal.
Uppgiftslämnare:
Hallstahammar den
Inblandade:
Datum för det inträffade:
Plats:
Tid:
Beskriv det inträffade så konkret som möjligt:
9
2014-10-01
Överenskommelser/åtgärder:
Vårdnadshavare informerades. Datum:
Vårdnadshavare informerades inte. Ange anledning:
Elevhälsoteamets/rektors noteringar:
Uppföljning av överenskommelser/åtgärder.
Datum:
Deltagare:
Tagit del av ovanstående __________________ ____________________________________
Datum
Klasslärare
10
2014-10-01
Utredning angående misstanke om kränkning
Namn på den utsatta eleven:
Klass:
Ansvarig klasslärare:
Namn på övriga inblandade elever:
Klass:
Namn på inblandad personal:
Beskrivning av händelse/situationer: Se bifogad dokumentationsblankett.
Utredning på organisationsnivå :
Finns förebyggande insatser i olika miljöer och situationer?
Uppsikt, vuxennärvaro på utsatta platser
Samsyn på arbetsplatsen
Åtgärder:
Utredning på gruppnivå:
Har liknande situationer observerats i klassrummet, på fritids, i idrotten osv.?
Har andra barn sett något?
Annan personal, t ex vaktmästare, lokalvårdare?
Trygghetsenkäten
Åtgärder:
Utredning på individnivå:
Visar den utsatta eleven kännetecken som kan tyda på utsatthet, kränkningar?
Andra beteenden som eleven kan behöva stöd i?
Beteenden hos den /de elever som är inblandade
Åtgärder:
ANALYS:
Är händelsen en kränkning?
Hade kränkningen varit möjlig att förhindra utifrån de redan vidtagna åtgärderna?
Kommer de nya åtgärderna att förebygga att liknande händelser uppstår?
Sammanfattning av åtgärder:
Uppföljning:
Ansvarig för utredningen:
Datum:
11
2014-10-01